Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden
m. to.; given Stockholms slott den 31 januari
1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten
i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I skrivelse den 24 januari 1930 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som ej äro
eller komma att bliva för järnvägsändamål erforderliga. Styrelsen erinrar
härvid örn att riksdagen vid liera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för
järnvägen icke behövliga områden finge försäljas på villkor, som i varje
särskilt fall fastställdes av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 40 haft. (Nr 61.)

262 30

2

Kungl. Majus proposition nr 61.

De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en
förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

I anslutning till denna förteckning anför styrelsen:

Såsom framgår av förteckningen, utgöras de till försäljning föreslagna
markområdena i stor utsträckning av uttömda grustag, sidotag in. m. Dessa
områden äro i regel av ringa värde, och styrelsen har i ett pär fall, nämligen
beträffande sträckorna- Falköping-Ranten—-Alingsås (II distriktet) och
Sävsjö—Hässleholm (III distriktet), där dylika områden förekomma till större
antal, ansett sig kunna underlåta att specificera dem och endast angivit
deras sammanlagda ungefärliga areal.

Med några undantag äro även övriga i förteckningen upptagna områden
att anse såsom mindre värdefulla, varför särskild redogörelse för dessa icke
synes erforderlig.

I förteckningen ingående områden utefter bandelen Bollnäs—Orsa (IV
distriktet) eller förutvarande Dala—Hälsinglands järnväg, vilken år 1927 inköptes
av staten, hava på sin tid förvärvats av järnvägsbolaget men synas
icke alltid hava varit för den egentliga järnvägsdriften erforderliga. I likhet
med vad som — jämlikt medgivande av 1922 års riksdag — må ske med
en del dylika områden å den av statens järnvägar från och med år 1920
övertagna järnvägen Orsa—Sveg, böra de för järnvägsändamål obehövliga
områdena å sträckan Bollnäs—Orsa få avyttras.

Beträffande i förteckningen upptagna områden av större värde har styrelsen
anfört följande:

Området vid Sparreholm utgör del av stationsområdet och är redan taget
i anspråk för industriella ändamål, upplag m. m.

Området vid Skinnskatteberg torde kunna komma till användning såsom
bostadstomter.

Områdena vid Bräcke. För flyttning av lokomotivstationen och utvidgning
av spårsystemet förvärvade statens järnvägar på sin tid tvenne markområden
vid Bräcke. Då det emellertid sedermera befunnits fördelaktigt
att i stället koncentrera lokomotivstationsrörelsen till Ange, har en del av lokomotivstationen
under de senare åren flyttats dit, och ytterligare en del
därav kommer att ditflyttas i den mån bostäder i Ange bliva disponibla.
På grund härav behöver mark icke reserveras för ny lokomotivstation. Den
för utvidgning av spårsystemet förvärvade marken har delvis tagits i anspråk
härför. Återstoden beräknas numera icke bliva för något statens järnvägars
ändamål erforderlig. Delar av områdena lämpa sig för anläggning av egna
hem.

Området vid Orsa, lägenheten Bunkskiftet nr 1, örn 74,700 kvadratmeter
är förvärvat i samband med köpet av Dala—Hälsinglands järnväg.

Området vid Sundsvall C är beläget i östra änden av bangården och utgör
avskuren äga, som förvärvats i samband med mark för bangårdsombyggnaden.

Områden vid Östersund. För fyllande av behovet av lokaler för expeditions-
och bostadsändamål förvärvades åren 1917—1918 tvenne fastigheter,
numera betecknade såsom tomter nr 1 och nr 3 i kvarteret Myrstacken.
Tomten nr 1 var bebyggd med bostadshus, och avsikten var att å tomten
nr 3 uppföra en expeditionsbyggnad. De å tomten nr 1 uppförda byggnaderna
innehålla numera endast bostadslägenheter. Efter vidtagna ombyggnader
av stationshuset samt genomförd omorganisation av distriksledningen
behöva expeditionslokaler icke vidare förläggas till fastigheterna. Då husbyggnaderna
ej heller med nödvändighet erfordras som tjänstebostäder och

Kungl. Majus proposition nr 61. 3

avveckling av hyresverksamheten är önskvärd, böra fastigheterna försäljas,
när lämpligt tillfälle erbjuder sig.

