Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

1

Nr 41.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan och
Borås stad; given Stockholms slott den 24 januari
1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 24 januari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.
Majits prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse mellan
kronan och Borås stad samt anför därvid följande.

Genom brev den 25 januari 1907 förordnade Kungl. Majit, att Alvsborgs
regemente skulle förläggas till Borås, så snart kasern etablissemang för regementet
blivit därstädes uppfört, varjämte Kungl. Majit bemyndigade arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av stadsfullUihang
till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 32 käft. (Nr 41—43.) 8i 30 ]

2

Kasern kommittén.

Kungl. Majda proposition nr 41.

mäktige i nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse
av mark till övningsplats för regementet m. m. Mellan fortifikationsdepartementet
oell staden slöts i anledning härav ett den 27 mars och den
10 april 1907 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga
(Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Ar 1914 blev det för Älvsborgs regemente avsedda kasernetablissemanget
färdigställt och togs i bruk av regementet.

I skrivelse den 22 mars 1929 har kasernkommittén framlagt resultatet av
mellan kommittén och Borås stad förda förhandlingar i anledning av den
minskning beträffande Älvsborgs regementes organisation, som blivit en
följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. Dessa förhandlingar hava
lett till avslutandet av en den 21 och den 22 februari 1929 dagtecknad
överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,
samt Borås stad, å andra sidan. Ifrågavarande överenskommelse torde få
fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Kasernkommittén har i nyssnämnda skrivelse anfört följande.

Enligt 1925 års härordning skulle Älvsborgs regemente bibehållas vid sin
nuvarande förläggning i Borås, men organiseras såsom ett normalinfanteriregemente,
omfattande sex utbildningsenheter. Angående innebörden av
denna förändring i regementets organisation finge kommittén hänvisa till
nedanstående tablå.

Härordning
av år

A

n t

a 1

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Års-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

Utbild-

ningstid

för

värn-

pliktiga

(antal

dagar)

Offi-

cerare

Under-

offi-

cerare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

militär

per-

sonal

Pen-

sio-

nerad

per-

sonal

Summa

1901 ............

47

38

244

33

5

_

367

582,000

630

240

1914 ..........

53

39

204

33

4

—

333

806,000

630

/ 340
\*) 165

1925 ............

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

'' '' 140

*) Under det s. k. provisoriet från och. med 1920 års klass.

Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt
framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — varå det mellan
kronan och staden angående regementets förläggning upprättade kontraktet
vore grundat — medförde 1925 års organisation en minskning av antalet
officerare med 7 och antalet underofficerare med 12. Vad musikpersonalen
anginge, hade denna enligt 1901 års härordning efter en år 1905 beslutad
omorganisation bestått av 11 musikunderofficerare och 22 man, tillhörande
manskapet, men skulle enligt 1925 års härordning utgöras av 1 musikdirektör,
5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapet. Musikunderofficerarnas
antal minskades alltså med 6, men i stället tillkomme 1 musikdirektör.
Jämförelsen mellan de enligt 1901 och 1925 års härordningar utgående
avlöningsförmånerna till den fast anställda personalen vid Älvsborgs
regemente, nämnda avlöningsförmåner beräknade i enlighet med de av kom -

3

Kungl. Majus proposition nr 41.

mitten antagna grunder, utvisade en ökning med cirka 3,000 kronor. Härvid
vore dock att märka, att antalet fast anställda befattningshavare minskats
med 137 man.

De prestationer, Borås stad fullgjort för Älvsborgs regemente, framginge
av det kontrakt, som upprättats mellan kronan och staden den 27 mars och
den 10 april 1907 angående regementets förläggande till staden. Börande
innehållet i detta kontrakt finge kommittén hänvisa till detsamma (se Bil. B).
I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden angivit

sina uppoffringar på grund av nämnda kontrakt sålunda:

1) Värdet av staden förut tillhörig mark örn 21.6 8 hektar

till plats för kasernetablissemang................................. kronor 433,600: —

2) Kostnad för förvärvande av ytterligare 411.8 0 hektar
mark, som upplåtits till kronan såsom övningsfält för

Älvsborgs regemente ......................................................... » 154,550:35

3) Kontant till kronan överlämnat belojop för vissa markinköp
................................................................................. » 75,000: —

4) Kostnader för anläggande av kulvert, gator, elektriska

ledningar m. m.................................................................. » 54,600: —

Summa kronor 717,750:35

I vederlag för de prestationer, staden fullgjort för regementets räkning,
hade staden givetvis åtnjutit betydande fördelar av regementsförläggningen.
Alltsedan år 1914 hade staden kunnat uppbära skatteintäkter från regementets
personal. Avlöningsförmånerna till de fast anställda befattningshavarna
vid regementet enligt 1901 års härordning — utan det tillägg av 75 procent,
varmed höjning skett i den här ovan intagna tablån — hade uppgått i runt
tal till 333,000 kronor.

