Riksdagens skrivelse Nr 259.

1

Nr 259.

Godkänd av lörsta kammaren den 17 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning örn vissa ändringar
i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående
försäljning av rusdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta
motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 21 och memorial nr 27.)

Till Konungen.

I en den 28 februari 1930 dagtecknad proposition, nr 196, Ilar Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

l:o) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn vissa
ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljningav
rusdrycker;

2:o) medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för dels kapitalet
av de preferensaktier i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen intill
belopp av 14,600,000 kronor, som komma att tecknas för pensionsförsäkringsfonden,
dels ock utdelning å preferensaktierna i Spritcentralen i enlighet
med i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder;

3:o) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov
tillhandahålla medel för såväl infriande av den enligt punkt 2:o) utfästa
garantiförbindelse, avseende kapitalet av de preferensaktier, som komma
att tecknas för pensionsförsäkringsfonden, som även inlösen helt eller
delvis av stamaktiekapitalet i Spritcentralen.

Genom förenämnda proposition har Kungl. Maj:t tillika bragt till riksdagens
kännedom förslag dels till avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget
Vin- & Spritcentralen av rätt att idka partihandel med rusdrycker
ävensom till ändringar i bolagsordningen för Spritcentralen, dels ock
till avtal angående stamaktiekapitalet i Spritcentralen.

I sammanhang med förenämnda proposition har riksdagen till behandling
förehaft följande i anledning av propositionen väckta rnotio Bihang

till riksdagens protokoll 1930. l;i sami. Nr 259.

1

2 Riksdagens skrivelse Nr 259.

ner, nämligen de likalydande motionerna nr 313 i första kammaren
och nr 504 i andra kammaren samt motionerna nr 495, 496, 497, 506 och
508 i andra kammaren.

Föreliggande förslag till ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen
berör endast ett par detaljer, främst frågorna örn pris- oell inköpsnämndens
avveckling samt örn oktrojtidens förlängning från fem till
sex år.

Förslaget örn indragning av pris- och inköpsnämnden samt överflyttning
till kontrollstyrelsen av vissa ärenden, som för närvarande handläggas
av denna nämnd, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

I motionen II: 495 har hemställts, att partihandelsbolag måtte
antagas allenast för ett år samt att riksdagen, därest sistnämnda
yrkande godkändes, måtte besluta skrivelse till Kungl. Majit med
begäran örn förslag till ändrade bestämmelser rörande partihandeln
med rusdrycker, innebärande en återgång till de ursprungliga stadgandena
i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning. Då den i propositionen
föreslagna förlängningen av oktrojtiden innebär vissa fördelar samt,
sedan det enskilda vinstintresset avkopplats från partihandeln med rusdrycker,
en återgång till äldre förhållanden uppenbarligen icke bör äga
rum, har riksdagen, med biträdande av Arnd i propositionen föreslagits
beträffande oktrojtiden, avslagit motionen II: 495.

Förenämnda såsom bilagor vid propositionen fogade förslag dels till
avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen av rätt
att idka partihandel med rusdrycker åren 1931—1936 ävensom till ändringar
i den för bolaget gällande bolagsordningen, dels ock till avtal angående
stamaktiekapitalet i nämnda bolag hava givit riksdagen anledning
till följande uttalanden. I

I sin denna dag avlåtna skrivelse nr 258 har riksdagen vid behandling
av frågan örn upplåtande till Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
av rättighet att utöva statens tobaksmonopol givit uttryck åt den
uppfattningen att, ehuru det icke kunde ifrågakomma att vid den föreslagna
upplåtelsen frångå aktiebolagsformen, riksdagen likväl funne
spörsmålet rörande den lämpligaste formen för organisationen av statens
verksamhet på nämnda område förtjänt av uppmärksamhet under
den sexårsperiod, den föreslagna upplåtelsen avsåge. Vad riksdagen sålunda
anfört äger full tillämplighet jämväl beträffande partihandeln
med rusdrycker.

På av föredragande departementschefen anförda skäl bär riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 259. 3

anslutit sif? till förslaget att upplåta rätten till partihandel ensamt åt
Spritcentralen.

I motionen 11:508 har förordats, att stamaktiekapitalet i Spritcentralen
skulle övertagas av vissa livförsäkringsbolag, medan i motionen
II: 506 yrkats, att nuvarande ordning beträffande stamaktiekapitalet
måtte under avtalstiden bibehållas.