Styrelsen föreslår, att de inflytande försäljningssummorna, såsom tidigare
i regel plägat ske, tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.

I detta sammanhang har styrelsen till förnyad prövning framlagt frågan
om dispositionen av försäljningssummorna för vissa tidigare till försäljning
medgivna områden vid Tarberg. Härom anför styrelsen:

I skrivelse den 28 oktober 1922 hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att vissa i skrivelsen angivna områden
vid Varberg finge försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställdes,
ävensom att blivande försäljningssummor för områdena Ange gottskrivas
anslaget till omläggning av ingångslinjen söderifrån till Varbergs
station. Med anledning härav föreslog Kungl. Majit i en till 1923 års riksdag
avlåten proposition, nr 73, riksdagen att medgiva försäljning av områdena
i fråga samt att besluta, att försäljningssummorna skulle tillföras de
av riksdagen för åren 1914 och 1915 anvisade medlen för ombyggnad och utvidgning
av bangården vid Varberg och omläggning av ingångslinjen till
denna bangård söderifrån. Propositionen blev av riksdagen bifallen (skrivelse
nr 76). Ifrågavarande områden hava ännu icke blivit försålda. Räkenskaperna
för bangårdsombyggnaden och linjeomläggningen vid Varberg hava
emellertid avslutats med utgången av år 1928, och slutredovisning för anslaget
har avgivits.

På grund härav föreslår järnvägsstyrelsen att de medel, som vid försäljning
av sistnämnda områden komma att inflyta, likaledes tillföras markförvärvsfonden.

Då de till försäljning föreslagna markområdena av järnvägsstyrelsen
icke anses nu eller framdeles erforderliga för statens järnvägar och de ej
heller, såvitt är känt, behövas för annat statligt ändamål, torde anledning
till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Jag vill alltså tillstyrka, att
riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas. I likhet med vad
förut tillämpats torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva föreliggande
köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje särskilt område må
försäljas. Såsom tidigare-i regel plägat ske och järnvägsstyrelsen jämväl
nu föreslagit, synas inflytande försäljningsmedel böra tillföras statens järnvägars
fond för markförvärv.

Vad beträffar järnvägsstyrelsens förslag att tillföra nämnda fond jämväl
de medel, som komma att inflyta vid försäljning av i styrelsens skrivelse
omförmälda områden vid Varberg, finner jag med hänsyn till vad styrelsen
anfört intet vara att däremot erinra.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

dels medgiva, att i den som bilaga till statsrådsprotokollet
fogade förteckningen avsedda, statens järnvägar tillhöriga markområden
må försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställas
;

dels ock besluta, att de medel, som inflyta i anledning av
dessa försäljningar samt vid försäljning av i statsrådsprotokollet

Departements chefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

omförmälda områden vid Varberg, skola tillföras statens järnvägars
fond för markförvärv.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Hellenius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

5

Bilaga.

Förteckning'' över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,
sorn ej äro eller beräknas hilva för järnvägsändamäl behövliga.

Ungefärlig

Lage

km. från

areal,

Anmärkningar

kvm.

I distriktet.

Stockholm

Björnlunda—Stjärnhem...

76.700

4,600

Avskild äga.

Sparreholm .................

—

5,000

Industritomter.

Holbonäs—Sköldinge------

118.400

9,600

Uttömt grustag.

(Statens järnvägar såsom ägare till 8/i26

Hallsberg ....................

—

345

< mtl Stora Ählberg l16 tillhörig andel

( i samfälld skogs- och hagmark.