Vid utgången av år 1928 hade folkmängden i Borås uppgått till omkring
34,500 personer. Den inkomst, varå utskylder år 1928 utdebiterats till staden,
hade belöpt sig till 30,957,000 kronor och det samma år utdebiterade
beloppet till 2,358,575 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten
i Borås per bevillningskrona varit lägst 6 kronor 49 öre, år 1913,
samt högst 9 kronor 43 öre, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste
åren, 1928 och 1929, varit 7 kronor 62 öre, respektive 7 kronor 30 öre.

Enligt kasernkommitténs förmenande borde någon egentlig kompensation
icke .utgå till staden Borås i följd av den beslutade personalreduceringen
vid Älvsborgs regemente. Den 1 december 1927 hade emellertid drätselkammaren
i Borås inkommit med en skrivelse till kommittén, däri drätselkammaren
på anförda grunder hemställt, att kasernkommittén måtte till behandling
upptaga vissa önskemål, som staden hade att framställa, samt att
kommittén måtte för sådant ändamål ingå i förhandlingar med av stadens
drätselkammare utsedda delegerade.

Sedan i berörda skrivelse lämnats en redogörelse för de uppoffringar,
staden verkställt för ordnande av Älvsborgs regementes förläggning, hade
anförts, bland annat, följande: Genom riksdagens beslut år 1925 om inskränkning
av organisationen vid bland annat Älvsborgs regemente hade åtskilliga
av de förutsättningar undanryckts, som motiverat Borås stads uppoffringar
vid regementets förläggning till staden, och i stället för den av de kommunala
myndigheterna påräknade utvecklingen av regementet och dess anläggningar
hade en avseviird minskning av organisationen kommit till stånd, och
detta ej blott med hänsyn till förhållandena enligt 1914 års utan även enligt
1901 års härordning. Även om anförda förändringar i den militära förläggningen
i och för sig och ur rent formell eller juridisk synpunkt måhända

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

endast i jämförelsevis ringa grad kunde åberopas som rättsgrund för ersättningskrav
från stadens sida, ansåge dock drätselkammaren i varje fall, att
staden ur skälighetssynpunkt borde medgivas kompensation i en eller annan
form. Lika litet som staten kunnat förutse de nu inträffade indragningarna
vid regementet, hade Borås stad varit i stånd att överblicka de behov, det
raska framskridandet av stadens utveckling skulle komma att föra med sig.
De förutsättningar, som legat till grund för de överenskommelser och upplåtelser
av mark etc., som skett vid regementets förläggande till Borås, hade
sålunda i vissa avseenden blivit rubbade. Drätselkammaren funne det därför
vara ett önskemål från stadens sida, att ifrågavarande uppgörelse måtte få
upptagas till revision och att därvid största möjliga hänsyn måtte tagas till
stadens nuvarande och framtida behov, i den mån så läte sig göra utan att
kronans realintressen i fråga örn utrymme för militära övningar och dylikt
träddes för nära.

Körande arten och omfattningen av de önskemål, staden hade för avsikt
att framställa, hade i skrivelsen vidare anförts:

1) De i 1907 års kontrakt intagna bestämmelserna örn vissa maximipris
vid leverans av elektrisk energi samt vatten borde revideras. Erfarenheten
hade visat, att vad som stipulerats som maximipris vid en viss tidpunkt i
tillämpningen lätt bleve minimipris vid en senare tidpunkt. Vidare torde inses
det orimliga i att bibehålla prissättningar, som avsåge penningvärden, som
väsentligt avveke från nu gällande. Principiellt borde ett pris å nämnda
nyttigheter ansluta sig till för varje tidsskede gällande produktionskostnader.
Det syntes därför vara ändamålsenligt, att ifrågavarande bestämmelser
utbyttes mot utfästelse från stadens sida, att kronan skulle i taxehänseende
likställas med andra abonnenter av jämförlig art och storlek.

