Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.
11
Nr 51.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse på
Östersunds stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande
rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund
byggnader; given Stockholms slott den24 januari 1980.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
januari 1980.
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Teyggee, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyeen, Maembebg, Lindskog,
Bissmaek, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Lindskog anför:
Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan örn överlåtelse på
Östersunds stad av äganderätten till högre allmänna läroverkets i nämnda
stad byggnader.
I avseende å stadens byggnadsskyldighet beträffande läroverket ber jag
att få erinra om följande:
I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att
riksdagen beslutat, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna
städer, däribland Östersund, skulle ombildas till högre samläroverk,
Överlåtelse
på Östersunds
stad
av äganderätten
till
därvarande
högre allmänna
läroverks
byggnader.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.
under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.
Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande
länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta
och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande
kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av
de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tillika
fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande kommuner
i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig där
omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.
Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Östersund
ombildas till högre samläroverk.
Enligt cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Majit — under
nyss angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den
nya organisationen av de allmänna läroverken.
.. Med skrivelse den 28 juni 1928 överlämnade sedermera länsstyrelsen i
Östersund till Kungl. Majit utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 19
juni 1928, utvisande att stadsfullmäktige förklarat sig villiga att ikläda sig
de i nådiga cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda villkoren för ombildning
av högre allmänna läroverket till högre samläroverk, under uttalande
av den förhoppningen, att Östersunds stad måtte tillerkännas äganderätten
till läroverkstomterna med de därå uppförda byggnaderna.
Kungl. Majit förklarade härefter den 4 augusti 1928 stadsfullmäktiges
beslut den 19 juni 1928 innefatta sådant åtagande, som enligt cirkuläret
den 18 juni 1927 utgjorde villkor för ombildning av högre allmänna läroverket
till högre samläroverk.
I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 17 november 1928 hava nu
stadsfullmäktige under hänvisning till sitt nyssberörda åtagande hemställt,
att staden måtte erhålla äganderätt till såväl de tomter, varå högre allmänna
läroverkets i Östersund byggnader äro uppförda, som själva byggnaderna.
Över denna framställning hava yttranden avgivits av vederbörande rektor
samt den 31 december 1928 av skolöverstyrelsen, den 16 januari 1929 av
domkapitlet i Härnösand, den 7 maj 1929 av kammarkollegiet, som hört
sitt första arkivkontor, och den 31 juli 1929 av justitiekanslersämbetet.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de i stadsfullmäktiges
skrivelse åsyftade tomterna blivit enligt beslut av stadsfullmäktige den
8 oktober 1895 kostnadsfritt upplåtna åt högre allmänna läroverket i Östersund
till plats för lärohus och gymnastikinrättningar samt för lärjungarnas
lekar m. m., men att staden icke synes hava till kronan eller läroverket
överlåtit sin äganderätt till ifrågavarande område. Stadsfullmäktiges framställning
i vad den avser de tomter, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda,
torde därför ej böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Vidkommande
åter själva byggnaderna har visserligen staden till huvudsaklig del
bekostat dessas uppförande och underhåll, men då bidrag härtill i viss utsträckning
lämnats även från det allmännas sida, torde staden icke utan
vidare kunna anses som ägare till byggnaderna.
13
Kungl. Maj\ts proposition Nr 51.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att av läroverkets nuvarande byggnader
själva huvudbyggnaden blev färdig år 1897. Kostnaderna för densamma
och tomtens planering m. m. uppgingo till......kr. 100,496: 26
Dessa utgifter bestredos med:
gåva av Östersunds stad...........................kr. 10,000: —
» » Jämtlands läns landsting.................... » 10,000: —
» » » » sparbank.................... » 10,000: —
» » grosshandlaren N. O. Näs................... » 4,357:22
» » » E. O. Sundin ................ » 1,500: —
» » Skönviks bolag........................... * 3,000: —
» » Wifsta Warfs bolag....................... » 1,000: —
» » Mons bolag.............................. » 1,000: —
» » Sunds bolag............................. » 500: —
anslag ur Härnösands stifts byggnadskassa............. » 3,000: —
en under årets lopp bildad gåvofond................. » 9,239: 45
anslag ur Burmanska fonden....................... * 5,000: —
» » läroverkets ljus- och vedkassa............... » 6,662: 78
på teckningslista 1897 insamlade bidrag av vänner till läroverket.
