Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

1

Nr 10 A.

Godkänd av första kammaren den 18 mars 1930.

Godkänd av andra kammaren den 18 mars 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Eders Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att
till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,900
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra förslagsanslag av 15,900 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande
av kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning
i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,
har alltså till bestridande av kostnaderna inom handelsdepartementet
för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19110. I''i sami. Nr 10 /I.

1

0

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Centrala verk med underlydande stater.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
dels, nied godkännande av det av chefen för handelsdepartementet förordade
förslaget till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med
den 1 juli 1930, minska det ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu
552,700 kronor, med 14,400 kronor till 538,300 kronor,

dels ock besluta, att uti den till avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckningen må under tionde huvudtiteln,
med uteslutande av vad nu beträffande navigationsskoleinspektören
hos kommerskollegium är infört, införas följande:

Avdelning ock

Verk ock befattningar lönegrad enl.

löneplanen

Inspektör för handelsflottans befälsskolor .................................... B 29.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å bestämmande av kommerskollegii
ordinarie stat och anslag till 538,300 kronor har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Av riksdagens ståndpunkt till förslaget örn viss omorganisation av rikets
navigationsskolor, varom närmare förmäles under punkt 8 här nedan, följer,
att riksdagen däremot ansett framställningen rörande ändrad benämning av
navigationsskoleinspektören icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att riksdagen, med godkännande av det i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930, minskat det ordinarie
förslagsanslaget till kollegium, nu 552,700 kronor, med 14,400 kronor till
538,300 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag örn uteslutande av vad nu beträffande
navigationsskoleinspektören är infört i den till avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckningen samt
införande i samma förteckning av benämningen inspektör för handelsflottans
befälsskolor icke föranlett till någon riksdagens åtgärd.

4:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 11,784 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

3

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
6) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra förslagsanslag av 6,800 kronor.

6:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 7)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden
åt två assistenter vid statens elektriska inspektion för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 13,600 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande
av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 100,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag, som innebär en höjning av
anslagsposterna för ersättning till skrivmaterialier, lokalhyror m. m. samt
resekostnads- och traktamentsersättning till fartygsinspektörer och extra
funktionärer — den förra posten med 1,950 kronor och den senare med i
runt tal 2,400 kronor — har riksdagen icke velat motsätta sig och får alltså
anmäla, att riksdagen till uppehållande av fartygsinspektionens verksamhet,
utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 100,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att

dels, med uteslutande av det under rubriken »Undervisningsanstalter för
sjöfart» uppförda ordinarie anslaget till navigationsskolorna, under samma
rubrik uppföra ett ordinarie anslag till handelsflottans befälsskolor av 173,700
kronor,

dels fastställa stat för handelsflottans befälsskolor av den lydelse, bilaga
vid statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1930 utvisar, att
gälla från och med den 1 juli 1930,

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Majit att för innehavarna av de till
inrättande föreslagna nya tjänsterna vid nämnda skolor utfärda bestämmelser
rörande ändrade villkor i fråga örn tjänstgöringsskyldighet m. m.

I samband med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, lika lydande motioner (Ii 144 och lii 218),
vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Eders Kungl. Majits förslag i
årets statsverksproposition örn indragning från och med nästa budgetår av
lia maskinistklassen i Härnösand;

4

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 106), vari föreslagits, att
riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t måtte anhålla, att realskoleexamen
icke må sättas som villkor för inträde vid rikets navigationsskolor,
eller örn detta icke kan bifallas,

att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Majit ville anhålla, att förslaget
till nytt reglemente för rikets navigationsskolor måtte underställas
riksdagen prövning.

Eders Kungl. Marits förevarande och under punkterna 9—11 här nedan
omförmälda förslag angående omorganisation av undervisningen vid navigationsskolorna
m. m., vilka förslag riksdagen samtidigt förehaft till behandling,
har riksdagen ägnat en ingående omprövning.

Ehuru det synts riksdagen önskvärt, att de spörsmål, varom fråga är, nu
kunnat erhålla en definitiv lösning, har riksdagen dock av nedan angivna
skäl funnit, att därmed hör tillsvidare anstå.