Skinnskatteberg ............

—

7,200

Del av stationsområdet.

Fjugesta .....................

—

771.5

(Lägenheten Brittlunda nr 1 (Fjugesta
\ 3136).

Björka—Motala verkstad

262.100

14,809.5

Uttömt grustag.

Tystberga.....................

—

860

Del av stationsområdet.

Broddbo .......................

—

12,500

2 områden; uttömt grustag.

4 500

| Gatu- och kvartersmark i fastställd stads-

\ plan.

II distriktet.

Stockholm

Vretstorp—Laxå............

217.230

13,980

Uttömda sidotag.

Tidan—V äring...............

292.900

5,690

Avskuren äga.

Skultorp........................

—

1,900

Tomtdel utanför bangårdsområdet.

Falköping Ranten—
Alingsås.....................

—

28,560

(Diverse mindre områden efter linjen
\ (sidotag m. m.).

Lerum ........................

—

5,000

Mark för allmän väg.

Skåre—Kil ..................

347.700

10,040

Del av stationsområdet vid f. d. Kil nedre.

Åmotfors .....................

3,165

Lastageplats vid Nysockensjön med väg.

Mora ...........................

—

397.6

Gatumark enligt stadsplan.

Malung ........................

—

275

Del av stationsområdet.

Habo ...........................

—

1,450

Mark för allmän väg.

Almedal.......................

Göteborg B:s

4,000

/Förefintliga och planerade vägar inom
\ Göteborgs stad.

Mölndal nedre...............

—

40

Kvartersmark.

.Kållered—Lindome........

16.078

20,000

Del av 8. k. Sagön med landvinningar.

Lindome—Anneberg ......

21.730

1,200

Byggnadsplats.

Himle..........................

—

9,230

Uttömt grustag.

III distriktet..

Grimstorp.....................

86,000

(Uttömt grustag jämte mark för tillfarts-\ spår.

Sävsjö—Hässleholm ......

135,000

(Diverse områden (uttömda grustag, sido-\ tag m. m.).

Möcklin.......................

—

800

Bebyggt (bostadshus nr 9).

Göteborg B:s

Gyhult—Hälsingborg F...

241.645

8

Kvartersmark.

Furulund .....................

Barsebäcks-

4,500

(För genomförandet av stadsplan erfor-\ derlig mark.

hamn

Åkerremsa utmed banan.

Höjsmölla—Tungan ......

13.600

2,070

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Ungefärlig

Anmärkningar

Lage

km. från

areal,

kvm.

IV distriktet.

Stockholm

Bollnäs ........................

6,000

(Gatu- och kvartersmark enligt föreslagen

\ stadsplan.

Arbrå...........................

—

600

Några mindre områden.

Ljusdal ........................

—

1,700

Park i fastställd stadsplan.

Ljusdal—Tallåsen ........

381.300

2,300

Delvis odlad mark, delvis sidotag.

Mellansjö—Juån............

454.100

16,500

Uttömt grustag.

Alby ,v.........................

—

5,800

Del av stationsområdet.

» —Ange.................

473.900

24,000

Uttömt grustag.

» - ))

479.500

2,800

Delvis odlad mark, delvis sidotag.

Ange ..........................

—

13,675

3 områden, myrmark.

Dysjön—Bräcke ............

508.7 00

12,500

Uttömt grustag.

Bräcke ........................

—

58,500

2 områden, skogsmark och åker.

» —Grötingen.........

526.800

26,000

Uttömt grustag.

i Kälarne........................

—

3,000

12 områden. Sidotag. Delvis skogbe-j
\ växt mark.

Helgum........................

—

11,000

4 100

Skogsmark.

Bebyggt (bostadshus nr 9 D).

Mobodarne—Österbacken

315-250

5,550

Skogsmark.

Bollnäs

Bollnäs—Sunnerstaholm .

