Kungl. Maj.ts proposition Nr 274.

1

Nr 274.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag, innefattande
tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för
Sveriges riksbank, m. m.; given Stockholms slott den 4 april
1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande tillägg till 12 §
lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank;

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami.

237 hafi. (Nr 274.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

Förslag

till

lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den 12 ma] 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att till 12 § lagen den 12 maj 1897 för Sveriges
riksbank skall fogas ett stycke av följande lydelse:

Riksbanken äger jämväl förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning
(Banque des Réglements Internationaux) intill belopp,
som bestämmes av Konungen och riksdagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274-

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 4 april 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anmäler en av fullmäktige
i Sveriges riksbank i skrivelse den 27 mars 1930 gjord framställning
örn rätt för riksbanken att förvärva aktier i en på grundval av överenskommelse
mellan åtskilliga främmande makter bildad internationell bank.

Föredraganden anför:

Mellan Tyskland och de forna allierade makterna har den 20 januari 1930
undertecknats en överenskommelse, som ersätter förut gällande avtal beträffande
de tyska skadeståndsbetalningama. Den nya överenskommelsen grundar
sig i huvudsak på ett förslag (den s. k. Young-planen), som den 7 juni
1929 avlämnats av en för ändamålet tillsatt kommitté.

I enlighet med denna överenskommelse har under form av ett aktiebolag
bildats en internationell bank (Banque des Réglements Internationaux), som
enligt stadgarna skall hava till föremål för sin verksamhet att befordra
samarbetet mellan centralbankerna, att skapa nya möjligheter för internationella
finansaffärer samt att efter avtal med de intresserade regeringarna
uppträda som förvaltare (mandataire, trustee) eller ombud vid de internationella
betalningarna.

Så länge nämnda överenskommelse, även denna i allmänhet benämnd
Young-planen, är gällande, skall banken dessutom mottaga, förvalta och
fördela de av Tyskland erlagda annuiteterna, övervaka och vara behjälplig
med kommersialiseringen och mobiliseringen av vissa delar av desamma
samt efter överenskommelse med de intresserade regeringarna utföra alla
uppgifter, som stå i samband med de tyska skadeståndsbetalningama och
de därmed förknippade internationella kapitalöverföringarna.

Enligt stadgarna skola riktlinjerna för bankens verksamhet stå i överensstämmelse
med vederbörande länders centralbankspolitik, och av banken
ifrågasatta affärer i de särskilda länderna få icke utföras, örn landets centralbank
inlägger förbud däremot.

Banken skall hava sitt säte i Basel.

Grunderna
för den internationella

bankens verksamhet.

Banko fullmäktiges

framställning.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

Bankens aktiekapital skall utgöra femhundra miljoner schweiziska guldfrancs,
fördelat i tvåhundratusen aktier å tvåtusenfemhundra francs.

Teckningen av aktiekapitalet är garanterad av centralbankerna i Belgien,
England, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan samt av bankinstitut i
New York och Chicago. Banken kan börja sin verksamhet, när minst etthundratolvtusen
aktier tecknats. Inom två år efter det hanken börjat sin
verksamhet skall den återstående delen av aktiekapitalet utbjudas till teckning.
Denna del kan erbjudas centralbankerna eller andra banker i sådana
länder, som icke deltagit i den ursprungliga teckningen. Varje land äger
därvid teckna högst 8,000 aktier eller 20 miljoner schweiziska francs. Vid
teckningen skola endast 25 procent av det tecknade beloppet inbetalas. Styrelsen
kan emellertid fordra inbetalning av återstående belopp i en eller
flera poster efter en uppsägningstid av tre månader. Aktierna kunna överlåtas,
men styrelsen kan utan angivande av skäl vägra godkännande därav.
Utan vederbörande centralbanks medgivande får styrelsen icke godkänna
dylik Överlåtelse. Alla aktier åtnjuta samma rätt i bankens tillgångar och
vinster. Aktieägares ansvar är begränsat till aktiens nominella belopp.
Aktieinnehav berättigar i och för sig icke till rösträtt vid eller deltagande
i bankens generalförsamling. Nämnda rättigheter tillkomma endast centralbanken
i det land, där aktier tecknats.

Beträffande bankens styrelse gälla i huvudsak följande bestämmelser.
Styrelsen skall bestå dels av cheferna för de centralbanker, som utgöra
bankens stiftare, eller deras ersättare, dels av sju representanter för finans,
industri och handel, vilka utses av nämnda centralbankschefer, vilka därvid
var och en utse en sin landsman, dels, så länge Tysklands betalningsskyldighet
fortfar, av ytterligare en fransk och en tysk representant, dels
slutligen av högst nio personer, tillhörande sådana länder, som icke deltagit
i bankens stiftande. Dessa ledamöter utses av styrelsen bland de personer,
som föreslagits av centralbankscheferna i sistnämnda länder. Varje centralbankschef
kan föreslå fyra personer, bland dem sig själv. Av de föreslagna
skola två representera finans och två industri eller handel.

Sedan viss avsättning skett till den s. k. lagliga reservfonden, äro aktieägarna
berättigade till 6 procent ackumulativ utdelning samt under viss
förutsättning till ytterligare utdelning.

