Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 14 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—34:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom, så vitt angår det under punkt 3:o upptagna ärendet, efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet, följande:

Bihang till riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. 2U haft. (Nr 251.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Nyvarp nr 1
i Stockholms
län.

l:o.

Förra landsfiskalsbostället 1h mantal Nyvarp nr 1 i Värmdö socken av
Stockholms län, vilket boställe från och med den 14 mars 1925 varit indraget
till statsverket, har för domänfondens räkning varit utarrenderat
mot en årlig avgäld för åren 1925—1929 av 1,550 kronor och för åren
1929—1931 av 1,400 kronor. Egendomens arrendator har emellertid på
grund av vanhävd blivit uppsagd till avflyttning den 14 mars 1930, och
domänstyrelsen har därefter gått i författning örn egendomens skötsel till
den 14 mars 1931.

Av instrument över en i juni 1925 påbörjad och i december 1929 avslutad
uppskattningsförrättning å egendomen jämte tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren C. A. Virde år 1924 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är förlagd i ett skifte och är belägen i norra delen av
Värmdön med omkring 2 kilometer strand vid Saxarfjärden och med direkt
landsvägsförbindelse till Stockholm, dit avståndet är omkring fem
mil, omfattar en areal av 156.455 hektar, därav 36.568 hektar åker, tomt och
trädgård, 3.705 hektar äng, 114.308 hektar avrösningsjord och 1.874 hektar
impediment.

Under år 1929 blevo egendomens stall och ladugård genom eldsvåda helt
förstörda. Någon nybyggnad i den nedbrunna byggnadens ställe har ej
uppförts. Brandstodsersättningen, 12,000 kronor, har inlevererats till domänfonden.

Å egendomen finnas 4 lägenheter, benämnda Bagarstugan, Nynässtugan,
Lövdalsstugan och Kristiansborg. De äro bebyggda med sommarvillor,
tillhöriga, de å Bagarstugan och Nynässtugan arrendatorn av hemmanet,
de å Lövdalsstugan Carl Gustaf Fogelberg och de å Kristiansborg Olga
Ellioth. Den sistnämnda bär hos domänstyrelsen anhållit att få inköpa
den tomt av omkring 200 kvadratmeter, varå hennes byggnad är belägen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besök på platsen förklarat
sig icke kunna tillråda egendomens uppstyckning i mindre jordbrukslägenheter,
detta med hänsyn till den rikliga och goda åbyggnaden, åkerjordens
splittrade belägenhet, avrösningsjordens stora areal och möjligheten
för spekulation i villatomter.

Under år 1929 verkställd uppskattning av egendomens skog och skogsmark
har givit vid handen, att värdet därav kan beräknas till 36,599
kronor.

Uppskattningsmännen hava därefter beräknat saluvärdet å egendomen i
dess helhet till 66.000 kronor och arrendevärdet till 1,300 kronor.

I avgivet yttrande har länsstyrelsen tillstyrkt försäljning av egendomen
ostyckad utan förbehåll örn rätt för lägenhetsinnebavarna att hava sina å
lägenheterna befintliga hus kvarstående därstädes, enär ett sådant förbehåll
bomme att inverka på saluvärdet och något egnahemsintresse ej syntes
vara förbundet med lägenheternas bibehållande.

Vederbörande Överjägmästare har jämväl uttalat sig för egendomens
försäljning i en lott, därvid han emellertid, med hänsyn särskilt till att de -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lar av egendomen antagligen bleve begärliga för anläggning av villatomter,
ansett, att egendomen i dess helhet borde kunna åsättas ett saluvärde
av 80,000 kronor.

Domänstyrelsen, som nied skrivelse den 15 februari 1930 underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning, biträder förslaget örn egendomens försäljning
i en lott. Nyvarps ägor vore mycket splittrade med skogbevuxna höjder
och odlad jord mellan höjderna. Varken ur jordbruks- eller skogsbrukssynpunkt
vore egendomen av större värde, men dess vackra läge och natur
inbjöde till anläggning av sommarbostäder. Någon anledning att bibehålla
gården i kronans ägo syntes styrelsen ej förefinnas, i synnerhet som behovet
av nybyggnad å gården vore trängande och det torde fordras år av
arbete för att få egendomens jordbruk i gott stånd. Enligt styrelsens förmenande
torde egendomen böra, i likhet med vad överjägmästaren föreslagit,
åsättas ett saluvärde av 80,000 kronor, och syntes något förbehåll örn
återköpsrätt icke böra ifrågakomma

Mot föreliggande försäljningsförslag har jag intet att erinra, liksom ej
heller mot det av domänstyrelsen föreslagna saluvärdet, 80,000 kronor, och
får jag fördenskull hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Nyvarp nr 1 i Värmdö
socken av Stockholms län må försäljas i enlighet med
stadgandet i 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

2:o.

I proposition (nr 210, punkt 1) till 1928 års riksdag framlade Kungl.
Majit förslag till försäljning av kronoegendomen 1U mantal Skogsbo nr 1
i Tierps socken av Uppsala län. Av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet för den 16 mars 1928 framgår bland annat
följande.

Av instrument över en år 1925 å egendomen hållen arrendeuppskattningsförrättning
med tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren
F. W. Mossberg genom Fr. Enhörning år 1897 över egendomens
inägor upprättad karta jämte en år 1917 av distriktslantmätaren H. J.
Schönberg upprättad beskrivning, hade inhämtats bland annat, att egendomen,
fördelad i två varandra angränsande skiften, hemskiftet och
skogsskiftet, vore belägen 6 kilometer från Tierps järnvägsstation och
köping samt innehölle en areal av I68.029G hektar, därav 50.827 hektar åker
och tomt, 2.939 hektar ängs- och odlingsmark, 113.019 hektar avrösningsjord,
omfattande 64.02 hektar produktiv skogsmark, samt 1.24411 hektar impediment.
Torp eller lägenheter funnes icke å egendomen. Denna vore

Departements chefen.

Skogsbo nr 1
i Uppsala län.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

taxerad för 34,900 kronor, därav 25,900 kronor för jordbruket och 9,000
kronor för skogen.

Vid saluvärdering under år 1927 hade uppskattningsmännen åsatt
egendomen ett saluvärde av i runt tal 79,000 kronor, därav 32,436 kronor
20 öre för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad utdelning från häradsallmänning
och 46,053 kronor 25 öre för skog och skogsmark.

Domänstyrelsen, som åsatt egendomens skog ett saluvärde av 38,353 kronor
25 öre, hade föreslagit egendomens saluvärde till 71,290 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 265) meddelat sitt godkännande
av omförmälda försäljningsförslag, förordnade Kungl. Maj:t i
enlighet därmed genom brev den 29 juni 1928, att kronoegendomen skulle
antingen för en köpeskilling av 71,290 kronor och på villkor i övrigt, som
angivits i ovanberörda statsrådsprotokoll, försäljas till egendomens arrendator
P. J. Melin eller, därest denne icke begagnade sig av erbjudandet att
förvärva egendomen, utbjudas å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor; och skulle egendomen i
såväl det ena som andra fallet av köparen tillträdas den 14 mars 1929.

Sedan i enlighet härmed egendomen hembjudits Melin men denne förklarat
sig icke vilja begagna den honom medgivna förköpsrätten, hölls
den 5 december 1928 inför länsstyrelsen auktion å egendomen, därvid enda
anbudet, lydande å 45,000 kronor, avgavs av Melin.

Vid auktionshandlingarnas överlämnande hemställde länsstyrelsen,
som avstyrkte antagande av sagda anbud, under åberopande av ett från
domänintendenten infordrat yttrande, att egendomen, innan den ånyo
utbjödes till försäljning, måtte undergå ny saluvärdering.

Domänintendenten hade avstyrkt anbudets antagande samt såsom skäl
för ny saluvärdering anfört, att enligt uppgift av Melin betydande skogsavverkning
å egendomen bedrivits för kronans räkning efter saluvärderingen.

Jämväl överjägmästaren avstyrkte anbudets antagande samt anförde i
övrigt i huvudsak följande.

Å egendomen hade, enligt vad vederbörande jägmästare meddelat, efter
egendomens saluvärdering icke skett annan avverkning, bortsett från
husbehovsavverkning åt arrendatorn, än av 1927 års ordinarie auktionspost,
vilken värderats till 1,827 kronor och vartill vid uppskattningsförrättningen
tagits hänsyn. I likhet med jägmästaren kunde därför överjägmästaren
icke finna anledning föreligga till ny värdering av skogen.
Möjligen skulle dock det skogen åsätta värdet kunna minskas med
6.000 kronor till 40,000 kronor.

Då emellertid något godtagbart anbud vid egendomens försäljning
odelad knappast torde kunna erhållas, föreslog överjägmästaren, att av
egendomen endast hemskiftet, som omfattade hela den odlade arealen,
skulle försäljas, under det att skogsskiftet skulle bibehållas i kronans
ägo och avsättas till kronopark.

Å hemskiftet funnes enligt en av jägmästaren verkställd utredning,
förutom den odlade jorden, 36.55 hektar skogsmark, vilken under förutsättning
av någorlunda god skogsvård med hänsyn till markens i all -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mänhet mycket goda beskaffenhet kunde avkasta omkring 100 kubikmeter
örn året. Skogsmarksarealen syntes därför fullt tillräcklig för att
fylla gårdens behov av husbeliovsvirke.

Saluvärdet å försäljningslotten föreslog överjägmästaren till 56,936
kronor, därav 32,436 kronor för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad
utdelning från häradsallmänning oell 24,000 kronor för skogen.

Med skrivelse den 15 augusti 1929 har domänstyrelsen, som föranstaltat
örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1931, underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, och därvid anfört följande.

Det av överjägmästaren framlagda förslaget, enligt vilket försäljningslotten
skulle omfatta en areal av 95.6096 hektar, utgörande 50.8270 hektar
åker, O.uso hektar äng, 40.5990 hektar avrösningsjord, därav 34.55 hektar
produktiv skogsmark, och 1.2446 hektar impediment, funne styrelsen under
förhandenvarande omständigheter mest lämpligt. I fråga örn saluvärdet
å försäljningslotten, vilken borde utbjudas å auktion till den högstbjudande,
hade styrelsen ej annan erinran mot överjägmästarens förslag, än
att värdet borde avrundas till 56,950 kronor.

Vidare har domänstyrelsen med skrivelse den 30 november 1929 överlämnat,
jämte yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän, en av
Melin gjord framställning, att i ärendet måtte införskaffas yttrande av
vederbörande hushållningssällskaps egnahemsnämnd.

Då det av Melin avgivna köpeanbudet å egendomen i dess helhet torde
väsentligt understiga egendomens värde, synes detsamma icke böra av
Kungl. Majit antagas.

Mot det nu framlagda förslaget till egendomens disposition och det
försäljningslotten åsätta saluvärdet finner jag intet att erinra. Då försäljningslottens
arrendevärde, vilket vid arrendevärderingen år 1925, inberäknat
en årlig utsyning av 65 kubikfamnar virke, uppskattats till
1,210 kronor, för närvarande icke torde understiga 1,000 kronor, synes
förslaget, vilket utarbetats före ikraftträdandet av nu gällande grunder
för försäljning av kronoegendomar, böra underställas riksdagens prövning.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av det skogsskifte,
som skulle kvarbliva i kronans ägo, torde jag få återkomma, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att
med ändring av sitt i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 265) meddelade beslut
medgiva,

att, sedan kronoegendomen */« mantal Skogsbo nr 1
i Tierps socken av Uppsala län blivit uppdelad i två
lotter, hemskiftet med en areal av 95.6096 hektar och
skogsskiftet, hemskiftet må försäljas samt att försäljningen
må ske å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

3:o.

nrLiTsödner- Jämlikt brev den 27 ma3 1919 beslöt Kungl. Majit med riksdagen,

manlands län från kronoegendomen */* mantal Långviken nr 1 i Östra Vingåkers
socken av Södermanlands län lägenheten Högnäs, omfattande det å en av
förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1897 över egendomen upprättad
karta med ägofigurerna nr 192—203 betecknade område med en areal av
1.623 hektar, skulle försäljas enligt då gällande grunder för upplåtande av
egnaliemslägenheter från kronoegendomar.

Genom köpekontrakt den 18 juni 1920 försåldes av länsstyrelsen lägenheten
till skomakaren Aug. Eriksson mot en köpeskilling av 750 kronor.

I skrivelse den 1 juni 1926 till domänstyrelsen har länsstyrelsen — i anledning
av hemställan av Eriksson örn utbekommande av köpebrev å
lägenheten Högnäs och sedan det befunnits, att större delen av lägenheten
vore belägen på Oppunda häradsallmänning och att lägenheten icke
redovisades i jordeboken — för vinnande av uppgörelse med Eriksson gjort
framställning örn visst ägoutbyte mellan kronoegendomen Långviken och
Oppunda häradsallmänning, i samband varmed uppkommit fråga dels örn
överlåtelse å allmänningen av lägenheten Strångängshage nr 1 av krono
natur men under disposition av innehavaren av Claestorps fideikommiss,
dels ock örn överlåtelse å fideikommissets innehavare av vissa ägoribbor
från allmänningen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Oppunda häradsallmänning är belägen inom Östra Vingåkers och
Stora Malms socknar samt redovisas i jordeboken för respektive socknar
bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Oppunda häradsallmänning
nr 1. Jordeboken för östra Vingåkers socken upptager
bland kronoegendomar under enskild disposition, jordlägenheter, Strångängshage
nr 1, en hage. Sistnämnda lägenhet har genom länsstyrelsens
utslag den 31 oktober 1855 förklarats fortfarande böra emot särskild
ränta bibehållas under det fideikommisset tillhöriga frälsehemmanet 1/s
mantal Spångäng nr 1 i Östra Vingåkers socken, till vilket hemman lägenheten,
som är upptagen å häradsallmänningen, av ålder hört. Därefter
har lägenheten den 2 oktober 1858 undergått skattläggning. Lägenheten
har icke varit föremål för skatteköp. Skatteköpeskillingen för densamma
har fastställts till 3 kronor 5 öre.

Ägarna av allmänningen och innehavaren av fideikommisset ingingo
år 1921 förening örn ägoutbyte sålunda, att en äng till det under fideikommisset
lydande hemmanet V* mantal Strångäng nr 1, kallat Strångvik,
vilken äng vore belägen inom allmänningens rågångar, skulle tillfalla
allmänningen mot vederlag för fideikommisset av viss mark av
allmänningen, belägen mellan ägorna till Strångäng nr 1 och en till
Strångsjö järnvägsstation ledande allmän bygdeväg. Sedan befunnits,
att omförmälda äng i själva verket vore en självständig fastighet, lägenheten
Strångängshage nr 1, av krononatur under fideikommissets
disposition, kunde det avtalade ägoutbytet ej fullföljas.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Efter det köparen av lägenheten Högnäs år 1926 hos länsstyrelsen
gjort sin förenämnda framställning om utbekommande av köpebrev
å lägenheten samt, för möjliggörande härav, fråga uppstått
örn ägoutbyte mellan allmänningen och kronoegendomen 1jt mantal Långviken
nr 1, varigenom den del av lägenheten Högnäs, som läge å allmänningen,
skulle komma att tillfalla hemmanet Långviken, uppställde allmänningsstyrelsen
såsom villkor för biträdande av dylikt ägoutbyte, att
allmänningen erhölle dispositionsrätten till lägenheten Strångängshage
nr 1.

I skrivelse den 16 april 1926 har överlantmätaren Gustaf Indebetou
framställt förslag till slutligt ordnande av dessa frågor och därvid överlämnat
yttranden av domänintendenten i länet, allmänningsstyrelsen och
innehavaren av Claestorps fideikommiss, greve Claes Lewenhaupt.

Indebetou har i sitt förslag anfört följande. För häradsallmänningen
vore det av vikt att förvärva dispositionsrätten till lägenheten Strångängshage
nr 1. Fideikommissinnehavaren hade en gång för sin del förklarat
sig avstå från dispositionsrätten till Strångängshage mot vederlag
av de ägoribhor, som vore belägna mellan hemmanet 1/s mantal Spångäng
nr 1 och bygdevägen till Strångsjö järnvägsstation och vilka å en
av distriktslantmätare Alf Hedman år 1921 upprättad karta över ägoutbyte
mellan ägor, tillhörande häradsallmänningen å ena samt hemmanet
Spångäng nr 1 å andra sidan, betecknats med figurerna 15—21
samt omfattade en areal av tillhopa 0.463 hektar tomt och hackar av stenig
natur.

Lägenheten Strångängshage nr 1 innehölle i åker O.774 hektar samt 1
tomt, backar och renar O.473 hektar eller tillhopa en areal av I.247 hektar.

Då det syntes vara av betydelse för kronan att förvärva all mark till
Högnäs för att kunna fullfölja den avslutade försäljningen av samma
lägenhet till Eriksson i enlighet med köpekontraktet, föresloges följande
uppgörelse:

1) Kungl. Majit medgiver, att lägenheten Strångängshage nr 1 må
överlåtas till allmänningen, att av dess intressenter innehavas och brukas
såsom örn allmänningens övriga mark är stadgat;

2) Kungl. Majit medgiver, att av allmänningens nuvarande område
inom Stora Malms socken, i jordeboken betecknad såsom Oppunda häradsallmänning
nr 1, må till Claestorps fideikommiss såsom ersättning
för avståendet av besittningsrätten till lägenheten Strångängshage nr 1
överlåtas med full äganderätt de förut omnämnda ägoribborna intill
hemmanet Spångäng nr 1, vilka å nämnda karta äro utmärkta med figurerna
nr 15—21, oell att samma ägofigurer må genom avsöndring frånskiljas
allmänningen;

3) Oppunda härads allmänningsstyrelse förhinder sig att ingå på sådant
ägoutbyte mellan allmänningen och kronohemmanet A mantal
Långviken nr 1, att hela det ägoområde, som genom köpekontraktet den
18 juni 1920 försålts till Eriksson, tillfaller samma kronohemman.

Härefter kunde hela området vid lägenheten Högnäs avsöndras från
1 /2 mantal Långviken nr 1 och köpet med Eriksson slutgiltigt fullföljas.

Det sålunda framställda förslaget syntes Indebetou komma att för statsverket
medföra minsta möjliga kostnad.

För erhållande av säker uppfattning örn de värden, som skulle gå i
byte på siitt förslaget åsyftade, ansåge Indebetou uppskattning och vär -

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

döring böra föregå ej mindre beträffande värdet av nyttjanderätten till
Strångängshage nr 1 än även av de ägoribbor, som skulle överlåtas till
fideikommisset samt å möjligen befintlig ståndskog, som komme att utbytas
eller överlåtas.

Domänintendenten i länet, styrelsen för nämnda allmänning och greve
Löwenhaupt hava förklarat sig biträda Indebetous förslag.

Länsstyrelsen Ilar i utlåtande den 1 juni 1926 funnit samma förslag
välbetänkt samt hemställt om vidtagande av åtgärder för ordnande av
försäljningsfrågan på föreslaget sätt.

Kammarkollegium, som avgivit utlåtande i ärendet den 19 januari
1927, har anfört bland annat följande.

För sin medverkan till undanröjande av det hinder, som befunnits föreligga
för fullföljande av försäljningsavtalet ifråga örn lägenheten Högnäs,
hade allmänningsstyrelsen uppställt såsom villkor, att allmänningens
delägare finge tillfälle att med innehavaren av fideikommisset ordna
en, för övrigt sakfrågan i förevarande ärende i och för sig ovidkommande
angelägenhet, nämligen ett byte av viss mark från allmänningen
mot lägenheten Strångängshage nr 1. Med hänsyn till det intresse, kronan
obestridligen ägde av att få frågan örn försäljningen av lägenheten
Högnäs med minsta möjliga kostnad reglerad, ville det synas, som örn
Indebetous uppgörelseförslag vore från kronans sida godtagbart. Det
kunde för övrigt sägas, att den uppoffring, kronan iklädde sig genom
ett eventuellt medgivande, att lägenheten Srångängshage finge läggas
till allmänningen och sammanföras under gemensam hushållning med
denna, vore särdeles obetydlig. Den perpetuella besittningsrätt till lägenheten,
som vore av kronan upplåten till enskild, torde nämligen praktiskt
sett motsvara lägenhetens hela värde. Från skatteköpeskillingen
kunde ju helt bortses.

Kollegium ansåge sig följaktligen kunna tillstyrka en uppgörelse enligt
de huvudsakliga grunder Indebetou föreslagit.

I fråga örn detta förslag föranlätes kollegium allenast erinra, att den
däri innefattade uppgörelsen torde förutsätta riksdagens medgivande,
såvitt den avsåge dels lägenheten Strångängshages införlivande med allmänningen
dels den tilltänkta överlåtelsen till fideikommisset av viss till
allmänningen hörande mark örn 0.463 hektar. Av såväl Indebetou som
domänintendenten hade anmärkts, att en uppskattning och värdering
syntes böra föregå ej mindre beträffande värdet av besittningsrätten till
Strångängshage än även av de sistberörda markområdena. De uppgifter,
handlingarna i ärendet innehölle rörande arealen och beskaffenheten
i övrigt av de ifrågavarande bytesobjekten, torde emellertid utan vidare
giva vid handen, att den berörda besittningsrättens värde i allt fall
icke understege värdet å de nämnda, allmänningen tillhörande markområdena.
Förmodligen komme tvärtom fideikommissinnehavaren att vid
bytet betinga sig någon kontant mellanavgift. En värdering av bytesobjekten
torde sålunda visserligen bliva erforderlig för ett slutligt bestämmande
av villkoren i uppgörelsen mellan fideikommisset och allmänningen,
men kollegium ifrågasatte, huruvida det kunde vara nödigt
att hava denna värdering tillgänglig redan för den prövning, som nu
i första hand skulle ankomma å riksdagen.

Sedermera har domänstyrelsen låtit vederbörande arrendeuppskattningsmän
värdera nyttjanderätten till Strångängshage nr 1 samt de om -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

råden, som avsetts att överlåtas till Claestorps fideikommiss, ävensom
den del av lägenheten Högnäs, som befunnits ligga å allmänningen. Enligt
instrument över den i anledning härav den 19 juli 1927 hållna förrättningen
har värdet av nyttjanderätten till Strångängshage, med en
areal av I.2470 hektar, uppskattats till 394 kronor 10 öre, därav 20 kronor
för växande skog, de områden, innehållande 0.4G30 hektar, som allmänningen
skulle avstå till fideikommisset, till 390 kronor 40 öre, därav 20
kronor för växande skog, samt den del av lägenheten Högnäs, som ligger
på allmänningen, till 400 kronor.

I skrivelse den 9 september 1927 underställde domänstyrelsen ärendet
Kungl. Marits prövning och anförde därvid följande.