Redan det förhållandet, att det föreliggande förslaget måste, framförallt
genom den förlängning av olika kurser, förslaget förutsätter, komma att
medverka till ett skärpande av den brist på vissa grupper av befäl, varpå
den svenska handelsflottan för närvarande lider — särskilt framträdande
är ju bristen på andraklassmaskinister — synes riksdagen vara ägnat att
gentemot förslaget framkalla starka betänkligheter.

En annan omständighet, som föranlett riksdagen att intaga förenämnda
ståndpunkt, är, att den utredning, som ligger till grund för förslaget,
icke synes vara präglad av den allsidighet, som frågornas vikt och
invecklade beskaffenhet bort förutsätta. Riksdagen vill i detta hänseende
erinra om, att ingen egentlig representant för rederinäringen haft tillfälle
att under visst skede av utredningsarbetet medverka vid detsamma.

Inom riksdagen hava också väckts motioner — däribland även sådana,
som icke i detta sammanhang upptagits till behandling — vilka gå ut på
jämkningar i skilda hänseenden i det framlagda förslaget, och dessa yrkanden
synas icke utan vidare kunna avvisas.

Av sagda skäl har riksdagen alltså kommit till den uppfattningen, att nu
ifrågavarande spörsmål böra undergå en förnyad och skyndsam omprövning,
innan ett slutgiltigt avgörande sker. Härvid synes riksdagen såsom ett
huvudönskemål framträda, att en reform på detta område icke bör få medverka
till en ökning av den nuvarande befälsbristen ävensom ej heller försvåra
en rekrytering till befälsgraderna för manskapet ombord å fartyg eller
från de medborgargrupper, av vilka hittills en stor kontingent av fartygsbefäl
rekryterats. Riksdagen förväntar, att de i ovan nämnda motioner framförda
synpunkterna komma under förnyat övervägande. I sammanhang härmed
torde ock böra förebringas en klarläggande utredning beträffande
frågan, huru statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en
längre tid framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev
av lia klass fordran å segelfartygstjänst med de av kommerskollegium föreslagna
modifikationerna i gällande bestämmelser skulle bibehållas.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 5

Under uttalande härav och med framhållande av önskvärdheten av att
frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier för navigationsundervisningen
prövas i samband med övriga spörsmål, som röra sagda undervisning,
har riksdagen alltså funnit, att nuvarande organisation av navigationsskolorna
bör under kommande budgetår kvarstå oförändrad. Härav följer,
att riksdagen upptagit ordinarie anslaget till navigationsskolorna med oförändrat
belopp, 171,000 kronor, samt extra förslagsanslaget till provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna till samma belopp,
som för innevarande budgetår anvisats, eller 3,900 kronor.

Beträffande den under punkt 11 av statsrådsprotokollet gjorda framställningen
örn ett anslag å 15,000 kronor för anskaffning av radiopejlingsapparater
(punkt 10 här nedan) har riksdagen funnit detta ändamål vara
av så trängande natur, att riksdagen beviljat detta anslag. Vad angår den
under punkt 12 av statsrådsprotokollet gjorda hemställan om anslag å
25,000 kronor för praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan
(punkt 11 här nedan), har riksdagen visserligen hyst tvekan, huruvida
detta förslag, vid den ställning riksdagen i huvudfrågan intagit, bör
föranleda något positivt beslut vid innevarande års riksdag, men riksdagen
har efter närmare övervägande funnit, att ett så starkt samband mellan
frågan örn navigationsskolornas omorganisation och nämnda anslagsfråga
icke föreligger, att ett avslag å den förstnämnda frågan nödvändigt
måste medföra avslag jämväl å den sistberörda. Vid sådant förhållande
och då behovet av medel för praktisk utbildning av däcksbefäl — utöver
vad som utgår från handels- och sjöfartsfonden — synes styrkt, kar
riksdagen ansett sig böra bevilja anslag för ändamålet. På frågans nuvarande
stadium har dock anslaget synts böra begränsas till 15,000 kronor.

Under förevarande punkt får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av ovanberörda
motioner, 1:144 och II: 218, upptagit ordinarie anslaget till navigationsskolorna
med oförändrat belopp, 171,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid handelsflottans befälsskolor anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,800 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
förslagsanslag av 3,900 kronor.

10:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 11) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 8 här ovan
i ämnet anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för anskaffning av
radiopejlingsapparater till navigationsskolorna för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

6 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

11:°) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för
praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 8 här ovan anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen för praktisk utbildning av däcksbefäl
för den svenska handelsflottan'' för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 15,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu 32,200 kronor,
med 7,800 kronor till 40,000 kronor.

Riksdagen; har icke haft något att erinra mot^förevarande förslag och har
alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu
32,200 kronor, med 7,800 kronor Jill 40,000 kronor. |

13:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget
[till lots- och fyrinrättningen (punkt 14) kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.

14:o) EdersyKungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att dels till
säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 552,000 kronor, dels ock medgiva, att en av
riksdagen år 1921 under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten
anvisad anslagspost å 33,000 kronor till anskaffning av en kombinerad
Aga lys- och ljudboj med undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd
att utläggas utanför Vinga, må i stället användas för inköp av en lys- och
klockboj med bestämd luftmistsignalkaraktär att utläggas å bojstationen
sydsydvästvart från grundet Esten vid södra inloppet till Karlskrona.

Vid den granskning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Majits under förevarande
punkt framställda anslagskrav, har riksdagen funnit, att medel för
de olika ändamålen böra anvisas. Storleken av de äskade anslagsbeloppen
har icke heller givit riksdagen anledning till erinran. Då riksdagen ävenledes
ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Majit i övrigt under förevarande
punkt föreslagit, har riksdagen alltså dels till säkerhetsanstalter för sjöfarten
å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 552,000 kronor; dels ock medgivit, att en av riksdagen år 1921
under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisad anslagspost
å 33,000 kronor till anskaffning av en kombinerad Aga lys- och
ljudboj med undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd att utläggas
utanför Vinga, må i stället användas för inköp av en lys- och klockboj
med bestämd luftmistsignalkaraktär att utläggas å bojstationen sydsydvästvart
från grundet Esten vid södra inloppet till Karlskrona.

7

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att, med godkännande
av det utav departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för patent- och
registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det
ordinarie förslagsanslaget till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor, med 6,000
kronor till 1,168,700 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran, har riksdagen alltså med godkännande av det utav chefen
för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3
januari 1930 förordade förslaget till stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höjt det ordinarie
förslagsanslaget till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor, med 6,000 kronor
till 1,168,700 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till bestridande
av kostnaderna för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
åliggande befattning med registreringar och anmälningar till föreningsmed
flera register för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar må tillföras
detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Riksdagen har ej haft något att erinra mot den föreslagna höjningen
av anslaget och får alltså anmäla, att riksdagen

dels till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet och
länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar
till förenings- med flera register för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels ock medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter för
sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.

17:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till försäkringsinspektionen
(punkt 18) kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att, med godkännande
av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3! januari 1930 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det ordinarie
förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 326,100 kronor, med 3,000
kronor till 329,100 kronor.

° Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, har
alltså med godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för
statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1930,
höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 326,100
kronor, med 3,000 kronor till 329,100 kronor.

Handel oell sjöfart.

19:°) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, under förutsättning
att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande av
samma skola under läsåret 1930/1931 å riksstaten för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret
1930 och återstående hälften under förra halvåret 1931 under villkor,
att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas
inrättade under hela läsåret 1930/1931.

20:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 21) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
mm, till exportstipendier, att användas i enlighet med bestämmelserna i
kungörelsen den 26 september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

21:®) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom understöd
under år 1930 till auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med ett
belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under av chefen för
handelsdepartementet i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1930 förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 24,000 kronor.

22:°) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att såsom understöd
for år 1930, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 3 januari 1930 förordats, till svenska handelskamrar i
utlandet å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
60,500 kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att den verksamhet, som
utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet, är av den betydelse för
vårt lands utrikeshandel, att åt kamrarna allt fortfarande bör beredas ekonomiskt
stöd från statens sida.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

9

Då riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av de av Eders
Kungl. Majit för handelskamrama äskade bidragsbeloppen, har riksdagen
alltså såsom understöd för år 1930, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 förordats, till svenska
handelskamrer i utlandet å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 60,500 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
ram, under villkor att Sveriges allmänna exportförening under år 1930
bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angivits, samt att i granskningen
av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager en av Eders
Kungl. Majit förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under sistnämnda år å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 20,000 kronor.

