Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

tfr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnads-
och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning; given
Stockholms slott den 14 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln, punkten 106, föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas,
tillsvidare för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1930/1931 beräkna
ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 käft. (Nr 90.)

287 30 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Jag anhåller nu att få underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.
Till en början torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för den tidigare
behandlingen från statsmakternas sida av frågan örn skeppsgossekårens i
Marstrand förläggning.

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där
inkvartering beretts skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund
av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,
hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.
Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917
avgivet betänkande förslag om kårens kasernering i land enligt olika alternativ.
Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas
förslag, upptogs frågan om skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,
som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande
revision av Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle
indragas och samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt
vilken Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande
förläggningsplats. Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag
för sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.
Narken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid
riksdagens bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.
I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid
skeppsgossekåren i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande
kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas
antingen genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att
utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna
välja mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen
i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en
förläggning i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot
annat logementsfartyg, eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare
alternativet skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med
hänsyn till de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle
medföra, sig böra förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt,
att en utredning verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya
Varvet eller eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna
etablissemang visa sig ur såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare
än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben
gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,
att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas
till Nya Varvet i Göteborg, och att medel skulle ställas till förfogande för

3

Kungl. Majus proposition nr 90.

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga
tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som
gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nya
Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar oell vuxet
manskap, vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya
Varvet vore beläget i omedelbar närhet till en storstad, vore enligt riksdagens
mening ett skäl, som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen
ansåg därför, att skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i
Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande av Kungl.
Maj:t, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande
och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad
på en jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats
för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de
av riksdagen anförda betänkligheterna mot förslaget om en förläggning till
Nya Varvet vara i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen,
att Marstrand vore att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till
nämnda plats förlagda skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras
i land i Karlstens fästning i enlighet med ett av de sakkunniga
uppgjort förslag, vars genomförande beräknades betinga en engångskostnad
av 230,000 kronor. De sakkunniga förutsatte härvid, att det borde ankomma
på marinförvaltningen att, innan förslaget komme till utförande, med Marstrands
stad träffa bindande uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid
kårens kvarblivande förklarat sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom
ombyggnad utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats,
dels ock anskaffa färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången
å sådant därstädes ej skulle vara tillräcklig — eller som i övrigt av marinförvaltningen
prövades erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927
förklarade sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse, att en
förläggning av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i
Marstrand eller till Nya Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar
m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga å
respektive platser, komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar
i Marstrand beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000
kronor eller 250,000 kronor utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade
beloppet. För Nya Varvet beräknades motsvarande kostnader till

126,000 kronor. Även i fråga örn de årliga kostnaderna skulle en förläggning
till sistnämnda plats enligt myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare
än en förläggning till Marstrand. Då härtill komme, att en förläggning till
Nya Varvet även med avseende å inkasernering och ur hygienisk synpunkt
erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande till Marstrandsförslaget, hade myndigheterna
ansett sig böra förorda en förläggning till Nya Varvet.

4

Kungl. Majus proposition nr 90.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,
att Nya Varvet enligt hans förmenande nr vissa av honom
angivna synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga örn lämpligheten
såsom förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen
hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren
kunde anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och
chefen för marinstaben angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en
dylik förläggnings ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas.
Sålunda kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000
kronor för uppförande av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla,
då Marstrands stad erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det
redan befintliga, staden tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva
fullt tillfredsställande för kårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna
beräknade utgiftsposter syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke
oväsentligt minskas, varigenom engångskostnaderna borde kunna hållas inom
en kostnadsram av 350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid
en förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens
mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning
till nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock
under förutsättning, att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde
ankomma på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige
i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Majit
meddelade beslut i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens
ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.
För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp
av 77,000 kronor, som återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för
ifrågavarande ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn
ytterligare medelsanvisning för förläggningens ordnande kunde däremot anstå
till nästföljande år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.
Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren
skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan
erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens
fästning, dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för
verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning
erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 00. 5

Genom brev den 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen
och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden, till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar
och av riksantikvarien granskade arbetsritningar, till skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog
Kungl. Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige
i Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden,
som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren
komme att kvarbliva i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera
underställas Kungl. Majits prövning.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen
och c-hefen för marinstaben överlämnat kostnadsförslag och arbetsritningar
för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning jämte avtal med Marstrands
stad samt därvid anfört i huvudsak följande.