Felaktigheten beträffande ägorna till lägenheten Högnäs hade enligt
vad överlantmätaren i handlingarna framhållit kunnat undvikas, därest
— såsom föreskreves i reglementariska bestämmelserna för förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner den 16 december 1892 med ändring den
25 september 1896 — kartan över egendomen Långviken blivit före uppskattningsförrättningen
behörigen undersökt, vilket emellertid ej kommit
att ske. Såsom frågan läge, finge styrelsen biträda förslaget till
dennas ordnande. I första hand borde utverkas riksdagens medverkan
till införlivande med allmänningen av lägenheten Strångängshage och
till överlåtelse till fideikommisset av därtill ifrågasatta områden av allmänningen.
Därefter torde den slutliga uppgörelsen mellan fideikommisset
och allmänningen komma att ordnas, varjämte domänstyrelsen
hade att gå i författning örn uppgörande av förslag till det av Indebetou
ifrågasatta ägoutbytet mellan allmänningen och kronoegendomen Långviken.

Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
lämna sådant medgivande, som av kammarkollegium i ärendet föreslagits.

Härefter infordrades utlåtanden i ärendet från domhavanden i Oppunda
och Villåttinge härads domsaga, justitiekanslersämbetet ävensom
domänstyrelsen, vilken därvid anbefalldes att dels vidtaga åtgärder för
upprättande, efter förhandling med allmänningsstyrelsen, av förslag till
avtal mellan kronan och allmänningen rörande överlåtande till kronan
av den allmänningen tillhörande delen av lägenheten Högnäs, dels bereda
vederbörande väghållningsdistrikt tillfälle att avgiva yttrande i ärendet,
såvitt detsamma anginge ifrågasatt ägoutbyte mellan allmänningen
och Claestorps fideikommiss, dels ock, vidkommande lägenheten Strångängshage
nr 1, vilken syntes hava blivit värderad endast med hänsyn
till den fideikommisset tillhörande ständiga besittningsrätten till densamma,
låta verkställa ny värdering, omfattande såväl nämnda besittningsrätt
som kronans äganderätt till lägenheten.

Domhavanden tillstyrkte i utlåtande den 28 mars 1928 bifall till det
av domänstyrelsen framlagda förslaget.

Justitiekanslersämbetet fann enligt utlåtande den 6 juli 1928 intet att
erinra mot det föreslagna bytet, varigenom innehavaren av Claestorps
fideikommiss skulle avstå besittningsrätten till lägenheten Strångiings -

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

hage nr 1 och i dess ställe med fideikommisset skulle införlivas i ärendet
omförmälda områden, nu tillhörande allmänningen.

Domänstyrelsen överlämnade med utlåtande den 3 maj 1929 anbefalld
utredning. Av denna inhämtas följande.

Oppunda härads vägstyrelse har i skrivelse den 18 oktober 1928 meddelat,
att från vägdistriktets sida intet funnes att erinra mot ifrågasatt
ägouthyte mellan allmänningen och fideikommisset.

Vederbörande uppskattning smän, som verkställt ny förrättning den 31
oktober 1928, hava uttalat: Ansåges nu markläget och beskaffenheten i
fråga örn lägenheterna Högnäs och Strångängshage nr 1 likvärdiga,
skulle — därest genomsnittsvärdet för marken vid Högnäs, på sätt tidigare
skett, sattes till omkring 4.6 öre per kvadratmeter eller för hela lägenheten,
16,230 kvadratmeter, till 750 kronor, varav å allmänningsmarken
belöpte 400 kronor — marken till lägenheten Strångängshage nr 1
örn 1.2470 hektar efter samma pris vara värd 573 kronor 62 öre eller, med
tillägg av 20 kronor för växande skog, 593 kronor 62 öre. Uppskattningsmännen
föreslogo, att delägarna i allmänningen skulle till kronan betala
den sålunda uppskattade skillnaden i värde mellan Strångängshage nr 1
och delen av Högnäs, 193 kronor 62 öre, såsom ersättning för överlåtelse
av den förra lägenheten med full äganderätt i stället för besittningsrätt.
Det vore emellertid svårt att i penningar angiva skillnaden i. värde mellan
mark, försåld med äganderätt, och mark, upplåten med besittningsrätt.

Sedan överlantmätaren Ernst Petrelius den 13 december 1928 upprättat
karta med beskrivning över lägenheten Högnäs — upptagande två alternativ,
1) enligt karta över en år 1924 laga kraftvunnen rågångsförrättning
å 1jn mantal Långviken nr 1 samt i avseende å gränserna för lägenheten
mot allmänningen jämkad för bekvämare avhägnad, angivande
lägenhetens areal till I.9100 hektar, därav I.S600 hektar inom allmänningen,
samt 2) enligt omförmälda, av Lodén år 1897 upprättade karta med gräns
mellan Långviken och allmänningen insatt efter 1924 års rågångskarta,
angivande lägenhetens areal till 1.6230 hektar, därav I.0600 hektar inom allmänningen
— upprättades förslag till bytesavtal. Enligt förslaget skulle
allmänningens intressenter överlåta till kronan 1.3600 hektar av lägenheten
Högnäs i enlighet med nyssnämnda alternativ 1) och till innehavaren
av fideikommisset omförmälda ägoribbor örn tillhopa 0.4630 hektar
mot det att allmänningen å sin sida erhölle å sig överlåtna från fideikommisset
dispositionsrätten över och från kronan äganderätten till lägenheten
Strångängshage nr 1.

Allmänning sstyrelsen förklarade sig icke kunna godtaga detta förslag,
vilket vore för allmänningen mindre fördelaktigt än tidigare framställt
förslag.

Domänstyrelsen framhöll, att lägenheten Högnäs till Eriksson försålts
med en areal av 1.6230 hektar eller sålunda enligt förenämnda alternativ 2),
varför detta borde följas. Då såväl innehavaren av fideikommisset som allmänningsstyrelsen
tidigare förklarat sig kunna godkänna det av Indebetou
upprättade förslaget till de föreliggande frågornas ordnande samt
det för kronan vore av största intresse att förnöja köparen av lägenheten
Högnäs, torde kronan böra såsom en lämplig förlikning antaga
sistnämnda förslag. Den enda ändring, som domänintendenten tillrådde,
vore, att man för tids vinnande godkände den värdering av mark, som

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

skett, varvid kronan faktiskt skulle bekomma för äganderättens till
Strångängshage nr 1 mervärde 200 kronor men betala allmänningsstyrelsen
200 kronor för den till Högnäs disponerade marken från allmänningen.
Sådan betalning i penningar syntes för alla parter vara att föredraga
framför ett ytterligare formligt ägoutbyte.

I skrivelse den 18 april 1929 meddelade slutligen allmänningsstyrelsen,
att styrelsen för att få ett slut på denna fråga beslutat godkänna ett av
domänstyrelsen i skrivelse den 28 februari 1929 framlagt förslag till uppgörelse,
enligt vilket allmänningen skulle med full äganderätt till kronan
avstå sina delar i lägenheten Högnäs eller I.0600 hektar och till
Claestorps fideikommiss ägoribborna med figurnummer 15—21, örn 0.4630
hektar, samt med full äganderätt erhålla av fideikommisset och kronan
gemensamt lägenheten Strångängshage nr 1 örn I.2470 hektar samt dessutom
av kronan en mellanavgift av 200 kronor.

Länsstyrelsen har, sedan allmänningsstyrelsen godkänt förslaget till
uppgörelse, förklarat sig intet hava att erinra i ärendet.

Domänstyrelsen har i utlåtandet den 3 maj 1929 för sin del förordat godkännande
av detta förslag, enligt vilket kronan tillgodoräknats 200 kronor
för den till sagda belopp uppskattade kronans äganderätt till lägenheten
Strångängshage nr 1 samt förordat, att nämnda mellanavgift bestredes
av de till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark
avsedda medel.

Genom godtagande av det sålunda slutligen framlagda förslaget skulle Departementskronan
bliva i tillfälle att, utan avstående av ytterligare mark, fullgöra ehefe”-sina åtaganden gent emot köparen av lägenheten Högnäs, Aug. Eriksson.
På grund härav och då förslagets genomförande jämväl i övrigt
synes lämpligt och ägnat att tillfredsställa alla parter, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett avtal må genomföras enligt följande grunder:
Intressenterna i Oppunda häradsallmänning avstå
med full äganderätt dels till kronan de till allmänningen
hörande delar av lägenheten Högnäs,
vilka enligt en av förste lantmätaren A. W. Lodén
år 1897 upprättad karta innehålla l.oeoo hektar, och
dels till innehavaren av Claestorps fideikommiss vissa
till allmänningen hörande ägoribbor intill hemmanet
1/a mantal Strångäng nr 1, å en av distriktslantmätaren
A. Hedman år 1921 upprättad karta utmärkta
med ägofigurerna nr 15—21 och innehållande tillhopa
0.4630 hektar. Allmänningen erhåller av kronan och
nämnda fideikommiss gemensamt med full äganderätt
kronolägenheten Strångängshage nr 1 örn I.2470 hektar
samt av kronan ett belopp av 200 kronor. De med
fången förenade lagfartskostnaderna skola bestridas
av kronan:

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

Rävsnäs
kungsgård nr
1 med underlydande
i
Södermanlands
län.

samt att nyssnämnda belopp 200 kronor må bestridas
av de till inköp av skogbärande eller till skogsbol
tjänlig mark avsedda medel.

4:o.

Kronoegendomen 5x/2 mantal Rävsnäs kungsgård nr 1 jämte Rävsnäs nr 2,
en kvarn, i Toresunds socken av Södermanlands län är utarrenderad till
den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende av 2,890 kronor.

Egendomen har under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga
samt år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av de sakkunnigas
utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom
övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en från den av förste
lantmätaren Herb.Rob. Linder år 1906 kompletterade kartan av distriktslantmätaren
Oscar Ernfeldt år 1927 kopierad och kompletterad karta över
egendomens inägor, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid Mälaren 0.8 mil från Mariefred och 0.8
mil från Stallarholmens brygga och lastageplats med 3 timmars ångbåtsfärd
från sistnämnda brygga och Mariefred till Stockholm, har en areal av 344.3 3 i
hektar, varav 2.885 hektar tomter, 82.i o i hektar åker, 9.043 hektar äng,
245.9 9 5 hektar hag- och skogsmark samt 4.3 0 8 hektar impediment.

Åkerjorden utgöres mestadels av lerjord samt närmare sjön Mälaren av
lermylla av god beskaffenhet. Ägorna ligga spridda, en del på långt håll
från huvudgården och från varandra.

Husen vid huvudgården befinna sig i synnerligen gott stånd.

Å egendomen finnes en lägenhet, benämnd Bodal, bebyggd med enskild
person, Gustaf Herman Carlsson, tillhörig åbyggnad.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att ett för sig liggande
utskifte örn cirka 12.5 hektar åker, motsvarande å kartan ägofigurerna
103—124, skulle på grund av sin belägenhet kunna frånskiljas. Utskiftet
bestode emellertid av synnerligen styv lerjord. Då emellertid byggnaderna
vid huvudgården vore goda och fullt tillräckliga för hela arealen, hade någon
styckning ansetts icke böra ifrågakomma, utan förordades, att hela egendomen
upplätes på nytt arrende.

Uppskattningsmännen hava meddelat, att ägaren till åbyggnaden vid lägenheten
Bodal anmält, att han önskade förvärva lämpligt jordområde till densamma,
och hava uppskattningsmännen föreslagit, att ett område örn 4.4 5 4
hektar, varav 3.007 hektar tomt och åker, O.22 hektar äng, I.222 hektar
avrösningsjord och O.005 hektar impediment och vilket område å kartan
utmärkts med streckad linje och litt. B, måtte hembjudas förutnämnde Carlsson.
Lägenheten Bodal hade åsatts ett saluvärde av 3,000 kronor, varav
1,291 kronor för växande skog, samt ett arrendevärde av 80 kronor. Väg
borde förbehållas kronan för transport av skogsprodukter från ägofiguren
nr 239. Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att den å egendomen
befintliga kvarnen med område, kallad Mjölnartorpet, måtte försäljas, då
mäldlaget nu till följd av förefintligheten av elektrisk kvarn vid Stallarholmen
samt allt liera gröpkvarnar å egendomarna betydligt minskats. Tillsynen
å kvarnmaskineriet krävde en man, som hade eget intresse att bevaka
och ägde teknisk insikt och praktik. Kvarnen borde försäljas med lämpligt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

område, å kartan betecknat med litt. A. Området, som innehölle en areal
av 5.9 9 8 hektar, varav 4.2 0 6 hektar tomt och åker, 0.8 7 hektar äng, 0.81
hektar avrösningsjord och O.112 hektar impediment och å kartan utmärkts
med streckad linje, borde hembjudas nuvarande arrendatorn av kvarnen,
Carl Frölund, som sedan år 1920 arrenderat densamma. Mjölnartorpet hade
åsatts ett saluvärde av 15,300 kronor, varav kvarnens industrivärde 10,000
kronor och för växande skog 2,144 kronor, samt ett arrendevärde av 750
kronor.

Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännen bibehållas i kronans
ägo och ånyo utarrenderas.

Vederbörande distriktslantmätare har förklarat, att ur jorddelningslagens
synpunkt hinder icke torde möta för avskiljande av ifrågavarande områden.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag liksom ej heller överjägmästaren, vilken dock framhållit, att blivande
köpare av området till Bodal borde åläggas att omedelbart efter tillträdet
uppsätta fredande stängsel i rågången mot skogen.

Med utlåtande den 11 januari 1929 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen förordade försäljning av de
båda lägenheterna Bodal och Mjölnartorpet med därtill föreslagna områden,
dock under villkor att köpare av någondera lägenheten skulle åläggas att
för sitt område uppsätta hägnad i rågången mot den i kronans ägo kvarvarande
skogsmarken. Mot uppskattningsmännens förslag i övrigt hade
styrelsen intet att erinra.

Till följd av särskilda remisser hava därefter utlåtanden avgivits den 27
april 1929 av vattenfallsstyrelsen, såvitt anginge förslaget örn försäljning
av Mjölnartorpet, samt den 24 januari 1930 av domänstyrelsen ånyo, därvid
domänstyrelsen jämväl överlämnat ett av uppskattningsmännen den 12
november 1929 verkställt tillägg till 1928 års uppskattningsinstrument ävensom
yttrande av vederbörande överlantmätare.

Vattenfallsstyrelsen har för sin del intet haft att erinra mot försäljningen
av det till lägenheten Mjölnartorpet hörande vattenfallet och har uppskattat
värdet av vattenkraften till omkring 1,000 kronor.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att det framlagda försäljningsförslaget
helt vore dikterat av önskan att förenkla kronoegendomens skötsel
och göra arrendet av densamma mindre beroende av risker, som medföljde
ett arrende, däri industri inginge. Särskilda villkor örn användningen av
saluområdena eller förbehåll örn återköpsrätt borde icke föreskrivas, så mycket
mindre som dylikt villkor eller förbehåll måste befaras borttaga den sporre
till förkovran, som just skulle ligga i det egna hemmet. Skulle emellertid
förbehåll göras, borde saluvärdet å lägenheten Bodal nedsättas till 2,500
kronor och å lägenheten Mjölnartorpet till 12,500 kronor.

Överlantmätaren har ansett lämpligast, att de båda fastigheterna 51/2
mantal Rävsnäs nr 1 och Eävsnäs nr 2, en kvarn, mellan vilka några gränser
icke kunnat å tillgängliga kartor utrönas, före avstyckningen sammanlades
enligt lagen om sammanläggning av fastigheter å landet. I annat fall
komme kronan att även efter avstyckningen stå såsom ägare av Rävsnäs

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

nr 2, en kvarn, ehuru denna komme att i sin helhet eller till största delen
ingå i de till försäljning ifrågasatta områdena, vilket syntes oegentligt.
Något laga hinder för avstyckning av lägenheten Bodal såsom bostadslägenhet
torde icke föreligga. Lägenheten Mjölnartorpet innehölle förutom tomter
och skogsmark, 3.548 hektar åker och 0.87 hektar äng. Enär å denna areal
med ganska stor säkerhet kunde födas tre kor, måste lägenheten enligt överlantmätarens
uppfattning betraktas såsom jordbrukslägenhet, och borde därför,
på grund av stadgandena i 19 kap. 3 § tredje och fjärde styckena av
jorddelningslagen, skogsmark tilldelas lägenheten. Sedan domänintendenten
i skrivelse till överlantmätaren upplyst, att skogen intill lägenheten huvudsakligen
utgjordes av unga ekar med mera, vilka icke borde tilläggas en dylik
lägenhet, funne överlantmätaren berättigad anledning föreligga till antagande,
att tillgång till för jordbruksändamål erforderlig skog, som lämpligen
kunde tilläggas lägenheten, saknades. I betraktande härav och av omständigheterna
i övrigt ansåge överlantmätaren laga hinder ur jorddelningslagens
synpunkt för avstyckning av lägenheten Mjölnartorpet icke föreligga.

Domänstyrelsen, som upplyst att styrelsen gått i författning örn den av
överläntmätarén förordade sammanläggningen, har likaledes förklarat sig
anse, att lägenheten Mjölnartorpet borde betraktas såsom jordbrukslägenhet,
samt föreslagit, att lägenheten Bodal såsom bostadslägenhet måtte jämlikt
10 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. med hemhudsrätt erbjudas Gustaf Herman
Carlsson samt lägenheten Mjölnartorpet jämlikt 9 § andra stycket i förordningen
med hemhudsrätt erbjudas Carl Frölund. I likhet med uppskattningsmännen
har styrelsen ansett anledning icke föreligga att föreskriva
särskilda villkor angående lägenheternas användning eller örn återköpsrätt.

Med särskilda skrivelser har därefter domänstyrelsen överlämnat skrifter
i ärendet från Carlsson och Frölund. Vad angår Frölund har han förklarat
sig villig att inköpa lägenheten Mjölnartorpet, men har han ansett, att köpeskillingen
borde bestämmas till 15,000 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet förehragta utredningen anser jag mig böra
tillstyrka försäljning av lägenheten Mjölnartorpet, och synes därvid återköpsrätt
icke böra föreskrivas. Då emellertid lägenheten icke endast lärer
vara att betrakta såsom jordbrukslägenhet utan därjämte, med hänsyn till
det höga industrivärdet av kvarnen, synes hava karaktär av industrilägenhet,
samt vid sådant förhållande försäljning med hemhudsrätt icke torde
kunna äga rum utan riksdagens medverkan, lärer ärendet i denna del böra
underställas riksdagens prövning.

I fråga örn den till försäljning jämväl ifrågasatta lägenheten Bodal, synes
densamma vara av beskaffenhet att kunna disponeras av Kungl. Majit. Till
ärendet i denna del torde jag därför framdeles få återkomma, då riksdagens
beslut beträffande lägenheten Mjölnartorpet föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att, sedan kronoegendomen 51/2 mantal Rävsnäs kungsgård
nr 1 jämte Rävsnäs nr 2, en kvarn, blivit jämlikt
lagen örn sammanläggning av fastigheter å landet sammanlagda
till en fastighet, lägenheten Mjölnartorpet må
med ovan angivna areal av 5.9 9 8 hektar och ett saluvärde
av 15,300 kronor försäljas, därvid de i förenämnda
förordning den 6 juni 1929 (nr 176) intagna bestämmelserna
rörande försäljning av jordbrukslägenhet skola
tillämpas, med rätt för Carl Frölund till hembud å
lägenheten samt under villkor i övrigt, att lägenheten
må tillträdas den 14 mars 1931 och att köpare skall
vara skyldig att uppsätta hägnad i rågången mot den i
kronans ägo kvarvarande skogsmarken till hemmanet.

5:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stora Ljuna nr 1 Mellangården i Högstads
socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot
ett årligt arrende av 885 kronor.

Egendomen har under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga
samt under 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av
de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste
lantmätaren Joli. Er. Linder år 1907 över egendomen upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från närmaste stad, Mjölby,
och 4 kilometer från närmaste järnvägsstation, Hogstad, har en areal
av 67.967 hektar, varav 26.592 hektar tomt, åker och dylikt, lusi hektar äng
och odlingsmark, 38.898 hektar avrösningsjord och 1.296 hektar impediment.
I denna areal ingår ett vid ett den 2 oktober 1917 fastställt laga skifte
å Gettorp eller Hogstadsmarken utbrutet område örn 3.778 hektar avrösningsjord,
Gettorp l3.

Egendomens åkerjord består av ler- och sandmylla samt klapperstensjord
på ler-, grus- och dybotten. Den är mycket bemängd med jordsten.

Åbyggnaderna äro i mycket gott stånd.

Egendomen har andel i häradsallmänning, och värderas utdelningen
därifrån till 50 kronor örn året.

Taxeringsvärdet å egendomen har upptagits till 33,900 kronor, varav
4,600 kronor skogsvärde.

Kronojordstyckningssakkunniga hava meddelat, att vid besiktningstillfället
innehavaren av en egendomen tidigare frånsåld lägenhet örn
0.255 hektar anhållit att få av egendomens åkerjord förvärva ytterligare
omkring 1 hektar. Då hinder häremot icke syntes föreligga, hava de
sakkunniga förordat en upplåtelse av området för ändamålet i fråga. Beträffande
egendomen i övrigt hade denna tillräckliga och goda hus och
borde därför bibehållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning smunnen hava — i anslutning till de sakkunnigas förslag

Stora Ljuna
nr 1 Mellangården
i
Östergötlands
län.

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 251.

och efter det Teodor Johanson såsom innehavare av berörda lägenhet,
benämnd Hjort eller Annelund, skriftligen hos domänintendenten anhållit
att få förvärva ett område örn cirka 1 hektar åker och 1 hektar hagmark,
som gränsade intill nyssnämnda lägenhet — värderat ett med litt. A
å ovannämnda karta betecknat område, omfattande ägofigurerna 1, av 2,
av 3, av 4, av 5, 9 och av 60 med en areal av I.354 hektar, varav O.922
hektar tomt och åker, O.os hektar äng, O.34 hektar skogsmark och O.002 hektar
impediment. I denna areal ingår icke ett inom området beläget grustag.
Saluvärdet för området har uppskattats till 580 kronor och arrendevärdet
till 30 kronor. Lägenheten borde hembjudas Johanson, som vore
arbetsam, nykter och skötsam. Kronoegendomen borde förbehållas fri
väg till berörda grustag.

Egendomen i övrigt har arrendevärderats till 1,365 kronor.

Länsstyrelsen har förklarat sig ej hava något att i ärendet erinra.

