Riksdagens skrivelse Nr 251.

7

Mr 251.

Godkänd av färsta kammaren den 27 maj 1930.
Godkänd ar andra kammaren den 27 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående åtgärder dels till främjande
av eldning med ved, särskilt i statens fastigheter, dels ock
Ull beredande av ökad avsättning för inhemskt bränsle.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Uti särskilda inom riksdagen väckta motioner hava framställningar gjorts
i syfte att åtgärder måtte vidtagas dels till främjande av eldning med ved,
särskilt i statens fastigheter, dels ock till beredande av ökad avsättning för
inhemskt bränsle.

Vederbörande utskott har inhämtat yttranden över motionerna från ingenjörsvetenskapsakademien,
Överluleå skoldistrikt och Sandträsks sanatorium.

Vid 1928 års riksdag väcktes i andra kammaren motion angående vidtagande
av åtgärder för ökad användning av inhemskt bränsle, vilken motion
remitterades till kammarens tredje tillfälliga utskott. Uti sitt utlåtande nr 7
avstyrkte emellertid utskottet motionen, vilken hemställan av kammaren
bifölls.

Riksdagen delar den meningen, att det för landet skulle vara av stor ekonomisk
betydelse, om inhemskt bränsle i större utsträckning kunde komma
till användning. Detta icke allenast därför att importen av kol skulle kunna
minskas, utan det skulle också vara av gagn för skogsskötseln genom att
gallringsvirke o. d. kunde komma till användning samt öka arbetstillfällena
särskilt i skogrika trakter. A andra sidan får man icke förbise, att eldning
med ved på många platser otvivelaktigt skulle ställa sig dyrare än eldning
med kol eller koks, såsom framgår av de till omförmälta utskott år 1928
inkomna yttrandena. Priserna på respektive ved och kol torde dock på åtskilliga
orter stå i en sådan relation till varandra, att eldning med ved ställer
sig ekonomiskt lika fördelaktigt eller fördelaktigare än eldning med kol,

8

Riksdagens skrivelse Nr 251.

ehuru man dock av eu eller annan anledning eldar med kol. Under sådana
förhållanden synes det riksdagen synnerligen önskvärt, örn man i vidare
utsträckning än vad nu sker undersökte möjligheterna att övergå till eldning
med ved. Det bör givetvis därvid dock tillses, att man icke övergår
till ett dyrare bränsle, som föranleder avsevärt ökade kostnader för statsverket.

En bidragande orsak till att man icke i större utsträckning, inom statens
verk såväl som kommunala inrättningar och annorstädes, använder sig av
vedeldning är säkerligen också, att det icke finnes någon vedeldad magasinspanna,
som helt tillfredsställer de anspråk, man bör ställa på en sådan. Det
vöre enligt riksdagens mening synnerligen önskvärt, om en dylik panna
kunde konstrueras, och det bör, i händelse tillfälle yppar sig, ligga i statsmakternas
intresse att på ett eller annat sätt understödja försöksarbeten för
åstadkommande av en ekonomiskt och tekniskt fullgod vedeldningspanna.

Riksdagen får därför rikta Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på önskvärdheten
av att en god vedeldad värmepanna örn möjligt blir utexperimenterad
och av att ved i större utsträckning måtte användas som bränsle i
statens verk, där så lämpligen kan ske utan att sunda ekonomiska principer
för verkens skötsel eftersättas.

Stockholm den 27 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad

Stockholm, P. A. Nymans Eftr. 1930.