2) Stadens hastiga tillväxt samt gatu- och landsvägstrafikens oanade ökning
hade drivit fram krav på såväl nya trafikleder som behov av utvidgning och
förbättring av de bestående. Det hade därför visat sig oundgängligen nödvändigt,
att uppgörelse mellan staden och kronan träffades angående grunderna
för behandling av dylika frågor, som erfordrade upplåtelse av kronan
tillhörig mark. Staden ansåge därvid, att bland annat följande medgivanden
från kronans sida vore motiverade, nämligen:

a) staden borde utan ersättning äga disponera erforderlig mark för gator
och vägar, som för tillgodoseende av det allmänna trafikbehovet nu och
framdeles komme att förläggas å kronans mark;

b) kronan borde uttryckligen medgiva, att trafikleder, som nu funnes över
kronans mark eller därstädes komme att anläggas, jämväl för framtiden finge
bibehållas och vara för allmän trafik upplåtna;

c) kronan borde medgiva staden rätt att å kronans mark kostnadsfritt taga
grus, sten och annat väglagningsmaterial; och ville drätselkammaren i detta
sammanhang påpeka, att vid Torpa sockens inkorporering år 1920 hade staden
övertagit en omfattande väghållningsskyldighet, som tidigare åvilat kronan
såsom fastighetsägare i nämnda socken.

3) Sedan staden numera å från kronan återförvärvad mark anlagt ett
renhållningsverk vid Bockaryd, önskade staden utverka sig rätt att upptaga
torvströ från kronans mossmark i närheten av renhållningsverket, ett medgivande,
som för kronans och regementets del icke torde innebära någon
som helst olägenhet.

4) Det vore uppenbart, att stora intressen kunde uppkomma och hade vid
åtskilliga tillfällen redan gjort sig gällande i fråga örn möjlighet för staden
att återförvärva del av regementet tillhörig mark, belägen i omedelbar anslutning
till stadsområde! Det syntes därvid självklart, att kronans och
samhällets intressen borde vägas mot varandra. Man borde visserligen ej

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

förutsätta, att kronan skulle avstå mark, vars disponerande vore av vitalt
intresse för regementet, men å andra sidan hade det förefallit drätselkammaren
vara rimligt och riktigt, att kronan ställde sig förstående till samhällets
behov, där så utan större olägenhet kunnat ske, bland annat därigenom,
att staden lämnade annan ur övningssynpunkt likvärdig mark i utbyte.
Sedan flera år tillbaka hade sålunda vid olika tillfällen uttalats, att
det vore av stort intresse för staden att kunna helt eller delvis återförvärva
regementets s. k. norra handexercisfält. Det hade därvid anförts, att området
skulle bland annat på grund av sitt läge invid Tarberg—Borås järnväg
väl lämpa sig för blivande bangårdsutvidgning eller, därest denna ej
komme till stånd, till tomt för eventuel] gasverksanläggning. Aven örn man
för närvarande ej kunde med bestämdhet angiva, till vilket ändamål området
kunde komma att disponeras, därest det kunde av staden återförvärvas,
vore det från stadens synpunkt av synnerligt värde att erhålla kännedom
örn de villkor, enligt vilka ett dylikt återförvärvande kunde ske

5) Ehuru detta ärende ej direkt berörde staden, ville drätselkammaren
slutligen uttala såsom önskvärt, att kronan måtte upplåta mark till skjutbanor
för den frivilliga skytterörelsen, särskilt som staden, sedan den till
Älvsborgs läns landsting överlämnat mark till ett nytt lasarett, invid vilken
skjutbanorna hittills varit förlagda, saknade lämpligt område, som kunde
apteras för nyss nämnt ändamål.

Med hänsyn till att vissa av de frågor, som berördes i drätselkammarens
skrivelse, synts vara av betydelse för staden, hade kasernkommittén funnit
det vara lämpligt att, på sätt i skrivelsen hemställts, inleda förhandlingar
med de av drätselkammaren utsedda delegerade.

Vid förhandlingarna, vilka ägt rum i Borås den 21 juni 1928 och därefter
fortsatts i Stockholm under hösten samma år, hade staden frånträtt en del
av sina krav och i övrigt preciserat sina önskemål så, att slutligen en överenskommelse
kunnat upprättas. Rörande innehållet i denna överenskommelse
finge kommittén hänvisa till densamma (se Bil. A).

Stadens representanter hade vid förhandlingarna till en början gjort gällande,
att den i 1907 års kontrakt intagna bestämmelsen i § 8 örn visst
maximipris å vatten, som av staden levererades till Älvsborgs regemente,
borde borttagas. Enligt kontraktet hade staden icke rätt att fordra högre
pris för vatten än efter 11 öre per kubikmeter. En verkställd utredning
hade ådagalagt, att stadens drifts- och underhållskostnader för levererat
vatten i Borås under år 1927 uppgått till 7.53 öre per kbm. samt att ränteoch
amorteringskostnaderna belöpt sig till omkring 14.51 öre per kbm.
Totala självkostnaden för varje levererad kubikmeter vatten hade sålunda
uppgått till 22.0 4 öre. Som regementet icke betalade mer än 11 öre per
kbm., tillskyndades staden årligen en betydande förlust å sin vattenleverans
till regementet. För vatten, som levererades till regementet, borde kronan
erlägga betalning efter samma pris som andra större avnämare inom staden.