T. f. revirförvaltaren har framhållit, att det ur skoglig förvaltningssynpunkt
vore önskligt, att gården på grund av utmarkens obetydliga
areal försåldes. Med anledning härav har över jägmästaren förklarat, att såväl
han som ordinarie revirförvaltaren vore av motsatt åsikt. Vid egendomen
funnes mycken skog, som ur skogvårdssynpunkt ovillkorligen borde
uttagas före en eventuell försäljning. I särskild skrivelse till domänstyrelsen
hade överjägmästaren hemställt örn ett uttag redan år 1929 av 500
kubikmeter, och på denna genomhuggning borde efter några år följa
ytterligare en genomhuggning. Beträffande den till försäljning föreslagna
lotten litt. A har överjägmästaren ej ansett sig höra avstyrka
denna försäljning men framhållit, att betesmarken, del av ägofigur 60,
som röjts och gödslats av huvudgårdens arrendator, vore väl behövlig
för huvudgården samt att åkrarna, ägofigurerna 2 och 5, ävenledes hade
kunnat anslås till betesproduktion, därest, såsom överjägmästaren ifrågasatt,
det egentliga skogshetet komme att avlysas.

Med skrivelse den 17 maj 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordade områdets försäljning till
Johanson och hade intet att erinra mot saluvärdet, vilket uppskattats
med beräkning, att med området ej skulle följa rätt till delaktighet i
häradsallmänningen. Lägenheten Hjort eller Annelund vore, även efter
den ifrågasatta utökningen, att betrakta såsom bostadslägenhet.

Därefter har domänstyrelsen, till följd av remiss den 6 december 1929
avgivit förnyat utlåtande i ärendet samt därvid tillika överlämnat yttrande
av uppskattningsmännen.

Uppskattning smännen, som inhämtat yttrande av överlantmätaren i
länet, enligt vilket hinder för avstyckning av ifrågavarande område icke
mötte ur jorddelningslagens synpunkt, hava meddelat, att de icke kunde
förorda, att försäljningen av området förbundes med villkor örn sättet
för områdets användning eller örn rätt för kronan till återköp samt att,
därest dylikt förbehåll örn återköp ändock komme att göras, saluvärdet
borde sänkas till 520 kronor.

I det förnyade utlåtandet föreslår domänstyrelsen, som intet haft att
erinra i anledning av uppskattningsmännens yttrande, att Kungl. Maj:t
måtte, med stöd av den befogenhet, som Kungl. Maj:t i 11 § av förord -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. tillagts beträffande bostadslägenhet i annat avseende,
medgiva försäljning av ifrågavarande med litt. A betecknade område
med hembudsrätt enligt sagda paragraf för Johanson.

I likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande med litt. A betecknade
område böra med äganderätt överlåtas å Johanson till pris motsvarande
dess uppskattade saluvärde. Något förhållande av beskaffenhet
att böra föranleda till uppställande vid överlåtelsen av villkor örn
återköpsrätt för kronan synes ej föreligga.

Då Johanssons lägenhet även efter en utökning med området i fråga
fortfarande lärer vara att anse såsom bostadslägenhet samt vid sådant förhållande,
med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., hembud
i förevarande fall icke synes kunna äga rum, torde ärendet böra underställas
riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område, å ovan omförmälda karta
betecknat med litt. A och omfattande en areal av I.354
hektar, må från kronoegendomen 1 mantal Stora Ljuna
nr 1 Mellangården i Högstads socken av Östergötlands
län försäljas till Teodor Johanson mot en köpeskilling
av 580 kronor och med tillträdesdag den 14
mars 1931,

under villkor att förbehåll göres örn rätt för kronoegendomen
i övrigt till väg över området till ett inom
dess gränser beläget grustag,
samt med bestämmelse, att i övrigt skola rörande
försäljningen i tillämpliga delar lända till efterrättelse
föreskrifterna i 21—32 §§ i förenämnda förordning
samt 21—26 §§ i kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179)
med tillämpningsföreskrifter till samma förordning.

6:0.

Kronoegendomen V* mantal östra Höreda nr 4 Kronogård i Lekeryds
socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt
arrende av 1,100 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga
ävensom varit föremål för uppskattningsförättning. Av de sakkunnigas
utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom
övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste lantBihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 21å käft. (Nr 251)

Departements chefen.

Östra Höreda
nr 4 Kronogård
i Jönköpings
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mätaren Yng-ve Ostwald år 1907 över inägorna samt yttergränserna omkring
utmarken till egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Forserums järnvägsstation,
innehåller 18.81 hektar tomt och åker, 3.454 hektar äng, 87.569 hektar avrösningsjord
och O.905 hektar impediment. I denna areal är icke inräknad
den egendomen frånsålda lägenheten Lenslund örn O.497 hektar.

Boninghuset är dåligt och behöver snart nybyggas. Övriga hus äro tillräckliga
för behovet men knappt medelgoda.

Åkerjorden är förlagd i två på något över 1 kilometer från varandra belägna
skiften, hemskiftet och utskiftet. Jorden i hemskiftet utgöres till
största delen av fastmarksåker, varav omkring 6.5 hektar sand- och grusjord.
Utskiftet består nästan uteslutande av mossjord. Härutöver hör till
egendomen ett tredje skifte, som innehåller enbart skogsmark.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 13 oktober 1922 har StenkvillKlinte
kraftaktiebolag medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna
över egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till byggnadernas
sämre beskaffenhet föreslagit försäljning av egendomens jordbruk jämte
lämplig areal skogsmark. Egendomen syntes de sakkunniga inbjuda till
styckning i två jordbrukslotter, hemskiftet örn cirka 11 hektar åker med
befintliga byggnader och utskiftet örn cirka 7 hektar åker, bebyggt med
en lada. Lotterna borde tilldelas någon skogsmark.

På grund av boningshusets bristfällighet och då någon värdeökning ej
vore att påräkna, hava jämväl uppskattningsmännen förordat försäljning
av egendomens inägor med lämplig tilldelning av skogs- och betesmark.
Då skörderesultatet å mossjord, varav utskiftet huvudsakligen bestode,
vore i mycket högre grad beroende av lämplig väderlek under växttiden
än å fastmarks jord, samt plantering av höstsäd och potatis vore synnerligen
vansklig å dylik jord, vore utskiftet enligt uppskattningsmännens
mening ej lämpligt att ensamt bilda en brukningsdel. Däremot vore det
en betydlig fördel att till grusjord även hörde en del mossjord. Örn därför
mossodlingen legat närmare intill hemskiftet, borde en uppdelning i
två lotter med fördel kunnat ske. Då så ej vore förhållandet, förordade
uppskattningsmännen, att egendomens inägor jämte vissa områden skogsoch
betesmark måtte upplåtas som en lott.

Skogsmarken vore visserligen ej av större omfattning men bestode av
god mark i gynnsamt läge. Skogen i hemskiftet utgjordes till största delen
av vacker mogen tall. Enligt uppgift av jägmästaren hade rotvärdet
vid utstämpling uppgått till omkring 12 kronor per kubikmeter, men vid
försäljning av beställningsvirke till 22 kronor per kubikmeter. Skogen
å den del av utskiftet, som enligt i det följande framställt förslag icke
ifrågasatts till försäljning, bestode till största delen av vacker medelålders
gran i jämnt bestånd.

Värdering har verkställts av egendomens jordbruk i två lotter i huvudsaklig
anslutning till kronojordstyckningssakkunnigas förslag, ävensom
i en lott. Lotterna äro beskrivna i en av extra lantmätaren Oskar Arvidsson
den 25 februari 1928 lämnad arealuppgift. Värderingen har följande
utseende, varvid iakttagits en av överjägmästaren föreslagen reducering
av barrskogens värden, vid lotten litt. A med 350 kronor och vid lotten
litt. B med 212 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

litt. A, huvudgården; ägofigurer å kartan 1—36, 41—70, av 71, 72—75,
av 76, av 77, 78—103, av 104, av 105, av 106, av 114; areal 31.942 hektar, därav
0.263 hektar tomt, 9.953 hektar åker, 3.124 hektar äng, 18.183 hektar betesoch
skogsmark samt 0.419 hektar impediment; saluvärde 17,775 kronor, därav
6,110 kronor för växande skog; arrendevärde 470 kronor; åborättsavgäld 9
hektoliter råg och 50 kilogram smör samt köpeskilling för kronans åbyggnad
6,500 kronor;

litt B; ägofigurer 115—158, av 114; areal 17.527 hektar, därav 8.413 hektar
åker, 0.871 hektar äng, 7.758 hektar betes- och skogsmark samt 0.485 hektar
impediment; saluvärde 8,595 kronor, därav 3,678 kronor för växande skog;
arrendevärde 220 kronor; åborättsavgäld 7 hektoliter råg och 30 kilogram
smör samt köpeskilling för en lada 100 kronor;

litt. A + B; areal 49.469 hektar, därav 0.263 hektar tomt, 18.366 hektar
åker, 3.995 hektar äng, 25.941 hektar betes- och skogsmark samt O.904 hektar
impediment; saluvärde 26,000 kronor, därav 9,788 kronor för växande skog;
arrende värde 690 kronor; åborättsavgäld 16 hektoliter råg och 80 kilogram
smör samt köpeskilling för kronans åbyggnad 6,500 kronor.

Åborättsavgälderna hade beräknats för en första avgäldstid örn 20 år,
att utgå efter senast bestämda medelmarkegångspris. Åbo borde äga rätt
till husbehovsvirke med årligen 15 kubikmeter vid lotten litt. A, 10 kubikmeter
vid lotten litt. B och 25 kubikmeter vid lotterna A och B som en fastighet,
allt fast mått, samt dessutom virke till nybyggnader i mån av tillgång.

Lotterna borde enligt uppskattningsmännes mening upplåtas med äganderätt.

Det å kartan med ägofiguren nr 81 utmärkta, inom lotten litt. A belägna
området utgöres av en hög rullstensrygg, beväxt med små tallar och enbuskar.
Inom området är beläget ett för skifteslaget samfällt grustag. På
backens krön finnes en grupp forngravar. Vid blivande skiftesförrättning
borde åtgärder vidtagas för gravarnas fredande och bevarande. Skulle
det anses lämpligt att området bibehölles i kronans ägo, borde lottens saluvärde
minskas med 150 kronor.

Nuvarande arrendatorn Knut Lago har erhållit brukningsrätten till
egendomen å sig upplåten den 23 mars 1923. Då arrendatorn brutit mycket
sten och brukat jorden väl, hava uppskattningsmännen förordat hembudsrätt
för honom vid en eventuell förnyad utarrendering. Sedan arrendatorn
erhållit kännedom örn de lotterna åsätta saluvärden — före den vidtagna
reduceringen av barrskogens värden — har han förklarat sig icke
önska förvärva någon del av egendomen. Däremot torde hail enligt uppskattningsmännens
mening önska fortfarande arrendera egendomen, örn
arrendet bestämdes i enlighet med uppskattningsmännens iörslag. Uppskattningsmännen
förordade, att lotterna för försäljning utbjödes å offentlig
auktion.

Länsstyrelsen har yttrat, att då lotten litt. B saknade byggnader, syntes
förslaget rörande försäljning av båda lotterna gemensamt vara att föredraga.
Uppskattningsmännens förslag örn undantagande från försäljningen
av det område, som å kartan betecknats med ägofiguren nr 81, på
grund av där befintliga fornminnen funno länsstyrelsen värt beaktande.
I övrigt hade länsstyrelsen icke något att i ärendet erinra.

I likhet med uppskattningsmännen har överjägmästaren ansett egendo -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mens inägor böra upplåtas i en lott. Ägofiguren nr 81 borde av anförda
skäl undantagas från försäljningen. I övrigt föranledde förslaget icke
någon erinran från överjägmästarens sida.

Överlantmätaren har anfört: Enligt uppskattningsmännens mening

vore lotten litt. B icke lämplig att ensam bilda en brukningsdel, då denna
med hänsyn till jordens sammansättning icke kunde ändamålsenligt användas
som särskild jordbruksfastighet. Med hänsyn till bestämmelsen i
19 kapitlet 3 § första stycket jorddelningslagen mötte därför hinder för
avstyckning av denna lott. Ur de synpunkter, som jorddelningslagen föreskreve
som villkor för att avstyckning finge ske, torde ej vara något att
erinra mot avstyckning av lotterna litt. A och B som en fastighet, vilken
vid avstyckningen borde utgöra stamfastighet.

Vetenskapsakademien har med anledning av förekomsten av fornminnen
vid egendomen såsom eget utlåtande överlämnat ett yttrande av sin naturskyddskommitté,
som anfört, att området i fråga till följd av sin litenhet
ej vore av nämnvärd betydelse såsom naturminnesmärke i egentlig
mening, men att det på grund av förekomsten av forngravar val torde
böra fridlysas enligt fornminneslagen.

Riksantikvarien har framhållit, att alla fasta fornlämningar, således
även ett forntida gravfält av nu ifrågavarande art, vore fridlysta redan
genom förordningen den 29 november 1867 rörande forntida minnesmärkens
fredande och bevarande, varför i vanliga fall icke erfordrades någon
särskild fridlysningsresolution. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
kunde dock hos vederbörande länsstyrelse anhålla örn sådan särskild
fridlysning, örn behovet påkallade dylik extra säkerhetsåtgärd. Riksantikvarien
erfore emellertid med tillfredsställelse styrelsens avsikt att
undantaga ifrågavarande fornlämningsområde från avstyckning, enär
sådan åtgärd mer än andra bidroge till detsammas bevarande. Riksantikvarien
tillstyrkte därför, att området i fråga vid avstyckningen undantoges
såsom impediment och å kartan utmärktes som fornlämningsområde
och såsom sådant tydligt angåves å till respektive kartor hörande beskrivningar
samt i köpekontrakten.

Med utlåtande den 3 maj 1929 har domänstyrelsen underställt detta ärende
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordade försäljning av lotterna
litt. A och B som en fastighet med ett saluvärde av 26,000 kronor, och borde
den sålunda till upplåtelse ifrågasatta lotten utbjudas å offentlig auktion
till den högstbjudande. Vid det förhållande att, såsom riksantikvarien
framhållit, det forntida gravfältet inom det å kartan med ägofiguren nr 81
utmärkta området vore fridlyst jämlikt förordningen den 29 november
1867, syntes några ytterligare åtgärder för områdets fredande icke vara
påkallade.

Till följd av remiss har domänstyrelsen inkommit med förnyat utlåtande
den 13 december 1929 samt därvid tillika överlämnat yttrande av veder -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

börande uppskattningsmän ävensom skrivelse från riksantikvarien med
därvid fogade tre kopior av fornminneskartor.

Uppskattningsmännen hava i sitt yttrande föreslagit att, därest köpeskillingen
för lotten A + B, vilken tidigare beräknats skola erläggas under
loppet av sex år med räntefrihet under nämnda tid, i stället skulle
erläggas på sätt i 21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgades, köpeskillingen
borde nedsättas till i runt tal 23,100 kronor. Skulle antagligt
anbud icke kunna erhållas vid utbud av lotterna gemensamt, borde
försök göres att enligt 11 § i nämnda förordning försälja lotten litt. B till
närboende och lotten litt. A särskilt. Då egendomen vore avlägset belägen
från samhälle och tomtspekulation därför icke kunde tänkas ifrågakomma
samt då fastigheten torde komma att försäljas å offentlig auktion,
syntes särskilda villkor örn användningen samt återköpsrätt för kronan
icke böra förbehållas. Skulle likväl dylikt förbehåll göras, horde saluvärdet
minskas med 15 procent.

I sitt förnyade utlåtande föreslår domänstyrelsen, att lotten litt. A + B,
som vore väl stor för att kunna upplåtas såsom egnahemslägenhet, borde
utbjudas till salu under hand mot en köpeskilling, som skäligen borde
upptagas till 24,000 kronor. Den av uppskattningsmännen föreslagna
sänkningen av saluvärdet borde nämligen ej avse skogsvärdet, enär detta
beräknats med vissa angivna å-pris, och vid dessas bestämmande betalningssättet
icke kunde antagas hava inverkat. Mot uppskattningsmännens
yttrande i övrigt hade styrelsen intet att erinra.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens nu framlagda förslag örn försäljning
av lotterna litt. A och B gemensamt och utan förbehåll örn återköpsrätt.
Saluvärdet torde böra bestämmas till 24,000 kronor. För ärendets
avgörande synes riksdagens medverkan vara erforderlig.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av den i kronans
ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma,
då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna litt. A och B av kronoegendomen 3/« mantal
östra Höreda nr 4 Kronogård i Lekeryds socken av
Jönköpings län må såsom en fastighet försäljas enligt
ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176)
och därvid jämlikt 15 § i förordningen utbjudas till
salu under hand mot en köpeskilling, som ej må understiga
24,000 kronor, med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1931 samt med iakttagande, att fastigheten
överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrende -

Oepartements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Lundås nr 1
i Jönköpings
län.

kontrakt skall av arrendatorn avlämnas, och med
skyldighet för köparen att respektera den StenkvillKlinte
kraftaktieholag meddelade rätt att hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen.

7:o.

Kronoegendomen 1U mantal Lundås nr 1 i Stenberga socken av Jönköpings
län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av
475 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och har egendomen under år 1928 varit föremål för arrende-och saluvärdering.
Av de sakkunnigas utlåtande, värderingsinstrumentet ävensom
övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren
Oskar Arvidsson år 1928 upprättad karta över egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Virserums järnvägsstation,
har en areal av 123.436 hektar, därav 12.287 hektar tomt och åker, 9.858 hektar
äng och IOI.291 hektar avrösningsjord.

Byggnaderna äro tillräckliga och nybyggnad erfordras ej under den
närmaste tiden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att egendomen hade en
stor skogsmarksareal och vore försedd med tillräckliga hus samt att de
sakkunniga därför icke ansett sig böra ifrågasätta försäljning av egendomen
eller någon del därav utan föresloge, att egendomen måtte bibehållas
och ånyo utarrenderas. I särskilt yttrande har en av de sakkunniga, Elof B.
Andersson, ansett, att det lilla, ganska obetydliga jordbruket borde försäljas
med hembudsrätt för arrendatorn, C. A. Carlsson, som önskade förvärva
gården, att i köpet borde såvitt möjligt ingå all till egendomen hörande
åker och äng samt 15 å 20 hektar skogsmark samt att den övriga skogsmarken
borde av kronan behållas.

Hos uppskattningsmännen hade arrendatorn Carlsson gjort framställning
att få med äganderätt förvärva egendomens inägor med lämpligt område
skogs- och betesmark. Dessutom hade ägaren till den från egendomen förut
avsöndrade lägenheten Blejden, K. J. A. Holmgren, hemställt att få av
egendomen förvärva en beteshage, som vore belägen norr örn allmänna
vägen intill hans lägenhet.

Då inägorna vore så belägna, att desamma jämte lämpligt område skogsoch
betesmark utan större olägenhet kunde frånskiljas egendomen, hava
uppskattningsmännen tillstyrkt arrendatorns framställning. Till upplåtelse
hava sålunda förordats dels de områden, som vore belägna söder och öster
örn den genom ägorna löpande allmänna vägen, med undantag av den
mark, som vore belägen väster örn en å kartan streckad röd linje, dels ock
de inägoområden med någon skogsmark, som vore belägna i mitten av ägoskiftet
och å kartan vore skilda från ägorna i övrigt medelst streckad röd
linje. Då arrendatorn brukat egendomen under 42 år och hade vuxna barn,
som önskade övertaga jordbruket efter honom, borde hembudsrätt vid försäljningen
tillerkännas arrendatorn.

Uppskattningsmännen hava icke ansett lämpligt frånskilja den med

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lägenhetsägaren Holmgrens ansökning avsedda beteshagen, vilken å kartan
utgjordes av ägoiiguren nr 146 och delar av ägoiigurerna nr 147 och
148, då skogsmarksområdet härigenom bomme att uppstyckas i två delar.
Lägenheten Blejden hade emellertid behov av förstärkning av sin skogsmarksareal,
och förordade uppskattningsmännen därför upplåtelse till
Holmgren av det område, som vore beläget söder örn allmänna vägen och
å kartan i öster begränsades av en streckad röd linje. Holmgren holde
vid försäljningen erhålla hembudsrätt till området.

Innehavare av huvudgården och av ägolotten Pinnarp l3 borde tillförsäkras
rätt att fritt använda utfartsvägen över egendomens mark till
allmänna vägen.

Ifrågavarande två områden hava saluvärderats sålunda:

1) huvudgården

ägofigurer å kartan 1—95, av 96, av 98, av 99, 100 145, av 146, av^ 147,
av 148 och av 149; areal 48.29 hektar, därav 11.885 hektar tomt och åker,
8.672 hektar iing och 27.733 hektar avrösningsjord; saluvärde 29,300 kronor,
därav 17,060 kronor för växande skog; arrendevärde 500 kronor;

2) område, föreslaget att försäljas till IC. J. A. Holmgren,

ägofigur å kartan av 96; areal 1.635 hektar skogsmark; saluvärde 800 kronor,
därav 555 kronor för växande skog.

För upplåtelse av huvudgårdslotten såsom åbolägenhet med rätt för åbon
att vid första avgäldstidens slut inlösa lotten hava uppskattningsmännen
föreslagit en avgäldstid av 20 år och en avgäld av 10 hektoliter råg och 40
kilogram smör, och har åbon ansetts höra tillförsäkras rätt till liusbehovsvirke
av 20 kubikmeter fast mått till reparationer, vedbrand, stängsel och
slöjd samt dessutom virke till nybyggnader i mån av tillgång. Köpeskillingen
för å lotten befintliga kronan tillhöriga byggnader har beräknats
till 6,000 kronor. Vid upplåtelse av lotten såsom åbolägenhet utan rätt
för åbon att inlösa lotten har årliga avgälden föreslagits att utgå efter enahanda
grunder, som ovan angivits, och värdet å byggnaderna uppskattats
till 4,800 kronor. Därest egendomen skulle upplåtas under åborätt till annan
än den nuvarande arrendatorn, borde förbehåll göras därom att arrendatorn
tillhöriga byggnader ej inginge i försäljningen.

Sedan egendomens arrendator ävensom Holmgren erhållit kännedom
örn förestående värdering, hava de var för sig uttalat önskan att få. förvärva
områdena med äganderätt enligt värderingen i fråga samt att likviden
måtte få uppdelas på sex år utan skyldighet till räntegottgörelse. Till
vad sålunda hemställts hava uppskattningsmännen. förordat bifall.

Egendomens utmark i övrigt, vilken gränsade till kronoegendomen Bo
och vore bevuxen med värdefull skog, hava uppskattningsmännen ansett
böra bibehållas i kronans ägo.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i anledning
av föreliggande förslag, överjägmästaren har ansett, att den till
bibehållande avsedda skogsmarken borde förvaltas såsom kronopark.