Med såväl deli bestående som de nu föreslagna anordningarna i fråga
örn stamaktiekapitalet torde åsyftas att bereda möjlighet för enskilt initiativ
och affärsduglighet att göra sig gällande vid förvaltningen av företaget.
Uppenbarligen bör ett dylikt syfte kunna tillgodoses på ett bättre
sätt genom att Kungl. Majit tillerkännes frihet i fråga örn utseende
av lämpliga aktieägare än genom att dessa skola väljas uteslutande bland
livförsäkringsbolagen. I likhet med vad riksdagen i nämnda skrivelse
nr 258 uttalat beträffande Tobaksmonopolet anser riksdagen Kungl. Majit
böra vara oförhindrad att utan särskilda direktiv rörande inhämtande
av förslag utse aktieägare.

Enligt propositionen skulle stamaktierna komma att lämna 6 procent
utdelning. Riksdagen har föreslagit en begränsning av utdelningen till
5 1js procent.

I enlighet med vad de i propositionen omförmälda utredningsmännen
(monopolkontrollutredningen) förordat, har i motionen lii 508 föreslagits,
att förutom i propositionen angivna hinder för ledamotskap i Spritcentralens
styrelse skulle gälla delaktighet i företag inom maltdryckshanteringen,
innehav av aktie i bolaget samt uppdrag såsom ledamot
eller suppleant i styrelse för detaljhandelsbolag med rusdrycker.

Såsom motiv för att aktieägare i bolaget icke skulle få utses till ledamot
eller suppleant i styrelsen hava utredningsmännen åberopat, att enligt
instruktionen för de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna
dessa icke få innehava aktier i Spritcentralen samt att skäl syntes föreligga
att i detta avseende likställa de å bolagsstämman valda med de av
Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna. Framhållas bör dock, att
sistnämnda ledamöter hava att företräda i viss mån andra intressen än
de å bolagsstämman utsedda. Då enligt riksdagens mening något egentligt
skäl icke torde kunna anföras för att, i olikhet med vad som komme
att gälla Tobaksmonopolet, innehav av aktie i Spritcentralen skulle utesluta
valbarhet å bolagsstämma, har riksdagen icke kunnat biträda detta
förslag. Icke heller synes anledning föreligga att låta delaktighet i företag
inom maltdryckshanteringen utgöra diskvalifikationsgrund. Däremot
Ilar riksdagen ansett, att Spritcentralens ledning bör frigöras från intressegemenskap
med företag, som utöva detaljhandel med rusdrycker, vadan
härav betingad ändring föreslagits i § 10 bolagsordningen.

Lika litet som i fråga örn Tobaksmonopolet har riksdagen kunnat biträda
motionsvis framställt förslag, att ledamöter av riksdagens kamrar

4 Riksdagens skrivelse Nr 259.

icke skulle kunna tilldelas andra avlönade uppdrag inom Spritcentralen
än revisorsuppdrag.

På de skäl, som anförts beträffande Tobaksmonopolet, har riksdagen
icke ansett suppleant i Spritcentralens styrelse behöva regelmässigt bevista
styrelsens sammanträden samt föreslagit, att bestämmelse rörande
sättet för styrelsens kallande icke införes i bolagsordningen.

Angående direktörsrådets åligganden och sammansättning har riksdagen
för Spritcentralen föreslagit samma anordning som i fråga örn Tobaksmonopolet.
Direktörsrådets arbetsuppgift har sålunda i avtalet angivits
vara att bereda vissa frågor, som skola avgöras av styrelsen, samt
att behandla andra spörsmål av större betydelse för bolagets verksamhet.
Å styrelsen skulle ankomma att lämna närmare bestämmelser rörande
direktörsrådets arbetsuppgifter. Vidare har den möjligheten lämnats
styrelsen öppen att utse en ledamot i direktörsrådet utom styrelsens egen
krets. Härvid förutsättes, att styrelsen må vid behov utse ersättare för
ledamot av direktörsrådet. Riksdagen har följaktligen icke anslutit sig
till i motionen 11:508 framställt yrkande, att styrelsens ordförande skall
vara självskriven ledamot och ordförande i direktörsrådet.

Jämväl beträffande revisionen ansluter sig riksdagen till vad som föreslagits
beträffande Tobaksmonopolet. Kungl. Majit skall alltså äga utse
en revisor att vara jourhavande revisor, bolagsstämman en revisor
samt fullmäktige i riksgäldskontoret — utom sin egen krets — tre revisorer;
och skall revisionen hava att inom sig utse ordförande och vice
ordförande samt sammanträda första gången på kallelse av chefen för
finansdepartementet.

