Kungl. Maj:ts proposition nr 26G.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande;
given Stockholms slott den 21 mars 1930.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930

1 sami

2S9 haft. (AV SCO.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 21 mars 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, Vult von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:

Med anledning av inom riksdagens andra kammare väckta motioner (nr 384
och 387) anhöll riksdagen i skrivelse den 8 juni 1928 (nr 375), att Kungl.
Maj :t matte lata verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt
angående de åtgärder, som kunna och böra vidtagas i syfte att höja jordbrukets
ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets
arbetare må komma i åtnjutande av bättre levnadsvillkor. Vidare anhöll riksdagen
i anledning av inom båda kamrarna väckta motioner (I: 119 och 177 samt
II: 202) i skrivelse den 9 maj 1928 (nr 9 A) om utredning rörande de åtgärder,
som kunna vara erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden otillfredsställande
förhållanden, som för närvarande råda i fråga örn smörexporten, samt,
i den mån så kunde finnas erforderligt, örn framläggande för riksdagen av de
förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

På grund av riksdagens ifrågavarande skrivelser bemyndigade Kungl. Majit
den 18 juli 1928 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst sju utledningsmän
att, under beaktande av vad riksdagen anfört och vissa av departementschefen
angivna närmare riktlinjer, verkställa utredning rörande jordbrukets
ekonomiska läge samt angående de åtgärder, som må kunna vidtagas i
syfte att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft till förbättrande av deras ställning,
som hava sin utkomst av jordbruksarbete. I enlighet med nämnda bemyndigande
tillkallades den 20 december 1928 såsom utredningsmän ledamoten
av riksdagens andra kammare lantbrukaren D. H. Pettersson, Bjälbo, tillika ordförande,
ledamoten av statens egnahemsstyrelse lantbrukaren ’ K. Adler, Nykvarn,
direktören i skånska lantmännens centralförening m. b. p. a. godsägaren
C. F. Beckman, Brattagård, Vollsjö, ledamoten av riksdagens andra kammare
friherre S. H. F. Lilliecreutz, Jönköping, ledamoten av riksdagens första

Kungl. Maj:/..s proposition nr Jad. o

kammare godsägaren B. H. von Stockenström, Ånhammar, Danker, samt ledamoten
av riksdagens andra kammare hemmansägaren G. Strindlund, Skedom,
Sollefteå. Sedan Beckman på därom gjord framställning entledigats från uppdraget,
tillkallades den 31 maj 1929 såsom ytterligare utredningsmän ledamoten
av riksdagens andra kammare lantbrukaren A. A. Pehrsson, Bramstorp,
Södra Åby, samt lantbruksakademiens sekreterare professor Th. V. E. Björkman.
Utredningsmännen hava antagit benämningen jordbruksutredningen.

Beträffande sättet för utredningsarbetets bedrivande framhöll föredragande
departementschefen vid frågans behandling i statsrådet, att det med hänsyn
till ämnets omfattning och den tid, undersökningen i sin helhet kunde komma
att taga, syntes lämpligt, att, därest inom viss del av ämnet särskilt förslag
tidigare befunnes böra upprättas, detta förslag borde framläggas för sig till
möjliggörande av snara åtgärders vidtagande. I enlighet med anförda direktiv
har jordbruksutredningen den 6 februari 1930 avgivit betänkande och förslag
angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande
(Statens offentliga utredningar 1930:4). För betänkandets innehåll blir jag
i tillfälle att senare något närmare redogöra i samband med de olika förslag,
som på grundval av betänkandet komma att framläggas.

Över jordbruksutredningens förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av
lantbruksstyrelsen efter hörande av svenska smörprovningarnas styrelse och
hushållningssällskapens förvaltningsutskott, kommerskollegium efter hörande
av vissa handelskamrar, statskontoret, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen^
fullmäktige i riksgäldskontoret, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, ingenjörsvetenskapsakademien,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Sveriges allmänna exportförening,
Sveriges redareförening, Sveriges smörexportfirmors förening, sydsvenska
smörexportföreningen, skånska smörexportföreningen, mjölkcentralen, lantmännens
mjölkförsäljningsförening u. p. a., svenska mjölkintressenters upplysningsförening,
svenska mejerikonsulentföreningen, allmänna svenska mejeristföreningen,
hamndirektionerna i Malmö och Hälsingborg, Halmstads hamnstyrelse
och Göteborgs hamnstyrelse.

Ridare hava framställningar med avseende på jordbruksutredningens förslag
ingivits av länsstyrelsen i Hallands län, Sveriges ostengrossistförening, Halmstads
handelsförening, mejeriernas centralförening m. fl., Halmstad, och vissa
mejeriföretag i norra Halland.

Jordbruksutredningens förslag hava i huvudsakliga delar tillstyrkts eller
lämnats utan erinran i samtliga infordrade utlåtanden. Ändringsförslag och
erinringar i enskilda punkter hava dock från skilda håll framförts, vilka skola
närmare beröras i det följande vid de särskilda förslagens behandling.

Jordbruksutredningens förslag hava sedermera varit föremål för överarbetning
inom jordbruksdepartementet.

Da jag nu för Kungl. Maj:t framlägger detta ärende, torde först en kort översikt,
huvudsakligen grundad på jordbruksutredningens undersökning, till vilken
här hänvisas, böra lämnas över den svenska mejerihanteringens oell smörexportens
senaste utveckling.

Översikt av
mejerihanteringen
och
i smörexporten.

4

Kungl. May.ts proposition nr 200.

Sedan flera årtionden tillbaka utgör mjölken det svenska jordbrukets ojämförligt
viktigaste avsaluprodukt. Enligt senaste statistik, avseende år 1927,
kan landets årsproduktion av mjölk anslås till 4.1 milj. ton med ett värde av
c:a 500 milj. kr. Den saluförda mjölken uppskattas till 3/5 av totalproduktionen
oell skulle alltså representera ett värde av omkring 300 milj. kr. årligen,
varvid även bör märkas, att en ej oväsentlig ökning av mjölkproduktionen torde
inträtt efter år 1927.

Den producerade mjölken användes antingen för direkt konsumtion eller för
framställning av olika livsmedel, såsom i synnerhet smör och ost. Sistberörda
framställning sker dels hos lantmännen själva, dels vid talrika för ändamålet
inrättade mejerier. På grund av smör- och osttillverkningens berörda splittring
saknas möjlighet att erhålla säkrare uppgifter rörande dess storlek. Beträffande
smöret, vilket här i främsta rummet intresserar, anger en uppskattning
totalproduktionen år 1928 till 63,000 ton, varav ungefär två tredjedelar
skulle ha framställts vid mejerierna och återstoden utgöras av s. k. lantsmör.
För år 1929 uppskattas totala smörproduktionen till c:a 70,000 ton. Osttillverkningen
uppgick år 1927 vid mejerierna till 23,203 ton.

Landets mjölkproduktion är av den betydenhet, att densamma ej blott fyller
den inhemska konsumtionens behov utan därjämte lämnar ett ansenligt överskott
för export. Ifrågavarande överskott utföres praktiskt taget i sin helhet
i form av smör, som framställts vid mejerier (mejerismör). Kvantiteten och
värdet av mejeriernas totala smörproduktion och det exporterade smöret framgå
för år 1913 och efterkrigsåren av följande siffror.

1913 1920 1921 1922 1923 1924 '' 1925 [ 1926 ''1927 1928 1929

Mejeriernas smörproduktion:]

Ton ... . 31,906 19,465 24,751 27,680 28,997 30,601 31,998 38,485 42,040 41,289

1,000 kr. . . 67,896 110,123 103,852 89,871 91,059 99,072 106,536 112,190 122,885 126,650

Smörexporten :

loa ... . 19,654 24 154 1,380 2,459 5,365 9,223 15,129 18,465 17,545 24,943

1,000 kr. . . 41,746 138 567 4,445 7,716 17,379 30,960 43,914 54,350 54,027 74’991

Import av smör förekommer ieke i nämnvärd omfattning.

Sveriges mejerihantering, vars utveckling till stor industri kan anses ha
tagit sin början redan pa 1860-talet och som under årtiondena närmast före
kriget intog en stark ställning ej minst med avseende på smörexporten, led av
kända orsaker svårt avbräck genom världskriget. Smörproduktionen låg, såsom
ovan meddelade siffror utvisa, ännu under arén närmast efter kriget avsevärt
under förkrigsnivån, vilken åter uppnåddes först med år 1925. Härefter
haT emellertid en kraftig uppgång förmärkts, vilket icke minst gäller år 1929,
varunder mejeriernas smörproduktion torde rört sig omkring 50,000 ton, d. v. s.
c:a 55 % mera än under år 1913. Mejerihanteringen är, vad smörproduktionen
beträffar, i huvudsak förlagd till slättbygderna i landets södra och mellersta
delar. Enligt 1927 års mejeristatistik kom sålunda Malmöhus län i avgjort
främsta rummet med 24.5 % av produktionen, närmast följt av Kristianstads,
Hallands och Kalmar län. Tillsammans representerade dessa 4 län ej mindre än
61.1 % av totalproduktionen.

Kungl. Majlis proposition nr 200.

0

Smörexporten, vilken från början av 1890-talet till världskrigets utbrott rört
sig kring 20,000 ton årligen, kom med kriget att helt upphöra samt återvann,
såsom ovan visats, först år 1922 mera nämnvärd betydenhet. Härefter har
exporten år för år kraftigt utvecklats, bortsett från en mindre nedgång år 1928,
och år 1929 uppnådde densamma sitt hittillsvarande maximum med omkring

25,000 ton till ett värde av 75 milj. kr. Smöret är härmed åter att betrakta
såsom en av landets viktigaste exportartiklar.

Ovan anförda siffror visa alltså, att de senaste åren medfört en ur kvantitativ
synpunkt tillfredsställande utveckling. Intrycket blir emellertid i väsentlig
grad ett annat, om man betraktar det svenska smörets prisläge. Det befinnes
sålunda härvid, att medan svenskt smör före kriget betalades med i det närmaste
samma pris som det å världsmarknaden högst noterade smöret, d. v. s. det danska,
har detsamma efter kriget legat avsevärt under danskt smör i pris. Till
belysning av berörda förhållande må först följande uppgifter anföras ur den
svenska och danska smörprisstatistiken.

Öre per kg i svensk valuta

V* 1909-»>/s 1910

>/4 1910-3I/s 1911

>A 1911-31/s 1912

V 4 1912-3,/3 1913

''U 1913-3I/s 1914

1924

1925

1926

1927

1928

1929

Svenskt smör

202.3

195.9

217.2

214.3

210.3

320.3

335.7

287.2

291.0

304.6

291.6

Danskt smör

205.0

198.2

220.3

217.0

212.1

333.7

357.2

306.8

305.9

319.1

307.3

Danskt högre

2.7

2.3

3.1

2.7

1.8

13.4

21.5

19.6

14.9

14.5

15.7

Ovanstående uppgifter avse de till mejerierna betalade nettopriserna, vilka
givetvis i någon mån påverkas till det danska smörets förmån av Danmarks
bättre läge i förhållande till exportmarknaden. Uppgifterna utvisa en betydande
prissänkning efter kriget för det svenska smöret i förhållande till det danska.
Ifrågavarande förskjutning framträder med ungefär samma styrka i nedan
anförda smörnoteringar från England (Manchester).

Öre per*kg i svensk valuta

1909 T 1910 f 1911 - 1912 1913 1924 1925 1926 f 1927 1928 1929 i

Svenskt smör . . . 208.6 210.8" 221.0 229.9 223.5 372.3 361.0 309.0''315.1 329.4”313.8

Danskt smör .... 210.7 213.4 223.4 230.7 224.1 383.3 376.8 328.0 328.7 ; 341.8 328.1

Danskt högre . . . 2.1 2.6 2.4 0.8 & 0.6 11.0 _ 15.8 ^19.0 13.6 . 12.4 14.3

Belägg för det svenska smörets lägre prissättning i jämförelse med danskt
smör kan även erhållas ur den engelska och tyska importstatistiken, vilken för
de senaste åren utvisar följande prisdifferenser.

Engelskt importpris Tyskt importpris

Öre per kg i svensk valuta
l 1926 1927 1928 1929 1926 1927 1928

Svenskt smör......807.8 304.4 315.7 303.9 302.0 299.9 314.5

Danskt smör...... 321.7 315.9 330.0 319.0 316.2 311.0 318.3

Danskt högre...... 13.9 11.5 14.3 15.7 14.2 11.7 3.8

Med avseende på ovan anförda prisuppgifter har lantbruksstyrelsen framhållit,
att desamma vid prislägets bedömande böra begagnas med försiktighet.
Åtskilliga osäkerhetsmoment föreligga sålunda, sammanhängande framför allt

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med smörprisstatistikens alltför ringa omfattning i Danmark oell särskilt Sverige.
Beträffande manchesternoteringen å svenskt smör anföres, att densamma
åtminstone tidvis i alltför hög grad grundar sig på vid konsignationsförsäljning
uppnådda priser samt att förfrågningar under liand hos svenska smörexportörer
tydligt givit vid handen, att svenskt smör i stor utsträckning betalas
avsevärt bättre i England, än vad ifrågavarande notering utvisar. Såsom
synnerligen beaktansvärt framhålles av lantbruksstyrelsen, att enligt den tyska
importprisstatistiken svenskt smör skulle hava ett relativt ganska gott läge på
den tyska marknaden. Oaktat statistikens relativa osäkerhet finner styrelsen
emellertid uppenbart, att prisskillnaden mellan svenskt och danskt smör är avgjort
mycket större efter än före kriget ävensom att berörda prisskillnad, som
före kriget rörde sig omkring 2 ä 3 öre per kg, under de senaste tre åren hållit
sig åtminstone omkring 10 öre efter att under de närmast föregående åren hava
varit ännu större.

Att det svenska smöret sålunda efter kriget undergått en avsevärd deklassering
i prishänseende jämfört med danskt smör, är en ekonomisk fråga av stor
räckvidd för den svenska mjölkproduktionen och mejerihanteringen. För det
första må härvid framhållas, att ifrågavarande relativa prisfall medfört en
minskning av vårt lands inkomst av smörexporten, vilken minskning för år 1929
kan uppskattas till omkring 3 milj. kr. Den från mjölkproducenternas synpunkt
allvarligaste ekonomiska konsekvensen ligger emellertid på ett annat område,
nämligen i det förhållandet, att exportsmörets pris utgör normen för smörets
prissättning även inom landet. Då smörpriset på grund av smörproduktionens
dominerande ställning inom mejerihanteringen naturligen utövar ett bestämmande
inflytande på priset å den vid smörets framställning använda råvaran,
d. v. s. mjölken, blir alltså jämväl mjölkpriset indirekt beroende av smörets
exportpris. Till belysning av berörda förhållande må som exempel anföras, att
enligt mejeristatistiken föll det av mejerierna i Malmöhus län uppnådda smörpriset
i genomsnitt från 338 öre per kg år 1925 till 297 öre år 1926 och 295 öre
år 1927, d. v. s. med 12.1 % från 1925 till 1926 och med 12.7 % 1925—1927.
Samtidigt sjönk det av mejerierna i hela landet betalade medelpriset för mjölk
med resp. 11 och 13 %, alltså i ungefär samma grad som smörpriset i landets
främsta exportområde.

Smörprisets normerande inflytande på mjölkpriserna i landet innebär, att redan
en ganska måttlig ändring av det förra medför stora ekonomiska verkningar
för jordbruket, betraktat såsom helhet. För klargörande av sakens betydelse
må följande beräkning anföras. Enligt förut meddelad uppskattning utgjorde
värdet av den år 1927 saluförda mjölken omkring 300 milj. kr. Örn
härifrån dragés värdet av skummjölk, som återköpts eller behållits av jordbrukarna,
uppgående till c:a 20 milj. kr., återstå 280 milj. kr., vilket belopp
representerar jordbrukets penninginkomst av den sålda mjölken. På grund av
smör- och mjölkprisernas nyssberörda samband skulle alltså varje procents
ökning eller minskning av exportsmörets pris betyda en ökning, resp. minskning
av jordbrukets inkomst med 2.8 milj. kr. för år räknat. Då medelpriset å
exportsmör ifrågavarande ar var 295 öre per kg och en procent härav utgör 3

Kungl. Maj:ts proposition nr SGO.

7

öre, innebär ovanstående, att varje ändring i smörpriset med 1 öre skulle medföra
en motsvarande ändring i jordbrukets inkomst av försåld mjölk med inemot
1 milj. kr. årligen. Tilläggas kan dessutom, att försäljningspriset å mjölk i
normala fall givetvis bör återverka på prisbildningen för den produktion, som
inom lanthushållningen sker delvis med användning av mjölk, t. ex. kalv- och
svinuppfödning.

Då det gäller att söka klargöra orsakerna till det ogynnsamma prisläget för
svenskt smör i utlandet efter kriget, synes ett flertal omständigheter böra tagas
i betraktande, sammanhängande med inträdda förändringar dels å den internationella
smörmarknaden, dels i den svenska smörexportens speciella förutsättningar.
I förstberörda hänseende må sålunda först påvisas, att smörtillförseln till
den europeiska marknaden efter kriget undergått en betydande ökning. Ifrågavarande
ökning härleder sig i främsta rummet från Nya Zeeland, Australien
och Argentina. Såsom exempel på nämnda länders starkt ökade smörexport
må anföras, att Englands smörimport i medeltal för åren 1909—1913 utgjorde
från Nya Zeeland 15,400, från Australien 31,500 och från Argentina 3,000 ton
samt i medeltal för åren 1924—1928 resp. 60,700, 39,900 och 23,600 ton, d. v. s.
sammanlagt en stegring från 49,900 till 124,200 ton. För de europeiska exportländernas
vidkommande gäller, att Danmark, det ledande exportlandet för smör,
ökat sin nettoexport från 85,900 ton i medeltal för åren 1909—1913 till 147,000
ton år 1928, Holland från 31,800 till 44,600 ton och Finland från 10,900 till
13,400 ton. Kyssland, de baltiska länderna och Polen uppvisa år 1928 tillsammans
en smörexport av ungefär samma storlek som före kriget, men en betydelsefull
förändring har bl. a. såtillvida inträtt, att de nybildade staterna samtidigt
med en ökning av smörproduktionen vidtagit omfattande organisatoriska
åtgärder för en effektivare konkurrens å den utländska marknaden, vilket särskilt
är förhållandet med Estland och Lettland. En liknande utveckling kan
påvisas även för Finlands vidkommande. Berörda länders alltmera målmedvetna
uppträdande å exportmarknaden har också burit frukt i stadigt stigande
avsättning till jämförelsevis gynnsamma priser.

Bland de smörimporterande europeiska länderna intog England före kriget
den avgjort dominerande platsen. Mera avsevärd import uppvisade i övrigt
endast Tyskland. Efter kriget har den tyska smörimporten visat betydande
stegring, varför Tyskland numera jämte England intager en mycket framskjuten
plats som smörimportland. Nettoimporten av smör utgjorde år 1928 till
England 302,000 och till Tyskland 126,000 ton mot respektive 206,000 och

50,000 ton i medeltal för åren 1909—-1913. ökningen jämfört med tiden före
kriget är alltså i båda fallen mycket betydande, ehuru dock relativt sett vida
större för Tyskland. Utom nämnda två länder importerar numera endast
Schweiz smör i mera nämnvärda kvantiteter.

Den ökade tillförseln å Europas smörmarknad efter kriget har naturligen
medfört skärpt konkurrens för det svenska smöret, vilken utövat en pristryckande
verkan samt även haft till följd, att den svenska exporten delvis måst
söka sig till nya avsättningsområden. I sistberörda avseende må anföras, att
före kriget omkring 95 % av Sveriges smörexport kan beräknas ha gått till

Den utländska

smörmarknadens
utveckling -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

England. Av nämnda lands totala import kom vid denna tid ungefär 75 % från
europeiska länder samt återstoden huvudsakligen från Australien och Nya
Zeeland (22 %). Efter kriget har en stark förskjutning i berörda relation ägt
ram till förmån för den transoceana importen. Av 1928 års engelska smörimport
härflöt sålunda blott c:a 55 % från europeiska länder, varemot Nya Zeelands
och Australiens andel stigit till 38 % samt dessutom en avsevärd import
tillkommit från Argentina. Samtidigt sjönk Sveriges anpart från 8.1 % i genomsnitt
för åren 1909-—1913 till 3.2 % av totalimporten. Ifrågavarande förskjutning
torde till viss grad förklaras av den engelska handelspolitikens strävan
att gynna imperiets produkter samt har tekniskt befrämjats genom nutidens
snabbare och förbättrade transportförbindelser i förening med rationellare
kylningsanordningar.

Det europeiska smörets relativa tillbakaträngande å den engelska marknaden
bär motvägts av ökad avsättning i andra länder, synnerligast Tyskland. De
ökade avsättningsmöjligheterna i nämnda land lia kommit icke minst det svenska
smöret till godo, i det under de senaste åren 40 ä 45 % av Sveriges totala smörexport
tillflutit den tyska marknaden, samtidigt som Englands andel nedgått
till c:a 50 %.

Det svenska exportsmörets jämförelsevis svaga prisläge efter kriget synes
emellertid icke böra betraktas uteslutande såsom en följd av rådande konkurrensförhållanden
utan torde, såsom ovan redan antytts, till viss grad förklaras
av inträdda förändringar i den svenska exportens speciella förutsättningar. För
belysning av berörda förändringar erfordras en återblick på den svenska smörexportens
och smörproduktionens förhållanden under kriget och den första efterkrigstiden.
Beträffande berörda förhållanden har lantbruksstyrelsen lämnat en
översikt, ur vilken följande må återges.

Den svenska smörexporten var före kriget så gott som helt och hållet inriktad
på England. I och med krigsutbrottet och den därav stegrade efterfrågan
från tysk sida ändrades förhållandena. Redan år 1914 började smörexporten
till Tyskland visa tendens till stegring, och år 1915 torde vartdera av de båda
länderna lia upptagit ungefär hälften av det svenska exportsmöret. År 1916
torde huvudparten av det svenska smöret hava tillförts den tyska marknaden,
och den kvantitet svenskt smör, som direkt tillfördes den engelska marknaden,
var detta år minimal. Därefter upphörde den svenska smörexporten till England
fullständigt, till dess att år 1921 trevande försök gjordes att ånyo dit införa
svenskt smör. Den plats, som Sverige tidigare tillkämpat sig å den engelska
marknaden, hade emellertid nu intagits av andra länder. Det gällde då för
Sverige att efter en mångårig bortovaro från nämnda marknad ånyo söka där
inarbeta svensk vara. Att detta skulle visa sig vara förenat med svårigheter,
hade man alla skäl att vänta, Till en början torde också ett psykologiskt moment
hava bidragit att för Sverige försvåra återvinnandet av marknaden. Engelska
köpmän visade, förklarligt nog, efter kriget mindre förståelse för återknytande
av handelsförbindelserna med ett land, som begagnat sig av det utav
kriget skapade gynnsammare läget för avsättning av smör på annan marknad.
Undan för undan har emellertid det svenska smöret åter inarbetats på

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

den engelska marknaden. Den absolula obenägenheten att köpa svenskt smör
torde icke längre bålla i sig. Att däremot undantränga dem, som intagit Sveriges
förra plats på manchestermarknaden, har tydligen visat sig vara svårare.
Det svenska smöret har i mycket stor utsträckning måst söka sig till andra
engelska marknader. Under sådana förhallanden har det givetvis varit svart
för svenskt smör att uppnå samma prisläge som Danmark, som oavbrutet upprätthållit
sin smörexport på England.

Till ovanstående kommer den ojämna tillförseln av svenskt smör till den engelska
marknaden, som föranletts dels därav, att Sverige med sin relativt mindre
smörexport måste hava ett förhållandevis mer växlande exportöverskott än ett
land, som i likhet med Danmark och antagligen jämväl Finland exporterar betydligt
större del av sm smörtillverkning, dels ock därav att smörexporten under
senare åren fördelats mellan Tyskland och England. Sedan Tysklands ekonomi
efter år 1924 alltmer stabiliserats, har Tyskland uppträtt såsom stor köpare
av smör. Av naturliga skäl bär den svenska smörexporten använt sig a\
den härigenom öppnade utvägen för avsättning av det alltjämt växande smöröverskottet.
Till skada för den svenska handeln har emellertid fördelningen
av det svenska smöret till de båda ifrågavarande marknaderna av allt att döma
stundom icke skett fullt rationellt, ett förhållande som förklaras därav, att den
svenska smörexporten handhafts av ett flertal intill sista tiden utan vaije organiserat
samarbete arbetande exportörer. Det synes ligga i sakens natur, att en
smörexport av så ojämn natur, som här tydligen är fallet, mäste räkna med
svårigheter att ernå ett fullt tillfredsställande pris annat än för den del därav,
vars avsättning fast upprätthålles. Underhandsuppgifter till lantbruksstyrelsen
tala också för riktigheten av den uppfattningen, att svenskt smör, oavsett
kvaliteten, å den engelska marknaden uppnått växlande pris och att för det
smör, som i bestämd mängd regelbundet vecka efter vecka utförts, prisskillnaden
i förhållande till danskt smör icke varit så betydande, som av de allmänna
prisuppgifterna synes framgå.

En jämförelse med den danska smörmarknadens utveckling under ifrågavarande
tidsskede giver starkt belägg för den meningen, att man pa detta område
har att söka en stor del av orsakerna till att prisläget för svenskt smör i England
är sämre än för danskt. Den danska smörexporten kunde under kriget,
med undantag för åren 1918 och 1919, upprätthallas i tämligen obeskuren omfattning.
Danmark, sorn visserligen i likhet med Sverige i viss män utnyttjade
den under denna tid gynnsamma tyska marknaden, tillsåg emellertid, att avsättningen
till England alltjämt upprätthölls i sådan omfattning, att de gamla
affärsförbindelserna i detta land icke åsidosattes.

När det danska exportöverskottet efter kriget undan för undan ökades, utnyttjade
danskarna, i syfte att förhindra en alltför stor smörexport till England.
skickligt de år 1924 öppnade möjligheterna att avsätta smör a den tyska
marknaden. Av lantbruksstyrelsen gjorda undersökningar synas också visa.
att den danska exportens ledning på ett försiktigt sätt månatligen fördelar
smöret mellan de båda marknaderna, framför allt i syfte att undvika rubbningar
i tillförseln till den synnerligen känsliga engelska marknaden.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruksstyrelsen anser ovan relaterade kommersiella omständigheter av
allt att döma så betydelsefulla, att det med fog torde kunna ifrågasättas, huruvida
det svenska smöret, även örn det i kvalitativt avseende varit fullt likställt
med eller till och med överlägset det danska, kunnat uppnå ett mera avsevärt
bättre relativt prisläge, än som skett.

Förhållandena under den långa period, då den svenska smörexporten låg nere.
inverkade, enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller, ofördelaktigt jämväl på
smörtillverkningen och därmed också på smörkvaliteten. Den smörbrist, som
under denna tid rådde jämväl inom landet, medförde, att kraven på smörets
kvalitet sänktes. Även dåligt smör kunde avsättas till förmånliga priser, och
intresset för att tillverka gott smör slappades betänkligt. Detta fick bland annat
sitt uttryck i en avsevärt minskad anslutning till svenska smörprovningarna,
som så gott som helt och hållet förlorade sitt forna grepp över smörtillverkningen.

Före kriget hade vattenhalten i svenskt smör stabiliserats, så att endast ytterst
sällan högre vattenhalt än 16 procent förekom. All undervisning inom
mejerifacket på denna punkt gick ut på att söka hindra för hög vattenhalt. Förhållandena
härutinnan ändrades emellertid snabbt i och med det att fordringarna
på ett gott smör icke längre upprätthöllos. Genom ökad vattenhalt kunde
givetvis smörutbytet i motsvarande grad höjas, en omständighet som alltmera
utnyttjades av mejerierna. Under denna tid utarbetades verkliga och framgångsrika
metoder för tillverkning av smör med hög vattenhalt. De undersökningar,
som genom lantbruksstyrelsens försorg under efterkrigstiden kommit
till stånd, visade, att en vattenhalt av över 20 procent rätt ofta förekom i salubjudet
smör, och fall konstaterades, där vattenhalten uppgick ända till c:a
30 procent.

Det ligger i öppen dag, att svårigheter härigenom skulle uppstå, när smörexporten
återupptogs. Från England klagades också till en början över för
hög vattenhalt i det svenska smöret, och då i England en maximihalt av 16 procent
vatten i smör författningsenligt stadgats, blevo försäljare av svenskt smör
i flera fall åtalade för brott mot denna bestämmelse. Sedan Kungl. Maj :t emellertid
genom kungörelse den 15 december 1922 (nr 572) utfärdat förbud för export
av smör med högre vattenhalt än 16 procent och kontrollen över vattenhalten
i exportsmöret återupptagits, förbättrades förhållandena, så att de numera
torde vara ungefär likartade med dem, som rådde före kriget. Enligt vad
lantbruksstyrelsen har sig bekant, torde under de senaste två åren vid utövandet
av exportkontroll av smör knappast något fall av för hög vattenhalt hava konstaterats.
Att vid smörprovningarna, där allt runmärkt smör kontrolleras, resultatet
icke varit fullt lika gott, torde få tillskrivas det förhållandet, att något
absolut förbud mot försäljning inom landet av smör med för hög vattenhalt
icke då var rådande. Sedan Kungl. Maj :t emellertid genom kungörelse den 14
juni 1928 (nr 195), vilken den 1 januari 1929 trätt i kraft, förordnat, att vattenhalten
i smör ej finge överstiga 16 procent, torde det kunna förväntas, att
smörets vattenhalt icke längre skall komma att vålla några olägenheter.

Vid smörexportens återupptagande inskränkte sig emellertid klagomålen mot

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

11

smörets kvalitet icke endast till vattenhalten. Jämväl mot smörets konsistens,
smak och hållbarhet framställdes berättigade anmärkningar. Redan de förändringar
i tillverkningen, som föranletts av försöken att höja smörets vattenhalt,
torde i ogynnsam riktning hava påverkat kvaliteten även i övrigt. Därtill
kommer, att mejerierna under kriget alltmer allmänt övergått från tillverkning
av syrat smör till sött, en smörform som kommer eventuella fel att tydligare
framträda. Tillverkning av sött smör är emellertid mindre omständlig
och kräver knappast samma erfarenhet och noggrannhet som tillverkningen
av ett gott, den engelska marknaden passande, syrat smör. Stora svårigheter
hava också visat sig att förmå mejerier, som övergått till tillverkning av sött
smör, att återgå till den gamla tillverkningsformen. Kristidens upplösande
verkan gjorde sig så starkt gällande på smörtillverkningens område och medförde
försämrad tillverkning i sådan omfattning, att en återhämtning endast
så småningom är möjlig.

Emellertid hade, framhåller lantbruksstyrelsen slutligen, de före kriget för
exportsmörets transport vidtagna anstalterna — anstalter som utöva ett betydelsefullt
inflytande på smörets kvalitet ■—- under tiden för exportens inställande
undergått en för samma export ödesdiger desorganisation. De före kriget goda
anordningarna för exportsmörets transport å såväl järnvägs- som ångbåtslinjer
stöde numera icke längre till buds. Då därtill kom, att det på grund av förändrat
marknadsläge i England visade sig nödvändigt att åstadkomma ordnade
transportförhållanden till nya orter i landet, hade den återupptagna smörexporten
att kämpa med stora svårigheter på detta område. Klagomål från
engelskt håll över smörfel, som otvetydigt voro att tillskriva mindre lämpliga
transportförhållanden, förekommo också på sin tid ganska ofta.

Vad i det föregående meddelats rörande den svenska smörexportens och smör- Åtgärder
produktionens läge synes ge grund för den uppfattningen, att förklaringen till ^anterir^
det svenska exportsmörets stora prisunderlägsenhet efter kriget i förhållande gens och
till danskt smör i allt väsentligt får sökas på två huvudområden, nämligen dels tens^befräm,-i skilda kommersiella faktorer, såsom särskilt den ökade smörtillförseln a gande.
världsmarknaden med åtföljande skärpt konkurrens och den svenska exporthandelns
desorganisation genom kriget, dels i en av krigsförhålladena framkallad
försämring av det producerade smörets kvalitet. Av vad i det föregående
anförts rörande den ekonomiska betydelsen för landets jordbruk och mjölkhushållning
av den svenska smörexportens otillfredsställande läge torde även
ha framgått, att effektiva åtgärder för ett stärkande av det svenska smörets
konkurrenskraft å utlandsmarknaden äro starkt av behovet påkallade. Detta
gäller icke blott med hänsyn till önskvärdheten av en förmånligare prissättning
av det svenska smöret i förhållande till det å smörmarknaden ledande
märket, d. v. s. danskt smör, utan sådana åtgärder synas erforderliga för att
överhuvud stödja landets smörexport i den skärpta konkurrens, som för närvarande
kännetecknar den internationella smörmarknaden och på vars ytterligare
skärpning åtskilliga tecken synas häntyda. Ifrågavarande konkurrensförhållanden
hava även berörts i årets proposition (nr 108) angående vissa åtgärder
till det svenska jordbrukets stödjande (sid. 36 o. f.). Beaktas bör jämväl, att

12

Kungl. Majlis proposition nr 206.

smöret röner mycket kännbar konkurrens från en kraftigt stigande margarinproduktion.
I sistberörda avseende må endast som exempel nämnas, att margarintillverkningen
från 1913 till 1928 stigit i Sverige från 23,500 till 50,700
ton och i Danmark från 42,300 till 76,500 ton. Åtgärder för smörexportens
stödjande torde få anses desto mera motiverade, som den kraftiga stegring av
landets mjölkproduktion och smörexport, som på senaste tiden kunnat förmärkas,
tydligen är ägnad att öka betydelsen av ett förbättrat marknadsläge.

Åtskilliga tecken tyda också, såsom nyss nämnts, på att konkurrensen å
smörmarknaden kan väntas bli ytterligare skärpt. Härvid må först hänvisas på
den depression, som under de senaste åren varit rådande i fråga örn brödsädesoch
sockerbetsodlingen och som torde kunna beräknas få till följd en successiv
allt längre gående omläggning av jordbrukets produktion på animalisk bas, då
ju prisläget för animaliska produkter hittills i stort sett varit relativt förmånligare
än för vegetabiliska. Vidare bör märkas, att Tyskland fr. o. m. innevarande
år höjt sin införseltull å smör från 27.50 till 50 RM. per 100 kg, vilket
tydligen står i samband med de senare årens starka strävanden i Tyskland
att höja landets mjölk- och smörproduktion samt naturligen är ägnat att avsevärt
belasta smörimporten från andra länder. Även Schweiz vidtog på hösten
1929 en kraftig höjning av smörtullen. Ett osäkerhetsmoment utgör järnvä!
den engelska handelspolitikens strävanden att gynna de till imperiet hörande
ländernas produktion. Här berörda förhållanden synas ägnade att göra behovet
av åtgärder för smörexportens stödjande än mera trängande.

Den ökade tillförseln å smörmarknaden efter kriget har kunnat absorberas
främst tack vare en med den allmänna levnadsstandardens höjning sammanhängande
ökning av smörkonsumtionen. Därest det allmänna ekonomiska läget
fortsätter att i stort sett förbättras, är givetvis ävenledes en fortsatt höjning
av de stora folklagrens levnadsstandard att påräkna och därmed sannolikt
även en ytterligare stegring av smörkonsumtionen. En sådan utveckling,
vilken ju ligger i en oviss framtid, kan emellertid icke anses minska behovet
av stödåtgärder för den svenska mjölkhushållningen och smörexporten, då
det vid en ökning av avsättningsmöjligheterna på världsmarknaden tydligen
är av största vikt för det svenska jordbrukets ekonomi, att ifrågavarande ökade
exportmöjligheter på ett effektivt sätt kunna tillvaratagas.

Då det alltså nu gäller att genom åtgärder från det allmännas sida bereda
mejerihanteringen och smörexporten stöd för ett stärkande av det svenska
smörets konkurrenskraft å den utländska marknaden, framställer sig frågan,
på vilka områden och med vilka medel en sådan stödjeverksamhet kan och
bör åvägabringas. Vad då först beträffar de svagheter av rent kommersiell
art, som vidlåda den svenska smörexporten, torde möjligheterna för staten att
genom direkta åtgärder åstadkomma en förbättring av läget vara jämförelsevis
begränsade. Det måste här i huvudsak ankomma på producenterna och
exportörerna att åvägabringa sådana affärsförbindelser och organisatoriska
åtgärder, att smörexporten återvinner den stadga och regelbundna anknytning
till de utländska marknaderna, varförutan ett tillfredsställande resultat givetvis
icke står att vinna. För det svenska smörets ställning och anseende

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

13

på världsmarknaden äro emellertid icke enbart de kommersiella förhållandena
avgörande, utan själva grundförutsättningen för en framgångsrik konkurrens
måste i längden uppenbarligen bliva, att det svenska smöret i fråga örn kvaliteten
bringas å nivå med det bästa utländska samt att noggrann tillsyn hålles
däröver, att endast smör av prima beskaffenhet tillföres utlandet. I båda
dessa avseenden synas åtgärder från statens sida äga viktiga uppgifter att
fylla. Dessutom bör det allmänna i avsevärd grad kunna underlätta exportörernas
arbete och bidraga till en rationell behandling av smöret vid dess
försändande till utlandet genom att befrämja tillkomsten av tidsenliga transport-
och lagringsanordningar m. m.