överlantmätaren har uttalat, att under förutsättning att nödig väg mellan
do till försäljning föreslagna skiftena vid avstyckningen undantoges
till gemensamt behov för avstyckade ägolotten och stamhemmanet, hinder
för avstyckning ej torde förefinnas. Det syntes överlantmätaren emellertid
lämpligare, att icke huvudgården utan den skogsmark, kronan skulle
behålla, avstyckades; hemmanets andel i samfälligheter, i detta fall endast

Dcpartements eheftn.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

fiske i gölar, skulle då kvarstå till stamhemmanet. — Den till ägaren av
lägenheten Lundås l4 förbehållna skogsmarken örn 1.635 hektar borde avstyckas
i och för sammanläggning.

Med utlåtande den 21 augusti 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning under biträdande av förslaget angående egendomens
disposition.

På given anledning har därefter domänstyrelsen föranstaltat örn förslagets
omarbetande i anslutning till de år 1929 stadgade grunder angående
försäljning av kronoegendom samt med förnyat utlåtande den 27 december
1929 överlämnat i samband därmed införskaffad utredning. Av
handlingarna inhämtas följande.

Domänintendenten har — med hänsyn till den ränteförlust, som skulle
drabba köpare genom köpeskillingens erläggande, jämlikt 22 § B) i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., medelst årliga avbetalningar under högst tio år med ränta
å oguldet belopp efter 5 procent örn året, i stället för, såsom förut föreslagits,
genom inbetalning under sex år utan räntegottgörelse — föreslagit
nedsättning av köpeskillingarna för huvudgårdslotten till 25,640 kronor
och för skogsmarkslotten till 700 kronor. Vidare har domänintendenten,
liksom även uppskattningsmännen, ansett att särskilda villkor örn lotternas
användning och örn återköpsrätt för kronan ej borde förbehållas. Huvudgården
hade nämligen innehafts av den blivande köparen i fyrtiotvå
år och denne hade vuxna harn, som önskade övertaga gården efter honom.
Egendomen vore dessutom belägen långt från tättbebyggda orter. Skogsmarksområdet
vore ej avsett att bebyggas och komme säkerligen icke att
bliva utsatt för tomtspekulation. Därest likväl förbehåll rörande områdenas
användning och återköpsrätt stadgades, föresloges att saluvärdet
minskades med 15 procent.

Sedan domänstyrelsen för sin del beräknat saluvärdena för lotterna till
26,025 kronor för huvudgården och 710 kronor för skogsmarksområdet, hava
Carlsson och Holmgren förklarat sig godkänna dessa värden och de senast
föreslagna betalningsvillkoren.

Rörande den Holmgren redan nu tillhöriga lägenheten, Lundås l4, har
domänstyrelsen upplyst, att lägenheten innehåller en areal av endast 1.488
hektar. Domänintendenten har framhållit, att då lägenheten även efter
en utökning med ifrågavarande skogsmarksområde icke kunde föda mer
än en ko och möjligen ett ungdjur, densamma fortfarande borde betraktas
såsom bostadslägenhet.

För egen del har domänstyrelsen i sitt förnyade utlåtande hemställt örn
förordnande, att ovannämnda två lotter, huvudgården och skogsmarksområdet,
skulle försäljas, den förra med hembudsrätt enligt 9 § 1 stycket i
förenämnda förordning den 6 juni 1929 för Carlsson och skogsmarkslotten
med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen för Holmgren.

Jag biträder förslaget örn försäljning av kronoegendomens huvudgård
med en areal av 48.29 hektar med hembudsrätt för Carlsson samt om över -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

låtelse med äganderätt av skogsmarksområdet, med areal av 1.635 hektar,
till Holmgren, därvid köpeskillingen för sistberörda område torde böra bestämmas
till det av domänstyrelsen uppskattade saluvärdet. Egendomens
delning synes, på sätt överlantmätaren funnit, böra ske på det sätt,
att den för kronan återstående skogsmarken ävensom skogsmarksområdet
örn 1.635 hektar avstyckas från egendomen i övrigt. Förbehåll örn återköpsrätt
för kronan synes icke böra göras.

Då upplyst är, att Holmgrens lägenhet även efter en utökning med området
örn 1.635 hektar är att anse såsom bostadslägenhet, samt vid sådant
förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förenämnda förordning,
hembud av området till Holmgren icke torde kunna ske, torde ärendet
böra underställas riksdagens prövning.

Till frågan örn dispositionen av den efter försäljningen i kronans hand
kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då
riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1/s mantal Lundås nr 1 i Stenberga
socken av Jönköpings län må, med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1931,

dels jämlikt bestämmelserna i ovanberörda förordning
försäljas egendomens huvudgård med areal av
48.29 hektar och ett saluvärde av 26,025 kronor, att
erläggas enligt 21 § och 22 § B) i förordningen, med
hembudsrätt enligt 9 § första stycket för nuvarande
arrendatorn C. A. Carlsson, varvid förbehåll skall göras
därom, att nödig väg mellan de till huvudgården hörande
skiftena över den hos kronan kvarblivande marken
undantages såsom samfälld på sätt överlantmätaren
ifrågasatt samt att ägaren av ägolotten Pinnarp l3 bibehålies
vid den rätt han för närvarande må äga att
fritt använda utfartsväg över egendomen Lundås nr 1
till allmänna vägen,

dels ock till K. J. A. Holmgren försäljas, i och för
sammanläggning med hans lägenhet Lundås l4, förberörda
område örn 1.635 hektar skogsmark för ett pris av
710 kronor, å vilken försäljning bestämmelserna i
21—32 §§ i förenämnda förordning och 21—26 §§ i kungörelsen
den 6 juni 1929 med tillämpningsföreskrifter
till samma förordning skola i tillämpliga delar äga
giltighet;

skolande delningen av egendomen ske på det sätt,
att den efter försäljningarna hos kronan kvarblivande
delen av egendom ävensom skogsmarksområdet om
1.635 hektar avstyckas från egendomen i övrigt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Kronoparken
Björkön i
Kronobergs
län.

Departements chefen.

8:o.

Jämlikt brev den 9 juni 1922 och beslut den 23 mars 1923 förordnade
Kungl. Majit, att det kronoegendomarna indragna piparebostället ’/4 mantal
Björkön nr 1 och indragna trumslagarebostället 1/i mantal Björkön nr 1
i Odensjö socken av Kronobergs län gemensamt tillhörande så kallade kvarnfallet
jämte kvarn samt den förra egendomen tillhörande andel i det så kallade
sågfallet jämte å samma egendom uppmätt utmålsområde örn 0.643o hektar
ävensom till båda förenämnda vattenfall hörande vattenrätt i Yasjöbäcken
eller Björköån skulle för en köpeskilling av 2,500 kronor från kronoparken
Björkön försäljas till N. E. Carlsson, Yås, A. Swenson, Berg, Albin Svensson,
Saxnäs, och J. A. Johansson, Bököna, att tillträdas vid köpets avslutande.
Sedermera har aktiebolaget Yafors vattenverk förvärvat ifrågavarande vattenfall
och utmålsområde.

I en till domänstyrelsen den 14 december 1929 inkommen, sedermera
kompletterad ansökning har nu bolaget anhållit att få inköpa ett område
örn 0.4130 hektar, beläget intill ovannämda utmålsområde.

I skrivelse den 4 mars 1930 har domänstyrelsen, med överlämnande av
ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Nils
Olsson år 1924 upprättad och år 1926 kompletterad karta över visst område
av kronoparken Björkön, ävensom av vederbörande jägmästare och Överjägmästare
avgivna yttranden, underställt ärendet Kungl. Majits prövning
och därvid för egen del meddelat följande.

Bolaget önskade förvärva de å omförmälda karta med a, b och c betecknade
områdena, utgörande tillsammans 0.4130 hektar. Områdena a och c
vore bevuxna med 40-årig skog och området b utgjordes av kal betesmark.
Områdena a och b tillhörde inägoområdet till förra trumslagarebostället
Björkön, för vilket arrendetiden utginge den 14 mars 1932. Vederbörande
arrendatorer hade emellertid förklarat sig ej hava något att erinra mot områdenas
försäljning till bolaget. Området c tillhörde förra piparebostället
Björkön.

Saluvärdet hade av domänstyrelsen uppskattats till 450 kronor, vilket
pris bolaget förklarat sig villigt betala.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hade tillstyrkt försäljningen.

Jämväl styrelsen förordade försäljningen, enär ett avhändande av området
till ifrågavarande pris icke skulle medföra någon olägenhet för kronan.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å distriktslantmätaren Nils Olssons år
1924 upprättade och år 1926 kompletterade karta med
a, b och c betecknade områden örn 0.4130 hektar av
kronoegendomarna indragna piparebostället 1/4 mantal
Björkön nr 1 (1 '') och indragna trumslagarebostället 1/i
mantal Björkön nr 1 (12) i Odensjö socken av Krono -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

bergs län må mot en köpeskilling av 450 kronor försäljas
till aktiebolaget Yafors vattenverk att tillträdas
vid köpets avslutande, då köpeskillingen erlägges, samt
under villkor i övrigt, att köparen bekostar avstyckning
och de med lagfart å fånget förenade utgifterna, att
köparen i gränsen mellan områdena, å ena, och kronans
angränsande mark, å andra sidan, uppsätter och för
framtiden underhåller lämpligt stängsel, samt att den
genom områdena gående vägen skall vara för allmänt
begagnande upplåten; åliggande det domänstyrelsen att
med bolaget upprätta avtal örn försäljningen.

9:o.

Den i Ålems socken av Kalmar län belägna kronoegendomen 3/» man- yttemåla, nr i
tal Vitemåla nr 1 är för statsverkets räkning utarrenderad för tiden från 1 Kalmar landen
14 mars 1927 till den 14 mars 1937 mot en årlig avgift av 1,250 kronor.

I arrendet ingår ej den å en över egendomen upprättad, av distriktslantmätarén
O. E. Johansson år 1923 kompletterad karta med. ägofigurerna
nr 104, 105 och 106, a, b, betecknade lägenhet örn 0.28 hektar, vilken lägenhet
försålts jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 23 mars 1906.

Egendomens nuvarande arrendator Emil Karlsson har innehaft arrenderätten
till egendomen sedan år 1914.

Med skrivelse den 6 november 1928 överlämnade länsstyrelsen i länet
till domänstyrelsen en ansökning av Karlsson, däri denne anhöll att få
vid egendomen uppföra nytt svinhus enligt ansökningen bilagda byggnadshandlingar
mot ersättning av 1,634 kronor 72 öre och mot erhållande
av utsyning å egendomens skog av erforderlig mängd rotstående skog för
745 kubikfot sågat virke. Alternativt förklarade sig Karlsson, därest
hans berörda ansökning icke skulle bifallas, villig att till skäligt pris inköpa
egendomen.

Av den utav länsstyrelsen med nämnda skrivelse överlämnade utredningen
framgick följande.

Domänintendenten framhöll, att samtliga byggnader å egendomen, utom
stallbyggnaden, vore gamla och mindre tidsenliga och att utmarksarealen
icke vore större än som kunde anses skäligt för en egendom, som den
ifrågavarande, vadan det möjligen ur ekonomisk synpunkt och lämplighetssynpunkt
kunde tänkas vara för kronan förmånligast att försälja
egendomen hellre än att bygga.

Länsstyrelsen förklarade sig intet hava att erinra mot vad domänintendenten
anfört.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka på begäran av domänintendenten
besiktigat egendomen under år 1928, uttalade, att på grund av särskilt
ladugårdens oell logens mindre tillfredsställande beskaffenhet samt
ifrågasatt nybyggnad av svinhus och behövlig nybyggnad av stathus

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

egendomen knappast torde med ekonomisk fördel för framtiden kunna
bibehållas såsom arrendeföremål i kronans hand. Härtill komme, att ett
åkerskifte örn nära 7 hektar skulle kunna försäljas för sig med behövligt
tillägg av betes- och skogsmark. På grund härav och då arrendatorn vid
besiktningstillfället förklarat sig önska inköpa egendomen redan under
nu löpande arrendeperiod, med avstående av nyssberörda utskifte, tillstyrkte
de sakkunniga försäljning av egendomen i två lotter, möjligen
endast i en lott.

Överjämästaren framhöll, att skogmarken till egendomen enligt
skogshushållningsplanen uppginge till endast 29.40 hektar, att emellertid
ståndskogen vore medelålders och i bästa växtkraft och synnerligen
vacker samt kunde med kraftigare avverkningar än nu gällande plan föreskreve
bliva utmärkt, ävensom att i närheten av Vitemåla kronodomän
läge skogarna till kronoegendomarna Nävra örn cirka 81 hektar och Lätttorp
örn cirka 37 hektar, varför skötseln av skogen till Vitemåla ej behövde
medföra särskilda svårigheter eller kostnader. Med hänsyn härtill
vore det enligt överjägmästarens mening önskvärt, att denna skog
bibehölles i kronans ägo. Därest emellertid inägorna till kronoegendomen
borde försäljas, följde därav med nödvändighet, att även skogen
skulle säljas, enär den skogsmark, som skulle återstå till kronopark, sedan
försäljningslotten fått nödig utmark, bleve för obetydlig.

Med avseende å vad i ärendet förekommit föranstaltade domänstyrelsen
örn förrättning för upprättande av förslag till egendomens försäljning
dels i två lotter och dels i en lott. Av instrument över denna förrättning,
vilken ägt rum under år 1929 i närvaro av arrendatorn Karlsson
och ombud för Ålems kommun, samt av de till förrättningen hörande
handlingar, däribland ovanberörda karta med beskrivningar, inhämtas
bland annat följande.

_ Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Haraldsmåla järnvägsstation
och 15 kilometer från Mönsterås köping, innehåller en areal av 71.77
hektar, varav 36.985 hektar tomt och åker, 2.22 hektar äng, 31.182 hektar avrösningsjord
och 1.383 hektar impediment.

Trädgården är tillräcklig för gårdens behov; åkerjorden, som består
dels av lerblandad sandmylla, dels av ren sandjord och mossartad kärrjord,
är av medelgod beskaffenhet; betesmarken i skogen lämnar bete endast
för ungefär halva djurbesättningen; skogen består av barrskog och
lövskog.

Egendomen har del i ett med angränsande egendomar gemensamt företag
för upprensning av en kanal, och har odlingslån erhållits för Tätning
och fördjupning av en annan kanal.

Egendomens byggnader äro med undantag av stallbyggnaden och gödselhuset
samt vedboden mycket gamla och otidsenliga men dock ej sämre
än att de kunna användas en tid framåt utan nybyggnad, i synnerhet örn
arealen genom avstyckning minskas.

Egendomen är elektrifierad för lyse och kraft.

Taxeringsvärdet är 40,800 kronor, därav 7,500 kronor för skogen.

Uppskattningsnämnden har ansett att, såsom de sakkunniga framhållit,
egendomen lämpade sig för uppstyckning i två salulotter, den ena omfattande
en fullbyggd huvudgård, belägen väster örn de å kartan uppdragna
linjerna A—B—C—D, och den andra obebyggd, belägen öster om

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

sagda linjer, detta dock under förutsättning att den sistnämnda lotten kunde
finna köpare på villkor att inom viss tid hava uppfört erforderliga byggnader
å lotten. Denna lott bleve emellertid med byggnadsskyldigheten
ganska dyr och skulle utan sådan skyldighet kunna betinga ett betydligt
högre pris, exempelvis genom försäljning till granne.

Vad buvudlotten beträffar har uppskattningsnämnden ansett ingen anledning
föreligga att göra förbehåll angående dess användning eller om
återköpsrätt för kronan. I fråga örn den obebyggda lotten däremot har
förordats det förbehåll, att densamma skall användas såsom ett särskilt
jordbruk med återköpsrätt för kronan. För den händelse det visade sig,
att köpare till denna lott icke anmälde sig, har densamma ansetts böra
försäljas tillsammans med huvudgården.

Enligt uppskattningsnämndens förslag omfattar

den obebyggda lotten den del av egendomen, som å kartan är begränsad
av linjerna A—B—C—D—E—F—G—H—A och består av ägofigurerna nr
av 88, 92—103, 108—110, lil b och 133—146 med areal av 18.503 hektar, därav
6.502 hektar åker, 0.265 hektar äng samt 11.636 hektar skogsmark och annan
avrösningsjord, med ett saluvärde av 7,885 kronor, varav 4,296 kronor för
växande skog, och ett arrendevärde av 265 kronor. Särskilt har anmärkts,
att i denna lott icke inginge ägofiguren 107, del av byväg.

Huvudlotten omfattade egendomen i övrigt, med undantag av den förut
försålda lägenheten, med en areal av 30.383 hektar tomt och åker, 1.955
hektar äng och 19.546 hektar avrösningsjord; saluvärde 33,550 kronor, varav
4,355 kronor 50 öre för växande skog; arrendevärde 995 kronor.

För försäljning av egendomen i en lott har beräknats ett saluvärde av
42,400 kronor, därav 8,651 kronor 50 öre för växande skog.

Under antagande av förbehåll örn fastighetens användning samt om
återköpsrätt har saluvärdet av nämnden ansetts böra minskas med 20 procent.

Med hänsyn till den stora nybyggnadsskyldighet, som vidlådde köpet
av den obebyggda lotten, hava för upplåtelse av densamma under åborätt
föreslagits följande villkor, nämligen en avgäldstid av 20 år, en årlig avgäld
av 240 kronor, motsvarande 13 hektoliter råg, 2 kilogram smör och
1 kilogram fläsk, samt rätt för åbon att erhålla erforderligt virke till nybyggnad
samt årlig utsyning av 6 kubikmeter hägnadsvirke och, sedan
boningshus blivit uppfört, av 4 kubikmeter till vedbrand ävensom rätt
att vid avgäldstidens slut inlösa lägenheten.

Sådana större grundförbättrings- och nybyggnadsarbeten, som kunde
föranleda särskilda avdrag å saluvärdena, hade enligt nämnden icke kunnat
påvisas.

Arrendatorn har ansetts på grund av det förtjänstfulla sätt, varpå han
under sin arrendetid hävdat egendomen, böra vid försäljning av huvudgården,
eventuellt hela egendomen, erhålla hembud å densamma till det
åsätta saluvärdet under äganderätt.

Underrättad örn detta förslag har arrendatorn Karlsson meddelat, att
han ansåge sig kunna inköpa huvudgården eller, örn så ifrågakomme,
egendomen i dess helhet.

överlantmätaren i länet har förklarat, att såvitt kunde bedömas av
handlingarna i ärendet hinder för egendomens styckning enligt det löreliggande
förslaget icke torde föreligga, ehuruväl omfånget av den till vardera
lotten föreslagna skogsmarken syntes vara i knappaste laget.

Överjägmästaren har funnit att, därest egendomen skulle styckas och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements chefen.

försäljas, intet syntes var att erinra mot vare sig skiftesläggningen eller
angivna värden, samt uttalat, att med hänsyn till det relativt stora värdet
av skog å den obebyggda lotten denna torde bliva begärlig och att
nödigt bygnadsvirke kunde erhållas å skogen, varför lotten färdigbyggd
borde bliva relativt billig.

Med utlåtande den 24 januari 1930 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Med avseende å befintliga byggnadsförhållanden vid ifrågavarande
egendom ansåge jämväl styrelsen det vara mest fördelaktigt för kronan
att nu, då tillfälle därtill erhjöde sig, avyttra egendomen, örn möjligt i de
två härför föreslagna lotterna, huvudgården och en obebyggd del, den senare
såsom jordbruksegnahemslägenhet med förbehåll örn viss användning
och återköpsrätt samt med ett saluvärde av 6,310 kronor. Med hänsyn
till uttalat tvivel därom, att den sistnämnda lotten skulle till avsett pris
kunna vinna köpare, syntes denna lott böra utbjudas först och således i
avvaktan på resultatet härav med hembud av huvudgården till arrendatorn
böra anstå. Därest ej upplåtelse av den obebyggda lotten komme till
stånd, borde egendomen såsom en lott hemb judas arrendatorn.

Av skäl som i ärendet anförts anser även jag lämpligast, att egendomen
försäljes, och har jag intet att erinra mot uppskattningsnämndens av domänstyrelsen
förordade förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3U mantal Vitemåla nr 1 i Ålems
socken av Kalmar län må, sedan egendomens nuvarande
arrendator Emil Karlsson avgivit skriftlig, av vittnen
styrkt förklaring, att han är villig att, mot hembudsrätt
på sätt nedan sägs, avstå arrenderätten till
egendomen från den 14 mars 1931, försäljas jämlikt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

antingen i förutberörda två lotter var för sig, den
obebyggda lotten med en areal av 18.503 hektar och
ett saluvärde av 6,310 kronor enligt 13 § i förordningen
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931 och under
förbehåll örn skyldighet för köparen att använda
lotten såsom självständigt jordbruk och örn rätt för
kronan att under en tid av tio år från tillträdet köpa
lotten åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom,
samt, sedan försäljning skett av nämnda lott,
egendomen i övrigt eller huvudgården med ett saluvärde
av 33,550 kronor, enligt 21 § och 22 § B) i förordningen,
med hembudsrätt enligt 9 § första stycket
för ovannämnde Karlsson och med tillträdesrätt
för köpare å dag, som Kungl. Majit bestämmer,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

eller ock, därest försäljning av den obebyggda lotten
enligt förberörda beslut ej kommer till stånd, såsom
en lott med ett saluvärde av 42,400 kronor jämlikt
21 § oell 22 § B) i samma förordning samt med hembudsrätt
och tillträdesrätt på sätt örn huvudgården
sagts;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att
lotterna överlåtas i det skick de på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skola av arrendatorn avlämnas samt att Finsjö kraftaktiebolag
bibehålies vid bolaget jämlikt Kungl.
Maj:ts resolution den 7 oktober 1921 medgiven rätt att
hava kraftledningar framdragna över egendomen.

10:o.

Kronoegendomen 3/» mantal Glabo nr 1 med Lilla Saltvik nr 3 och 5 örn
tillhopa V» mantal i Döderhults socken av Kalmar län har utarrenderats
till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av 2,370 kronor.

Under åren 1926 och 1927 hava uppskattningsförrättningar hållits å
egendomen, och hava kronojordstyckningssakkunniga under år 1926 besiktigat
densamma. Av handlingarna i ärendet, därbland två av distriktslantmätaren
Erik Hähnel år 1926 upprättade kartor med beskrivningar,
den ena kartan över hemmanet Glabo och den andra över Lilla
Saltvik, inhämtas bland annat följande:

Egendomen är belägen vid Kalmarsund, 8 km. från Oskarshamn, och
innehåller enligt Hähnels beskrivningar den 16 oktober 1926, med undantag
för vissa vägområden, Glabo 59.018 hektar tomt och åker, 9.oi hektar
äng och odlingsmark, 422.392 hektar avrösningsjord och 55.193 hektar impediment
samt Saltvik 20.184 hektar tomt och åker, 3.135 hektar äng och
odlingsmark, 183.797 hektar avrösningsjord och I.323 hektar impediment. I
denna areal äro icke inräknade tidigare från egendomen försålda lägenheter.

Jorden har en mycket spridd belägenhet.