Marinförvaltningen hade anmodat stationsbefälhavaren vid flottans station
i Stockholm att i enlighet med de närmare direktiv, som ämbetsverket på
grund av statsmakternas beslut i ämnet samtidigt lämnat, låta utarbeta förslag
till skeppsgossekårens förläggning i Karlstens fästning jämte därtill
hörande kostnadsberäkningar och ritningar.

Det i anledning härav uppgjorda förslaget hade slutat å en summa av

350,000 kronor. I överensstämmelse med föreskriften i förenämnda brev
den 14 juni 1928 hade detsamma underställts riksantikvarien för granskning.
Denne hade emellertid icke kunnat godkänna förslaget ur arkitektonisk synpunkt
utan hemställt, att byggnadsstyrelsen i samråd med honom måtte
erhålla i uppdrag att omarbeta detsamma. På grund härav hade myndigheterna
den 29 augusti 1928 anhållit, att byggnadsstyrelsen i samråd med
riksantikvarien ville verkställa ifrågavarande omarbetning. I skrivelse den
6 december 1928 hade emellertid byggnadsstyrelsen med anledning av myndigheternas
nyssberörda framställning föreslagit, att det av dem upprättade
förslaget till örn- och påbyggnad av Karlstens fästning måtte underkastas
en omarbetning efter vissa av styrelsen i skrivelsen närmare angivna riktlinjer.
Samtidigt hade styrelsen anhållit, att densamma jämte riksantikvarien
i sinom tid måtte bliva satt i tillfälle att slutligt granska ett sålunda eventuellt
omarbetat ritningsförslag.

På grund härav hade marinförvaltningen den 19 december 1928 anmodat
stationsbefälhavaren i Stockholm att åt varvschefen därstädes uppdraga att
vidtaga de ändringar i det uppgjorda förläggningsförslaget, som föranleddes
av byggnadsstyrelsens nyssnämnda förslag, och hade det omarbetade ritningsförslaget
därefter granskats av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien
samt befunnits i huvudsak kunna godkännas. Slutligen hade byggnadsstyrelsen
hemställt, att densamma måtte sättas i tillfälle att före arbetenas
utförande granska den arkitektoniska detaljutbildningen, och komme marinförvaltningen
att i sinom tid bereda styrelsen tillfälle härtill.

Kostnaden för det av myndigheterna överarbetade förslaget vore 16,000
kronor högre än för det ursprungligen uppgjorda förslaget, som slutade å

350,000 kronor, och uppginge sålunda till 366,000 kronor.

Förslaget vore uppgjort med hänsyn till förläggning av 150 gossar, varvid
en luftkub beräknats av 16 kubikmeter för varje gosse. Den nuvarande

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

skeppsgossekårens i Marstrand storlek vöre genom generalorder nr 572/1928
fastställd till 167 gossar, vilket antal kunde något ytterligare utökas beroende
på antalet vakanser inom sjömanskåren. Myndigheterna ville emellertid
framhålla, att kasernutrymmet medgåve en förläggning av det genom generalordern
fastställda maximiantalet gossar, varvid dock luftkuben för varje
gosse minskades till omkring 13 kubikmeter.

