10
Riksdagens skrivelse Nr 300.
Nr 300.
Godkänd av första kammaren den 30 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar angående anslag till
hamnar och farleder jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 167.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1930/1931 har Eders
Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 26 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag) att
till statens fiskehamnar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Under nu förevarande punkt har riksdagen till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen
I: 27, i vilken föreslagits, att riksdagen måtte besluta uppmuddring av
Hanö hamn, att detta arbete hänföres till statens fiskehamnar, grupp I,
samt att det begärda anslaget till statens fiskehamnar för budgetåret 1930/1931
måtte ökas med ett extra reservationsanslag av 37,000 kronor;
II: 59, däri hemställts, att riksdagen för fördjupning av fiskehamnen vid
Hanö i Blekinge län ville för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 43,200 kronor; samt
II: 62, i vilken hemställts, att riksdagen med bifall till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, evad det rör Hanö hamn, måtte höja det i riksstatens
sjätte huvudtitel beräknade anslaget till statens fiskehamnar för
budgetåret 1930/1931 med 37,000 kronor eller så mycket som beräknats för
utförande av nämnda arbete vid Hanö.
Hamnen vid Torekov är enligt en år 1926 upprättad plan beräknad att
kosta 336,000 kronor eller, med tillägg för en ny kaj sträcka, 356,000 kronor.
Detta förslag omfattar vågbrytare från land ut till s. k. Hamnaskär med en
11
Riksdagens skrivelse Nr 300.
höjd av 3 meter över medelvattenstånd, en förlängning av densamma i ostlig
riktning cirka 70 meter samt uppmuddring av inseglingsrännan oell den
av vågbrytaren omgivna bassängen till 3.6 meters djup. Någon förbättring
av den redan nu befintliga inre liamnbassängen ingår ej i nämnda plan.
Emellertid har inom väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen utarbetats ett mera
begränsat förslag till ett första utbyggnadsstadium, dragande en beräknad
kostnad av cirka 230,000 kronor. Nämnda förslag innefattar byggnad av en
vågbrvtare ut till Hamnaskär med en höjd av 3 meter närmast land men
allenast en meter i sin yttre del; med anläggningen av tvärarmen i ostlig
riktning skulle däremot tillsvidare anstå. Därjämte förutsättes uppmuddring
av den nuvarande inre hamnbassängen samt anläggning av en brygga i hamnens
yttre del.
Med hänsyn till den ringa trafik, som torde vara att påräkna i den blivande
hamnen, måste ett nedbringande av byggnadskostnaderna anses önskvärt.
Riksdagen har därför ansett, att hamnen bör anläggas efter den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen nu senast framlagda mera begränsade planen,
dock med iakttagande att vågbrytaren i dess yttre del utföres till en höjd
av minst 2 meter över medelvattenstånd med därav följande utökad bredd
och styrka. Kostnaden för denna förstärkning av vågbrytaren, som upplysts
vara önskvärd för att den skall lämna tillräckligt skydd mot sjön, jämte
andra möjligen erforderliga ytterligare arbeten, torde ej behöva belöpa sig
till mer än cirka 30,000 kronor, vadan alltså sammanlagda byggnadskostnaden
ej skulle behöva överstiga 260,000 kronor.
Den motionsvis begärda uppmuddringen av Hanö hamn, för vilken kostnaden
beräknats till 43,200 kronor, varav å staten skulle falla 37,000 kronor,
har riksdagen ansett böra redan under allra närmaste tiden komma till utförande.
Riksdagen har ansett, att av det av Kungl. Maj:t begärda anslaget
av 200,000 kronor ett belopp av 37,000 kronor bör avses för detta ändamål.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majits förevarande förslag och de
i ämnet väckta motionerna (I: 27 och II: 59 samt 62), till statens fiskehamnar
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000
kronor.
2:o) Eders Kungl. Majit har vidare (punkt 27) föreslagit riksdagen att till
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1930 1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 250,000 kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag har riksdagen till statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av
250,000 kronor.
3:o) Eders Kungl. Majit har ytterligare (punkt 28) föreslagit riksdagen att
till handelshamnar och farleder för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 300,000 kronor.
Under nu förevarande punkt har riksdagen behandlat de av departementschefen
(sid. 136 av statsrådsprotokollet) anmälda förslagen, som angå dels
inomskärsfarleder Ramsvikskilen—Alstenshamn samt vid Hus- och Grind
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 300.
holmarna i Göteborgs och Bohus län, dels ock farleden förbi Långören till
Torhamnsfjärden i Blekinge län, rörande vilka förslag väckts:
dels två likalydande motioner, I: 46 och II: 97, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till påbörjande av inomskärsfarled mellan Bamvikskilen och
Älstenshamn för budgetåret 1930/1931 anvisa ett anslag av 500,000 kronor;
dels ock en motion, II: 63, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
för uppmuddring till ett djup av 3.6 meter och en bottenbredd av 20 meter
av farleden förbi Långören till Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård samt
uppförande därstädes av nödiga fyrar anvisa ett extra reservationsanslag av
95,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag örn anvisande av ett anslag av 300,000 kronor till hamnar och farleder.
I väckta motioner har framförts ett för bohuslänska kustfarten synnerligen
betydelsefullt spörsmål, avseende framdragning av en 4.7 km. lång,
till största delen sprängd eller grävd inomskärsfarled Kungshamn—Eamsvikskilen,
varigenom fartygen skulle kunna undvika den i storm synnerligen
riskfyllda Sotefjorden. Kostnaderna för de därmed sammanhängande
arbetena kunna enligt ett kostnadsförslag, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande
upprättat under år 1929, uppskattas till cirka 1,600,000 kronor. Härvid
har räknats med ett bottendjup av 3.6 meter i stället för det högre
bottendjup av 4.8 meter, som legat till grund för ett tidigare år 1918 uppgjort
förslag.
