Kungl. Majus proposition nr 87.
1
tfr 87.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension
åt reservpostexpeditören A. C. J. Lundholm, född
Nyman; given Stockholms slott den 14 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i
statsrådet ä Stockholms slott den 14 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Hos Kungl. Majit har reservpostexpeditören Anna Christina
Jakobina Lundholm, född Nyman, i Saltsjöbaden gjort framställning
om pension.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:
Lundholm, som är född den 30 januari 1866, inträdde i postverkets tjänst
såsom extra ordinarie postexpeditör den 1 juli 1885 och antogs den 29 juni
1886 till extra biträde (extra ordinarie postexpeditör med fast placering vid
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 69 käft. (Nr 87.)
851 80
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 87.
viss postanstalt) vid postkontoret Stockholm 1. Såsom extra biträde —
vilken tjänstebeteckniug den 1 januari 1910 förändrades till biträdande postexpeditör
— kvarstod Lundholm till den 9 december 1911, då hon anställdes
som reservpostexpeditör. Anställning såsom reservpostexpeditör eller,
såsom tjänstebeteckningen från och med den 1 januari 1912 lydde, extra
postexpeditör innehades av Lundholm till och med utgången av juni 1920.
Då, med hänsyn till posttrafikens nedgång vid ifrågavarande tidpunkt, Lundholm
icke med säkerhet ansågs kunna beredas fortlöpande tjänstgöring, fann
generalpoststyrelsen, att hon vid övergången till nu gällande lönesystem —
d. v. s. från och med den 1 juli 1920 — icke lämpligen borde antagas till
extra ordinarie postexpeditör, varom hon anhållit, utan erhöll Lundholm
den något lösare anställningen såsom reservpostexpeditör. I sådan egenskap
har Lundholm visserligen icke haft skyldighet att tjänstgöra mera än 90
dagar varje kalenderår, men har dock med kortare avbrott — ungefär motsvarande
den extra ordinarie tjänstemän tillkommande semesterledighet —-hela tiden innehaft tjänstgöringsuppdrag i postexpeditörsgraden.
På grund av att Lundholm ständigt anlitades till tjänstgöringsuppdrag
fann generalpoststyrelsen den 30 december 1925 skäligt att för tiden från
och med den 1 januari 1926 tillerkänna henne avlöning såsom extra ordinarie
postexpeditör; och uppbär Lundholm numera, sedan den 1 januari
1929, avlöning i 12:e löneklassen, G-ort, av den för extra ordinarie tjänstemän
vid kommunikationsverken gällande löneplanen, d. v. s. efter 3,672
kronor för år räknat. Under de senaste fem åren har hennes avlöning uppgått
till i medeltal 3,200 kronor 91 öre för år.
Sökanden ingick den 6 november 1890 äktenskap med dåvarande postexpeditören,
sedermera postmästaren i Saltsjöbaden A. U. Lundholm. Mannen
avled den 2 november 1923. På grund av sitt giftermål kunde sökanden
icke i vanlig ordning erhålla befordran till ordinarie postexpeditör, en
befordran, som hon eljest bort kunna påräkna.
Sökanden har sålunda innehaft anställning i postverkets tjänst under omkring
44V2 år. Hennes sammanlagda ledighetstid under anställningen till och
med den 31 december 1929 — 5 år 4 månader och 10 dagar — överskrider
föga den tid, under vilken hon i egenskap av ordinarie tjänsteman skulle
hava ägt åtnjuta semester. För sin tjänstgöring har sökanden erhållit gott
vitsord.
Örn sin ekonomiska ställning har sökanden upplyst, att hon åtnjuter
änkepension från civilstatens änke- och pupillkassa med 720 kronor för år
jämte dyrtidstillägg därå, vilket för närvarande uppgår till 348 kronor, varjämte
sökanden, som bebor egen fastighet i Saltsjöbaden, av kapital och
annan fastighet, vilken hon äger gemensamt med två systrar, har en årlig
inkomst av omkring 720 kronor.
Under åberopande av sin långvariga tjänstgöring i postverkets tjänst och
med hänvisning till den av henne under de senaste fem åren åtnjutna av.
löningen har sökanden anhållit om pension av postmedel med 1,400 kronor
för år jämte dyrtidstillägg därå.
Generalpoststyrelsen har i utlåtande den 21 januari 1930, efter erinran örn
sökandens tjänstgörings- och avlöningsförhållanden vid postverket, anfört
följande:
Det synes billigt och rättvist, att Lundholm, när hon efter en lång, väl
vitsordad tjänstgöring lämnar sin anställning vid postverket, beviljas pension
för sin återstående livstid.
3
Kungl. Majus proposition nr 87.
Generalpoststyrelsen vill erinra om att pension eller därmed jämförligt
understöd av Kungl. Majit och riksdagen tidigare beviljats i liknande fall.