Enligt av staden lämnad uppgift hade vattenkonsumtionen vid Älvsborgs
regemente utgjort:

under år 1918 .......

....... 56,292 kbm.

under år 1923 ........

....... 56,616 kbm

> 1919 .......

....... 58,886 »

v 1924........

....... 66,691 »

1920 ........

....... 43,975

1925 ........

....... 50,257

» 1921 ........

....... 61,860 »

» 1926 ........

....... 55,557 »

» » 1922 ........

....... 55,556

1927 ........

....... 52,190

Medeltalet under dessa tio år hade utgjort 55,788 kbm.

Enligt den för närvarande i Borås gällande vattentaxan (stadsfullmäktiges
beslut den 11 december 1924) erlade större förbrukare av vatten betalning

6

Kungl. Majlis proposition nr 41.

för varje kubikmeter intill 1,000 med 25 öre, dock att, örn förbrukningen
under kvartalet överstege 1,000 kbm., avgift beräknades för den överskjutande
kvantiteten efter endast 20 öre per kbm.

Sedan olika förslag till uppgörelse i nu ifrågavarande hänseende varit föremål
för övervägande, hade stadens delegerade förklarat, att staden vore villig
medgiva kronan rätt att alltjämt för konsumerat vatten vid regementet erlägga
betalning efter ett pris av 11 öre per kbm. intill en kvantitet av 50,000 kbm.
per år. Därest konsumtionen överstege denna kvantitet, borde kronan enligt
stadens förmenande åtaga sig att erlägga likvid för varje kubikmeter
levererat vatten efter samma pris, som betalades av andra större avnämare.

Enär kasernkommittén funnit, att stadens framställning om jämkning i
1907 års kontrakt rörande vattenpriset måste anses vara befogad, hade kommittén
ansett sig kunna biträda stadens sistberörda yrkande. Den upprättade
överenskommelsen inneliölle i § 1 de nya bestämmelser örn vattenpriset,
som ansetts böra komma till stånd. Dessa bestämmelser skulle bliva
gällande från ingången av år 1931. Enligt kommitténs åsikt borde vattenförbrukningen
vid regementet i regel kunna begränsas så, att icke mer än
omkring 50,000 kbm. skulle behöva konsumeras för varje år.

Örn regementet under ett kalenderår antoges komma att förbruka 55,000
kbm., skulle vattenavgiften enligt de nya bestämmelserna utgå på följande
sätt:

50,000 kbm. ä 11 öre.............................................................

4.000 » lika fördelade å samtliga fyra kvartal ä 25 öre

1.000 » ä 20 öre ..............................................................

kronor 5,500: —
1,000: —
200: —

Kronor 6,700: —

Vid förhandlingarna hade kasernkommittén i huvudsak ansett sig kunna
biträda de synpunkter, som staden framfört i sin ovan berörda skrivelse
rörande samverkan mellan kronan och staden för tillgodoseende av det ökade
tratikbehovet.

Helt naturligt borde tid efter annan uppkommande frågor örn ordnande
av allmänna trafikleder över kronans markområden lämpligen kunna lösas
genom underhandlingar mellan staden och vederbörande regementschef.
Staden hade dock nu påkallat, att avtal borde träffas örn vissa markbyten
dels för att kunna åstadkomma en Tätning av den s. k. Göteborgsvägen, dels
ock för att kunna genomföra en förlängning av Regementsgatan genom att
framdraga en ny gata över regementets s. k. norra handexercisfält fram till
nyssnämnda väg.

Å en av stadsingenjör! i Borås Bärnh. Sandström upprättad karta hade
de sålunda ifrågasatta förslagen till markbyte närmare utmärkts. För rötning
av Göteborgsvägen skulle av regementets mark behöva tagas i anspråk
4,605 kvadratmeter. För framdragande av en föreslagen gata över norra
handexercisfältet mellan Regementsgatan och Göteborgsvägen skulle vidare
åtgå av kronans mark dels 8,870 dels ock 125 kvadratmeter. De olika
markområdena, vilka å forén ämnda karta utmärkts med grön kantbeteckning
och bokstäverna b, c och d, inneliölle sålunda i areal tillhopa 13,600 kvadratmeter.

Därest Göteborgsvägen skulle, på sätt föreslagits, bliva rätad, komme ett
kronan tillhörigt markområde örn 6,370 kvadratmeter att bliva avskilt från
regementets övningsfält. Detta område, vilket å kartan betecknats med
bokstaven a, gränsade intill stadens mark och borde sålunda lämpligen överlåtas
till staden. Till största delen vore området o uppodlat, stenbundet

Kungl. Majus proposition nr 41. 7

och eländigt. Å detsamma funnes emellertid belägna två bostadshus samt
två uthus.

