4
Riksdagens skrivelse Nr 209.
Nr 209.
Godkänd av första kammaren den 9 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg.
(Statsutskottets utlåtande nr 129.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Eders Kungl. Majit under tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
handelsdepartementet (punkt 31 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag), föreslagit riksdagen,
att i avbidan pa den proposition i ämnet, sorn kunde varda riksdagen
förelagd, till anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av
1,500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 14
mars 1930 dagtecknad proposition, nr 234, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden sagda
dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i
huvudsak de dimensioner och med den maskinstyrka, som av departe
mentsehefen förordats, för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor,
dels ock för detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Då förslag örn anskaffande av ett statens isbrytarfartyg förelädes 1924
års riksdag, anförde riksdagen i sin skrivelse i ämnet till Eders Kungl.
Maj:t (nr 158), att det syntes få anses såsom ostridigt, att vårt land, med
hänsyn till sitt läge och de svårigheter, som måste övervinnas för utveck
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 209.
lingen av dess vintersjöfart, kommit att intaga ett mycket efterblivet
läge i förhållande till grannländerna ej blott med avseende på tillgängligt,
för vintersjöfart användbart tonnage utan framförallt, vad anginge
medel att säkerställa och betrygga en sådan sjöfart. Örn man bortsåge
från det visserligen icke obetydliga utlägg av statsmedel, som utgått för
anskaffning, drift och underhåll av den Stockholms stad tillhöriga »Isbrytaren
II» ävensom eljest för öppenhållande av vintertrafik å Stockholm,
hade svenska staten dittills knappast nedlagt några kostnader på
utvecklingen av vintersjöfart på våra kuster. Användandet för statsverket
och utom Stockholms skärgård av nämnda havsisbrytare förutsatte,
såsom jämväl propositionen i ämnet utvisade, särskilda överenskommelser
och vore för övrigt förenat med så stora formella svårigheter och
därav följande tidsutdräkt, att det endast i utomordentliga fall kunde
ifrågasättas. De då senast gångna vintrarnas erfarenheter syntes ock
till fullo hava ådagalagt nödvändigheten av, att staten ägde större möjlighet
än vad då vore fallet att lämna sjöfarten erforderligt stöd och hjälp
i dess ansträngningar att uppehålla vintertrafiken på våra kuster. Med
hänsyn härtill och på grund av de skäl, som i propositionen anförts, ansåg
riksdagen frågan örn anskaffandet av en statsisbrytare icke längre
böra undanskjutas. I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag beslöt
sålunda riksdagen anskaffandet av ett statens isbrytarfartyg för en beräknad
kostnad av sammanlagt 2,100,000 kronor.
Örn än staten sålunda, på sätt nu nämnts, genom anskaffandet av den
nuvarande statsisbrytaren samt åtgärder i övrigt lämnat sjöfarten stöd
och hjälp i dess ansträngningar att uppehålla vintertrafiken å våra kuster,
kunna dock enligt riksdagens mening statens insatser på förevarande
område icke anses tillräckliga, utan synas ytterligare statliga
åtgärder på området i fråga vara av nöden. Såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, kunna härför åberopas ej blott ekonomiska utan
även humanitära intressen. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra
örn, att, med undantag av Stockholms stads större isbrytare och even
tuellt den nya Göteborgsisbrytaren, inom landet icke finnes någon kommun
eller enskilt företag tillhörigt isbrytarfartyg av den storleksordning,
att det under svårartade isförhållanden kan göra fullgod tjänst,
och vad beträffar förhyrande från utlandet av isbrytarmateriel, giver
erfarenheten härutinnan vid handen de vanskligheter, som härmed äro
förbundna. Erinras må ock, att man från dansk sida redan gått i författning
örn byggande av ett nytt statligt isbrytarfartyg, betydligt kraftigare
än de båda isbrytare, danska staten hittills förfogat över.
På grund av vad sålunda anförts och under erinran örn att samtliga
de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrkt de sakkunnigas förslag örn
anskaffande av ytterligare en statsisbrytare — varom upprepade framställningar
ock gjorts från sjöfartsintressets målsmän — har riksdagen
6
Riksdagens skrivelse Nr 20D.
funnit sig böra bifalla förslaget härutinnan. Riksdagen har alltså beslutat,
att åtgärder skola vidtagas för byggandet av ett dylikt fartyg.
Vad angår fartygets typ, storlek och maskinstyrka, har departementschefen
anslutit sig till de sakkunnigas förslag men därvid framhållit, att,
på sätt de sakkuninga hemställt och myndigheterna förordat, möjlighet
borde hållas öppen att däri göra de jämkningar, som kunde befinnas
önskvärda och lämpliga. Mot förslaget härutinnan har riksdagen icke
haft något att erinra. Riksdagen biträder departementschefens mening
därom, att med det definitiva ståndpunktstagandet till frågan, huruvida
fartyget hör förses med diesel-elektriskt maskineri eller oljeeldat
ångmaskineri, hör tillsvidare anstå.
Då riksdagen ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad i den
föreliggande propositionen föreslagits, får riksdagen alltså anmäla, att
riksdagen
dels beslutat anskaffande för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor
av ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner
och med den maskinstyrka, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 14 mars 1930 förordats;
dels ock för detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln
anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Stockholm den 9 maj 1930.
Med undersåtlig vördnad.