Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

1

Nr 50.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående brandsky ddsanordningar
i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad;
given Stockholms slott den 24 januari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
januari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl,

Departementschefen statsrådet Lindskog anför härefter:

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under riksstatens
åttonde huvudtitel, hemställde jag under punkten 79, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående brandskyddsanordningar
i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad, för budgetåret
1930/1931 för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 72,000
kronor. Vad jag sålunda föreslagit blev av Kungl. Maj:t bifallet.

Sedan beredningen av ifrågavarande ärende numera blivit slutförd, anhåller
jag att ånyo få anmäla detsamma för Kungl. Maj:t.

Enligt kontrakt den 28 februari 1908 mellan Kungl. Maj:t och kronan
å ena, samt kungl, teaterns aktiebolag å andra sidan, skall det yttre under Bihang

till riksdagens protokoll WHO. 1 sami. 36 käft. (Nr 50—51.) 1

Opera byggnaden.

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

hållet av teaterbyggnaden bestridas av Kungl. Majit och kronan genom överintendentsämbetet
(numera byggnadsstyrelsen).

Genom resolution den 15 juni 1927 har Överståthållarämbetet efter framställning
från brandchefen i Stockholm förelagt styrelsen för kungl, teatern
att snarast möjligt och i varje fall före utgången av år 1930 vidtaga följande
åtgärder mot eldfara inom teatern:

1. De å ömse sidor örn skyddsridån befintliga väggarna av plåtbeklädd
rabitz skola förstärkas mot elds inverkan i så måtto, att mellan plåt och
vägg befintligt tomrum fylles med värmeisolerande material av lämplig beskaffenhet.

2. De oskyddade järnkonstruktioner, som uppbära rabitzväggen ovanför
skyddsridån, ävensom de stödande horisontala järnkonstruktionerna därstädes
skola brandsäkert inklädas.

3. Skyddsridån skall å den mot scenen vettande sidan förses med vattenridå,
utförd i huvudsaklig överensstämmelse med brandchefens uti skrivelse
den 10 juni 1927 framställda förslag. Påsläppningskranar skola anordnas
såväl utom som inom scenens omslutningsmurar.

Vid skiljemuren mellan salongs- och scenhusen uti kapprumskorridorerna
å första radens sidor nu befintliga två brandposter skola förses med slangar
och strålrör. De olika slangarnas längd bestämmes av brandchefen. Slangarna
med tillhörande strålrör skola på lämpligaste sätt upphängas invid
brandposterna ifråga.

4. Vidkommande de i skyddsridåns gejder befintliga vattenslangarna skall
sådan anordning vidtagas, att vatten kan påsläppas slangarna först sedan
skyddsridån helt nedfirats.

5. Över scenen varande rökluckor skola enligt brandchefens anvisning
förses med anordningar för automatiskt öppnande.

För att underlätta avledande av rök från scenområdet skola ytterligare
tre fönsteröppningar av lämplig storlek upptagas i övre delen av scenhusets
yttervägg mot Kungsträdgården.

6. Efter samråd med brandchefen skall scenområdet förses med automatiskt
brandalarmsystern, vilket skall vara förbundet med stadens brandtelegrafnät.

Rörande de omständigheter, som föranledde denna resolution, ber jag få
hänvisa till handlingarna i ärendet.

Styrelsen för kungl, teatern, som icke fann skäl föreligga att överklaga
resolutionen, anförde i skrivelse till Kungl. Majit den 28 november 1927,
bland annat:

Då de ifrågavarande anordningarna dels direkt hänföra sig till operabyggnadens
yttre, dels utgöra ändringar av måhända ej tillräckligt betryggande
byggnadskonstruktioner jämte kompletteringar, beroende på nyare
tiders fordringar i avseende på brandsäkerhet inom allmänna lokaler, kunna
dessa arbeten ej vidtagas och bekostas av teatern.