De statliga åtgärderna för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande
synas alltså böra avse ett stödjande av arbetet på smörets kvalitativa
förbättring, en effektivt anordnad kontrollverksamhet beträffande exportsmöret
samt vissa anordningar för exportverksamhetens underlättande och
smörets rationella behandling i exporthamnarna. För nu anförda syften
framläggas av jordbruksutredningen förslag till åtgärder i olika avseenden.
De för smörkvalitetens höjande föreslagna åtgärderna skulle i huvudsak åsyfta
dels ett höjande av råvarans, d. v. s. mjölkens kvalitet genom utvidgad mjölkbedömning
och upplysningsverksamhet å området, dels en modernisering av
mejeridriften genom fortbildningskurser för mejeripersonal, utökad konsulentverksamhet
samt lånemedel för tekniska förbättringar och nyanläggning av
mejerier. För att bereda en fullt effektiv kontroll av exportsmöret föreslås
en koncentrering av smörexporten till Malmö och Göteborg i förening med
skärpt och utvidgad kontrollverksamhet genom svenska smörprovningarna. I
syfte att ytterligare förbättra kontrollmöjligheterna förordas anläggning av
kyllagerhus på nyssnämnda två platser, till vilka lagerhus all kontrollverksamhet
skulle koncentreras. Lagerhusen skulle vidare avses för smörets förvaring
och vård före exporten samt för beredande av förbättrade transport-,
lossnings- och lastningsförhållanden för smöret. Såsom en åtgärd i syfte att
uppmuntra mejerierna till ökade ansträngningar för höjande av smörets kvalitet
bär vidare lantbruksstyrelsen föreslagit premiering av gott smör. Det
blir i det följande tillfälle att närmare ingå på ifrågavarande olika förslag.

I anslutning till jordbruksutredningens förslag kommer jag nedan att behandla
följande särskilda frågor, till vilka ställning bör tagas, nämligen:

1. Statsbidrag för bildande av mjölkbedömningsföreningar;

2. anordnande av utbildningskurser för mjölkbedömare;

3. statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysningsförening för bedrivande
av kvalitetspropaganda för mjölk;

4. anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal;

5. omorganisation av mcjerikonsulentverksamheten;

6. anställande av expert beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner; 7.

stipendier för utbildande av mejeriingenjörer;

8. anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter;

9. inrättandet av en statens mejerilånefond;

14

Kungl. Maj:ts proposition nr SOG.

Jordbruks utredningen -

10. omorganisation av kontrollen över exportsmöret: samt

11. uppförande av kyllagerhus för smör och ägg i Malmö och Göteborg.

.Vidare är ställning att taga till

12. lantbruksstyrelsens förslag rörande premiering av smör.

Jag vill tillägga, att då företrädesvis smörproduktionen och smörexporten
här behandlas, äger detta icke sin grund i att behovet av åtgärder även för
ostproduktionens stödjande skulle underkännas eller anses som mindre viktigt,
utan beror på att ostproduktionens och ostmarknadens förhållanden äro föremål
för jordbruksutredningens undersökning, av vilken resultatet synes böra
avvaktas, innan eventuella förslag på området framläggas.

1. Statsbidrag för bildande av mjölkbedöniningsföreniugar.

Jordbruksutredningen inlägger i begreppet mjölkbedömning betydelsen av
dels bestämning av mjölkens fetthalt, dels undersökning av dess hygieniska
beskaffenhet (kvalitetsbedömning) samt framhåller i huvudsak följande.
Fetthaltsbestämning av mjölk, kombinerad med mjölkens betalning efter fetthalt,
är närmast av vikt som grundval för en rättvis fördelning av mjölklikvidema
samt för att främja produktionen av fet mjölk. Sådan bestämning
och betalning förekommer som regel vid smörmejerierna och även vid en del
andra mejerier. Tillsynen över mjölkens hygieniska beskaffenhet genom kvalitetsbedömning
jämte betalning av mjölken efter kvalitet äger däremot en avsevärd
betydelse för smörexporten, ty i den mån härigenom åstadkommes, att
en bättre mjölk levereras, ökas också mejeriernas förutsättningar att framställa
ett bättre smör. Kvalitetsbedömningen bär emellertid hittills mest vunnit
insteg vid de mejerier, som i större omfattning försälja konsumtionsmjölk,
medan densamma i mindre omfattning tillämpas vid mejerier, som företrädesvis
använda mjölken för produktion av smör och ost. I den mån mejerier av sistberörda
slag genomfört kvalitetsbedömning, har detta skett i samband med
bildande av mjölkbedömningsföreningar å respektive orter. Bildandet av
dylika föreningar utgör också enligt jordbruksutredningens uppfattning den.
lämpligaste vägen för mjölkbedömningens allmänna genomförande.

Då kvalitetsbedömningen är en viktig förutsättning för höjande av smörets
kvalitet, synas åtgärder böra vidtagas för dess allmänna införande framför
allt vid de mejerier, som tillverka smör för export och äro berättigade att använda
runmärket (jfr s. 47). För berörda syfte finner jordbruksutredningen
önskvärt, att bland de villkor, som mejerierna måste uppfylla för rätten att
begagna runmärket, även upptages krav på ordnad kvalitetsbedömning. Denna
fråga har tidigare behandlats av lantbruksstyrelsen och styrelsen för
svenska smörprovningama (jfr s. 47), vilken senare styrelse år 1928 uttalat,
att mjölkbedömningsföreningars bildande borde främjas av hushållningssällskapen
genom kraftig upplysningsverksamhet, organisationsanslag samt utarbetande
av normalstadgar för sådana föreningar, men icke ansett sig kunna
vid dåvarande tidpunkt tillstyrka en så starkt ingripande åtgärd, som ovannämnda
kravs uppställande skulle betytt för flertalet rumnärkesberättigade
mejerier.

Av nyssberörda mejerier, uppgående till ett antal av c:a 600, hava enligt
verkställd uppskattning omkring 200 infört mjölkbedömning. Vid några mejerier
avser bedömningen dock endast fetthaltsbestämning. Även om kvali -

Kungl. Maj:In proposition nr Hafi.

15

tetsbedömning äger ruin, Ilar kvalitetsbetalning i många fall icke genomförts
på grund av mjölkleverantörernas motvillighet. Erfarenheten har emellertid
visat, att för uppnående av det med kvalitetsbedömningen avsedda resultatet
är det en viktig förutsättning, att densamma kombineras med kvalitetsbetalning.
Det synes därför kunna ifrågasättas, att för runmärkesrätt även tillämpning
av kvalitetsbetalning bör uppställas som villkor. Till en början bör
man dock åtnöja sig med att uppställa vissa normer för dylik betalning och
uppmana mejerierna att tillämpa densamma, för att sedermera, därest åsyftat
resultat härigenom ej uppnås, införa nyssberörda villkor. Då antalet mjölkbedömningsföreningar
och därtill anslutna runmärkesberättigade mejerier ännu
är ringa, torde icke heller genomförd mjölkbedömning kunna utan svåra
olägenheter omedelbart uppställas som villkor för runmärkesrätt, utan viss
tidsfrist, förslagsvis intill den 1 januari 1932, synes härvid erforderlig.

Därest bildande av mjölkbedömningsföreningar på ovan förordade sätt kommer
att påfordras från det allmännas sida, kan ifrågasättas, att staten bör
bidraga till kostnaderna för desamma. De nu förefintliga föreningarna ha i
allmänhet bildats på så sätt, att respektive läns mejerikonsulent biträtt med
organisationsarbetet, varjämte hushållningssällskapen i ett pär län beviljat
organisationsanslag. Även i fortsättningen synes föreningsbildandet lämpligen
kunna befrämjas på denna väg, dock med den skillnaden, att organisationsanslag
lämnas av staten, enär inga anslag utgå till hushållningssällskapen för
egentlig mejerikonsulentverksamhet och man icke torde kunna förutsätta, att
dessa skola som regel av egna medel utbetala dylika organisationsbidrag.
Jordbruksutredningen föreslår därför, att staten måtte anvisa medel till organisationsanslag,
utgående med ett belopp av 300 kr. för varje mjölkbedömare,
som anställes vid nybildande av förening eller på grund av utvidgad
föreningsverksamhet. Behovet av nyanställda bedömare beräknas till 60 stycken,
vadan anslagets totalbelopp skulle uppgå till 18,000 kr., varav 15,000
kr. väntas bli erforderliga under nästa budgetår.

Jordbruksutredningen anser vidare önskvärt, att normalstadgar för mjölkbedömningsföreningar
ävensom förslag till regler för kvalitetsbetalning av
mjölk utarbetas och tillhandahållas, när sådana föreningar skola bildas. Ifrågavarande
arbete synes lämpligen böra utföras av lantbruksstyrelsen.

Svenska smörprovningarna framhåller, att i samband med frågan örn åt- Svenska
gärder för mjölkens kvalitetsförbättring även frågan örn betydelsen av lamp- smörprovlig
utfodring bör uppmärksammas. , ning arna.

Av Uppsala läns hushållning ssällskaps förvaltningsutskott tillkallade kom- Eushållmitterade
anse, att anslutning till mjölkbedömningsförening icke ovillkorligen ningssälltorde
böra krävas för runmärkesrätt, då de lokala förhållandena i en del fall skaPens f''&[-kunna i hög grad försvåra sådan anslutning. I undantagsfall synes därför 1 utskott*''
mjölkbedömning, utförd på samma sätt som inom bedömningsförening, böra
kunna ordnas utan anslutning till förening.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap anser,
att genomförande av kvalitetsbetalning för mjölk bör uppställas som villkor
för beviljande av statsbidrag till mjölkbedömningsföreningar.

Förvaltningsutskottet i Kalmar läns södra hushållningssällskap hemställer,
att under övervägande måtte tagas, huruvida icke borde anordnas dels undervisning
för kreatursskötare och mjölkningsarbetare i allmän hygien samt speciell
ladugårds- och mjölkhygien, dels premiering av skickliga kreatursskötare
och mjölkningsarbetare.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap finner ej erforderligt,
att statsbidrag lämnas till bildande av mjölkbedömningsföreningar.

Förvaltningsutskottet i Blekinge läns hushållningssällskap kan ej dela jordbruks!!!
redningens betänksamhet emot att fordra kvalitetsbetalning av mjölk

16

Kunql. Maj:ts proposition nr ?.(>(>.

sorn villkor för runmärkesrätt. enär enligt vad utskottet inhämtat enbart kvalitetsbedömning
är av ringa eller intet värde.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap avstyrker
jordbruksutredningens förslag beträffande uppställandet av anslutning till
mjölkbedömningsförening såsom villkor för mejeris runmärkesrätt. Örn smörets
kvalitet försämras och det kan påvisas, att mjölkens beskaffenhet är
anledning härtill, då bör mejeriet måhända anvisas att inträda i sådan förening.

Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap anser,
att såsom villkor för statsbidrag till mjölkbedömningsförening bör stipuleras,
att av lantbruksstyrelsen fastställda normalstadgar skola följas, vilka stadgar
böra innehålla regler för mjölkens såväl bedömning som betalningssätt.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap framhåller,
att då erfarenheten visat, att införande av kvalitetsbetalning av mjölk stöter
på betydande motstånd, bör sådan betalning uppställas såsom villkor för
statsbidrag till mjölkbedömningsförening. I varje fall bör detta villkor gälla
för mejeris runmärkesrätt.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser icke, att
mjölkbedömning bör uppställas som villkor för runmärkesrätt, i varje fall
icke så snart som av jordbruksutredningen föreslagits. Vid mejerier inom
länet genomförd kvalitetsbedömning har icke givit stöd åt den uppfattningen,
att därigenom väsentlig höjning av smörets kvalitet skulle kunna erhållas.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap understryker
vikten av att kvalitetsbetalning av mjölk göres obligatorisk för erhållande av
runmärkesrätt, enär en mjölkbedömning i annat fall förlorar större delen av
sin betydelse.

Förvaltningsutskottet i Kopparbergs läns hushållningssällskap framhåller,
att allmännare anslutning till mjölkbedömningsföreningar säkerligen skulle i
hög grad underlättas, örn något årsbidrag kunde utgå till föreningarna under
de första verksamhetsåren, åtminstone då leverantörerna utgöras av småbrukare
och bedömningen med anledning härav blir så tidsödande i förhållande
till mängden avvägd mjölk, att mejeriet icke gärna mottages som medlem i
bedömningsförening. Utskottet förordar därför dylika årsbidrag.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap finner det
föreslagna organisationsbidraget till mjölkbedömningsförening bra litet samt
framhåller, att genomförandet av mjölkbedömning kommer att märkbart öka
omkostnaderna för mejerierna, där dessa såsom i Norrbottens län utgöras av
småmejerier och ligga rätt så spridda. Utskottet anser, att då staten genom
restriktiva bestämmelser ingriper i den enskildes näringsutövning, bör staten
även lämna sitt stöd vid föreskrivna åtgärders genomförande, samt föreslår,
att statsbidrag även måtte utgå till driftskostnaderna för mjölkbedömningen
vid mindre mejerier.

Lantbruks- Betydelsen av mjölkbedömning är enligt lantbruksstyrelsens förmenande så
styrelsen, ^tor, att avseende icke bör fästas vid de av förvaltningsutskotten hos vissa
hushållningssällskap framställda erinringarna mot en tvångsvis genomförd
sådan. Huruvida dylik tvångsanslutning vid den föreslagna tidpunkten, 1
januari 1932, överallt kan vara mogen för genomförande, finner styrelsen
däremot ej fullt säkert. En tid av inemot två år borde dock vara tillräcklig
för genomförande av denna organisation.

Lantbruksstyrelsen delar jordbruksutredningens uppfattning, att det så
småningom kan bliva nödvändigt att för runmärkesrätt kräva kvalitetsbetalning
av mjölk. Dock synes en viss försiktighet uti förevarande avseende nödvändig,
varför styrelsen icke finner sig kunna tillstyrka av Västmanlands
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott framställt förslag, att tvångs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

17

betalning efter kvalitet skulle genomföras samtidigt med tvångsanslutningen
till mjölkbedömningsförening.

Beträffande statsbidrag till sådana föreningar anser styrelsen, att dylika
bidrag knappast kunna få något större inflytande på rörelsens utveckling,
men vill dock icke ställa sig avvisande mot jordbruksutredningens .förslag
härutinnan. Statligt organisationsbidrag bör dock med hänsyn till den ringa betydelsen
av mjölkbedömning utan kvalitetsbetalning förbindas med skyldighet
att tillämpa sådan betalning. Med avseende på statsbidragets storlek framhåller
styrelsen, att då organisationsanslag till kontrollförening utgår med 400 kr., synes
ett lägre bidrag knappast böra ifrågasättas för mjölkbedömningsförening,
helst som en ökad apparatutrustning här är behövlig. Totalbehovet av statsmedel
skulle med angivna bidrag för de 60 beräknade nyanställda bedömarna uppgå
till 24,000 kr., men örn kvalitetsbetalning uppställes som villkor för anslagets
utgående, torde det kunna förväntas, att i viss utsträckning föreningar
komma att bildas och nya mjölkbedömare att anställas utan statsunderstöd.
Någon förhöjning av det utav jordbruksutredningen föreslagna anslagsbeloppet
för budgetåret 1930—1931 synes därför icke behöva föranledas av ett godtagande
av styrelsens uppfattning i denna fråga. Snarare bör ifrågasättas,
om ens fullt så stort belopp kan komma till användning.

Med avseende på de villkor, som böra stadgas för utbekommande av organisationsbidrag,
framlägger lantbruksstyrelsen följande provisoriska förslag.

Organisationsbidrag för nybildande av mjölkbedömningsförening eller för anställande
av ökat antal mjölkbedömare hos befintlig förening må av statsmedel
utgå med högst 400 kr. för varje bedömare. Ansökning örn sadant bidrag
skall, ställd till Konungen (eller den myndighet Kungl. Maj :t finner skäl föreskriva),
inlämnas till det hushållningssällskap, inom vars område flertalet av
till föreningen anslutna mejerier är beläget; och har sällskapet att nied eget
yttrande befordra ansökningen till vederbörande. Med ansökningen bör följa
dels av föreningen antagna stadgar, vilkas innehåll icke får stå i strid nied av
lantbruksstyrelsen för mjölkbedömningsföremngar utarbetade normalstadgar,
dels ock förbindelse av föreningens medlemmar att för sina leverantörer tilllämpa
kvalitetsbetalning för mjölk, åtminstone såvitt angår andra egenskaper
än fetthalt.

Västergötlands och norra Hallands handelskammare uttalar, att en kombination
av mjölkbedömningen med ovillkorligt krav på kvalitetsbetalning torde
vara nödvändig för att bedömningen skall få sin fulla betydelse för höjande
av mjölkens och mejeriprodukternas kvalitet.

Även mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. anser-,
att kvalitetsbetalning i kombination med mjölkbedömning snarast möjligt torde
böra uppställas såsom ett oeftergivligt villkor för runmärkesrätt.

Styrelsen för Svenska mejerikonsulentföreningen framhåller, att ett höjande
av mjölkens kvalitet är av ännu större vikt för ostmejerier än för smörmejener,
enär smörtillverkningens teknik möjliggör borteliminerande av en felaktig
mjölks skadliga inverkan på produkten i högre grad än osttillverkningens mindre
ingripande teknik. X)å föga örn ens något resultat av mjölkbedömning utan
kvalitetsbetalning kunnat spåras, bör den förra alltid förknippas med den senare.
Enligt vunnen erfarenhet äga skolade mejerister betydligt större förutsättningar
som mjölkbedömare än kontrollassistenter.

Ett grundläggande villkor för alf mejeriprodukter av hög kvalitet skola kunna
framställas utgör otvivelaktigt tillgången på förstklassig mjölk såsom råvara.
Det torde också vara onekligt, att nu radande förhallanden pa detta om Bihang

till riksdagens protokoll 1060. 1 sami. 220 haft. (Nr 260.)

Västergötlands
och
norra Hallands
handelskammare.

Mjölk centralen.

Svenska

mejeri konsulent föreningen.

,

Departementschef
ev.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

råde icke kunna anses tillfredsställande och att verksamma åtgärder för mjölkproduktionens
kvalitativa höjande därför äro av behovet påkallade. Såsom en
sådan åtgärd finner jag uppställandet av mejeris anslutning till mjölkbedömningsförening
såsom villkor för rätten att föra runmärket, på sätt som föreslagits
av jordbruksutredningen, välbetänkt. Vid bestämmandet av den tid, inom
vilken ifrågavarande organisation bör vara genomförd, synes det med hänsyn
till de i förevarande avseende jämförelsevis outvecklade organisationsförhållandena
erforderligt att tillmäta en ej alltför knappt tilltagen tidsfrist. I likhet
med lantbruksstyrelsen anser jag emellertid en tid av inemot två år vara
tillräcklig för ifrågavarande ändamål. Den närmare tidpunkten för ifrågavarande
villkors införande synes böra bestämmas av lantbruksstyrelsen, som ju i
övrigt handhar runmärkesrättens reglering.

Då det visat sig vara en ganska allmän erfarenhet, att det för vinnande av
de med mjölkbedömningen avsedda fördelarna är en förutsättning av synnerlig
vikt, att jämväl betalning av mjölken efter kvalitet införes, synas åtgärder även
böra vidtagas för åvägabringande av ett sådant betalningssystem, i den män
ej mejerierna av eget initiativ mera allmänt genomföra detsamma. Härvid torde
en tänkbar utväg vara att, såsom jordbruksutredningen ifrågasatt, föreskriva
tillämpning av kvalitetsbetalning såsom villkor för runmärkesrätten. Med hänsyn
till de åtgärder, berörande mejerihanteringen, vilka i övrigt synas böra
genomföras inom den närmaste tiden, torde det emellertid, för att läget ej må
alltför mycket kompliceras, vara lämpligt att i förevarande avseende framgå
med viss försiktighet.

På grund av den stora betydelsen av att ordnad mjölkbedömning snarast
möjligt kommer mera allmänt till stånd och då visst tvångsförfarande för berörda
ändamål förutsattes komma att användas, finner jag jordbruksutredningens
förslag rörande bidrag av statsmedel för organiserande av mjölkbedömningsföreningar
väl grundat. På av lantbruksstyrelsen anförda skäl synes bidraget
böra bestämmas till 400 kr. per nyanställd mjölkbedömare, varav behovet beräknats
till 60 stycken. I likhet med nämnda styrelse anser jag även lämpligt,
att införande av kvalitetsbetalning för mjölk vid de mejerier, som äro medlemmar
av till sådant statsbidrag ifrågakommande bedömningsförening, uppställes
som villkor för erhållande av organisationsbidrag. För bidraget synes i övrigt
böra gälla bestämmelser i huvudsak av det innehåll, som lantbruksstyrelsen
föreslagit (jfr sid. 17). Därest nyss anförda villkor stadgas för bidragets bekommande,
synes det sannolikt, att mjölkbedömningsföreningar i viss utsträckning
komma att organiseras utan att begära statsbidrag, varjämte torde kunna
förväntas, att bedömningsföreningarnas fullständiga organiserande ej medhinnes
under nästkommande budgetår. På grund härav torde det av jordbruksutredningen
för budgetåret 1930—1931 föreslagna anslaget av 15,000 kr. bli tillräckligt
för nämnda budgetår. Angivna belopp synes alltså böra såsom förslagsanslag
anvisas för att i enlighet med Kungl. Maj :ts föreskrifter användas
till understödjande av organisationen av mjölkbedömningsföreningar under
bugetåret 1930—1931.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8G6.

19

2. Anordnande av utlbildningskurser för mjölkbedömare.

Enligt jordbruksutredningens ovan under punkt 1 återgivna förslag skulle Jordbruksnyanställning
av mjölkbedömare till ett antal av 60 stycken inom kort tid er- utredningen.
fordras. Härvid uppstår frågan, huruvida tillräckligt antal härför kompetenta
personer finnes att tillgå. Jordbruksutredningen anför, att enligt infordrade
upplysningar så anses vara fallet i vissa län, varest mjölkbedömningen redan
vunnit stor utbredning, men i andra icke. Även där personer finnas, som skulle
kunna anlitas, anses de dock ofta vara i behov av särskild utbildning för detta
speciella ändamål. Under sådana förhållanden synes det önskvärt, att särskilda
kurser anordnas för utbildande av mjölkbedömare. För deras verksamhet
kräves i främsta rummet kunskaper i mjölkhygien, färdighet i kvalitetsundersökning
och fetthaltsbestämning, kunskap beträffande skötseln och särskilt
rengöringen av mjölkningsmaskiner samt i sådan bokföring, som är erforderlig

1 samband med mjölkbedömningen. Anförda kompetensfordringar svara närmast
mot den undervisning, som ingår vid utbildning av kontrollassistenter,
men personer med mejeristutbildning äro mera lämpliga som mjölkbedömare ur
den synpunkten, att de äga större förtrogenhet med arbetena vid ett mejeri och
med allt, som rör mjölkens beskaffenhet och behandling. Jordbruksutredningen
anser, att båda dessa kategorier lämpa sig för arbetet i fråga, dock under förutsättning
av viss kompletterande utbildning, vilken beräknas kräva en tid av

2 veckor för mejerister och 4 veckor för kontrollassistenter. För berörda utbildning
föreslås, att kurser, förlagda till mejeriskola eller större mejerier,
måtte nied hjälp av statsmedel anordnas under nästa budgetår och företrädesvis
under senare hälften av år 1930 samt att för ändamålet måtte anvisas ett anslag
av 5,000 kr. Efter den omläggning av mejeristutbildningen, varom kommittén
för den lägre lantbruksundervisningens ordnande lärer komma att framlägga
förslag, kan behovet av kompetenta mjölkbedömare väntas bli tillgodosett
genom nyutbildade mejerister.

Det synes lantbruksstyrelsen, som örn större tillgång till mejeriutbildade per- Lantbrukssoner
knappast kan vara att emotse för ifrågavarande utbildningskurser. Kur- styrelsen.
serna torde huvudsakligen komma att frekventeras av kontrollassistenter och
sådana redan anställda mjölkbedömare, som ansåge sig behöva uppfriska och
utvidga sina kunskaper. Såsom villkor för deltagande i kurs, varom här är
fråga, synes böra uppställas fordran antingen på genomgången statsunderstödd
kontrollassistentkurs jämte 2 å 3 månaders mejeripraktik eller på avlagd examen
vid mejeriskola. Då kurstiden av jordbruksutredningen beräknats till 4
veckor för kontrollassistenter och 2 veckor för mejerister, ifrågasätter styrelsen,
huruvida den utbildning, de förra fått, icke är sådan, att det kunde räcka med
samma utbildningstid för dem som för mejeristerna. Enligt styrelsens förmenande
bör en kurstid av tre veckor i båda fallen vara fullt tillräcklig.

Beträffande beräkningen av statsunderstöd till förevarande kurser anför styrelsen,
att för de därmed närmast jämförliga 6 veckor långa kontrollassistentkurserna
utgår dylikt understöd med 800 kr. för varje kurs förutom 20 kr. för
varje deltagande elev. Därest statsanslaget i förevarande fall skulle utgå efter
liknande grunder, borde man räkna med ett fast understöd, som för tre veckor
icke synes behöva beräknas högre än till 600 kr. med ett tillägg, beräknat
till högst 15 kr. per elev. Understöd till en kurs örn 20 elever skulle enligt
dessa grunder utgå med 900 kr. Även om ett sextiotal personer skulle under
budgetåret 1930—31 komma att anlita undervisningen vid kurser av detta
slag, synes anslagsbehovet icke behöva beräknas till högre belopp än 3,000 kr.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruksstyrelsen vågar knappast ansluta sig till jordbruksutredningens
uppfattning, att utbildning av detta slag kunde väntas bli obehövlig i och med
den lägre mejeriundervisningens ordnande. Det synes styrelsen, som örn användande
av väl utbildade mejerister för detta ändamål kunde betecknas som användande
av överkvalificerad arbetskraft. Då utbildade mejerister för övrigt
troligen icke annat än i undantagsfall komma att ägna sig åt mjölkbedömning,
anser styrelsen försiktigast att räkna med behovet av ett mindre anslag för
ifrågavarande ändamål jämväl för framtiden.

^ments '' Därest under punkt 1 behandlade åtgärder genomföras, skulle mjölkbedö chefen.

mare till ett antal av ungefär 60 stycken nyanställas. Då ett så stort antal för
ifrågavarande arbetsuppgift kompetenta personer för närvarande icke torde
finnas att tillgå, finner jag jordbruksutredningens förslag rörande anordnande
på statens bekostnad av särskilda utbildningskurser för mjölkbedömare väl motiverat.
Kurserna synas helst böra ordnas vid anstalt för lantbruksundervisning,
där tillgång till mejeri finnes. För deltagande i kurserna torde genomgången
statsunderstödd kontrollassistentkurs jämte någon tids mejeripraktik eller
ock examen vid mejeriskola böra uppställas som villkor. Kursernas närmare
planläggning och genomförande synes böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen.
Av nämnda styrelse framlagda beräkningar synas ge vid handen, att för anordnande
av tre kurser a tre veckor och med 20 deltagare vardera, varigenom
behovet för den närmaste tiden torde bliva väl tillgodosett, skulle krävas ett
anslag av omkring 3,000 kr. Härvid förutsättes, att statsbidraget bör utgå
efter liknande grunder som för kontrollassistentkurser. Ett reservationsanslag
av nämnda storlek synes följaktligen böra beviljas för budgetåret 1930—
1931 för att i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda grunder av lantbruksstyrelsen
användas för ändamålet.

3. Statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysningsförening för
bedrivande av kvalitetspropaganda för mjölk.

Jordbruks- I syfte att vinna mjölkleverantörernas och mejeriernas förståelse för betydelutreanmgen.
sen en god hygienisk behandling av mjölken samt kvalitetsbedömning och
kvalitetsbetalning finner jordbruksutredningen önskvärt, att en vidgad upplysningsverksamhet
i dessa, frågor kommer till stånd. Härvid framhålles, att ett
betydelsefullt arbete på ifrågavarande område bedrives av svenska mjölkintressenters
upplysningsförening, vilken i skrivelse till jordbruksutredningen framlagt
vissa synpunkter i ämnet samt meddelat, att föreningen inriktat sitt arbete
bland annat på vägledning och upplysning för främjande av förbättrad behandling
och skötsel av mjölken. Berörda arbete har emellertid hittills av ekonomiska
skäl varit begränsat huvudsakligen till mellersta Sverige, där anslutningen
av medlemmar till föreningen varit livligast. Vad angår de sydligare provinserna,
anser föreningen, att strävandena för höjande av mjölkens kvalitet
skulle kraftigt befrämjas, örn föreningen sattes i stånd att påbörja ett mera intensivt
upplysningsarbete även därstädes. Föreningen har härför uppgjort ett
program, innefattande bland annat masspridning av dess månadstidskrift och
av en broschyr rörande mjölkskötsel, filmpropaganda m. m. För programmets
genomförande beräknar föreningen en totalkostnad av c:a 45,000 kr., varav
hälften beräknas kunna under arbetets gång anskaffas inom området i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2(10.

21

Föreningen anhåller, att jordbruksutredningen måtte i sitt förslag inrymma
ovan berörda åtgärder, vilka föreningen förbinder sig att genomföra i närmare
angiven omfattning, därest ett statsanslag av 20,000 kr. kan erhållas för budgetåret
1930—1931.

Jordbruksutredningen anser det visserligen böra närmast ankomma på mjölkproducenterna
och mejerierna att stödja och bedriva ifrågavarande upplysningsverksamhet,
men då nu bland annat föreslagits, att efter en kort övergångstid
genomförd mjölkbedömning skall utgöra en förutsättning för runmärkesrätt,
och då vidare hithörande frågor vunnit alltför litet beaktande i vissa delar av
landet, som producera en stor del av vårt exportsmör, så synes det vara väl på
sin plats, att en planerad upplysningsverksamhet i viss utsträckning stödjes
jämväl av staten. Även med hänsyn till den viktiga plats, mjölken intager såsom
ett av våra främsta näringsmedel, synes det vara ett allmänt intresse, att
förståelse alltmera väckes för mjölkhygienens betydelse. Ett statligt bidrag
för upplysningsverksamheten i fråga synes närmast böra utgå för själva organiserandet
och planläggningen av arbetet. Jordbruksutredningen föreslår därför,
att för budgetåret 1930—31 måtte beviljas ett anslag till svenska mjölkintressenters
upplysningsförening av 10,000 kr. för organiserande och igångsättande
av kvalitetspropaganda för mjölk, företrädesvis i de delar av landet,
där en avsevärd smörproduktion, inriktad på export, äger rum.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,
örn icke det allmänna borde genom ledamot i föreningens styrelse eller på annat
sätt kontrollera statsbidragets användning.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att även
Norrbottens län bör bliva delaktigt av upplysningsverksamheten beträffande
mjölkens kvalitativa förbättring, varför villkoren för ifrågavarande statsanslag
icke böra medföra en så kategorisk begränsning av upplysningsföreningens
verksamhetsområde, som jordbruksutredningen föreslagit.

Lantbruksstyrelsen uttalar, att den av förvaltningsutskottet hos Kristianstads
läns hushållningssällskap väckta frågan örn representant för det allmänna
i svenska mjölkintressenters upplysningsförening lämpligen synes böra upptagas
till avgörande i samband med utanordnandet av eventuellt utav riksdagen
anvisat anslag.

Svenska mjölkintressenters upplysningsförening framhåller betydelsen av
kvalitetspropaganda för mjölk samt hemställer, att örn möjligt det av föreningen
begärda anslaget å 20,000 kr. måtte upptagas till hela sitt belopp.

Vid sidan av nyssberörda kvalitetspropaganda torde enligt föreningens uttalande
en ändamålsenlig åtgärd för jordbrukarnas information i ladugårdshygien
vara, att i kontrollassistentemas utbildning undervisning meddelades i
dithörande ämnen. Nu i tjänst varande kontrollassistenter kunde möjligen erhålla
behövlig kännedom i mjölkhygien genom kortare kompletteringskurser,
eventuellt anordnade av hushållningssällskapen.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening uttalar, att den under flera år
varit i tillfälle att följa den gagnande verksamhet, som svenska mjölkintressenters
upplysningsförening utövar, samt hemställer med hänsyn till den grundläggande
betydelse, mjölkens kvalitet bär för hela mejerihanteringen, att anslag
för kvalitetspropaganda för mjölk måtte tilldelas nämnda förening med
begärda 20,000 kr.

Vid strävandena att åstadkomma en förbättring av mjölkens kvalitet synes
det icke minst viktigt, att insikt bibringas producenterna örn betydelsen av en
sådan förbättring och om medlen att uppnå densamma. Att stort behov av en
sådan upplysningsverksamhet föreligger, lorde vara otvivelaktigt, liksom även

Hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.

Lantbruks styrelsen.

Svenska

mjölkin tressentcrs upplysnings förening.

Sveriges

ostengros sistföre ning.

Departe ments chefen.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

att åtskilligt på denna väg står att vinna för mjölkkvalitetens höjande. Från
smörexportens synpunkt är det givetvis av särskild vikt, att berörda insikt allmänt
sprides bland mjölkproducenterna i de landsdelar, varifrån den huvudsakliga
smörexporten härleder sig, d. v. s. södra Sverige. Jordbruksutredningens
förslag rörande statsbidrag till svenska mjölkintressenters upplysningsförening
för bedrivande av kvalitetspropaganda för mjölk företrädesvis i de landsdelar,
där en avsevärd smörproduktion för export äger rum, finner jag mig därför
böra biträda. Nämnda förening har sedan några år tillbaka gjort en värdefull
insats bl. a. för spridandet av upplysning på förevarande område och synes äga
goda förutsättningar att i fortsättningen arbeta för de syften, det föreslagna
statsbidraget skulle avse att befrämja.

Från föreningens sida har hemställts örn ett statsanslag för ifrågavarande
ändamål av 20,000 kr., men då avsikten icke synes böra vara, att staten skall i
avsevärdare grad bekosta kvalitetspropaganda för mjölk utan endast lämna
ett verksamt stöd vid själva dess organiserande enligt en utvidgad plan, ansluter
jag mig till jordbruksutredningens förslag rörande beviljande av ett anslag
av 10,000 kr. för budgetåret 1930—1931, vilket synes böra utgå på de närmare
villkor rörande anslagets användning m. m., som Kungl. Majit finner gott föreskriva.

4. Anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal.

Jordbruks- Av jordbruksutredningen framhålles såsom en viktig förutsättning för

utredningen, framställningen av förstklassiga mejeriprodukter, att mejeriernas drift handhaves
av kunnig och skicklig personal. För att härutinnan tillgodose nutida
behov är en snar omorganisation av såväl den högre som den lägre mejeriundervisningen
av nöden, vilka frågor utretts eller äro under utredning av särskilda
sakkunniga. Framför allt erfordras nu grundligare kunskaper i mejeritekniskt
hänseende, större noggrannhet i produktionsdetaljer och kontroll,
grundligare ekonomisk skolning samt ■— speciellt beträffande mejerikonsulenterna
•— bättre insikt i affärsförhållanden och organisation. Jordbruksutredningen
finner emellertid icke försvarligt att endast avvakta undervisningens
omorganisation utan framhåller, att örn snar förbättring skall kunna vinnas,
torde det få anses nödvändigt, att även den nuvarande mejeripersonalen beredes
bättre möjligheter att lära sig utnyttja de rön och tekniska framsteg, sorn
på senare tid blivit gjorda. De vägar, sorn härför stå till buds, äro, så vitt
kunnat bedömas, anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal samt
en utökad konsulentverksamhet (jfr punkt 5).