Såsom framginge, bland annat, av en av ingenjören vid Stockholms vattenledningsverk
J. F. Bergström verkställd, myndigheternas skrivelse bifogad
utredning, borde ett reningsverk anordnas för renande av det vatten, som
toges från fästningsområdet och från Koön. Kostnaden härför uppginge
till 10,000 kronor. Anläggandet av ett dylikt reningsverk ansåge myndigheterna
vara nödvändigt.

För förläggningen erfordrades även en del lösa inventarier, såsom bord,
bänkar, stolar, sängar m. m., vilken materiel myndigheterna förutsatte till
stor del kunna erhållas dels från flottans förråd, dels i övrigt från inom
försvaret i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning ledigblivna
etablissemang. I myndigheternas utlåtande i ämnet den 24 november
1927 hade härför beräknats 10,000 kronor, och ansåge myndigheterna denna
summa fortfarande nödvändig, särskilt som densamma även vore avsedd
till att bestrida kostnaderna för sådana inventariers transport till Marstrand.

I propositionen nr 148/1928 angående skeppsgossekårens i Marstrand
förläggning hade föredragande departementschefen framhållit, att den i det
av myndigheterna den 24 november 1927 avgivna kostnadsförslaget beräknade
utgiften av 86,000 kronor för uppförande av ett nytt exercis- och
gymnastikhus kunde helt bortfalla, enär en utvidgning av det redan befintliga,
staden tillhöriga gymnastikhuset, som staden erbjudit sig att låta verkställa,
torde vara fullt tillfredsställande för kårens behov, och hade 1928 års riksdag
ej haft något att erinra häremot. Emellertid måste, innan påbyggnaden
av Södra donjongen kunde taga sin början, de å vinden av densamma placerade
kanonerna m. m., vilka användes för skeppsgossarnas riktnings- och
skjutövningar, flyttas till annan plats. Då såsom nyss framhållits något
nytt exercis- och gymnastikhus ej avsåges att uppföras, och dessa kanoner
ej kunde placeras i stadens gymnastikhus, måste desamma flyttas till annan
plats. Någon annan möjlig plats än den s. k. Fyrkanten i fästningen funnes
ej för berörda ändamål. Marinförvaltningen komme emellertid framdeles
att, sedan erfarenhet vunnits örn de förbättringar i belysningsförhållanden
m. m. i Fyrkanten, som betingades av nyssberörda övningars bedrivande
därstädes, göra framställning om medel för utförande av sådana förbättringar,
därest så skulle visa sig erforderligt.

I sitt utlåtande i ämnet den 24 november 1927 hade myndigheterna bland
annat anfört, att myndigheterna ansåge, att vid en permanent förläggning
vatten- och värmeledning måste införas i det nuvarande expeditions- och
sjukhuset, vilket föranledde en merkostnad av 10,000 kronor. Även örn vidtagandet
av dessa åtgärder medförde modernisering av ifrågavarande lokaler,
komme likväl deras från förläggningen i övrigt avskilda läge att medföra
åtskilliga olägenheter. Så t. ex. måste skeppsgossarna ofta under tjänstetid
kallas till kompaniexpeditionerna, och ju längre bort dessa befunne sig, desto
större tidsspillan uppstode. Att sjukhuset läge avlägset från kasernen medförde
givetvis också stora olägenheter, ej minst att maten till de sjuka måste
bäras lång väg. Myndigheterna hade vid avgivandet av utlåtandet i fråga
även haft under omprövning, huruvida ej expeditionslokalerna och sjukstugan
borde flyttas till inre kasernen och de där befintliga bostäderna i
stället flyttas till förstnämnda lokaler. Härigenom skulle alla anordningar
för skeppsgossarnas inkasernering och utbildning m. m,, med undantag för

Kungl. Majus proposition nr 90. 7

gymnastiklokalen och vissa i Södra strandverket betintliga lokaler, bliva
koncentrerade på ett ställe oell onödig omgång och tidsutdräkt för förflyttningar
mellan kasernen samt expeditionslokalerna och sjukstugan undvikas.
Sistnämnda lokaler hade varit väl belägna, så länge kåren varit förlagd till
kasernfartyget Norrköping, men läge alltför avlägsna från fästningen. På
grund av de med berörda förflyttningar förenade kostnaderna hade emellertid
myndigheterna då icke upptagit detta förslag.