Byggnaderna vid Glabo huvudgård äro goda och fullt tillräckliga. Av
husen vid utgården Lilla Saltvik är ladugården i gott skick; eljest äro
byggnaderna här äldre men ännu användbara; svinhuset är dock dåligt.
Vid en eventuell ny utarrendering av egendomen har föreslagits påläggning
av tegeltak å ladugård, stall och loge, magasin och svinhus vid
Glabo huvudgård och å ladugården vid Lilla Saltvik, för vilka arbeten
kostnaden beräknats till sammanlagt 4,333 kronor.

Vid uppskattningsförrättningen 1926 hava uppskattning smännen föreslagit
försäljning från egendomen av förutom åtskilliga bostadstomter
de i egendomens utkanter belägna torpen Sandmon, Nederåsa, Nymålen
och Skrabbhorvan. För Nymålen föreslogs därvid en areal av 3.igs hektar
åker, 0.884 hektar äng och 21.595 hektar avrösningsjord. Torpen Ånkefällan,
Lohorva och Odlingsmossen ansågos erforderliga för skogsstatens
behöv. Med hänsyn till närbelägenheten till Oskarshamn, goda bygg -

Glabo nr 1
med Lilla
Saltvik nr 3
och 5 i Kalmar
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

nåder och vackert läge funno uppskattningsmännen icke anledning föreslå
försäljning av Glabo huvudgård.

Kronojordstyckningssakkunniga hava förordat berörda försäljningsförslag
med den jämkning att torpet Nymålen utökades med 2 hektar åker
och 1 hektar avrösningsjord. De sakkunniga föreslogo därjämte att, då
arrendatorn av Glabo huvudgård önskade förvärva denna och särskild
anledning att bibehålla huvudgården i statens ägo ej syntes föreligga,
huvudgården måtte försäljas med omkring 25 hektar åker och 50 hektar
avrösningsjord. Huvudgården till Lilla Saltvik, varav i en nära framtid
ytterligare mark torde komma att bliva erforderlig för bostadstomter,
borde ånyo utarrenderas.

I avgivna yttranden hava vederbörande skogsstatstjänstemän, för att
i möjligaste mån underlätta de ifrågasatta försäljningarna, föreslagit
viss begränsning av den torpen tilldelade avrösningsjorden samt å kartan
åskådliggjort det i förhållande till de sakkunnigas förslag något snävare
område, som enligt skogsstatstjänstemännens mening lämpligen borde
tillhöra huvudgården Glabo.

I anslutning till skogsstatstjänstemännens synpunkter har på domänstyrelsens
föranstaltande uppgjorts nytt förslag till försäljning av områden
från egendomen, varvid jämväl på grund av inkomna ansökningar
och förhållandena i övrigt nya områden saluvärderats och jämkningar
vidtagits i uppskattningsmännens ursprungliga förslag. Skogsvärdena
hava upptagits med en av överjägmästaren i förhållande till vissa av
jägmästaren verkställda beräkningar föreslagen reducering. Jordbrukslotterna
äro å kartorna utmärkta med gröna gränslinjer, och är beskrivningen
av ägofigurerna uppgjord efter distriktslantmätaren Hähnels beskrivningar
den 28 december 1927. Tomtområdena äro å kartan angivna
med röda gränslinjer. Då de av lantmätaren för bostadstomterna använda
beteckningarna delvis äro lika för skilda områden, hava tomterna
upptagits i ordningsföljd från öster till väster, varvid tomterna å kartan
erhållit särskild nummerbeteckning i rött. Till försäljning förordas
sålunda:

1) Glabo huvudgård,

ägofigurer nr 7—20, av 21, 22—26, av 27, av 28, 29, av 31, 32—73, av 74, 135
—156, av 157, 158—163, av 164, av 165, 190—199, av 200, av 201; areal 22.08
hektar tomt och åker, 3.is hektar äng och odlingsmark, 46.616 hektar avrösningsjord
och O.218 hektar impediment; saluvärde 57,200 kronor, därav
30,118 kronor för växande skog; arrendevärde 1,150 kronor.

Den 27 juli 1928 har Kungl. Majit medgivit, att den mark av egendomen,
som erfordrades för omläggning och förbättring av den s. k. Strandavägen
mellan Oskarshamns stadsgräns och Misterhults sockengräns,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad angivits med heldragen röd
linje å en i ärendet företedd kartskiss, finge under vissa angivna villkor
tillsvidare och så länge marken användes för sagda ändamål utan''
ersättning till kronan upplåtas till vägstyrelsen i Stranda härads väghållningsdistrikt.
Såväl jägmästaren som domänintendenten hava ansett,
att ifrågavarande nya väg borde utgöra Glabo huvudgårds gräns i
väster. Härigenom skulle den ovan för försäljningslotten angivna arealen
något ändras och kunde jämkningen icke exakt angivas, förr än den
nya vägen definitivt utlagts. Förändringen hade emellertid icke ansetts
kunna inverka på det föreslagna saluvärdet.

Tidigare har Kungl. Majit den 15 maj 1925 medgivit, att den mark,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

sorn för omläggning av den s. k. Skallerbron jämte tillfartsvägar på
gränsen mellan Oskarshamns stads område och Stranda härads väghållningsdistrikt
erfordrades av egendomen, finge tillsvidare och så länge
marken användes för ändamålet utan ersättning och under vissa angivna
villkor upplåtas till sagda härads vägstyrelse.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1923 har vederbörande arrendator,
Elov Karlsson, medgivits söka och vinna delaktighet i odlingslån
för utförande av ett egendomen berörande dikningsföretag med skyldig
het för honom att gälda såväl de under återstående arrendetid å egendomen
belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens slut
då ännu ogulden andel av samma lån. Vidare har arrendatorn enligt
beslut av Kungl. Majit den 31 december 1924 medgivits söka och vinna
delaktighet i odlingslån för utförande av ett egendomen berörande vattenavledningsföretag
med skyldighet för arrendatorn att gälda de under
återstående arrendetiden å egendomen belöpande annuiteterna å lånet.

Hos domänstyrelsen har Karlsson anhållit, att vid försäljning av huvudgården
erhålla företräde att inköpa densamma. Uppskattningsmännen
hava förordat, att Karlsson, vilken sedan år 1921 icke blott hävdat
och brukat egendomen väl utan även med egna uppoffringar verkställt
förbättringar å byggnader och ådragit sig utgifter för egendomens torr
läggning, måtte medgivas hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning.
Blivande köpare borde åläggas svara för de å egendomen efter tillträdesdagen
belöpande annuiteter å odlingslån för det egendomen berörande
vattena vledningsföretaget.

2) torpet Sandmon (del av Glabo),

ägofigurer nr 313—332, av 333, 334—335, av 336, 337, av 338,339—346, av 347.
349—387 och av 631; areal 4.023 hektar tomt oell åker, 0.265 hektar äng och
odlingsmark, 17.9 hektar avrösningsjord och (koos hektar impediment; saluvärde
10,500 kronor, därav 6,902 kronor för växande skog; arrendevärde
170 kronor.

Torpet har föreslagits till hembud åt innehavaren Oskar Nord, vilken
övertagit torpet efter sin fader och själv innehaft detsamma i 38 år.

3) torpet Nederåsa (del av Glabo),

ägofigurer nr av 200, av 201, 202—208, 211—248, av 249, 250—261, av 262.
av 263, 264—274 och av 631; areal 6.018 hektar tomt och åker, l.ooi hektar
ling och odlingsmark, 13.389 hektar avrösningsjord och O.202 hektar impediment;
saluvärde 9,900 kronor, därav 4,606 kronor för växande skog; arrendevärde
285 kronor.

Torpet Ilar föreslagits till hembud åt Karl Oskar Karlsson, som innehaft
detsamma sedan 1910.

Den 6 maj 1910 bär domänstyrelsen bifallit en av Samuel Aug. Svensson
å Skrikebo byamäns vägnar gjord ansökning om tillstånd att över
egendomen få framdraga ny utfartsväg för Skrikebo by. Denna utfartsväg
genomlöper försäljningslotten Nederåsa.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 februari 1927 har medgivits, att den
mark av omkring 600 kvadratmeter, som för omläggning av den från
Baggetorps kvarn till Skrikebo—Glaboåsa ledande enskilda vägen vid
dess förening med allmänna landsvägen å den s. k. Glaboåsen erfordrades
av egendomen, finge tillsvidare och så länge marken användes för ända
målet upplåtas till P. A. Pettersson, Döderhult, m. fl. mot en ersättning
av 30 kronor till domänfonden och vissa villkor i övrigt.

De i Kungl. Majits förut berörda beslut den 15 maj 1925 och elen 27
juli 1928 omförmälda vägarna berörde även torpet Nederåsa.

liihang lill riksdagens protokoll 19110. I sand. 91 ''1 Imf!. (Nr 191.) .''!

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Med anledning av ansökning av Stranda härads vägstyrelse om kostnadsfri
grustäkt vid egendomen har domänintendenten i avgivet yttrande
föreslagit, att vid försäljningen av torpet Nederåsa grushämtningsrätten
å ett å en av distriktslantmätaren Hähnel år 1927 upprättad karta
närmare utmärkt område örn O.202 hektar, vilket å kartan över Glabo betecknats
med grön streckning, borde undantagas och förbehållas vägstyrelsen.
Rätten till grustäkt borde enligt domänintendentens förmenande
lösas till skäligt pris, minst 200 kronor. Efter det gruset bortförts, borde
marken tillfalla torpet. Såsom villkor borde vidare föreskrivas, att grustagets
gränser inhägnades av vägstyrelsen, att grushämtningen företoges
med ordning, så att botten av grustaget efter avslutad hämtning hölles
jämn och att skada icke på något sätt tillfogades torpet. Het torpet
åsätta saluvärdet, 9,900 kronor, vore uppskattat nied hänsyn till att sadant
förbehåll angående grustäkten gjordes, varvid nedsättningen i saluvärdet
härför beräknats med 100 kronor. — Innehavaren av torpet hade
som ytterligare villkor för grusupplåtelsen föreslagit åläggande för vägstyrelsen
att deltaga i underhållet av utfartsvägen förbi och från grustaget
till Strandavägen. I fråga örn värdet å grustaget har överjägmästaren
ansett sig ej kunna mera noggrant uppskatta detsamma förrän efter
uppmätning av kubikinnehållet, men enligt det minne överjägmästaren
hade av grustagets mäktighet ansåge överjägmästaren, att värdet säkerligen
vore minst 500 kronor och att det ej torde vara osannolikt att värdet
närmade sig 1,000 kronor.

I en till domänstyrelsen ingiven ansökning hava vidare Emanuel
Svensson m. fl. åboar i Skrikebo och Stensjö framhållit, att deras utfartsväg
till sockenkyrkan och närmaste stad, Oskarshamn, vore förlagd över
ägorna till kronoegendomen samt hemställt, att ett grustag å torpet Nederåsa,
som av vederbörande jägmästare uppgivits motsvara det å 1907
års skogsindelningskarta med avd. IV: 27 utmärkta området, måtte å
dem överlåtas med nyttjanderätt eller ock att ett nytt grustag för underhåll
av utfartsvägen i fråga måtte till dem upplåtas. Jägmästaren
har upplyst, att omförmälda utfartsväg, den s. k. Skrikebovägen, genom
löpte inägorna till torpen Sandmon och Nederåsa samt slutade i allmänna
vägen vid avd. IV: 30 å skogsindelningskartan, vilken avdelning också
vore ett grustag, beläget å Nederåsa. Enligt jägmästarens förmenande
borde kronan tillförsäkras nyttjanderätt till grustaget å avd. IV: 30, då
intet grus eljest kunde erhållas å egendomen för grusning av skogsvägarna.
Inom försäljningslotten skulle ju också till vederbörande vägstyrelse
upplåtas förut berörda grustag örn O.202 hektar. Då vägen ej vore
av allmän betydelse samt sökandena ej haft nyttjanderätt till grustaget,
avd. IV: 27, och då upplåtelsen skulle innebära ett avsevärt intrång på
äganderätten, vilket lottens innehavare bestämt motsatt sig, har jägmästaren
avstyrkt ansökningen. I denna hemställan hava överjägmästaren
och domänintendenten instämt. Domänintendenten har i samband där
med med anledning av begäran från spekulanten å Glabo huvudgård,
till vilken fastighet komme att höra en icke obetydlig sträcka vägunderhåll,
föreslagit såsom önskvärt och lämpligt, att förbehåll om grustäkt
a avd. IV: 30 även måtte göras till förmån för Glabo huvudgård.

Vid upplåtelsen borde vidare förbehåll göras om rätt för Karl Emil
Svensson att under sin livstid avgiftsfritt disponera å försäljningslotten
befintliga, av honom nu innehavda stuga och uthus jämte tomten däromkring.

4) torpet Nymålen (del av Glabo och Lilla Saltvik),

ägofigurer: av Glabo nr av 157, a\ 166, 167—176, av 177, 178, av 179, 180—

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

189, av Lilia Saltvik nr 166, av 167, av 182, 253—306, av 307, 308—313, av
314 och av 323; areal 5.155 hektar tomt oell åker, 0.884 hektar äng och odlingsmark,
18.326 hektar avrösningsjord och O.oos hektar impediment; saluvärde
11,500 kronor, därav 6,568 kronor för växande skog; arrendevärde
275 kronor.

Torpet Ilar föreslagits till hembud åt Erik Karlsson, som innehaft detsamma
»eilan 1926.

5) torpet Skrabbhorvan (del av Lilla Saltvik),

ägofigurer nr av 182, av 183, 184, av 185, 18(7—192, av 193, 194—252, av
314, 315—317 och av 323; areal 4.74 hektar tomt och åker, O.tra hektar äng
och odlingsmark, 19.037 hektar avrösningsjord och O.015 hektar impediment;
saluvärde 12,400 kronor, därav 7,826 kronor för växande skog; arrendevärde
220 kronor.

Torpet har föreslagits till hembud åt Karl Albin Nilsson, som innehaft
detsamma i 10 år.

6) lägenheten Fallebo kvarn (del av Glabo, å kartan benämnd Glabo
kvarn),

ägofigurer nr av 74, 75—76; areal O.iss hektar tomt och åker samt O.052
hektar avrösningsjord; saluvärde 190 kronor och arrendevärde 15 kronor.

Lägenheten har föreslagits till hembud åt Per August Nilsson, som
äger å lägenheten uppförd stuga med uthus.

7) en skolhusplan,

å en av t. f. distriktslantmätare!! Olof Dahm år 1927 upprättad specialkarta
utmärkt med röd kantfärg och belägen på ägofigur nr 116 å kartan
över Saltvik; areal 0.4434 hektar; saluvärde 1,775 kronor och arrendevärde
50 kronor.

Området har föreslagits till hembud åt Döderhults församling. Församlingens
skolråd hade anhållit, att området ifråga måtte av församlingen
få disponeras med nyttjanderätt, så länge området användes till
skolplan. Såsom villkor för en dylik upplåtelse har domänintendenten föreslagit
skyldighet för församlingen att på egen bekostnad uppföra stängsel
omkring området. Jägmästaren, med vilken Överjägmästare!! instämt,
har förklarat, att han för sin del icke hade något att erinra mot
en upplåtelse av området med nyttjanderätt under minst 20 år och mot
en årlig avgäld av högst 50 kronor. Området vore icke behövligt för
upplagsplats, örn den vid uppskattningsförrättningen till försäljning
ifrågasatta tomten nr XVII k bibehölles i kronans ägo.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter med rätt för åbon att vid
första avgäldstidens slut lösa området har föreslagits en avgäldstid av
20 år med en avgäld av: för Sandmon 2 hektoliter råg, 2 kilogram smör
och 1 kilogram fläsk, för Nederåsa 4 hektoliter råg, 1 kilogram smör och
4 kilogram fläsk, för Nymålen 2 hektoliter råg, 3 kilogram smör och 1 kilogram
fläsk samt för Skrabbhorvan 4 hektoliter råg och 3 kilogram smör.
Köpeskillingen för befintliga, kronan tillhöriga byggnader har beräknats
lill respektive 3,480 kronor, 4,200 kronor, 4,200 kronor och 3,900 kronor.
Abon å ett vart av torpen borde tillika äga rätt till utsyning av virke å
området till stängsel och vedbrand av 5 kubikmeter.

Lägenheten Fallebo kvarn borde tillförsäkras utfartväg över skogsmarken
till Glabo och försäljningslotten Glabo huvudgård fram till Saltviksvägen
och allmänna landsvägen. Samma utfartsväg över Glabo huvudgård
borde vidare förbehållas kronan för virkestransporter, varjämte kronan
borde tillförsäkras nyttjanderätt till hela Saltviksvägen ävensom nu

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

å torpen befintliga utfartsvägar. Torpet Nymålen borde tillförsäkras utfartsväg
över Glabo huvudgård fram till Saltviksvägen och allmänna
landsvägen.

8) följande tomtområden (del av Lilla Saltvik)

Av domänsty-relsen åsatt beteckning å kartan (röda siffror)	Av lantmä-taren åsatt beteckning å kartan	Areal i hektar	Uppgifter angående byggnader	Salu- värde kronor	Arrende- värde kronor	Innehavare !
1	XIX b	0.304	Obebyggd	1,216	35	_
2	XIX a	0.22	»	880	30	—
3	XXII	0.85	>	2,275	60	—
4	XXIII	0.27	»	2,025	55
5	XXIV	0.803		2,272	60
6	XXV 1	0.26	»	1,950	55
7	XXVI	0.83	»	1,650	48	—
8	XXVII	0.178	»	865	26	—
9	XXIX	0.17	>	1,190	36	—
10	XXX	0.207		1,449	40	—
11	XXXI	0.212	»	1,590	45	—
12	XXXII	0.222		1,110	30	—
13	XXXIII	0.25	»	1,500	43	—
14	XVIII a	0.522	»	2,610	75	—
15	XVIII	0.16	Bebyggd	750	25	Axel Johansson
16	XVII m	0.23	Obebyggd	1,150	35	—
17	XVII f \ XVII g /	0.068		136	10	—
18	XVII i	0.184	»	920	40	—
19	XVII a	0.635	Bebyggd	3,175	100	Direktören G. Skeppstedt,! Saltviks slip
20	XVII h	0.15	Obebyggd	750	35	1
21	XX	0.185	Bebyggd	1,110	35	E. Johansson
22	XXI	0.165		990	30	P. J. Pettersson
23	XXI a	0.076		456	20	Saltviks Kööp. Handels-förening
24	XXI b ’	0.112		675	25	Saltviks missionsförening
25	XVII 1 1 2 3	0.1607	Obebyggd	965	30	Karl Andersson
26	XVII e	0.114	»	456	30
27	XVII d	0.117	»	410	25	—
28	XVII c	0.146	Bebyggd	438	25	Direktören G. Skeppstedt, Saltviks slip
29	XVII b	0.2 04	»	204	15	D.o

1 I tomtens areal ingår icke den utanför tomten belägna, genom en vik från tomten
skilda berghällen, vilken ansetts böra bibehållas i kronans ägo.

2 Jämte den utmed tomtens nordöstra gräns å kartan utmärkta vägen örn 4 meters bredd
av den icke med nr betecknade tomt, som icke ansetts lämplig att upplåta till bostadstomt
och avsetts att för vägändamål bibehållas i kronans ägo.

* Jämte en remsa om 5 meters bredd vid tomtens västra gräns av tomten XVII k, som
i övrigt avsetts att bibehållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Innehavarna av de bebyggda bostadstomterna ägde husen å dessa och
borde tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen. Förenämnde Karl Andersson
har arrenderat tomten XVII 1 (25) sedan år 1925 och redan utfört en
del arbeten för tomtens bebyggande och planering. Andersson borde därför
medgivas hembud till tomten i fråga med därtill förordat tillägg, övriga
tomter borde försäljas å offentlig auktion eller under hand genom
jägmästarens försorg. Rätten till jakt och fiske å tomterna borde undantagas
vid försäljningen och förbehållas skogsstaten. De utmed Kalmar
sund belägna tomterna nr 3—15 (de röda siffrorna) borde tillförsäkras fri
mark till en 4 meter bred väg utmed tomternas norra gräns.

Ursprungligen har även ifrågasatts försäljning av tomten nr XIX å
kartan. Då emellertid å tomten finnes en god brunn, som är erforderlig
för de tidigare avsöndrade lägenheterna nr I och II i Kvarnviken och
eventuellt torde komma att bliva erforderlig för andra tomter, som ifrågasatts
till upplåtelse, har föreslagits, att tomten måtte bibehållas i kronans
ägo tillsvidare, varvid jägmästaren borde bliva i tillfälle ombesörja
tomtens utarrendering på ändamålsenligaste sätt.

Tomten XXVIII vore nödig till båtplan och sjögata, och erfordrades
området n och ägofiguren nr 71 till upplagsplats för virke. Dessa områden
ävensom tomten XVII borde bibehållas i statens ägo.

Vad som härefter återstode av egendomen Glabo med Lilla Saltvik
borde avsättas till kronopark, benämnd Glabo.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i ärendet.

Med utlåtande den 21 december 1928 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. För egen del anförde därvid sty
reisen.

Styrelsen förordade förslaget till egendomens disposition. Vad den av
Stranda härads vägstyrelse gjorda framställningen anginge, syntes rätten
att utnyttja det å området om O.202 hektar av torpet Nederåsa befintliga
grustaget i samband med frånstyckningen av torpet böra försäljas
till vägstyrelsen mot den ersättning till domänfonden, som domänstyrelsen
efter närmare utredning angående grustäktens värde komme att fastställa.
Området i fråga syntes av lantmätarens ägobeskrivning att döma
icke vara inräknat i arealen för torpet. I likhet med ortsmyndigheterna
och på av dem anförda skäl avstyrkte styrelsen rätt till grustäkt å Nederåsa
för åboarna i Skrikebo och Stensjö. Styrelsen funne vidare med
hänsyn till den föreliggande knappheten å grus i trakten anledning icke
föreligga att såsom domänintendenten ifrågasatt förbehålla köparen av
Glabo huvudgård rätt att jämte kronan utnyttja det å egendomskartan
med ägofigurerna nr 209 och 210 utmärkta grustaget (i huvudsak motsvarande
ovan berörda avd. IV: 30 å skogsindelningskartan). Någon nedsättning
i saluvärdet för torpet Nederåsa med anledning av förbehållet
för kronan örn grustäkt å angivna område syntes icke erforderlig.

Beträffande den till upplåtelse ifrågasatta skolplanen syntes det styrelsen
lämpligast och mest praktiskt för framtiden att i samband med
övriga försäljningar planen nu av Döderhults församling förvärvades
med äganderätt.