Beträffande behovet av fortbildningskurser anföres, att åtskilliga mejeriföreståndare
ej genomgått mejeriskola och att även utbildade mejerister ofta ej
fått tillfälle att följa med utvecklingen å området, vilket särskilt gäller föreståndare
för smärre mejerier, varest föreståndaren måste utföra de viktigare
dagliga göromålen. Vidare bör märkas, att erforderlig omläggning av produktionen,
t. ex. från osyrat till syrat smör, vilken ur exportsynpunkt vore önskvärd,
mången gång ej kan genomföras, emedan mejeripersonalen på grund av
långvarig avsaknad av praktik icke besitter de för en omläggning nödiga insikterna.
Det framhålles även, att kvalitetsfordringarnas sänkning för mejeriprodukter
under krigsåren haft menlig inverkan på mejeripersonalens skicklighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

23

Jordbruksutredningen föreslår därför, att fortbildningskurser för mejeripersonal
måtte genom lantbruksstyrelsen anordnas på olika platser i landet med
förläggning till vissa mejeriskolor och större modernt utrustade mejerier. Kurserna,
, vilka beräknas behöva pågå omkring 14 dagar med intill 10 deltagare
per kurs, böra avse såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar, särskilt
rörande tillverkning av syrat smör men även rörande osttillverkning. För
att kostnadshänsyn ej skola hindra deltagande synes lämpligt, att deltagarna
erhålla fri undervisning, kost och logi samt fria resor liksom vid de statsunderstödda
kurserna i beteskultur och ängsskötsel. Under nämnda förutsättningar
beräknas kostnaden per kurs till omkring 1,400 kr. Jordbruksutredningen föreslår,
att för ändamålet måtte anvisas ett anslag på 20,000 kr., vilket alltså
bör möjliggöra anordnande av omkring 15 kurser.

Svenska smörprovningarna anser, att vid undervisningen rörande smörets Svenska
tillverkning m. m. bör särskild hänsyn tagas till de fordringar, som uppställas
för rätten till runmärket, samt till de resultat och iakttagelser, som kunna er- y
hållas vid de fortgående av smörprovningarna verkställda^ provningarna.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns otili stads hushållningssällskap ifra- Hushållgasätter
för att man snabbast möjligt skall uppnå en förbättring av särskilt
exportsmörets kvalitet, huruvida ej generellt borde föreskrivas^ att som villkor kittlingsför
runmärkesrätt bör fordras, att vederbörande mejeris föreståndare skall ha- utskott.
va genomgått mejeriskola, som står under statlig inspektion. Såsom en övergångsform
skulle nuvarande personal utbildas genom särskilt anordnade kurser.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap framhåller
beträffande fortbildningskurser för mejeripersonal, att skilda kurser böra
anordnas för smör- och ostberedning, då helt olika personal oftast arbetar på
de olika varuslagen.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap ifrågasätter, huruvida
icke även studieresor böra ingå vid mejeripersonalens fortbildning, i vilket
fall statsbidrag borde utgå efter samma grunder, som gälla för bidrag till
mindre jordbrukares studieresor.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,
örn icke fortbildningskurserna särskilt beträffande föreståndarna vid de mindre
mejerierna borde vara obligatoriska, då i annat fall kan befaras, att dessa
utebli på grund av svårighet att erhålla ersättare under kurstiden. _Av det
allmänna tillhandahållen reservpersonal borde i så fall finnas tillgänglig.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att undersökning av förhållandena vid de till Lantbrukssmörprovningarna
anslutna mejerierna givit vid handen, att smörtillverkningen styrelsen.
i oväntat stor omfattning ledes av personal, som icke genomgått någon statligt
kontrollerad mejeriskola, vilket styrelsen anser utgöra en verkligt svag punkt
hos vår mejerihantering. Styrelsen har därför för avsikt att noggrant pröva,
i vad mån den av Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott
ifrågasatta åtgärden att såsom villkor för mejeris runmärkesrätt
föreskriva, att mejeriets föreståndare skall hava genomgått sådan mejeriskola
eller, såsom övergångsform, en ordnad fortbildningskurs, kan realiseras.

Lantbruksstyrelsen anser önskvärt, att de av jordbruksutredningen föreslagna
fortbildningskurserna för mejeripersonal komma till stånd men ställer sig
tveksam, huruvida kurserna kunna få förutsatt omfattning, varvid styrelsen
utgår från att kurserna skulle sfi öppna endast för personer, som äro anställda
vid mejeri såsom tillverkare av ost eller smör. Det torde icke bliva lätt för
fast anställd personal att erhålla ledighet under de 14 dagar, som värjo kurs
skulle pågå. Jämte bristande elevfrekvens kan svårigheten att finna lämpliga
mejerier för kursernas förläggning samt än mer lämpliga lärare föranleda
en inskränkning av antalet kurser. Endast i undantagsfall torde det vara lämpligt
att anlita befintliga mejeriskolor, då dessas egen undervisning härigenom

24

Kungl. Majsts proposition nr 266.

Stats kontoret.

Departe ments chefen.

kunde komma att förryckas. Den föreslagna kurstiden av 14 dagar finner
styrelsen i vissa fall för kort, särskilt om kurserna skulle komma att anlitas
för obligatorisk fortbildning av redan anställd oskolad mejeripersonal, i vilket
fall 4 veckor torde vara ett minimum. Det synes därför lyckligast, om icke
alltför snäva bestämmelser i fråga örn kurstidens längd och undervisningens
omfattning stadgas för ifrågavarande kurser.

Med hänsyn till vad jordbruksutredningen anfört beträffande meranämnda
kurser och särskilt örn deltagande i dylik kurs i vissa fall anses böra framtvingas,
anser lantbruksstyrelsen önskvärt, att kursdeltagare kommer i åtnjutande
av dels reseunderstöd till och från kursorten, efter tredje klass å järnväg,
automobilomnibus eller ångbåt, dels ock bidrag, därest kursen pågår
minst en vecka, till kost och logi med 4 kr. pr dag. De av styrelsen föreslagna
ändringarna beträffande ifrågavarande kurser anses knappast behöva
föranleda någon jämkning av det föreslagna anslagsbeloppet å 20,000 kr. för
budgetåret 1930—1931.

Beträffande förslaget angående anordnade av fortbildningskurser för mejeripersonal
anmäler statskontoret, att berörda förslag icke föranlett annan erinran,
än att ämbetsverket icke anser sig böra tillstyrka, att deltagarna i nämnda
kurser, utöver fri undervisning samt kost och logi under kurstiden, skulle
erhålla reseersättning för resorna till och från kurserna i fråga. Att, såsom
uppgivits, sistberörda förmån skulle vara medgiven dem, som deltaga i de
statsunderstödda kurserna i beteskultur och ängsskötsel, synes enligt vad
statskontoret inhämtat från lantbruksstyrelsen icke vara fallet, och såvitt
statskontoret kunnat finna, föreligga icke tillräckliga skäl att medgiva en sådan
förmån åt deltagarna i nu omhandlade kurser.

Då en grundförutsättning för att mejeriprodukter av hög kvalitet skola kunna
tillverkas tydligen är, att den härvid sysselsatta personalen i fråga örn yrkesskicklighet
motsvarar utvecklingens krav, och det torde vara otvivelaktigt, att
åtskilligt på denna punkt brister, finner jag jordbruksutredningens förslag rörande
anordnande av fortbildningskurser för berörda personal böra föranleda
åtgärder i angivna syfte. Den av Stockholms läns och stads hushållningssällskaps
förvaltningsutskott ifrågasatta åtgärden att såsom villkor för mejeris
runmärkesrätt föreskriva, att mejeriets föreståndare skall hava genomgått
statligt kontrollerad mejeriskola eller, såsom övergångsform, en ordnad fortbildningskurs,
anser jag ävenledes värd noggrann prövning. Genom en sådan
föreskrift skulle en viss säkerhet vinnas för att den personal, som i första hand
är i behov av kompletterande utbildning, också bleve delaktig av sådan.

Den närmare planläggningen och anordnandet av ifrågavarande fortbildningskurser
synes böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen. Såsom nämnda
styrelse framhållit, synes möjlighet böra hållas öppen för kursernas anpassning
efter de skiftande behov i fråga örn undervisningens omfattning och kurstidens
längd m. m., som kunna göra sig gällande. Sålunda synas såväl längre
som kortare kurser böra kunna anordnas allt efter arten av det syfte, för vilket
kurs anordnas. Kurserna böra i främsta rummet vara avsedda för sådan personal,
som äger direkt befattning med mejeriprodukternas framställning. Med
hänsyn till vikten av att kurserna vinna talrik anslutning synas deltagarna
böra erhålla fri undervisning samt reseunderstöd jämte visst belopp för bekostande
av mat och logi på sätt som lantbruksstyrelsen föreslagit. Beträf -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

fande storleken av det anslag, som synes böra anvisas för budgetåret 1930—
1931 i och för anordnande av kurser av ifrågavarande slag, ansluter jag mig
till jordbruksutredningens förslag och finner alltså, att 20,000 kr. böra för
ändamålet beviljas såsom reservationsanslag. De närmare villkoren för anslagets
utgående synas böra bestämmas av Kungl. Majk.

5. Om organisation av mejerikonsulentverksamheten.

I arbetet för höjande av mejeriprodukternas kvalitet och mejeridriftens ra- Jordbrukstionella
ordnande utgör enligt jordbruk sutredning en en god rådgivande och utredningen.
upplysande verksamhet genom särskilda härför utbildade personer ett viktigt
lod. För att tillgodose behovet å ifrågavarande område anser jordbruksutredningen
en reorganisation av mejerikonsulentverksamheten erforderlig.

Härvid anföres, att antalet hos hushållningssällskapen särskilt anställda konsulenter
och andra instruktörer för mejerihanteringen sedan början av 1900-talet kontinuerligt minskats samt att under senare år en och samma, person i
många fall fått sköta konsulentverksamhet på mejeriområdet jämsides .med
annan befattning och då merendels som jordbrukskonsulent eller husdjurskonsulent.
Sistberörda förhållande förekom, såsom närmare visas i jordbruksutredningens
betänkande sid. 53 o. f., år 1929 i 10 fall, medan antalet mejerikonsulenter
var 7 mot 13 år 1900. Förutom dessa till hushållningssällskapen
knutna konsulenter finnas sedan år 1927 tvenne hos svenska smörprovningarna
anställda konsulenter med företrädesvis inspekterande verksamhet. Minskningen
av antalet mejerikonsulenter anses sammanhänga med att efter mejerihanteringens
stora uppbyggnadsperiod under 1880- och 1890-talen mejerierna
i tekniskt hänseende hjälpligt motsvarade tidens krav, vilket i förening med
en förbättrad mejeristundervisning och anställandet av egna fackmän vid vissa
större mejerisammanslutningar medförde, att konsulenterna kommo att tagas
mindre i anspråk, varav befattningarnas indragning eller kombination med
andra åligganden ofta blev följden. En bidragande orsak torde även varit,
att statens anslag för hushållningssällskapens konsulentverksamhet äro begränsade
till bidrag för avlöning av jordbrukskonsulenter, vilket i anseende
till de ökade krav, som ställas på sällskapens verksamhet i andra avseenden,
varit ägnat att hämma deras förmåga och benägenhet att anslå medel till
mejerikonsulentbefattningar.

Jordbruksutredningen anser uppenbart, att nyssberörda utveckling illa
överensstämmer med vad tiden kräver. Mejerihanteringen har blivit mera
komplicerad, fordrar mera detaljkännedom och skicklighet än förr och även
stor praktisk erfarenhet. Med fullt fog torde kunna påstås, att. bristfälligheten
i konsulentverksamhetens organisation varit en väsentligt bidragande orsak
till att vår mejerihantering ej kunnat tillräckligt snabbt följa utvecklingen
och anpassa sig efter nutida krav. Behovet av teknisk och ekonomisk rådgivande
verksamhet på området i fråga gör sig för närvarande så mycket mera
gällande, som mejerihanteringen ställes inför nödvändigheten att i vid utsträckning
genomföra en omdaning i tekniskt och organisatoriskt avseende,
varvid säkerligen många mindre mejerier komma att nedläggas. Vid många
äldre mejerier ha såväl lokaler som den maskinella utrustningen blivit mycket
otidsenliga, och lantbrukarna behöva såväl upplysning som fackkunnig hjälp
med avseonde på behövlig modernisering. Vidare kan den ökade kontroll beträffande
exportsmöret, som jordbruksutredningen föreslår (jfr punkt 10), ej
bli på bästa sätt fruktbärande, om icke fackutbildade personer finnas att tillgå,
som i samarbete med kontrollorganet kunna besöka mejerierna och lämna

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

dem anvisning för avhjälpande av förefintliga brister i smörets kvalitet. Även
för osttillverkningens del är en utökad och effektivare konsulentverksamhet av
nöden i och för tillverkningens standardisering oell kvalitativa förbättring.
Konsumentmjölkens behandling och avsättning bör ävenledes ägnas uppmärksamhet.
Till konsulenternas viktigare uppgifter hör vidare att biträda jordbrukarna
vid bildandet av andelsmejerier och att arbeta för rationalisering av
mejeriernas produktion och för avsättningens ordnande, att verka för organiserande
av mjölkbedömning och mjölkens riktiga betalning efter såväl fett-halt
som kvalitet, att organisera och övervaka utbyteskontrollen vid mejerierna, att
kontrollera bränsleekonomien, att bedriva upplysningsverksamhet och verka
för god behandling av mjölken hos producenterna samt för utfodringens ordnande
även med hänsynstagande till dess inverkan på mjölkens kvalitet m. m.
Konsulentverksamheten är jämväl av betydelse för fortbildningen av i tjänst
varande mejeripersonal. Framställningar oell uttalanden från skilda håll giva
också samstämmigt uttryck för den uppfattningen, att en utökad konsulentverksamhet
å mejeriområdet är starkt av behovet påkallad.

Efter omnämnande av vissa tidigare och särskilt ett av lantbruksstyrelsen år
1926 framlagt förslag rörande konsulentverksamhetens ordnande anger jordbruksutredningen
såsom allmänna grundvillkor, att konsulenterna böra vara
särskilt utbildade fackmän på mejeriområdet och hava till uteslutande uppgift
att ägna sig åt mejerihanteringen, att varje konsulent som regel bör ha
sin verksamhet förlagd inom ett visst begränsat distrikt, att sådan distriktskonsulent
bör i mån av behov och möjlighet ägna sig åt alla sidor av mejerihanteringen
samt att konsulenterna böra kunna, utan att vara kallade, besöka
mejerierna, för vilket ändamål tillräckliga reseanslag böra stå till förfogande.

Efterrätt ha diskuterat olika alternativ beträffande distriktskonsulenternas
anställningsförhållanden m. m. förordar jordbruksutredningen, att desamma
anställas och avlönas hos hushållningssällskapen enligt nu gällande bestämmelser
för med bidrag av statsmedel anställda jordbrukskonsulenter. Denna form,
som närmast ansluter sig till nuvarande organisation, torde innebära enklaste
övergång därifrån och för närvarande vara lättast att genomföra, samtidigt
som densamma kan väl förenas med överledning och viss kontroll från lantbruksstyrelsens
sida och samverkan med svenska smörprovningarna och andra institutioner.
Vidare kunna jordbrukarna medelst hushållningssällskapen beredas
inflytande på verksamhetens ledning. Jordbruksutredningen finner visserligen
viktiga praktiska skäl tala för konsulenternas anknytning till mejeriförbund på
sätt, som förekommer exempelvis i Holland och Finland, och anser en framtida
utveckling mot en sådan anknytning önskvärd, men framhåller, att den nödvändiga
grundvalen för en sådan organisationsform, d. v. s. mejeriernas mera
allmänna sammanslutning i mejeriförbund, för närvarande saknas i vårt land.
Utom distriktskonsulenter böra i särskilt arbetskrävande distrikt även tillsättas
en eller flera mejeriassistenter med konsulentutbildning.

Enligt av jordbruksutredningen uppgjord plan för landets slutliga indelning
i konsulentdistrikt skulle distrikten, vilka ansetts så vitt möjligt böra sammanfalla
med hushållningssällskapens områden, bli till antalet 20, vart och ett
med en konsulent samt tre distrikt dessutom med vartdera en mejeriassistent.
Beträffande distriktens omfattning och indelningens motivering hänvisas till
jordbruksutredningens betänkande sid. 65 o. f.

Då det gäller frågan, huruvida tillräckligt antal kompetenta personer finnes
för tillsättning av ett större antal nya konsulentbefattningar, har ett överslag
givit till resultat, att så icke för närvarande torde vara förhållandet. Jordbruksutredningen
anser emellertid, att ett uppskov med anvisande av medel till
ett antal nya befattningar av denna anledning icke bitr ifrågasättas, då ett sådant
uppskov vore högst betänkligt med hänsyn till det trängande behovet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

27

positiva åtgärder till mejerihanteringens hjälp. Redan för att avhjälpa bristen
på kompetenta personer är det av vikt, att utsikter till anställning beredas. Det
synes dessutom möjligt att inom nära framtid åtminstone till någon del tillgodose
behovet av nya konsulenter genom att personer, som utbildats till mejerikonsulenter
men sedan helt eller delvis ägnat sig at annan verksamhet, beredas tillfälle
att genomgå en repetitionskurs vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut
för förvärvande av erforderlig kompetens.

På grund härav vore det enligt jordbruksutredningens förmenande önskvärt,
att medel redan för nästa budgetår bleve anvisade till 10 mejerikonsulentbefattningar
samt åtminstone två assisstentbefattningar. Härvid förutsattes, att
Kungl. Maj :t avgör, i vilka distrikt konsulenter skola i första hand tillsättas.
De anvisade medlen synas i främsta rummet böra förbehållas för helt nya befattningar
men böra även kunna tilldelas hushållningssällskap som avlöningsbidrag
till redan anställd konsulent. På sätt som i lantbruksstyrelsen ovan
berörda förslag av år 1926 förordats, anser jordbruksutredningen, att såsom
villkor för erhållande av statsbidrag till mejerikonsulents avlöning bör bland
annat uppställas, att samarbete mellan hushållningssällskap ordnas för ernående
av ändamålsenlig ledning av konsulentverksamheten i de fall, då konsulentdistrikt
omfattar mera än ett sällskaps område, att konsulenten skall uppfylla
vissa kompetensvillkor, varvid prövningen bör tillkomma lantbruksstyrelsen,
samt som regel vara skyldig att helt ägna sitt arbete åt mejeriskötseln inom sitt
område ävensom att konsulent skall vara skyldig att intimt samarbeta med
svenska smörprovningarna samt att, därest inom distriktet finnes med statsmedel
driven kvinnlig mejeriskola, emot härför stadgad ersättning fungera såsom
ledare av och huvudlärare vid skolan, där lantbruksstyrelsen så finner skäligt.
Samma villkor anses i tillämpliga delar böra gälla även ifrågaom åtnjutande av
lönebidrag till assistent samt reseanslag för konsulent och assistent.

Statsbidrag till avlönande av distriktskonsulenter torde enligt jordbruksutredningens
mening böra utgå efter samma grunder som till jordbrukskonsulenter,
d. v. s. i minimigrundlön 4,200 kr. jämte 3 ålderstillägg å 500 kr. efter respektive
5, 10 och 15 års val vitsordad tjänstgöring. Mejerikonsulent, som tidigare
varit anställd hos hushållningssällskap, torde böra få tillgodoräkna sig
sådan tid i och för erhållande av ålderstillägg. Till avlöning av mejeriassistenter
synes staten böra bidraga med 3,000 kr. per år och assistent. För att konsulenterna
och assistenterna skola erhålla tillräcklig rörelsefrihet och kunna vid behov
besöka mejerierna utan att hava blivit kallade, vilket erfordras för att deras
verksamhet skall lända till avsedd nytta och med hänsyn till verksamhetens
delvis ömtåliga natur, anses det synnerligen önskvärt, atc härför erforderliga
resebidrag utgå av statsmedel. Detta befinnes så mycket mera påkallat, som
nämnda befattningshavare böra vara skyldiga att efter anmodan av svenska
smörprovningarna göra besök å mejerierna. Resebidragen beräknas till 2,000
kr. per år och befattningshavare. .

De nya konsulent- och assistentbefattningarna torde enligt jordbruksutredningens
uttalande icke kunna tillsättas förrän från 1 januari 1931, vadan medel
skulle erfordras för endast senare hälften av nästa budgetår. De för berörda
halvår behövliga anslagen beräknas till följande belopp:

Kronor

10 distriktskonsulenter med avlöningsbidrag enligt ovan angivna grunder
ålderstillägg till konsulenter, som tidigare varit anställda hos hushållningssällskap
........... • • .................................

avlöningsbidrag till två mejeriassistenter..........................

resebidrag enligt ovan angivna grunder ..........................

21,000

1,500

3,000

12,000

Sammanlagt beräknas alltså för tiden 1 januari—30 juni 1931 ett anslagsbehov
för mejerikonsulentverksamheten av 37,500 kr.

Svenska

smörprov ningarna.

Hushållningssällskapens
för
valtningsut
skott.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr ''266.

Svenska smörprovningarna anser, att de i statförslaget för mejerikonsulenter
upptagna resebidragen, beräknade till 2,000 kr. för varje konsulent, endast böra
utgå, i den mån uppdrag komma att fullföljas på anmodan av smörprovningarna
eller på sätt lantbruksstyrelsen kan angiva. Det bör nämligen ifrågasättas,
huruvida ej hushållningssällskapen vid tilldelandet av statsbidrag för avlönande
av mejerikonsulenter böra åläggas att själva ställa erforderligt belopp för
resekostnader i sällskapens egen tjänst till förfogande, liksom fallet nu är för
jordbrukskonsulenterna.

Förvaltningsutskottet i Stockholm läns och stads hushållningssällskap anför,
•- a^t under förutsättning att den lägre mejeriundervisningen rationellt ordnas och
att som^villkor för runmärkesrätt uppställes, att mejeriföreståndaren skall ha
genomgått under statlig inspektion stående mejeriskola (jfr punkt 4), dels kvalifikationerna
på mejerikonsulenterna måste, då de skola lämna råd åt en väl utbildad
personal, vara synnerligen höga, dels det erforderliga antalet konsulenter
kan väsentligt begränsas. Utskottet skulle närmast vilja ansluta sig till lantbruksstyrelsens
förslag den 4 oktober 1926 om inrättande av 10 konsulentbefattningar.
Med hänsyn till nödvändigheten av en god rekrytering torde konsulenternas
avlöning böra bli högre, än som av jordbruksutredningen och lantbruksstyrelsen
föreslagits.

Utskottet anser, att jordbruksutredningens förslag vid genomförande icke
verka med den snabbhet, som jordbrukets nödläge kräver, samt framhåller exportpremier
såsom ett hastigare verkande medel.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap anser, att
det av jordbruksutredningen föreslagna konsulentdistrikt, som skulle omfatta
Södermanlands län och Södertörn, kan väsentligt vidgas, då flertalet härvarande
mejerier tillhöra mjölkcentralen, som torde vara väl rustad att lösa flertalet
av de arbetsuppgifter, för vilka en mejerikonsulent kan beräknas vara utsedd.

Förvaltningsutskottet i Kronobergs läns hushållningssällskap anser, att det
för mejerikonsulent beräknade resebidraget å 2,000 kr. per år är mycket för
lågt, örn konsulenternas arbetskraft skall bliva fullt utnyttjad.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap anser jordbruksutredningens.
förslag rörande statsanslag för tillsvidare blott 10 mejerikonsulenter
otillräckligt, därest de nu av hushållningssällskapen anställda konsulenterna
skulle kunna tillsättas å de nya befattningarna. Vidare göres gällande, att den
föreslagna^ avlöningen till konsulenterna är för låg, då densamma satts lägre än
vad föreståndarna vid många medelstora och alla större mejerier erhålla.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap finner den
för mejerikonsulenter föreslagna avlöningen väl låg, emedan skickliga konsulenter
säkerligen skola kunna erhålla högre avlöning som mejeriföreståndare.

Förvaltningsutskottet i Malmöhus läns hushållsningssällskap uttalar, att av
jordbruksutredningens betänkande synes framgå, att statsbidrag för mejerikonsulenters
avlöning m. m. i första hand tänkts skola utgå till de län, där särskilda
mejerikonsulenter ännu ej finnas anställda. Häremot riktar utskottet
en kraftig gensaga, varvid framhålles, att det viktigaste och mest trängande
torde vara, att kvaliteten på det smör, som exporteras, blir förbättrad. Utskottet
hemställer, att statsunderstöd för anställande av mejerikonsulenter i
första hand måtte tillerkännas de hushållningssällskap, som redan anställt
dylika.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap anför, att därest
icke statsmedel genast kunna ställas till förfogande för avlöning av samtliga
mejerikonsulenter, synes behovsprincipen böra bliva utslagsgivande, med hänsyn
tagen till både länets betydelse som smörproducent och hushållningssällskapets
ekonomiska ställning.

Förvaltningsutskotten i Älvsborgs läns norra och södra hushållningssäll -

Kungl. Ma.j:ts proposition nr SOU

29

skap framhålla, att enligt elen föreslagna distriktsindelningen för mejerikonsulenter
skulle Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps område delas på
två distrikt, varigenom en önskvärd enhetlig ledning av mejeriverksamheten
skulle bli synnerligen försvårad. Utskotten anse därför, att de båda sällskapens
områden böra utgöra ett gemensamt distrikt.

Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap erinrar
om att, då de nuvarande två konsulenterna vid svenska smörprovningarna anställdes,
avsågs härmed att provisoriskt avhjälpa bristen på mejerikonsulenter
,i vissa län. Därför synes det utskottet, som örn berörda konsulenter vid ett
genomförande av jordbruksutredningens förslag vore obehövliga, åtminstone
i vad det rör inspektion av mejerierna, ty denna uppgift bör tillhöra vederbörande
mejerikonsulent i samarbete med smörprovningarna. Bästa samarbete
mellan det allmänna och mejerierna vinnes säkerligen, örn smörprovningarna
icke tillerkännas någon inspektionsrätt utan eventuella fel avhjälpas
genom mejerikonsulent.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap anser, att i bestämmelserna
rörande statsbidrag till avlönande av mejerikonsulenter bör inrymmas
möjlighet även för mejeriförbund, som befinnes äga nödig fasthet i
sin organisation, att erhålla dylikt statsbidrag.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser fördelaktigast,
örn den föreslagna nya mejerikonsulentorganisationen ställes under
svenska smörprovningarnas ledning och kontroll. Härigenom skulle ett framtida
överflyttande av konsulenterna till mejerisammanslutningar underlättas,
varjämte det förefaller naturligt, att samma organ, som har att uppsöka och
anmärka på förekommande felaktigheter i tillverkningen, också så vitt möjligt
skall angiva orsaken till och botemedlen för felen. Konsulenternas anställning
hos smörprovningarna skulle även medföra olika organisatoriska fördelar,
såsom t. ex. god möjlighet att vidtaga behövliga omplaceringar.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap ifrågasätter, huruvida
det icke för erhållande av fullt kompetenta och lämpliga mejerikonsulenter
är nödvändigt att fastställa minimilönen till 5.200 kronor. Vidare bör statsbidraget
till resekostnader med hänsyn till konsulenternas långa resor utgå med
betydligt högre belopp, än vad jordbruksutredningen föreslagit.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap avstyrker
det föreslagna utbytet av benämningen mejerikonsulent mot distriktskonsulent
i mejerihantering, då förstnämnda benämning ingått i allmänhetens medvetande
och är tydligare.

Förvaltningsutskottet i Västerbottens läns hushållningssällskap påyrkar,
att hushållningssällskapen skola bliva lika berättigade till statsbidrag för avlöning
av mejerikonsulenter, vare sig sådan konsulent förut är anställd eller
icke. Utskottet avstyrker statsbidrag till konsulenternas resekostnader, då
denna konsulentverksamhet i princip näppeligen skiljer sig från den övriga
konsulentverksamhet, för vilken sällskapen få bestrida resekostnaderna utan
statsanslag.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att
statsbidrag för avlöning av mejerikonsulent redan från början bör utgå även
till sådana hushållningssällskap, som redan ha sådan konsulent anställd, eller
åtminstone till de av dessa hushållningssällskap, som på grund av begränsade
ekonomiska resurser icke utan svårighet kunna med egna medel upprätthålla
dessa befattningar.

För att fullständiga jordbruksutredningens utredning beträffande den nuvarande
mejerikonsulentverksamheten hos hushållningssällskapen har lantbruksstyrelsen
från samtliga hushållningssällskaps sekreterare infordrat uppgifter
för åren 1928 och 1929 örn såväl antalet mejerier, som av länets kon -

Ilantbruksstyrelsen.

30

Kungl. Majlis proposition nr 266.

sulent besökts, som härför använda förrättningsdagar. Av uppgifterna, som
finnas sammanställda i bilaga B till styrelsens utlåtande, framgår bl. a., att
sällskapens konsulenter i medeltal per år besökt 887 mejerier och härför använt
1,162 förrättningsdagar. Vidare har från svenska smörprovningarna inhämtats
uppgift örn under tiden 1/7 1 9 2 6—30/e 1929 av deras konsulenter utförd
konsulentverksamhet inom olika län. Uppgifterna äro sammanställda i
bilaga C till styrelsens utlåtande samt visa bl. a., att berörda konsulenter använt
318 förrättningsdagar per år för besök i mejerier.

Lantbruksstyrelsen omnämner, att styrelsen i oktober 1926 framlade ett förslag
rörande mejerikonsulentverksamhetens ordnande, varvid landet ansågs
böra uppdelas i minst 10 konsulentdistrikt. Beträffande jordbruksutredningens
förslag örn inrättande av 20 distrikt anföres, att det, frånsett statsfinansiella
skäl, måste anses vara mindre tillfredsställande, örn konsulenter på en
del ställen anställas med så små distrikt, att deras fulla arbetsförmåga icke
kan utnyttjas. Då jordbruksutredningen med hänsyn till bristande tillgång
på kompententa personer för samtliga de föreslagna befattningarna tillsvidare
begärt statsbidrag endast till 10 konsulenter, finner styrelsen det fördelaktigare
att söka åvägabringa en sådan organisation, att verksamheten över hela
landet örn möjligt igångsättes omedelbart, även örn mejerihanteringens framtida
utveckling skulle medföra behov av ökat antal distrikt. En sådan framtida
jämkning är avsevärt lättare att genomföra än en motsatt förändring, örn nämligen
förhållandena skulle visa, att en överorganisation kommit till stånd. En sådan
kan dessutom befaras medföra, att statsmakterna framdeles komme att
visa sig mindre benägna att tillgodose andra lika viktiga krav på konsulentverksamhet.

Vid bestämmandet av konsulentdistriktens omfattning bör vid sidan av antalen
befintliga och i smörprovningarna deltagande mejerier tagas hänsyn till
mejeriernas storlek, då i fråga örn små mejerier utvecklingen torde gå mot en
sammanslagning, vidare till den invägda mjölkmängden och till det behov av
konsulentverksamhet, som utvisas av den omfattning, i vilken hittillsvarande
möjligheter härutinnan utnyttjats. Från dessa utgångspunkter har styrelsen
underkastat såväl sitt eget tidigare som jordbruksutredningens förslag till distriktsindelning
en närmare undersökning, varav resultatet framgår av bilagorna
D och E till utlåtandet. De här sammanställda uppgifterna rörande
totala antalet och antalet i smörprovningarna deltagande mejerier, den vid
samtliga mejerier invägda mjölkmängden och antalet förrättningsdagar, som
använts av konsulenter för konsultation vid mejerierna, inom de föreslagna
distrikten anses giva vid handen, att antalet distrikt enligt styrelsens förslag
av år 1926 behöver ökas, medan i jordbruksutredningens förslag förekommer
ett flertal distrikt, som icke kunna tänkas bereda där anställd konsulent ens
nödtorftig sysselsättning i tjänsten. Styrelsen pekar i detta hänseende särskilt
på distrikten nr 4, 10, 11, 13 och 14 i förslaget (jfr sid. 65 i jordbruksutredningens
betänkande).

Av anförda skäl har lantbruksstyrelsen framlagt nytt förslag till distriktsindelning,
vars innebörd närmare framgår av följande uppställning (sid. 31).

De hushållningssällskap, som för närvarande redan hava egna mejerikonsulenter,
skulle icke beröras av detta förslag i annan mån, än att Hallands
län finge i förevarande avseende samarbeta med grannhushållningssällskapet
i Älvsborgs läns södra del. Redan tidigare har sådant samarbete ägt .rum,
och de likartade mejeriförhållandena i norra delen av Hallands län och Älvsborgs
läns södra del tala för lämpligheten av ett sådant sammanförande.

Förutom de villkor för erhållande av statsbidrag till mejerikonsulents avlöning,
som upptagits i lantbruksstyrelsens förslag av år 1926 och som i huvudsak
vunnit jordbruksutredningens gillande, föreslår styrelsen, att hushåll -

Kungl. Maj:ts proposition nr £66.

31

Antal

meje-

rier

1927

Antal

I samtliga
mejerier in-vägd mjölk
1927

ton

Antal förrättningsdagar
i medeltal per år av

Distrikt

deltagande
i smör-provn.
1929

konsu-lent hos
hushåll-nings-sällskap

smör-

provs-

konsu-

lenter

summa

1. Malmöhus län........

101

81

334,069

154

27

181

2. Kristianstads och Blekinge län

lil

101

239,794

110

57

167

3. Kronobergs och Jönköpings län
samt Kalmar läns södra del

201

105

142,830

101

c:a 60

161

4. Hallands län och Älvsborgs läns
södra del.........

123

68

c:a 145,364

93

c:a 8

101

5. Östergötlands län och Kalmar
läns norra del.......

132

73

129,193

41

c:a 97

138

6. Skaraborgs län.......

433

50

158,345

105

28

133

7. Göteborgs och Bohus län samt
Älvsborgs läns norra del . .

91

20

c:a 47,735

c:a 13

13

8. Örebro, Västmanlands och Värm-lands län.........

127

42

152,600

62

23

85

9. Södermanlands, Uppsala, Stock-holms och Gotlands län . .

134

44

170,932

13

34

47

10. Kopparbergs, Gävleborgs och
Västernorrlands län ....

90

18

54,891

78

8

86

11. Jämtlands län........

38

—

12,031

109

—

109

12. Västerbottens län......

37

2

14,320

135

—

135

13. Norrbottens län.......

27

3

11,171

161

—

161

ningssällskap, som ensamt eller jämte annat sådant sällskap erhåller anslag
till mejerikonsulent, skall vara skyldigt att underkasta sig den förändring
i fråga om konsulents arbetsområde, som Kungl. Majit finner skäligt föreskriva.

Vissa hushållningssällskap hava påyrkat en förhöjning av den del av statsbidraget,
som är avsedd som minimigrundlön för mejerikonsulent. Även lantbruksstyrelsen
finner en grundlön av 4,200 kr. väl låg för en dugande konsulent.
Det är emellertid här endast fråga örn en minimilön, och styrelsen har i
sitt äldre förslag utgått från att erforderligt lönetillägg skulle bekostas av
vederbörande hushållningssällskap. De föreslagna grunderna äro desamma,
som tillämpas för statsbidrag åt jordbrukskonsulenter, och en ändring synes
kunna få alltför långt gående konsekvenser. Enligt dessa grunder skulle ett
fullständigt genomförande av konsulentorganisationen i den omfattning, lantbruksstyrelsen
här föreslagit, medföra följande årliga krav på statskassan.

13 konsulenter, grundlön ä 4,200 kronor .......... 54,600 kronor

ålderstillägg ä 500 kronor ................. .. .. . 13,000 »

Summa 67,600 kronor

En inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning giver vid handen, att
därest hos hushållningssällskapen nu anställda konsulenter enbart i mejerihushållning
samt två mejerikonsulenter med jämväl andra arbetsuppgifter
från och med år 1931 skulle komma att avlönas med bidrag av statsmedel,
skulle för nämnda år erfordras 10,000 kr. för till dessa konsulenter beräknade
ålderstillägg.

Hela den av lantbruksstyrelsen föreslagna organisationen anses örn möjligt
böra igångsättas från ingången av år 1931. Styrelsen anser sig så mycket
mera böra påyrka, att medel härför anvisas, som styrelsen finner det av vissa

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2G0.

hushållningssällskaps förvaltningsutskott framförda kravet, att de sällskap,
som med egna medel redan anställt konsulenter, icke måtte försättas i en
ogynnsammare ställning än andra sällskap, fullt berättigat.

Då de till hushållningssällskapen för visst budgetår beviljade anslagen avse
verksamheten under visst kalenderår, torde 1930 års riksdag böra anvisa
hela det för år 1931 erforderliga beloppet, vilket ovan beräknats till 64,600
kr. Då emellertid anslaget i likhet med andra liknande anslag, varifrån ålderstillägg
efter bestämda grunder skola utgå, torde böra erhålla karaktär av förslagsanslag,
synes detsamma i syfte att förebygga en alltför snar höjning därav
redan nu böra fixeras till 67,000 kr.