Genom den sålunda föreslagna anordningen för revisorernas utseende
har riksdagen icke avsett att föregripa en utredning — i anslutning till
vad i det föregående anförts —- av frågan angående den lämpligaste
organisationsformen för utövandet av partihandeln med rusdrycker,
utan synes vid en dylik utredning jämväl nu förevarande spörsmål böra
bliva föremål för förnyad omprövning.

I fråga örn diskvalifikationsbestämmelser har riksdagen anslutit sig
till propositionen. Uppdrag såsom ledamot eller suppleant i styrelse för
detaljhandelsbolag bör följaktligen icke utgöra hinder för revisorsuppdrag
och detta desto mindre som det synes kunna medföra vissa fördelar,
att partihandelsbolagets förvaltning blir föremål för granskning av med
systembolagens verksamhet förtrogen person.

De skäl, som anförts mot att vissa revisorer skulle berättigas närvara
vid styrelsens och direktörsrådets sammanträden, har riksdagen liksom
beträffande Tobaksmonopolet funnit övertygande. Däremot har riksdagen,
med biträdande av vad i motionen II: 508 därutinnan yrkats, ansett
riktigt, att avskrift av de vid styrelsens och direktörsrådets sammanträden
förda protokoll skall tillställas samtliga revisorer.

Riksdagens skrivelse Nr 259. 5

Beträffande arvoden till revisorer har i motionerna 11:496 och 11:497
föreslagits, att ersättning skall utgå i form av dagarvode med samma
belopp som tillkommer statsrevisor. Då en dylik arvodesform med hänsyn
till arbetets natur synts mindre lämplig, har riksdagen icke biträtt
detta förslag.

I detta sammanhang har riksdagen velat framhålla, att med hänsyn
till den av riksdagen föreslagna anordningen av revisionen till dennas
ordförande torde böra utgå, utöver revisorsarvodet, ett jämförelsevis
måttligt tilltaget tilläggsarvode.

Utredningsmännen hava för sin del ansett, att partihandeln med rusdrycker
icke skulle åsyfta att bereda staten vinst samt att den inkomst
staten ville hämta ur rusdryckshanteringen borde i huvudsak uttagas
heskattningsvägen. Enligt utredningsmännens mening borde tagas
under övervägande, huruvida icke för att undvika minskning i statsverkets
inkomst från partihandeln med rusdrycker omsättningsskatten
å spritdrycker borde höjas och beskattningen utsträckas att omfatta
jämväl vin. I angivet syfte hava utredningsmännen föreslagit föreskrift
av innebörd, att bolaget skulle fullfölja en prispolitik, som endast
avsåge att hålla jämvikt mellan inkomster och utgifter samt
därutöver efter vederbörliga avskrivningar och fondavsättningar lämna
utdelning åt aktieägarna. Härjämte hava utredningsmännen föreslagit
inrättande av en vinstregleringsfond samt bestämmelse att, därest
utöver de belopp, som åtgå till avskrivning, fondering och utdelning,
vinstöverskott uppkommer, detta borde upptagas såsom inkomst
först för det budgetår, som började löpa närmast efter verksamhetsårets
utgång.

I motionen 11:508 har yrkats bifall till utredningsmännens förslag
i fråga örn inriktningen av bolagets vinstpolitik.

Ur principiell synpunkt har riksdagen funnit den av utredningsmännen
intagna ståndpunkten riktig. Såsom departementschefen framhållit
torde emellertid vissa praktiska hänsyn försvåra ett fullföljande av en
anordning efter de av utredningsmännen antydda riktlinjerna. Särskilt
i fråga örn handeln med viner, vilka i motsats till spritdrycker icke
drabbas av omsättningsskatten, skulle sannolikt olägenheter kunna uppstå
vid tillämpning av de utav utredningsmännen föreslagna direktiven.
Härtill kommer, att hos bolaget fonderats avsevärda belopp, vilka till
storleken överstiga aktiekapitalet. Det måste anses rimligt, att skälig
avkastning redovisas å dessa fonderade belopp, som hava karaktär av
statsmedel.