Vad de för torpen beräknade åborättsavgälderna anginge syntes dessa
.styrelsen vara väl lågt upptagna. Då emellertid förslaget ginge ut på
försäljning av torpen, vilket styrelsen även förordade, hade styrelsen icke
funnit anledning återremittera ärendet för komplettering härutinnan. En

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ligt styrelsens mening hade .jordbr viks lotterna erhållit för deras nyttjande
såsom jordbruk fullt erforderlig skog. Vid den avstyekmngsförrättning,
som krim me att hållas å egendomen lör skiljande av de olika lotterna från
varandra, torde komma att tillses, att lotterna tillförsäkrades erforderliga
vägar på sätt uppskattningsmännen föreslagit.

Vid försäljningen av de utmed Kalmarsund belägna, till upplåtelse ifrågasatta
tomterna, borde rätten till fiske undantagas, och borde rätten i
vattenområde icke medfölja i annan mån än den 1 kap. 3 § vattenlagen
tillerkände strandfastighet.

Innehavarna av torpen, lägenheten Fallebo kvarn och de med boningshus
försedda hostadstomterna syntes äga rätt till hembud vid försäljningarna.
Sådan rätt borde även medgivas Karl Andersson till tomten XVII 1 med
förordat tillägg.

Ä de obebyggda hostadstomterna bade, enligt vad styrelsen erfarit, redan
åtskilliga spekulanter anmält sig, därav fyra fiskare, en fabrikör,
en verkmästare, en ingenjör och en läkare. Till köpare av egnahemslägenhet
kunde emellertid enligt då gällande grunder som regel endast antagas
mindre bemedlad eller obemedlad person, men funnes möjlighet att
efter misslyckade utbud försälja tomter å offentlig auktion, varvid anbud
av annan än mindre bemedlad eller obemedlad antagits. Förslag härutin
iian måste dock först ånyo underställas Kungl. Majit» prövning. För att i
största möjliga mån förenkla försäljningsfrågans handläggning ville styrelsen
föreslå, att, därest utbud av tomterna i vanlig ordning ej skulle
medföra antagliga anbud för alla eller några av dem, länsstyrelsen bemyndigades
utbjuda tomterna utan fordran å den i egnabemskungörelsen
föreskrivna kvalifikationen för köpare att vara mindre bemedlad eller
obemedlad.

På grund av förhållandena hade lotten XVII f + g erhållit en mindre
lämplig utformning å marken mellan andra lotter. Länsstyrelsen borde
därför bemyndigas att, om så skulle visa sig bliva mera ändamålsenligt,
medgiva försäljning av mera än en lott till samma person.

I detta sammanhang ville styrelsen erinra, att överlantmätaren baft åtskilliga
anmärkningar att framställa mot de uppgjorda kartorna. På
grund härav bade det synts överlantmätaren erforderligt att kartor och
beskrivningar återställdes till distriktslantmätare!! Hähnel med föreläggande
för honom att inom viss tid åter inkomma med handlingarna i kompletterat
skick, och borde kompletteringen även innefatta upprättande av
areallängd. Emellertid gällde anmärkningarna huvudsakligen bostadstomterna,
och bade försäljningsförslaget inom domänstyrelsen omgjorts efter
de av överlantmätaren lämnade arealuppgifterna. För vinnande av tid
och efter samråd med överlantmätaren hade styrelsen ansett sig böra över
lämna ärendet i befintligt skick.

Enligt Kungl. Maj:ts särskilda resolutioner bade rätt att hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen medgivits den 10 september
1920 Finsjö kraftaktiebolag oell den 23 maj 1924 Oskarshamns stad.

Med avstyrkande utlåtande den 26 juli 1929 har därefter domänstyrelsen
underställt Kungl. Maj:ts prövning en av änkefru Ida Julie Lindström i
Havslätt, Oskarshamn, gjord framställning, att för sig tillerkänd förmånsrätt
för inköp av torpet Nymålen, därvid tillika överlämnats yttranden över
framställningen av vederbörande domänintendent, kronoarrendator, lands -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

fiskal och länsstyrelse, ävensom ytterligare en av sökanden till länsstyrelsen
ingiven skrift.

Till följd av remiss Ilar slutligen domänstyrelsen inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet angående dispositionen av ifrågavarande kronoegendom
av den 24 januari 1930 samt därvid jämväl överlämnat yttranden av
vederbörande uppskattningsmän, sedermera under hand kompletterat,
ävensom av vederbörande domänintendent och överlantmätare.

Uppskattningsmännen anse anledning ej föreligga att göra förbehåll örn
användning av eller örn återköpsrätt till annan lott än torpet Nederåsa,
vilket enligt uppskattningsmännens förmenande borde kunna av kronan
återköpas inom tio år, enär praktiskt taget all torpet tillhörig mark å
grusåsen på håda sidor om den ä kartan med ägofiguren nr 637 betecknade
vägen inneliölle grus av ej obetydlig mäktighet. Förbehållet borde
härvid, liksom därest det i annat fall föreskreves, medföra sänkning av
åsatt saluvärde med 20 procent. Vidare tillstyrka uppskattningsmännen
på det livligaste, att hembudsrätt måtte utverkas för innehavarna av Glabo
huvudgård och torpet Nymålen, vilka författningsenligt icke ägde rätt
därtill. Värderingarna hade gjorts under förutsättning att lotterna skulle
tillträdas i befintligt skick eller, därest försäljning skulle ske till annan
än nuvarande innehavaren, efter laga syn.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande hinder ur
jorddelningslagens synpunkt icke förelåge för avstyckning i enlighet
med föreliggande förslag.

Domänstyrelsen, som ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett
ar från den 14 mars 1930, har för egen del anfört bland annat.

Då vid en granskning av förslaget framginge, att en del frågor icke vore
av beskaffenhet att kunna ensamt av Kungl. Maj:t avgöras, borde av
praktiska skäl försäljningsförslaget i sin helhet underställas riksdagens
prövning. I samband härmed borde, även om i en del fall bestämmelserna
i 1929 års upplåtelsegrunder icke gåve stöd för en sådan anordning, hembudsrätt
utverkas för samtliga de personer, åt vilka dylik rätt förordats
vid uppskattningstillfället å egendomen oell vilka därvid helt säkert bibringats
den uppfattningen, att de ägt sådan rätt.

I sitt tidigare utlåtande hade styrelsen föreslagit, att vid försäljningen
av lotten Nederåsa förbehåll borde göras örn rätt för kronan att ensam
utnyttja det A kartan över Glabo med ägofigurerna nr 209 och 210 utmärkta
grustaget och örn rätt för vägstyrelsen i Stranda härads väg
hållningsdistrikt att ensam utnyttja det å en av distriktslantmätaren Erik
Hähnel år 1927 upprättad karta utmärkta och å kartan över Glabo med grön
streckning betecknade grustaget örn O.202 hektar mot den ersättning till domänfonden,
som domänstyrelsen efter närmare utredning angående grus
tagets mäktighet kunde komma att fastställa, samt under vissa villkor i
övrigt. Det av uppskattningsnärunden nu gjorda förslaget, att kronan
borde förbehållas rätt att köpa lotten åter, kunde .styrelsen icke biträda.
På grund av den föreliggande knappheten å grus i orten syntes det vara
lämpligare att vid försäljningen kronans rätt till grustäkt vid lägenheten
utsträcktes atl omfatta ytterligare områden. Styrelsen borde därför be

Departements chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

redas tillfälle att undersöka, i vilken mån rätten till grustäkt vid lotten
borde utsträckas ävensom att i anslutning därtill jämka saluvärdet för
lotten.

Anledning att vid någon av de övriga lotterna föreskriva särskilda villkor
angående lottens användning eller återköpsrätt syntes styrelsen icke
föreligga.

För undvikande av tveksamhet vid blivande avstyckningsförrättning
borde bland försäljningsvillkoren upptagas, att icke någon av lotterna
skulle komma i åtnjutande av den vattenrätt, som hörde till egendomen.
Detta överensstämde, enligt vad domänintendenten under hand upplyst,
med uppskattningsmännens avsikt.

Jag ansluter mig till förslaget örn egendomens disposition, på sätt detsamma
av domänstyrelsen förordats. Innan försäljningarna verkställas,
torde avstyckningsförrättning för salulotternas avskiljande i vederbörlig
ordning hållas, och bör därvid tillses, att respektive lotter tillförsäkras
nödiga utfartsvägar i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens
förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans hand
kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då
riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att av kronoegendomen 3/i mantal Glabo nr 1 med
Lilla Saltvik nr 3 och 5 örn tillhopa V* mantal i Döderhults
socken av Kalmar län må, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat,
försäljas

dels Glabo huvudgård, med gräns i väster utmed den
s. k. Strandavägen i dess sträckning jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 27 juli 1928 och med undantag av
avsöndrade lägenheten Stenhagen nr 1, enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett saluvärde
av 57,200 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § första
stycket i förordningen för Elov Karlsson samt under
villkor i övrigt, att köparen skall svara för de å
egendomen å tiden efter tillträdesdagen belöpande
annuiteter å det egendomen för vattenavledningsföretag
åvilande odlingslånet ävensom för andra å samma
tid belöpande onera och utskylder samt att köparen
skall respektera den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
15 maj 1925 och den 27 juli 1928 vägstyrelsen i Stranda
härads väghållningsdistrikt medgivna rätt till mark
för väg,

dels torpen Sandmon, Nymålen och Skrabbhorvan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

med åsätta saluvärden ävensom torpet Neder åsa —
det sistnämnda med tillägg av det å den av distriktslantmätaren
Hähnel år 1927 över Glabo upprättade
kartan med grön streckning betecknade området örn

O.202 hektar — var för sig med hembudsrätt för nuvarande
innehavare, därvid i tillämpliga delar skola
iakttagas de i förenämnda förordning den 6 juni
1929 (nr 176) meddelade bestämmelserna i fråga
örn försäljning av jordbrukslägenhet för egnahemsändamål
samt beträffande torpet Nederåsa
skall göras följande förbehåll, nämligen a) örn
skyldighet för köpare att respektera den jämlikt
domänstyrelsens beslut den 6 maj 1910 och Kungl.
Maj:ts beslut den 15 maj 1925, den 18 februari 1927
och den 27 juli 1928 Skrikebo byamän, P. A. Pettersson
i Döderhult med flera och vägstyrelsen i Stranda
härads väghållningsdistrikt medgivna rätt till mark
för väg, b) örn rätt för Karl Emil Svensson att under
sin livstid avgiftsfritt disponera åt torpet befintliga,
av honom nu innehavda stuga och uthus jämte tomten
däromkring, c) örn rätt för vägstyrelsen i Stranda
härads väghållningsdistrikt att ensam utnyttja ovannämnda
område örn O.202 hektar såsom grustag mot den
ersättning till domänfonden, som domänstyrelsen efter
närmare utredning angående grustagets mäktigbet kan
komma att fastställa, samt under de villkor i övrigt
med avseende å hägnad, ordning vid grustäktens
utövande och vägunderhåll, som domänstyrelsen
finner erforderligt föreskriva, ävensom d)
örn rätt för kronan till grustäkt vid torpet i den utsträckning,
som domänstyrelsen efter närmare undersökning
kan komma att bestämma; åliggande det domänstyrelsen
att med hänsyn till det i särskilda hänseenden
föranledda intrång å torpet Nederåsas område
slutligen bestämma torpets saluvärde;

dels skolhusplanen örn O.44.14 hektar till Döderhults
församling mot en köpeskilling av 1,775 kronor, tomterna
XVII a (19), XVII c (28) och XVII b (29) till
direktören G. Skeppstedt mot en köpeskilling av tillhopa
3,817 kronor, tomten XXI a (23) till Saltviks
kooperativa handelsförening mot en köpeskilling av
456 kronor samt tomten XXI b (24) jämte den utmed
tomtens nordöstra gräns å kartan utmärkta vägen om
4 meters bredd till Saltviks missionsförening mot en

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 251.

köpeskilling av 675 kronor oell under villkor i övrigt
beträffande envar av dessa lotter, att köpeskillingen
erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,
som har att å lotten utfärda köpebrev, att köparen
ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och
övriga med köpet förenade kostnader samt att köpare,
örn så från kronans sida påfordras, på egen bekostnad
uppför och underhåller stängsel omkring lotten;

dels lägenheten Fallebo kvarn ävensom tomterna
XVIII (15), XX (21) och XXI (22) jämlikt ovanberörda
förordning den 6 juni 1929 (nr 176) med åsätta saluvärden
och med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen
för vederbörande innehavare, därvid bör för
behållas rätt för tomten XVIII (15) att jämte vissa
nedan angivna tomter anordna en 4 meter bred väg
utmed tomternas norra gräns;

dels tomten XVII 1 (25) jämte en remsa örn 5 meters
bredd utmed lägenhetens västra gräns, med åsatt
saluvärde och med hemhudsrätt för Karl Andersson,
varvid i tillämpliga delar skola tillämpas de i nämnda
förordning meddelade bestämmelser i fråga om försäljning
av bostadslägenhet;

dels ock tomterna XIX b (1), XIX a (2), XXII (3).
XXIII (4), XXIV (5), XXV (6), däri ej ingår den
utanför tomten belägna berghällen, XXVI (7), XXVII
(8), XXIX (9), XXX (10), XXXI (11), XXXII (12),
XXXIII (13), XVIII a (14), XVII m (16), XVII f+g
(17), XVII i (18), XVII h (20), XVII e (26) och XVII d
(27) såsom bostadslägenheter enligt 13 § i nämnda förordning
eller, där försäljning enligt i sagda paragraf
angivna bestämmelser ej komme till stånd, enligt
15 § med skyldighet för innehavare av tomten
XXVI (7) att upplåta mark för väg till den utanför
tomten XXV belägna berghällen samt med rätt för
tomterna XXII—XXVII (3-8), XXIX—XXXIII (9—
13) och XVIII a (14) att anordna en 4 meter bred väg
utmed tomternas norra gräns;

skolande vid samtliga försäljningar gälla, att lotterna
må tillträdas den 14 mars 1931, att kronoegendomen
tillhörande vattenområde ej ingår i försäljningen
av lotterna, att lotterna överlåtas i det skick, vari de
på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande
arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,
samt att Finsjö kraftaktiebolag och Oskarshamns stad

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

bibehållas vid den jämlikt Kungl Maj:ts resolutioner
den 10 september 1920 och den 23 maj 1924 medgivna
rätt att hava elektriska ledningar framdragna över
lotterna.

lito.

Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande i brev den 19 juni oell den 23 november
1917 har till aktiebolaget Ängelholms nya brunns- och badanstalt
genom kontrakt den 11 januari 1918, vilket med domänstyrelsens medgivande
den 7 augusti 1919 överlåtits å aktiebolaget Ängelholms havsbad,
av kronoparken Ängelholm för en tid av 50 år, räknat från den 14 mars
1918, upplåtits nyttjanderätt till ett område av omkring 84.20 hektar. I
kontraktet stadgas bland annat, att bolaget för nyttjanderätten till området
skall erlägga en årlig avgäld av 250 kronor (punkten 5), att ett visst,
av domänstyrelsen till läge och storlek godkänt område å stranden skall
upplåtas åt allmänheten till avgiftsfria bad (punkten 6), att bolaget äger
utan särskild avgäld disponera mark inom området till uppförande av
badhus, hotell och nödiga uthus ävensom till anläggande av parker och
erforderliga vägar (punkten 7), att i övrigt bolaget må mot årlig avgäld,
vilken ej må understiga 2 1/2 öre per kvadratmeter och varav 40 procent
skall tillfalla kronan och återstoden bolaget, inom området upplåta villatomter
med tomträtt för en tid, ej överstigande bolagets egen arrendetid
(punkten 7), samt att, därest vid arrendetidens slut avtal örn nytt
arrende ej kan träffas, det skall åligga kronan att inlösa å med tomträtt
upplåtna tomter uppförda byggnader och stängsel efter värdering av
skiljemän, utsedda på sätt stadgas i 2 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907
örn nyttjanderätt till fast egendom (punkten 12).

I skrivelse den 22 september 1928 har aktiebolaget Ängelholms havsbad
hos Kungl. Majit anhållit, att bolaget måtte erhålla upplåtelse under
tomträtt av följande tomter, som bolaget i överensstämmelse med punkten
7 av ovannämnda kontrakt disponerade för badhus, hotell och nödiga
uthus, nämligen tomt nr 1 i kvarteret Strandpaviljongen, tomt nr 5
i kvarteret Hagelkvist, tomt nr 7 i kvarteret Berlin, tomterna nr 3 och 4
i kvarteret Sjögren, tomt nr 1 kvarteret Havsbadsrestauranten samt
tomt nr 1 i kvarteret Havsbadshotellet. Såsom skäl för framställningen
har bolaget anfört, att bolaget icke kunde erhålla för nybyggnader samt
för driften i övrigt erforderliga medel, med mindre bolaget kunde anskaffa
säkerhet genom inteckningar i de byggnader, bolaget uppfört
eller ämnade uppföra.

Till följd av remiss har domänstyrelsen, efter vederbörandes hörande,
avgivit utlåtande i ärendet den 14 oktober 1929 samt därvid överlämnat
till ärendet hörande handlingar, däribland en karta med rubrik »Förslag
till revidering av fastställd stadsplan för del av Ängelholms kronopark

Kronoparken
Ängelholm i
Kristianstads
län.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

benämnd Ängelholms havsbad i samråd med arkitekten F. Gripe, Stockholm,
upprättat år 1925 av Edvin Almér, stadsingenjör». Äv dessa handlingar
inhämtas följande.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare avstyrkte i avgivna yttranden
i ärendet bifall till framställningen under framhållande av den
risk för kronan, som med hänsyn till bestämmelsen i punkten 12 i arrendekontraktet
skulle vara förenad med upplåtelse under tomträtt. Då bolaget
å ifrågavarande tomter redan uppfört byggnader för en kostnad,
enligt bolagets uppgift, av 65,000 kronor samt hade för avsikt att ytterligare
uppföra en större restaurang samt hotell, vilka, såsom bolaget
påpekat, komme att kosta betydande summor, helt visst över 200,000 kronor,
ansåg jägmästaren med säkerhet kunna antagas, att vid arrendetidens
slut å tomterna i fråga skulle finnas hus till minst 300,000 kronors
värde.

Domänstyrelsen anmodade därefter överjägmästaren att från bolaget
infordra meddelande, huruvida bolaget önskade med äganderätt förvärva
tomterna, samt meddelade därvid, att styrelsen i så fall torde söka föranstalta
örn medgivande för bolaget att med äganderätt förvärva tomterna
till pris, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kunde
befinnas skäliga.

Med anledning härav överlämnade överjägmästaren med yttrande den
12 mars 1929 till domänstyrelsen ett vid sammanträde den 26 februari
1929 med bolagets styrelse fört protokoll med tilläggsskrivelse den 7 mars
1929, varav framgick, att bolaget, som helst önskade, att tomterna finge
till bolaget upplåtas under tomträtt, likväl icke vore ovilligt att, örn sådan
upplåtelse icke kunde medgivas, inköpa tomterna. Därest sådant
inköp komme till stånd, borde emellertid enligt bolagets förmenande den
årliga avgälden av 250 kronor enligt punkten 5 i arrendekontraktet icke
vidare utgå.

Sedan domänstyrelsen i skrivelse till överjägmästaren den 6 april 1929
förklarat sig villig att hos Kungl. Majit tillstyrka försäljning till bolaget
av ifrågavarande tomter till ett pris av 50 öre per kvadratmeter, har
bolagets styrelse i skrivelse den 5 juli 1929 meddelat, att bolaget vid ordinarie
bolagsstämma förklarat sig önska med äganderätt förvärva tomterna
till nämnda pris.

För egen del har domänstyrelsen i sitt utlåtande i ärendet anfört följande.

Vid bifall till bolagets framställning örn upplåtelse under tomträtt av
ifrågavarande tomter skulle kronan, på samma sätt som för övriga, under
tomträtt upplåtna tomter inom arrendeområdet är i punkten 12 i arrendekontraktet
föreskrivet, därest vid arrendetidens slut avtal örn nytt
arrende ej skulle träffas, bliva skyldig inlösa de å tomterna uppförda,
bolaget tillhöriga hotell- och restaurangbyggnaderna, vilkas värde torde
kunna komma att uppgå till betydande belopp. Styrelsen ansåge sig på
grund härav böra avstyrka bolagets ansökning örn upplåtelse under tomträtt
av tomterna.

Med hänsyn till den användning ifrågavarande område av kronoparken
fått, ansåg styrelsen hinder ur skoglig synpunkt icke böra möta för
försäljning av samma tomter till bolaget. Därvid syntes priset böra bestämmas
med beaktande av den omständigheten, att tomterna redan dis -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ponerades av bolaget för tiden till den 14 mars 1968 oell icke kunde väntas
bliva av kronan för annat ändamål nyttiggjorda. Styrelsen funne sig
böra tillstyrka försäljning av tomterna efter ett pris av 50 öre per kvad
ratmeter. Den för området i dess helhet utgående årliga arrendeavgälden
av 250 kronor, som enligt av bolaget vid sammanträdet den 26 februari
1929 framställt yrkande icke vidare skulle utgå, hade bolaget i skrivelse
den 30 september 1929 förklarat sig villigt att erlägga, även sedan ifrågavarande
tomter försålts till bolaget.

Stadsplan för förevarande till bolaget upplåtna område hade Kungl.
Majit fastställt jämlikt brev till länsstyrelsen i Kristianstads län den
9 maj 1919. Sedermera hade, jämlikt brev till samma länsstyrelse den
19 mars 1926, fastställts ett av stadsingeniören E. Almér år 1925 upp
rättat förslag, enligt ovan omförmälda stadsplanekarta, till ändring av
ovannämnda stadsplan. Detta förslag omfattade samtliga för bebyggelse
avsedda kvarter.

Kungl. Majit hade vidare jämlikt brev till länsstyrelsen medgivit, att
Kungl. Majit underställda förslag till indelning i tomter av sagda kvarter
finge av länsstyrelsen fastställas, nämligen för kvarter XXIII den
14 september 1922, för kvarter XXIV den 20 april 1928 och för kvarter
XXV den 12 september 1921.

Av de till försäljning åt bolaget nu ifrågasatta tomterna vore fyra belägna
i kvarter, som sålunda indelats i tomter, nämligen:

tomterna 3 och 4 i kvarteret XXIII,
tomt 7 i kvarteret XXIV och
tomt 5 i kvarteret XXV. I

Enligt av stadsingeniören i Ängelholm förrättade tomtmätningar innehölle
de till försäljning ifrågasatta tomterna följande arealer, nämligen:

tomt	1 i	kvarteret	Strandpaviljongen...................	........ 3,461.i	kvadratmeter
»	5 »	»	Hagelkvist ...............................	1,565	»
»	7 »	»	Berlin .......................................	......... 1,539.5	»
»	3 »	»	Sjögren ...................................	......... 2,485
»	4 »	»	» ..................................	......... 1,617	»
»	1 »	»	Havsbadsrestauranten ...........	......... 8,292
2>	1 »	»	Havsbadshotellet ...................	......... 6,351	»

Summa 25,310.6 kvadratmeter

I detta sammanhang vill jag anmäla, att bolaget i skrivelse den 10 ok
tober 1928 hos Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande för domänstyrelsen
att på vissa villkor sluta kontrakt med bolaget, för badortens utvidgning,
örn upplåtelse på arrende under femtio år av ytterligare örn
rådén av kronoparken med en sammanlagd areal av omkring 295 hektar.