Jordbruksutredningens förslag, att såsom bidrag till resekostnader för varje
med statsmedel anställd mejerikonsulent skulle årligen utgå ett belopp av
2,000 kronor, betecknas av lantbruksstyrelsen såsom ett i viss mån betänkligt
avsteg från de principer örn statsbidrag till hushållningssällskapen, som hittills
tillämpats. Att, såsom här föreslås, anvisa särskilda statsmedel såsom
bidrag till kostnaderna för en enstaka tjänstemannagrupps resor i sällskapens
tjänst måste enligt lantbruksstyrelsens mening komma att medföra vissa konsekvenser.
Hittills har ansetts, att utgifter av detta slag skola täckas av sällskapens
allmänna anslag. Hänsyn till resekostnaderna har också tagits vid
fördelningen av sistnämnda anslag, i det att vederbörande sällskaps areal beräknats
utöva inflytande på sällskapets kostnader för befattningshavares resor.
Att tillmäta alla distrikt lika stora reseanslag vore enligt lantbruksstyrelsens
förmenande orimligt. Härtill kommer, att lantbruksstyrelsen måste
ställa sig tveksam örn lämpligheten av att konsulent utan därom gjord framställning
skulle äga regelbundet inspektera ett distrikts mejerier annat än
efter anmodan av svenska smörprovningarna. Lantbruksstyrelsen anser sig
därför böra avstyrka, att statsmedel till resebidrag åt mejerikonsulenter beviljas
i den ordning, jordbruksutredningen föreslagit. Därest sällskapen skulle
befinnas icke kunna bära dessa kostnader, bör enligt lantbruksstyrelsens mening
rättelse ske genom höjning av sällskapens allmänna anslag.

Då bland mejerikonsulenternas skyldigheter skulle ingå att på uppdrag av
svenska smörprovningarna verkställa besök vid inom deras distrikt belägna,
i smörprovningarna deltagande mejerier och det synes önskvärt, att ifrågavarande
uppdrag icke medföra ekonomiska konsekvenser för hushållningssällskapen,
anser sig lantbruksstyrelsen emellertid böra förorda statsanslag till
täckande av konsulenternas kostnader för i smörprovningarnas uppdrag verkställda
resor. Ersättning för resor av detta slag anses böra utgå enligt klass
II D i gällande resereglemente, och styrelsen föreslår, att för år 1931 ett
särskilt anslag å 10,000 kr. för ändamålet ställes till smörprovningarnas förfogande
mot redovisningsskyldighet.

Jordbruksutredningens förslag beträffande anställande av mejeriassistenter
inom särskilt arbetskrävande distrikt finner lantbruksstyrelsen ej tillräckligt
styrkt. Det sekundärt framförda utbildningssyftet, d. v. s. att bereda yngre
mejeriutbildade personer en anställning, där de vore i tillfälle att förvärva
erforderlig yrkeserfarenhet, anses här företrädesvis lia fått göra sig gällande.
Ett ökat antal tjänstemän hos de större hushållningssällskapen kan emellertid
enligt styrelsens förmenande icke anses skäligt eller rättvist, så länge vissa
mindre sällskap icke ens kunnat erhålla statsbidrag till anställande av en konsulent
för vartdera av de båda, var för sig specialutbildning krävande områdena,
jordbruk och husdjursskötsel.

Det framförda utbildningssyftet finner lantbruksstyrelsen värt större beaktande
men framhåller, att möjlighet till förutbildning för personer, som ämna
söka anställning som mejerikonsulenter, sedan länge förefinnes. Härvid syftas
på den anställning såsom statens stipendiat i boskapsskötsel och mejeri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

33

hushållning m. m., vartill statsanslag årligen anvisas. Därest föreliggande
organisationsförslag skulle bli genomfört, synes emellertid kunna förutsättas,
att blott en stipendiatplats ej längre förslår och att tillfälle därför bör beredas
två personer att samtidigt erhålla utbildning. Anslag till statens stipendiat
i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. upptages för närvarande i
riksstaten med 2,500 kr. Härutöver utgå emellertid från andra anslag dyrtidstillägg
ävensom ersättning för resor, som i utbildningssyfte företagas på
lantbruksstyrelsens uppdrag.

Lantbruksstyrelsen föreslår följaktligen, att förslag framlägges för riksdagen
beträffande anvisande för budgetåret 1930—1931 av ett extra anslag
av 2,500 kr. för anställande av ytterligare en statens stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap hemställer, att jordbruksutredningens Sveriges aliförslag
om anställning av mejerikonsulenter i hushållningssällskapens tjänst ^rukssällmen
med avlöningen i huvudsak utgående av statsmedel måtte kompletteras skap.
så, att liknande anslag även kan utgå till avlöning av mejerikonsulent, som
anställes av mejeriförbund eller större sammanslutning av mejerier. Konsulenternas
kompetens och tjänstgöringsvillkor böra härvid prövas och fastställas
på enahanda sätt som vid anställning hos hushållningssällskapen. Sällskapet
framhåller, att det för närvarande i flera delar av landet försiggår en mycket
livlig verksamhet för bildande av större sammanslutningar mellan mejerierna
och att, särskilt i Norrland, dylika mejeriförbund redan äro i verksamhet
eller under bildande. Sällskapet anser också, att upprättandet av väl
organiserade mejeriförbund är ett livsvillkor för en allmän uppryckning och
rationalisering av mejerihanteringen, varför möjlighet synes böra öppnas för
den av sällskapet förordade anordningen.

Sveriges smör export firmors förening anser den för mejerikonsulenter före- Sveriges
slagna minimigrundlönen å 4,200 kr. per år för lågt tilltagen. Denna lön och
t. o. m. högre betalas till föreståndare för våra större andelsmejerier. förening.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. anser, att M''ölkför
mejerikonsulenternas utbildning torde böra föreskrivas flerårig praktik centralen.
vid mejeri. I den av jordbruksutredningen ifrågasatta distriktsindelningen för
mejerikonsulenter föreslår mjölkcentralen den ändringen, att Örebro och Västmanlands
län icke sammanföras i ett distrikt, då koncentreringen av mejerihanteringen
med hänsyn till sistnämnda läns organisatoriska förhållanden säkerligen
erfordrar en annan indelning. Örebro län anses på grund av sitt läge
och andra förhållanden mera lämpligt kunna sammanföras med Värmlands
län och Dalsland.

Svenska mejerikonsulentföreningens styrelse anser anordningen med två Svenska
mejerikonsulenter vid svenska smörprovningarna mindre lämplig. På grund ™lentföréav
ändamålet med dessa konsulenters anställning hava de verkställt tvångs- ningen.
inspektioner av mejerierna, som äro oförenliga med den rådgivande konsulentverksamheten.
Mejerikonsulenterna böra enligt styrelsens mening vara placerade
i distrikt och statligt anställda. Mejerihanteringen som industri rör sig
nämligen med komplicerade problem, vilka ej så mycket tarva en lokalt betonad
uppfattning utan insikter, som till stor del erhållas genom samarbete med
statens organ och mellan konsulenterna.

Frågan örn en omorganisation av mejerikonsulentverksamheten har sedan Departeåtskillig
tid tillbaka stått på dagordningen. Bland tidigare förslag å områ- chefen
det må nämnas ett av lantbruksstyrelsen den 4 oktober 1926 framlagt förslag,
vari landets uppdelning på 10 konsulcntdistrikt förordades. Jordbruksutredningen
har föreslagit en slutlig organisation med 20 distrikt, vart och ett nied

Bihang Ull riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 229 haft. (Nr 266.) 8

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

en konsulent samt i tre fall dessutom en assistent. På grund av bristande tillgång
på för konsulentverksamhet kompetenta personer har dock jordbruksutredningen
såsom ett provisorium föreslagit anslag till 10 konsulent- och 2
assistentbefattningar för tiden fr. o. m. 1 januari 1931. Lantbruksstyrelsen
har nu efter prövning av såväl sitt eget äldre som jordbruksutredningens förslag
funnit sig böra föreslå en organisation med 13 konsulentdistrikt med vartdera
en konsulent. Beträffande förslagets närmare innebörd och motivering
hänvisas till sid. 30 o. f.

Det torde vara uppenbart, att en effektivt ordnad konsulentverksamhet bör
kunna kraftigt bidraga till mejeridriftens rationalisering och produktionens
kvalitativa förbättring. På grund av det stora behov av en sådan rationalisering
och förbättring, som alltmer gör sig gällande, anser jag, att en omorganisation
av mejerikonsulentverksamheten nu bör genomföras. Då ifrågavarande
verksamhet har viktiga uppgifter att fylla inom landet i dess helhet,
synes organisationen omedelbart böra avse hela landet. Med avseende på
organisationens första utbyggande ansluter jag mig till lantbruksstyrelsen
uppfattning, att en viss försiktighet bör iakttagas till förhindrande av en
eventuell överorganisation, då en senare möjligen erforderlig utvidgning synes
lättare att genomföra än en ändring i motsatt riktning. I fråga örn konsulentdistriktens
omfattning och antal samt antalet konsulenter biträder jag därför
lanbruksstyrelsens ovan berörda förslag, för vilket de av styrelsen anförda
skälen synas bärande. Konsulenterna synas liksom fallet är med nuvarande
mejerikonsulenter böra vara anställda hos hushållningssällskapen, då förutsättningar
åtminstone tillsvidare torde saknas för den anknytning till mejerisammanslutningar,
som från ett flertal håll framhållits såsom önskvärd. Med
avseende på det statsbidrag, som bör utgå för konsulenternas avlöning, synes
det av lantbruksstyrelsen och jordbruksutredningen föreslagna beloppet av
4,200 kr. per år och konsulent jämte tre ålderstillägg av 500 kr. efter respektive
5, 10 och 15 års tjänstetid, d. v. s. samma bidrag som för närvarande utgår
för jordbrukskonsulenterna, vara lämpligt avvägt, varvid förutsättes, att
erforderliga lönetillägg bekostas av vederbörande hushållningssällskap. Vid
beräkning av ålderstillägg bör konsulent få tillgodoräkna sig den tid, varunder
han eventuellt varit anställd som konsulent hos hushållningssällskap
före den nya organisationens genomförande. Konsulenterna synas örn möjligt
böra anställas från 1931 års början. Då de till hushållningssällskapen för visst
budgetår beviljade anslagen avse verksamheten under visst kalenderår, erfordras
för den skull, att 1930 års riksdag anvisar det för hela år 1931 behövliga
statsbidraget. Enligt angivna grunder skulle för nämnda år erfordras
ett anslag till lönebidrag och ålderstillägg för 13 konsulenter av 64,600 kr.,
vilket dock av skäl, som lantbruksstyrelsen anfört, synes böra fixeras till
67,000 kr., att anvisas såsom förslagsanslag. Det torde böra ankomma på
Kungl. Majit att föreskriva de närmare villkoren för statsbidragets utgående,
vilka villkor synas böra i huvudsak ansluta sig till vad lantbruksstyrelsen på
sin tid i ärendet föreslagit.

Statsbidrag till täckande av konsulenternas resekostnader synas av skäl,
som lantbruksstyrelsen anfört (jfr sid. 32), böra utgå endast för sådana resor,

Kungl. Maj:ts proposition nr SCB,

35

som företagas på uppdrag av svenska smörprovningarna. Reseersättningen
synes böra beräknas efter klass II D i gällande resereglemente samt utbetalas
genom svenska smörprovningarna, som för ändamålet böra få till sitt förfogande
ett särskilt anslag mot redovisningsskyldighet. Anslaget i fråga synes
böra upptagas såsom förslagsanslag till ett belopp av 10,000 kr. för år räknat.

Då konsulenterna beräknas tillsatta först vid början av år 1931, erfordras för
budgetåret 1930—1931 endast hälften av anförda belopp eller 5,000 kr.

Dör att tillgodose behovet av kompetenta personer för anställning såsom
mejerikonsulenter anser jag lämpligt, att, på sätt som lantbruksstyrelsen föreslagit,
ett anslag av 2,500 kr. anvisas för budgetåret 1930—1931 att disponeras
för ytterligare en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.

6. Anställande av expert beträffande mejeribyggnad er och mejeri maskiner.

Förutom ökat antal mejerikonsulenter erfordras enligt jordbruksutrednin- Jordbruksgens
uppfattning även speciella experter för vissa mera begränsade uppgifter utredningen.
samt särskilda grenar inom mejerihanteringen. Behovet av dylika experter gör
sig givetvis i högre grad gällande, ju mera produktionstekniken utvecklas, så
att större vikt måste läggas vid tekniska detaljer och förbättringar såväl med
avseende på själva produktionssättet som även med avseende på mejeriernas
planläggning, inredning och utrustning. Dylika experter stå flerstädes i utlandet,
såsom t. ex. i Danmark, Holland och Estland, sedan flera år till mejeriernas
förfogande. Särskilt gör sig behovet av ökad tillgång på sakkunskap
starkt gällande beträffande mejeriers uppförande och maskinella utrustning,
vilket behov torde komma att allt mera framträda, därest en allmän rationalisering
och modernisering av mejeridriften, på sätt som föreslås i punkt 9, främjas
och påskyndas genom inrättande av en allmän statens mejerilånefond. Lantbruksstyrelsen
har också i skrivelse till Kungl. Majit den 21 oktober 1929
framhållit önskvärdheten av att en person med särskild sakkunskap å nyssberörda
områden måtte anställas vid svenska smörprovningarna. Jordbruksutredningen
ansluter sig till berörda förslag samt anför beträffande expertens
arbetsuppgifter, att han bör granska byggnadsförslag i samband med prövningen
av ansökningar örn lån ur mejerilånefonden, uppgöra typritningar och
beskrivningar för främjande av tillkomsten av ändamålsenligt byggda och inredda
mejerier samt stå smörprovningarna, mejerikonsulenter och mejerier till
tjänst med råd och anvisningar i speciella byggnadstekniska och maskinella
frågor. Expertens konsulterande verksamhet till tjänst för mejerier och enskilda
bör utövas mot ersättning enligt särskild taxa, vilken ersättning bör ingå
direkt till smörprovningarna.

På grund av verksamhetens starka inriktning på det tekniska och maskinella
området synes experten böra benämnas mejeriingenjör. Med hänsyn till de kvalifikationer,
som en dylik fackman måste äga, föreslår jordbruksutredningen,
att mejeriingenjörens grundlön måtte fastställas till 9,000 kr. förutom dyrtidstillägg
och reseersättning. Frågan örn utbildandet av lämplig person för tjänsten
behandlas nedan under punkt 7.

Jordbruksutredningen framhåller även, att frågan örn bättre maskinkontroll Hushålloeh
bränsleekonomi vid mejeridriften synes böra i ökad grad beaktas, vilken ningsmllfråga
jordbruksutredningen förklarat sig skola ägna fortsatt uppmärksamhet. s,taPrns. fortéen
föreslagnc mejeriingenjören bör enligt Gotlands läns h u s hålin in g s säll- V>laskotT~
skaps förvaltningsutskotts mening ej vara tjänsteman hos svenska smörprovningarna,
då han torde vara minst lika behövlig för de ostproducerande mejerierna
som för de smörproducerande samt därjämte skulle granska ansökningar

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

örn lån ur mejerilånefonden. I stället bör mejeriingenjören underordnas lantbruksstyrelsen.

Den funktion, för vilken en mejeriingenjör föreslagits, kan enligt Kristianstads
läns hushållnings sällskaps förvaltningsutskotts mening i avvaktan på mejerihögskolefrågans
lösning tilldelas vederbörande lärare vid mejeriinstitutet i
Alnarp.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap uttalar, att den
föreslagne mejeriingenjören bör sortera direkt under lantbruksstyrelsen och vara
bosatt i Stockholm. Härför anses bl. a. tala, att i hans åligganden skall ingå
granskning av bj^ggnadsförslag i samband med prövning av ansökningar
örn lån ur mejerilånefonden, vilken prövning torde komma att ske i lantbruksstyrelsen,
samt att statskonsulenten i mejerihushållning, med vilken mejeriingenjören
bör intimt samarbeta, tjänstgör i lantbruksstyrelsen.

Den föreslagna avlöningen till mejeriingenjör förefaller förvaltningsutskottet
i Örebro läns hushållning ssällskap väl högt tilltagen. En grundlön å 7,500
kr. jämte 3 ålderstillägg å 500 kr. synes fullt tillräcklig.

Beträffande det föreslagna tillsättandet av en särskild meieriingenjör ställer
sig förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap mycket
tveksamt, då de uppgifter, som skulle åligga denne, synas kunna lösas på enklare
sätt, i det byggnadsritningar kunna göras av en vanlig arkitekt och mejerikonsulentens
kunskaper i förening med de olika maskinfabrikanternas expertis
torde vara tillräckliga, vad beträffar mejeriernas inredning och utrustning.
Standardisering, som lätt kunde inträda, örn samma person skulle uppgöra
alla förslag, är icke önskvärd på förevarande område. Mejeriingenjörens
ifrågasatta uppgift att granska ansökningar örn lån ur mejerilånefonden kunde
lämpligen övertagas av statskonsulenten i mejerihushållning.

I fråga om behovet av särskild mejeriingenjör ställer sig förvaltningsutskottet
i Västerbottens läns hushållningssällskap tveksamt, då mejerierna icke torde
vara i något mera trängande behov av en dylik specialist samt mejerikonsulenterna
och mejerifirmornas tjänstemän synas kunna lösa förekommande uppgifter.
Skall en sådan befattning inrättas, synes dess placering hos lantbruksstyrelsen
lämpligare än vid svenska smörprovningarna.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att
då den föreslagne mejeriingenjören bör vara tillgänglig för såväl smör- som
ostmejerierna, bör han vara anställd direkt hos lantbruksstyrelsen.

Lantbruks- Med avseende på jordbruksutredningens förslag rörande anställandet av en
styrelsen, expert, benämnd mejeriingenjör, vid svenska smörprovningarna med särskild
sakkunskap beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner anför lantbruksstyrelsen.
att detsamma i huvudsak överensstämmer med styrelsens i skrivelse
den 21 oktober 1929 framlagda förslag i samma fråga. Styrelsen finner, att
jordbruksutredningen genom benämningen mejeriingenjör tydligen velat angiva
maskinutbildning och maskinkännedom som huvudsakligt kompetensvillkor,
men framhåller, att bristen på sakkunskap inom landet beträffande mejeribyggnaders
uppförande och inredning kanske är mera utpräglad.

Vid avgivande av sitt ovan berörda förslag förutsatte lantbruksstyrelsen, att
den nya mejerilånefonden skulle stå till förfogande för smörmejeriernas rationalisering,
varför det syntes naturligt, att den expert, som härvid komme att
anlitas, vore bunden vid svenska smörprovningarna. Då jordbruksutredningen
nu föreslagit, att fonden skall kunna anlitas av såväl smör- som ostmejerier,
varemot lantbruksstyrelsen intet har att erinra, anser styrelsen lämpligare, att
experten kommer att sortera under lantbruksstyrelsen med placering i Stockholm.
Beträffande expertens avlöning finner styrelsen en anordning med jämförelsevis
liten lön och dyrtidstillägg därå jämte ersättning för verkställda
förrättningar efter fastställd med hänsyn till lönen avvägd taxa, såsom till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

37

lämpas för de under styrelsen sorterande lantbruksingenjörerna, vara att föredraga
framför jordbruksutredningens förslag. Expertens resekostnader böra
gäldas av statsverket, då i annat fall exempelvis ett litet mejeri i Norrland finge
vidkännas mycket högre kostnad för expertens anlitande än ett stort mejeri i
södra Sverige. Styrelsen förutsätter en lön av c:a 6,000 kr. Om experten anställes
hos lantbruksstyrelsen, torde hans resekostnader böra utgå från nionde
huvudtitelns allmänna reseanslag efter samma grunder som för statskonsulent.

Den mejeriingenjör, som föreslagits skola anställas hos svenska smörprovningarna,
anser mjölkcentralen, då ingenjörens verksamhet skall avse hela mejeridriften
inom landet, vid såväl smör- som ostmejerierna, böra placeras i
Stockholm.

Beträffande den föreslagna mejeriingenjören framhåller styrelsen för svenska
mejerikonsulentföreningen, att han bör placeras i Stockholm direkt under
lantbruksstyrelsen, enär hans verksamhet bland annat skulle avse att pröva ansökningar
om lån ur den föreslagna mejerilånefonden, vilken skulle få till uppgift
att främja såväl smör- som ostproduktionen.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening anser, att den föreslagna mejeriingenjören
bör placeras i Stockholm under lantbruksstyrelsen, enär experten
i fråga icke är avsedd att inrikta sin verksamhet uteslutande på smörtillverkningen
utan jämväl på andra grenar av mejenhanteringen.

Eör befrämjandet av en önskvärd modernisering i tekniskt hänseende av
mejerihanteringen är det uppenbarligen av stor betydelse att tillgång till särskild
sakkunskap på området beredes. Jordbruksutredningens förslag rörande
anställandet av en expert (mejeriingenjör) beträffande mejeribyggnader
och mejerimaskiner, vilket ansluter sig till en tidigare av lantbruksstyrelsen
gjord framställning i ämnet, vill jag därför biträda. Då experten synes böra
ha till uppgift att tillhandagå saväl smör- som ostmejerier med sakkunnigt
biträde å ifrågavarande område samt dessutom bör medverka vid handläggning
av låneärenden i samband med den under punkt 9 föreslagna mejerilånefonden,
anser jag, att han bör placeras i Stockholm och sortera direkt under
lantbruksstyrelsen. I fråga örn sättet för expertens avlöning ansluter jag mig
till lantbruksstyrelsens förslag och finner således, att ett anslag å 6,000 kr.
bör årligen anvisas att jämte därå belöpande dyrtidstillägg användas som arvode
till experten, varjämte denne bör åtnjuta ersättning för verkställda förrättningar
efter särskild taxa. Reseersättning till experten synes böra utgå
från nionde huvudtitelns allmänna reseanslag efter samma grunder som för
statskonsulent. Då experten torde kunna anställas först vid 1931 års början,
erfordras anslag endast för senare hälften av nästa budgetår, till ett belopp
av 3,000 kr.

Mjölk centralen.

Svenska

mejerikon sulentföre ningen.

Sveriges ostengrossistförening.

Departe ments chefen.

7. Stipendier för utbildande av mejeriingenjörer.

Jordbruk sutredning en framhåller, att inga personer veterligen finnas i Sve- Jordbruksrige,
som besitta de för experter i mejeribyggnader och mejeriinredning nö- utredningen.
diga kvalifikationerna. Sådana kvalifikationer torde emellertid utan större
svårighet kunna förvärvas av tekniskt utbildade personer genom någon tids
praktisk utbildning vid mejeriinstitut och moderna mejerier samt därefter studier
å området utomlands. Då det ej kan förutsättas, att arkitekter och ingenjörer
på egen bekostnad skola förskaffa sig ifrågavarande specialutbildning,

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska

smörprov ningarna.

Lantbruks styrelsen.

Stats kontoret.

och då därjämte den mejeriingenjör, som föreslagits under punkt 6 ej kan tillsättas,
förrän kompetent person finnes att tillgå, är det synnerligen önskligt,
att ett par personer på sätt som i andra liknande fall medelst stipendier sättas
i tillfälle att förskaffa sig erforderliga fackkunskaper. Av dessa skulle
den ena avses för den föreslagna mejeriingenjörsbefattningen och den andra för
enskild eller till mejeriförbund anknuten konsulterande verksamhet, varav behov
anses föreligga, då mejeriingenjören beräknas väsentligen bli upptagen av
andra arbetsuppgifter. Den för stipendiaterna behövliga studietiden anslås
till minst 6 månader och stipendiebeloppet beräknas till 4,000 kr. för varje
stipendiat eller sammanlagt 8,000 kr.

.Enligt svenska smör pr övning arnäs mening torde för närvarande endast ett
stipendium vara erforderligt för utbildning av särskild expert å mejeriområdet.
Benämningen mejeriarkitekt torde bättre motsvara befattningens innebörd
än mejeriingenjör.

I fråga örn storleken av de två stipendier, som av jordbruksutredningen
föreslagits för att bereda ett par personer tillfälle att förvärva den specialutbildning,
som erfordras för experter beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner,
erinrar lantbruksstyrelsen, att i förhållande till den föreslagna studietidens
längd, sex månader, samt till att studierna skulle bedrivas i Sverige,
Finland, Danmark och Holland det föreslagna beloppet av 4,000 kr. för varje
stipendiat synes något högt i jämförelse med andra inom jordbrukets område
förekommande resestipendier.

Statskontoret håller före, att det, åtminstone tills vidare, kan anses fullt
tillräckligt att endast inrätta ett stipendium för utbildande av mejeriingenjörer,
samt anser det föreslagna stipendiebeloppet, 4,000 kr., väl högt. I betraktande
av den korta studietid, som föreslagits för sådan stipendiat, och med
hänsyn till de belopp, till vilka i andra fall av statsmedel utgående stipendier
plägat fastställas, synes nu ifrågavarande stipendiebelopp kunna nedsättas
till 3,000 kr.

Departe- Då kompetent person för den under punkt 6 föreslagna expertverksamheten
chefen. för närvarande torde finnas att tillgå, anser jag i likhet med jordbruks utredningen,

att allmänna medel i form av stipendier böra ställas till förfogande
för att bereda härför lämpliga personer möjlighet till erforderlig utbildning
å området i fråga. Härvid synas personer med föregående arkitekt- eller
ingenjörsutbildning i främsta rummet böra komma i fråga. Behov synes
föreligga av två sådana stipendier, då det dels synes vara en fördel att vid
tillsättande av mejeriingenjör äga möjlighet till val mellan ett par personer,
dels behov av dylik expertverksamhet kan antagas komma att göra sig gällande
vid sidan örn den statsanställda expertens arbete. Jordbruksutredningen
har föreslagit två stipendier å 4,000 kr. vardera, men då syftet icke synes böra
vara att bekosta ifrågavarande utbildning utan allenast att härvid lämna ett
effektivt stöd, finner jag stipendiernas belopp kunna begränsas till 3,000 kr.
vartdera. Tillsammans skulle alltså för budgetåret 1930—1931 erfordras ett
anslag ■— av reservationsanslags natur — för ifrågavarande ändamål av 6,000
kr., för vars utgående det torde böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma
de närmare villkoren.

8. Anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter.

Jordbruks- Vid sitt förslag beträffande ökat antal mejerikonsulenter (jfr punkt 5) förutredningen.
utsatte jordbruksutredningen, att ifrågavarande nya befattningar delvis skola

Kungl. Majlis proposition nr 266.

39

besättas med personer, som erhållit utbildning som mejerikonsulenter men sedan
helt eller delvis ägnat sig åt annan verksamhet. Då dessa i många falsicke
varit i tillfälle att nöjaktigt vidmakthålla och förkovra sina kunskaper inom
mejerifacket, erfordras för att de skola bli kompetenta för konsulentbefattning
kompletterande utbildning, för vilket ändamål jordbruksutredningen föreslår
en särskild instruktionskurs, kombinerad med kortare studieresor. För det
fall att föreslagna konsulentbefattningar beslutas, anses en dylik instruktionskurs
böra anordnas under senare hälften av år 1930 med förläggning örn möjligt
till mejeriinstitutet i Alnarp.

Kursen skulle i främsta rummet avses för tjänstgörande konsulenter, som
erhållit mejerikonsulentutbildning men sedermera fått sin verksamhet mer eller
mindre inriktad på andra uppgifter. Skyldighet att deltaga i kursen eller
del därav bör emellertid åligga även mejerikonsulenter, som redan äro verksamma
uteslutande på mejeriområdet och till vilkas avlöning bidrag av statsmedel
begäres, detta särskilt med hänsyn till de nya och skärpta kontrollbestämmelser
rörande exportsmöret, som avses snarast träda i kraft. Andra, som
genomgått konsulentkurs å mejerilinjen, böra intagas å kursen, i den mån plats
kan beredas och efter prövning av deras lämplighet.

Kursen torde böra pågå i två månader samt upptaga såväl föreläsningar
som praktiska övningar och demonstrationer. Särskild uppmärksamhet bör
därvid ägnas, förutom smör- och osttillverkning, bl. a. mejeriinredning, mejeriteknik,
maskinlära, mejeriekonomi och mejeribokföring, vidare mjölk- _ och
smörbedömning med smörprovningar, lagrings-, transport- och avsättningsfrågor
— med beaktande härvid av föreningsrörelsens betydelse och organisationsformer
— samt bränsle- och kylteknilc. Därjämte böra studieresor anordnas
till tidsenligt inredda och skötta mejerier samt besök göras vid verkstäder,
som tillverka mejerimaskiner o. d. Kursens närmare planläggning och anordnande
torde böra verkställas genom lantbruksstyrelsen i samråd med styrelserna
för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut och svenska smörprovningarna.
Jordbruksutredningen förutsätter, att kursen inklusive kost, logi, resor
m. m. skall vara kostnadsfri för konsulenter, anställda hos hushållningssällskap.
Övriga deltagare torde böra betala för kost och logi samt resor
till och från kursen. Deltagare, som under de senaste åren genomgått mejerikonsulentkurs,
behöva måhända ej bevista hela instruktionskursen, varför denna
bör uppdelas i olika avsnitt. Kostnaderna för kursen böra helt bestridas
av statsmedel samt beräknas till sammanlagt 9,000 kr. inklusive lärararvoden
o. d., varvid antagits, att kursen bevistas av sex deltagare under hela tiden och
av sex under halv kurstid.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap finner önskvärt, örn
de föreslagna instruktionskurserna kunde kompletteras med ett visst antal resestipendier.

Det förefaller lantbruksstyrelsen, som om anslagsbehovet för den av jordbruksutredningen
föreslagna instruktionskursen för en del äldre mejerikonsulenter
vore något högt beräknat. Styrelsen finner i högsta grad osannolikt, att 12
av de personer, som för närvarande innehava anställning såsom mejerikonsulenter
med eller utan samtidig verksamhet såsom husdjurskonsulenter, skulle komma
att genomgå sådan kurs. Styrelsen förutsätter nämligen, att de äldre, erfarna
mejerikonsulenter, vilka icke komma att beröras av nyorganisationen pa
området, knappast skulle anse sig behöva begagna sig av detta tillfälle, även
om kursen icke medförde direkta utgifter. Av de konsulenter, som hava kombinerad
sysselsättning, torde flertalet kunna antagas komma att föredraga att
ägna sig åt husdjursskötsel n. Det anses under sådana 1 Örila Handen lämpligt,
att kursen kommc till stånd, allenast under förutsättning att visst, icke för högt
avmätt minimiantal deltagare anmäler sig till densamma.

Hushållning
ssällskapens
förvaltningsutskott.

Lantbruks styrelsen.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Departe ments chefen.

Jordbruks utredningen -

För de under punkt 5 föreslagna nya mejerikonsulentbefattningarna torde
det till en början möta vissa svårigheter att erhålla fullt kompetenta personer,
varför särskilda åtgärder för berörda syfte synas vara erforderliga. Det
torde sålunda böra beredas tillfälle för personer, som genomgått mejerikonsulentkurs
och aspirera på de nya befattningarna, att uppfriska och komplettera
sina kunskaper å mejeriområdet. För sagda ändamål finner jag jordbruksutredningens
förslag beträffande anordnandet av en särskild instruktionskurs
för mejerikonsulenter, kombinerad med kortare studieresor, anvisa
en lämplig utväg. För konsulenter, anställda hos hushållningssällskap, synes
kursen inklusive kost och logi samt resor till och från kursen, för att deras
deltagande i möjligaste mån må underlättas, böra vara kostnadsfri. Att såsom
jordbruksutredningen föreslagit göra kursen obligatorisk för mejerikonsulenter,
för vilkas avlöning bidrag av statsmedel skall utgå, torde vara en
väl sträng åtgärd, men hänsyn till genomgången instruktionskurs bör givetvis
tagas vid besättandet av de med statsbidrag avlönade befattningarna. Kursen
bör stå öppen och undervisningen vara kostnadsfri även för andra personer
med mejerikonsulentutbildning.

Då det, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, förefaller i viss mån osäkert,
i vilken omfattning deltagare i kursen komma att anmäla sig, och kursen
naturligen ej bör anordnas utan att den blir besökt av ett ej alltför litet antal
deltagare, synes det böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma minimiantalet
deltagare för att kursen skall komma till stånd. Även övriga villkor
och bestämmelser med avseende på kursen synas böra utformas av Kungl.
Majit. Mot storleken av det av jordbruksutredningen för ifrågavarande ändamål
föreslagna anslaget å 9,000 kr. har jag intet att erinra. Anförda belopp
synes alltså böra såsom reservationsanslag beviljas för budgetåret 1930—1931 i
och för kursens anordnande.

9. Inrättandet av en statens mejerilånefond.

Av jordbruksutredningen verkställda undersökningar hava otvetydigt visat,
att en av orsakerna till det svenska exportsmörets ofta påtalade ojämna kvalitet
vore att söka i vissa brister uti lokaler samt teknisk och maskinell utrustning
vid en del mejerier. Förhållandet torde företrädesvis gälla en del mindre och
medelstora mejerier och bottnar med stor sannolikhet i svårigheten för dem att''
under rådande tryckta tider uppbringa erforderligt kapital för behövliga nybyggnads-
och andra förnyelsearbeten. Att snabba åtgärder äro av nöden för
att sätta vissa efterblivna mejerier i stånd att avhjälpa befintliga brister i utrustningen,
. har bekräftats av svenska smörprovningarna, och i skrivelse till
Kungl. Majit den 26 september 1929 har också lantbruksstyrelsen hemställt om
proposition till riksdagen angående bildande av en lånefond till mejerihanteringens
främjande, över vilken framställning jordbruksutredningen anmodats
avgiva utlåtande.

Enligt lantbruksstyrelsen förslag skulle vid sidan av den nuvarande norrländska
andelsmejerifonden (jfr sv. förf.-sami. 1917 nr 422), för närvarande
uppgående till 388,333 kr. och avsedd att stödja anläggandet av andelsmejerier
i Norrland och Dalarne, upprättas en särskild mejerilånefond å 2 milj. kr. Vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

41

lån ur förstnämnda fond äro hushållningssällskapen ansvariga låneförmedlare,
högsta medgivna lånebelopp är 15,000 kr., räntan löper med 5 procent och omloppstiden
är 17 år, av vilka de två första amorteringsfria. Ett av motiven för
att den norrländska fonden skulle bibehållas och icke förenas med den nya allmänna
fonden är enligt lantbruksstyrelsen, att fara kan uppstå för att den
norrländska andelsmejerirörclsen bleve lidande på att ej äga tillgång till en
egen fond. Jordbruksutredningen finner emellertid sannolikt, att om nedan föreslagna
lånevillkor för den nya fonden godkännas, efterfrågan på lån ur den
norrländska fonden kommer att helt upphöra, och mot ett befarat tillbakasättande
av de norrländska mejeriintressena synes det nedan föreslagna sättet för
prövning av ansökningar och beviljande av lån utgöra ett skydd. Jordbruksutredningen
föreslår därför, att en ny hela landet avseende fond å 2 milj. kr.
inrättas, till vilken dessutom den norrländska andelsmejerifonden överföres.

Fondens ändamål bör vara att bereda mejeriidkare lån dels för uppförande
av nya tidsenligt inrättade mejerier, dels för mera väsentliga förbättringar av
byggnader, maskinutrustning m. m. Med hänsyn till önskvärdheten, att anläggning
av stora mejerier uppmuntras, bör ingen begränsning uppåt fastställas
för lånen. Lånebeloppet bör på sätt lantbruksstyrelsen förordat utgå med
högst 5/e av den beräknade anläggningskostnaden. I motsats mot lantbruksstyrelsen,
som föreslagit en räntefot av 5 procent, anser jordbruksutredningen, att
låneräntan bör fastställas till högst 4 procent, enär intresset för att åstadkomma
en snabb modernisering i mycket hög grad måste bli beroende av låneräntan och
starka skäl tala för att staten i detta fall i viss man träder direkt stödjande
emellan. I sistberörda avseende anföres bl. a., att en förbättring av mejerierna
i hygieniskt hänseende torde kunna betecknas som ett allmänt intresse samt att
den planerade skärpta kontrollen av exportsmöret måste komma att innebära
vissa inskränkningar i den enskildes näringsfrihet, vilket synes motivera stöd
från staten vid utförandet av föreskrivna förbättringsarbeten. Amorteringstiden
bör för lån, avsedda enbart för maskinutrustning o. d., utgöra högst 12 år
och för övriga lån högst 22 år, i håda fallen inklusive två amorteringsfria år.
Hushållningssällskapen böra icke belastas med ansvar för lånens återbetalning.
Prövning av låneärende bör, i den mån det gäller tekniska och kostnadsdetaljer,
handhavas av svenska smörprovningarna, medan behovet och lämpligheten av
de åtgärder, för vilkas verkställande lån sökes, böra prövas av vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Låneärende bör efter lantbruksstyrelsen
hörande avgöras av Kungl. Majit samt säkerheten för lån prövas och
godkännas av statskontoret.

