Biles dagens skrivelse Nr 165.

1

Nr 165.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1930.
Godkänd av andra kammaren den 26 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt
241, gjorda framställning angående understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
skolor för husmodersutbildning jämte fyra i ämnet väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 101.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 241 av vid propositionen fogat utdragav
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
att till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda skolor för husmodersutbildning anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor att utgå enligt nu gällande
grunder.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom
riksdagen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (I: 55 och II: 79), i vilka hemställts, att
riksdagen till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning måtte
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor,
att användas i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen angivna grunder
och i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott
föreskriva,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 165—166.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 165.

dels en motion (I: 137), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala
och enskilda skolor för yrkesundervisning med heldagsundervisning
och sammanhängande kurs av minst fem månaders längd för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna grunder och enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva,

dels ock en motion (I: 142), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
skolor för husmodersutbildning anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor att utgå enligt i motionen angivna
grunder.

Enligt riksdagens uppfattning kunna, sakligt sett, knappast några bärande skäl
anföras, varför staten, som sedan många år tillbaka genom elevstipendier underlättat
möjligheterna till utbildning vid folk- och småskoleseminarier, folkhögskolor,
lantmanna- och lanthushållsskolor samt husmodersskolor, skulle undandraga
dem, som vid yrkesundervisningsanstalter av annan art önska vinna sin
utbildning, liknande hjälp. I regel befinna sig de unga, som äro hänvisade
till dessa läroanstalter för sin vidareutbildning, i torftiga ekonomiska omständigheter,
som göra det svårt för dem att under någon längre tid genom
bevistande av skola vara uteslutna från möjlighet till arbetsförtjänst. Det
torde därför icke kunna råda något tvivel örn att behovet av statsstipendier
bland denna kategori av ungdomen är stort och allmänt utbrett. En annan
sida av förevarande spörsmål, som jämväl förtjänar beaktas, är den, att
dylika stipendier även kunna utgöra ett medel att öka förvärvsdugligheten
och samtidigt bereda nyttig sysselsättning åt en hel del ungdom, som icke
kunnat vinna anställning i yrke. Detta betyder emellertid icke, att riksdagen
anser sti pendieverksamheten böra på något sätt sammankopplas med frågan
örn arbetslöshetsunderstöd. Tvärtom synes det riksdagen, i likhet med de i
ärendet hörda myndigheterna, att någon sammanblandning härutinnan icke
bör ske, utan att dessa båda former av statlig hjälpverksamhet böra hållas
åtskilda, vilket givetvis icke hindrar, att avsaknaden av arbetsanställning
kommer att vid stipendietilldelningen inverka på bedömandet av vederbörande
elevs ekonomiska ställning.

Riksdagen finner sig alltså böra på ovan anförda skäl bevilja anslag
till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
yrkesundervisningsanstalter. I avseende å omfattningen av en sådan
stipendieverksamhet anförde 1928 års riksdag såsom sin uppfattning, att den
borde inskränkas till att avse endast de kommunala skolorna. Den numera verkställda
mera ingående utredningen i ämnet och de ytterligare upplysningar,
riksdagens vederbörande utskott därutöver förskaffat sig rörande elevernas
ekonomiska förhållanden och de vid de enskilda statsunderstödda skolorna
utgående lärjungeavgifterna, hava emellertid övertygat riksdagen örn att

3

Riksdagens skrivelse Nr 165.

en dylik begränsning icke kan anses befogad. Behovet av elevstipendier
är säkerligen minst lika stort vid de enskilda skolorna som vid de kommunala,
och det må vidare framhållas, att staten sedan många år anslagit
medel till stipendier vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor. Riksdagen
har med hänsyn till nu angivna förhållanden ansett sig böra medgiva,
att stipendierna må kunna utgå till elever vid såväl kommunala som
enskilda läroanstalter för yrkesundervisning, under förutsättning att dessa
läroanstalter äro statsunderstödda. Den av skolöverstyrelsen förordade
bestämmelsen, att endast skolor med beldagsundervisning och sammanhängande
kurs om minst fem månaders längd härvid böra ifrågakomma,
synes riksdagen lämplig.

Vad i övrigt angår de villkor och bestämmelser, som böra gälla för ifrågavarande
stipendiers utgående, synes det riksdagen, att de för folkliögskolestipendierna
stadgade föreskrifterna böra lända till efterrättelse även för
dessa skolors elever. Enligt 1929 års riksdags beslut genomfördes vid folkhögskolorna
en uppdelning av eleverna i tre behovsgrader och stipendiebeloppen
bestämdes till respektive högst 45, 25 och 15 kronor. Sammalunda
synes riksdagen böra bliva förhållandet vid yrkesundervisningsanstalterna.
Riksdagen hänför då till dessa anstalter även husmodersskolorna,
vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter torde
böra erhålla sina stipendiemedel från samma anslag som övriga yrkesutbildningsanstalter.
Fastställandet av stipendiebeloppen till respektive 45, 25
och 15 kronor innebär för husmodersskolorna en höjning av stipendierna
på sätt i motionen I: 142 yrkats. Riksdagen har för sin del icke kunnat
finna några giltiga skäl att ifråga om stipendiebeloppens storlek göra någon åtskillnad
mellan de olika slagen av yrkesutbildningsanstalter, och då riksdagen
kommit till den uppfattningen, att för sistnämnda anstalters elever beloppen
45, 25 och 15 kronor kunna anses skäliga, böra alltså även husmodersskolornas
lärjungar komma i åtnjutande härav.

Uppdelningen i tre behovsgrader i stället för de förutvarande två genomfördes
för att de myndigheter, som handhava stipendiernas utdelning, skulle
kunna bättre anpassa stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska
förhållanden. Riksdagen vill inskärpa vikten av att prövningen härutinnan
göras så samvetsgrant som möjligt med stöd av bl. a. utav trovärdiga
personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och övriga
personliga förhållanden, såsom fallet nu är vid folkhögskolorna och husmodersskolorna,
och att hänsyn därvid tages till alla de faktorer, som rimligen
böra inverka på frågan, såsom huruvida eleven har tillfälle att under
skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever måste vidkännas
resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter utgå och
dessas storlek, huruvida i skolan mat erhålles utan ersättning och dylikt.

Närmare föreskrifter angående stipendiernas utgående torde få ankomma
på Eders Kungl. Majit att meddela.

4

Riksdagens skrivelse Nr 165.

Stipendieanslaget torde, på sätt av skolöverstyrelsen och jämväl i de föreliggande
motionerna föreslagits, böra erhålla förslagsanslags natur. Givetvis
är det svårt att nu någorlunda exakt beräkna, huru stort belopp som för
ändamålet kan vara behövligt för budgetåret 1930/1931. Riksdagen anser
sig dock kunna utgå från att den av skolöverstyrelsen angivna summan,
200,000 kronor, skall visa sig tillfyllest och bar därför bestämt anslaget till
detta belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majrts förslag och ovannämnda
motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande
kurs av minst fem månaders längd anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med
de av riksdagen ovan angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Stockholm den 26 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.