Det ena bostadshuset nied tillhörande uthus ägdes av enskild person.
Enligt ett den 20 mars 1919 upprättat arrendekontrakt vore den tomtplan,
varå dessa byggnader vore uppförda, ävensom därtill hörande planteringsoch
potatisland (lägenheten Sabeltorp nr 2) utarrenderade till Gustaf Rosengren
från den 1 april 1919 till och med den 31 mars 1920, men ansåges
kontraktet förlängt på ett år för varje gång, såvida icke uppsägning av detsamma
skett minst fyra månader före kontraktsårets utgång. I kontraktet
stadgades vidare, bland annat, att de å Sabeltorp nr 2 befintliga byggnaderna,
som tillhörde Rosengren, skulle, när regementschefen så meddelade, av
Rosengren bortföras inom utsatt tid, som dock ej linge understiga fyra
månader.

Därest staden förvärvade äganderätt till markområdet, överginge även
omförmälda arrendekontrakt å staden; och torde staden i sinom tid, örn så
för vägrätningens genomförande bleve erforderligt, kunna vidtaga nödiga åtgärder
för att byggnaderna bleve bortförda.

De återstående byggnaderna (ett bostadshus och ett uthus) tillhörde kronan.
Boningshuset, som vore av trä, utvändigt brädfordrat, vore försett med yttertak
av tegel och med källare under hela huset. Huset innehölle fyra
rum och två kök och begagnades för närvarande såsom bostad åt underofficerare
vid Älvsborgs regemente. Uthuset vore av storvirke och bräder
under tak av papp samt inrymde vedbodar m. m.

På anmodan av kasernofficeren vid Älvsborgs regemente hade ingenjören
och byggmästaren Oscar Ohlsson och byggmästaren Klas Sjöberg, båda i
Borås, företagit värdering av sistberörda byggnader. Enligt ett av dem den
22 januari 1929 utfärdat värderingsinstrument hade boningshuset åsatts ett
värde av 13,600 kronor samt uthuset ett värde av 400 kronor eller sålunda
tillhopa 14,000 kronor.

Efter vägrätningens genomförande torde det senast omförmälda jordområdet
komma att ingå i ett framdeles bildat byggnadskvarter. På grund
härav och då området icke lämpligen borde tillhöra regementets övningsfält,
hade det vid förhandlingarna förutsatts, att kronan till staden skulle överlåta
marken jämte sistberörda, kronan tillhöriga byggnader mot kompensation
i annan mark och åtagande av staden att uppföra likvärdig byggnad å anvisad
plats inom regementets område.

Vid den ursprungliga upplåtelsen av mark till kronan för regementets
räkning hade icke en å det nuvarande regementsområdet befintlig äldre byväg
ingått. Denna väg, som i areal innehölle 1,660 + 580 kvadratmeter, hade
å kartan betecknats med bokstäverna g och h.

På sätt kartan utvisade, hade kasernetablissemanget till viss del förlagts
å nämnda, staden tillhöriga vägmark.

Såväl denna förutvarande vägmark som de staden tillhöriga jordområden
om respektive 135 och 5,240 kvadratmeter, vilka å kartan betecknats med
bokstäverna e och f, syntes efter Göteborgsvägens Tätning böra tilläggas
regementets område.

Vid förhandlingarna hade på grund härav blivit förutsatt, att staden i
utbyte mot från regementet erhållen blivande kvartersman skulle till kronan
överlämna nyssnämnda fyra markområden (e, f, g och h) om tillhopa 7,615
kvadratmeter. Större delen av den jord, staden lämnat i utbyte, utgjordes
av plan och odlad samt välbelägen tomtmark. Någon mellanavgift skulle
icke utgå, men skulle staden åtaga sig att på anvisad plats inom regementets
område uppföra en byggnad, likvärdig med dem, som vid markbytet tillfölle

Myndigheternas
yttranden
över
kasern.
kommitténs
framställning.

Departements chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 41.

staden. §§ 4 och 5 i den upprättade överenskommelsen innehölle bestämmelser
härom.

Under liand hade drätselkammaren i Borås erhållit meddelande örn att
chefen för Älvsborgs regemente preliminärt ansåge sig kunna biträda de
förslag, som sålunda framlagts. Regementschefen hade emellertid i samband
härmed uttalat en önskan örn, att staden såsom kompensation för den vid
gatuutläggningen uppkomna minskningen av norra handexercisfältet skulle
förbinda sig att verkställa dränering av ett till exercis- och idrottsplats avsett
område, tillhörigt regementet och beläget invid regementets sjukhus. Dräneringen
skulle verkställas genom framdragande av ett täckdike i markområdet
till ett redan befintligt öppet dike, som vid exercis- och idrottsplatsens
södra ända avledde vattnet till Yiskan. Därjämte skulle nödigt antal tvärgående
täckdiken anläggas genom området med anslutning till huvudavloppet.