Svenska smörprovningarna anser, att avgörandet beträffande lån ur statens
mejerilånefond bör för erhållande av en viss standardisering i mejeridriften ligga
hos lantbruksstyrelsen. Vidare bör den föreslagna förhandsprövningen av
hushållningssällskapen omfatta även de för lånen erbjudna säkerheterna.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap finner önskvärt,
att bestämmelserna för den föreslagna mejerilånefoden avfattas så, att möjlighet
beredes mejerisammanslutningar eller smörexportföreningar att på samma
villkor som mejerierna erhålla lån för uppförande av kylhus samt att, örn så
anses behövligt, fondens begynnelsebelopp i anledning härav ökas.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,
örn icke lån ur mejerilånefonden till inköp av maskiner borde amorteras under
10 år från lånets lyftande, då maskinutrustningen i många fall behöver förnyas
efter denna tid.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap uttalar, att don
föreslagna mejerilånefonden synes bliva alltför liten, enär den skulle komma
att förslå endast för anläggande av ett relativt fåtal mejerier av önskvärd storlek
och utrustning.

Svenska
smör pr övningarna.

Hushållningssäll1;apans
för
valt ning sut
skott.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruks styrelsen.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns hushållning ssällskap förmenar,
att en väsentlig höjning av anslaget till den förslagna mejerilånefonden
är av behovet påkallad.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap betonar vikten
av att mejerilånefonden redan från början kommer att stå öppen även för ostproducerande
mejerier. Låneärendena anses böra avgöras av lantbruksstyrelsen,
och^det ifrågasattes, huruvida icke låneräntan, som föreslås till 4 %, bör
sättas något högre vid utlåning till enskilda mejeriidkare för att främja tillkomsten
av andelsmejerier.

Såsom följd av sitt förslag beträffande mejerikonsulenternas anknytning till
svenska smörprovningarna (jfr sid. 29) anser förvaltningsutskottet i Värmlands
läns hushållningssällskap, att förberedandet av låneärenden i samband med mejerilånefonden
bör tillkomma smörprovningama.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap ifrågasätter, örn det
icke vöre lämpligt, att hushållningssällskapens förvaltningsutskott, vilka givetvis
besitta den största lokalkännedomen och därför bättre än de flesta kunna
pröva och avgöra den för lån ur statens mejerilånefond erbjudna säkerheten och
följa densammas eventuella förändringar, borde medgivas rätt att bevilja dessa
lån.

Vad amorteringstiden beträffar, bör densamma för lån för inköp av mejeriutrustning
sättas till högst 10 år och för övriga lån till högst 20 år, varav i båda
fallen tvenne år böra vara amorteringsfria.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap anser, att
tillskapandet av nya lånefonder, där staten lånar ut mot lägre ränta än den själv
betalar, bör undvikas, samt förordar en räntefot för mejerilånefonden av 5 %.
Amorteringstiden för lån bör i enlighet med av lantbruksstyrelsen framlagt
förslag utgöra 17 år, därav 2 år amorteringsfria, vare sig det gäller lån till nybyggnader
eller till maskinutrustning o. d. Utskottet anser den föreslagna proceduren
vid låneärendes behandling alltför omständlig samt finner det tillräckligt
med en förhandsgranskning av vederbörande hushållningssällskap och dess
konsulent, varefter lantbruksstyrelsen efter ytterligare omprövning skulle besluta
i frågan.

Förvaltningsutskottet i Västerbottens läns hushållning ssällskap anser, att örn
norrländska andelsmejerifonden skall bibehållas, böra villkoren ändras till överensstämmelse
med de för den nya mejerilånefonden föreslagna.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser den
föreslagna sammanslagningen av norrländska andelsmejerifonden med den
nya lånefonden innebära stor fara för att de större mejerierna söderut skulle
ganska snart anlita fonden i sådan utsträckning, att där icke funnes något
kvar för det allt mera stigande behovet inom det område, den norrländska
fonden avser. Utskottet finner därför lämpligast, att denna fond kvarstår som
särskild fond och göres större för att bättre motsvara sitt ändamål men att
lånevillkoren ändras i överensstämmelse med de för den nya fonden av jordbruksutredningen
föreslagna. Utskottet ställer sig tveksamt till förslaget,
att även ^enskilda mejeriidkare skulle kunna erhålla lån ur den nya fonden,
då det måste anses vara av mycket stor betydelse, att statshjälp i såväl detta
som i alla andra fall gynnar jordbrukarnas andelsorganisationer.

Lantbruksstyrelsen anför, att jordbruksutredningens förslag beträffande inrättande
av en statens mejerilånefond ansluter sig till ett av styrelsen i samma
syfte den_26 september 1929 avgivet förslag med vissa avvikelser, mot vilka
styrelsen icke har något att erinra. Enligt styrelsens förslag skulle låneärenden
avgöras av lantbruksstyrelsen, men styrelsen säger sig givetvis icke ha något
att erinra mot att, såsom nu föreslagits, lån från fonden skola beviljas av
Kungl. Maj :t. Att styrelsen för sin del icke framförde sådant förslag, berodde

Kungl. Maj:ts proposition nr 26G.

43

dels därpå, att enligt gällande bestämmelser för norrländska andelsmejerifonden
lån från denna fond beviljas av styrelsen, vilket såvitt denna bär sig
bekant icke medfört någon olägenhet, dels därav att låneförmedlingen genom
styrelsen skulle medföra mindre omgång. Då styrelsen förutsatt, att det skulle
tillkomma statskontoret att pröva lånesäkerheten, synes det lantbruksstyrelsen,
som örn uppdragets överlämnande åt styrelsen icke skulle innebära större risk
än t. ex. det till kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt lämnade
uppdraget att utdela lån från kraftledningslånefonden, lån som ej sällan uppgå
till betydande belopp.

Det har synts kommerskollegium, att tillräckliga skäl knappast förefinnas
för en indragning av den norrländska andelsmejerifonden och överförande av
dess medel till den föreslagna nya fonden. Förstberörda fond har inrättats med
tanke på önskvärdheten av att andelsmejerirörelsen i Norrland och Dalarne
måtte erhålla det stöd, som en statens lånefond kunde skänka vid verksamhetens
igångsättande. Den särskilda förmån, som därmed beretts nämnda landsdelar,
synes alltjämt böra åt dem förbehållas. Den föreslagna nya mejerilånefonden
skulle visserligen i huvudsak komma att för hela riket tillgodose samma ändamål
som andelsmejerifonden tillgodosett för Norrland och Dalarne, men mellan
de båda fonderna föreligger dock en viss skillnad. Statens mejerilånefond skulle
närmast inrättas med tanke på den mejerirörelse, som arbetar på export, under
det att med den norrländska andelsmejerifonden avsetts att i Norrland och Dalarne
tillgodose det kreditbehov, som den i nämnda landsdelar på avsättning å
den lokala hemmamarknaden arbetande mejerirörelsen ansetts ej kunna få på
annat sätt uppfyllt. _ _ .

Örn den norrländska andelsmejerifonden skulle indragas, synes det kollegium
vara en viss risk för att de norrländska mejeriintressen, som statsmakterna tidigare
ansett vara förtjänta av ett särskilt stöd, skulle komma att tillbakasättas.
Jordbruksutredningen har visserligen framhållit, att ett skydd, häremot skulle
komma att ligga i det föreslagna sättet för prövning av ansökningar och beviljande
av lån ur statens mejerilånefond. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,
örn ett sådant skydd kan göras fullt verksamt. Jordbruksutredningen har vidare
anfört, att man torde kunna räkna med sannolikheten, att, därest de av jordbruksutredningen
föreslagna lånevillkoren för den nya fonden skulle bliva godkända,
efterfrågan på lån ur den norrländska fonden skulle komma att helt
upphöra. Bärkraften av detta skäl upphäves emellertid, örn., såsom kollegium
vill ifrågasätta, lånevillkoren för de båda fonderna särskilt i fråga om räntan
bringas i närmare överensstämmelse med varandra. Det synes alltså kollegium,
att övervägande skäl tala för bibehållandet av den norrländska andelsmejerifonden,
ehuru det möjligen kan vara anledning att i detta sammanhang till övervägande
upptaga frågan, om ej till låntagarnas förmån vissa ändringar av de
för lån från denna fond stadgade villkoren lämpligen borde vidtagas.

Beträffande låneräntan för den nya fonden erinrar kommerskollegium om att
lantbruksstyrelsen föreslagit fem procent, vilket förslag motiverats med att ett
direkt understöd åt mejerihanteringen ej avsetts utan endast ett säkerställande
av att bristande möjlighet att upplåna medel icke skulle hindra en modernisering
av landets smörexporterando mejerier. Kollegium finner denna principiella
utgångspunkt för statens låncverksamhet på ifrågavarande område vara
den riktiga oell ekonomiskt sett sundaste, då det här är fråga örn en näringsverksamhet,
sorn bör hava förutsättningar att giva en skälig avkastning. Med
hänsyn till den ränta, som staten själv lärer kunna förutsättas högst komma att
gälda vid ny upplåning, torde det emellertid kunna- ifrågasättas, örn ej en ränta
av 4 ''/u procent skulle kunna vara tillfyllest.

Det har synts kollegium, att tillräckliga skäl saknas för att, såsom föreslagits,
lägga prövningen och avgörandet av låneärendena hos Kungl. Maj:t. En -

Kommers

kollegium

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Stats kontoret.

Riksgälds fullmäktiqe.

ligt kollegii mening kan denna uppgift lämpligen överlämnas åt lantbruksstyrelsen
på samma sätt som exempelvis lån från kraftledningslånefonden beviljas
av kollegium och lantbruksstyrelsen. På grund av den erfarenhet, som
kollegium haft tillfälle att inhämta på andra områden av statens utlåningsverksamhet,
vill kollegium för övrigt hemställa, att föreskrift måtte givas därom,
att den statskontoret tillkommande prövningen och godkännandet av säkerheter
för lånen skall ske efter samråd med lantbruksstyrelsen. Därigenom skulle
statskontoret beredas bättre möjligheter att taga hänsyn till de i varje särskilt
fall föreliggande speciella omständigheterna.

Statskontoret anför med avseende på inrättandet av en statens mejerilånefond,
att då av jordbruksutredningens betänkande icke framgår, vilka kreditmöjligheter,
som hittills stått mejerihanteringen till buds och i vilken utsträckning
denna industri varit nödsakad att utnyttja dessa möjligheter, föreligger
svårighet att kunna avgöra, huruvida och i vilken omfattning ett ingripande
från statens sida på detta område är av behovet påkallat.

Därest en statlig långivning anses böra komma till stånd, uppstår då fråga,
huruvida en omläggning bör ske av den redan förefintliga norrländska andelsmejerifonden
eller om det nu åsyftade ändamålet bäst skulle främjas genom
inrättandet av en särskild fond. Med hänsyn till de bestämmelser, som ifrågasatts
skola bli gällande för den nya långivningen, och de olika lånetyper,
som härvidlag föreslagits skola tillämpas, finner statskontoret för sin del övervägande
skäl tala för att, därest nytt kapital anses böra för ändamålet anvisas,
^ därav bildas en särskild fond och att den hittillsvarande mejerifonden bibehålies
för sig. Statskontoret framhåller vidare, att, därest hushållningssällskapen,
såsom föreslagits, icke skola uppträda såsom låneförmedlare, frånvaron
av den övervakande verksamhet, som sällskapen kunna utöva i de olika
orterna^ ifråga örn de låneunderstödda företagens skötsel, givetvis ökar den risk,
som måste anses förbunden med en långivning sådan som den nu föreslagna.
Lån skulle enligt jordbruksutredningens förslag kunna beviljas till 5/0 av anläggningskostnaden.
Skulle därav anses följa, att såsom säkerhet för ett beviljat
lån skulle godtagas inteckning, liggande upp till denna gräns, anser sig
statskontoret böra framhålla, att ämbetsverket icke kan finna ett dylikt hypotek
betryggande och att, därest sådan säkerhet anses böra godtagas, föreskrift
därom bör meddelas. Vidkommande lånens förräntning anser statskontoret,
att räntan bör sättas till fem procent.

Beträffande norrländska andelsmejerifonden meddelar statskontoret, att för
fondens räkning hos riksgäldskontoret för närvarande (22 februari 1930) innestå
odisponerade anslagsmedel å 100,000 kr. — behållning å anslaget XVII
V1920 _— varav vid utgången av innevarande budgetår möjligen förefintlig
behållning kommer att tagas i anspråk för finansiering av nästa års lånebudget,
att av fondens kapitalmedel förefinnes en behållning å statsverkets giroräkning
i riksbanken av 48,166: 70 kr. samt att av samma kapitalmedel utestå
lån av sammanlagt 251,833: 30 kr.

Riks gälds fullmäktige hava i fråga örn den föreslagna mejerilånefondens storlek
samt villkoren för lån från densamma ej något annat att erinra, än att låneräntan
bör fullt motsvara statens egna utgifter för upplåning av de för fonden
erforderliga medlen, varför för närvarande skulle erfordras en räntefot av
4.6 procent. Under förutsättning av att räntan beräknas på angivet sätt och att
statskontoret bemyndigas kräva fullgod säkerhet för från fonden utlämnade
lån — såsom sadan kan enligt fullmäktiges mening icke godkännas enbart inteckningar
upp till 5/6 av den beräknade anläggningskostnaden för nya mejerier
— synas avsättningarna till fonden helt kunna utgå av lånemedel. Skulle
däremot räntefoten å lånen sättas lägre än den effektiva räntan å statens upplåning
eller mindre stränga krav komma att ställas på säkerheten, bör i över -

Kungl. Maj:ts proposition nr U66.

45

ensstämmelse med de principer, som i fråga örn statens lånefonder tillämpats
under de senaste åren, avsättningarna till fonden delvis ske av andra statsinkomster
än lånemedel med sådan proportion mellan de båda slagen av medel,
att de i fonden ingående lånemedlen med säkerhet kunna beräknas bliva fullt

förräntade. o

Sveriges allmänna lantbruksällskap uttalar sin tveksamhet angående lämpligheten
av att lån ur den föreslagna mejerilånefonden skola kunna beviljas
även till andra än av producenterna själva bildade mejeriföretag. I varje fall
anser sällskapet riktigast, att den föreslagna låga räntesatsen av högst 4 procent
endast kommer jordbrukets egna företag på området till godo.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. hemställer,
att vid låns utlämnande från mejerilånefonden mot säkerhet av fastighetsinteckning
sådan möjlighet beredes, att till förmånsrätten högre liggande inteckningar
för ändamålet kunna användas, sa att förslagsvis inteckningar under
50 % av taxeringsvärdet härigenom kunde vara tillgängliga för fastighetsägaren
till användande som säkerhet för annat lån. Fondens medel skulle härigenom
i motsvarande omfattning mindre anlitas och lån från fonden kunna beviljas
i större utsträckning. I fråga örn låneräntan anser mjölkcentralen, att
densamma bör sättas till en räntefot, motsvarande statens inlåningsränta.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening framhåller såsom en gärd av ö»«^ea _o«frättvisa,
att lånemöjligheten i den föreslagna .mejerilånefonden redan Iran f6ren{ng,
början öppnas i lika grad för ost- och smörmejerier. I annat fall kan befaras,
att fonden kommer att påverka mejerihanteringens utveckling i riktning mot
smörmejerier, något som icke kan hava varit avsikten.

Verkställda undersökningar hava visat, att avsevärda brister i mångå fall
förefinnas vid landets mejerier med avseende på byggnader, inredning och ma- chefen.
skinell utrustning, ett missförhållande som det tydligen är äv stor vikt att i
möjligaste mån avhjälpa. Då mejeriernas ekonomiska ställning ofta icke torde
vara av den styrka, att kapital för behövliga förbättrings- och moderniseringsarbeten
kan uppbringas på enskild väg, synes det av behovet påkallat, att staten
i detta hänseende träder stödjande emellan genom tillhandahållande av kapital
för ändamålet på gynnsamma villkor. Genom en sådan åtgärd torde även
ökat intresse kunna väckas bland mejerihanteringens utövare för behövliga moderniseringsarbetens
vidtagande. På grund härav anser jag, att det förslag
rörande inrättandet av en statens mejerilanefond för ovan berörda ändamål, vilket
av lantbruksstyrelsen framlagts i skrivelse till Kungl. Majk den 26 september
1929 och vilket med vissa ändringar biträtts av jordbruksutredningen, bör
realiseras.

Då en mejerilånefond, den s. k. norrländska andelsmejerifonden, uppgående
till ett belopp av inemot 400,000 kr., redan förefinnes, skulle genom den nu
föreslagna fondens inrättande två fonder för i stort sett samma syfte uppstå.
Förhållandet skulle vara förenat med obetydlig olägenhet, därest samma
lånevillkor tillämpades för de två fonderna, men de villkor, som jag nedan ämnar
föreslå för lån ur den nya fonden, skilja sig i flera viktiga hänseenden, såsom
beträffande räntefot, lånemaximum, amorteringstid och säkerheter, från
de för den norrländska fonden gällande (jfr sv. förf. sami. 1917 nr 422). För
att avlägsna en sådan olikhet, vilken uppenbarligen icke kan anses ändamålsenlig,
kan man antingen tänka sig en ändring av den norrländska fondens villkor

Sveriges

allmänna

lantbruks sällskap.

Mjölk centralen.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

till överensstämmelse med den nya fondens eller ock, på sätt som jordbruksntredningen
föreslagit, en sammanslagning av de två fonderna till en enda bela
landet avseende fond. Av dessa alternativ finner jag det senare erbjuda vissa
praktiska fördelar och vill alltså förorda en sammanslagning. Av kommerskollegium
och förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap har
visserligen uttalats, att härigenom risk kunde uppstå för de norrländska mejeriintressenas
tillbakasättande, men en sådan risk torde kunna förebyggas genom
direktiv beträffande principerna för fondens förvaltning av innehåll, att norrlandsintressena
icke böra ställas i ett mindre gynnsamt läge än förut.

Den nya mejerilånefonden synes i enlighet med jordbruksutredningens förslag
för budgetåret 1930—1931 böra tillföras ett kapital av 2 milj. kr., oberäknat
den norrländska andelsmejerifonden, samt äga till uppgift att bereda
smör- och ostmejerier möjlighet till lån för vidtagande av ny- eller ombyggnad
av mejerilokaler samt tekniska förbättringar med avseende på inredning
och maskinutrustning m. m. För lån ur fonden anser jag en räntefot av 4.5
procent böra tillämpas. Av skäl, som anförts av jordbruksutredningen, finner
jag icke något visst maximum för lånens storlek böra föreskrivas. Lån
synes i enlighet med jordbruksutredningens förslag böra kunna beviljas till
högst 5/e av anläggningskostnaden med en amorteringstid av högst 12 år för
lån, avsedda enbart för maskinutrustning o. d., och högst 22 år för övriga lån, i
båda fallen inklusive två amorteringsfria år. Säkerheten för lån bör prövas och
godkännas av statskontoret. I övrigt torde det böra tillkomma Kungl. Maj :t att
närmare utforma bestämmelserna rörande villkoren för ifrågavarande lån.

Låneärenden i samband med den norrländska andelsmejerifonden prövas
och avgöras av lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande hushållningssällskap.
Det synes mig lämpligt, att samma anordning tillämpas med avseende
på den nu föreslagna mejerilånefonden.

Enligt de grunder, som tillämpas i fråga örn beredande av medel för statens
utlåningsfonder, torde -—- därest räntefoten vid utlåning från fonden i enlighet
med mitt förslag bestämmes till 4.5 procent — av det för den nya mejerilånefonden
erforderliga anslaget 10 procent eller 200,000 kr. böra täckas av skattemedel,
medan återstoden, 1,800,000 kr., bör utgå av lånemedel.

10. Omorganisation av kontrollen över exportsmöret.

Jordbruks- Jordbruksutredningen framhåller, att om allt svenskt exportsmör skall föras
utredningen, till en enda klass, såsom nu sker, och ej uppdelas på flera kvalitetsklasser, såsom
är brukligt i vissa andra länder, så är det ytterst viktigt, att kvaliteten
hos de sämre mejerimärkena snarast höjes till nivå med de bättres. Det gemensamma
märket medför annars, att det bästa smörets pris dragés ned till
det sämres prisläge, då vid all varuhandel gäller, att priset har benägenhet att
inställa sig efter värdet å den lägsta kvaliteten inom ett stort varumärke. Det
svenska smörets avsättningsvillkor äro också i hög grad beroende av i vad mån
det svenska märket som helhet kan tillvinna sig marknadens förtroende och
uppskattning. Det gäller därför att i fråga örn allt exportsmör åstadkomma
en standardvara med avseende på såväl kvalitet som andra värdebestämmande

Kungl. Majds proposition nr 266.

47

egenskaper. Standardisering utgör vidare en grundval för den viktiga försäljningen
i fast räkning samt är i övrigt ägnad att på olika sätt förenkla handelsproceduren.

För uppnående av standardisering utgör en effektiv kontrollverksamhet det
viktigaste medlet. Kontrollen över det svenska exportsmöret handhaves av
svenska smörprovningama, en institution som sedan mitten av 1890-talet arbetat
med statsunderstöd och under lantbruksstyrelsens överinseende. Smörprovningarna
äro organiserade med huvudkontor i Göteborg och filialkontor i
Malmö, varjämte särskilda ombud äro verksamma å vissa andra exportorter.
Kontroll i syfte att garantera en bestämd kvalitet kom dock till stånd först år
1905, då ett särskilt varumärke, det s. k. runmärket, infördes med föreskrifter
av lantbruksstyrelsen rörande användningen. Förebilden härvid utgjorde i viss
mån det några år tidigare i Danmark införda lurmärket. För att mejeri skall
medgivas rätt att åsätta sitt smör runmärke erfordras i huvudsak:

a) att smöret uppnått minst 10 poäng vid bedömning efter en 15-gradig
skala;

b) att smörets vattenhalt icke överstiger 16 procent;

c) att den till beredande av smöret använda grädden eller mjölken pastöriserats
till minst 80 grader Celsius; samt

d) att mejeriet äger en för framställning av smör utav fullgod beskaffenhet
ändamålsenlig utrustning, omfattande bland annat lämpliga anordningar
för pastörisering och avkylning, samt i övrigt vidtager alla åtgärder, som
krävas för säkerställande av en fullgod och jämn tillverkning, och ställer sig
till efterrättelse av smörprovningarnas styrelse i sådant avseende lämnade föreskrifter.

Kontrollen över smörets kvalitet och vattenhalt m. m. utföres dels genom
s. k. regelbunden (ordinarie) provning i Göteborg och Malmö, dels genom särskild
s. k. veckokontroll å exportortema. För regelbunden provning inkallas
smör direkt från mejerierna i sådan ordning, att smör från varje mejeri blir
provat minst tre gånger årligen. Mejeri med runmärkesrätt är även skyldigt
att lämna smörprovningarnas tjänstemän tillträde till mejeriet i och för undersökning
av smörets kvalitet och mejeriets utrustning m. m. Om smörets kvalitet
icke uppfyller stadgade fordringar och anmärkta brister icke avhjälpas,
kan rätten att använda runmärket fråntagas mejeriet. Håller smöret högre
vattenhalt än 16 %, fråntages mejeriet omedelbart berörda rätt. Så snart mejeriet
kan styrka och förnyad provning visar, att anmärkta brister avhjälpts,
kan runmärkesrätten återfås. Antalet i smörprovningarna deltagande mejerier
var vid 1929 års slut över 600. Utförsel av icke runmärkt smör är sedan år
1926 förbjuden.

Mer eller mindre långtgående kontroll över exportsmöret är en gemensam
företeelse för alla smörexporterande länder av betydenhet. Danmarks smörkontroll
har numera förts avsevärt längre än den svenska från att tidigare ha
stått på ungefär samma ståndpunkt. Kontrollanordningarna i Danmark ha liksom
i Sverige uppbyggts så småningom och förete därför viss splittring. I
ett flertal länder, såsom Estland, Lettland, Finland, Australien och Nya Zeeland,
har såväl kontrollen som exporten av smör ordnats efter mera enhetliga
linjer. Gemensamt för dessa länder är, att exporten koncentrerats över en
eller ett fåtal hamnar samt att allt smöret underkastas kontroll och klassificeras,
innan det släppes ur landet. Vanligt är också, att kontroll införts beträffande
icke blott kvalitet och vattenhalt utan även nettovikt, förpackning, kylning
under transporten m. m.

Den svenska smörkontrollen har under de senaste åren gjort betydande framsteg
med åtföljande förbättring av smörets kvalitet. Truls detta har det svenska
smöret icke kunnat hävda sin ställning på den utländska marknaden, vil -

Nnvarande

smör kontroll.

Hchovot av
ökad kontroll.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Koncentration
av smörexporten.

ket enligt jordbruksutredningens uppfattning till ej ringa del beror på att kontrollverksamheten,
på grund av bristande resurser och organisatoriska svagheter,
icke kunnat i nödig grad utbyggas och skärpas samt på att mejerierna därför
icke bringats att vidtaga erforderliga förbättringar. För att fullgöra sin
uppgift på ett sätt, som motsvarar nutida krav, måste kontrollen därför väsentligt
skärpas och utvidgas. Skärpning av kontrollen erfordras sålunda beträffande
smörets kvalitet dels genom utförande av hållbarhetsprovningar minst
en gång i månaden för varje exportmejeri, dels genom förstärkning av den s. k.
veckokontrollen, så att denna utföres, icke såsom nu av en tjänsteman vid eller
ett ombud för smörprovningarna i närvaro av exportören, utan av en nämnd på 4
personer, nämligen tvenne smörprovningarnas tjänstemän, en konsulent eller mejerist
(tillverkare) och en exportör. Denna nämnd skulle även utföra hållbarhetsprovningarna.
Även kontrollen över smörets vattenhalt behöver göras mera
noggrann. All kontroll bör ske anonymt, d. v. s. utan att kontrollanten äger
kännedom om vilket mejeri som framställt smöret. Kontrollen bör vidare utvidgas
att omfatta jämväl smörets äkthet och salthalt, smörets färg, smörförpackningarnas
nettovikt, emballaget och förpackningarnas beskaffenhet. Oberäknelig
skada skulle tillfogas smörets anseende, örn förfalskningar å exporterat
smör konstaterades. Beträffande salthalt och färg är det av vikt, att anpassning
sker efter de engelska och tyska marknadernas mycket olika fordringar,
och av undersökningar i berörda avseenden skulle exportörerna kunna erhålla
ledning. Nettoviktskontrollen är genomförd i alla smörexporterande länder
av betydenhet och erfordras för uppnående av enhetliga normer å området
och därmed undvikande av justeringar i exportörernas lokaler, varvid smöret
kan förorenas genom damm och mögel. Därjämte göra mejerierna förluster å
de ojämna vikterna, enär de i regel få avdrag för undervikt men inte tillägg
för övervikt. Emballagets och förpackningarnas beskaffenhet är icke oviktig
för köparnas bedömning av varan. Även i så måtto bör kontrollen utvidgas, att
densamma kommer att avse även osaltat smör, vilket smör hittills icke regelbundet
kontrollerats.

Förutom de laboratorieundersökningar, som erfordras i samband med ovan
berörda kontrollverksamhet, erfordras vissa andra kemisk-bakteriologiska undersökningar,
såsom särskilt beträffande smörfelens orsaker och natur samt
det vid mejerierna använda vattnets beskaffenhet. Kontrollen bör vidare utvidgas
att avse även skötsel, renhållning och kylning av smörexportörernas lagerlokaler,
smörets kylning å järnvägarna samt smörets lastning och kylning
å de fartyg, som frakta smöret till utlandet.

För det effektiva handhavandet av en smörkontroll av ovan förordade art.och
omfattning utgör exportens splittring på ett flertal orter en stor olägenhet icke
minst med hänsyn till svårigheten att erhålla lämpliga personer för en mera utbredd
lokal kontroll och att genomföra enhetliga normer för kontrollen. Kontrollen
av smör, som utföres över Trälleberg, Mon och Charlottenberg, försvåras
för att icke säga omöjliggöres bl. a. genom att smörets uppehållstid å resp. orter
är för kort för att provning skall hinna verkställas. Även med hänsyn
till smörets hållbarhetsprovningar och kontrollen av vattenhalt, äkthet, färg
och salthalt innebär exportens splittring stora nackdelar ur skilda synpunkter,
vartill kommer att berörda splittring måste medföra relativt höga kontrollkostnader,
örn kontrollen skall motsvara sitt syfte. För att skapa bättre förutsättningar
för en effektiv kontrollverksamhet anser därför jordbruksutredningen,
att smörexporten på sätt som skett exempelvis i Finland, Estland och
Lettland bör koncentreras till ett fåtal hamnar. En sådan koncentrering skulle
även ur handelssynpunkt erbjuda avsevärda fördelar, då härigenom bättre förutsättningar
vinnas för genomförande av lämpliga anordningar för lossning,
förvaring, inlastning och transport av smör. Då vidare rederierna få större

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

49

kvantiteter att frakta, kunna de mera tillmötesgå producenternas och exportörernas
önskemål beträffande lämpliga kylanordningar å båtarna och billigare
frakttaxor. Koncentreringen motverkar ävenledes exportens allt för starka
uppdelning på ett stort antal exportörer och öppnar därmed möjligheter för en
jämnare fördelning av exporten.

De hamnplatser, till vilka smörexporten enligt jordbruksutredningens mening
i och för kontrollens verkställande bör koncentreras, äro Malmö och Göteborg.
Kontrollen bör liksom hittills handhavas av svenska smörprovningarna,
som för ändamålet bör organiseras med en fullständig kontrollstation å
vardera platsen, varvid huvudkontoret bör förläggas till den ort, som förmedlar
den avgjort största smörexporten, d. v. s. Malmö. Förutom från Malmö
förekommer mera betydande smörexport endast över Trälleberg och Göteborg.

Av 1929 års totala smörexport gick 47.9 % över Malmö, 25.8 % över Trälleberg
och 23.4 % över Göteborg. Närmast i ordningen kom sedan Hälsingborg med
2.0 % och Halmstad med 0.6 %. Ehuru alltså exporten över Trälleborg är mycket
betydande, anses icke behövligt att därstädes upprätta kontrollstation^ enär
allra största delen av denna export å järnväg passerar Malmö och alltså där
kan kontrolleras. Önskvärt vore dock, att genomgående zontariffberäkning
finge tillämpas för smör, som inlastas för direkt export men för kontroll uppehälles
i Malmö. Exporten över Hälsingborg bör utan större fraktfördyring
kunna dirigeras över Malmö, och liknande omdirigering till Malmö eller Göteborg
bör ske av den relativt obetydliga export, som förekommer över andra
hamnar. Mot ifrågavarande anordning hava visserligen erinringar framförts
av hamnmyndigheterna i Hälsingborg och Halmstad samt mejeriernas centralförening
i Halmstad, men ifrågavarande lokala intressen böra enligt jordbruksutredningens
mening stå tillbaka för jordbrukets samfällda stora intresse
av en koncentrering.

För att de med smörexportens koncentrering avsedda fördelarna ur kontrolloch
handelssynpunkt skola kunna fullt omsättas i praktiken anser jordbruksutredningen
erforderligt, att i Malmö och Göteborg särskilda kyllagerhus anläggas,
vilka skulle stå under svenska smörprovningarnas förvaltning. I lagerhusen
skulle allt smör kontrolleras och förvaras före utförseln, och exportörerna
skulle där få förhyra lager- och eventuellt även kontorslokaler. För
närvarande ligga exportörernas lagerlokaler spridda samt äro ofta obekväma
att arbeta uti. vilket är ägnat att göra kontrollen besvärligare och mera arbetskrävande.
Viktigare är dock, att flertalet lagerlokaler icke kan amses tillfredsställande
med avseende på kylanordningar, varjämte deras spridda läge
medför avsevärda transportkostnader. Genom anordning av lämpligt belägna
kylda lagerhus uppnås flera viktiga fördelar. Smörkontrollen kan enkelt
och effektivt ordnas, och säkerhet vinnes för att smöret å exportorterna förvaras
under lämpligaste förhållanden. . Noggrann ^tillsyn kan hållas över lagerlokalernas
renhållning och smörets inlastning a fartygen. Även kontrollen
av kylningen å fartygen underlättas. Då järnvägsspår framdragas till lagerhuset
och detta förlägges nära kaj, där exportbåtar lasta, samt utrustas
med moderna transportanordningar, nedbringas omkostnaderna för transporter
och lastning i exporthamnarna, varigenom avsevärda besparingar kunna
göras.

Såsom ovan framhållits, förutsätter kontrollverksamheten en mångfald ke- Koutroiimisk-bakteriologiska
undersökningar ävensom andra undersökningar, vilka laboratorier,
måste utföras på laboratorium. Hittills förekommande analyser hava utförts
å Malmöhus läns hushållningssällskaps laboratorium. Skulle fortfarande utanför
kontrollorganet stående laboratorium anlitas, ifrågasätter jordbruksutredningen
härför ett till Alnarp förlagt mejerilaboratorium. Viktiga praktiska

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 229 käft. (Nr 266.) 4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Ökniug av
kontrollpersonalen.

skäl anses emellertid tala för inrättandet av särskilda laboratorier i direkt
samband med kontrollstationerna. Främst gäller sålunda, att vissa undersökningar,
såsom beträffande smörets vattenhalt, färg och sälthult, kräva ett
snabbt utförande, då smörets uppehåll på exportorten mången gång är helt
kortvarigt. Vidare bör kontrollorganet ha möjligheter att anpassa undersökningarna
efter skiftande behov och icke härvid vara beroende av ett fristående
laboratoriums resurser. Slutligen har erfarenheten visat, att det planmässiga
arbetet vid ett utomstående vetenskapligt laboratorium kan störande påverkas
av analysarbeten för kontrolländamål. Jordbruksutredningen anser därför, att
särskilda laboratorier böra inrättas vid kontrollstationerna och inordnas under
dessa. Härvid skulle dock endast laboratoriet vid huvudstationen i Malmö
behöva utrustas för utförande av alla slags i samband med kontrollen ifrågakommande
undersökningar. Laboratoriet i Göteborg skulle avses blott för
mera brådskande bestämningar. Undersökningarna böra icke omfatta vetenskaplig
forskning för generellt klarläggande av orsakerna till olika smörfel
o. d. utan åsyfta ett utnyttjande av den kännedom, man vunnit härom, till
tjänst för mejerihanteringen.

_ Självfallet kräver kontrollverksamhetens föreslagna skärpning och utvidgning
betydande ökning av antalet fasta befattningar vid svenska smörprovningarna.
Under år 1929 voro befattningarna följande (grundlön exklusive
dyrtidstillägg inom parentes): direktör (7,200 kr.), assistent (5,200), två konsulenter
(5,200 värdera), bokhållare (3,500), vaktmästare (1,800), kontorsbiträde
(1,800) och expeditionsman i Malmö (500). Å varje exportort med undantag
av Göteborg ha smörprovningarna därjämte en representant, som mot
viss ersättning utför löpande kontroll av exportsmöret. Utom kontrollgöromål
handhar huvudkontorets personal försäljning till mejerierna av runmärkta
stäver och smörpapper. Rörande antalet efter kontrollens fullt genomförda
omorganisation behövliga befattningshavare och deras avlöningsförhållanden
anför jordbruksutredningen i huvudsak följande.

Smörprovningarnas direktör. Denne förutsättes skola fullgöra i huvudsak
samma åligganden som för närvarande samt därjämte handhava förvaltningen
av kylhuset i Malmö. Då smörprovningarnas vidgade verksamhet kommer
att medföra såväl större arbetsbörda som ett ökat ansvar för verksamhetens
ledning, anses hans grundlön skäligen böra ökas till 9,500 kr. för år
räknat.

Direktörsassistenter. Då verksamheten vid kontrollstationen i Göteborg ej
lärer kunna direkt ledas från Malmö, torde vara nödvändigt, att en vid smörprovningarna
anställd tjänsteman där fungerar såsom föreståndare under direktörens
ledning (direktörsassistent) och tillika såsom föreståndare för kylhuset
därstädes. Denne bör jämväl deltaga i förekommande provning av
svenskt exportsmör. Hans grundlön har ansetts böra sättas till 7,200 kr.
per år. På grund av att direktörens tid får antagas komma att till väsentlig
del upptagas av arbetet med smörprovningarnas ledning och då den stora
smörkvantitet, som utföres över Malmö, fordrar omfattande kontrollerande tillsyn
och provning, behöves också därstädes oundgängligen en assistent, vilkens
lön beräknas till 6,000 kr.

Kamrerare är nödvändig vid huvudkontoret i samband med den ökade verksamheten
och förvaltningen av lagerhusen. Grundlönen för denne beräknas till
5,200 kr.

Bokhållare. Då kontrollstationen i Göteborg måste arbeta tämligen självständigt
och mycket expeditions- och bokföringsarbete även där måste utföras
bland annat i samband med förvaltningen av lagerhuset, torde en bokhållarebefattning
där vara erfoderlig. Lön upptages till samma belopp som nu utgår,
nämligen till 3,500 kr. per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

51

Vad beträffar försäljningen av drittelstäver och smörpapper, synes denna
lämpligen böra ordnas så, att svenska smörprovningarnas självkostnader för
densamma, däri även inbegripet lön till den person, som sköter försäljningen,
bliva täckta. Denna befattningshavares lön liksom inkomsterna på nämnda
handel behöver därför icke upptagas här.