Styrelsen har därför hemställt, att Kungl. Majit täcktes anbefalla byggnadsstyrelsen
att låta upprätta kostnadsförslag för arbetena i fråga samt
ställa medel till byggnadsstyrelsens förfogande för desammas utförande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50. 3

I anledning härav inhämtades byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet. I
skrivelse den 7 december 1927 anförde byggnadsstyrelsen:

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta en beräkning av kostnaderna för
genomförande av de föreskrivna åtgärderna, enligt vilken beräkning nämnda
kostnader skulle komma att uppgå till 74,000 kronor.

Beträffande den detaljerade kostnadsberäkningen hänvisar jag till handlingarna.

Vidare anförde byggnadsstyrelsen:

Beträffande arbetenas utförande får byggnadsstyrelsen framhålla, att på
grund av arbetenas art och omfattning desamma ej kunna verkställas under
en pågående speltermin, utan måste arbetena förläggas till teaterns sommarferier
eller tiden den 1 juni—15 augusti. Arbetena å själva scenområdet
böra dock helst vara avslutade redan omkring den 1 augusti. Med hänsyn
till den korta tid, som årligen sålunda står till förfogande för arbetenas utförande,
blir det nödvändigt att fördela arbetena på två år. Under det
första året torde medhinnas arbeten för en kostnad av omkring 44,000
kronor, och skulle alltså under det senare året arbeten utföras för den återstående
delen av kostnadssumman eller 30,000 kronor. Här ifrågakomna
arbeten äro av den art, att kostnaden härför icke skall bestridas av till
byggnadsstyrelsens förfogande ställda medel till byggnader och reparationer.
Byggnadsstyrelsen får vidare framhålla, att de föreskrivna åtgärderna kräva
så omfattande förberedande utredningar, att det är nödvändigt, att styrelsen
minst fyra månader på förhand erhåller besked om arbetenas igångsättande.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte, med bifall till den
av kungl, teaterns styrelse gjorda framställningen, ställa till byggnadsstyrelsens
förfogande för här avsett ändamål ett belopp av 74,000 kronor,
eventuellt fördelat på två år på sätt som förut angivits.

Sedermera har överstelöjtnanten P. A. Lindahl — vilken vid tiden för
operabyggnadens uppförande fungerade såsom konstruktör av de tekniska
anordningarna och kontrollant vid byggnadsarbetets utförande — i en till
Överståthållarämbetet ställd skrift föreslagit, att taket över teaterbyggnadens
lanternin skulle höjas i enlighet med en vid skrivelsen fogad ritning, detta
för att åstadkomma en ökning av arean på luftöppningarna i lanterninen.
Taket över lanterninen skulle sålunda höjas cirka 0,7 meter med bibehållande
av den nuvarande järnstommen och de befintliga jalusierna samt insättande
av nya jalusier i det sålunda erhållna utrymmet. Härigenom skulle
luftöppningarnas area ökas från cirka 15 kvadratmeter till 25 kvadratmeter
eller lika med de horisontala rökluckornas inuti taket area. Enligt Lindahls
mening skulle denna förändring, vilken beräknades draga en kostnad av
5,700 kronor, icke verka menligt på byggnadens arkitektur. För närmare
kännedom örn detta Lindahls förslag ber jag få hänvisa till handlingarna
i ärendet.

Överståthållarämbetet har över Lindahls förslag låtit höra brandchefen i

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

Stockholm ävensom berett styrelsen för kungl, teatern tillfälle att yttra sig
i ämnet.

Brandchefen har därvid i yttrande den 19 oktober 1928 anfört, bland
annat, följande:

Då av överstelöjtnant Lindahls skrivelse synes framgå, att lanterninens
över rökluckorna luftöppningar för en jämförelsevis rimlig kostnad kunna
givas samma areal som rökluckorna, får jag, då detta ur säkerhetssynpunkt
är av stor betydelse, tillstyrka detsamma till utförande.

Jag anser emellertid, att icke allenast ifrågavarande anordning utan jämväl
de av byggnadsstyrelsen föreslagna frenne fönsteröppningarna böra
komma till utförande.