Till följd av remiss har domänstyrelsen, efter vederbörandes hörande,
avgivit utlåtande i detta ärende den 14 oktober 1929 och därvid överläm
nät till ärendet hörande handlingar, däribland tre kartor. Härav in
hämtas följande.

Sedan vederbörande jägmästare och Överjägmästare i avgivna ytt
randen framställt invändningar mot omfattningen av och villkoren för
upplåtelsen samt bolaget i skrivelse den 7 januari 1929 gjort vissa mo

Departements chefen.

46 Kungl. Martts proposition Nr 251.

difikationer i de i ansökningen uttalade önskemålen, hölls den 26 februari
1929 sammanträde mellan över jägmästaren och bolagets styrelse i närvaro
jämväl av jägmästaren.

Vid detta sammanträde förklarade sig bolagets styrelse beredd att godkänna
arrendeavtal, avseende två å en vid sammanträdet upprättad karta
närmare angivna områden med en sammanlagd areal av omkring 130
hektar och upptagande, i tillämpliga delar, samma villkor, som enligt
kontraktet den 11 januari 1918 gällde för den tidigare upplåtelsen, dock
med i huvudsak de ändringar, att den kronan tillkommande andelen i
tomtavgälder bestämdes till 30 procent och att minimiavgälden för tomtupplåtelser
skulle utgöra 4 öre per kvadratmeter.

Upplåtelse på dessa grunder har tillstyrkts av magistraten i staden
Ängelholm och av länsstyrelsen.

I sitt utlåtande har domänstyrelsen framhållit, att den av bolaget anordnade
badorten syntes vara stadd i utveckling. Av de för bebyggande
utlagda 229 tomterna å det till bolaget förut upplåtna området hade 212
stycken redan upplåtits med tomträtt. Av de övriga tomterna torde ett
flertal icke lämpa sig för bebyggande. Utvidgning av badorten genom
tomtupplåtelser torde icke kunna ske utan att ytterligare mark av kronoparken
upplätes för ändamålet. Då en ytterligare markupplåtelse till
bolaget på föreslagna villkor, så vitt av badortens hittillsvarande utveckling
kunde bedömas, syntes komma att lämna kronan större inkomst än
vid markens användning för skogsproduktion samt vägande skäl mot
upplåtelsen ur rent skoglig synpunkt icke syntes föreligga, tillstyrkte
styrelsen upplåtelsen i enlighet med förslagskontrakt, av styrelsen upprättat
i anslutning till de av bolaget godtagna grunderna.

Mot förslaget örn överlåtelse till bolaget av förut omförmälda sju tomter
har jag intet att erinra. Den föreslagna köpeskillingen av 50 öre per
kvadratmeter synes jämväl med hänsyn till förliandenvarande förhållanden
skälig.

Vad angår frågan örn upplåtelse på arrende av ytterligare mark av
kronoparken, torde jag få återkomma till densamma, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de områden av kronoparken Ängelholm i Kristianstads
län, som utgöras av de å omförmälda, år
1925 upprättade stadsplanekarta med grön bottenfärg
betecknade tomterna nr 1 i kvarteret Strandpaviljongen,
nr 5 i kvarteret Hagelkvist, nr 7 i kvarteret
Berlin, nr 3 och 4 i kvarteret Sjögren, nr 1 i kvarteret
Havsbadsrestauranten samt nr 1 i kvarteret
Havsbadshotellet med en beräknad areal av tillsammans
25,310.6 kvadratmeter, må försäljas till aktiebo
laget Ängelholms havsbad mot en köpeskilling av 50
öre för kvadratmeter att tillgodoföras statens domäners
fond och under villkor i övrigt,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,
som har att, så snart köpeskillingen erlagts, å områdena
utfärda köpebrev,

att områdena av köparen tillträdas vid köpeskillingens
erläggande, samt

att köparen ensam vidkännes kostnaden för avstyckning
och lagfart samt andra med köpet förenade utgifter.

12:o.

Kronoegendomen Vs mantal Gladsax nr 21 i Gladsax socken av Kristianstads
län har genom domänstyrelsens kontrakt den 25 juni 1909 upplåtits
på arrende till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av 845 kronor.

Egendomen besiktigades under år 1927 av kronojordstyckningssakkunniga,
och hölls under år 1928 arrendeuppskattning å egendomen. Av de sakkunnigas
utlåtande samt det över uppskattningsförrättningen uppgjorda
instrument med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Fredrik Ljungberg år 1927 upprättad karta över egendomen med tillhörande
beskrivning, inhämtas följande.

Egendomen är belägen 0.4 mil från Simrishamns stad och 0.2 mil från
Järrestads järnvägsstation.

Egendomen är utlagd i tre skiften, hemskiftet, torvmosseskiftet och
skogsskiftet samt innehåller en sammanlagd areal av 58.907 hektar, därav
22.168 hektar tomt och åker, 36.214 hektar odlingsmark samt 0.525 hektar
impediment.

Hemskiftet består av 21.652 hektar tomt och åker samt O.421 hektar impediment.
Torvmosseskiftet innehåller endast 0.87 hektar mossjord. Egendomens
övriga ägor, som äro belägna å skogsskiftet, ingå ej i arrendet.

Åkerjorden är av god beskaffenhet och består av dels lerblandad mylla
på lerbotten, dels sandmylla på sandblandad alv och dels klapperstensmylla,
där urberget närmar sig brukningsdjupet.

Å egendomen finnes en lägenhet, omfattande å kartan ägofiguren nr 10.
Lägenheten innehaves av Elis Andersson, som förklarat att, därest så befunnes
lämpligt, han önskade friköpa lägenheten i fråga.

Egendomens byggnader äro av medelgod beskaffenhet.

De sakkunniga hava såsom sin åsikt uttalat, att anledning icke förelåge
att i mindre lotter uppdela denna tillräckligt bebyggda egendom.

Uppskattningsmännen hava ansett, att den av Elis Andersson innehavda
lägenheten ej borde försäljas på grund av dess läge i omedelbar närhet av
egendomens åbyggnader. Däremot har föreslagits, att lägenheten borde,
alltjämt innehavd med nyttjanderätt, på visst sätt utökas.

Vidare hava uppskattningsmännen ansett, att en av kvarnägaren Nils
Håkansson brukad utfartsväg över egendomen, omfattande ägofiguren
nr 27, borde försäljas till denne. Håkansson har vid uppskattningstillfället
anhållit örn tillstånd att friköpa vägen i fråga.

Likaledes borde enligt uppskattningsmännens åsikt ett mindre, obebyggt
åkerområdo å hemskiftet, avskilt från egendomen i övrigt genom

Gladsax nr
21 i Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements chefen.

en från Vemmerlöv kommande väg och å kartan omfattande ägofigur nr
26, försäljas såsom bostadsegnahemslägenhet.

I övrigt borde egendomen enligt uppskattningsmännens åsikt bibehållas
ostyckad i kronans ägo och ånyo utarrenderas.

De till försäljning föreslagna områdena hava med nedanstående arealer
åsatts följande arrende- och saluvärden.

.. Agofig. å kartan	Areal i hektar	Arrendevärde i kronor	Salnyärde i kronor
nr 27 ........................	0.0 lo \		32
	l	20
j » 26 ........................	0.2 58 f		520

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har varken länsstyrelsen eller
överjägmästaren baft något att erinra.

Med skrivelse den 22 november 1929 bar domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen, som föranstaltat örn egendomens
skötsel och vård till den 14 mars 1931, biträder för sin del förslaget
att försälja ovan angivna områden till beräknade saluvärden.

Beträffande den av Nils Håkansson brukade utfartsvägen, ägofiguren
nr 27, anser styrelsen några särskilda föreskrifter vid områdets försäljning
icke vara behövliga, liksom icke heller något villkor örn återköpsrätt
från kronans sida påkallat. Däremot anser styrelsen —• i överensstämmelse
med en av domänintendenten uttalad mening — att det till
försäljning föreslagna åkerområdet, ägofiguren nr 26, bör försäljas med
förbehåll örn rätt för kronan att under en tid av högst tio år från tillträdet
köpa området åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom.
Det vid uppskattningstillfället området åsätta saluvärdet borde emellertid,
i händelse av försäljning under sådant förbehåll, bibehållas oförändrat.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget och
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

ej mindre att det å ovannämnda karta med ägofigur
nr 27 betecknade vägområdet må försäljas till
kvarnägaren Nils Håkansson för en köpeskilling av
32 kronor under villkor, att området får tillträdas den
14 mars 1931 i det skick det då befinnes, varvid köparen
inträder i de rättigheter och skyldigheter,
Kungl. Majit och kronan ägt till den arrendator eller
brukare, som vid samma tid avträder egendomen, att
köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till
länsstyrelsen i länet, som å området utfärdar köpe
brev, att köparen skall svara för de området författ -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ningsenligt efter tillträdet åliggande utskylder, samt
att köparen ensam skall vidkännas lagfarts- och. andra
med köpet förenade utgifter,
än även att det å kartan med ägofiguren nr 26 betecknade
området med angivet saluvärde må jämlikt
stadgandena i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa falla av kronoegendom
m. m. såsom egnahemslägenhet för bostadsändamål
försäljas med förbehåll örn rätt för kronan att, därest
köpare icke inom den i 26 § i förordningen stadgade tid
vederbörligen bebyggt området, under en tid av tio
år från tillträdet köpa området åter enligt lagen örn
återköpsrätt till fast egendom.

13:o.

Kronoegendomen 5/s mantal Borrstorp nr 1 i Hjärnarps socken av Kristianstads
län är genom domänstyrelsens kontrakt den 7 maj 1909 utarrenderad
från den 14 mars 1910 till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av
2,250 kronor.

Under år 1927 har hållits uppskattningsförrättning å egendomen, därvid
fråga väckts örn försäljning av två mindre områden från densamma.

Med skrivelse den 15 november 1929 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid överlämnat ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Gösta Warkander
år 1927 kopierad och kompletterad karta över egendomen med tillhörande
beskrivningar. Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1 mil från Ängelholms stad och 0.8 mil från
Fröslövs järnvägsstation, innehåller en areal av 58.48 hektar, därav 54.698
hektar tomt och åker, 1.364 hektar ängs- och odlingsmark samt 2.418 hektar
impediment.

Egendomen ligger i ett sammanhängande skifte och är bebyggd med
medelgoda hus.

Åkerjorden består av dels mull- och lerjord på lerbotten, dels ock något
sand- och grusblandad mylla på grusblandad lerbotten.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen. En mindre jordremsa,
belägen mellan den egendomen genomflytande bäcken och egendomens
södra rågång, brukas av två vid nämnda rågång boende lägenhetsinnehavare,
Joel Karlsson och Arvid Svensson. Å området finnes endast ett
mindre uthus samt en trädgårdsanläggning.

Kronojordstyökning ssakkunnig a, vilka under år 1927 besiktigat egendomen,
hava, med hänsyn till ägornas samlade läge och goda arrondering,
icke ansett lämpligt att uppdela egendomen i mindre jordbruk utan föreslagit
egendomens bibehållande i kronans ägo och fortsatta utarrendering.

Uppskattning smännen, som förklarat sig dela de sakkunnigas åsikt angående
egendomens disposition, hava dock föreslagit, att den av Joel

Borrstorp nr
1 i Kristianstads
län.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. 214 haft. (Nr 251.)

Departements chefen.

50 Kungl. Martts proposition Nr 251.

Karlsson och Arvid Svensson brukade jordremsan måtte, uppdelad i två
lotter, försäljas till nämnda personer utan byggnadsskyldighet.

Såväl Karlsson som Svensson hava förklarat sig önska friköpa respektive
områden.

Områdena hava med nedanstående arealer åsatts följande saluvärden.

Litt. å kartan	Ägofig. å kartan	Köpare	Areal i hektar	Saluvärde i kronor
Aa	av 47, av 48	Arvid Svensson ........................	0.082	65
Ab	av 47, av 48	Joel Karlsson ...........................	0.062	130

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har länsstyrelsen förklarat sig
icke hava något att erinra.

Domänstyrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till
den 14 mars 1931, biträder för sin del förslaget örn lotternas försäljning med
ovan angivna områden och till beräknade saluvärden. Styrelsen anser
särskilda föreskrifter örn lotternas användning vid deras försäljning icke
vara behövliga, liksom icke heller något villkor örn återköpsrätt från
kronans sida påkallat.

Även jag biträder uppskattningsmännens av domänstyrelsen förordade
förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ovanberörda lotterna litt. Aa och Ab må var för
sig från kronoegendomen 5/a mantal Borrstorp nr 1 i
Stjärnarps socken av Kristianstads län försäljas till
respektive Arvid Svensson och Joel Karlsson för en
köpeskilling av för lotten litt. Aa 65 kronor och för
lotten litt. Ab 130 kronor under villkor, att gälla för
vardera lotten, att området får tillträdas den 14
mars 1931 i det skick det då befinnes, varvid köparen
inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit
och kronan ägt till den arrendator eller brukare, som
vid samma tid avträder egendomen, att köpeskillingen
erlägges kontant till länsstyrelsen i länet vid tillträdet,
att köparen skall svara för de området författningsenligt
efter tillträdet åliggande utskylder, att
rätt till vatten och grund i den egendomen genomflytande
bäcken undantages från köpet, samt att köparen
ensam skall vidkännas lagfartskostnad och andra med
köpet förenade utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

14:o.

I skrivelser den 18 december 1928 och den 5 januari 1929 har Höganäs
—Billesholms aktiebolag hemställt, att Kungl. Majit måtte framlägga
förslag för riksdagen örn medgivande till försäljning till bolaget av
samtliga utav bolaget jämlikt gällande gruvförfattningar till och med
år 1928 inlösta och alltjämt disponerade områden, tillhörande kronoegendomen
5 V» mantal Billesholms gård nr 1 i Södra Vrams socken av Malmöhus
län, ävensom vissa av bolaget arrenderade områden av samma
egendom.

Bolaget har i förberörda skrivelser anfört, bland annat, följande.

På grund av de marklösenförrättningar, som ägt rum beträffande
ifrågavarande områden i och för gruvdriften vid de s. k. Billesholmsverken,
hade två gruvbolag, vilkas rättigheter sedermera förvärvats av Höganäs—Billesholms
aktiebolag, visserligen för jorden erlagt löseskilling
med fulla värdet, men på grund av bestämmelserna i gruvförfattningarna
hade därvid icke förvärvats äganderätt utan endast dispositionsrätt med
risk att, därest gruvanläggningarna blevo sönade eller gruvrättigheterna
annorledes förverkades, marken skulle hemfalla till kronan utan ersättning.

De på angivet sätt lösta områdena hade under årens lopp blivit i stor
utsträckning bebyggda dels med bostäder åt gruvarbetare och dels med
hus, som uppförts av andra personer, sedan dessa från bolaget förvärvat
nyttjanderätt till vissa tomter. Inom bolagets gruvsamhällen i Bjuv
och Billesholm hade under senaste tiden en mängd personer jämlikt bestämmelserna
i den s. k. ensittarlagen förvärvat äganderätt till tomtområden,
vilka vore belägna å bolaget tillhörig mark och upplåtna med
nyttjanderätt för bostadsändamål. Då emellertid nämnda lag icke ägde
tillämpning beträffande mark, som tillhörde kronan, måste man för att
tillfredsställa nyttjanderättshavarnas socialt och ekonomiskt sunda och
uppmuntransvärda strävan att med äganderätt förvärva den grund, varå
deras byggnader vore uppförda, söka gå en annan väg, och ansåge bolaget,
att frågan härom bäst kunde lösas efter följande linjer.

Bolaget skulle med full äganderätt från kronan förvärva samtliga i
enlighet med gruvförfattningarna lösta markområden inom ifrågavarande
kronoegendom. Omedelbart därefter skulle bolaget, likaledes med
full äganderätt, till ägarna av ifrågavarande husbyggnader föryttra de av
dem med nyttjanderätt innehavda tomterna med iakttagande därav, att
två skoltomter bortskänktes till Södra Vrams församling utan vederlag
samt att övriga innehavare av husbyggnader löste sina tomter efter bolagets
självkostnadspris. Det vore bolagets plan att stycka den återstående
delen av markområdet, i den mån densamma icke behövdes för vägar och
dylikt, i tomter för egna hem och att i samband därmed sälja bolaget
tillhöriga, nu å området befintliga byggnader, därvid bolaget fortfarande
skulle sälja tomterna efter självkostnadspris. Bolaget hade nämligen icke
för avsikt att söka göra någon vinst på denna transaktion, örn den läte sig
genomföras, men å andra sidan ville bolaget icke göra någon förlust vid sina
försök att förhjälpa nyttjanderättshavarna till förvärv med full äganderätt
till tomterna. Bolagets syfte vore, att genom möjliggörande av den trygga
form för jordförvärv, som äganderätten innebure, rädda eller åtminstone
trygga det bostadskapital, som av andra och jämväl av bolaget nedlagts

Billesholms
gård nr 1 i
Malmöhus
län.

52 Kungl. May.ts proposition Nr 251.

på ifrågavarande områden. Från såväl nationalekonomisk sorn privatekonomisk
synpunkt torde detta syfte vara värt beaktande oell stöd från statsmakternas
sida.

Då de gruvbolag, som löst ifrågavarande jord, betalat densamma elter
dess fulla värde, ansåge bolaget det vara skäligt, att bolaget berättigades
att få jorden på sig överlåten med full äganderätt antingen mot allenast
de redan erlagda lösesummorna eller också, vad möjligen de centralt belägna
områdena beträffade, mot erläggande av endast ett mindre belopp
utöver vad som redan betalats därför. Det framhölles, att så länge
bolagets gruvdrift upprätthölles på vederbörligt sätt, kronan vore betagen
all dispositionsrätt till jorden. Praktiskt sett kunde därför bolagets
dispositionsrätt sägas vara av ständig karaktär och nära släkt med en
fullständig äganderätt.

Förutom de av bolagets företrädare lösta områdena av kronoegendomen
disponerade bolaget även ett därstädes på grund av bergmästareförrättning
den 3 mars 1928 av bolaget inlöst område ävensom, såsom
nämnts, vissa arrenderade områden.

Med anledning av dessa ansökningar har domänstyrelsen efter remisser
inkommit till Kungl. Majit med utlåtande den 8 mars 1929 och därvid
överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland fem kartor,
upprättade, en år 1912 av distriktslantmätaren Axel Nilsson, en ar
1923 av distriktslantmätaren Ludvig Engzell samt tre av extra lantmätaren
N. Svantesson, varav två tomtindelningskartor. Sedermera bär till
Kungl. Majit inkommit en inom domänstyrelsen upprättad promemoria
angående en Bjuvs sockens markelag tillkommande betesmark inom ifrågavarande
kronoegendom.

Av dessa handlingar inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande egendom, som är belägen på 22 kilometers avstånd fran
Hälsingborg och omedelbart intill Billesholms gruvas station, består dels
av ett hemskifte, mycket avdelat genom expropriering av mark till statens
järnvägar, till Hälsingborgs—Hässleholms järnvägsaktiebolag och
till Höganäs—Billesholms aktiebolag samt genom den sistnämnda bolagtillhöriga
egendomen Skeneholm, dels ock av utskiftena Bökeberg och
Assartorp, det förra på 3 kilometers avstånd öster örn gården samt Assartorp
på 4 kilometers avstånd väster örn densamma.

Egendomen är, i den mån den ej är för gruvdrift eller eljest annorlunda
disponerad, intill den 14 mars 1932 utarrenderad till Nils Olssons, stärbhus
och förvaltas av ene delägaren i stärbhuset Olof Olsson. Årliga arrendeavgiften
utgjorde intill den 14 mars 1930 7,000 kronor.

Å hemskiftet äro egendomens byggnader belägna. Dessutom finnas å
egendomen åtskilliga torp och lägenheter, bebyggda med antingen kronan
eller innehavaren tillhöriga hus.

Inom ägoområdet synes finnas en Bjuvs markelag tillhörig allmänning,
liggande inom det s. k. Sonadam och innehållande 21 tunnland 4 3/io
kappland samt omfattande mark till torpen Eneryd och Pickahus ävensom
en ägoremsa öster därom och intill Sonadams gamla västra ägogräns.
Enligt en av Luggude härads synerätt den 11 september 1833 fastställd
överenskommelse skulle emellertid innehavaren av Billesholms gård äga
att efterbehag begagna denna jord mot viss årlig avgäld till markelaget.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Vid en år 1913 verkställd arrendeuppskattningsförrättning föreslogo
uppskattning smännen till försäljning vissa obebyggda områden, uppdelade
i tomter, samt en del av förenämnda torp och lägenheter och vissa andra
områden till anmälda köpare. Huvudgården ansågs böra fortfarande utarrenderas.

Enligt en vid kronojordstyckningssakkunnigas besiktning av egendomen
år 1926 gjord beräkning utgör egendomens areal 391.7442 hektar, därav
239.8288 hektar tomt och åker, 117,579 hektar ängs- och skogsmark samt
34.3364 hektar impediment. Av tomt och åker belöper på hemskiftet 191.1398
hektar, på skiftet Bökeberg 44.693 hektar och på skiftet Assartorp 3.996
hektar; allt dock arealer, som ej äro att betrakta såsom exakta.

Kronostyckningssakkunniga hava i avgivet utlåtande föreslagit, att
skiftena Bökeberg och Assartorp skulle försäljas, därvid tre bebyggda
jordbrukslägenheter å förstnämnda skifte borde upplåtas till självständiga
brukningsenheter med lämplig fördelning av jorden till de olika
lotterna samt, i den mån tillgänglig jord funnes disponibel, innehavarna
av de angränsande lägenheterna beredas tillfälle erhålla önskvärd utvidgning
av sina områden. Skogsmarken å skiftet borde fördelas å jordbrukslotterna.
De mindre lägenhetsområdena kunde upplåtas särskilt.
Beträffande Assartorpsskiftet borde detsamma upplåtas som en lott. Vad
slutligen anginge hemskiftet funnes å detta åtskilliga bebyggda tomtlägenheter,
och förelåge ytterligare behov av tomtmark vid egendomen.
Med anledning därav borde de bebyggda lägenheterna och den mark, som
under närmaste tiden kunde vara erforderlig till tomter, frånskiljas hemskiftet.
Några ytterligare upplåtelser från hemskiftet hade de sakkunniga,
särskilt med hänsyn till att åbyggnaden vid huvudgården efter
frånskiljandet av angivna områden vore tillräcklig för behovet, icke ansett
sig för det dåvarande böra ifrågasätta. De sakkunniga föresloge
slutligen, att den till tomter ej erforderliga delen av hemskiftet skulle
ånyo utarrenderas.