...................................... * 5,559:94
räntefritt lån av riksdagen......................... » 15,000: —
medel ur läroverkets byggnadsfond................... » 14,676: 87
Nämnda räntefria lån beviljades av riksdagen år * 1896 (se riksdagens
skrivelse nr 96) och är numera till fullo guldet.
De båda flyglarna till läroverkshuset samt gymnastikbyggnaden blevo
färdiga under läsåret 1905/1906. Kostnaderna för flyglarna uppgingo till
omkring 73,500 kronor och för gymnastikhuset, gymnastikmaterielen oberäknad,
till 21,136 kronor. Dessa kostnader bestredos till huvudsakligaste delen dels
genom köpeskillingen, 42,000 kronor, för vissa av läroverket till staden försålda
tomter med den därå uppförda s. k. gamla läroverksbyggnaden, dels
genom ett av stadsfullmäktige den 2 december 1903 läroverket beviljat
amorteringslån å 40,000 kronor, vilket lån beviljats under villkor att läroverket
till staden avstode all årlig behållning av läroverkets enskilda byggnadsfond,
till dess det lån, staden komme att för ändamålet i sin tur upptaga,
blivit till fullo betalt så till kapital som ränta, vilken skulle beräknas
lika med den ränta, staden nödgades erlägga för sitt lån. Någon avbetalning
å lånet har läroverket emellertid icke gjort och ränta har icke heller
erlagts på många år, vadan lånet faktiskt fått karaktären av anslag.
Till uppförande av den nya läroverksbyggnaden har staden således bidragit
med dels berörda köpeskilling å 42,000 kronor, efter avdrag av åbyggnadens
värde, dels direkt anslag å 10,000 kronor och dels lån med anslags
karaktär å 40,000 kronor.
Efter läroverksbyggnadens uppförande har staden för åren 1920, 1921,
1922 och 1923 lämnat anslag för diverse underhållsarbeten med tillhopa
14,200 kronor samt år 1927 för anordnande av värmeledning enligt varmvattensystem
27,683 kronor.
Jag övergår nu till att redogöra för de över stadsfullmäktiges framställning
avgivna yttrandena i den mån dessa beröra frågan örn äganderätten
till de nuvarande läroverksbyggnaderna.
14
Kungl. Majt:s proposition Nr 51.
Rektor har efter läroverkskollegiets hörande förklarat sig icke hava något
att erinra i ärendet, sedan stadsfullmäktige genom sitt beslut av den 19
juni 1928 förklarat sig utan förbehåll villiga att ikläda sig de av riksdagen
uppställda villkoren för läroverkets ombildning till högre samläroverk. Dessutom
funne rektor, att § 211 mom. f. i gällande läroverksstadga erbjöde
en fullt betryggande garanti för att staden, örn äganderätten till läroverkets
nuvarande tomter och byggnader tillerkändes densamma, icke skulle kunna
göra några anspråk på någon som helst dispositionsrätt till läroverkslokalerna
för deras användande till andra ändamål än det med dem avsedda
annat än i den mån lokalstyrelsen på framställning av rektor prövade detta
skäligt.
