Riksdagens skrivelse Nr 228.

3

Nr 228.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt
271, gjorda framställning angående anslag till bestridande
av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade
kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

(Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl. Majit
under åttonde huvudtiteln (punkt 271 av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
att, bland annat, till bestridande av med ortnamnsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 19,560 kronor att utgå i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit och med den närmare fördelning och enligt de villkor,
Eders Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1:194 och II: 216),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen, med avslag å punkt 271 av åttonde
huvudtiteln i statsverkspropositionen i vad den rör organiserandet av ortnamnsundersökningen,
måtte besluta att

dels uttala, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna förordats;
dels medgiva inrättandet åt professor Gustav Fredrik Jöran Sahlgren av

4

Riksdagens skrivelse Nr 228.

en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet,
med rätt att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6
juni 1925, nr 211, angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållanden
för professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet samt med uppdrag för Sahlgren
att leda ortnamnsundersökningar och förestå ortnamnsarkivet samt vara
ledamot av ortnamnskommittén och sekreterare för ortnamnsärenden,

dels ock en inom riksdagen väckt motion, (1:195), vari hemställts, att
riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln till bestridande av med ortnamnsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 bevilja
ett extra anslag av 6,500 kronor.

Av flera skäl, för vilka närmare redogjorts i riksdagens skrivelse den 1
juni 1929, nr 279, fann sig 1929 års riksdag icke kunna bifalla det förslag
till organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och
folkminnen, som då av Eders Kungl. Majit framlagts för riksdagen. I sin
nämnda skrivelse hemställde emellertid riksdagen, att Eders Kungl. Majit
måtte låta verkställa förnyad utredning angående organisationen av ifrågavarande
undersökningar, ävensom att på denna utredning grundat förslag
örn möjligt måtte föreläggas 1930 års riksdag.

I fråga örn folkminnesforskningen har departementschefen på i statsrådsprotokollet
anförda skäl ansett, att med vidtagandet av åtgärder härutinnan
borde tills vidare anstå. Beträffande ortnamns- och folkmålsundersökningarna
föreligger däremot nu till riksdagens prövning ett nytt förslag, och
har riksdagen i detta sammanhang haft att behandla detta förslag i vad
detsamma avser ortnamnsundersökningarna.

Riksdagen finner sig helt kunna ansluta sig till den redan av 1929 års
riksdag uttalade uppfattningen, att ett utforskande av den gamla svenska,
i traditionen ännu fortlevande allmogekulturen i dess olika yttringar är en
nationell angelägenhet av betydande mått. 1929 års riksdag uttalade vidare,
att riksdagen vore medveten örn att det i här förevarande fråga kunde anses
föreligga fara i dröjsmål och att det vore hög tid, att åtgärder vidtoges
för att stödja de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en
systematisk och målmedveten ledning. Jämväl till detta uttalande ansluter
riksdagen sig, och med hänsyn härtill finner riksdagen det tillfredsställande,
att åtgärder nu föreslagits för att, i viss utsträckning, möjliggöra ett förverkligande
av de sålunda framställda önskemålen.

Vad till en början beträffar ledningen av ortnamnsundersökningarna har
denna hittills utövats av ortnamnskommittén, vilken tillika för närvarande
har sig ålagda uppgifter som administrativt organ för namnregleringsärenden.
Härutinnan har departementschefen icke ansett någon ändring vara
behövlig. Däremot har föreslagits, att kostnaderna för denna kommitté,
vilka hittills bestritts från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

5

Riksdagens skrivelse Nr 228.

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, framdeles skulle bestridas
med ett särskilt å riksstaten upptaget anslag, beräknat till 2,500 kronor.
I samband härmed skulle ortnamnskommitténs benämning ändras till ortnamnskommissionen
eller ortnamnsnämnden. Emot vad sålunda föreslagits
har riksdagen icke funnit något att erinra.

I fråga örn ledningen av ortnamnsforskningen innebar Eders Kungl. Maj:ts
för 1929 års riksdag framlagda förslag, att en personlig tjänst i lönegraden
B 30 skulle inrättas å allmänna indragningsstaten åt dåvarande docenten,
numera professorn i nordiska språk vid universitetet i Lund J. Sahlgren.
Av skäl, som närmare angåvos i riksdagens skrivelse den 1 juni 1929, nr 279,
fann riksdagen sig ej kunna biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag härom. Från
ortnamnskommittén föreligger nu en av de akademiska myndigheterna förordad
framställning örn inrättandet av en personlig professur i ortnamnsforskning
åt Sahlgren. Departementschefen har — under uttalande av det
önskvärda i att man för här ifrågavarande forskningsarbete hade kunnat
få bibehålla en vetenskapsman av Sahlgrens framstående och av alla sakkunniga
betygade skicklighet — emellertid icke ansett sig kunna biträda
denna framställning. Departementschefen har i stället förordat, att å extra
stat — med avlöning i lönegraden B 28 samt med tillämpning av 33 § i
kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen — skulle uppföras en befattning som
ledare av ortnamnsundersökningarna, ledamot och sekreterare i ortnamnskommittén
och föreståndare för ortnamnsarkivet. I motionerna 1:194 och
11:216 har upptagits ortnamnskommitténs ovanberörda förslag, att en personlig
professur skulle inrättas för Sahlgren.