För egen del får riksdagen erinra, att förevarande förslag framkommit i
anledning av en av 1913 års riksdag begärd allmän utredning av frågan örn
förbättring av inomskärsfarlederna utmed bohuslänska kusten. Här avsedda
farledssträcka Ramsvikskilen—Älstenshamn ingår som ett självständigt led
i en större plan till farledsförbättringar i Bohuslän.
För bohuslänska fisket anses vara av största vikt att fångsterna kunna
utan hinder av storm eller sjögång snabbt transporteras till avsättningsorterna
i land. Även de ofta små och tungt lastade fartyg, som föra sten
från granitbrotten till lämplig utskeppningshamn, äro i hög grad beroende av
att i hårt väder kunna undvika gång utomskärs. Från dessa utgångspunkter
har länsstyrelsen ansett sig kunna vitsorda det verkligt trängande behovet
av ifrågavarande farled innanför Soten.
Riksdagen har dock ej ansett sig böra, på sätt motionärerna hemställt,
nu fatta beslut örn arbetenas igångsättande och anvisa anslag härtill. Tvekan
måste sålunda alltjämt göra sig gällande, huruvida farleden bör utföras med
det nu senast föreslagna begränsade vattendjupet av 3.6 meter eller till större
djup. Från kustångbåtsfartens sida har för riksdagens vederbörande utskott
framhållits, att på ifrågavarande del av kusten även pågår en jämförelsevis
livlig reguljär ångbåtsfart, för vilken passagen över Soten bereder stora
risker och olägenheter. Ovannämnda mindre djup av 3.6 meter vore emellertid
otillräckligt för de ångbåtar, som gå i dylik reguljär fart. Det för
deras del erforderliga större djupet av 4.5 meter medförde visserligen en
Riksdagens skrivelse Nr 300.
13
merkostnad av cirka 400,000—500,000 kronor. Endast om farleden anlades
med detta större djup bleve den dock av verklig betydelse för sjöfarten.
Enligt riksdagens mening tarvas ytterligare övervägande av detta spörsmål
med hänsynstagande bland annat till de ökade farledsinkomster, som kunna
vara att påräkna genom att farleden tilltages enligt detta större utbyggnadsalternativ.
Utan att finna någon förnyad framställning i ämnet från riksdagen
nu erforderlig vill riksdagen dock förutsätta, att de ytterligare utredningar,
som i nu angivna avseende och möjligen i övrigt tarvas för ett slutligt
ståndpunktstagande till frågan, skola utan dröjsmål låta sig verkställa, så
att förslag örn möjligt kan framläggas för nästkommande års riksdag.
Motionsvis har vidare framförts ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
år 1929 framlagt förslag örn uppmuddring av farleden förbi det vid Blekinges
sydöstra udde belägna Långören till Torhamnsfjärden samt i samband därmed
nämnda farleds förseende med fyrbelysning. Huvudsyftet härmed
är att underlätta inseglingsmöjligheterna till Torhamnsfjärden, som erbjuder
goda skyddsmöjligheter vid stormar. Inräknat kostnaderna för fyrbelysning,
cirka 15,000 kronor, hava kostnaderna för en farled med ett djup
av 3.6 meter och en bottenbredd av 20 meter av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppskattats till 95,000 kronor. Lotsstyrelsen har ansett, att farledens
breddning till 25 meter vore erforderlig.
För egen del vill riksdagen framhålla, att bristen på nödhamnsmöjligheter
å denna av havsfiskare och andra sjöfarande livligt trafikerade del av svenska
Östersjökusten för närvarande är synnerligen påtaglig. Såsom i motionerna
närmare belyses, utsättas de mindre fartyg, varom här i stor utsträckning
är fråga, ofta för synnerligen ödesdigra påfrestningar och risker, när de hava
att under hårt väder antingen runda de yttre skären utanför Karlskrona
eller ock söka skydd långt upp mot Kalmarsund. I jämförelse med den
betydande ökning av skyddsmöjligheterna, som genom farledsförbättringen
skulle vinnas, måste enligt riksdagens mening det härför erforderliga beloppet
få anses jämförelsevis måttligt.
Företaget torde dock hava den omfattning, att förslag härom bör avvaktas
från Eders Kungl. Majit. Med hänsyn härtill har riksdagen ej ansett,
att anslag redan nu bör anvisas, detta dock under framhållande att de ytterligare
utredningar, som kunna erfordras för frågans slutgiltiga bedömande,
ej lära behöva bliva mera vidlyftiga än att slutgiltigt beslut i frågan kan
fattas vid nästkommande års riksdag.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majis förevarande förslag, till
handelshamnar och farleder för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.
4:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till försöksarbeten
för upprensning av norra inloppet till Fårösund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Genom utredningen i ärendet synes ådagalagt, att en upprensning av
norra inloppet till Fårösund är önskvärd främst av hänsyn till sjöfartens in
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 300.
tressen. I likhet med departementschefen anser riksdagen dock försiktigheten
bjuda, att försöksarbeten först företagas i erforderlig omfattning. Vad
i avseende härå föreslagits, har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till försöksarbeten för upprensning
av norra inloppet till Fårösund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till underhåll
av fiskehamnar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till
underhäll av fiskehamnar för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.
Stockholm den 30 maj 1930.
Med undersåtlig vördnad