Visserligen har jag tidigare förklarat mig vara tillfredsställd med anordnandet
enbart av de i överståthållarämbetets resolution av den 15 juni 1927
nämnda fönsteröppningarna, men då av verkställda utredningar synes framgå,
att båda dessa anordningar kunna vidtagas för rimliga kostnader, får jag
med hänsyn till betydelsen ur säkerhetssynpunkt för såväl åskådare som
själva byggnaden på det kraftigaste förorda vidtagandet av de låda anordningarna.
Härvidlag kan jag även stödja mig på en nyligen i Madrid inträffad
brand å en teater, vars scenhus saknade rökavlopp.

Hade effektivt sådant funnits, torde med viss grad av sannolikhet olyckan
åtminstone icke fått den omfattning, som nu som bekant blev fallet.

Då en olycka av sådan omfattning som vid detta tillfälle kan inträffa i
en stad med modernt brandväsen, torde vara uppenbart, att alla åtgärder,
som kunna vidtagas för att i görligaste mån förhindra en dylik olycka
också böra komma till utförande.

Styrelsen för kungl, teatern har anfört:

Styrelsen instämmer i brandchefens förslag och yttrande under framhållande
på det kraftigaste att åtgärder vidtagas, så snart ske kan, för att
åstadkomma de effektivaste säkerhetsanordningar mot eldfara inom operabyggnaden.

Genom överstelöjtnant Lindahls utredning synes framgå att kostnaderna
för ifrågavarande arbeten för att vinna ännu större trygghet mot eldfara
inom kungl, operans byggnad kunna väsentligt nedbringas, vilket förhållande
synes böra kunna påskynda arbetets utförande.

Styrelsen framhåller även att, enligt styrelsens förmenande, den allra viktigaste
åtgärden torde vara, att, så snart sig göra låter, det ifrågasatta automatiska
brandalarmsystemet inom scenens olika lokaler införes, vilket skall
vara förbundet med stadens brandtelefonnät.

Det är av desto större vikt att med snaraste vidtaga anordningar till
ytterligare skydd mot eldfara inom operabyggnaden, som statsmakterna beslutat
att upphöra med den brandförsäkring som förut under många år
varit gällande för samma byggnad. Skulle inom denna eldfarliga inrättning
en eldsvåda utbryta, som ödelägger helt eller delvis fastigheten, uppstår
därigenom för staten en högst betydande ekonomisk förlust. Men icke nog
därmed. Den personal, uppgående till omkring 350 personer, vilka äro
beroende av operans verksamhet, skulle vid en sådan kalamitet kunna
göra anspråk på att få understöd av staten tills operan efter återuppbyggandet
ånyo kunde börja sin verksamhet. Visserligen har styrelsen enligt
bestämmelserna i § 44 av det för kungl, teatern gällande reglementet av

5

Kungl. Mqj:ts proposition Nr 50.

den 23 april 1926 rättighet att, därest till följd av brand, explosion eller
andra liknande orsaker, teaterverksamheten måste upphöra för längre tid
än en månad, uppsäga de med personalen upprättade avtal att genast efter
uppsägningen upphöra. Men det torde kunna ifrågasättas, huruvida ej
staten måste träda emellan och lämna understöd och hjälp åt de sålunda
arbetslösa, som under en längre eller kortare tid varit anställda vid den av
staten till huvudsaklig del understödda institutionen.

Överståthållarämbetet har därefter i skrivelse till Kungl. Majit den 5
november 1928 anfört, bland annat:

Det måste enligt överståthållarämbetets uppfattning vara av allra högsta
vikt, att brandskyddet å kungl, teatern snarast möjligt göres så effektivt,
att skada av eld i görligaste mån förekommes. Då den ifrågasatta förändringen
av lanterninen över scenen otvivelaktigt skulle medföra betydligt förbättrat
rökavlopp från scenen, samt arbetskostnaden icke synes hög, anser
Överståthållarämbetet, att berörda förändringsarbete bör komma till utförande
samtidigt med de åtgärder, som omförmälas i överståthållarämbetets åberopade
resolution den 15 juni 1927.

