Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.
1
Nr 30.
Kungl. Majtts proposition till riksdagen angående vissa understöd
från allmänna indragningsstaten; given Stockholms slott den
16 januari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Vilhelm Lundvik.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik:
l:o.
Uti en till Kungl. Majit ställd, av kommerskollegium med eget utlåtande
den 12 november 1929 överlämnad skrift har Esther Erika von
Krusenstjerna, född Sabelström, änka efter förre navigationsskoleföreståndaren
M. F. von Krusenstjerna, anhållit, att någon pension eller understöd
av statsmedel måtte beredas åt henne.
Vid ansökningen fogade handlingar ävensom en inom kommerskollegium
uppgjord promemoria i ärendet utvisa, bland annat, att sökandens
man, född den 17 januari 1847, förordnats till underlöjtnant vid flottan
den 8 mars 1867, erhållit fullmakt å dylik befattning den 5 februari 1869
och beviljats avsked ur krigstjänsten den 24 mars 1882; att han utnämnts
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 24 haft. (Nr 30.)
Äng. understöd
åt förre
navigationsskoleföreståndaren
M. F. vonKrus
enst jernäs
änka E. E.
von Krusenstjerna.
1
Kommerskollegium.
Statskontoret.
Departements
chefen.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.
till föreståndare för navigationsskolan i Strömstad den 25 juni 1881,
varefter lian transporterats till föreståndare för navigationsskolan i
Stockholm den 19 augusti 1889; att han, som frånjsistnämnda befattning
erhållit avsked med pension med utgången av juli månad 1912,
avlidit den 81 juli 1929; samt att boet efter honom utvisat en behållning
av 3,951 kronor 66 öre.
Sökanden har uppgivit, att hon, utöver vad som tillkommit henne ur
boets kvarlåtenskap, icke ägde några som helst medel för sitt uppehälle.
Med hänsyn till sin framskridna ålder, 72 år, hade hon icke heller möjlighet
att genom arbete skaffa sig försörjning.
I sitt förenämnda utlåtande har kommerskollegium tillstyrkt ansökningen.
Statskontoret har i ett den 20 december 1929 avgivet utlåtande anfört
följande:
»Jämlikt bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa
den 21 december 1907, som trädde i kraft med ingången av år
1908, hade sökandens man, vilken då innehade befattningen såsom föreståndare
för navigationsskolan i Stockholm, varit berättigad att ingå såsom
delägare i nämnda kassa, därest han icke redan den 17 januari 1907
uppnått en levnadsålder av 60 år. Då han alltså icke kunnat genom inträde
i statsunderstödd kassa för familjepensionering sörja för underhåll
åt sin änka samt hon nu är ålderstigen och saknar medel till sitt uppehälle,
synas goda skäl föreligga för utverkande åt henne av någon pension
av statsmedel.
Vid 1923 års riksdag (propositionen nr 147) beviljades åt f. d. navigationsskoleföreståndaren
Bolins änka en pension å 600 kronor, motsvarande
med någon reduktion 1/« av mannens pensionsbelopp. Med tillämpning i
detta fall av samma beräkningsgrund skulle — vid det förhållande att
sökandens man var i åtnjutande av pension med förhöjning enligt kungörelsen
nr 280/1925 till sammanlagt belopp av i det närmaste 4,500 kronor
— änkepensionen i detta fall utgöra omkring 1,000 kronor.
Statskontoret hemställer alltså, det täcktes Kungl. Majit föreslå riksdagen
medgiva, att sökanden må från och med den 1 augusti 1929 under
sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till belopp av 996 kronor.»
På sätt statskontoret erinrat, har avlidne förre navigationsskoleföreståndaren
von Krusenstjerna på grund av gällande åldersstreck icke varit
berättigad att ingå såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.
Till följd härav är sökanden, som uppnått en ålder av 72 år och vars tillgångar
äro mycket knappa, i sin egenskap av änka efter von Krusen
stjerna i avsaknad av pensionsförmån. I likhet med ämbetsverken anser
jag under sådana omständigheter starka billighetsskäl tala för att hon
av statsmedel erhåller något understöd såsom bidrag till sin försörjning
på ålderdomen.
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 30. 3
I fråga om beloppet av understödet och tidpunkten, från vilken detsamma
bör utgå, ansluter jag mig till vad statskontoret därutinnan föreslagit-
. , ....
Då enligt de grunder för handläggningen av frågor örn understöd at
befattningshavares efterlevande, vilka i annat sammanhang förordats av
chefen för finansdepartementet, det ej skulle tillkomma Kungl. Maj:t att
i förevarande fall besluta örn understöd, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre navigationsskoleföreståndaren M. F. von
Krusenstjernas änka Esther Erika von Krusenstjerna,
född Sabelström, må från och med den 1 augusti 1929
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 996 kronor.
2: o.
Genom beslut den 18 september 1929 lämnade Kungl. Majit utan bifall
av förre extra läraren vid navigationsskolan i Malmö Konrad Emil
Rydholm anförda besvär över kommerskollegii beslut den 14 juni
samma år, varigenom åt annan person än Rydholm meddelats förordnande
att vara extra lärare i elektricitetslära vid navigationsskolan
i Malmö. Tillika förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles fatta beslut
i fråga örn en av Rydholm i hans besvärsinlaga gjord framställning
örn pension, därest hans besvär ej vunne bifall.