Nu hade emellertid stationsbefälhavaren i Stockholm i sitt den 17 augusti
1928 avgivna förslag till förläggningens ordnande upptagit denna fråga, och
på grund härav hade marinförvaltningen anmodat nämnde befälhavare att
låta utarbeta ritningar och kostnadsberäkningar för berörda lokalförflyttningar.
Enligt den i anledning härav av stationsbefälhavaren verkställda
utredningen skulle kostnaderna för inredning av »inre kasernen» för ifrågavarande
ändamål uppgå till 34,500 kronor. I händelse den nyss omförmälda
förflyttningen bomme till stånd, borde de nuvarande expeditionslokalerna
och sjukstugan inredas till fem underofficersbostäder i stället för de inom
fästningen belägna, vilka måste utrymmas. Kostnaderna härför uppginge till
20,200 kronor. Mot här angivna kostnadsberäkningar hade marinförvaltningen
intet att erinra.

Ifrågavarande förflyttningar ansåge myndigheterna i likhet med stationsbefälhavaren
vid flottans station i Stockholm vara synnerligen önskvärda,
men hade de till följd av därmed förknippade kostnader, 54,700 kronor, ej
för närvarande ansett sig kunna föreslå desamma till utförande. Enär
emellertid myndigheterna ansåge, att berörda förflyttningar, så snart medel
därför kunde avses, borde komma, till utförande, syntes förut omnämnda
inledande av vatten- och värmeledning i sjukstuga och expeditionslokaler
för närvarande ej böra komma till utförande.

Engångskostnaderna för förläggningen i sin helhet uppginge sålunda, örn
ej ovanberörda förflyttningar och inledande av vatten- och värmeledning
med t oges, till 350,000 + 10,000 + 16,000 + 10,000 eller tillhopa 386,000 kronor.

Myndigheterna finge jämväl på grund av föreskriften i merberörda brev
den 14 juni 1928 till Kungl. Marits prövning överlämna i två exemplar det
mellan marinförvaltningen och Marstrands stadsfullmäktige träffade, för Marstrands
stad bindande avtalet rörande de erbjudanden, som från stadens
sida gjorts, under förutsättning att skeppsgossekåren komme att kvarbliva i
Marstrand, och ville myndigheterna beträffande detta avtal anföra följande.

Vissa villkor rörande tillförsel av vatten och elektrisk energi hade inrymts
i avtalet. Beträffande vattentillförseln funne sig emellertid myndigheterna
i detta sammanhang böra framhålla, att Marstrands stadsfullmäktige ej erbjudit
sig att tillhandahålla skeppsgossekåren dricksvatten utan endast förbundit
sig att tillgodose »färskvattensbeliovet», varför fordran på Marstrands
stad på erhållande av dricksvatten för skeppsgossekåren ej torde kunna
uppställas.

Priset a ström för elektrisk belysning hade i avtalet mast sättas lika med
det nuvarande, vilket måste anses synnerligen högt. Orsaken till detta höga
pris lage emellertid däri, efter vad myndigheterna i Marstrand meddelat,
att Marstrands stad under världskriget blivit ålagd att för erhållande av
elektrisk ström ansluta sig till Trollhättenätet. Kostnaderna härför hade
blivit mycket hilga och höllö nu på att amorteras. Först sedan amorteringen
verkställts, beräknades priset på elektrisk ström i Marstrand kunna väsentligt
nedbringas. Priset leir leverans av ström till kronan vore dock i avtalet
satt ej obetydligt lägre än för leverans till enskilda förbrukare inom staden.