3.000

3,300

Tomtområde.

Runemo........................

-—

18,000

.nker och ängsmark.

Alfta ........................

—

4,570

Aker.

Alfta—Viksjöfors .........

21.800

1,000

Åker.

Almeskullen..................

—

12,500

Aker och skogsmark.

Homna ........................

—

26,000

Uttömt grustag.

Åssjöbo........................

—

17,120

Uttömt grustag, skogsmark.

» —Göringen.........

68.200

47,000

2 områden, myr- och skogsmark.

Gölängen ......................

—

82,000

2 områden, myr- och skogsmark.

| Östanvik—Furudal.........

83.400

77,000

Uttömt grustag, skogsmark.

Furudal - Skattungsjön..,

86.900

19,500

Skogsmark.

Skattungsjön ...............

—

46,000

Skogsmark.

Skattungbyn..................

—

11,760

Skogsmark och bebyggd tomt.

Mässbacken .................

—

14,300

2 områden, skogsmark och bebyggd tomt.

Kallholsfors—Orsa.........

113.000

2,100

Skogsmark.

» - »

115.550

5,000

Skogsmark.

» — » .........

a 115.850

600

Skogsmark.

Kristine-

Orsa ...........................

hamn

74,700

(Skogsmark, lägenheten Bunkskiftet nr 1

\ (Kyrkbyn 142).

» ...........................

—

130

Trädgård och gata.

Tallhed ........................

—

800

o områden, åker.

Gråtbäck—Alvil o

284.100

7,300

Skogsmark.

Lillhamra—Tandsjöborg .

305.600

7.000

Skogsmark.

Tandsjöborg..................

—

32,000

Skogsmark.

Sidertjärn—Fågelsjö ....

321.800

3,000

Skogsmark.

Stockholm

Parteboda.....................

—

1,150

Av enskilda bebyggda områden.

Erikslund—Johannisberg.

498.700

5,000

2 områden, delvis skogbeväxta.

Getterån .....................

—

6,800

2 områden, uttömt grustag.

» —Torpshammar.

520. ioo

3,200

Åker.

Vattjom........................

—

5,000

Hagmark.

Sundsvall C .................

—

2,000

Avskuren äga.

Östersund .....................

—

1,390

Bebyggd tomt (Myrstacken nr 1).

»

—

1,590

Tomt (Myrstacken nr 3).

600

JGatumark och allmänna platser enligt

\ fastställd stadsplan.

Nälden ........................

—

14,500

Område vid Näldensjön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Ungefärlig

Anmärkningar

Lage

km. från

areal,

kvm.

V distriktet.

Tännäs ........................

Stockholm

1,982

fKvartersman och allmän plats i före-\ slagen stadsplan.

Yttersjön ....................

—

1,570

Del av stationsområdet.

Bastuträsk ...................

Kusfors—Jörn (vid

—

4,050

2 st. byggnadstomter.

Petikån).....................

988.91 s

2,600

Bebyggt (bostadsbarack jämte uthus).

Boden Södra—Boden C...

1,143.500

6,200

Boden 0 .....................

—

4,640

Område öster örn malmtågsspåret.

» —Sävast .........

—

170,000

J3 skiften tili av statens järnvägar ägda
\ hemmansdelar.

» - » ......

1.149.700

26,150

Uttömt grustag.

Holmfors—Ljuså............

Brännland—Umeå (vid

l,156.ioo

30,500

2 områden, uttömt grustag.

Klockarbacken) .........

881.009

47,500

Uttömt grustag.

Krångfors.....................

—

2,050

Del av stationsområdet.

(Byggnadstomt, å vilken finnes grund för

Medle...........................

4,000

< boningshus och uthus samt fristående
| matkällare.

)) .....

14,000

Del av stationsområdet.

Klintfors ....................

—

14,300

Del av stationsområdet.

Källholmen ..................

—

4.800

2 områden för breddning av vägar.