Inspektörer. Då de nuvarande två konsulenterna huvudsakligen utöva en inspekterande
verksamhet, föreslås ifrågavarande befattningar ändrade till inspektörsbefattningar.
Grundlönen har upptagits till samma belopp, som nu
utgår, nämligen 5,200 kr. för år.

Smörbedömare. Såsom förut framhållits, bör såväl veckoprovning av färskt
smör som hållbarhetsprovning utföras av en nämnd på fyra personer, varav
två böra vara svenska smörprovningarnas tjänstemän. Dessa provningar beräknas
taga i anspråk fyra dagar i varje vecka. På grund av anhopningen av
göromål ävensom på grund av omöjligheten för en person att under en dag avprova
mera än ett begränsat antal märken kunna smörprovningamas direktör,
direktörsassistenter och inspektörer ej hinna utföra alla dessa provningar. Vid
smörprovningarna behöva därför finnas anställda permanenta smörbedömare.
I Göteborg är det tillräckligt med en sådan, men i Malmö ha två bedömare ansetts
behövliga, enär den stora smörkvantiteten därstädes fordrar två olika bedömningsnämnder.
Till smörbedömare kunna mejerister lämpligen användas.
Lönen har ansetts böra upptagas till 4,000 kr.

Kontrollörer. Huvudsakligen för nettoviktskontroll, kontroll av emballaget
och förpackning samt provtagning har beräknats, att i Malmö kommer att erfordras
tvenne kontrollörer samt i Göteborg en. Dessa kunna även anlitas för
kontroll av smörets inlastning. På grund av att stora ekonomiska intressen beröras
av kontrollen, är det av vikt, att dugande personer kunna erhållas såsom
kontrollörer. Deras lön bör därför bestämmas till 4,000 kr. per år.

Kontor sbiträden och vaktmästare. Vidare hava beräknats bliva erforderliga
tre stycken kontorsbiträden, varav två i Malmö och ett i Göteborg, samt fyra
vaktmästare, varav två laboratorievaktmästare och två andra. Kontorsbiträdenas
löner hava ansetts böra upptagas till 2,100 kr. för år samt vaktmästarnas
till 2,000 kr. jämte fri bostad.

Laboratoriepersonak Vid huvudlaboratoriet har ansetts böra anställas en
väl kvalificerad kemist och bakteriolog såsom laboratorieföreståndare. Grundlön
har beräknats till 7,000 kr. Vid laboratoriet i Göteborg kan en person
med icke fullt så hög vetenskaplig skolning, lämpligen en person med mejerikonsulentutbildning,
användas. Lönen för denne har beräknats till 5,200 kr.
Därjämte beräknas fyra laboratoriebiträden, varav tre vid huvudlaboratoriet i
Malmö och ett i Göteborg, vara erforderliga. Lön beräknas till 2,400 kr. för
vardera.

Mejeriingeniör. Behovet av en mejeriingenjör och dennes ställning har förut
behandlats (jfr sid. 35). Grundlön har förslagsvis upptagits till 9,000 kr.

Äggkontrollörer. Slutligen ha smörprovningarna nyligen fått sig anförtrodd
kontrollen av äggexporten. Två kontrollörer äro härför erforderliga, av vilka
en redan anställts. Lönen bör bestämmas till 5,200 kr. per år.

Under ovan angivna förutsättningar samt med upptagande av arvode för
smörprovningarnas styrelse till nuvarande belopp skulle svenska smörprovningarnas
avlöningsstat bli följande.

Kostnader
för kontrollverksamheten.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska smörprovninga-nas arvoden och löner vid fullt genomförd
kontrollverksamhet för smör och ägg.

Vid kontrollstationen i

Summa

Malmö

Göteborg

Styrelsearvode...........

3,000

—

3,0o0

1 direktör ............

9,500

—

9.500

2 direktörsassistenter.......

6,000

7,200

13,200

1 kamrer.............

5,200

—

5,200

1 bokhållare............

—

3,500

3,500

2 inspektörer ...........

5,200

5.200

10,400

3 smörbedömare.........

8,000

4,000

12,000

3 kontrollörer (för nettovikt) ....

8,00u

4,000

12,000

3 kontorsbiträden.........

4,200

2,100

6.300

2 vaktmästare...........

2,000

2,000

4,000

1 kemist och bakteriolog......

7,000

—

7,o00

1 laboratorieassistent........

—

5,200

5,200

4 laburatoriebitraden........

7,200

2,400

9,600

2 laboratorievaktmästare......

2,000

2,000

4,000

1 mejeriingenjör..........

9,000

—

9.000

2 äggkontrollörer.........

5,200

5,200

10.400

Hy.esersättning till vaktmästare, 4 st.

ä 700 kr.

1,100

1,400

2,800

82,900

44,200

127,100

Dyrtidstillägg å, lönerna (c:a 17 % å grundlöner)

—

—

20,700

S-a kronor —

—

147,800

I fråga om övriga kostnader framhåller jordbruksutredningen, att bedömningskostnaderna
komma att väsentligt ökas genom införande av regelbunden
veckokontroll samt hållbarhetsprovningar, vartill skola inkallas konsulenter,
lärare vid mejeriinstitut och mejeriskolor, mejeriförståndare och exportörer, till
vilka arvoden och oftast även reseersättning få beräknas utgå. Likaså komma
porto- ävensom tryckningskostnader att väsentligt ökas på grund av det betydligt
ökade antal meddelanden, som måste utsändas till mejerierna.

Jordbruksutredningen har ansett sig böra räkna med ungefär nedanstående
årliga kostnader, sedan kontrollstationerna blivit färdiga och kontrollen fullt
genomförd.

Övriga kostnader för svenska smörprovningarnas verksamhet.

Kronor

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektörer m. fl.

Bedömningskostnader...............

Arbets- och transportkostnader..........

Tryckningskostnader...............

Porto- och telegram kostnader...........

Inventarier m. m.................

Laboratorieunderhåll...............

Hyror: Malmö, 500 kvm ä 25 kr...........12,500

Göteborg, 340 kvm ä 25 kr.......... 8,500

Övriga oförutsedda kostnader................

Kronor

16,000

20,000

3.000

8.000
10,000

3,000

3,000

21,000

3,000

87,000

Samtliga kostnader utgöra sålunda 234,800 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 53

För kostnadernas bestridande inflyta till svenska smörprovningarna för närvarande
dels vissa årliga avgifter från mejerierna, nämligen 50 kr. för varje i
provningarna deltagande mejeri, dels vissa avgifter för äggkontrollen, nämligen
25 öre per s. k. storlåda (1,440 st. ägg), dels slutligen statsanslag, som för
budgetåret 1929/1930 utgår med 40,000 kr. Därjämte ha smörprovningarna
haft någon inkomst på försäljning av runmärkta drittelstäver och runmärkt
smörpapper.

Jordbruksutredningen har ansett sig böra räkna med en höjning utav avgiften
från mejerierna till 100 kr. per deltagande mejeri men med bibehållande
tillsvidare utav den nuvarande avgiften för äggkontrollen. Därjämte skulle
smörprovningarna få tillgodoräkna sig vissa inkomster i förvaltningsersättning
för kylhusen samt i arvoden vid anlitande av mejeriingenjör. Handeln med
drittelstäver och smörpapper bör, såsom förut framhållits, drivas så, att den
täcker de därmed förenade kostnaderna (inkl. lön) utan att nämnvärt överskott
uppstår. I övrigt erforderliga medel böra tillskjutas av staten. Med dessa
utgångspunkter göres följande ungefärliga inkomstberäkning.

Beräkning av inkomster vid fullt genomförd kontroll.

Kronor

Provningsavgifter för mejerier, 650 st. ä 100 kr. . . . 65.000

Avgifter för äggkontroll.............. 20,000

Förvaltningsersättning från statens kylhus...... 4,000

Arvoden för anlitande av mejeriingenjör...... 5,000 94,000

Statsbidrag........................ 140,800

Kronor 234,MK)

Statens bidrag kan tänkas bliva till större eller mindre del täckt genom kontrollavgifter
för smör. Vid en kontrollavgift av exempelvis 0.25 öre per kg smör
samt en årlig export av 25,000 ton skulle en årlig inkomst av 62,500 kr; erhållas.
Jordbruksutredningen har dock icke ansett sig böra framställa något
bestämt förslag rörande sådan kontrollavgift samt betonar, att ifrågavarande
åtgärder äro av synnerligt stor betydelse för hela det svenska jordbruket, varför
staten bör även genom anslagsmedel kraftigt bidraga till deras realiserande.

Slutligen får beräknas vissa engångsutgifter i samband med att verksamheten
utvidgas och laboratorielokaler utrustas. Dessa, för vilka statsmedel erfordras,
har jordbruksutredningen uppskattat till 5,000 kr. för möbler och annan
kontorsutrustning samt 25,000 kr. för laboratorieutrustning, summa
30,000 kr.

De i det föregående förordade kylhusanläggningama, till vilka jämväl lokaler
för kontrollstationer och laboratorier synas böra anslutas, lära ej kunna bli
fullbordade förrän tidigast till den 1 juli 1931. Smörexportens föreslagna koncentrering
till Malmö och Göteborg torde emellertid icke kunna genomföras,
innan berörda byggnader blivit färdiga, enär inga lämpliga lokaler nu finnas,
vari smör, som från andra platser avsändes för export, kan intagas under provningen.
Ej heller kan kontrollverksamheten fullt genomföras, förrän kylhusen
och däri inredda laboratorier kunna tagas i anspråk. Å andra sidan är det
emellertid enligt jordbruksutredningens mening synnerligen viktigt, att den
skärpning och utvidgning av kontrollen, som innan dess kan genomföras, med
det snaraste kommer till stånd. Mest angeläget är för närvarande, att en permanent
kontrollavdelning inrättas i Malmö, varöver det mesta smöret utföres,
samt att regelbunden veckokontroll och hållbarhetsprovningar anordnas framför
allt beträffande det smör, som föres ut över Malmö och Göteborg. Ävenså
är det av vikt, att nettoviktskontrollen påbörjas. Såväl i Malmö som i Göte -

Atgärder
för (leii närmaste
tiden.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

borg bör därför en nettoviktskontrollör anställas. Jämväl bör kontrollen över
exportäggen skärpas genom anställande av en äggkontrollör även i Malmö.

_ Här anförda utvidgning av kontrollverksamheten bör enligt jordbruksutredningens
uppfattning genomföras från 1 juli 1930, varvid även huvudkontoret
lämpligen kan flyttas till Malmö. Härvid måste givetvis svenska smörprovningarnas
personal utökas samt rikligare medel ställas till förfogande för dess
verksamhet. Örn byggandet av kylhus i Malmö och Göteborg snarast påbörjas,
får man också taga i betraktande, att smörprovningarnas direktör samt direktörsassistenten
i Göteborg enligt sakens natur komma att få ett avsevärt ökat
arbete genom tillsyn vid kylhusens byggande och inredning. Jordbruksutredningen
har med hänsyn härtill ansett sig böra beräkna svenska smörprovningarnas
personal och kostnader för budgetåret 1930/1931 på följande sätt.

Svenska smörprovningarnas avlöntngsstat för budgetåret 1930-—1931.

Styrelsearvode..........

1 direktör ............

2 direktörsassistenter.......

1 kamrer............

1 bokhållare...........

2 inspektörer ..........

2 smörhedömare.........

2 kontrollörer (för nettovikt) . . .

2 kontorsbiträden........

1 vaktmästare, kontant......

1 mejeriingenjör tiden ‘/i—s% 1931

2 äggkontrollörer.........

Hyresersättning till vaktmästare

Malmö

Göteborg

Summa

kronor.

kronor.

kronor.

. 3,000

—

3,000

. 9,500

—

9.500

. 6,000

7,200

13,200

. 5,200

—

5.200

—

3,500

3,500

. 5,200

5,200

10,400

. 4,000

4,000

8,000

. 4,000

4,000

8,000

. 2,100

2,100

4,200

. 2,000

—

2,000

. 4.500

—

4.500

. 5.200

5,200

10,400

700

—

700

r 51,400

31,200

82,600

).....

13,400

Kronor

96,000

För bedömande av svenska smörprovningarnas omkostnadsstat för budgetåret
1930/1931 torde följande beräkning läggas till grund.

Övriga kostnader för budgetåret 1930—1931.

Kronor.

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektörer m. fl...........16,000

Bedömningskostnader......................... 14,000

Ersättning till ombud å olika exportorter............... 7,000

Arbets- och transportkostnader..................... 3 oqo

Tryckningskostnader......................... 7 ()00

Porto- och telegramkostnader......................10,000

Hyror för kontorslokaler och provningskällare:

i Malmö........................ 6,1)00

i Göteborg....................... 7,000 13 000

Ljus och städning m. m......................... 1,000

Isningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare........... 1,000

Nyanskaffning av inventarier...................... 5,m00

Kronor 77,000

Kungl. Maj:ts proposition nr S66.

55

Den totala kostnaden för smörprovningarnas verksamhet under budgetåret
1930/1931 skulle alltså uppgå till 173,000 kr.

Inkomsterna vid verksamhetens bedrivande beräknas på liknande sätt som
förut angivits beträffande smörprovningamas fullständiga stat. För nästa år
beräknas minst 600 mejerier komma att deltaga, för vilka avgiften upptages
till 100 kr. per mejeri.

Beräknade inkomster budgetåret 1930jl931.

Kronor

Provningsavgifter från mejerier, 600 st. ä 100 kr......... 60,000

Avgifter för äggkontrollen ............................ 15,000

Arvoden för anlitande av mejeriingenjör ................ 2,000

Kronor 77.000

Då kostnaden för smörprovningarna under nästa budgetår, såsom ovan angivits,
blivit beräknade till sammanlagt 173,000 kr. skulle alltså för verksamhetens
upprätthållande i föreslagen omfattning för budgetåret 1930/1931
erfordras ett från nuvarande 40,000 kr. till 96,000 kr. förhöjt statsanslag.

Svenska smörprovningarna framhåller, att den s. k. veckokontrollen av smö- Svenska
rets kvalitet efter smörexportens koncentrering som regel torde kunna utövas
av smörprovningarnas egen personal utan tillkallande av särskilda bedöm- y
ningsnämnder. Det torde liksom hittills böra tillkomma lantbruksstyrelsen
att årligen inom ramen av disponibla medel fastställa smörprovningarnas löneoch
omkostnadsstat.

Smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg avser icke i och för
sig, att äggexporten samtidigt skall dirigeras över nämnda platser.

Av Uppsala låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott tillkallade kom- Hushållmitterade
anse det föreslagna inrättandet av laboratorier vid svenska smörprovningarna
för undersökningar rörande smörfelens natur såsom alltför kost- vältning*
samt i anseende till att anstalt med i stort sett samma arbetsuppgifter redan utskott.
sedan länge varit i verksamhet samt förorda, att de undersökningar, som beröra
forsknings- och försöksarbeten,-alltjämt hänskjutas till centralanstaltens
mejeri- och bakteriologiska avdelningar.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap befarar, att till
följd av smörkontrollens skärpning den inhemska marknaden kan komma att
belastas med för export kasserat runmärkt smör, samt ifrågasätter därför,
huruvida icke under de närmaste åren övergångsbestämmelser skulle vara
motiverade, varigenom möjlighet öppnades för export även av annat än det
allra finaste smöret. Det anses även, att exportpremier för smör under de
närmaste åren skulle kraftigt stimulera mejerierna till de största ansträngningar
att så fort som möjligt komma med vid exporten, varigenom smörpriset
skulle bli förmånligare och övergångssvårigheterna lättare att övervinna.

Då vidare allt exportsmör skulle gå över Malmö eller Göteborg, anses det
vara förenat med billighet och rättvisa, att mejerierna i mellersta och norra
Sverige kompenseras genom en kraftig nedsättning av smörifrakterna till
nämnda platser. Ifrågavarande koncentrering kräver vidare för gotlandssmörets
vidkommande särskilda åtgärder till förekommande av de stora olägenheter,
som en kassering å exportorten med åtföljande aterfraktning av smöret
lill Stockholm skulle medföra. Förvaltningsutskottet finner sålunda erforderligt,
att en lagerlokal försedd med kylanordning anordnas i Visby, vilken
även skulle vara av stor betydelse för lagring av s. k. löksmör och vid en
eventuell äggexport. Å berörda lagerlokal bör allt gotlandssmöret, varje vecka

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

intagas och underkastas noggrann kontroll, varvid kan avgöras, vilket smör
som kan sändas på export utan större risk att i Malmö eller Göteborg bli kasserat.
Kontrollen kan lämpligen under svenska smörprovningarnas överinseende
handhavas av Gotlands smör- & äggexportförening, vilken även torde
vara lämplig som innehavare av det ifrågasatta kylhuset.

Förvaltningsutskottet i Blekinge läns hushållningssällskap anser, att genomgångsfrakter
och andra åtgärder, avsedda att förbilliga den direkta handeln
mellan producent och utländsk köpare, måste uppställas som oeftergivliga
villkor för smörexportens föreslagna koncentrering.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap uttalar, alf
runmärket genom den sänkning av fordringarna för dess erhållande, som under
senare åren vidtagits, praktiskt taget övergått från kvalitetsmärke till
nationalmärke. Ökade fordringar på runmärkt smör och eventuellt upphävande
av exportförbudet för icke runmärkt smör skulle enligt utskottets förmenande
säkerligen medföra ökade ansträngningar från mejeriernas sida, varigenom
kontroll av mejeriernas utrustning m. m. skulle kunna avskrivas.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap riktar en allvarlig
gensaga mot smörexportens och -kontrollens koncentrering till Malmö
och Göteborg. Härvid framhålles, att förhållandena i Sverige äro helt andra
än exempelvis i östersjöstaterna, där i allmänhet blott från en enda hamn står
till förfogande regelbunden ångbåtsförbindelse med England. I Sverige kräves
på grund av landets större ytvidd ännu mera än i Danmark tillgång till
ett flertal exporthamnar för smör. Vad smörexporten över Halmstad beträffar,
har numera en välorganiserad sammanslutning bland länets mejerier bildats,
som över staden redan utför till England mera än 400 drittlar per vecka.
Vidare försäljas f. n. varje vecka från länet 600 drittlar över Malmö, varjämte
300 drittlar per vecka exporteras över Göteborg från den söder om Åskloster
belägna delen av Halland. Från Västergötland, Småland och norra.
Skåne kunna dessutom 200 drittlar per vecka förväntas tillföras Halmstad
såsom exporthamn, vilket tillsammans gör 1,500 drittlar per vecka eller omkring.
3,750 ton per år. Enligt verkställda beräkningar skulle de halländska
mejerierna och därmed länets jordbrukare vid dirigering av länets hela smörexport
över Malmö eller Göteborg tillskyndas en merutgift i frakter m. m. å
minst 100,000 kr. Då nu i Halmstad'' finnes en för exportsmöret använd
mycket god nederlagskällare med tidsenlig kylanordning, synes det för länets
vidkommande synnerligen olämpligt att tvinga den halländska exporten över
annan ort. Såsom ett ytterligare starkt bärande skäl häremot anföres, att
nyssberörda källare kan disponeras av staten hyresfritt samt att alla hastande
laboratorieundersökningar kunna snabbt och effektivt utföras å statens kemiska
station i staden. Med Halmstad som exportort göres vidare länets smörtillverkning
mera oberoende av uppträdande mellanhänder i smörhandeln. Smörkontrollen
bör med viss förenkling av föreslagna anordningar kunna genomföras
i Halmstad utan kostnader, jämförbara med ovan beräknade merutgift för länets
mejerier vid export över Malmö eller Göteborg.

Utskottet framhåller vidare, att Halmstads bibehållande som exportort för
smör är av betydelse för de halländska jordbrukarna även med avseende på
det stora, till staden förlagda andelsslakteriet. Örn smörexporten upphör, finnes
nämligen grundad risk för att det engelska rederi, som varannan vecka avhämtar
smör och slakteriprodukter, inställer sin drift på staden, varemot rederiet,
ställt i utsikt att vid fortfarande smörexport låta sina båtar anlöpa staden
varje vecka. För slakteriet beräknas en indragning av berörda förbindelse betyda
en merutgift enbart i järnvägsfrakter av omkring 20,000 kr. per år.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap anser, att svenska
smörprovningarnas arbetsuppgifter icke böra omfatta kontroll av mejerier -

Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.

57

nas lokaler och utrustning, utan ifrågavarande kontroll bör tillkomma mejerikonsulenterna.
De två föreslagna inspektörsbefattningarna vid smörprovningarna
böra därför kunna undvaras. Utskottet kan icke utfinna något motiv, varför
berörda inspektörer föreslagits till 1,000 kr. högre avlöning än mejerikonsulenter,
då de skola vara jämställda i utbildningshänseende.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser det kunna
tagas under övervägande, huruvida icke en klassificering av smöret och dess
betalning efter kvalitet eller eventuellt en höjning av fordringarna för runmärkesrätt
skulle kunna bidraga till kvalitetens höjande. I fråga örn smörexportens
koncentrering torde snara åtgärder vara av nöden för att förebygga tillkomsten
av nya exportorter, som eventuellt kunna komma att ställa anspråk
på ersättning för gjorda anläggningar.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap påpekar, att
genom smörexportens koncentrering till två hamnar kommer järnvägsfrakten förvissa
trakter i landet att fördyras. En särskild tariff för exportsmör bör därför
uppgöras, varvid så ordnas, att den genomgående zontariffberäkningen ej
brytes genom smörets obligatoriska uppehåll å kontrollstation.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att då det gäller frambringandet av ett på
utlandsmarknaderna konkurrenskraftigt svenskt smör, synas de positiva ansträngningarna
att åstadkomma en hög kvalitet hos smöret böra vara det primära
och centrala, medan kontrollanordningar få anses såsom mera sekundära
åtgärder, vilka, därest strävandena att höja smörets kvalitet kröntes med fullständig
framgång, till och med kunde vara ganska begränsade. Såsom den
internationella smörhandeln nu en gång är organiserad, ligger det emellertid
stor makt uppå att genom effektiv kontroll hindra utförsel av underhaltiga
smörpartier och bereda skydd mot vissa inflytelser i skadlig riktning på exportsmörets
ställning å utlandsmarknaden. En dylik kontroll är på samma
gång i tillfälle att lämna de tillverkande mejerierna upplysningar av stort värde
ifråga örn smöret.

Lantbruksstyrelsen anför vidare, att den mer eller mindre statligt ordnade
kontroll av exportsmöret, som organiserats i olika länder, i stort sett kan sägas
förekomma i två olika huvudtyper, den ena mera fullständig och genomgripande,
syftande till en effektiv kontrollgranskning i exporthamn av praktiskt taget
varje parti smör, som är avsett att utföras, den andra organiserad på ett mindre
ingripande sätt, som visserligen möjliggör en ganska ingående uppsikt över de
olika mejerierna och deras tillverkning av smör men icke bereder tillfälle till
specialkontroll över vart särskilt märke exportsmör. Förstnämnda typ har
huvudsakligen kommit till användning i länder, där mejeriskötseln stått jämförelsevis
lågt, såsom t. ex. Finland och de baltiska staterna. På den andra
typen utgöra kontrollanordningarna särskilt i Danmark och Holland exempel.
Den .svenska kontrollen ansluter sig närmast till den senare typen, örn än särskilt
genom den s. k. veckokontrollen viss anknytning jämväl till den först omnämnda
typen skett. Det av jordbruksutredningen framlagda förslaget kan i
viss mån sägas i sig innefatta det väsentliga av det. som representerar båda de
olika typerna. Ett genomförande av förslaget ifråga skulle alltså med hänsyn
till den svenska smörexporten innebära möjligheter till ett mera omfattande,
kontrollförfarande, än kanske något annat land i Europa för närvarande tilllämpar.
Huruvida förhållandena i Sverige verkligen äro sådana, att en så radikal
och till följd därav kostsam anordning kan anses fullt motiverad, kan
måhända sättas ifråga.

Lantbruksstyrelsen anser emellertid, att den nuvarande kontrollen över det
svenska exportsmörets såväl tillverkning som beskaffenhet är i behov av ytterligare
fulländning och att åtgärder härför icke böra uppskjutas. Styrelsen
ansluter sig i huvudsak till jordbruksutredningens förslag beträffande kontrol -

Lantbruks styrehen.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr @66.

lens omfattning samt tillägger, att exportsmöret torde böra underkastas kontroll
även med hänsyn till huruvida den mjölk eller grädde, vaTav smöret framställts,
blivit vederbörligen pastöriserad, då pastörisering utgör ett villkor för rätten
att föra runmärket.

Med avseende på de av jordbruksutredningen föreslagna laboratorierna anser
lantbruksstyrelsen, att sådant laboratorium bör äga karaktären av kontrollaboratorium
för utförande av vissa på förhand bestämda undersökningar, medan
arbeten av mera vetenskaplig karaktär åtminstone tills vidare kunna och
böra överlåtas till den för sådana uppgifter speciellt utrustade centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet. Ifrågasättas kan jämväl, örn icke
vissa undersökningar av mera allmän kemisk karaktär, t. ex. vatten- och äkthetsundersökningar,
lämpligare och för mindre kostnad än vid eget laboratorium
skulle kunna verkställas vid de med statsmedel understödda kemiska stationer,
som för åt det allmänna verkställda analyser hava att tillämpa särskilt billig
taxa. Styrelsen finner det tillrådligt, att denna fråga före dess slutliga avgörande
underkastas en mera ingående utredning.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att en koncentrering av smörexporten till
Malmö och Göteborg ganska länge varit ett önskemål. Mot förslaget framställda
erinringar från orter, så belägna, att koncentreringen skulle medföra ökade
fraktkostnader, anses i viss mån berättigade, ehuru olägenheterna nog i ej ringa
grad överdrivits. Styrelsen håller före, att örn fördelarna av koncentreringsförfarandet
överhuvud taget icke skola äventyras, så måste det framlagda förslaget
utan åtminstone mera väsentlig inskränkning vidhållas. Lindring av
systemets olägenheter för särskilt otjänligt belägna mejerier torde kunna ske
genom beviljande av lämpligt avvägda fraktrabatter eller genom anordnande
av någon sorts licenssystem, varigenom vissa mejerier, för vilka någon betryggande
särskild kontroll — eventuellt på deras egen bekostnad -— kunde ordnas,
finge rätt att exportera smör över annan ort än de båda nämnda.

Med avseende på jordbruksutredningens förslag rörande anläggning av kyllagerhus
i Malmö och Göteborg, till vilka smörkontrollen skulle koncentreras,
anför lantbruksstyrelsen, att styrelsen vid tidigare övervägande av dessa förhållanden
hållit före, att en nöjaktig kontroll av exportsmöret skulle vara
möjlig att organisera med bibehållande av smörets förvaring och erforderlig
gransknings utförande i respektive exportörers egna lagerlokaler. Över dessas
beskaffenhet och skötsel skulle emellertid det allmänna, det vill säga
smörprovningarna, på ett eller annat sätt beredas tillfälle att utöva verksam
kontroll, varvid i första rummet skulle uppställas fordran på förvaringslokalernas
utrustande med lämpliga kylanordningar. Härvid skulle villig medverkan
av smörexportörema i allmänhet antagligen kunna påräknas, särskilt
om möjlighet bereddes exportör att erhålla lån ur mejerilånefonden för anordnande
av fullt tillfredsställande lagerlokaler. Ifrågavarande lösning bygger
såsom synes på det beståendes grund, utnyttjar redan på området förefintliga
resurser, ingriper jämförelsevis obetydligt i exporthandelns rörelsefrihet
och ställer förhållandevis små anspråk på direkta anslag av statsmedel.

Då emellertid även jordbruksutredningens förslag kan sägas tillgodose de
krav på kontrollens organisation och effektivitet, vilka erfarenheten visat vara
nödvändiga, och i viss mån kan anses göra detta i högre grad än något annat
till prövning upptaget förslag, finner sig lantbruksstyrelsen kunna i princip
tillstyrka detta, ehuru dock med vissa erinringar. Sålunda anses av förslaget
icke framgå, huruvida erforderlig direkt medverkan av smörexportörerna
utan vidare är att påräkna eller genom vilka medel säkerhet skall vinnas för
sådan medverkan. Då därtill försports, att man från exportörhåll förmenar
de hyrespris, varmed jordbruksutredningen räknat, vara allt för höga för att
kunna godtagas och fråga lärer kunna tänkas komma att uppstå om ersätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr £6G.

59

ning av statsmedel till sådan exportör, som vid koncentreringsplanens förverkligande
skulle nödgas lämna egen fullt rationellt iordningställd lagerlokal,
synes någon utredning av även denna sida böra föregå ett slutligt ställningstagande.

Den föreslagna höjningen av den årliga provningsavgiften till 100 kr. per
mejeri synes enligt lantbruksstyrelsens mening icke vara ägnad att möta
betänkligheter, vilket ej heller torde vara förhållandet med den ifrågasatta
kontrollavgiften å 0.25 öre per kg smör, detta senare dock endast under förutsättning,
att exportörerna finna en påtvungen förflyttning till de föreslagna
statliga lagerhusen medföra så stora besparingar i transportkostnader m. m.,
att de icke funne anledning att lägga denna avgift på producenterna genom
avdrag å smörpriset, något varom styrelsen icke känner sig fullt övertygad.

I fråga örn personalbehovet vid svenska smörprovningarna anför lantbruksstyrelsen,
att då det givetvis möter stor svårighet att i förväg med någon
större grad av säkerhet bedöma det verkliga personalbehovet, torde klokheten
bjuda att börja med en något mindre personaluppsättning, som sedan kan
ökas i mån av behov. Att, där från början överorganisering skett, åvägabringa
erforderlig nedskärning är givetvis mycket svårare än att utbygga en
från början något mindre tilltagen organisation. Lantbruksstyrelsen finner
det även möta betänkligheter att utbygga organisationen av svenska smörprovningarna
i den omfattning, som här ifrågasattes, utan att utredning först
verkställes angående provningarnas framtida ställning, det vill säga huruvida
svenska smörprovningarna skola bibehålla sin nuvarande halvstatliga karaktär
eller omorganiseras till en rent statlig institution. Av resultatet utav en dylik
utredning äro givetvis personalens avlöningsförhållanden i hög grad beroende.

Beträffande förslaget till stat för svenska smörprovningarna för budgetåret
1930—1931 ifrågasätter lantbruksstyrelsen, vad först direktören beträffar,
huruvida den föreslagna lönen bör åtminstone till fullo utgå, förrän programmet
blivit i sin helhet genomfört och bl. a. jämväl ansvaret för förvaltningen
av de båda föreslagna lagerhusen kommit att åvila direktören.
Vidare anses böra noggrant prövas, huruvida åtminstone tillsvidare mera än
en direktörsassistent är av behovet påkallad, nämligen i Göteborg. En avlöning
för denne av 6,200 kr. torde möjligen kunna anses tillräcklig. Huruvida
omedelbart behov föreligger för den av jordbruksutredningen i övrigt
föreslagna utökningen av svenska smörprovningarnas personal, undandrager
sig i brist på närmare utredning lantbruksstyrelsens bedömande. Styrelsen
håller emellertid icke för otroligt, att någon beskärning härutinnan kan visa
sig möjlig.

Jämväl i fråga örn de övriga utgifterna är det för lantbruksstyrelsen omöjligt
att utan en ingående utredning avgöra, huruvida de föreslagna beloppen
äro i tillbörlig grad avpassade efter behovet. Då lantbruksstyrelsen till fullo
delar smörprovningamas styrelses uppfattning, att veekokontrollen lämpligast
bör utföras av provningarnas egna tjänstemän, förefaller det emellertid, som
örn på grund härav en viss minskning i kostnaderna skulle kunna förutsättas.

Inkomstberäkningen för ifrågavarande budgetår giver lantbruksstyrelsen
icke anledning till erinran annat än i så måtto, att styrelsen, som förutsätter
hållbarhctskontrollens omedelbara igångsättande, finner någon inkomst av
försäljningen av de smörprov, som underkastats hållbarhetsprovning, böra
kunna beräknas.

En beskärning av det föreslagna statsanslaget bör emellertid enligt styrelsens
mening icke göras alltför stark med hänsyn till den jämförelsevis osäkra
utredning örn anslagsbehovet, som för närvarande föreligger. Någon risk

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Handels kammaren Göteborg.

Kommers kollegium.

för missbruk av ett för högt utmätt anslag skulle knappast behöva ifrågasättas,
därest anslaget beviljades såsom förslagsanslag och lantbruksstyrelsen
finge i uppdrag att, såsom hittills skett, efter prövning fastställa
slutgiltig stat för provningarna, givetvis efter hörande av styrelsen för svenska
smörprovningarna.

Handelskammaren i Göteborg framställer invändningar mot jordbruksutredningens
förslag av i huvudsak följande innehåll. Förslaget rörande smörkontrollens
anordning ginge ut på att det kontrollerande organet ej blott skulle
hava att utöva en undersökande och prövande verksamhet utan även vara ett
gemensamt organ för handledande av mejeriernas anpassning efter marknadens
krav. Handelskammaren kunde ej undertrycka sin förundran över att den
erfarenhet och sakkunskap, som i sistberörda avseende funnes samlad hos exportörerna,
ansetts så gott som helt kunna undvaras. Deras ingående kännedom
örn exportmarknaden nied dess olika och ofta skiftande behov torde icke
kunna ersättas av några tjänstemän. Att sammanblanda den kontrollerande
med den handledande uppgiften och att tilldela en statlig organisation denna
dubbla uppgift vore ett högst betänkligt felgrepp av jordbruksutredningen,
vilket även föranlett denna att föreslå utvidgning av kontrollen till områden,
där en kontroll vore överflödig. Fullständigt överflödig vore sålunda för det
första den föreslagna äkthetskontrollen, då exportsmöret tillverkades uteslutande
av runmärkesberättigade mejerier och ingen anledning funnes för farhågan,
att vare sig dessa eller exportörerna skulle inblanda främmande beståndsdelar
i smöret. Likaledes vore kontroll av smörets färg och salthalt
fullständigt obehövlig. Salthalt och färg växlade icke blott å de särskilda
marknaderna utan även de särskilda avnämarna framställde olika krav härutinnan.
beroende på konsumenternas olika smak. Exportören vore den, som utan
dröjsmål och med minsta kostnaden kunde anpassa smöret efter berörda varierande
förhållanden på grund av sin intima kännedom örn de växlande behoven
och sin kontakt med de producerande mejerierna, vilka av honom erhölle nödiga
anvisningar beträffande lämplig salthalt och färg på smöret. En kontroll
över smöremballaget och förpackningarnas beskaffenhet ansåge handelskammaren
ävenledes överflödig, i synnerhet som handelskammaren ville förorda
att förbud måtte utfärdas mot export av smör, förpackat i icke nya drittlar.
Beträffande kontroll av smörets nettovikt hade erfarenheten särskilt från
Finland visat, att mejerierna av fruktan för åtgärder från kontrollens sida
vägde med en övervikt, som beräknats uppgå till i genomsnitt kg per
drittel och för vilken den utländska mottagaren givetvis icke erlade någon
betalning. Med en export av 10,000 drittlar i veckan från Sverige skulle med
nuvarande priser landets förlust härigenom uppgå till 600,000 kr. per år. Något
behov av statlig kontroll för att skaffa den utländska köparen garanti
för riktig vikt funnes icke, då exportören till förekommande av reklamationer
noga övervakade, att köparen ej erhölle någon undervik!. I övrigt inginge i
en affärsmässig skötsel av varor, att vikten garanterades av säljaren. Handelskammaren
ville därför avstyrka viktkontroll. Med avseende på den s. k.
veckokontrollen kunde handelskammaren ej finna annat, än att antalet ledamöter
i den föreslagna kontrollnämnden tilltagits onödigt stort, samt ville alldeles
bestämt hava framhållet, att köpmannaintresset borde tillgodoses vid dessa
prov vida kraftigare än som föreslagits.

Kommerskollegium finner det uppenbart, att en genomförd standardisering
av det svenska exportsmöret är en av de allra viktigaste förutsättningarna
för att detsamma skall kunna på de förmånligaste villkor vinna avsättning
å marknaden. Det synes endast kunna ifrågasättas, huruvida ej jordbruksutredningen
måhända gått väl långt vid sin strävan att söka åstadkomma en
i alla avseenden garanterat standardiserad produkt. De erinringar, som han -

Kungl. Majlis proposition nr 266.

fil

delskammaren i Göteborg i detta avseende framställt, synas i varje fall vara
förtjänta av att noggrant övervägas.