Som staden förklarat sig villig att på sin bekostnad företaga detta arbete,
hade föreskrifter härom intagits i § 6 av överenskommelsen.

Rörande tiden för tillträdet av de olika områdena ävensom övriga föreskrifter
finge kommittén hänvisa till de i §§ 7 och 8 intagna bestämmelserna.

Sedan stadsfullmäktige i Borås vid sammanträde den 13 december 1928
bemyndigat drätselkammaren att på grundval av de förberedande förhandlingarna
träffa slutlig överenskommelse med kasernkommittén, hade den
förut berörda överenskommelsen blivit upprättad och den 21 februari 1929
undertecknad å stadens vägnar.

Över kasernkommitténs framställning hava yttranden avgivits av chefen
för Alvsborgs regemente, chefen för västra arméföl''delning en samt arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdeparlemont. Från de hörda myndigheternas
sida har någon erinran icke framställts mot ett godkännande av den upprättade
förslagsöverenskommelsen.

Enligt det år 1907 upprättade kontraktet rörande Älvsborgs regementes
förläggande till Borås är staden skyldig att tillhandahålla regementet vatten
till samma pris, som betalas av större avnämare därav inom staden, dock
högst elva öre per kubikmeter. Det föreliggande förslaget till överenskommelse
mellan kronan och Borås stad innebär sådan ändring härutinnan, att
kronan skall erlägga betalning för konsumerat vatten efter ett pris av elva
öre per kubikmeter intill en kvantitet av 50,000 kubikmeter per år, medan
för överskjutande vattenmängder avgiften skall utgå efter samma taxepris,
som är eller kommer att bliva gällande för andra större avnämare inom
staden. Den ändrade betalningsgrunden avses att tillämpas beträffande vattenleveranser,
som äga rum efter ingången av år 1931. Vidare skola enligt
förslagsöverenskommelsen vissa markbyten komma till stånd mellan kronan
och staden, varigenom staden beredes möjlighet att ordna redan utlagda
eller tilltänkta trafikleder. Slutligen förbinder sig staden att dränera ett
invid regementets sjukhus beläget markområde, som är avsett att av regementet
tagas i anspråk såsom exercis- och idrottsplats. Under hänvisning
till kasernkommitténs i ämnet anförda motivering finner jag mig, i anslutning
till de hörda myndigheternas uppfattning i frågan, böra tillstyrka, att
den upprättade preliminära överenskommelsen godtages från kronans sida.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

Enligt § 8 av överenskommelsen skall staden bestrida kostnaderna för
avstyckning av de olika markområdena, medan däremot vardera kontrahenten
skall betala lagfartskostnaderna för de av honom förvärvade fastigheterna.
Sistnämnda utgifter för kronans del torde kunna gäldas av till Kungl. Maj :ts
förfogande stående medel.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att godkänna förut omförmälda den 21 och den 22 februari 1929 mellan
Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Borås
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Tor Ericsson-Ärje.

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 41.

Bil. A.

Med anledning av att Älvsborgs regemente jämlikt 1925 års beslut i försvarsfrågan
fran oell med den 1 januari 1928 erhållit förändrad organisation,
träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,
samt Borås stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ 1-

r I det kontrakt, som den 27 mars och den 10 april 1907 upprättats mellan
Kungl. Majit och kronan genom Kungl, arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt Borås stad rörande förläggningen till staden av Älvsborgs
regemente, skall § 8 från och med den 1 januari 1931 hava följande ändrade
lydelse:

•§ 8.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex månader efter därom
gjord tillsägelse, som dock vad beträffar de elektriska belysningsledningarna
icke må ske före ingången av år 1908, hava till kaserntomtens
gräns framdragit vatten- och elektriska belysningsledningar ävensom att
tillhandahålla regementet vatten och elektrisk ström för belysning. För
levererat vatten skall regementet betala en avgift av 11 öre per kubikmeter
för en kvantitet intill 50,000 kubikmeter per år. Skulle regementets
konsumtion av vatten överstiga 50,000 kubikmeter per år, skall
vattenpriset för överskjutande kvantitet utgå efter samma taxepris, som
är eller kommer att bliva gällande för andra större avnämare inom staden,
därvid berörda överskjutande kvantitet skall, så länge nuvarande
vattentaxa gäller, fördelas med lika kvantitet å samtliga fyra kvartal.

Elektrisk ström för belysning skall staden tillhandahålla regementet
till samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, dock högst
trettio öre per kilowatt-timme elektrisk ström.

