Kungl. Majus proposition Nr 73.
27
Nr 73.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående ändrings- och
reparationsarbeten i universitetshuset i Lund: given
Stockholms slott den 7 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:
Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under riksstatens
för budgetåret 1930/1931 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkt
103, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition
angående ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund, för
nämnda budgetår såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 70,000
kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Majit bifallen.
Jag anhåller nu att få återkomma till detta ärende.
Ändrings
och ropare
tionsarbeten
i universi
tetshuset
i Lund.
28
Kungl. Maj.ts proposition Nr 73.
I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 29 maj 1929 hemställde
det större konsistoriet vid nämnda universitet örn utverkande av proposition
till 1930 års riksdag örn ett anslag av 123,000 kronor för förändrings- och
reparationsarbeten i universitetshuset. Det större konsistoriet åberopade därvid
en av drätselnämnden vid universitetet i ämnet gjord framställning, så
lydande:
Under de snart 50 år, som förflutit sedan universitetshuset togs i bruk
(år 1882), hava givetvis förekommit årliga reparationer av större eller mindre
omfattning. Vidare har, efter det riksdagen därtill anvisat medel, den ursprungliga
värmeledningen (värmluftssystern) år 1913 utbytts mot en ny
sådan (system med lågtrycksånga) samt elektrisk belysning inlagts likaledes
år 1913.
Målningen inom byggnaden är emellertid, bortsett från ur konserveringssynpunkt
nödvändig ommålning, den ursprungliga och har naturligtvis med
åren blivit starkt i behov av förnyelse. Utvändig målning av huset i dess
helhet förekom senast för omkring 20 år sedan.
En annan omständighet, som sedan länge varit ett önskemål, är ny golvbeläggning
i sådana rum och korridorer, där linoleummattor icke redan
finnas. Efter så många år hava golvbräderna, trots deras utmärkta beskaffenhet
från början, icke kunnat undgå att bliva hårt slitna och urgrävda,
vilket medför, att en fullt tillfredsställande rengöring, särskilt i de numera
starkt frekventerade lärosalarna, är utesluten. Såväl från utseendesynpunkt
som än mera av hygieniska skäl är en ny golvbeläggning i dessa lokaler
inom den närmaste tiden ofrånkomlig. Lämpligast synes detta då böra
göras i sammanhang med övriga här ifrågasatta arbetens utförande.
En annan fråga, som också ansetts böra i detta sammanhang upptagas,
är den, som gäller toalettanordningarna i universitetshuset. För närvarande
finnas, utom toalettrum för lärare och tjänstemän, en sådan för
manliga studerande, försedd med 2 w. c. och tvättställ samt ett mycket litet
utrymme för en damtoalett. Otillräckligheten i detta avseende, då universitetet
nu har ett högst betydande antal studenter (nära 2,500), inses lätt.
Drätselnämnden har under våren låtit verkställa utredningar i dessa frågor,
nämligen av civilingenjören R. W. Hilton angående värmeledning och sanitäranordning,
av civilingenjören H. G. Queckfeldt angående den elektriska
anordningen samt av universitetets byggnadskonduktör, arkitekt H. Sjöström,
angående golvbeläggning och målningsarbeten.
Början göres då med frågan om värmeledningen. Av ingenjör Hiltons
utredning framgår, att under alla förhållanden tämligen omedelbart ett omläggande
av det nuvarande rörledningssystemet blir nödvändigt. Kostnaden
härför har beräknats till 22,000 kronor. Då emellertid, med bibehållande
av det nuvarande systemet med lågtrycksånga, en omläggning av rörledningar
efter cirka 20 år torde vara att räkna med — ett rörledningsnät vid
varmvattensystem har väsentligen längre varaktighet — och då säkerligen
driftskostnaderna skulle kunna vid förändring av system nedbringas och
då vidare med den nuvarande ordningen äro förenade betydande och allmänt
påtalade olägenheter av hygienisk art, vill drätselnämnden bestämt förorda
en omläggning av systemet i dess helhet, vilket visserligen innebär ungefär
dubbelt så stor engångskostnad, men som, såsom nyss framhållits, har högst
väsentliga fördelar.