Som styrelsen för kungl, teatern emellertid genom dess ovan omförmälda
skrivelse den 28 november 1927 till Kungl. Majit hänskjutit frågan örn anvisande
av medel till utförande av de åtgärder inom teatern, som innefattas
i överståthållarämbetets resolution den 15 juni 1927, har Överståthållarämbetet
icke ansett sig böra lämna teaterstyrelsen föreskrift om vidtagande av
nu ifrågavarande förändring utav lanterninen över scenen, utan Överståthållarämbetet
hemställer, att Kungl. Majit i samband med behandling av
teaterstyrelsens nyssberörda skrivelse täcktes taga under övervägande jämväl
vad Överståthållarämbetet bär anfört.

Slutligen har byggnadsstyrelsen den 27 december 1928 avgivit yttrande
i det genom Lindahls nyssnämnda skrivelse uppkomna ärendet. Byggnadsstyrelsen
har då anfört:

Byggnadsstyrelsen får framhålla, att även en mindre höjning av lanterninen
än den av Lindahl föreslagna skulle, enligt vad på platsen verkställda
prov givit vid handen, inverka i hög grad menligt för byggnadens exteriör,
sedd exempelvis från platsen framför slottet, Skeppsbron, södra Blasieholmshamnen
och platsen framför f. d. Arvfurstens palats. Den nuvarande lanterninhöjden
synes vara väl avpassad i förhållande till byggnaden i övrigt
och bör med hänsyn till byggnadens utseende bibehållas. Byggnadsstyrelsen
finner sig alltså icke kunna tillstyrka utförandet av den föreslagna höjningen
av lanterninen.

Med hänsyn till vad brandchefen i sitt den 19 oktober 1928 avgivna yttrande
anfört, har byggnadsstyrelsen emellertid låtit verkställa en utredning
rörande möjligheten att på annat sätt åstadkomma en ökning av arean å
rököppningarna, så att densamma komme att motsvara rökluckornas area,
och har i anslutning härtill ett förslag utarbetats. Detta förslag innebär
att takfoten på lanterninhuven utdrages och lanterninens sidor ökas så att
jalusiegaller med större genomgångsyta kunna inpassas. Då vidgningen av
lanterninen kan begränsas till omkring 1 meter på varje sida samt takfoten
kommer att något sänkas, torde en dylik anordning ur utseendesynpunkt
icke behöva medföra någon olägenhet, varför styrelsen finner sig kunna tillstyrka
anordningens vidtagande. Ehuru de gamla gallren i stor utsträck -

6

Dramatiska

teaterns

byggnad.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

ning kunna komma till användning vid ombyggnaden, kommer densamma
att draga en kostnad av 5,000 kronor. Slutligen får byggnadsstyrelsen ånyo
framhålla angelägenheten av att de av Överståthållarämbetet genom resolution
den 15 juni 1927 föreskrivna brandsäkerhetsanordningarna med det
snaraste komma till utförande och därvid i första hand det automatiska
brandalarmsystemet.

För närmare kännedom örn det av byggnadsstyrelsen omnämnda förslaget
anhåller jag att få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Enligt kontrakt den 14 december 1907 mellan Kungl. Maj:t och kronan,
å ena, samt dramatiska teaterns aktiebolag, å andra sidan, skall det yttre
underhållet av dramatiska teaterns byggnad bestridas av Kungl. Majit och
kronan genom överintendentsämbetet (numera byggnadsstyrelsen).

Genom överståthållarämbetets resolution den 15 juni 1927 förelädes styrelsen
för dramatiska teatern att snarast möjligt och i varje fall före utgången
av år 1930 vidtaga följande åtgärder till skydd mot eldfara inom
teatern: ,

1. De å ömse sidor örn skyddsridån befintliga väggarna av plåtbeklädd
rabitz skola förstärkas mot elds inverkan i så måtto, att mellan plåt och
vägg befintligt tomrum fylles med värmeisolerande material av lämplig beskaffenhet.