Mot motionärernas förslag kan anföras, att det endast sällan förekommit,
att en personlig professur inrättats på grundvalen av ett motionsvis framställt
förslag. I här föreliggande fall synas emellertid enligt riksdagens uppfattning
sådana särskilda omständigheter föreligga, som göra ett undantag
från en annars gällande regel befogat.

I fråga örn professor Sahlgrens skicklighet för den föreslagna professuren
råder ingen som helst meningsskiljaktighet, liksom icke heller därom, att
han är den för ledningen av undersökningarna mest kompetente ortnamn sforskaren
i landet. Både dessa undersökningar och den vetenskapliga forskningen
synas sålunda bäst främjas genom motionärernas förslag. Sahlgren
har visserligen såsom professor i nordiska språk vid Lunds universitet möjlighet
att ägna någon del av sin tid åt ortnamnsforskningen. Men i likhet
med motionärerna finner riksdagen det uppenbart, att Sahlgren, på grund av
arten av sin begåvning och inriktningen av sitt vetenskapliga arbete, kommer
att göra den svenska vetenskapen större tjänster såsom professor i ortnamnsforskning
och ledare av ortnamnsundersökningarna. Denna rent praktiska
synpunkt på den föreliggande frågan har varit för riksdagen i främsta

6

Riksdagens skrivelse Nr 228.

rummet avgörande. De praktiska fördelarna av anordningen med Sahlgren
såsom ledare av undersökningsarbetet belysas även därav, att med denna
anordning bortfaller ett anslag på 4,000 kronor för särskilda vetenskapliga
undersökningar. Dessa undersökningar komma att ingå som en del av det
Sahlgren åliggande arbetet. Med avseende på den för ortnamns undersökningarna
erforderliga tidrymden vill riksdagen framhålla, att, enligt vad
humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala anfört, det med visshet
torde kunna förutses, att även sedan själva insamlingsarbetet blivit väsentligen
avslutat, en vidlyftig och betydelsefull bearbetning av det insamlade
materialet återstår och att den eventuelle professorn därav kommer att för
sin återstående tjänstetid få full sysselsättning. Med hänsyn härtill synas
inga olägenheter vara att befara därav, att man giver den blivande innehavaren
av befattningen ordinarie anställning.

Vad slutligen beträffar frågans ekonomiska sida medför ett bifall till
motionärernas förslag någon besparing för statsverket. Därest Sahlgren
förvärvas för här ifrågavarande arbete, skulle, såsom nämnts, det av
Eders Kungl. Majit äskade anslaget å 4,000 kronor till vetenskapliga arbeten
ej bliva erforderligt. Däremot skulle, i överensstämmelse med vad Eders
Kungl. Majit föreslagit, under åttonde huvudtiteln upptagas dels ett belopp
å 2,500 kronor till kostnader för ortnamnsnämndens handläggning av namnregleringsärenden
och dels ett belopp å 4,000 kronor till expenser m. m.,
vilka båda belopp lämpligen synas böra sammanföras till ett anslag. Den
sammanlagda kostnaden vid ett bifall till motionärernas förslag bliver sålunda
18,500 kronor mot 19,560 kronor enligt Eders Kungl. Majits förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksdagen ansett sig böra bifalla
det i motionerna framlagda förslaget i vad detsamma skiljer sig från Eders
Kungl. Majits förslag. I övrigt har Eders Kungl. Majits förslag icke givit
utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Majits förslag samt med bifall till ovannämnda
motioner (I: 194 och 195 samt lii 216),

I. medgivit, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn må
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i Eders Kungl. Majits
förslag och ovannämnda motioner förordats;

II. dels medgivit, att för professorn i nordiska språk vid universitetet i
Lund, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren må vid universitetet
i Uppsala från och med den 1 juli 1930 inrättas en personlig professur i
nordisk ortnamnsforskning, med uppdrag för Sahlgren att leda ortnamnsundersökningar
och förestå ortnamnsarkivet samt vara ledamot av ortnamnsnämnden
och sekreterare för ortnamnsärenden ävensom med de åligganden
i övrigt för Sahlgren, som av Eders Kungl. Majit bestämmas,

dels föreskrivit, att Sahlgren skall vara skyldig såväl att i tillämpliga
delar underkasta sig de för universitetsprofessurer i allmänhet för åtnju -

7

Riksdagens skrivelse Nr 228.

tande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna
som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig
avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma
grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda
sin ifrågavarande professur,

dels ock bestämt, att Sahlgren skall såsom innehavare av den föreslagna
professuren från allmänna indragningsstaten åtnjuta en avlöning av 12,000
kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor,
ävensom varda i pensionshänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor
och följaktligen vara underkastad bestämmelserna, i 1907 års lag
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;

lil. till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade
kostnader för budgetåret 1980/1931 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor
att utgå i enlighet med vad i det föregående angivits och med den närmare
fördelning och enligt de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva.

Stockholm den 13 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.