29
Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.
Vad beträffar frågan om den sanitära anläggningen kan drätselnämnden
hänvisa till vad härom tidigare i denna skrivelse anförts samt till föreliggande
ritning och kostnadsberäkning. Den föreslagna lösningen av denna
fråga finner drätselnämnden mycket lycklig. Den nuvarande herrtoaletten
har en synnerligen olämplig belägenhet, nämligen just vid nedgången till
universitetets nyinredda antikmuseum, varför även av denna anledning en
ändring bör ske. Både denna och särskilt damtoaletten äro därtill ytterst
otillräckliga.
Även frågan örn ändringar å den elektriska belysningen synes hava fått
en god lösning. Civilingenjör Queckfeldts utredning giver tydligen vid
handen, att de nuvarande förhållandena äro synnerligen otillfredsställande.
Av arkitekten Sjöströms beräkningar framgår, att golvbeläggningen enligt
hans förslag skulle belöpa sig till 22,000 kronor. Alternativt bär beräknats
kostnaden för beläggning med linoleuin jämväl i de lokaler, där enligt för
slaget skulle inläggas parkettgolv. Alltefter linoleummattornas dyrhet skulle
därvid kunna uppnås en besparing av 3 kronor, respektive 1 krona 50 öre
per kvadratmeter, varjämte för sådant fall posten »förberedande arbeten»
skulle kunna minskas med 200—300 kronor. Minskningen i kostnad för
hela arbetet skulle komma att utgöra cirka 4,000 kronor.
Då emellertid parkettgolv är mycket bådbärare än linoleummattor och då
särskilt å lärosalar, där slitning å golvet är synnerligen stark, det är av vikt,
att golvbeläggningen är så motståndskraftig som möjligt, finner drätselnämnden
sig obetingat böra föredraga det förra alternativet, slutande å
22,000 kronor.
Beträffande frågan örn målningen kan drätselnämnden hänvisa till arkitekten
Sjöströms utredning, varest behovet därav tydligen visas. Mot omfattningen
av de ifrågasatta målningsarbetena har nämnden ingenting att
erinra.
En sammanställning av de beräknade kostnaderna giver följande siffror:
för värmeledningsanläggningen............
» den sanitära anläggningen............
» omändringen av den elektriska belysningen
» ny golvbeläggning..................
» målningsarbeten....................
...... kronor |
43,000: — |
» |
8,000: — |
» |
10,000: — |
» |
22,000: — |
» |
40,000: — |
Summa kronor |
123,000: — |
Drätselnämnden, som icke har något att erinra mot föreliggande kostnadsberäkningar,
vill slutligen framhålla, att de ifrågasatta kostnaderna icke,
även örn de fördelas på ett flertal år, kunna bestridas av anslaget till
underhåll och reparationer av universitetets byggnader, även örn vissa av
arbetena på grund av sin natur skulle anses vara sådana, att detta anslag
borde ifrågakomma till användning. Nämnda anslag, årligen 29,000 kronor,
har redan under lång tid visst sig i hög grad otillräckligt för till och med
de nödvändigaste arbeten för vidmakthållande av universitetets samtliga
byggnader. En begäran örn höjning av detta anslag kommer att ifrågasättas,
så snart utsikt finnes för erhållande av ökning å ordinarie anslag.
Universitetets reservfond, med dess många uppgifter för universitetets vetenskapliga
och ekonomiska förkovran kan nämligen icke, såsom skett alltsedan
kristiden, i fortsättningen lämna årliga tillskott till detta anslag.
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.
Vid drätselnämndens framställning, som utmynnar i en begäran örn ett
anslag av 1‘23,U00 kronor för ändamålet, finnas fogade, förutom vederbörliga
ritningar, de av civilingenjörerna Hilton och Queckfeldt samt arkitekten
Sjöström verkställda utredningarna i ämnet.