Tillika förbinder sig staden att vidtaga sådana ändringar i sitt nuvarande
vattenverk, att vattentillgången såväl i avseende å mängd som
tryck blir tillräcklig även i händelse av eldsvåda i kasernbyggnaderna.»

§ 2.

För ordnande av redan utlagda eller tilltänkta vägar och gator å och invid
regementets område skall kronan till staden med full äganderätt överlåta: a)

ett för Göteborgsvägens rötning och omläggning erforderligt markområde
örn 4,605 kvadratmeter, vilket område å en av stadsingenjören i Borås
Bärnh. Sandström år 1929 upprättad karta med förslag till markbyte utmärkts
med grön kantbeteckning och bokstaven b;

b) två för Regementsgatans förlängning över det s. k. norra handexercisfältet
och för gatans anslutande till Göteborgsvägen erforderliga markområden
örn respektive 8,870 och 125 kvadratmeter, vilka områden å förenämnda
karta utmärkts med grön kantbeteckning och bokstäverna c och d.

§ 3.

Kronan skall vidare till staden med full äganderätt överlåta det norr örn
Göteborgsvägen i dess tilltänkta nya sträckning belägna markområde örn
6,370 kvadratmeter, som å kartan utmärkts med grön kantbeteckning och
bokstaven a.

11

Kungl. Majis proposition nr 41.

f^-

Staden skall med full äganderätt till kronan överlåta:

a) det å kartan med röd färgbeteckning och bokstaven e utmärkta markområdet
örn 135 kvadratmeter;

b) det å kartan med röd kantbeteckning och bokstaven f utmärkta markområdet
om 5,240 kvadratmeter; samt

c) de å kartan med röd färgbeteckning och bokstäverna g och h utmärkta
markområdena örn respektive 1,660 och 580 kvadratmeter, utgörande delar
av en staden tillhörig äldre ägoväg över regementets kasernområde.

§ 5-

De å området a belägna, kronan tillhöriga byggnaderna skola ingå i överlåtelsen
till staden, men åtager sig staden att å anvisad plats inom regementets
område uppföra en med de överlåtna likvärdig byggnad. Den nya
byggnaden skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ritningar,
som ligga till grund för de invid kasernetablissemanget redan befintliga bostadsbyggnaderna
för underofficerare.

§ e.

Staden förbinder sig att dränera det invid regementets sjukhus belägna
markområde, som är avsett att av regementet tagas i anspråk såsom exercisoch
idrottsplats. Dräneringen skall verkställas genom framdragande av ett
täckdike i markområdet till ett redan befintligt öppet dike, vilket vid exercisoch
idrottsplatsens södra ända avleder vattnet till Viskan. Därjämte skola
nödigt antal tvärgående täckdiken anläggas med anslutning till huvudavloppet.
Sedan grävningsarbetena utförts, skall markytan av staden återställas
i ordnat skick.

§ 7.

Tiden för tillträde av de fastigheter, som genom denna överenskommelse
överlåtas av kronan å staden samt av staden å kronan, bestämmes till den
1 oktober 1931.

Vardera kontrahenten uppbär den avkastning från de av honom avträdda
fastigheterna, som belöper på tiden till avträdesdagen, samt ansvarar för
fastigheternas på samma tid belöpande onera och utskylder.

Stadens skyldigheter enligt 0 5 och 6 att uppföra viss byggnad samt
utföra viss dränering skall fullgöras före den 1 oktober 1931.

§ 8.

Kostnaderna för avstyckning av de olika markområdena bestridas av staden,
men skall vardera kontrahenten betala lagfartskostnaderna för de av
honom förvärvade fastigheterna.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Majit och kronan erhållit det ena samt Borås stad det andra exemplaret.
Stockholm den 22 februari 1929.

Kör kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.

Borås den 21 februari 1929.

För Borås stad:
IVAD NORDENSKJÖLD.

/Sten Grönvall.

/Karl Linnander.

12

Kungl. Majus proposition nr 41.

Bil. B.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Majit enligt nådigt brev den 25 januari 1907, varav bestyrkt
avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Älvsborgs regemente skall förläggas
till Borås, så snart kasernetablissemang för regementet blivit där uppfört,
ävensom bemyndigat Kungl, arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet anbud
sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats för
regementet m. m., har mellan Kungl, arméförvaltningen, å ena, samt staden
Borås, å andra sidan, träffats följande avtal.