I förslaget till avtal hade inrymts en bestämmelse örn, att staden, under
den tid vattnet i fästningen ej erfordrades för kasernetablissemanget, skulle

8 Kungl. Majlis proposition nr 90.

äga rätt att använda vattnet i fästningen mot erläggande av ersättning härför
efter samma taxa, enligt vilken avgift utginge för vatten från Stockholms
stads vattenledningsverk.

Myndigheterna hemställde, att avtalet måtte vinna Kungl. Maj:ts godkännande.

I fråga örn äskande av medel för förläggningen ville marinförvaltningen
anföra följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 148/1928 hade riksdagen
beslutat, att skeppsgossekåren skulle kvarbliva i Marstrand, samt medgivit,
att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen Göta
och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda medel finge tagas i
anspråk ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen
i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

I det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
hade dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet framhållit,
att engångsutgifterna för förläggningen borde kunna hållas inom en kostnadsram
av 850,000 kronor. Av ovanstående utredningar framginge, att själva
förläggningskostnaderna kunnat inrymmas inom denna summa, örn ej vissa
anspråk ur arkitektonisk synpunkt framkommit, vilka betingade en kostnadsökning
av 16,000 kronor. Därtill måste dock läggas kostnaderna för anordnande
av ett reningsverk för vatten, 10,000 kronor, och för anskaffning
av lösa inventarier, ytterligare 10,000 kronor. Totala erforderliga engångsutgifterna
utgjorde sålunda 886,000 kronor. Från denna summa kunde
emellertid dragas det belopp, som 1928 års riksdag anvisat för ifrågavarande
ändamål, eller 77,000 kronor, vadan anslagsbehovet utgjorde 309,000 kronor.

Anslaget måste i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret 1930/1931,
för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober 1981, då
skeppsgossekåren började nytt utbildningsår.

Myndigheterna ville i detta sammanhang göra följande uttalande.

Sedan riksdagen, som ovan anförts, beslutat, att Marstrands skeppsgossekår
skulle kvarbliva i Marstrand och förläggas i land i Karlstens fästning,
och sedan till grund för propositionen och dess kostnadsberäkningar legat
ett av särskilt tillkallade sakkunniga den 19 oktober 1927 avgivet betänkande,
däri förutsatts, att en kasern skulle anordnas genom påbyggnad av den s. k.
Södra donjongen, hade frågan örn kårens förläggning blivit bunden ej blott
till Marstrand utan även till viss plats därstädes.

Den för kasernbyggnaden avsedda platsen ovanpå en betydligt hög stendonjong.
vilken i sin ordning befunne sig å Marstrandsklippans krön utan
något som helst skydd mot Kattegatts och Skageracks stormar, vore icke
lämplig för uppförande av boningshus, allra minst en kasernbyggnad för
gossar. Nämnda sakkunniga hade själva anfört, att byggnaden »på grund
av det för vinden utsatta läget» måste väl uppvärmas och byggas med stor
soliditet. Det vore att befara, att vinterstormarna med snö och regn komme
att bliva mycket pinande såväl vid själva kasernen som å fästningsgården
och å andra omgivande platser, där gossarna med den nu bestämda förläggningen
komme att huvudsakligen uppehålla sig.

Med anledning av det lämnade uppdraget hemställde emellertid myndigheterna,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1930/1931 uppföra ett extra reservationsanslag av 309,000 kronor till
erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand
förläggning i Karlstens fästning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