I betraktande av de avlöningar, vilka tillerkänts innehavarna.av ungefärligen
likvärdiga befattningar i statens tjänst, och med hänsyn till önskvärdheten
av att i görligaste mån åstadkomma en lämplig proportion mellan de
för respektive befattningshavare vid smörprovningarna föreslagna avlöningsförmåner
anser sig statskontoret böra föreslå, att de för en mejeriingenjör samt
vardera av två äggkontrollörer ifrågasatta grundlöner å respektive ^9.000 kr.
och 5,200 kr. nedsättas till 8,000 kr., respektive 4,000 kr., allt för år räknat.
De fyra vaktmästare, därav två laboratorievaktmästare och två vanliga vaktmästare,
som skulle anställas vid svenska smörprovningarna och för vilka av
jordbruksutredningen föreslagits samma årslön av 2,000 kr. jämte fri bostad
eller hyresersättning, anser statskontoret i anslutning till vad som hestämts
i löneavseende beträffande motsvarande befattningshavare, i statens tjänst och
med hänsyn till kvaliteten av de med vederbörande befattningar förenade åligganden
böra erhålla en grundavlöning för år, laboratorievaktmästare av 2,700
kr. och annan vaktmästare av 2,400 kr. Däremot böra sagda vaktmästare icke
komma i åtnjutande av fri bostad eller hyresersättning. Vid reglering av avlöningsförhållanden
för befattningshavare i statens tjänst har numera den principen
fastställts, att sådan avlöningsförmån icke vidare skall medgivas, och
något särskilt skäl lärer näppeligen kunna anses föreligga för att beträffande
ifrågavarande halvstatliga befattningshavare frångå denna princip.

Av järnvägsstyrelsen meddelas i anledning av föreslagen genomgående fraktberäkning,
även då smöret urlastas för kontroll, följande sammanställning rörande
fraktkostnaden, avseende sändningar örn 5 och 10 ton smör per vagn
enligt den nya godstaxan (tarifferna 5 och 6 a; öre per 100 kg):

5 ton.

10 tOD.

Linköping—Malmö........

.........347

305 öre

Malmö—Trälleborg gränsen ....

lis >

Tillsammans 4S1

4''23 öre

Linköping—Trälleborg gränsen . .

323 >

Skillnad 104

100 öre

Transportens avbrott i Malmö skulle således vålla en ökad fraktkostnad av
i runt tal 1 öre per kg. Siffran är i det närmaste densamma för hela mellersta
Sverige. För transporter från Skåne är skillnaden däremot betydligt
lägre, såsom t. ex. 0.3 öre per kg från Eslöv. Styrelsen uttalar, att ifrågavarande
fraktskillnad med hänsyn till smörets värde torde kunna anses vara
av underordnad betydelse. Vidare anses det enligt erhållna upplysningar svårt,
för att icke säga omöjligt, att kontrollera, i vilken omfattning smör från t. ex.
Linköping vidaresändes från Malmö Över Trälleberg eller exporteras över Malmö,
och följaktligen även om det från Malmö till Trälleberg sända smöret
kommer från den ena eller andra avsändningsstationen, varför fraktskillnadens
rätta belopp icke kan fastställas. Slutligen anföres, att det för statens järnvägar
ställer sig väsentligt ofördelaktigare och kostsammare att icke få omedelbart
till Trälleberg vidaresända smörvagnama. Av dessa skäl anser sig
styrelsen icke kunna tillstyrka den anordning beträffande frakterna, som av
jordbruksutredningen ifrågasatts.

Styrelsen meddelar emellertid, att det i vissa fall förekommer, att fraktnedsättning
lämnas för smör från mellersta Sverige till Tyskland över Trälleberg.
Sådan nedsättning har medgivits, då därigenom transport dragits över
statens järnvägar, som eljest skulle gått andra vägar.

Stats kontoret.

Järnvägs styrelsen.

62

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Centralan- Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet fram Stförsöks-"

h,?ller med avseende på jordbruksutredningens förslag beträffande anordnandet
väsendet på vicl svenska smörprovningarna av ett laboratorium för kemisk-bakteriologiska
jordbruks- undersökningar för fastställande av smörfelens natur, att sådana undersökninområdet.
gar äro ett mycket vidlyftigt och hittills relativt litet utrett område, varför
något rent kontrollarbete härvidlag knappast kan tänkas utföras utan att man
samtidigt också måste ingå på vetenskapliga forskningar rörande de kemiska
ochobakteriologiska smörfelens orsaker. Över huvud taget torde man kunna
utgå ifrån, att försök att fastställa smörfelens natur enbart med stöd av en laboratoriemässig
undersökning av det färdiga smöret i allmänhet måste bliva
rätt litet givande. Bättre förutsättningar för att komma till mera beaktansvärda
resultat synas kunna vinnas, örn laboratoriet står i intimt samarbete med
den praktiskt-vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på området.
Styrelsen förutsätter därför, att sådana anordningar komma att träffas, att
verksamheten vid ett blivande kontrollaboratorium står i direkt och nära kontakt
med centralanstaltens mejeri- och bakteriologiska avdelningar. En sådan
anordning kan jämväl väntas bliva av beaktansvärd betydelse för den statliga,
nu till centralanstalten knutna praktiskt-vetenskapliga försöksverksamheten
på mejeriområdet. Dock kan arrangemanget måhända medföra, att en viss
ökning i personal och materiella resurser för centralanstaltens mejeriförsök
kan behöva tagas under övervägande.

Länsstyrel- I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 februari 1930 har länsstyrelsen i Hallands

sett, i tini- län meddalat, att jordbruksutredningens förslag rörande smör- och äggexporlands
lan. tens koncentrering, enligt vilket Halmstad icke längre skulle bli utskeppningshamn
för smör och ägg, inom Hallands län väckt stora bekymmer. Länsstyrelsen
framhåller, att åren 1928 och 1929 ifråga örn smörexporten över Halmstad
utgöra en övergångsperiod. Tidigare har ifrågavarande export utgjort
mellan 2,000 och 3,000 ton årligen, och fr. o. m. de sista månaderna av år 1929
har regelbunden smörexport ånyo upptagits över Halmstad genom den nybildade
mejeriernas centralförening. Nämnda förening beräknar, att framdeles
för export över Halmstad kan påräknas en årlig smörkvantitet av 3,750 ton.

Av runmärkt smör producerade Halland år 1927 nästan lika mycket som
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands
län tillsammans. I avseende på kvalitet är det halländska smöret bland
landets allra bästa. Genom slopandet av Halmstad som exporthamn skulle den
halländska mejerinäringen åsamkas stora utgifter, vilka endast för ökade järnvägsfTäkter
beräknas till 100,000 ä 130,000 kr. Frågan ligger icke så till, att
en sådan för Halland skadlig förändring är för landet i övrigt oavvisligen nödvändig.
Ifall Halmstad upptages bland exportorterna, kommer den englandsbåt,
som på torsdagen lastar i Malmö, att dagen förut inlasta smöret i Halmstad
och för detsamma betinga samma frakt som från Malmö. Att det svenska smörets
kvalitet och goda anseende i utlandet skulle äventyras vid export över
Halmstad kan icke med skäl göras gällande. Lagerlokaler och övriga förhållanden
i hamnen äro fullt moderna och i alla avseenden tillfredsställande. Icke
heller i avseende på organiserandet av själva smörhandeln och avsättningen bör
smörets export över Halmstad vålla någon skada. Mejeriernas centralförening
har redan affärsförbindelse med Englands kanske största firma i branschen.

Betydelsen av en regelbunden veckoförbindelse med England får emellertid
betraktas ur vidare synpunkter än enbart smörexportens. Särskilt för det stora
svinslakteriet i Halmstad skulle en sådan förbindelse bli till största fördel och
likaså för såväl stadens mångahanda industrier som för det stora upplandet
med dess industrier och övriga näringar.

Då_ den föreslagna koncentreringen enligt jordbruksutredningens uttalande
i varje fall icke torde kunna äga rum tidigare än den 1 juli 1931, hemställer

Kungl. Majlis proposition nr 266.

(53

länsstyrelsen, att därest Halmstad icke skulle befinnas redan nu böra upptagas
bland exportorterna för smör, frågan härom måtte för närvarande lämnas öppen
och den ytterligare utredning, som må finnas erforderlig, omedelbart företagas.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anser med hänsyn till den ökade fraktkostnad
för mejerierna, som smörexportens föreslagna koncentrering i vissa fall
kan komma att medföra, samt under hänvisning till att smörfrakterna i vårt
land överhuvudtaget äro höga icke minst i jämförelse med motsvarande frakter
i Danmark angeläget, att de smörexporterande mejerierna erhålla särskilda lättnader
i form av billigare exporttariffer, avseende jämväl styckegodssändningar,
åtminstone sådana på minst 500 kg.

Styrelsen för Sveriges allmänna exportförening uttalar, att det torde kunna
ifrågasättas, huruvida man icke inom det gemensamma rumnärket, som ju i och
för sig redan är en kvalitetsbeteckning för allt vårt exportsmör, skulle, såsom
exempelvis för vårt exporterade sågvirke, kunna ordna vissa gradbeteckningar.
För våra bästa smörtillverkningar vore det en rättvisa att på sådant sätt få en
särskild tilläggsnotering, och för de lägre men ändock till runmärket berättigade
tillverkningarna bleve anordningen en sporre att nå fram till denna ännu
högre notering.

Sveriges smörexport firmors förening, sydsvenska smörexportföreningen och
skånska smörexportföreningen anse den av jordbruksutredningen ifrågasatta
kontrollavgiften för smör av exempelvis 25 öre per 100 kg smör icke böra förekomma,
då densamma skulle innebära en extra beskattning av exporten och
jordbruket. Sistnämnda förening anser vidare, att förslaget rörande en avgift
av 100 kr. per år och mejeri till svenska smörprovningarna bör ändras i så
måtto, att avgiften i stället blir 30 ä 35 kr. för varje kallelse till provning.
Härigenom skulle måhända mejerier, vilkas smörkvalitet krävde provningar utöver
de tre ordinarie, bringas att för undvikande av extra kostnader förbättra
sin kvalitet.

Sveriges smörexportfirmors förening och sydsvenska smörexportföreningen
anse de föreslagna kontrollåtgärderna alltför långtgående och kontrollapparaten
för vidlyftig. De s. k. veckoprovningarna av smörets kvalitet böra sålunda
enligt föreningarnas mening utföras på samma sätt som hittills, d. v. s. av
exportören och en representant för smörprovningarna. Förstnämnda förening
framhåller, att föreslagen kontroll genom en nämnd på 4 personer skulle
vålla för mycket hinder i lagerarbetet, och sistnämnda förening finner det
egendomligt, att exportintresset endast skulle representeras med en fjärdedel
i berörda nämnd, medan exempelvis i Danmark exportintresset torde dominera.
Båda föreningarna anse den föreslagna nettoviktskontrollen obehövlig, då
den, såsom erfarenheten visat i Finland, skulle föranleda mejerierna att väga
för rikligt, varav utlandet komme att profitera. Sydsvenska smörexportföreningen
anser dessutom, att kontroll av smörets äkthet är onödig, enär ingen
risk för bedrägeri förefinnes i vårt land, samt att bestämmandet av smörets
sälthult och färg måste överlåtas till exportören, då endast han känner de
utländska köparnas önskningar. Kontroll av emballage och förpackningar
torde knappast heller behövas, då exportörerna i detta avseende äro mycket
noga. Däremot borde bestämmas, att drittlarna måste vara nya och av prima
beskaffenhet.

Sveriges smörexportfirmors förening framhåller såsom önskvärt, att nuvarande
bestämmelse angående förbud mot export av icke runmärkt smör
ändras. Därest en skärpning av kvalitetsfordringarna på exportsmöret genomföres,
måste möjlighet beredas för export av sådant smör, som vid kontrollen
fått runmärket makulerat. Den inhemska marknaden kan annars

Sveriges allmänna
lantbrukssällskap.

Sveriges allmänna

exportförening.

Sveriges
smör export -firmors f örening,
sydsvenska

smörexportföreningen

och skånska
smörexportföreningen.

Mjölkcent
ralén.

Svenska
mejerikonsulentföreningen.

Hamndirektionen
i
Malmö.

Hamndirektionen
i
Hälsingborg.

Halmstads

hamn styrelse.

64 Kungl. Maj:is proposition nr %66.

åtminstone till en början bli överbelastad med omärkt smör till stor förlast
för producenterna.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölk försäljnings förening u. p. a. anför, att
genom de föreslagna skärpta kvalitetsfordringarna på runmärkt smör kommer
smör av icke godkänd kvalitet att kvarhållas i exporthamnarna, och till
skada för den svenska smörmarknaden skulle detta smör försäljas inom landet.
Mejeri, som genom den tillfälliga runmärkesrättens förlust skulle hindras
att exportera sin tillverkning, måste jämväl söka möjlighet att tills vidare
avsätta smöret inom landet. För undvikande av dessa olägenheter hemställer
mjölkcentralen, att åtgärder måtte vidtagas, som möjliggöra export
av kvarhållna partier och mejeriets fortsatta tillverkning, intill dess runmärkesrätten
åter förvärvats.

Mjölkcentralen anser vidare, att den av jordbruksutredningen ifrågasatta
kontrollavgiften för smör å exempelvis 25 öre per 100 kg skulle bli alltför
betungande, varför densamma bör bortfalla. Därjämte framhålles, att till
utlandet å järnväg fraktat smör, som på grund av kontrollens föreslagna koncentrering
till två platser blir underkastat obligatoriskt uppehåll på vägen,
likväl till förhindrande av fraktfördyring i frakthänseende bör behandlas
efter nuvarande zontariffberäkning.

Styrelsen för svenska mejerikonsulent föreningen yttrar med avseende på
det föreslagna inrättandet av laboratorier vid svenska smörprovningarna, att
det här bör bli fråga örn enbart kontrollaboratorium, där vissa på förhand
bestämda kontrollanalyser utföras, och att forsknings- och försöksverksamheten
på mejeriområdet helt bör förbehållas centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet.

Styrelsen påpekar, att det synes som örn lönerna för smörprovningamas
tjänstemän föreslagits utan hänsyn till och till betydligt högre belopp än lönerna
för befattningshavare med lika stor kompetens och i lika viktiga om
icke än mer ansvarsfyllda ställningar på andra mejerihanteringens områden.
Såsom exempel anföres, att lönerna till direktörsassistenten och till inspektörerna
upptagits till större belopp än för mejerikonsulent.

Hamndirektionen i Malmö framhåller, att det icke torde kunna förnekas, att
en koncentration av hela smör- och äggexporten till Malmö från ren kontrollsynpunkt
och med hänsyn till de kommersiella fördelar, som därav skulle följa,
vore den mest rationella. Härvid anföres bl. a., att enligt jordbruksutredningens
beräkning fraktfördyringen för smöret från västra och en viss del av mellersta
Sverige vid en koncentration till Malmö skulle komma att uppgå till c :a 50,000
kr. per år. Å andra sidan framhåller direktionen, att ränteförlusten å den icke
förräntade delen av byggnadskostnaden för kylhuset i Göteborg, vilken del beräknats
till 1,445,000 kr., efter 5 procents ränta skulle utgöra 72,000 kr. årligen
vartill kommer, att kylhusens beräknade driftkostnad per kg smör blir nära
1 öre högre i Göteborg än i Malmö, vilket vid en export av c:a 5,000 ton över
Göteborg betyder en merkostnad å inemot 50,000 kr.

Hamndirektionen i Hälsingborg framhåller, att smör- och äggexporten över
stadens hamn sedan år 1926 befunnit sig i rask ökning, varför berörda exports
koncentrering till Malmö och Göteborg från hamnens sida måste möta motstånd.
Med sina goda och välordnade ångbåtsförbindelser är Hälsingborg den
naturliga utskeppningshamnen för ortens smör och ägg, och den fraktfördyring,
som skulle uppstå vid export över Malmö, beräknas till mera än dubbelt så stort
belopp årligen som det av jordbruksutredningen kalkylerade beloppet å 2,500 kr.
Hamndirektionen hemställer därför, att därest kontrollstationer för smör och
ägg skola inrättas, en dylik station måtte föreslås till inrättande i Hälsingborg.

Halmstads hamnstyrelse anför, jämte synpunkter av i huvudsak samma innehåll
som i vissa av länsstyrelsens i Hallands län ovan refererade uttalanden.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

65

att Halmstad har ungefär samma betingelser för sjöfartsförbindelse med de förnämsta
smörimporterande länderna, England och Tyskland, som Göteborg. Om
smörexporten koncentreras till Göteborg, Halmstad och Malmö, kommer det
område, för vilket Halmstad blir den naturliga utförselorten, att omfatta icke
blott de mellersta och södra delarna av Halland utan även praktiskt taget hela
S nåland, betydande delar av Väster- och Östergötland, hela Öland och Gotland
samt delar av Blekinge och Kristianstads län. För kontrollens skull anses smörexporten
ej behöva koncentreras till endast två platser, då kontrollen i Danmark
visat sig verka tillfredsställande, ehuru exporten här är fördelad på ett betydligt
större antal orter. De halländska mejeriernas centralförening har bildats med
ändamål att söka för sina medlemmar genom val av fördelaktigaste exportort
åstadkomma största möjliga förtjänst å produkterna. Ett genomförande av den
föreslagna koncentreringen skulle undanrycka grunden för ifrågavarande strävanden
samt verka fullständigt lamslående för alla försök att gå vidare på sammanslutningens
väg. Mejerierna i en mycket stor del av de smörproducerande
landsändarna berövas utan någon kompensation den naturliga fördel, som ligger
i deras för exporten över en viss hamn förmånligare läge.

I Halmstad finnes redan en nied kylrum försedd förstklassig smörnederlagskällare,
vilken utan kostnad för statsverket kommer att för ändamålet upplåtas,
därest en kontrollstation förlägges till staden. I samma fastighet kan upplåtas
lämplig kontorslokal och laboratorierum. Statens kostnader torde därför inskränka
sig i huvudsak till kostnaderna för den egentliga kontrollen. Den stab
av personal för stationens skötsel, som förutsatts för Göteborg och Malmö, torde
cd erfordras i Halmstad. I varje fall skulle kostnaderna för det allmänna icke
på långt när uppgå till det belopp, som de halländska smörproducenterna skulle
nödgas utgiva i fördyrade exportkostnader, därest smöret skulle dirigeras över
Göteborg eller Malmö. För Halmstads stad skulle en sådan koncentrering medföra
minskade inkomster, minskade arbetsmöjligheter och minskad handelsomsättning.
Stadens hamn torde vara den bäst utrustade av landets provinshamnar,
varför kostnaderna för lastning och lossning äro låga. Själva hamnavgiften
för smör, som utföres över hamnen, är endast kr. 2.10 per ton mot 3.75 i Malmö
och 3.00 i Göteborg. För staden gäller det icke blott den direkta förlusten av
smörexporten utan även förlusten av utsikterna att få till stånd en ökad export
av sådana betydande artiklar som papper, pappersmassa och slakterivaror,
enär upprättande av regelbunden veckoförbindelse med England är beroende
av smörexporten. Även de järnvägar, som förmedla trafiken mellan staden och
dess uppland och i vilka staden tecknat betydande belopp, komma genom den
föreslagna koncentreringen att undandragas en del av sin naturliga trafik.
Samnstyrelsen hemställer därför, att i Kungl. Maj ris eventuella förslag rörande
kontrollstationers inrättande måtte inrymmas även en sådan station med förläggning
till Halmstad.

Vissa av Halmstads hamnstyrelses ovan återgivna synpunkter hava även
framhållits av Halmstads handelsförening, mejeriernas centralförening m. fl.,
Halmstad, och vissa mejeriföretag i norra Halland.

För det svenska smörets anseende och prissättning å den utländska marknaden
är det tydligen av största betydelse, att garantier i form av effektiv kontroll
finnas för att endast smör av prima kvalitet exporteras. På ifrågavarande
område bär svenska smörprovningarna nedlagt ett förtjänstfullt arbete, vilket
visat sig mycket fruktbärande med avseende på smörets kvalitativa förbättring.
På grund av begränsade möjligheter har emellertid den hittillsvaran Bihang

till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 229 haft. (Nr 266.)

Departe mentschefen.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

de kontrollen av exportsmöret icke kunnat omfatta allt sådant smör eller utsträckas
till alla de områden, å vilka kontroll måste anses önskvärd. För att
stärka det svenska smörets konkurrenskraft på världsmarknaden anser jag därför
en skärpning och utvidgning av kontrollverksamheten erforderlig och vill i
princip ansluta mig till de förslag, som jordbruksutredningen i sådant syfte
framlagt, avseende smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg, en
förstärkt kontrollorganisation, skärpning och utvidgning av smörkontrollen
samt inrättandet på nämnda två platser av kyllagerhus, till vilka kontrollverksamheten
skulle förläggas och varest smöret skulle förvaras och vårdas före
exportens verkställande.

Smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg skulle innebära, att
allt exportsmör måste undergå kontroll å någondera av dessa platser före utförseln.
En sådan anordning medför tydligen vissa nackdelar ur fraktkostnadssynpunkt
för mejerier, så belägna att export över annan hamnplats ställer sig
billigare eller vilka per järnväg exportera smör över Trälleberg och skulle
nödgas låta urlasta smöret för kontroll i Malmö, varigenom den genomgående
zontariffberäkningen skulle brytas. Även hamnar, som hittills förmedlat smörexport
men genom koncentreringen skulle gå miste örn ifrågavarande trafik, bli
i viss mån lidande. Ifrågavarande olägenheter synas emellertid principiellt sett
icke böra få hindra ett genomförande av den föreslagna, för hela landets jordbruk
efter allt att döma synnerligen betydelsefulla åtgärden. Det synes också
möjligt att i avsevärd grad lindra olägenheterna genom lämpliga åtgärder. I
samband med frågan om särskilda exporttariffer bl. a. för smör, vilken för närvarande
är föremål för järnvägsstyrelsens utredning, synes sålunda böra övervägas,
i vad mån av ovan berörda orsaker framkallad fraktkostnadsökning
kan jämkas eller undvikas genom lämpliga tariffbestämmelser eller särskilda
fraktavtal. Uteslutet bör ej heller vara att, då särskilt starka skäl härför föreligga,
undantag i något enstaka fall må kunna medgivas från den allmänna
principen. Örn det sålunda exempelvis skulle visa sig, att de förväntningar beträffande
utvecklingen av smörexporten över Halmstad, som uttalats i inkomna
yttranden och framställningar från olika myndigheter, organisationer och
mejerier i Halland, komma att gå i uppfyllelse, synes smörkontroll i någon
betryggande form böra kunna anordnas även å nämnda plats. Märkas bör här,
att Hallands län ifråga örn smörproduktionens storlek kommer i tredje rummet
bland rikets län samt att Halmstad enligt vad inkomna utredningar och
framställningar visa såväl ifråga örn hamnanordningar och tillgång på kylda
lokalutrymmen som möjligheter till reguljära ångbåtsförbindelser med England
äger goda förutsättningar för en ordnad smörexport. Koncentreringsfrågan ställer
sig ju något annorlunda i Sverige än exempelvis i Finland och de baltiska
länderna, där de regelbundna sjöfartslägenheterna till utlandet äro anknutna till
endast en eller ett par hamnar. Vidkommande smörexporten över Hälsingborg
synes koncentreringen på grund av närbelägenheten till Malmö ej mera nämnvärt
påverka fraktkostnaden. Beträffande den av förvaltningsutskottet i Gotlands
läns hushållningssällskap framhållna olägenheten av gotlandssmörets

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

67

återfraktning till Stockholm vid kassering å exportorten synes gälla, att risken
för en sådan kassering torde kunna väsentligen förebyggas av mejerierna själva,
varvid den föreslagna nya mejerikonsulentorganisationen bör kunna lämna verksamt
bistånd.

Beträffande smörkontrollens omfattning ansluter jag mig till jordbruksutredningens
förslag. Sålunda synes kontrollen böra dels skärpas beträffande
smörets kvalitet genom hållbarhetsprovningar minst en gång i månaden för
varje exportmejeri och den s. k. veckokontrollens utsträckning till allt exportsmör,
dels utvidgas å vissa andra områden, såsom smörets äkthet, smörförpackningarnas
nettovikt, emballagets och förpackningarnas beskaffenhet och, såsom
lantbruksstyrelsen framhållit, den vid smörets framställning använda gräddens
eller mjölkens pastörisering. Undersökningar rörande smörets färg och saltbalt
synas jämväl behövliga, bl. a. till tjänst för exportörerna, liksom även tillsyn
över att smöret transporteras och lagras på rationellt sätt. De för kontrollens
ifrågavarande skärpning och utvidgning erforderliga bestämmelserna
torde det ingå i lantbruksstyrelsens befogenhet att närmare reglera.

För kontrollens effektiva handha van de synes det erforderligt, att svenska
smörprovningama, som förutsättes fortfarande skola handhava kontrollen, i enlighet
med jordbruksutredningens förslag utrustas med egna laboratorier, varav
ett mindre i Göteborg för mera brådskande bestämningar och ett större i Malmö
för utförande därjämte av mera tidskrävande undersökningar. Sistberörda undersökningar
böra icke avse i egentlig mening vetenskaplig forskning utan
skola uteslutande tillgodose kontrollarbetets löpande behov samt tillämpningen
av vetenskapliga resultat på berörda arbete. Anslag till laboratorierna torde
emellertid ej erfordras för nästa budgetår, då deras inrättande synes böra ske
först efter lagerhusens färdigställande.

Med avseende på smörexportens föreslagna koncentrering och smörets intagande
i de planerade lagerhusen för kontroll och förvaring före exportens verkställande
erfordras vissa reglerande bestämmelser. Det synes möta svårigheter
att i sådant syfte utnyttja runmärkesrätten, då denna, åtminstone som förhållandena
nu äro ordnade, tillkommer mejerierna och icke står i något direkt
samband med exportörerna. Särskilda bestämmelser på ifrågavarande område
synas därför erforderliga, för vilkas utfärdande Kungl. Majit torde böra erhålla
bemyndigande.

Då kyllagerhusen utgöra en förutsättning för smörexportens och kontrollens
slutliga koncentrering på föreslaget sätt och viss tid naturligen erfordras för
deras färdigställande, synes koncentreringen icke kunna genomföras förrän
under budgetåret 1931—1932. På av jordbruksutredningen anförda skäl anser
jag emellertid, att redan dessförinnan en skärpning och utvidgning av kontrollverksamheten
i huvudsaklig överensstämmelse med jordbruksutredningens förslag
bör ske med upprättande av en permanent kontrollavdelning i Malmö, dit
smörprovningarnas huvudkontor också lämpligen bör flyttas. Graden av berörda
skärpning och utvidgning torde lantbruksstyrelsen äga befogenhet att
närmare bestämma.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I fråga om personaluppsättningen vid svenska smörprovningarna i samband
med smörkontrollens reorganisation synes det för närvarande endast behövligt,
att ingå på behovet under budgetåret 1930—1931. Den av jordbruksutredningen
i sistberörda avseende verkställda beräkningen finner jag i huvudsak
böra godtagas. På några punkter anser jag dock en reducering av den beräknade
personaluppsättningen och personalkostnaden befogad. Sålunda synes
det motiverat att efter tillsättandet av de under punkt 5 föreslagna
mejerikonsulenterna, bland vilkas åligganden skulle ingå att
företaga inspektionsresor på smörprovningamas uppdrag, inskränka inspektörsbefattningarna
vid smörprovningarna till en sådan befattning
med placering vid huvudkontoret. Berörda inskränkning synes dock böra
ske först från 1931 års början, då de nya mejerikonsulenterna beräknas tillsatta.
Den för kontrollstationen i Göteborg avsedda direktörsassistentens föreslagna
grundlön torde vidare kunna något sänkas, varjämte lönen till vaktmästare
synes böra utgå efter samma grunder som för motsvarande befattningshavare
i statens tjänst. Slutligen torde den s. k. veckokontrollen i enlighet
med den mening, som smörprovningarnas styrelse uttalat och lantbruksstyrelsen
understött, liksom hittills kunna verkställas av smörprovningarnas
tjänstemän jämte vederbörande exportör, vadan den av jordbruksutredningen
föreslagna kontrollnämnden å 4 personer icke skulle bli behövlig för ifrågavarande
ändamål.

Efter nu berörda ändringar skulle svenska smörprovningarnas avlöningsstat
för budgetåret 1930—1931 bli följande.

Avlöningsstat för svenska smörprovningarna budgetåret 1930—1931.

Malmö

Göteborg

Summa

kr.

kr.

kr.

Styrelsearvode...................

. . 3,000

—

3,000

1 direktör .....................

. . 9.500

—

9.500

2 direktörsassistenter................

. . 6,000

6,600

12,600

1 kamrer......................

. . 5,200

—

5,200

1 bokhållare....................

3,500

3,500

2 inspektörer, varav en blott f. tiden */»—31/is 1930 . .

. . 5,200

2,600

7,800

2 smörbedömare...................

. . 4,000

4,000

8,000

2 kontrollörer (för nettovikt).............

. . 4,000

4,000

8,000

2 kontorsbiträden..................

. . 2,100

2,100

4,200

1 vaktmästare, kontant...... .......

. . 2,400

—

2,400

2 äggkontrollörer..................

. . 5,200

5,200

10,400

Summa kr. 46,000

28,000

74,600

Dyrtidstillägg å lönerna (c:a 17 % å grundlöner) . . . .

. 12,700

Kronor 87,309

Till följd av indragningen av en inspektör från 1 jan. 1931 kunna de förut
kalkylerade resekostnaderna beräknas bli minskade med omkr. 2,000 kr., och
på grund av förenklingen av den föreslagna veckokontrollen beräknas bedömningskostnaderna
kunna begränsas till omkring 8,000 kr. I övrigt beräknas
utgifterna uppgå till de belopp, som jordbruksutredningen kalkylerat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

69

Övriga kostnader för budgetåret 1980—1931.

Kronor.

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektör m. fl.................. 14,000

Bedönmingskostnader............................... 8,000

Ersättning till ombud å olika exportorter...................... 7,000

Arbets- och transportkostnader........................... 3,000

Tryckningskostnader............................... 7,000

Porto- och telegramkoBtnader........................... 10;000

Hyror för kontorslokaler och provningskällare

i Malmö................................6,000

i Göteborg............................... 7,000 13,000

Ljus och städning m. m.............................. 1,000

Isningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare................ 1,000

Nyanskaffning av inventarier....................... 5,000

Kronor 69,000

Den totala kostnaden för smörprovningarnas verksamhet under budgetåret
1930—1931 skulle alltså uppgå till 156,300 kr.

Inkomsterna till svenska smörprovningarna minskas med 2,000 kr. gent
emot jordbruksutredningens beräkning på grund av mejeriingenjörens placering
hos lantbruksstyrelsen och beräknas till följande belopp, varvid en höjning
av mejeriernas årsavgift till smörprovningarna från nuvarande 50 kr.
till 100 kr. befunnits skälig.

Beräknade inkomster budgetåret 1930—1931.

Kronor.

Provningsavgifter från mejerier, 600 st. ä 100 kr................. 60,000

Avgifter för äggkontrollen .................................... 15,000

Kronor 75,000.,

Då kostnaden för smörprovningarna under nästa budgetår, såsom ovan angivits,
blivit beräknad till sammanlagt 156,300 kr., skulle alltså för verksamhetens
upprätthållande under budgetåret 1930—1931 erfordras ett från
nuvarande 40,000 kr. till 81,300 kr. förhöjt statsanslag. Jag finner således,
att angivna belopp, 81,300 kr., bör i form av reservationsanslag anvisas för
nästa budgetår såsom statsbidrag för svenska smörprovningarnas verksamhet
att utgå på de närmare villkor, som Kungl. Majit finner gott föreskriva.

11. Uppförande av kyllagerlius för smör och ägg i Malmö och Göteborg.

Jordbruksutredningens under punkt 10 behandlade förslag avse bl. a. anlägg- Jordbrultsning
genom statens försorg av kyllagerhus för smör i Malmö och Göteborg utredningen.
med de uppgifter och funktioner, för vilka under nämnda punkt redogjorts.

I berörda kylhus bör enligt jordbruksutredningens mening utrymme beredas
även för mottagning, packning och förvaring av ägg ävensom för kontor åt
äggexportörer, enär äggexporten till större delen omhänderhaves av samma firmor
som smörexporten samt i vissa avseenden kontrolleras av svenska smörprovningarna
och det för äggens förvaring kräves lokaler av liknande beskaf -

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

fenhet sorn för smör. I fråga om smör beräknas lagerutrymme tagas i anspråk
under de få dagar, som smöret i normala fall stannar på exportorten, men
beträffande ägg anses även mera långvarig lagring vara att räkna med.

Med avseende på utrymmesbehovet i kylbusen inklusive lokaler för kontrollstationer
och laboratorier samt eventuellt bostäder för maskinister och vaktmästare
framlägger jordbruksutredningen efter gjorda förfrågningar hos exportörerna
rörande deras lokalbehov nedanstående beräkning, avseende effektivt
lager- och kontorsutrymme, alltså oberäknat korridorer, hissar, maskin- och
pannrum samt utrymmen för intagning och sortering m. m.

Beräknat behov

ar lager- och kontorslokaler i

kjäl agerhus.

Smörlager

Kontor,

och provnings-

Ägglager

laboratorier och

Summa

lokal

bostäder

kvm

kvm

kvm

kvm

Malmö:

Nuvarande exportörer.....

......1,100

800

350

2,250

Djupkylt smörlager......

—

—

400

Reservat rym me för exportörer .

...... 600

700

300

1,600

Svenska smörprovningarna . . .

...... 200

—

300

500

Bostadslägenheter.......

—

200

200

2,300

1,500

1,150

4,950

Göteborg:

Nuvarande exportörer.....

......1,000

900

370

2.270

Djupkvlt smörlager......

—

—

250

Reservutrymme för exportörer .

...... 250

300

300

850

Svenska smörprovningarna . . .

...... 200

—

140

340

Bostadslägenheter.......

—

150

150

1,700

1,200

960

3,860

Till ovanstående beräkningar må anmärkas, att reservutrymmet för lagerlokaler
tilltagits förhållandevis litet i Göteborg, enär exportörerna därstädes
uppgivit en i betraktande av sin nuvarande export relativt stor golvyta, varigenom
behovet av ökat utrymme torde vara delvis tillgodosett. Reservutrymmet
för ägglager i Malmö har däremot tagits avsevärt större, enär vid koncentrering
av exporten ett flertal firmor, som nu ha kontor på andra platser,
kunna väntas vilja skaffa sig lokaler därstädes.

Jordbruksutredningen har låtit utarbeta preliminära förslag och kostnadsberäkningar
för kylhusens anläggning (se bilaga B till jordbruksutredningens
betänkande). Då kylhusens läge är av största betydelse främst ur transportoch
lastningssynpunkt, har särskild uppmärksamhet ägnats denna fråga. För
kylhuset i Göteborg förordar jordbruksutredningen en å masthuggskajen belägen,
staden tillhörig tomtplats, vilken torde kunna erhållas på arrende mot
en uppgiven avgift av 10 kr. per kvm och år. En annan ej fullt så välbelägen
tomt har ställts i utsikt till försäljning för ett pris av 110 kr. per kvm. För
kylhuset i Malmö räknas i byggnadsförslaget med den tomtplats i frihamnsområdet,
vilken ur drifts- och transportsynpunkt synes vara att föredraga
framför andra erbjudna tomter. Tomten får arrenderas på 50 år mot 4 kr. per
kvm och år i arrendeavgift och är belägen c:a 75 m från kaj.

De beräknade anläggningskostnaderna utgöra för kylhus i Göteborg å 5,300
kvm golvyta 1,980,000 kr. och för kylhus i Malmö å 7,480 kvm golvyta

2,050,000 kr., d. v. s. sammanlagt'' 4,030,000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

71

De årliga driftskostnaderna hava beräknats till 64,500 kr. för kylkuset i
Göteborg och 64,100 kr. för kylhuset i Malmö, summa 128,600 kr.

Att driftskostnaden vid kylhuset i Göteborg ställer sig högre än i Malmö,
beror huvudsakligen på den höga tomtkostnaden å förstnämnda plats.