Vad i propositionen föreslagits beträffande bolagets prispolitik torde
icke förhindra, att bolagets ställning såsom monopolföretag utnyttjas
för tillämpning av sådana prissättningsgrunder, att vid sidan av omsätt -

6

Riksdagens skrivelse Nr 259.

ningsskatten oberoende av riksdagens medverkan avsevärda belopp uttagas
i form av vinst. Enligt riksdagens mening bör en sådan möjlighet så
långt sig göra låter förebyggas samt bolagets prispolitik förty inriktas
på att för varje år bereda bolaget så stor vinst, att densamma efter avdrag
för utdelning och eventuell avsättning till fonder så nära som möjligt ansluter
sig till den i riksstaten beräknade.

Med hänsyn till omfattningen av bolagets rörelse torde det knappast
bliva möjligt för bolaget att med iakttagande av utav departementschefen
uttalat önskemål i fråga örn förandet av en stabil prispolitik
förskaffa sig just den vinst, som motsvarar den i riksstaten beräknade.
För att bereda bolaget möjlighet att föra en mera obunden prispolitik
samt för att säkerställa såväl inleveransen till statsverket av det sålunda
beräknade beloppet som utdelningen till aktieägarna bör bolaget
disponera över en vinst- och prisregleringsfond, till vilken överskjutande
vinstmedel skola överföras. Storleken av en dylik fond bör emellertid
begränsas, och har riksdagen därför föreslagit, att densamma må uppgå
till högst 10 miljoner kronor.

I enlighet med utredningsmännens förslag och med biträdande av vad i
motionen 11:508 i denna del påyrkats, har riksdagen ansett, att möjlighet
ej bör föreligga för Spritcentralen att förvärva aktie eller annan delaktighet
i företag, som tillverkar eller försäljer rusdrycker eller maltdrycker
eller idkar hotell- eller restaurantrörelse.

Vid behandlingen av den föreliggande propositionen ävensom av
Kungl. Maj:ts proposition nr 195 angående utövandet av statens tobaksmonopol
har riksdagens bevillningsutskott inhämtat yttrande från fullmäktige
i riksbanken dels huruvida icke det skulle för det allmänna innebära
ekonomisk fördel, att de medel, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
och Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen finna sig böra för rörelsen
hålla tillgängliga å bankräkning, i största möjliga utsträckning
placerades å giroräkning i riksbanken utan räntegottgörelse, dels ock huruvida
det skulle för statsverket medföra fördelar, därest bolagens inköp
av utländska valutor förmedlades genom riksbanken.

Vad riksdagen beträffande detta spörsmål anfört i sin denna dag avlåtna
skrivelse rörande Tobaksmonopolet äger tillämplighet även i fråga
örn Spritcentralen. Riksdagen har sålunda icke ansett det höra för närvarande
meddelas bindande direktiv för Spritcentralen att för penningplaceringar
och valutainköp använda riksbanken, utan torde det jämväl
i fortsättningen böra ankomma på bolagets ledning att med iakttagande
av affärsmässiga principer fatta beslut i sådana frågor. Därest det
här ovan vidrörda spörsmålet rörande den lämpligaste organisationsformen
för utövandet av partihandeln med rusdrycker kommer att bliva
föremål för utredning, synes lämpligen i samband härmed nu förevarande
fråga böra undersökas.

.Riksdagens skrivelse Nr 259. I

En följd, av partihandelns upplåtande ensamt till Spritcentralen bör
bliva, att Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co avvecklas.

I motionen II: 508 har till § 18 i avtalet angående upplåtande av partihandel
föreslagits ett tillägg, varigenom Spritcentralen skulle tillförbindas
att vidtaga åtgärder för agenturbolagens avvecklande. Ehuru riksdagen
anser önskvärt, att Spritcentralen företager en sådan avveckling,
i den mån detta låter sig förena med statens ekonomiska intressen
samt med de synpunkter, som i fråga örn agenturorganisationen finnas
äga betydelse, har riksdagen ansett det lämpligen höra ankomma på bolaget
att träffa avgöranden i dessa frågor utan att uttrycklig föreskrift
lämnas i avtalet.