9

Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand
förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort
och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas
i land i Karlstens fästning. Yad myndigheterna anfört rörande de
olägenheter, som komme att bliva förbundna med ett förverkligande av detta
riksdagens beslut, är visserligen ägnat att väcka betänkligheter mot detsamma.
Vid övervägande av alla på ärendets bedömande inverkande omständigheter
har jag dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga att ifrågasätta
någon ändring av det fattade beslutet örn kårens förläggning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra omnämna, att stationsbefälhavaren
vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen
den 81 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en omläggning av
skeppsgosseutbildningen, som utan några mera betydande engångskostnader
skulle kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning till
en kår med förläggning i Karlskrona. Marinförvaltningen och chefen för
marinstaben hava emellertid i till Kungl. Maj.t avgivet yttrande av den 6
december 1929 förklarat sig med hänsyn till 1928 års riksdags beslut i förläggningsfrågan
sakna anledning att ingå på prövning av stationsbefälhavarens
förslag.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget
rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning innebär, att för ändamålet
skall å den s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en
påbyggnad, i vilken avses att inrymmas erforderligt antal logement med
tvätt- och putsrum för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal.
I nedre våningarna av donjongen inrymmas övningsrum, logement för 30
man, hantverksrum samt dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen.
Hela den blivande kasernbyggnaden skall förses med värmeledning.

Förläggningens behov av vatten beräknas i huvudsak kunna tillgodoses
genom rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga
brunnar. Marstrands stad har åtagit sig att, därest vattentillgången
inom fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla
den vattenmängd, som ytterligare erfordras. För vattnets renande
har uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt.

Kostnaderna för det i marinmyndigheternas förevarande skrivelse omförmälda
ursprungliga förslaget till byggnads- och omändringsarbeten m. m.
hava beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ....................................

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp
Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avloppsledningar,
cistern m. m. .........................................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare

m. m...................................................................................

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med
ventiler................................................................................

kronor 206,800: —
5,200: —

19,000: —

38,000: —

27,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 haft. (Nr 90.) 287 so 2

Departements chefen.

10

Kunell. Majus proposition nr 00.

Uppfattning av kanoner i den s. k. Fyrkanten ...

Yattenanläggning för kasernen utomhus...............

Förbättring av inredningar i kök och förråd .......

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll..........

............. kronor 1,000: —

............ » 15,000: —

............ » 3,500: —

............. » 34,500: —

Summa kronor 350,000: —

Det efter verkställande av viss överarbetning nu framlagda byggnads- och
ändringsförslaget, vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen
och riksantikvarien, har beräknats draga en kostnad av 366,000
kronor, varav ett belopp av 16,000 kronor hänför sig till merkostnader, som
uppstå till följd av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur
arkitektonisk synpunkt framställts beträffande kasernbyggnaden.

Utöver nyssnämnda kostnadssumma, 366,000 kronor, tillkomma enligt det
föreliggande förslaget de till 10,000 kronor beräknade kostnaderna för anläggandet
av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av 10,000 kronor,
som avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier m. m.

Förslag till avtal mellan kronan och staden har upprättats rörande de erbjudanden,
som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren
komme att kvarbliva i Marstrand. Avtalsförslaget, som bland
annat innefattar nyssberörda åtagande från stadens sida att tillhandahålla
skeppsgossekåren vatten, har godkänts av stadsfullmäktige.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget
synes innebära en godtagbar lösning av frågan örn skeppsgossekårens förläggning
i Karlstens fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och
omändringen av Södra donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen
i den s. k. inre kasernen i fästningen erhållas icke blott nöjaktiga logementsutrymmen
m. m. för kårens skeppsgossar och till densamma förlagt manskap
utan även övningsrum och hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning.
Den ömtåliga inramningen av påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet
synes enligt förslaget komma att ske på ett ur arkitektonisk
synpunkt tillfredsställande sätt.

Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och
omändringsarbetena har jag icke något att erinra. Bortsett från den merkostnad
av 16,000 kronor, som uppkommer till följd av de särskilda arkitektoniska
krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn påbyggnaden av
Södra donjongen, hålla sig dessa kostnader inom den i propositionen nr
148/1928 angivna kostnadsramen av 350,000 kronor.

Liksom myndigheterna anser även jag det vara nödvändigt, att ett reningsverk
anordnas för renande av det vatten, som tillföres förläggningen. Emot
de härför beräknade kostnaderna, 10,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jag finner mig vidare böra förorda myndigheternas förslag örn beräknande
av ett belopp å 10,000 kronor för anskaffande av för förläggningen
erforderliga lösa inventarier m. m.