I sin förutnämnda skrivelse den 27 mars 1930 hava fullmäktige i riksbanken
efter en redogörelse för den internationella bankens tillkomst, uppgifter
och organisation anfört följande:

»Vårt land har hittills icke underlåtit att deltaga i det internationella
samarbetet på det finansiella området. Ökningen av våra ekonomiska intressen
i utlandet och våra för varje år allt livligare finansiella förbindelser
med främmande länder utgöra anledning för oss att icke ställa oss avböjande
till ett förslag att ytterligare utveckla detta samarbete genom att teckna
aktier i den internationella banken.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

5

Teckning av aktier är visserligen icke ett villkor för förbindelser nied
den internationella banken, men det är uppenbart, att riksbanken i egenskap
av aktieägare skulle komma i en gynnsammare ställning än eljest.

Genom aktieteckning skulle vårt land erhålla möjlighet att bliva representerat
i bankens styrelse, varigenom tillfälle skulle beredas till ett närmare
deltagande i samarbetet mellan centralbankerna, bland vars arbetsuppgifter
frågan örn en stabilisering av guldvärdet särskilt framträder.

Praktiskt sett synes enligt fullmäktiges mening någon nämnvärd risk icke
vara förenad med en aktieteckning. Sammansättningen av bankens styrelse
utgör i sin mån en garanti härför. En tillfredsställande avkastning å
bankens kapital synes också vara säkerställd därigenom, att banken enligt
avtal i samband med skadeståndsbetalningarna kommer att disponera betydande
räntefria insättningar samt vara berättigad att uppbära viss provision
å de av Tyskland erlagda likviderna, varigenom den kommer att tillföras
avsevärda inkomster.

Enligt vad fullmäktige i dagarna inhämtat, torde inbjudan till riksbanken
angående aktieteckning sannolikt icke vara att förvänta förrän efter riksdagens
avslutande. Storleken av det belopp, som kan komma att erbjudas
riksbanken, torde icke heller bliva bestämt vid en sådan tidpunkt, att förslag
örn aktieteckning med angivande av nämnda belopp kan föreläggas
riksdagen.

Såsom förut nämnts, är en centralbank, som icke tillhör den internationella
bankens stiftare, berättigad att teckna aktier å högst nominellt tjugu
miljoner schweiziska francs. För riksbankens vidkommande torde det dock
sannolikt icke bliva fråga örn att teckna maximibeloppet. Till jämförelse
må nämnas, att man i Schweiz räknar med en aktieteckning av nominellt
7.3 miljoner schweiziska francs, och riksbanken torde icke komma att erbjudas
teckning av större belopp än som erbjudes Schweiz. Av det tecknade
beloppet skola, enligt vad redan berörts, endast 25 procent inbetalas
vid tecknandet.

Gällande lag för riksbanken stadgar i § 22, att riksbanken ej må deltaga
i eller driva annan rörelse än den, som i lagen är riksbanken uttryckligen
medgiven. Någon bestämmelse örn rätt för riksbanken att förvärva aktie
tinnes icke intagen i lagen.

För ett förvärvande av aktier i den internationella banken erfordras sålunda
antingen viss ändring av riksbankslagen eller ock att Eders Kungl.

Majit och riksdagen medgiva, att riksbanken utan hinder av bestämmelserna
i gällande riksbankslag äger att förvärva ifrågavarande aktier. Med hänsyn
därtill, att förevarande aktieförvärv utgör ett undantagsfall, synes enligt
fullmäktiges mening den sistnämnda utvägen vara att föredraga.»

Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att
Kungl. Majit ville vidtaga de åtgärder, som för ifrågavarande ändamål
kunde anses erforderliga.

Såsom fullmäktige i riksbanken framhållit, synes riksbanken icke böra Pepartementsundandraga
sig att i den omfattning, som efter närmare prövning finnes chefen.

lämplig, teckna aktier i Banken för internationell betalningsutjämning
(Banque des Reglements Internationaux). Beträffande de skäl, som tala för
aktieteckning, tillåter jag mig hänvisa till fullmäktiges framställning. Enligt
gällande riksbankslag är riksbanken förhindrad att förvärva aktier. Fråga
nilian!) lill riksdagens protokoll 19110. 1 sami. 237 hafi. (Nr 27U.) -

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

uppstår då, huruvida för möjliggörande av aktieteckningen ändring bör vidtagas
i riksbankslagen. Med hänsyn till att det ifrågasatta aktieförvärvet
är avsett att utgöra ett undantagsfall hava bankofullmäktige förordat, att
Kungl. Majit och riksdagen skulle medgiva, att riksbanken utan hinder av
bestämmelserna i riksbankslagen äger att förvärva aktier i den internationella
banken. På grund av bestämmelsen i § 72 regeringsformen synes det
emellertid icke kunna undgås att för ändamålet vidtaga ändring i riksbankslagen.
Jag har förty låtit inom finansdepartementet upprätta förslag
till lag, innefattande tillägg till 12 § riksbankslagen, varigenom riksbanken
skulle tillerkännas rätt att förvärva aktier i banken intill belopp, som bestämmes
av Konungen och riksdagen.

Det belopp, intill vilket riksbanken skulle äga förvärva aktier i den internationella
banken, torde böra bestämmas till tjugu miljoner schweiziska francs,
motsvarande vad enligt bankens stadgar högst må sammanlagt tecknas av
centralbanken och andra banker i land, som icke deltagit i den ursprungliga
aktieteckningen. I vilken mån det avsedda bemyndigandet sedermera
bör tagas i anspråk torde få ankomma på bankofullmäktige att avgöra.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det inom finansdepartementet
upprättade förslaget till lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den
12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank samt hemställer, att Kungl. Majit
måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga samma förslag;

dels ock besluta, att riksbanken skall äga förvärva
aktier i banken för internationell betalningsutjämning
intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner schweiziska
francs.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet!
Elis Lindahl.

301812. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.