24:o) På grund av Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 25) har riksdagen,
ij likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande av den
å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år 1931 för en internationell
byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra förslagsanslag av 600 kronor.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 26) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 till ersättning åt sjömanshusen anvisat ett extra
anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1930 åt sjömanshusen av
skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning.

26:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till läkarundersökning
av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 angivna grunder för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1930
angivna grunder för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

27io) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/1931

10

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

anvisat till arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschör sassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre i Göteborg, ett extra anslag av

4.000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Marits förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande
av den å Sverige för år 1930 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000
kronor,

dels ock medgiva, att chefen å fartyget må äga åtnjuta — utöver vederbörliga
avlöningsförmåner i övrigt — ett särskilt arvode av 600 kronor för
år, med rätt för honom att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår
erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes 600 kronor.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag i vad
detsamma avser såväl anslag för bestridande av de kostnader, varom nu är
fråga, som tillerkännande av särskilt arvode till föreslaget belopp åt fartygschefen
å statsisbrytaren, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av

250.000 kronor;

dels ock medgivit, att chefen å fartyget må äga åtnjuta — utöver vederbörliga
avlöningsförmåner i övrigt — ett särskilt arvode av 600 kronor
för år, med rätt för honom att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår
erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes 600 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmän hetva v slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000
kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande
belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
med 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri med 8,000 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

11

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk med 9,500 kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Riksdagen har funnit utredningen i ärendet giva vid handen, att skäl
föreligga för förhöjning av anslagen till nu ifrågavarande reseunderstöd. Då
riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av de äskade anslagsökningarna
samt ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt
under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagit

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med

4,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med
följande belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk med 9,500 kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. |Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av
dess verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisat1 ett extra anslag av 8,000
kronor.

32:o) 1 enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
36) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, åt
svenska slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet
under år 1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 10,000 kronor.

33:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning
(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till arvoden åt torvingenjör er m. m., i enlighet med vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1930 förordats, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 20,000
kronor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

34:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels under i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1930
angivna villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations allmänna
verksamhet under år 1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 4,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till organisationens verksamhet genom hantverksinstitutet
under år 1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 7,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 39) att
dels medgiva, att Eders Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt av Eders Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd
åt hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,820
kronor.

I samband nied Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, likalydande motioner
(Ii 143 och lii 141), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels medgiva, att Eders Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att
enligt av Eders Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd
åt hantverksmästare för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 43,945
kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Sveriges hantverksorganisation har under ett flertal år i sin till
Kungl. Majit ställda ansökan anhållit örn ökat anslag till lärlingsutbildningen
inom vårt land. Även i sin den 10 augusti 1929 dagtecknade skrivelse
örn anslag under budgetåret 1930/1931 framföres ånyo denna anhållan,
med begäran örn att nuvarande antalet lärlingsunderstöd, som är begränsat
till högst 75 stycken, måtte utökas till 100 stycken och att motsvarande
ökning i anslaget måtte beviljas. Som av Kungl. Majits proposition,
nr 1, under tionde lmvudtiteln sid. 149—153 framgår, har Kungl.
Majit icke ansett sig kunna förorda bifall till ovanberörda framställning.

Betydelsen av rekryteringen och yrkesutbildningen inom hantverket
torde under senare åren alltmer hava vunnit förståelse inom såväl hantverk
som industri. Genom den utveckling, som dessa näringsgrenar under
senare tider genomgått, torde för alla deras målsmän framstå som en
trängande nödvändighet, att yrkeskunnigheten icke allenast bibehålies,
utan än ytterligare utvecklas. Genom industriens rationaliseringssträvan -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

13

den Ilar den praktiska lärlingsutbildningen inom denna näringsgren allt
mer och mer lämnats åt sitt öde. För att fylla behovet av kvalificerad arbetskraft
drager industrien till sig sådana arbetare, som vunnit sin grundläggande
yrkesutbildning inom hantverket. Hantverksårens lärlingsbildning
har således fått den dubbla uppgiften att lägga grunden för yrkeskunnigheten
icke endast bland sina egna yrkesutövare, utan även i
mycket stor utsträckning för den yrkeskunniga arbetarstammen inom
industrien. Härutav torde än mera framstå nödvändigheten av att hantverkskåren
vinner ökat stöd i sitt betydelsefulla arbete vid lärlingsutbildningen
inom de olika yrkena.