Slutligen har riksdagen föreslagit en ändring i § 14 mom. 1 första stycket
i avtalet med Spritcentralen av huvudsakligen redaktionell natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

I) för Eders Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Majlis förevarande proposition, nr 196,

a) antagit vid propositionen fogat förslag till förordning örn vissa
ändringar i förordningen den 14 juni 191/ (nr 340) angående försäljning
av rusdrycker;

b) medgivit, att Kungl. Maj:t må för staten utfästa garanti för dels
kapitalet av de preferensaktier i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen intill
belopp av 14,600,000 kronor, som komma att tecknas för pensionsförsäkringsfonden,
dels oek utdelning å preferensaktierna i Spritcentralen i enlighet
med i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder;

c) beslutat, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov tillhandahålla
medel för såväl infriande av den enligt punkt b) utfästa garantiförbindelse,
avseende kapitalet av de preferensaktier, som komma att
tecknas för pensionsförsäkringsfonden, som även inlösen helt eller delvis
av stamaktiekapitalet i Spritcentralen;

II) hos Eders Kungl. Majit anhålla,

a) att Eders Kungl. Majit ville å statens vägnar med Aktiebolaget Vin&
Spritcentralen träffa avtal angående upplåtande av rätt att idka partihandel
med rusdrycker i huvudsaklig överensstämmelse med följande

8

Riksdagens skrivelse Nr 259.

Förslag

till

avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen ar
rätt att idka partihandel med rusdrycker.

§ 1.

Med föranledande av 12 § i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående
försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum lyder enligt
förordningen den 1930 (nr ), upplåter Kungl.

Majit å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med
den 1 januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt Aktiebolaget Vin&
Spritcentralen (här nedan kallat Spritcentralen) rätt att såsom partihandelsbolag
inom riket bedriva handel med rusdrycker med de rättigheter
och skyldigheter, som därmed följa jämlikt lag och författning»
samt på följande villkor i övrigt.

Kungl. Majit antager icke för tid, under vilken detta avtal är gällande»
annat bolag till partihandelsbolag.

§ 2.

Spritcentralen utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar
i Spritcentralens bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 3.

Spritcentralen må icke idka — förutom partihandel med rusdrycker —
annan verksamhet än sådan, som avser att tillverka, förädla eller på
annat sätt bereda alkoholhaltiga drycker eller att tillverka för rörelsen
erforderliga förbrukningsartiklar.

Beträffande redan bestående dotterföretag till Spritcentralen gäller
vad i §§ 17 och 18 stadgas.

§4.

Det åligger Spritcentralen

att under den tid, avtalet gäller, driva partihandel med rusdrycker, på
sätt förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

att vid inköp, tillverkning och beredning av alkoholhaltiga drycker
bedriva verksamheten på sådant sätt, att leverantörers och återförsäljares
berättigade handelsintressen tillgodoses, att garanti vinnes för e»
fullt ärlig varubeteckning, och att behörig hänsyn tages till den konsumerande
allmänhetens smak och vanor,

att vid försäljning av alkoholhaltiga drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder,
att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig -

Riksdagens skrivelse Nr 259. 9

fördyring av varorna, på samma gång som åt bolaget beredes skälig inkomst
av rörelsen,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,,
å alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften
på det mest rationella och effektiva sätt.

§5.

Spritcentralen förbinder sig:

att så bedriva försäljningen av rusdrycker till detaljhandelsbolagen,,
att dessa, i vad på Spritcentralen ankommer, kunna ställa sig till efterrättelse
givna föreskrifter i avseende å detaljhandelsbolags inköp av,
försäljningspris för samt alkoholstyrka hos sådana drycker; skolande
meningsskiljaktigheter mellan Spritcentralen och detalj handelsbolag i
angelägenheter rörande detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker hänskjutas
till avgörande av kontrollstyrelsen,

att i god tid delgiva kontrollstyrelsen företagna ändringar i försäljningspriserna
å rusdrycker, så ock i övrigt tillhandagå kontrollstyrelsen
med uppgifter och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av
styrelsen åliggande tillsyn över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker,
m. m.,

samt att före februari månads utgång varje år till kontrollstyrelsen
avlämna fullständig statistik över detaljhandelsbolags inköp av rusdrycker
under nästföregående år, upprättad i enlighet med av kontrollstyrelsen
lämnade anvisningar.

§ 6.

Spritcentralen åligger att senast den femtonde dagen i varje månad å
statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta
de omsättningsskattebelopp, som enligt vid varje tid gällande skattesatser
belöpa å de rusdrycker, vilka Spritcentralen under nästföregående
månad försålt.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker, och skall samtidigt
med varje inleverering till statskontoret avlämnas på nämnda
böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets
vägnar av verkställande direktören avgiven samt till riktigheten styrk!)
av jourhavande revisorn.