Skolöverstyrelsen har beträffande läroverksbyggnaderna yttrat, att de förefintliga
uppgifterna visade, att staden under årens lopp till dessa lämnat
betydande anslag och att de motsvarande bidrag, som härrörde från andra
håll, vore så ringa i jämförelse med stadens utgifter, att staden rimligen
borde i första hand kunna göra anspråk på äganderätt till de byggnader,
varom nu är fråga. På grund härav och med hänsyn till att stadsfullmäktige
vid åtagandet av skyldighet att tillhandahålla allmänna läroverket i
staden erforderliga undervisningslokaler m. m. uttalat förhoppning, att staden
måtte tillerkännas den äganderätt, som nu begärdes, har överstyrelsen
— med hänvisning jämväl till vad rektor i sitt yttrande andragit — hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva bifall till den
föreliggande ansökningen.
Bomkapitlet har anfört, att då staden åtagit sig att tillhandahålla för det
nuvarande högre samläroverket erforderliga undervisningslokaler samt vid
sådant förhållande något anspråk på bidrag till underhåll av läroverkets
byggnader från Härnösands stifts byggnadskassa ej vidare torde ifrågakomma,
domkapitlet ej hade något att erinra mot den gjorda framställningen.
Kammarkollegiets första arkivkontor, som framhållit, att staden Östersund
helt vore belägen å donationsjord, har vidare anfört bland annat följande:
I fråga örn kostnaderna för Järnverksbyggnadernas uppförande synas dessa
hava bestritts av till läroverket donerade medel, förutom räntefritt lån av
riksdagen å 15,000 kronor, förenämnda köpeskilling å 42,000 kronor samt
ett av staden beviljat amorteringslån å 40,000 kronor. Det synes icke vara
fullt klart, vad stadsfullmäktige åsyfta med den förevarande framställningen.
Staden har givetvis varit befogad att av sin donationsjord till läroverket
upplåta erforderlig mark. Men därigenom jämte de penningbelopp, som
ställts till läroverkets förfogande för olika ändamål, torde läroverket utgöra
en ecklesiastik förvaltningsenhet, som bör vara fristående från stadens förvaltning
i övrigt.
Kammarkollegiet har, vad angår äganderätt till själva läroverksbyggnaderna,
anfört, att staden syntes till huvudsaklig del hava bidragit till dessas uppförande
och underhåll, samt att någon särskild förklaring, att staden skulle
vara ägare till dessa byggnader, ej syntes nödvändig; och har kollegiet hemställt,
att Kungl. Majit måtte finna förevarande ansökning icke föranleda
någon Kungl. Majlis vidare åtgärd.
Justitiekanslersämbetet har i sitt utlåtande förklarat sig icke finna något
att erinra mot att den rätt, som tillkomme Kungl. Majit och kronan i avseende
å ifrågavarande läroverksbyggnader, överlätes på Östersunds stad.
15
Kungl. Marits proposition Nr 51.
Såsom av min redogörelse framgår, har frågan örn byggnadsskyldigheten
vid högre allmänna läroverket i Ostersund blivit löst genom stadens den 19
juni 1928 gjorda åtagande. Vidare må erinras därom, att de bidrag, som
från det allmännas sida lämnats till uppförandet av de nuvarande läroverksbyggnaderna,
varit jämförelsevis obetydliga. Vid nu angivna förhållanden
och med hänsyn jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har jag för
min del intet att erinra mot att framställning avlåtes till riksdagen angående
avstående till staden av den rätt till dessa byggnader, som må tillkomma
Kungl. Majit och kronan. Jag erinrar, att liknande överlåtelser tidigare
upprepade gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens
medgivande beviljade — så t. ex. beträffande läroverkshusen i Kalmar (1910),
Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923) och Härnösand (1929).
Vad angår stadsfullmäktiges framställning rörande äganderätten till den
mark, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda, torde densamma av skäl,
som jag förut angivit, icke böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd, och
torde beslut härom böra meddelas, sedan riksdagen meddelat sitt svar å den
av mig tillstyrkta propositionen angående själva byggnaderna.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den Kungl. Majit och kronan tillkommande rätten
till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader må
överlåtas på Östersunds stad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Departe
mentschefen.
Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.