Ett av huvudmomenten i den föreliggande koncentreringsplanen är, att smörexportörerna
skola ha sina lager- och arbetslokaler inrymda i av staten uppförda
kylhus. Fördenskull bör bestämmas, att smöret ej får utföras, förr
än det kontrollerats vid någon av svenska smörprovningarnas kontrollstationer.
Allt exportsmöret måste då passera ettdera av kylhusen i och för kontroll.
Då denna kontroll givetvis kräver tid och det från olika exportörer
inkommande smöret ej kan tillåtas härunder stocka sig i smörprovningarnas
lokaler eller stå på kajerna, måste det intagas i kylhusets lagerrum. Exportörer,
vilka ändock måste ha egna arbets- och lagerlokaler på exportorterna,
få förhyra sådana i kylhusen, varigenom de icke blott erhålla mera ändamålsenliga
lokaler än dem, de nu förfoga över, utan också kunna göra stora .besparingar
å arbets- och transportkostnader. Beträffande smör, som avsändes
för direkt utförsel från mejerier och mindre exportörer på andra platser, torde
man få tänka sig, att det vid kylhusen omhändertages antingen av enskilda
speditörer, som för detta ändamål hyra lokaler i desamma, eller av en till
kylhuset knuten speditöravdelning. Avgifterna till en sådan böra naturligtvis
inkludera även lagerhyra. „

Hyran för kontors- och lagerlokaler bör anpassas efter gängse hyra pa orten
för lokaler med motsvarande läge och beskaffenhet. Utrymmen, som icke
genast bli tagna i anspråk av smör- och äggexportörer, kunna uthyras till
andra. Givetvis måste hyran för här avsedda moderna kyllokaler emellertid
bliva väsentligt högre än den exportörerna nu i regel betala för okylda, arbetskrävande
och ur transportsynpunkt mer eller mindre illa belägna lagerkällare.
För sådana lär hyran enligt inhämtade upplysningar uppgå till 8 ä 15 kr.
per kvm. Jordbruksutredningen har vid beräkning av de sannolika inkomsterna
ansett sig böra förslagsvis kalkylera med en hyra av 25 kr. per kvm
golvyta för såväl kontor som lagerrum utom beträffande den okylda. lagerkällaren
i Malmö, som upptages till 12 kr. per kvm. Dock torde man i Göteborg
kunna erhålla något högre hyra pa grund av den i allmänhet högre hyresnivån
samt kylhusets goda läge därstädes.

Vid ovannämnda pris blir hyresinkomsten, därest i byggnadsförslag upptagna
lager- och kontorslokaler helt tagas i anspråk samt hyresersättning även
beräknas för av svenska smörprovningarna disponerat utrymme, följande:

Kylhuset i Göteborg: kronor

Lagerlokaler 2,840 kvm ä 25 kronor................. 71,000

Kontor och laboratorier 810 kvm ä 25 kronor............ 20,250 91,250

Kylhuset i Malmö:

Lagerlokaler utom källaren 4,000 kvm ä 25 kronor.......... 100,000

Lagerkällaren 930 kvm ä 12 kronor ................. 11,160

Kontor och laboratorier 1,100 kvm ä 25 kronor.........■ — 27,500 138,660

Summa kronor 229,910

Från det i byggnadsförslaget upptagna utrymmet för kontor och laboratorier
har såväl i Göteborg som Malmö avräknats 150 kvm för bostadslägenheter
till två maskinister och en vaktmästare, vilka i driftskostnadsberäkningen
förutsatts erhålla fria bostäder.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska

smörprov ningarna.

Hushållningssällskapens
för
valtningsutskott.

Lantbruks styrelsen.

Stats kontoret.

Frånräknas driftskostnaderna, återstå följande överskott för förräntning av
byggnadskapitalet: kylhuset i Göteborg 26,750 kr. och kylhuset i Malmö
74,560 kr., summa 101,310 kr.

Detta belopp möjliggör förräntning efter 5 % för endast omkring hälften
av hela byggnadskostnaden.

Det belopp, för vilket förräntning ej erhålles, utgör beträffande kylhuset i
Göteborg 1,445,000 kr. och beträffande kylhuset i Malmö 560,000 kr., summa

2,005,000 kr.

Svenska smörprovningarna uttalar, att frågan örn sättet för kyllagerhusens
uppförande bör ytterligare utredas, vilket uppdrag torde kunna lämnas smörprovningarnas
styrelse. Den beräknade hyran i lagerhusen av 25 kr. per
kvm liksom den ifrågasatta kontrollavgiften av 0.25 öre per kg exporterat
smör finner smörprovningarna väl hög.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter
med avseende på det föreslagna uppförandet av kyllagerhus för smör och ägg.
huruvida det icke vore lämpligt, örn staten utlämnade lån till föreningar och
andra firmor för anordnande av kyllokaler, enär sådana även äro behövliga
för smör, avsett för inhemsk konsumtion. Genom lagring av smör i kylhus
vid den årstid, då produktionen är särskilt stor, skulle en jämnare tillförsel
till såväl export- som den inhemska marknaden liksom även jämnare prisbildning
kunna åvägabringas. Det till anläggning av kyllagerhus föreslagna beloppet
ifrågasättes därför avsatt till en lånefond för kylhusanläggningar.

Förvaltningsutskottet i Malmöhus läns hushållningssällskap anser ingen av
de tomter, som ifrågasatts för uppförande av kyllagerhus i Malmö, fullt lämplig
och hemställer, att ytterligare undersökning måtte göras beträffande möjligheten
att erhålla en någorlunda centralt och invid kaj belägen tomt. Hyran
för kontors- och lagerlokaler i kylhuset anser utskottet kunna beräknas till
högst 15 kr. per kvm inklusive resp. värme och kylning.

Lantbruksstyrelsen anför, att styrelsen icke haft tillfälle att underkasta de
av utredningen framlagda^ förslagen till ritningar till kylhusen i Malmö och
Göteborg någon mera ingående granskning. Styrelsen anser sig dock böra
ifrågasätta, huruvida försiktigheten icke bjuder, att man överväger, om det
icke vore lämpligt att, i stället för att från början uppföra reservutrymmen
av betydande omfattning, planera byggnadsföretagen så, att vid senare tidpunkt,
då ytterligare utrymmen visat sig erforderliga, på- eller tillbyggnad
kan ske.

T fråga om de av fryshusen beräknade inkomsterna erinrar styrelsen örn
vad som anförts (sid. 58) beträffande de statliga lokalernas uthyrning samt
uttrycker sin tveksamhet i fråga örn säkerheten för att, därest lokaler i dessa
hus ej skulle finna åtgång bland smörexportörer, andra avnämare stå till
buds.

Statskontoret framhåller, att då det gäller att träffa avgörande örn beviljande
av ett så betydande anslagsbelopp, 4,030,000 kr., som ifrågasatts för
uppförande av tvenne kyllagerhus, måste självfallet den största försiktighet
iakttagas och alla på frågans bedömande inverkande omständigheter underkastas
en så sorgfällig prövning som möjligt för att förebygga, att de anläggningar
och anordningar, som skola utföras med stora kapitalutlägg av statsverket,
ej tilläventyrs inom en icke alltför avlägsen framtid kunna befinnas
olämpliga eller måhända rent av obehövliga. Vad särskilt beträffar det nu
föreslagna kapitalinvesteringsanslaget, vill statskontoret, utan att göra något
bestämt uttalande i ämnet, endast ifrågasätta, huruvida icke, innan man fattar
beslut örn uppförande av omhandlade kyllagerhus, någon tids erfarenhet
först bör vinnas rörande resultatet av de övriga åtgärder för mejerihanterin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2OG.

73

gens och smörexportens befrämjande, som av jordbruksutredningen föreslagits,
och örn icke i avvaktan på beslut i nybyggnadsfrågan man utan alltför stora
svårigheter skulle kunna vidtaga tillfredsställande provisoriska anordningar
av mindre medelskrävande beskaffenhet. Statskontoret anser sig i detta sammanhang
böra särskilt erinra om den osäkerhet beträffande smörexportens
framtida utveckling, som torde råda på grund av att frågan örn en eventuell
ångfärjeförbindelse mellan Sverige och England ännu väntar på sin lösning.

Skulle emellertid omförmälda nybyggnadsföretag redan under nästa budgetår
igångsättas, lärer det erforderliga byggnadsanslaget till den del, beträffande
vilken full förräntning icke kan påräknas, få anvisas av andra statsinkomster
än lånemedel.

Järnvägsstyrelsen framhåller beträffande den föreslagna tomtplatsen för Jamvägskyllagerhus
i Malmö såsom anmärkningsvärt, att så vitt styrelsen kan finna shl>e sen.
endast tagits i betraktande tomtens lämpliga läge i förhållande till skeppning
över kaj. Styrelsen finner därför önskvärt, att en kompletterande undersökning
verkställes beträffande möjligheten att förlägga kontrollstationen i Malmö på
mera lämplig plats, så att förseningar och fördyringar för de trafikanter, som
skola sända sitt smör vidare från Malmö per järnväg, i möjligaste mån förebyggas.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att de begärda arrende- respektive försälj- Byggnadsningsprisen
för de två tomter, som ifrågasatts för kyllagerhuset i Göteborg, stige sen.
väsentligt överstiga, vad tomtplatser för liknande ändamål betingat inom Stockholms
hamn, och att det måste anses påkallat att närmare undersöka möjligheterna
för en ekonomiskt fördelaktigare lösning av denna tomtfråga. Styrelsen
framhåller vidare, att det uppgjorda förslaget till uppförande av kyllagerhus
i Göteborg icke kan anses motsvara de krav, som numera måste ställas på lagerhus
i en modern hamnanläggning med avseende på bekväma transportförbindelser
mellan järnvägsvagn, lager och fartyg. Vidare torde det ur frysteknisk
synpunkt vara påkallat att vidtaga en del omläggningar beträffande den föreslagna
plandispositionen, varjämte våningshöjderna i byggnaden av ekonomiska
skäl böra göras något lägre. Enligt styrelsens mening är det därför nödvändigt,
att förslaget underkastas en genomgripande omarbetning. Emellertid
torde den för förslagets genomförande beräknade kostnaden å 1,980,000 kr. i
varje fall vara tillräcklig för åstadkommande av ett kyllagerhus med här avsett
lagerutrymme.

Beträffande den tomt i frihamnsområdet, som av jordbruksutredningen förordats
för kyllagerhuset i Malmö, anför byggnadsstyrelsen, att dess ^läge på
relativt stort avstånd från kaj givetvis medför olägenheter för lastning å fartyg.

Då det är fråga om en anläggning av så stor omfattning och med så betydande
byggnadskostnader som den här avsedda, är det enligt styrelsens mening önskvärt,
att det tages under förnyad omprövning, huruvida det icke vöre möjligt
att för ändamålet erhålla en tomtplats med direkt tillgång till kaj. Vad beträffar
ritningsförslaget till lagerhusbyggnad i Malmö kunna samma principiella
erinringar som ovan gjorts mot göteborgsförslaget framställas, varför
även malmöförslaget är i behov av en genomgripande omarbetning. Den till

2,050,000 kr. beräknade anläggningskostnaden torde få anses skälig med hänsyn
till det i detta fall avsedda lagerutrymmet.

Sveriges redareförening anser, att den för kyllagerhuset i Malmö föreslagna Sveriges
tomten i frihamnen åtminstone för ett rederi kommer att medföra avsevärda redareföreolägenheter.
Ifrågavarande rederi har framhållit, att det vore förenat med ving.
stora svårigheter, för att icke säga omöjligt, att förhala båtarna från platserna
i tullhamnen till frihamnen utan att dess reguljära förbindelser därigenom
bleve rubbade.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sveriges
smörexportfirmors

förening,
sydsvenska
smörexportföreningen

oell skånska
smörexportföreningen.

Mjölk centralen.

Svenska
mejerikonsulentföreningen
.

Sveriges smörexportfirmors förening, sydsvenska smörexportföreningen och
skånska smörexportföreningen anse, att den av jordbruksutredningen beräknade
hyran i kylhusen ä 25 kr. per kvm är för hög samt att högst 15 kr. bör beräknas.
Förstnämnda två föreningar framhålla dessutom, att särskilda rum för
djupkylning icke äro behövliga utan kunna uteslutas, varigenom såväl byggnads-
som maskinkostnadema för kylhusen kunna nedbringas. Sistnämnda
förening kräver vid överflyttning till kylhuset i Malmö full ersättning för de
i dess nuvarande källare nedlagda kostnaderna samt att föreningen hålles skadeslös
för de konsekvenser, som ett hävande av dess nuvarande fördelaktiga
10-års kontrakt kan medföra.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljning sförening u. p. a. anser, att den
av jordbruksutredningen beräknade platshyran i de föreslagna kyllagerhusen,
25 kr. per kvm, torde kunna nedbringas till 15 kr. per kvm inklusive värme och
kylning.

Styrelsen för svenska mejerikonsulentföreningen framhåller, att den anser
de föreslagna kyllagerhusen så dyra, att det bör tagas under övervägande, örn
ej billigare anordningar kunna fylla berättigade krav. Styrelsen styrkes i denna
uppfattning av de höga avgifter, 25 kr. per kvm i hyra och kontrollavgift
å 0.25 öre per kg smör, som skulle erläggas av exportörerna i samband med dessa
lagerhus, vilka avgifter det kan befaras att smörproducenterna i sista hand få
betala genom sänkt smörpris.

Departe- Såsom jag redan under punkt 10 anfört, ansluter jag mig principiellt till
mentschefen jordbruksutredningens förslag rörande uppförande i Malmö och Göteborg av
kyllagerhus för exportsmörets kontroll, skötsel och lagring före exportens
verkställande. Liksom jordbruksutredningen anser jag även, att lagerhusen jämväl
böra inrymma lokaler för packning och förvaring m. m. av ägg. I anslutning
till lagerhusen skulle lokaler jämväl anordnas för svenska smörprovningarna och
behövliga kontrollaboratorier, varjämte kontorsutrymme skulle beredas smöroch
äggexportörerna.

Enligt jordbruksutredningens förslag skulle lagerhusen få en golvyta av 7,480
kvm i Malmö och 5,300 kvm i Göteborg, och deras byggnadskostnad beräknas
till sammanlagt 4,030,000 kr. Efter avdrag av driftskostnader skulle enligt
förslaget av den beräknade hyresinkomsten från husen återstå ett belopp, motsvarande
5 % på 2,025,000 kr., vadan ungefär halva byggnadskapitalet eller

2,005,000 kr. skulle bli oförräntat. För jordbruksutredningens kalkyler redogöres
närmare i bilaga B till dess betänkande. Då det här gäller betydande
kapitalutlägg med till synes svaga förräntningsmöjligheter, har jag undersökt,
huruvida genom en minskning av lagerhusens föreslagna storlek en förbättring
i räntabiliteten skulle stå att vinna. Ifrågavarande undersökning har emellertid
givit negativt resultat, i det genom densamma visats, att den beräknade
oförräntade delen av anläggningskapitalet i sådant fall blir endast oväsentligt
lägre, beroende på att minskningen av lagerhusens storlek företrädesvis
går ut över de produktiva, d. v. s. uthymingsbara delarna. På grund härav
finner jag mig böra biträda jordbruksutredningens förslag även beträffande
lagerhusens storlek. Härvid har jag ej förbisett, att viss svårighet till en
början kan möta att finna full användning för lokalerna, men på något längre
sikt anser jag utsikterna i detta avseende goda.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

75

Emellertid har jag vid de förnyade undersökningar, jag låtit verkställa, funnit,
att man bör kunna räkna med i regel högre hyresavgifter, än som jordbruksutredningen
utgått ifrån. Nämnda avgifter torde sålunda kunna sättas till 30
kr. i Malmö och 40 kr. i Göteborg per kvm för kyllokalutrymine samt
till respektive 25 och 30 kr. för kontorslokaler. Med hyror av denna storlek
— vilka hyror torde vara av ungefärligen ordinär storlek för lokaler av
här ifrågavarande beskaffenhet i Malmö och Göteborg •—- skulle det oförräntade
och oamorterade kapitalet nedgå till sammanlagt 1,150,000 kr. Då
det örn möjligt bör undvikas att för nu ifrågavarande ändamål anlita skattemedel,
finner jag erforderligt att vidtaga en åtgärd, som av jordbruksutredningen
ifrågasatts och som ej heller lantbruksstyrelsen under viss förutsättning
ansett ägnad att väcka betänkligheter, nämligen införande av en kontrollavgift
för exportsmör. Med den omfattning, smörexporten ägde under år 1929,
skulle enligt verkställda beräkningar en dylik kontrollavgift, för att — under
förutsättning tillika att hyrorna bestämmas till nyss angivna storlek — möjliggöra
full förräntning och amortering av anläggningskapitalet, i varje fall ej
behöva överstiga 0.25 öre per kg. Denna avgiftssats bör sålunda utgöra ett
maximum, som givetvis bör reduceras i mån så med hänsyn till avgiftens nyssnämnda
ändamål visar sig möjligt.

Lagerhusens uppförande synes böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen i samråd
med svenska smörprovningarna. För att skapa förutsättningar för en i
möjligaste mån affärsmässig förvaltning av lagerhusen synes det erforderligt
att för vartdera lagerhuset tillsätta en mindre, lokal styrelse, som torde böra
sortera under lantbruksstyrelsen. Själva lagerhusdriften anser jag böra, såsom
jordbruksutredningen föreslagit, handhavas av svenska smörprovningarna.
Då nyssberörda lokalstyrelser icke synas behöva träda i funktion, förrän lagerhusen
fullbordats, vilket tidigast kan väntas ske vid ingången av budgetåret
1931/1932, finner jag emellertid ej nu nödvändigt att närmare ingå på
denna organisationsfråga.

Då de av jordbruksutredningen framlagda byggnadsförslagen äro av endast
preliminär karaktär, erfordras på denna punkt, såsom byggnadsstyrelsen framhållit,
ytterligare utredningar, vilket även gäller med avseende på de för byggnaderna
föreslagna tomterna och de ifrågasatta tomtprisen. Behovet av. kompletterande
utredning i skilda avseenden före anläggningarnas påbörjande synes
böra ankomma på Kungl. Maj :t att tillgodose och bör icke hindra, att medel
anvisas till ifrågavarande byggnadsföretag för budgetåret 1930/1931. Jag
tillstyrker alltså, att det av jordbruksutredningen föreslagna beloppet 4,030,000
kronor, avrundat till 4,000,000 kronor, äskas att såsom reservationsanslag uppföras
bland utgifter för kapitalökning under särskild rubrik »kyllagerhus för
smör och ägg». Anslaget bör, i anslutning till vad i det föregående anförts,
helt täckas av lånemedel. Prövning och godkännande av de slutliga byggnadsförslagen
synas böra tillkomma Kungl. Maj:t.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

Lantbruks styrelsen.

12. Frågan om införande av smörpremiering.

Lantbruksstyrelsen anför:

Av vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott har framhållits, att de
föreslagna åtgärderna till mejerihanteringens främjande borde fullständigas
med andra. Så hava, bland andra, förvaltningsutskotten hos Stockholms läns
och stads samt Gotlands läns hushållningssällskap förordat införande av exportpremier
för smör.

Fransett att lantbruksstyrelsen rent principiellt ställer sig synnerligen tveksam
örn lämpligheten av exportpremier, finner styrelsen de handelspolitiska
konsekvenserna av en sådan åtgärd i fråga örn smör så osäkra, att denna utväg
icke utan en ingående utredning och i yttersta nödfall bör anlitas.

oEtt temporärt införande av exportpremier å smör torde icke heller medföra
något av bestående värde för landets mejerihantering, då någon för smörets
relativa läge på världsmarknaden avgörande förhöjning av smörkvaliteten därigenom
icke lärer kunna förväntas.

De skärpta kontrollåtgärder, som jordbruksutredningen i föreliggande betänkande
ifrågasatt och vartill lantbruksstyrelsen i stort sett givit sin anslutning,
bidraga visserligen att förhindra, att dåligt svenskt smör tillföres världsmarknaden.
Något verkligt incitament till ansträngningar att mera allmänt
åstadkomma verkligt högklassigt smör torde de emellertid knappast kunna
anses utgöra.

Lantbruksstyrelsen har övervägt, örn icke något medel skulle kunna stå till
buds, som på ett annat och mera effektivt sätt än provningarnas kontrollverksamhet
skulle kunna bidraga att höja smörets kvalitet. Styrelsen har därvid
kommit till den uppfattningen, att ett kraftigt premierande av gott smör härvidlag
^ skulle kunna få ett mycket effektivt inflytande. Skall detta kunna
ske, måste emellertid premieringen planläggas på sådant sätt, att tillverkningen
av smör utav verkligt hög kvalitet kommer att medföra en ekonomisk uppmuntran,
som åtminstone i viss mån bereder ersättning för de betydande kostnader
i fråga örn utrustning m. m., som säkerställandet av en hög smörkvalitet
i regel måste medföra.

Intet medel synes lantbruksstyrelsen kunna tänkas snabbare bidraga till en
effektiv förbättring av smörkvaliteten och framlocka större mängder högklassig
vara, än örn sådana betalningsregler för smör allmänt kunde genomföras,
att det verkligt goda smöret härigenom finge det erkännande, det förtjänar.
Lantbruksstyrelsen är visserligen underkunnig örn, att kvalitetsbetalning av
smör från exportörernas sida i viss mån redan äger rum. Såvitt lantbruksstyrelsen
har sig bekant, är detta dock endast genomfört i så måtto, att visst avdrag
göres för smör av något lägre kvalitet. Någon verklig premiering av det
bästa smöret torde däremot knappast kunna sägas förekomma. Även på detta
område saknas således enligt lantbruksstyrelsens mening ett verkligt incitament
att tillverka förstklassigt smör. Lantbruksstyrelsen anser sig icke heller
kunna förutsätta, att smörhandeln inom den närmaste tiden kommer att på ett
verksamt sätt ordna denna fråga.

Det har under sådana förhållanden synts lantbruksstyrelsen väl värt att
överväga, huruvida icke genom statsingripande en sådan premiering av smör
utav hög kvalitet kunde komma till stånd. Det vill synas styrelsen, som örn
ett uppoffrande av till och med jämförelsevis stora belopp på en sådan premiering
skulle även ur det allmännas synpunkt kunna vara välbetänkt och ur
synpunkten av smörproduktionens främjande fullt lika effektivt användande
som ^höga omkostnader för den mera negativa exportkontrollen. Detta vöre
också ett fullföljande av det system, staten tillämpat för främjande av hus -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

77

djursaveln, där man sökt främja tillkomsten och vidmakthållandet av värdefulla
djurstammar genom att uppoffra jämförelsevis stora belopp av statsmedel
för att utmärka de verkligt framstående avelsdjuren. Exportkontrollen av
smör skulle enligt lantbruksstyrelsens förmenande närmast vara att jämställa
med den på de senare åren vid sidan av premieringen utav vissa djurslag genomförda
tvångsbesiktningen av handjur.

Lantbruksstyrelsen har jämväl tagit under övervägande, efter vilka principer
en smörpremiering lämpligen skulle kunna ordnas. En fördel är att — i
motsats till vad som varit fallet vid ordnandet av djurpremieringarna — här
recjan förefinnes ett kontrollorgan — smörprovningarna — vars bedömning av
smör givetvis kan och bör utgöra underlaget för själva premieringen.

Principen för en sådan premiering synes kunna angivas så, att allt smör,
som uppnår en viss poäng, antingen medelpoängen eller det poängtal, som angiver
gränsen för den bästa tredjedelen av de provade mejerierna, bör erhålla
en viss kontant premie. Inom den grupp, som sålunda blir föremål för premietilldelning,
skulle enligt lantbruksstyrelsens förmenande finnas olika grader
av premier, så avvägda, att de lockade till ytterligare förbättring av smörets
kvalitet, jämväl för dem, som redan tillerkänts premie.

Önskvärt vore ju, att förstklassig vara årligen skulle kunna erhålla sådan
premie. Av statsfinansiella skäl synes detta dock knappast böra ifrågasättas.
För det ändamål, som premieringen avser att nå — det vill säga lockandet av
allt större och större antal mejerier att vidtaga sådana åtgärder, att tillverkningen
av ett verkligt förstklassigt smör möjliggöres och säkerställes — synes
detta icke heller vara nödvändigt. Sedan ett mejeri bringats i härför erfor
derligt skick, torde det böra ankomma på mejeriet självt att utan stöd av det
allmänna vidmakthålla sin ställning som producent av förstklassigt smör. Det
synes därför med skäl kunna ifrågasättas, att mejeri endast under två år skulle
kunna tilldelas premie av samina grad.

Inom den grupp av mejerier, som skulle kunna bliva föremål för premiering,
synas som sagt olika premiegrader böra förekomma. Lantbruksstyrelsen förutsätter
tre sådana grader, motsvarande fullgott smör, mycket gott smör och utmärkt
smör. Gränserna för dessa kvalitetsgrader böra givetvis fastställas vid
vissa poängtal. Som utgångspunkt vid premieringen bör tagas den medelpoäng,
som visst mejeri uppnått under kontrollåret. Då emellertid ett smörs verkliga
värde är i mycket hög grad beroende av att kvaliteten är jämn, synes ett
villkor för premietilldelning böra vara, att det premierade mejeriet icke vid
någon provning med mer än viss poäng (exempelvis 0.5) understigit den för
uppnående av viss premiegrad fastställda poänggränsen. Därest mera omfattande
hållbarhetsundersökningar av runmärkt smör komma att genomföras, synas
resultaten av dessa undersökningar också böra få ett visst inflytande på
den här föreslagna premieringen.

Viss hänsyn skulle möjligen också kunna tagas till den omständigheten, huruvida
respektive mejeri under hela den period, premienngen avser, lämnat sitt
smör till export, ävensom till jämnheten av de olika veckornas exportkvantitet.

Premiebeloppen synas lantbruksstyrelsen böra avvägas i förhållande till mejeriernas
smörproduktion och utgå med visst belopp för försålt kilogram smör.
Att så rättvisligen bör ske, synes lantbruksstyrelsen framgå bland annat därav,
att för större mejerier omkostnaderna vid mejeriets rationalisering givetvis
(»kas. Av statsfinansiella skäl synes det dock böra ifrågasättas, om icke visst
maximum för premie inom värjo klass bör fastställas.

Lantbruksstyrelsen anser sig förslagsvis kunna uppsätta följande schema
för premieringsgrader och pris:

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Grad 1. Utmärkt smör . . . premie 5 öre per kg maximipremie 5,000 kronor

» 2. Mycket gott smör » 4 » » > » 4,000 »

> 3. Fullgott smör ... » 2 » » » » 2,000 >

Premieringspris synas efter förslag av svenska smörprovningamas styrelse
böra utdelas av lantbruksstyrelsen.

För att något närmare belysa, huru en sådan premiering skulle komma att
verka, har lantbruksstyrelsen med ledning av uppgifter, som inhämtats från
svenska smörprovningarna, gjort följande sammanställning över resultatet av
smörprovningarna år 1928 eller det sista år, för vilket fullständiga uppgifter
för närvarande föreligga uträknade.

De i smörprovningama deltagande mejerierna fördelade sig på följande poängklasser
med nedan angivna smörmängder:

Poängklass.

Tillverkad

Medeltillverkning

mejerier.

smörmängd.

Kg

per mejeri.

Kg

12 —12.5......

...... 2

118,720

59,360

11.5—11,9......

...... 50

4,466,769

89,335

11 —11.4......

......188

13,097,910

69,669

10.5—10.9......

......195

12,257,023

62,856

under 10.5......

...... 75

6,295,368

83,938

Som synes har icke ens hälften av de deltagande mejerierna uppnått 11
poäng. Då de angivna poängen äro medelpoäng och det torde kunna förutsättas,
att ett betydande antal av de mejerier, som nått 11 poäng, visat så ojämn
smörproduktion, att de komma att falla för villkoret örn att icke hava understigit
viss lägsta poäng, torde mycket tala för, att en premiering av smör med
en medelpoäng av 11 eller därutöver för nämnda år borde hava varit lämpligt
avvägd. Det vöre givetvis i högsta grad önskvärt, att ett betydande antal mejerier
kunde förmås att överskrida denna gräns.

Ett överslag, huru en på dessa siffror grundad premiering skulle ställa sig,
visar, att med den föreslagna klassindelningen högst följande premier skulle
kunnat förekomma:

Total

Premiesumma

mejerier.

premiesamma.

Kronor.

per mejeri i medeltal.
Kronor.

............ 2

5,900

2,950

............ 50

178,600

3,570

............188

261,900

1,385

Summa 240

446,400

Emellertid skulle denna summa i avsevärd grad hava reducerats dels genom
den förutsatta begränsningen av premiebeloppet för större mejerier och dels ■—
och detta kanske i ännu högre grad — till följd av kraven på uppnådd minimipoäng
vid varje provning.

Skulle man utgå från 1928 års siffror, synes det lantbruksstyrelsen, som om
till en smörpremiering enligt förenämnda grunder skulle behöva anvisas ett belopp
av cirka 300,000 kr. Med hänsyn dels till ökat deltagande i provningarna,
dels ock till det resultat, som själva premieringen kan förväntas
medföra, finner lantbruksstyrelsen dock ett belopp av 400,000 kr. böra beräknas
bliva erforderligt, örn det avsedda ändamålet skall kunna uppnås.

Sistnämnda belopp synes icke heller avskräckande i jämförelse med de be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

79

lopp, som årligen stå till förfogande för djurpremiering och småbrukspremiering
eller som nu ifrågasättas för utvidgande av smörkontrollen.

Den uppfattningen synes mig befogad, att smörkontrollen icke är ägnad att D^ent8-framkalla en höjning av smörets kvalitet väsentligt över den nivå, som kon- chefen.
trollen påfordrar, och jag delar landtbruksstyrelsens synpunkter beträffande
betydelsen av åtgärder i mera positiv riktning för smörets kvalitativa förbättring.
Det i nu angivna syfte av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget rörande
anordning av ett premieringssystem för gott smör finner jag också vara av
stort intresse, och jag anser sannolikt, att man på denna väg skulle kunna uppnå
för den svenska smörexporten och vårt jordbruk betydelsefulla resultat.

Frågan örn en premiering av smör synes mig emellertid vara så jämförelsevis
ny och av den räckvidd, att viss tid erfordras för ytterligare utredning och
belysning av dess innebörd och konsekvenser i olika avseenden. Av dessa skäl
finnér jag mig icke nu kunna fatta definitiv ståndpunkt till det framställda för -

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Departe -

1) såsom organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar
för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor,

2) för anordnande av utbildningskurser för mjölkbedömare
för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor,

3) såsom statsbidrag till svenska mjölkintressenters upplysningsförening
för bedrivande av kvalitetspropaganda för
mjölk företrädesvis i de landsdelar, där en avsevärd smörproduktion
för export äger rum, för budgetåret 1930/1931 under
nionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor,
nor,

4) för anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal
för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor,

5) för bidrag till avlöning av mejerikonsulenter för budgetåret
1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag
av 67,000 kronor,

6) till bestridande av resekostnader, för ett halvt år räknat,
för mejerikonsulenter vid resor, som verkställas på uppdrag
av svenska smörprovningarna, för budgetåret 1930/1931 under
nionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor,

7) utöver vad i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln,
punkt 5, föreslagits, till en stipendiat i boskapsskötsel

slaget.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

ments chefens hemställan.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och mejerihushållning m. m. för budgetåret 1930/1931 under
samma huvudtitel anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor,

8) såsom arvode, för ett halvt år räknat, till en mejeriingenjör
för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra anslag av 3,000 kronor,

9) till två stipendier å vartdera 3,000 kronor för utbildande
av mejeriingenjörer för budgetåret 1930/1931 under nionde
huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor,

10) för anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter
för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor,

11) dels besluta, att en särskild fond, benämnd statens mejerilånefond
och ställd under lantbruksstyrelsens förvaltning,
skall inrättas, i vilken fond den nuvarande norrländska andelsmejerifonden
skall uppgå och från vilken lån må i mån av
tillgång utlämnas för anläggande eller modernisering av mejerier,

dels medgiva, att lån ur statens mejerilånefond må utlämnas
i huvudsaklig överensstämmelse med förut omförmälda grunder,

dels ock såsom kapital för statens mejerilånefond å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning
under rubrik »statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, därav 1,800,000 kronor skola utgå
av lånemedel,

12) såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för
svenska smörprovningarnas verksamhet för budgetåret 1930/
1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
av 81,300 kronor.

13) dels besluta, att genom statens försorg kyllagerhus för
smör och ägg skola anläggas i Malmö och Göteborg för förut
omförmälda syften och i överensstämmelse med plan, som av
Kungl. Majit godkännes,

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1930/1931
bland utgifter för kapitalökning under rubrik »kyllagerhus för
smör och ägg» anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel, samt

14) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,
som må finnas erforderliga för smörexportens koncentrering
i enlighet med i protokollet angivna grunder samt för exportsmörets
intagande i statens kyllagerhus i Malmö och Göteborg
i och för kontroll, skötsel och lagring före exportens
verkställande.

Totalsumman av ovan föreslagna anslag utgör 6,221,800 kr., varav 5,800,000
kr. skulle utgå av lånemedel. Återstående belopp av 421,800 kr. skulle täckas

“Kungl. Maj:ts proposition nr gefl.

81

dels med det i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag, nionde huvudtiteln,
punkt 91 för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande beräknade beloppet
av 120,000 kr., dels av det i samma proposition och huvudtitel, punkt
92 för understöd till vissa åtgärder inom jordbrukets område beräknade beloppet
av 800,000 kr.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter förena sig, behagar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. 229 käft. (Nr 266.)

6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning..................................... 1

översikt av mejerihanteringen och smörexporten................... 3

Den utländska smörmarknadens utveckling...................... 7

Åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande...........11

Statsbidrag för bildande av mjölkbedömningsföreningar...............14

Jordbruksntredningens förslag............................14

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................15

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................15

Lantbruksstyrelsen................................16

Västergötlands och norra Hallands handelskammare................17

Mjölkcentralen.................................17

Svenska mejerikonsulentföreningen........................17

Departementschefens yttrande............................17

Anordnande av utbildning skurser för mjölkbedömare.................19

Jordbruksntredningens förslag............................19

Utlåtanden:

Lantbruksstyrelsen................................19

Departementschefens yttrande............................20

Statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysnings förening för bedrivande av kvali tetspropaganda

för mjölk.............................20

Jordbruksntredningens förslag............................20

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................21

Lantbruksstyrelsen................................21

Svenska mjölkintressenters upplysningsförening..................21

Sveriges ostengrossistförening..................•........21

Departementschefens yttrande............................21

Anordnande av fortbilningskurser för mejeripersonal.................22

Jordbruksntredningens förslag............................22

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna...........................23

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................23

Lantbruksstyrelsen................................23

Statskontoret..................................24

Departementschefens yttrande............................24

Omorganisation av mejerikonsulentverksamheten...................25

Jordbruksntredningens förslag...... 25

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna................. 28

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................28

Kungl. Maj:ts proposition nr £66. 83

Sid.

Lantbruksstyrelsen................................29

Sveriges allmänna lantbrukssällskap .......................33

Sveriges smörexportfirmors förening........................33

Mjölkcentralen..................................33

Svenska mejerikonsulentföreningen ........................33

Departementschefens yttrande............................33

Anställande av expert beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner........35

Jordbruksutredningens förslag............................35

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................35

Lantbruksstyrelsen...............................36

Mjölkcentralen..................................37

Svenska mejerikonsulentföreningen........................37

Sveriges ostengrossistförening............ 37

Departementschefens yttrande............................37

Stipendier för utbildande av mejeriingenjörer....................37

Jordbruksutredningens förslag............................37

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................38

Lantbruksstyrelsen...............................38

Statskontoret..................................38

Departementschefens yttrande............................38

Anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter................38

Jordbruksutredningens förslag............................38

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................39

Lantbruksstyrelsen................................39

Departemenschefens yttrande............................40

Inrättandet av en statens mejerilånefond.......................40

Jordbruksutredningens förslag............................40

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................41

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................41

Lantbruksstyrelsen................................42

Kommerskollegium ..............................43

Statskontoret..................................44

Fullmäktige i riksgäldskontoret .........................44

Sveriges allmänna lantbrukssällskap . ......................45

Mjölkcentralen .................................45

Sveriges ostengrossistförening...........................45

Departementschefens yttrande...........................45

Omorganisation av kontrollen över exportsmöret...................46

Jordbruksutredningens förslag............................46

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................5iS

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................55

Lantbruksstyrelsen...............................07

Handelskammaren i Göteborg...........................30

Kommerskollegium................................30

Statskontoret..................................31

Järnvägsstyrelsen................................31

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet..............62

84

Kungl. Maj:ts proposition nr S66.

Sid.

Länsstyrelsen i Hallands län...........................62

Sveriges allmänna lantbrukssällskap........................63

Sveriges allmänna exportförening.........................63

Sveriges smörexportfirmors förening..................... 63

Sydsvenska smörexportföreningen.........................63

Skånska smörexportföreningen..........................63

Mjölkcentralen.................................64

Svenska mejerikonsulentföreningen.........................64

Hamndirektionen i Malmö............................64

Hamndirektionen i Hälsingborg..........................64

Halmstads hamnstyrelse.............................64

Departementschefens yttrande............................65

Uppförande av kyllagerhus för smör och ägg i Malmö och Göteborg.........69

Jordbrnksutredningens förslag...........................69

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................72

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................72

Lantbruksstyrelsen................................72

Statskontoret..................................72

Järnvägsstyrelsen................................73

Byggnadsstyrelsen................................73

Sveriges redareförening..............................73

Sveriges smörexportfirmors förening........................74

Sydsvenska smörexportföreningen.........................74

Skånska smörexportföreningen........... 74

Mjölkcentralen..................................74

Svenska mejerikonsulentföreningen........................74

Departementschefens yttrande............................74

Frågan om införande av smörpremiering.......................76

Lantbruksstyrelsens förslag.............................76

Departementschefens yttrande............................79

Departementschefens hemställan...........................79

301127. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.