I likhet med myndigheterna har jag kommit till den uppfattningen, att
med den ifrågasatta förflyttningen av skeppsgossekårens expeditionslokaler
och sjukstuga till inre kasernen i fästningen kan tillsvidare anstå.

11

Kungl. Maj;ts proposition nr DO.

Till de av myndigheterna beräknade utgifterna torde böra läggas kostnaderna
för de utredningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet
av det föreliggande förslaget. Dessa kostnader uppgå enligt av marinförvaltningen
i skrivelse den 19 juni 1929 lämnad uppgift till 3,736 kronor
32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan
kronan och staden — vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende — synes mig böra biträdas av kronan.
Beslut örn avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar torde emellertid
böra fattas först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens
ordnande, som avses att bekostas av statsverket. Det lärer
bliva nödvändigt att vidtaga jämkning beträffande stadgandet i § 8 i avtalet
angående de tidpunkter, vid vilka vissa arbeten, som staden åtagit sig att
utföra, senast skola vara verkställda.

Enligt vad i det föregående anförts, skulle kostnaderna för skeppsgosseförläggningens
ordnande, på sätt här föreslagits, uppgå till 366,000 + 10,000 +

10.000 + 3,736: 32 = 389,736 kronor 32 öre eller i runt tal 390,000 kronor. I sin
förut omförmälda skrivelse den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen och chefen
för marinstaben framhållit, att det för ombyggnadsarbetenas utförande erforderliga
beloppet behövde i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret
1930/1931, för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober
1931, då skeppsgossekåren började nytt utbildningsår. Sedermera har jag
emellertid under hand inhämtat, att den nya skeppsgossekasernen skulle
kunna färdigställas till nyssnämnda tidpunkt även under förutsättning, att
kostnaderna fördelades på två budgetår, varvid för budgetåret 1930/1931
skulle erfordras ett belopp av 190,000 kronor. Såsom förut nämnts, har
1928 års riksdag medgivit, att för verkställande av för skeppsgosseförläggningen
i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten
finge användas ett belopp av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag för
omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till
förfogande ställda medel. Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål för nästkommande budgetår skulle alltså utgöra 190,000 — 77,000 =

113.000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1930/1931
under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

A v t a 1.

Bil. Å.

Sedan Kungl. Majit oell riksdagen beslutat, att den till Marstrand förlagda
skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och,
sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i
Karlstens fästning, är mellan Kungl. Majit och kronan, här nedan kallad
kronan, å ena samt Marstrands stad, här nedan kallad staden, å andra sidan
följande avtal träffat.

§ I Staden

verkställer örn- och tillbyggnad samt reparationer av stadens gymnastiklokal
i enlighet med bifogade ritningar (bil. 1 och 2), därvid tillika skola
utföras de förändringar, som angivas i bilagda avskrift av en av gymnastikofficeren
vid skeppsgossekåren i Marstrand upprättad handling (bil. 3 ). Staden
förser lokalerna med centraluppvärmning och anordnar ventilation genom
uppsättande av elektriska fläktar och friskluftventiler på lämpliga platser.

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till
staden hyresfritt begagna gymnastiklokalerna under minst fyra timmar dagligen
efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

§ 2.

Staden garanterar anläggandet av en idrottsplats å plats, som angives i
bil. 4, och i enlighet med bifogade ritning (bil. 5) samt med iakttagande av
de villkor, som angivas i bilagda transund av en av chefen för skeppsgossekåren
i Marstrand upprättad handling (bil. 6).

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till
staden använda idrottsplatsen för kåren eller för annan avdelning av flottan,
som kan vara tillfälligt förlagd till staden, under minst tjugofyra timmar i
veckan efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.
Därjämte äga personer tillhörande flottan jämväl å andra tider begagna
idrottsplatsen för enskild träning, därest hinder därför ej möter, på grund
av att idrottsplatsen är upptagen för annat ändamål.