T. f. kanslern har i skrivelse den 11 juli 1929, med överlämnande av
samtliga till ärendet hörande handlingar, meddelat, att han funne det oundgängligen
nödvändigt, att de föreslagna åtgärderna bleve snarast möjligt
vidtagna samt vidare anfört, att då det på universitetets stat uppförda anslaget
till reparationer vore för dessa ganska omfattande arbetens bekostande
alldeles otillräckligt, även örn kostnaderna fördelades på flera år, kanslern
funne sig hava goda skäl att hemställa örn proposition till 1930 års
riksdag i överensstämmelse med konsistoriets förslag.
Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig i ämnet, har i utlåtande den
28 oktober 1929 andragit följande:
Byggnadsstyrelsen, som införskaffat för ärendets bedömande erforderliga
ritningar, har icke något annat att erinra beträffande de föreslagna förändringsoch
reparationsarbetena än vad de avse inredandet av toaletter i källarvåningen,
medelst spiraltrappor förbundna med vestibulen. De föreslagna
toaletterna förefalla sålunda vara väl knappt tilltagna. Huru spiraltrapporna
skola anordnas framgår icke av remisshandlingarna, men har styrelsen under
hand inhämtat, att de äro avsedda att mynna i de nuvarande toilettutrymmena,
varför någon ändring av hallen icke skulle ifrågakomma. Dessa
trappor torde emellertid icke bliva tillfredsställande, och är det under alla
förhållanden svårt att på ett ur arkitektonisk synpunkt lämpligt sätt ordna
dessa nedgångar med det föreslagna läget på toaletterna. Det torde därför
böra undersökas, örn icke med hänsyn till nedgångarna ett lämpligare läge
kunde anvisas för dessa toaletter. Denna detalj av förslaget bör alltså bliva
föremål för ytterligare utredning, och bör resultatet härav underställas byggnadsstyrelsens
prövning. Enligt vad av handlingarna framgår skulle vidare
toaletterna icke ventileras annat än genom fönster, men det är enligt byggnadsstyrelsens
mening nödvändigt att även anordna ventilation medelst fläkt
för undvikande av besvärande lukt i vestibulen.
Beträffande de för arbetena beräknade kostnaderna har byggnadsstyrelsen
icke något att erinra.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har t. f. kanslern,
på grund av remiss, efter hörande av drätselnämnden och det större konsistoriet,
den 23 november 1929 ånyo yttrat sig i ärendet och därvid anfört,
att han instämde i drätselnämndens av konsistoriet biträdda hemställan.
Drätselnämnden åberopar en av ingenjören Hilton gjord, såsom förslag nr 2
betecknad och å en ritning närmare åskådliggjord utredning rörande toalettanordningarna
samt yttrar för egen del i huvudsak följande:
Såsom framgår av den ritning, som åtföljer ingenjören Hiltons utredning,
avser förslaget att, liksom tidigare tänkts, förlägga toalettavdelningarna till
universitetshusets källare. Möjligheterna att på annat sätt än sorn tidigare
föreslagits något så när tillfredsställande anordna nedgång till dessa hava
31
Kungl. Maj.ts proposition Nr 73.
ingående undersökts, varefter det föreliggande förslaget befunnits vara det
av åtskilliga skäl enda tänkbara.
Förslaget innebär, att två toalettrum skola inredas i källaren och att nedgången
till dessa skall anordnas medelst den redan befintliga trappan från
förstugan vid vaktmästarebostaden. Det större av dessa, inrett med 4 w. c.
och tvättställ, är avsett för de manliga studenterna, och det mindre, med
2 w. c. och tvättställ, för universitetets lärare och tjänstemän. För de kvinnliga
studenterna upplåtes det toalettrum, med tvättställ och 2 w. c., som
för närvarande begagnas av lärare och tjänstemän och som är beläget i
första våningen med ingång från stora förstugan.
Enligt de gjorda beräkningarna komma kostnaderna för inredningen av
de nya toaletterna samt iordningställandet av det sistnämnda toalettrummet,
inklusive korkmattor och målning, belöpa sig till 7,500 kronor, eller 500
kronor mindre än kostnadssumman i det ursprungliga förslaget.