Sålunda har f. d. extra postexpeditörs Anna Maria Österlund av 1921 års
riksdag (skrivelse nr 250 sid. 1) tillerkänts ett understöd å 1,200 kronor, beräknat
å ett arvode av 1,800 kronor för år. Det av Österlund uppburna
understödet utgår numera, efter förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 280), med 1,728 kronor för år jämte dyrtidstillägg därå. Vidare har
1927 års riksdag (skrivelse nr 215 sid. 43) beviljat f. d. biträdande postexpeditörs
Hilma Olivia Dahlén en årlig pension av 1,344 kronor. Dahléns
pension beräknades efter ett årligt arvodesbelopp av 1,350 kronor på så sätt,
att detta belopp först reducerades med en tredjedel, varefter det sålunda
erhållna grundbeloppet höjdes i enlighet med bestämmelserna i förenämnda
kungörelse.
Vidkommande storleken av det understöd, som synes böra tillkomma
Lundholm, får generalpoststyrelsen anföra följande.
Enligt tidigare tillämpade grunder har understöd eller pension åt icke
ordinarie tjänstemän plägat beviljas till belopp, motsvarande två tredjedelar
av senast utgående arvode. I dessa fall har dock icke varit fråga örn tjänstemän,
som uppburit avlöning enligt de för s. k. nyreglerade verk fastställda
bestämmelserna.
Nyss angivna beräkningsgrund kan enligt generalpoststyrelsens mening
icke tillämpas i nu förevarande fall. Understödsbeloppet skulle nämligen
då komma att överstiga full pension för ordinäre tjänsteman i postexpeditörsgraden.
Att ställa en icke ordinarie tjänsteman gynnsammare i pensionshänseende
än en ordinarie i samma grad lärer icke böra ifrågakomma.
I yttranden över ett av kommunikationsverkens lönekommitté avgivet förslag
rörande pensionering av icke ordinarie personal vid kommunikationsverken
hava 1921 års pensionskommitté samt 1926 års pensionsutredning
beträffande pension åt extra ordinarie och därmed jämställda befattningshavare
föreslagit enahanda grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän vid
sagda verk. Såväl pensionskommittén som 1926 års pensionsutredning hava
därvid föreslagit ett tjänstepensionsunderlag av 2,040 kronor för icke ordinarie
kvinnliga befattningshavare i postexpeditörsgraden (Ilie lönegraden).
Av detta belopp skulle två tredjedelar anses som statspensionsunderlag och
en tredjedel som avgiftspensionsunderlag. Därest, vilket generalpoststyrelsen
anser skäligt, understöd åt Lundholm skulle komma att beräknas
efter dessa grunder, skulle Lundholm, som icke erlagt några tjänstepensionsavgifter,
erhålla en pension motsvarande statspensionsunderlaget, d. v. s.
1,360 kronor eller, efter avrundning till närmast högre med 12 delbara tal,
1,368 kronor för år.
Generalpoststyrelsen hemställer, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen
att bevilja Lundholm en årlig pension av 1,368 kronor, att utgå av postmedel
från och med dagen näst efter den, då hon frånträder sin anställning
vid postverket.
Statskontoret anför i utlåtande den 5 februari 1930 följande:
Med hänsyn till sökandens långa, väl vitsordade arbete i postverkets
tjänst torde det få anses billigt, att någon pension av postmedel utverkas
åt henne. Beträffande de av generalpoststyrelsen tillämpade grunderna för
beräkning av pensionsbeloppet vill statskontoret allenast erinra, att så stor
reducering av det för motsvarande ordinarie befattningshavare gällande pensionsunderlaget
som med 1/3 i anseende till att inga avgifter erlagts icke
alltid iakttagits. Med hänsyn till i detta fall föreliggande omständigheter
Departements
chefen.
4 Kungl. Majlis proposition nr 87.
och då det av generalpoststyrelsen föreslagna pensionsbeloppet 1,368 kronor
nära överensstämmer med vad sökanden själv begärt, anser sig statskontoret
böra tillstyrka vidtagande av åtgärd i enlighet med nämnda styrelses hemställan.
Med hänsyn till Lundholms långvariga anställning i postverket och hennes
väl vitsordade tjänstgöring därstädes vill jag i likhet med generalpoststyrelsen
och statskontoret tillstyrka att, såsom i liknande fall ägt rum,
pension beredes henne. Mot det av generalpoststyrelsen föreslagna beloppet,
1,368 kronor för år, har jag intet att erinra. Pensionen torde böra
utgå från och med dagen näst efter den, då avgång från anställningen äger
rum, och bestridas av postmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att reservpostexpeditören Anna Christina Jakobina Lundholm,
född Nyman, må från och med dagen näst efter den, då
hon frånträder sin anställning vid postverket, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 1,368 kronor, att
utgå av postmedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.