Avskrift av bevis om insättningen jämte uträkning av skattebeloppen,
åtföljd av uppgift å det sammanlagda beloppet av varje detaljhandelsbolngs
inköp under ifrågavarande månad av rusdrycker, för vilka omsättningsskatt
erlägges, skall omedelbart tillställas kontrollstyrelsen.

§7.

Spritcentralen åtager sig att, sedan kontrollstyrelsen enligt Kungl.
Maj:ts löreskrifter övertagit vissa av de arbetsuppgifter, som för när -

10

Riksdagens skrivelse Nr 259.

varande åligga pris- och. inköpsnämnden, gottgöra statsverket de kostnader,
som efter Kungl. Majits prövning må föranledas av styrelsens
ifrågavarande verksamhet.

§ 8.

Spritcentralen förbinder sig att, så snart ske kan, genomföra inlösning
av nuvarande preferensaktier och desammas ersättande med preferensaktier
till fem procent ränta.

Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika
förmånliga villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna
Spritcentralen lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill
det belopp, av vilket Spritcentralen har mera stadigvarande behov.

§ 9.

För beredande av frågor, som skola avgöras av styrelsen, ävensom
tor behandling av andra spörsmål av större betydelse för bolagets verksamhet
skall finnas ett direktörsråd. Rådet består förutom av verkställande
direktören av två personer, som styrelsen utser, därav minst en
bland de av Kungl. Majit förordnade styrelseledamöterna. Därjämte
deltager i rådets överläggningar, men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer,
på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen
utser ordförande och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på
kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.

I en av styrelsen utfärdad instruktion bestämmes närmare området för
rådets verksamhet. Åtgärd i strid mot något av rådet gjort uttalande
må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan, med mindre
styrelsen godkänner den ifrågasatta åtgärden.

Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart
efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

§ 10.

1. Spritcentralen åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl.
Majit, gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna
och styrelsesuppleanterna, till jourhavande revisorn samt till de
av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

2. Spritcentralen må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och
suppleant bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för
av Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.

§ 11.

Spritcentralen skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel
att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig
kontroll, som de pröva nödig.

Riksdagens skrivelse Nr 259.

11

§ 12.

Spritcent ralén må. ej själv eller genom dotterföretag efter denna dag
förvärva aktie eller annan delaktighet i företag, som självt eller genom
dotterföretag tillverkar eller försäljer rusdrycker eller maltdrycker eller
som självt eller genom dotterföretag idkar hotell- eller restaurantrörelse.

För förvärv av aktie eller annan delaktighet i annat företag fordras
Kungl. Maj:ts medgivande.

§ 13.

Spritcentralen må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande
för längre tid än den, för vilken partihandelsrätt upplåtits åt bolaget,
utan så är att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna
i Spritcentralens styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder
härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter utgången
av nämnda tid.

§ 14.

1. Spritcentralen må årligen avskriva å byggnaders anskaffningsvärde
högst fem procent och å inventariers anskaffningsvärde högst femton
procent. För ytterligare avskrivningar, som ej enligt lag skola ske,
fordras Kungl. Majits medgivande.

Bolaget äger verkställa avsättning till vinst- och prisregleringsfond,
vilken fond ej må överstiga 10,000,000 kronor, samt till reservfond med
högst 1,000,000 kronor årligen, intill dess fonden uppgår till 20,000,000
kronor.

Annan avsättning till fonder må ej äga rum utan Kungl. Majits medgivande.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem procent
utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten vara förpliktad
att av de enligt § 6 influtna skattemedel tillgodoföra bolaget så stort
belopp, som erfordras, för att utdelning å preferensaktierna av fem procent
må kunna ske.

§ 15.

Spritcentralen må ej efter denna dag ikläda sig ekonomiska förpliktelser
för dotterföretag eller lämna dotterföretag försträckning.

§ 16.

Spritcentralen må, så länge dotterbolag är anslutet till Spritcentralen,
icke utan Kungl. Majits tillstånd vidtaga eller biträda åtgärd, varigenom
Spritcentralens inflytande över bolagets rörelse och verksamhet förminskas.

12

Riksdagens skrivelse Nr 259.

% 17.