Härutöver torde böra erinras örn den över allt i vårt land förekommande
ungdomsarbetslösheten. Denna ungdom har svårt att vinna anställning,
mången gång icke därför att arbete saknas, utan beroende därav,
att lärlingsutbildningen är för yrkesutövaren, hantverkaren, en ekonomisk
utgift, som hans av hård konkurrens pressade näringsgren icke
kan motstå. Han måste därför ofta, ehuru för yrkets fortsatta utveckling
varmt intresserad, anställa endast fullt yrkeskunniga arbetare, dä
detta för honom medför mindre besvär och lämnar bättre ekonomisk avkastning.
Härutav torde i någon mån den rådande ungdomsarbetslösheten
finna sin förklaring.

I nu gällande bestämmelser för statsunderstöd till hantverksmästare
för lärlingsutbildning är lärlingstiden fastställd till minst tre år och
statsunderstöden till 400 kronor. Av detta utbetalas 125 kronor under
första, 100 kronor under andra och 75 kronor vid tredje årets slut. Återstående
100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit att lärlingen genom avlagt
prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Ett bifall till
liantverksorganisationens framställning skulle således för budgetåret
1930/1931 medföra en ökning av härför i statsverkspropositionen under
tionde huvudtiteln äskade anslaget 40,820 kronor med 3,125 kronor, eller
till 43,945 kronor.

Kommerskollegium, som anmodats yttra sig över Sveriges hantverksorganisations
ovanberörda framställning, giver den också sitt förord och
framhåller den stora betydelse, som denna lärlingsutbildning har för
såväl hantverk som industri. Kommerskollegium rent av förutsätter betydelsen
vara så stor, att den genom erhållande av än högre anslag skulle
kunna ytterligare väsentligen utvidgas.»

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att anslag, motsvarande
understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper
lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande av 1927—1929 års riksdagar
redan pågår, bör anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Att,
på sätt föreslagits, ett belopp av 3,000 kronor ställes till förfogande för
användande till understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier,
har ej heller givit riksdagen anledning till erinran.

Emellertid anser sig riksdagen, med hänsyn till de omständigheter kom -

14

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

merskollegium anfört och motionärerna åberopat för en ökning av lärlingsunderstöden
från nuvarande 75 till 100 stycken, icke böra motsätta sig anvisande
av det jämförelsevis ringa belopp, som ett bifall till kommerskollegii,
av motionärerna understödda framställning skulle komma att medföra för
statsverket. Under hänvisning till de skäl, som till stöd för sagda förslag
anförts, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning och ovanberörda motioner, 1:143
och II: 141,

dels medgivit, att Eders Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt av Eders Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd
åt hantverksmästare för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1930/1931;

dels ock till befrämjande av -praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 43,945 kronor.

36:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 40) att såsom
bidrag till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

Riksdagen har vid prövning av Eders Kungl. Majits förevarande förslag
ställt sig synnerligen tveksam ifråga om behovet och lämpligheten av en höjning
av det nu å riksstaten anvisade anslaget för uppehållande av den industriella
standardiseringsverksamheten och detta så mycket mer, som de enskilda
intressenternas bidrag — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar —
fastställts till minst 150 procent — mot förut bestämda 100 procent — av
det understöd av statsmedel, som tilldelats dem. En rikligare medelstillgång
har ju härigenom beretts verksamheten ifråga. Då riksdagen emellertid ej vill
motsätta sig anvisandet av det äskade anslaget, sker detta under uttalande
av den bestämda förväntan, att ytterligare höjning av anslaget icke,
åtminstone för den närmaste framtiden, ifrågasättes.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 40,000
kronor.

Diverse.

37:o) Beträffande Eders Kungl. Majits framställning (punkt 45) angående
anslag till tryckningskostnader kommer riksdagen att i särskild skrivelse
anmäla sitt beslut.

38:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag örn anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga (punkt 46) samt till extra utgifter (punkt
47) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

15

Övriga ordinarie anslag.

39:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört samtliga de
ordinarie anslag under tionde huvudtiteln, vilka icke blivit här ovan särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 18 mars 1930.

Med undersåtlig vördnad.