Då drätselnämnden nu framlägger detta alternativa förslag till toalettanordningar,
har drätselnämnden icke förbisett de olägenheter, som äro därmed
förenade. En sådan är den omständigheten, att någon direkt fönsterbelysning
icke kan åstadkommas, utan att för såväl toalettrummen som förrummet
och nedgången måste räknas uteslutande med elektrisk belysning,
vilket måste medföra en årlig, icke obetydlig kostnad. En annan olägenhet
därmed är den, att samma trappnedgång kommer att begagnas till toalettrummen
som till källaren i övrigt, där bland annat den i universitetshuset
boende vaktmästaren har sin hushållskällare.
Till sist vill drätselnämnden framhålla, att byggnadsstyrelsen icke haft
något annat att erinra beträffande de i större akademiska konsistoriets skrivelse
den 29 maj 1929 föreslagna förändrings- och reparationsarbetena än
vad de avsågo toalettanordningarna. Då utförandet av övriga i konsistoriets
skrivelse avsedda arbeten snarast möjligt är oundgängligt, vill nämnden för
sin del hemställa, att, även om frågan om toalettanordningarna icke anses
böra ordnas på något av de sätt som föreslagits, universitetsmyndigheternas
framställningar i övrigt måtte bifallas.
Härefter har byggnadsstyrelsen den 23 januari 1930 avgivit förnyat utlåtande
i ärendet och därvid förklarat sig i huvudsak icke hava något att
erinra beträffande det nu föreliggande, omarbetade förslaget. Styrelsen ville
endast framhålla, att styrelsen funne det ur utrymmessynpunkt lämpligare,
att klosetterna inom den större toaletten placerades på sätt, som med blyerts
angivits å den till ärendet hörande, drätselnämndens senaste utlåtande bifogade
ritningen.
För åvägabringande av ny uppvärmnings- och ventilationsanläggning i
universitetsbyggnaden anvisade 1912 års riksdag ett belopp av 42,170 kronor.
Samma riksdag beviljade jämväl för anordnande av elektrisk belysning i universitetsbyggnaden
ett belopp av 8,470 kronor. De förmedelst dessa anslag
gjorda anläggningarna äro emellertid numera i hög grad föråldrade och behäftade
med betydande olägenheter. Nya anordningar för byggnadens uppvärmning
synas vara påkallade, liksom ock en modernare belysning, framför
allt i föreläsningssalarna, torde framstå som ett fullt berättigat krav.
Departe
mentschefen.
32
Kungl. Majlis proposition Nr 73.
Även i övrigt synas mig de nu föreslagna anordningarna vara i hög grad
nödvändiga. Särskilt vill jag framhålla behovet av en ny golvbeläggning,
ej minst från hygienisk synpunkt, och kan jag till stöd härför åberopa
även mina personliga erfarenheter från de synnerligen otillfredsställande
förhållanden, som här nu äro för handen. Jag vill därför förorda, att ett
extra anslag för ändamålet äskas hos riksdagen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det äskade beloppet,
som ursprungligen upptogs till 123,000 kronor, sedermera minskats till
122,500 kronor, på grund av att kostnaderna för det alternativa förslaget
till toalettanordningar belöpa sig till 7,500 kronor eller 500 kronor mindre
än det ursprungliga förslaget. Mot dessa kostnadsberäkningar har jag ej
något att erinra, liksom ej heller mot de till grund för desamma utförda
ritningarna, i vilket sistnämnda avseende jag dock förutsätter, att de av
byggnadsstyrelsen gjorda erinringarna vinna beaktande vid arbetenas utförande.
Jag vill därför förorda ett anslag för ändamålet av 122,500 kronor,
vilket anslag lämpligen bör fördelas på två år.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset
i Lund bevilja ett belopp av 122,500 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, och därav
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa
...........................kronor 70,000: -—
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Breitholtz.
Stockholm 1930, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
300344