2. De oskyddade järnkonsolerna till skyddsridåns gejder skola brandsäkert
inklädas.

_ 3. Skyddsridån skall å den mot scenen vettande sidan förses med vattenridå,
utförd i huvudsaklig överensstämmelse nied brandchefens uti skrivelsen
den 11 juni 1927 framställda förslag. Påsläppningskranar skola anordnas
såväl utom som inom scenens omslutningsmurar.

_ Enligt brandchefens anvisning skola inom salongshuset å första radens
sidor anordnas två brandposter, vilka skola vara försedda med slangar och
strålrör. Slangarna med tillhörande strålrör skola på lämpligt sätt upphängas
invid brandposterna i fråga.

4. Vidkommande de i skyddsridåns gejder befintliga vattenslangarna skall
sådan anordning vidtagas, att vatten kan påsläppas slangarna först sedan
skyddsridån helt nedfirats.

5. Över scenen varande rökluckor skola enligt brandchefens anvisning
fornes med anordningar för automatiskt öppnande.

6. Efter samråd med brandchefen skall scenområdet förses med automatiskt
brandalarmsystem, vilket skall vara förbundet med stadens brandtelegrafnät.

Rörande de omständigheter, som föranledde denna resolution, ber jag få
hänvisa till handlingarna i ärendet.

Styrelsen för dramatiska teatern, som icke fann skäl föreligga att överklaga
resolutionen, har i skrivelse den 16 november 1927 anfört:

Intet får enligt styrelsens förmenande eftersättas för åstadkommande av
så effektivt brandskydd som möjligt. De arbeten, som enligt överståthållarämbetets
resolution skola komma till utförande, torde näppeligen vara att

7

Kungl. Majis proposition Nr 50.

hänföra till sådana underhållsarbeten, om vilkas utförande bolaget enligt
kontraktet av den 14 december 1907 har att draga försorg. Icke heller äro
erforderliga medel för bolaget tillgängliga.

Med anmälan om detta förhållande har styrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte ej mindre uppdraga åt byggnadsstyrelsen att efter vederbörligen
godkänt kostnadsförslag gå i författning örn arbetenas utförande än även
ställa härför erforderliga medel till förfogande.

Kungl. Majit inhämtade genom remiss byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet.
I skrivelse den 30 november 1927 anförde byggnadsstyrelsen, att den
låtit upprätta en beräkning av kostnaderna för genomförandet av de föreskrivna
åtgärderna, enligt vilken beräkning nämnda kostnader skulle komma
att uppgå till 48,000 kronor.

Beträffande det detaljerade kostnadsförslaget tillåter jag mig hänvisa till
handlingarna i ärendet.

Byggnadsstyrelsen anförde vidare:

Beträffande arbetenas utförande får byggnadsstyrelsen framhålla, att på
grund av arbetenas art och omfattning desamma ej kunna verkställas under
en pågående speltermin, utan måste arbetena förläggas till teaterns sommarferier
eller tiden den 1 juni—15 augusti. Arbetena å själva scenområdet
böra dock helst vara avslutade redan omkring den 1 augusti. Med hänsyn
till den korta tid som sålunda årligen står till förfogande för arbetenas utförande,
blir det nödvändigt att fördela arbetena på två år. Under det
första året torde medhinnas arbeten för en kostnad av omkring 28,000 kronor,
och skulle sålunda under det senare året arbeten utföras för den återstående
delen av kostnadssumman eller 20,000 kronor. Här ifrågakomna
arbeten äro av den art, att kostnaden härför icke skall bestridas av till styrelsens
förfogande ställda medel för byggnader och reparationer. Byggnadsstyrelsen
får vidare framhålla, att de föreskrivna åtgärderna kräva så
omfattande förberedande utredningar, att det är nödvändigt, att styrelsen
minst fyra månader på förhand erhåller besked örn arbetenas igångsättande.

Byggnadsstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte, med bifall
till den av styrelsen för dramatiska teatern gjorda framställningen, ställa
till byggnadsstyrelsens förfogande för här avsett ändamål ett belopp av
48,000 kronor, eventuellt fördelat på två år, på sätt nyss angivits.