§ I Staden

Borås upplåter härigenom till Kungl. Majit och kronan utan
ersättning och med full äganderätt samt gravationsfritt det å härvid bifogade
karta med röda linjer omslutna ägoområdet jämte därå befintlig skog att
användas dels till plats för kasern etablissemang, dels till övningsfält m. m.
för Kungl. Alvsborgs regemente, med rätt för kronan att tillträda den till
plats för kasernetablissemang avsedda, å kartan med grön linje omslutna
marken omedelbart efter detta avtals undertecknande, den enligt kartan till
skjutbana avsedda marken den 14 mars 1907 samt området i övrigt den 14
mars 1908, förbehållande sig emellertid staden rätt att från det upplåtna
området bortföra därå nu befintliga byggnader.

§ 2.

Därest det område, vilket sålunda skall till Kungl. Majit och kronan
överlåtas, icke kan i sin helhet av staden för nämnda ändamål förvärvas,
utan detsamma delvis måste av kronan exproprieras, skall staden ersätta
kronan kostnaderna såväl för markens inlösen som ock för expropriationsmålens
utförande.

§ 3.

Staden åtager sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar för
vinnande av lagfart å det upplåtna området.

Kostnaden för lagfarten bestrides av kronan allena.

§ 4.

Skulle Kungl. Majit och kronan anse erforderligt utvidga det å kartan
såsom plats för kasern betecknade området, förbinder sig staden att ersätta
Kungl. Majit och kronan kostnaden för de markinköp, som för detta ändamål
bliva nödiga, dock högst med sjuttiofem tusen kronor.

§ 5.

Staden förbinder sig att innan utgången av år 1908 hava försett den från
staden till kasernetablissemanget ledande vägen med en makadamiserad eller
träbelagd gångbana av såvitt möjligt en och en halv meters bredd. Vägen
till etablissemanget skall förses med nödig belysning.

§ 6.

Staden förbinder sig att med läge, som av Kungl, arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet godkännes, antingen vid Viskan i närheten av

13

Kungl. Majus proposition nr 41.

Albäck eller vid Ramnasjön upplåta plats för kallbadlms och tvättstuga
samt att senast år 1908 hava anlagt väg från kaserntomten till den av nämnda
badplatser, som av Kungl, arméförvaltningen kommer att bestämmas.

§ 7.

Staden förbinder sig att ombesörja, att all odlad mark inom det till
övningsfält avsedda området bliver utan kostnad för kronan senast hösten
1907 igenlagd och besådd till gräsvall med fröblandning avsedd för mångårig
vall.

§ 8.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex månader efter därom
gjord tillsägelse, som dock vad beträffar de elektriska belysningsledningarna
icke må ske före ingången av år 1908, hava till kaserntomtens gräns framdragit
vatten- och elektriska belysningsledningar ävensom att tillhandahålla
regementet vatten och elektrisk ström för belysning till samma pris, som
betalas av större avnämare inom staden, dock högst till elva öre per kubikmeter
vatten och trettio öre per kilowatt-timme elektrisk ström.

Tillika förbinder sig staden att vidtaga sådana ändringar i sitt nuvarande
vattenverk, att vattentillgången såväl i avseende å mängd som tryck blir
tillräcklig även i händelse av eldsvåda i kasernbyggnaderna.

§9.

Staden förbinder sig att kulvertera den genom norra delen av det till
kasernplats avsedda området rinnande bäcken samt medgiva kronan rätt
att där inleda sina avloppsledningar.

§ io.

Staden åtager sig att, så långt utrymmet medgiver, mot stadgad ersättning
till vård å sitt epidemisjukhus mottaga regementet tillhörande epidemiskt
sjuka värnpliktiga.

§ 11-

Staden medgiver, att militärövningar få utan ersättning äga rum å all
staden tillhörig betes- och utmark, som ej är upplåten till enskilt bruk.

§ 12-

Staden skall, sedan regementet blivit dit förlagt, äga att, vid inträffande
eldsvåda, till dennas släckande erhålla all den hjälp, som kan lämnas av
regementets i eller invid garnisonsorten hemmavarande manskapsstyrka.

§ 13.

För den händelse det enligt § 1 med äganderätt upplåtna ägoområdet
icke längre skulle behövas för militär förläggning eller annat kronans behov,
förbinder sig Kungl. Majit och kronan att kostnadsfritt till staden med full
äganderätt överlämna den del av nämnda ägoområde, som är avsedd att
användas till övningsfält.

14

Kungl. Majis proposition nr 41.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl, arméförvaltningen
erhållit det ena samt staden Borås det andra.

Stockholm den 10 april 1907.

För Kungl, arméförvaltningens fortifikationsdepartement: G.

Gson BERGMAN.

C. Söderbaum.

Axél Göransson.

Borås den 27 mars 1907.

För stadsfullmäktige i Borås:

ALFRED SANDWALL.

P. A. Bengtsson. Namn oläsligt.

Al. Hedblad. F. Aberg.

Stockholm, K. I.. Beckmans Boktr., 1930.