Spritcentralen förbinder sig att tillse:

att ändring i dotterbolags ordning icke vidtages utan Kungl. Maj:ts
medgivande,

att minst två av ledamöterna i varje dotterbolags styrelse utses bland
de av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i Spritcentralens styrelse,
att den av Kungl. Majit tillsatta revisorn hos Spritcentralen jämväl
utses till revisor hos dotterbolagen,

att dotterbolag, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader,
å alla områden av sin verksamhet handhaver rörelsen och anordnar
driften på det mest rationella och effektiva sätt,
att dotterbolag icke utan särskilt medgivande från Spritcentralen ikläder
sig förpliktelser, som kunna medföra avsevärda utgifter, eller verkställer
mera betydande kapitalplaceringar,
att av dotterbolag ej verkställas avskrivningar i vidare mån än enligt
de bestämmelser, som enligt § 14 mom. 1 gälla för Spritcentralen,
att av dotterbolag avsättning till fonder icke utan Kungl. Maj:ts medgivande
verkställes i vidare mån än enligt lag skall ske,
samt att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå, sedan avsättning
till fonder blivit gjord, icke användes för annat ändamål än till utdelning
åt aktieägarna i överensstämmelse med gällande bolagsordning.

§ 18.

Spritcentralen förbinder sig:

att, så snart ske kan, likvidera Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co,
samt att, så snart lämpligen kan ske, försälja sitt innehav av aktier i
Aktiebolaget Uppsala Stadshotell.

§ 19.

Därest annan än Spritcentralen erhåller rätt till partihandel med rusdrycker
för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den
nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga Spritcentralens
för rörelsens bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter,
inventarier, förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas
att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos Spritcentralen
anställd personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av
tillgångar, som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse
ej kan träffas, hänskjutas till avgörande enligt lagen örn skiljemän.

§ 20.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen
av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen örn skiljemän.

Riksdagens skrivelse Nr 259.

13

§ 21.

Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och
med den 1 januari 1931.

§ 22.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

Bilaga.

Förslag

till

ändringar i bolagsordningen lör Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

§ 6.

Aktierna — — — 23,500,000 kronor.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt till
årlig utdelning av bolagets vinst intill fem för hundra av aktiebeloppet
ävensom rätt att, därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat
lämnas, av följande års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning
å stamaktierna må äga rum. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra
rätt till utdelning av vinsten.

Å stamaktierna må av vinsten årligen utdelas endast fem och en halv för
hundra av aktiebeloppet.

Återstående vinst skall, efter det beslutad avsättning till fonder blivit
gjord, i den mån den ej enligt § 8 användes för inlösen av preferensaktier
eller för sådant ändamål avsättes, inlevereras till kungl, statskontoret för
statsverkets räkning.

Då bolaget upplöses, skall innehavare av preferensaktie med förmånsrätt
framför stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, motsvarande
aktiens nominella värde jämte fem procent ränta, i den mån sådan
ej genom utdelning guldits. Därefter skall innehavare av stamaktie erhålla
vad som motsvarar aktiens nominella värde jämte ränta efter fem och en
halv procent, i den mån sådan ej genom utdelning guldits. övriga tillgångar
tillfalla statsverket.

Iakttagas skall att stamaktierna städse motsvara lägst en femtiondedel
C/fio) av hela aktiekapitalet.

§ 8.

Utelöpande---penningmedel.

Med enkel majoritet å bolagsstämma bestämmes det antal preferensaktier,
som för varje gång skall inlösas, varefter ordningen för inlösen
bestämmes genom utlottning inför notarius publicus i Stockholm.

14

Riksdagens skrivelse Nr 259.

Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att en månad efter
uppsägning, verkställd i den ordning som i fråga örn meddelanden till aktieägarna
är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande
aktiens nominella värde jämte ränta efter fem procent örn året
från det löpande räkenskapsårets början samt dessutom möjligen ogulden
utdelning för föregående år.

Från---inlösandet.

§ 10.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för
dem.

2. Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger
eller har andel i företag, som självt eller genom dotterföretag tillverkar eller
försäljer rusdrycker eller som självt eller genom dotterföretag idkar hotelleller
restaurantrörelse, ej heller den, som, ändock att han icke äger eller
har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen
för sådant företag eller tjänsteman i företaget.

Vad sålunda är stadgat skall dock icke utgöra hinder för att till ledamot
eller suppleant i Spritcentralens styrelse utses ledamot eller suppleant i
styrelse för dotterbolag till Spritcentralen och ej heller för att å bolagsstämma
sådant uppdrag lämnas den, som är aktieägare i Spritcentralen.

3. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande
och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter
och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två
ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes
två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå
varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter
utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å bolagsstämma
likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett
år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den
tid, för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den
återstående tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget. Tillhör verkställande
direktören ej styrelsen, skall ändock för honom gälla vad i mom. 2 är
stadgat för styrelseledamot.

4. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst en
gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar.
Sammanträde skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.

5. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att
närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de
utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst
två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större
betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid
två styrelsesammanträden.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut örn avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken
partihandelsrätt upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det
biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock

Riksdagens skrivelse Nr 259.

15

må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter
utgången av nämnda tid.

6. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

7. Ersättningar till de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna
och styrelsesuppleanterna bestämmas av Kungl. Majit.

§ 12.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika mångå
suppleanter.

2. Till revisor eller suppleant må icke utses deli, som äger eller har
andel i företag, som självt eller genom dotterföretag tillverkar eller försäljer
rusdrycker eller som självt eller genom dotterföretag idkar hotell-
eller restaurantrörelse, ej heller den, som, ändock att han icke äger
eller har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i
styrelsen för sådant företag eller tjänsteman i företaget.

Vad sålunda är stadgat skall dock icke utgöra hinder för att å bolagsstämma
till revisor eller suppleant utses aktieägare i Spritcentralen
eller ledamot eller suppleant i styrelse för detaljhandelsbolag med rusdrycker.

3. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant
för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse en revisor och en suppleant för tiden från en
ordinarie bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år
därefter. Av Kungl. Majit förordnad revisor skall vara jourhavande revisor;
och må härtill endast förordnas av handelskammare auktoriserad revisor
eller person, som äger med sådan revisor jämförliga kvalifikationer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen utom sig utse tre revisorer
och tre suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Begagnas icke denna
befogenhet, äger i stället Kungl. Majit meddela erforderliga förordnanden.

4. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Revisionen sammanträder på kallelse första gången av chefen för finansdepartementet
och därefter av ordföranden minst en gång varje kalenderkvartal
och eljest då ordföranden eller minst två revisorer anse det erforderligt.

5. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

6. Ersättningar till jourhavande revisorn samt de av fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedda revisorerna bestämmas av Kungl. Majit.

§ 15.

Ordinarie — --- utgång.

Å denna---lyftas;

4. Val av styrelseledamöter och suppleanter;

5. Val av en revisor och en suppleant; samt

6. Bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
samt den revisor, som utses å bolagsstämma.

b) att Eders Kungl. Majit ville å statens vägnar med stamaktieägarna
i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen träffa avtal angående stamaktiekapitalet
i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse med följande

16

Riksdagens skrivelse Nr 259.

Förslag

till

avtal angående stamaktiekapitalet i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

Sedan staten i avtal med Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen för en tid av
sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31 december 1936
-åt bolaget upplåtit rätt att såsom partihandelsbolag inom riket bedriva
handel med rusdrycker, har mellan staten, å ena, samt undertecknade
..............., å andra sidan, träffats följande avtal:

§ 1.

Envar av undertecknade övertager......stamaktier i Aktiebolaget Vin .

& Spritcentralen med 1931 och efterföljande års kuponger till ett pris enligt
parikurs av ettusen (1,000) kronor för aktie.

I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer
dessa aktier, gäller vad i avtalet den................mellan sta ten

och bolaget stadgas.

§ 2.

Stamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit så
påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande stamaktier eller det
antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit till
betalning, med tillägg av fem och en halv procent ränta, i den mån sådan
ej genom utdelning guldits.

§ 3.

Stamaktieägarna förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan än
staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall stamaktieägare tillförbinda
ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal
innehåller.

§ 4.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta stamaktieägarna
ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in blanco
transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud för banken
att annat än med Kungl. Majits medgivande och på villkor, som
Kungl. Majit må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra stamaktieägarna
staten rätt att, örn stamaktieägarna brista i fullgörandet
av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av i lag stadgade
föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten samt
därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

17

Riksdagens skrivelse Nr 259.

Utan hinder av vad nu sagts må stamaktieägare i riksbanken eller —
utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente
blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med
förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp
av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna
belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på
villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Maj:t på förband underrättats
och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.

§ 5.

Stamaktieägarna förbinda sig att vid nyteckning av stamaktier verkställa
överlåtelse av de nytecknade aktierna i enlighet med av Kungl.
Maj:t given anvisning.

§ 6.

Örn stamaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning
göras å aktiebreven.

§ 7,

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett
och N. N. för stamaktieägarnas räkning ett.

Stockholm den 17 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

sami.

Nr 259.

2