Vid uppförandet av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ägnades otvivelaktigt all omsorg åt att åstadkomma det mest effektiva brandskydd
inom byggnaderna, som då stod till buds. Såsom av det förut sagda
framgår torde emellertid numera, sedan utvecklingen på området berett
möjligheter till brandsäkerhetens höjande, anordningarna för brandskyddet
inom byggnaderna lämna en del övrigt att önska. Det är uppenbarligen
en plikt för dem, som hava att sörja för säkerheten på ifrågavarande område,
att på allt sätt söka förebygga de olyckor och skador, som en eldsvåda
inom någon av berörda byggnader skulle kunna förorsaka.

Departe mentschefen.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

I överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse
nr 8 A, punkten 61) äro själva byggnaderna icke brandförsäkrade, utan brandförsäkringen
inskränker sig numera till den staten tillhöriga, i byggnaderna
förvarade lösegendomen. Häri synes mig ligga ett ytterligare skäl för vidtagande
av de mest effektiva skyddsåtgärder. De erfarenheter, som gjordes
vid svenska teaterns brand i juni 1925, föranledde brandchefen i Stockholm
att påkalla sakkunniga undersökningar av byggnaderna. Sedan dessa undersökningar
blivit verkställda och vad därvid förekommit kommunicerats byggnadsstyrelsen
och respektive teaterstyrelser, utfärdades överståthållarämbetets
förutnämnda resolutioner av den 15 juni 1927 med förelägganden för teaterstyrelserna
att låta verkställa vissa arbeten, avseende ökat brandskydd inom
respektive byggnad.

Jämlikt de med teaterstyrelserna gällande avtal är det Kungl. Majit och
kronan, som svarar för byggnadernas yttre underhåll. Med hänsyn till de
ifrågavarande arbetenas beskaffenhet torde de emellertid i sin helhet böra
bekostas av Kungl. Majit och kronan. Kostnaderna hava inom byggnadsstyrelsen
beräknats till 74,000 kronor för operabyggnaden och 48,000 kronor
för dramatiska teaterns byggnad eller sammanlagt 122,000 kronor. Härtill
skulle komma ett belopp av 5,000 kronor för ändring av operabyggnadens
lanternin i syfte att åstadkomma bättre rökavlopp från scenhuset enligt
byggnadsstyrelsens i dess yttrande av den 27 december 1928 omnämnda
förslag. Denna anordning, som icke namnes i det av Överståthållarämbetet
givna föreläggandet, synes mig välbetänkt och bör komma till utförande i
samband med övriga nu ifrågavarande arbeten. I förenämnda belopp 74,000
kronor ingår även kostnaden för införande å scenområdet i operabyggnaden
av automatiskt brandalarmsystem, förbundet med stadens brandtelegrafnät.
Enligt vad jag inhämtat är sådant brandalarmsystem redan under sommaren
1929 genom teaterstyrelsens försorg utfört inom byggnaden. Då utgiften
även härför lärer böra stanna på Kungl. Majit och kronan, är nämnda
förhållande icke ägnat att minska den beräknade kostnaden.

Då kostnaderna för här ifrågavarande ändamål sammanlagt alltså uppgående
till 127,000 kronor, icke torde böra bestridas av lotterimedel, lärer framställning
böra göras till riksdagen örn beviljande av erforderligt belopp. Arbetena
torde böra fördelas på två år; enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
skulle på första året komma 44,000 kronor för operabyggnaden och 28,000
kronor för dramatiska teaterns byggnad eller tillhopa 72,000 kronor. För
budgetåret 1930/1931 torde således sistnämnda belopp böra ställas till byggnadsstyrelsens
förfogande ävensom uppdrag lämnas byggnadsstyrelsen att gå i
författning örn arbetenas utförande. Jag får därför hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att för brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med av byggnadsstyrelsen framlagda förslag bevilja ett be -

9

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 50.

lopp av 127,000 kronor och därav för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av. . . kronor 72,000: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.