§ 3.

Staden anordnar nio stycken nya ljuspunkter inom fästningen för yttre
belysning av liknande utseende och beskaffenhet som därstädes nu befintliga
och i enlighet med bifogade skiss (bil. 7) och skall låta förbättra belysningen
vid infartsvägarna till fästningen.

Staden åtager sig att till kasernetablissementet framdraga elektriska ledningar
av erforderlig beskaffenhet och genom dessa leverera ström av lämplig
spänning för såväl belysning som kraft. För levererad trefasenergi örn
25 perioder per sek. debiteras ett pris av högst fyra öre per kwh, mätt vid stadens
elektricitetsverk å högspänningssidan. För levererad likströmsenergi
debiteras ett pris av högst femtio öre per kwh, mätt å hos förbrukaren uppsatt
mätare, och skall priset per kwh vara minst 10 öre lägre än det för
belysningsabonnenter i staden allmänt gällande.

§ 4.

Staden medgiver, att avloppsledningen från kasernetablissementet får utan
kostnad för kronan anknytas till stadens avloppsledning (se bil. 4), vilken
ledning för den skull skall, därest så befinnes behövligt, förändras till sådana
dimensioner, att hinder ej möter för avlopp jämväl från kasernetablissementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

13

§5-

Staden garanterar, att all tvätt för den till staden förlagda skeppsgossekåren
jämte därtill körande personal skall kunna utföras till skäliga priser,
som inklusive eventuella transportkostnader under inga förhållanden få överstiga
motsvarande priser för tvätt i Göteborg.

§6.

Staden förbinder sig att, därest tillgången av vatten inom fästningen
skulle visa sig vara otillräcklig, förse kasernetablissementet med färskvatten
i erforderlig mängd genom av staden anordnad vattenledning samt att omedelbart
påbörja arbetena härför, så snart vattenståndet i Kungsdammen vid
förbrukning för avsedda ändamål sjunkit till hälften av dess vanliga nivå,
och därefter skyndsamt fullfölja nämnda arbeten, så att fara för vattenbrist
ej uppkommer. Skulle en sådan anordning visa sig nödvändig, äger staden
rätt att, sedan vattenledningen färdigställts, under den tid, då skeppsgossarna
tjänstgöra ombord, få använda vattnet i fästningen för stadens behov, i den
mån det ej behövs för kasernetablissementet. Därest kronan anordnar reningsverk
och färskvatten därifrån tillhandahålles staden på dess begäran,
förbinder sig staden att härför erlägga ersättning efter samma taxa, enligt
vilken avgift utgår för vatten från Stockholms stads vattenledningsverk, såvida
ej båda parter enas örn annan debiteringsgrund.

§ 7.

Staden garanterar, att, så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd
till staden, minst fyra lämpliga lägenheter örn 2—ö rum och kök finnas
att hyra i staden för kårens räkning till priser, som ej överstiga normalhyror
i staden.

§ 8.

För de förpliktelser staden genom detta avtal åtagit sig och för de rättigheter
staden tillförsäkrat kronan skall staden icke uppbära någon ersättning.

Avtalet är bindande för staden, sedan det antagits av stadsfullmäktige
genom beslut som vunnit laga kraft samt vederbörligen undertecknats förstadens
räkning.

De i § 1 omförmälda arbeten skola vara för besiktning av ombud för
kronan färdigställda senast till den 1 september 1930 samt övriga arbeten
senast till den 1 september 1931.

§ 9.

Tvister, som kunna härleda av detta avtal, skola avgöras av skiljemän
enligt lag.

Marstrand den

Ä stadsfullmäktiges vägnar:

N. VON ZWEIGBEBGK

Bertil Egnell J. W. Olsson

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 72 höft. (Nr 90.)

287 311 3