Med överlämnande av bland annat ett av direktionen för nämnda navigationsskola
inhämtat yttrande i ärendet har kommerskollegium sedermera
i skrivelse den 31 oktober 1929 anfört följande:
»Rydholm, som är född den 25 april 1864 och således uppnått en ålder
av mera än 65 år, anställdes vid navigationsskolan i Malmö första gången
år 1910. då han den 2 december förordnades att tills vidare, under annan
lärares tjänstledighet, under återstående delen av läsåret 1910—1911 upp
rätthålla en extra lärarbefattning i elektricitetslära å maskinistavdel
ningen.
Härefter har Rydholm med visst avbrott tjänstgjort såsom extra lärare
vid samma skola till oell med utgången av augusti månad 1929.
Beträffande Rydholms tjänstgöringstider och arvoden under denna
tjänstgöring tillåter sig kollegium hänvisa till bifogade, av föreståndaren
vid navigationsskolan i Malmö häröver verkställda utredning.
Enligt beslut den 25 februari 1929 förordnade kollegium, att Rydholm
den 5 juni 1916 av navigationsskolans dåvarande överstyrelse, marinförvaltningen,
meddelat förordnande att tills vidare med sex månaders uppsägningstid
vara extra lärare i elektricitetslära vid navigationsskolan i
Malmö med undervisningsskyldighet i lia och 2:a maskinistklasserna
skulle upphöra med utgången av augusti månad 1929. Entledigandet föranleddes
därav, att Rydholm den 25 april 1929 uppnådde en ålder av 65
Äng. understöd
åt förre
extra navigationsläraren
K.
E. Rydholm.
Kommers
kollegium.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.
Direktionen
för navigationsskolan
i
Malmö.
Statskontoret.
år, d. v. s. den ålder, då jämlikt gällande bestämmelser skyldighet att från
tjänsten avgå inträder för föreståndare och ordinarie lärare vid navigationsskola.
---
Under åberopande i övrigt av utredningen i ärendet och av vad direktionen
för navigationsskolan i Malmö anfört, hemställer kollegium, som
med hänsyn även till att Rydholm, såsom av direktionen framhålles, lever
i fattiga omständigheter, finner starka skäl tala för att Rydholm på
grund av hans långa tjänstetid vid navigationsskolan i Malmö må under
sin återstående livstid komma i åtnjutande av årligt understöd till belopp,
som i förhållande till tjänstetidens längd och uppburet arvode må
anses skäligt, det täcktes Eders Kungl. Majit göra framställning till riksdagen
örn anslag av statsmedel för ifrågavarande ändamål.»
I sitt ovannämnda yttrande har direktionen för navigationsskolan i
Malmö meddelat följande.
Enligt uppgift av Rydholm, som vore gift och i äktenskapet hade en son
och en dotter i åldern 26 respektive 23 år, hade hans barn »allenast tillfälliga
vikariatsinkomster hos banker och assuransbolag». Den 24 maj
1912 hade Rydholms hustru till det i Malmö stad förda handelsregistret
anmält, att hon ämnade driva handel — elektroteknisk byrå — samt att
hon antagit sin man till prokurist. Den sålunda anmälda rörelsen torde
under några år till väsentlig del hava täckt kostnaderna för familjens
bärgning. Emellertid bade firman, fastän den ännu kvarstode i handelsregistret,
sedan ett tiotal år upphört med rörelsen. Numera sysslade
Rydholm med upprättande av program för elektriska installationer och
anläggningar men beredde denna verksamhet Rydholm allenast helt obetydliga
inkomster. Direktionen hade sig bekant, att Rydholm levde i
fattiga omständigheter. På grund härav och med hänsyn till Rydholms
oförvitliga tjänstgöring finge direktionen tillstyrka ansökningen.
Av en direktionens yttrande bilagd, av föreståndaren vid meranämnda
skola avlämnad uppgift framgår, att Rydholm med avbrott för tiden
1 september 1912—15 augusti 1915 tjänstgjort som extra lärare vid skolan
från och med den 2 december 1910 till och med den 31 augusti 1929 samt
att hans avlöningsförmåner — frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
— under perioden 1915—1929 uppgått till i medeltal 1,185 kronor
per år.
Statskontoret har i ett den 17 december 1929 avgivet utlåtande anfört
följande:
»Ehuru det icke lärer kunna förnekas, att Rydholms lärarverksamhet
vid navigationsskolan i Malmö varit att anse såsom ren bisyssla bredvid
annan verksamhet, som givit huvudsakligt levebröd för honom och hans
familj, vill statskontoret dock med hänsyn till omständigheterna i detta
fall icke motsätta sig, att något årligt understöd må utverkas åt Rydholm.
För att detta understöd må kunna innebära en effektiv hjälp, vill
statskontoret ifrågasätta ett belopp av förslagsvis 900 kronor.
Statskontoret hemställer alitsa, det täcktes Kungl. Majit föreslå riksdagen
medgiva, att Rydholm må från och med den 1 september 1929 un
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.
der sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära understöd
till belopp av 900 kronor årligen.»
Lika med ämbetsverken finner jag med billigheten överensstämmande,
att Rydholm av statsmedel erhåller något understöd till sin försörjning
på ålderdomen. Statskontorets förslag i fråga örn understödsbeloppet och
tidpunkten, från vilken detsamma bör utgå, hava icke heller givit mig
anledning till erinran.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att förre extra läraren vid navigationsskolan i
Malmö Konrad Emil Rydholm må från och med den
1 september 1929 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta årligt understöd
med 900 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda under
punkterna l:o och 2:o hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen
bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet
skall till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet!
Einar Engelstedt.
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 19,10.
1 sami -
U höft. (Nr 30.)
2