Sedan till domänstyrelen den 18 januari 1929 remitterats en av Södra
Vrams kommun till Kungl. Maj:t ställd ansökning örn framläggande av
förslag till riksdagen rörande styckning i lämpliga egnahemslotter av
ifrågavarande kronoegendom, vilken, med undantag av de områden, Höganäs-Billesholms
aktiebolag önskat förvärva, kommunen vore villig inköpa,
har domänintendenten på uppdrag av domänstyrelsen den 12 februari
1929 underhandlat med bolaget och kommunen i anledning av deras
framställningar.

Vid en i december 1928 påbörjad, sedermera fortsatt förrättning för
arrende- och saluvärdering av egendomen hava uppskattning smännen efter
förenämnda underhandlingar ansett frågan örn försäljning av egendomen
i dess helhet hava förfallit och såsom mest brådskande till prövning
upptagit frågan örn bolagets förvärv med äganderätt av de inlösta
eller arrenderade områden, som närmast ansågos kunna ifrågakomma till
industritomter och för egnahemsändamål.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I anslutning till en av distrikts!antmätaren Ludvig Engzell den 20 februari
1929 upprättad karta jämte arealbeskrivning hava uppskattningsmännen
föreslagit, att bolaget finge förvärva äganderätten till följande
enligt gruvförfattningarna lösta områden:

Områdenas beteckning å kartan litt.	Areal i hektar enligt beskriv-ningen	Vid »expropria-tionen» bestämd och utgiven ersättning, kronor	Nu uppskattat saluvärde, under förutsättning att marken finge fritt disponeras	Föreslagna lösenbelopp vid bolagets förvärv med full äganderätt
XA
Östra delen...............	3.0000	2,400	00	12,000	3,200
Västra » ...............	o.l 700	4,136	uo	10,340	2,068
XDi
Sydöstra delen .......	3.9700	2,382	00	3,970	794
Nordvästra delen ......	3.7480	6,864	91
XD2 ...........................	0.1680	96	00	1,580	742
XD3 ...........................	0.5150	417	25	5,150	2,367
XD4 ...........................	1.1230	682	41	5,615	3,870
XBt .....................	2.4010	4,347	19
XB2 ...........................	2.0640	1,665	00	8,605	2,151
xc..............................	1.8466	1,911	57
XJl ...........................	2.78421
XJ2, del av--.*..............	O.iooo >	14,026	45
XJ3 ...........................	0.2 9 “ oj
XKi ...........................	2.2 739	15,841	77
xo .........................	0.9446	2,361	25

Sammanlagda arealen utgör 30.3802 hektar och det nu föreslagna lösenbeloppet,
15,192 kronor.

Områdena borde överlåtas med tillträdesrätt den 14 mars 1930, då samtidigt
lösenbeloppet borde kontant erläggas.

Uppskattningsmännen hava anmärkt, att en mindre del av området
litt. XA exproprierats till järnvägsområde, att beträffande vissa områden
nuvarande saluvärde icke överstege den lösen, som vid marklösen utgivits,
varför ytterligare ersättning icke ansåges skälig, att vid överlåtelse
av äganderätten till det med litt. XB i betecknade området kronoegendomen
fortfarande borde förbehållas rätt att begagna vägen söderifrån
över järnvägsspåret längs östra sidan av järnvägslinjen till åkern
norrut, samt att det för områdena litt. XJi, del av XJa och litt. XJa utgivna
ersättningsbeloppet 14,026 kronor 45 öre jämväl avsåge återstående
0.4667 hektar av litt. XJ.

Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att till bolaget på ovannämnda
villkor försåldes två av detsamma arrenderade, med litt. a och b
å Engzells nyssberörda karta betecknade områden örn tillhopa 1.4780 hektar
mot en köpeskilling av 1,478 kronor.

I samband med ovannämnda förslag hava uppskattningsmännen anfört
bland annat följande.

Den svåraste saken vore att finna lämpliga grunder för äganderättsförvärvets
värde beträffande den mark, som bolaget erhållit såsom utmål

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

för gruvdriften. Uppskattningsmännen hade taxerat saluvärdet för varje
område för sig, sådant detta skulle vara, ifall marken nu kunde fritt försäljas,
och därifrån avdragit den vid bergmästareförrättningar eller annorlunda
fastställda ersättningen, varefter det på sådant vis uppkomna
nettovärdet modifierats med 50—67 procent med hänsyn till den dispositionsrätt,
som bolaget hade till marken på obestämd framtid. Modifikationen
hade ansetts kunna utsträckas ytterligare ett steg i ett fall, nämligen
beträffande halva arealen av litt. XB 2, där ingen lösen trots uppskattningsvärdet
ifrågasattes och detta på den grund, att marken nyttjades
av församlingen, som därstädes ägde skolhusbyggnader, vadan det
således vore ett samhällets gemensamma intresse, som därigenom blivit
av bolaget tillgodosett.

Begränsningen av bolagets äganderättsförvärv i fråga örn de smala
remsorna av litt. XJ och XIv, som utlagts för transportspår mellan kolschakten
och järnvägsstationen, hade skett på yrkande av kronans ombud,
emedan förvärvet av äganderätt härtill skulle för all framtid bliva
hinderligt för omgivande marks brukning och exploatering. Därför avgåvo
också bolagets representanter försäkran därom, att ifrågavarande
strimmor skulle samtidigt med kolbrytningens nedläggande, som förutsåges
inträffa efter ett fåtal år, komma att återställas till jordägaren i
i enlighet med gruvstadgan.

Att nu överlåta den formella äganderätten till marken hade uppskattningsmännen
ansett kunna påskynda uppkomsten av ny industri samt
gynna egnahemsbildningen, detta senare närmast genom bolagets föresats
att i sin ordning låta enskilda husägare på bolagets mark förvärva
sina innehavande tomtområden till bolagets självkostnadspriser. Dessutom
torde kunna sägas, att kronan såsom innehavare av Billesholms
gård hade ett med samhället gemensamt intresse härutinnan, att samhället
i stället för den starkt hotade tillbakagången finge tillfälle till ytterligare
utvecklingsmöjligheter.

En anmärkning kunde möjligen göras mot det fullständiga överlåtandet
av marken till bolaget, nämligen att denna försäljning i viss mån
kunde föregripa den planmässiga samhällsbildningen, som tidigare förberetts.
Uppskattningsmännen ville emellertid framhålla, att den frigörelse
av bebyggda lägenheter, som i första rummet skulle åstadkommas,
skedde utmed breda och välbelägna vägar, vilka efter allt att döma
skulle komma att bestå. De tomtupplåtelser för ny bebyggelse, som kunde
komma att ske i de södra delarna å litt. XD, finge en naturlig anknytning
till de välordnade delarna av samhället, som uppstått å bolagets
egendom Skeneholm. Slutligen måste det bestämt sägas ifrån, att den
uppgjorda, i och för sig förträffliga stadsplanen icke alls vore tjänlig för
tillämpning under överskådlig tid. Då tankarna på en mera tekniskt
planmässig upplåtelse av byggnadstomter uppstodo för mer än 10 år sedan,
förväntades samhällets fortsatta utvexling ske i raskt tempo. Nu
befunne sig detsamma i stagnation för att icke säga tillbakagång, vilken
icke torde kunna förhindras annat än genom nya industriella anläggningar
av en eller annan art. Skulle under fortsatt förrättning å egendomen
komma att föreslås ytterligare försäljningar från densamma, torde
dessa kunna ske efter betydligt enklare plan, utan att därför ändamålsenligheten
på något vis äventyrades.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I skrivelse till domänintendenten har bolaget godkänt uppskattningsmännens
förslag och i sammanhang därmed förklarat sig avstå från anspråk
på att förvärva äganderätten till övriga å ifrågavarande kronoegendom
belägna områden, vilka med stöd av gruvförfattningarna blivit
av bolaget eller dess företrädare inlösta.

Vederbörande distriktslantmätare har ansett hinder icke föreligga mot
avstyckning av de för överlåtelse till bolaget ifrågasatta områdena.

Länsstyrelsen, som ansett lämpligast, att bolaget och Södra Vrams kommun
övertoge bela egendomen till ett för kronan antagbart pris, bar
med avseende å uppskattningsmännens förslag anmärkt, att detsamma
icke anslöte sig till uppgjort förslag till stadsplan å egendomen. Emellertid
hyste länsstyrelsen den uppfattningen, att realiserandet av nämnda
plan icke borde ske. Billesholms samhälle befunne sig för närvarande
i stillastående för att icke säga tillbakagång, och någon nämnvärd
byggnadsverksamhet torde icke vara att förvänta. Den enda betydande
industri, som funnes å platsen, vore kolbrytning, och enligt vad som försports
skulle densamma snart komma att nedläggas. Därest inga nya
industrier uppstode, syntes Billesholms samhälle komma att starkt gå
tillbaka. Länsstyrelsen ansåge emellertid, att tillbakagång möjligen
kunde undvikas genom försäljning av omförmälda områden till bolaget,
som torde hava för avsikt att starta någon ny industri å de inköpta områdena.
Emot det av uppskattningsmännen använda beräkningssättet för
köpeskillingens bestämmande bade länsstyrelsen intet att erinra.

I likhet med länsstyrelsen har domänstyrelsen i sitt utlåtande den 8
mars 1929 förklarat sig icke hava något att erinra mot upplåtelse till
bolaget under äganderätt av de områden, som därtill förordats. Mot beräkningen
av köpeskillingarna, som föreslagits att av bolaget erläggas
för vissa av områdena, hade styrelsen ej heller något att invända samt
tillstyrkte, att övriga ifrågakomna områden, som nu varit föremål för
värdering, finge, på sätt bolaget förutsatt, till detsamma upplåtas under
äganderätt utan erläggande av tilläggslikvid utöver de belopp, som för
dem erlagts i lösen enligt gruvförfattning. Styrelsen förutsatte, att
bolaget vidhölle sin utfästelse att låta innehavare av husbyggnader å de
förvärvade områdena få, när dessa av bolaget såldes, lösa dem efter bolagets
självkostnadspris.

Domänstyrelsen bar vidare meddelat att, sedan frågan örn dispositionen
av egendomens övriga delar blivit i vederbörlig ordning behandlad,
med beaktande därvid av vad Södra Vrams kommun i sin ovanberörda
ansökning ifrågasatt, styrelsen kcmme att besvara remissen å sagda ansökning
ävensom två äldre remisser, en av den 6 oktober 1922 på kommunalfullmäktiges
i Södra Vrams socken framställning örn tillstånd att
förvärva mark av egendomen för uppförande av egna hem vid stationssamhället
och den andra av den 9 mars 1926 angående lantbrukaren
Joban G. östrings ansökning örn köp av en del av egendomens utmark.

Kungl. Maj:ts vi''oposition Nr 251.

Sedermera har på given anledning domänintendenten rörande de bebyggda,
till enskilda eller menigheter upplåtna lägenheter, som äro belägna
å den för gruvdrift inlösta marken av kronoegendomen, förebragt
utredning, innefattande tillika vissa saluvärden, till vilka bolagets
försäljningar av lägenheterna till nuvarande tomtinnehavare högst borde
få ske. Utredningen innefattas i en den 22 februari 1930 dagtecknad promemoria
och upptages i följande uppställning:

Nr å karta	Belägenhet enl. littera å karta	Innehavare	Areal kvm.	A-pris pr kvm.	Köpe- skilling
1	XD4	Billesholms Lutherska missionsförening......	905		80	724	00
2	»	F. barnmorskan Ingrid Persson ...............	920	—	80	736	00
3	»	Cykelreparatören Nils Olsson ..................	920	—	70	644	00
4	»	Arb. Gustav Bergvall .............................	980	—	7 0	H8B	00
5	»	» Gustav Lindskog.........................	1,169	—	70	818	30
6	»	» Olof Jeppssons änka ........................	1,295	—	70	906	50
7	»	Handl. J. Snälls stärbhus ........................	148	—	80	118	40
8	»	Slaktarmäst. Emil Nilsson........................	1,999	—	80	1,599	20
9	»	Snickareförman Alfr. Ahlström..................	1,022	—	80	817	60
10	XB2	Åkare Joh:s Persson ..............................	1,016	—	80	812	80
11	XD2	Skräddare Jöns Trollberg ........................	576	1	2 0	691	20
12	XD3	Fröken Lovisa Nilsson ...........................	942	1	20	1,130	40
13	XJ»	Billesholms Goodtemplares byggnadsförening	1,800	—	70	1,260	00
14	XA	Banvakt Olof Lind .................................	2,080	—	70
15	XDl	Rudolf Lundvalls stärbhus ....................	1,250	—	60	750	00
16	»	Arb. Oskar Albin Skoog..........................	1,610	—	50	805	00
17	»	Arvid och Frida Persson (Courther) .........	1,500	—	50	750	00
18		Olivia Sjödahl och Martin Karlsson .........	1,311	—	50	655	50

1 Anm. 1. Olof Linds lägenhet är delvis belägen å den bolaget tillhöriga fastigheten Skeneholm,
varför priset allenast kan fixeras per kvadratmeter.

Anm. 2. Skoltomten å det med X B t betecknade området anses böra avstås till församlingen
för ett pris ej överstigande 40 öre per kvadratmeter.

På given anledning har bolaget från de personer, som med nyttjanderätt
innehava de med bolagets ansökningar avsedda arrenderade områdena
litt. a och b och med vilka personer bolaget avtalat rörande områdenas
arrenderande, ingivit förklaringar, utvisande att nämnda personer
icke hava något att erinra mot bolagets nu ifrågasatta förvärv.

Efter det inom jordbruksdepartementet förberedande åtgärder vidta
gits för upprättande av ett förslag till preliminärt avtal örn försäljning av
ifrågavarande områden av kronoegendomen Billesholm, har i anslutning
därtill domänintendenten avgivit ett uttalande av den 6 mars 1930, däri
anföres följande.

Den i slutet av år 1928 och början av år 1929 av uppskattningsmännen
verkställda saluvärderingen hade frampressats under mycket stor brådska
i avsikt att förbereda proposition till 1929 års riksdag. Emellertid
blev därav ingenting. Det hade däremot blivit tillfälle att närmare skärskåda
ett par viktiga med den ifrågasatta försäljningen sammanhängande
omständigheter. Sålunda hade visat sig, att bolagets möjligheter att
för någon längre tid upprätthålla gruvdriften på platsen vore vida mind -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

re än uppskattningsnämnden år 1929 antagit, varför marken tidigare
skulle komma att återfalla till kronan utan vederlag. Dessutom hade
frågan kommit i delvis annat läge genom en senare presterad utredning
angående Bjuvs markelags rättigheter inom kronoegendomens rågångar.
Nu vore också ifrågasatt avlösen från kronans sida av dessa rättigheter
för att erhålla fullt fri dispositionsrätt över egendomen i dess helhet.
En blivande utlösen av Bjuvs markelags rättigheter måste beröra hela
kronoegendomen, således även den för gruvdriften disponerade marken,
därest icke annorlunda överenskommes. Örn bolaget vid eventuellt markförvärv
skulle befrias för sina områden från alla skyldigheter härutinnan,
måste alltså dels detta uttryckligen sägas ifrån och dels köpeskillingen
anpassas efter denna befrielse.

Nu hade bolaget visat sig vara synnerligen angeläget örn att omedelbart
förvärva äganderätten till ifrågavarande områden för att utnyttjas
dels till ifrågasatt ny industri och dels till egnahemsbildning. Såsom
frågan nu förelåge, kunde med goda skäl ifrågasättas högre värden än
uppskattningsnämnden år 1929 föreslagit.

Äganderätten till de områden, som bolaget innehade för gruvdrift, ansåges
nu höra lösas med hela skillnaden mellan tidigare erlagd ersättning
och det uppskattade saluvärdet eller i avrundad summa 36,000 kronor.
De arrenderade områdena a och b ansåges böra försäljas till bolaget
för en till 2,000 kronor förhöjd köpeskilling. Därutöver ansåges
bolaget höra utgiva ytterligare 7,000 kronor för att befrias från alla skyldigheter
vid en blivande utlösen av den rätt, som Bjuvs markelag gjorde
gällande. Köpeskillingen för bolagets hela ifrågasatta markförvärv bleve
härigenom 45,000 kronor.

Skulle slutligen ifrågasättas vissa förpliktelser för bolaget vid ytterligare
försäljning av mark för egnahemsändamål å de av kronan försålda
områdena att hålla skälig köpeskilling, syntes den regeln kunna tillämpas,
att priset finge utgöra det för varje försäljning uppskattade, av
länsstyrelsen i Malmöhus län godkända saluvärdet med avdrag av 35
procent.

Inom jordbruksdepartementet har därefter upprättats ett så lydande

Förslag till preliminärt avtal om försäljning av vissa områden av Billesholms
kungsgård.

Höganäs—Billesholms aktiebolag förklarar sig villigt att av kronan för
en köpeskilling av 45,000 kronor inköpa de områden, som å en av distriktslantmätaren
Ludvig Engzell år 1929 upprättad karta betecknats med litt.
XA, XDi, XD2, XDa, XDi, XBi, XB;, XC, XJi, XJ2, XJ3, XKt och XO;
dock med undantag av en mindre del av området XA, vilken exproprierats
till järnvägsområde.

Vidare är bolaget villigt att av kronan mot en köpesumma av 1,478
kronor inköpa två å samma karta med litt. a och b betecknade områden
örn tillhopa 1.4780 hektar.

Vid överlåtelsen av området litt. XBi äger kronan förbehålla sig rätt
att begagna vägen söderifrån över järnvägsspåret längs östra sidan av
järnvägslinjen till åkern norrut.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 59

Samtliga områden försäljas av kronan med den rätt kronan därtill
lagligen äger.

De försålda områdena tillträdas den 1 maj 1930, då köpeskillingarna
erläggas till länsstyrelsen i Malmöhus län, som å områdena utfärdar köpebrev.

Bolaget vidkännes ensamt kostnaderna för de inköpta områdenas avskiljande
och för lagfart å fånget ävensom övriga med överlåtelsen förenade
utgifter.

Bolaget utfäster sig att till innehavarna av de tomter utav ifrågavarande
områden, som för närvarande äro av bolaget upplåtna med nyttjanderätt,
utan dröjsmål försälja samma tomter, efter de jämkningar, som
må erfordras för vinnande av överensstämmelse med föreliggande förslag
till stadsplan, till pris, ej överstigande de belopp, som framgå av
följande uppställning:---

(Uppställningen, vilken överensstämmer med den i domänintendentens
promemoria av den 22 februari 1930 upptagna, har bär uteslutits.)

Till säkerhet för sitt åtagande enligt mom. 3 nedsätter bolaget hos länsstyrelsen
värdepapper, som av länsstyrelsen godkännas, till ett värde av
5,000 kronor.

Vad angår de delar av de nu inköpta områdena, som icke avses under
mom. 3 här ovan, förpliktar sig bolaget att, i den mån nämnda delar av
bolaget anses icke bliva erforderliga för industri, som av bolaget eller
något dess dotterbolag bedrives, eller eljest för bolagets eller dess dotterbolags
behov och ej heller till vägar, öppna platser och dylikt, utan avses
att av bolaget försäljas, låta stycka delarna till tomter för egna hem
samt avyttra dessa tomter till pris, utgörande deras uppskattade, av länsstyrelsen
i Malmöhus län godkända saluvärde med avdrag av 35 procent.

Länsstyrelsen skall äga medgiva bolaget de jämkningar i bolagets förpliktelser
jämlikt detta moment, som må finnas skäliga.

Bolaget skall i förhållande till kronan vara fri från skyldighet att utgiva
ifrågakommande ersättning för Bjuvs sockens markelag tillkommande
betesrätt å området Snärjet under Billesholm eller för annan
markelaget eller socknen tillkommande rätt, som må förefinnas med avseende
å de under Billesholm brukade ägor, i den mån sådan ersättning
kan belöpa å de av bolaget förvärvade områdena. Därest bolaget skulle
nödgas utgiva dylik ersättning till markelaget eller socknen, skall förty
kronan gottgöra bolaget vad sålunda utgivits.

Med avseende å beräkningen av det i detta avtalsförslag, mom. 1, upptagna
köpeskillingsbeloppet 45,000 kronor torde följande få nämnas. Av
de utav bolaget och dess företrädare för markområdena erlagda lösenbeloppen
liava en del erlagts under 1870-, 1880- och 1890-talen, medan andra
belopp, utgörande mer än hälften, erlagts så sent som efter år 1900. Bil -

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lighetsskäl syntes tala för att bolaget under sådana förhållanden finge
räkna sig till godo en del av hela den erlagda lösensumman för områdena,
exempelvis 50 procent därav. Avdrages från hela det uppskattade saluvärdet
för områdena, 92,603 kronor 14 öre, ett belopp motsvarande hälften av
lösensumman, 57,121 kronor 80 öre, eller 28,560 kronor 90 öre, återstår
64,042 kronor 24 öre. Då vidare bolaget så länge gruvdriften pågår, oell
således under en till sin längd oviss framtid, disponerar områdena i frå
ga, torde vid ett förvärv av områdena med äganderätt vid nuvarande tidpunkt
ett skäligt avdrag för dispositionsrättens värde böra äga rum.
Bestämmes detta avdrag till 30 procent av beloppet 64,042 kronor 24 öre,
återstår av sistnämnda belopp en rest av 44,829 kronor 68 öre, vilket tal har
avrundats till 45,000 kronor. Vad angår mom. 6 i avtalsförslaget torde, enligt
vad under hand blivit upplyst, den ersättning, som i ifrågavarande tomssen
den kan tänkas bliva Bjuvs sockens mariedag eller socknen tillerkänd, icke
komma att uppgå till mera avsevärt belopp. På grund härav och då de
områden, bolaget önskat förvärva, till sin areal utgöra allenast en mindre
del av kronoegendomen Billesholm, har i avtalsförslaget — jämväl avpraktiska
skäl — bolaget befriats från deltagande i den ekonomiska uppgörelsen
mellan kronan och markelaget eller socknen.

Sedan genom remiss den 8 mars 1930 domänstyrelsen anmodats att avgiva
yttrande över omförmälda avtalsförslag och den i samband därmed
åvägabragta utredningen, har domänstyrelsen i utlåtande den 11 i samma
månad anfört följande:

Då styrelsen avgav sitt förra yttrande och tillstyrkte då föreliggande,
av bolaget godtagna förslag till köpeskilling för de för gruvbrytning
upplåtna och arrenderade områdena, utgick styrelsen därifrån att, därest
förslaget antoges, kronan skulle tillföras medel, som den i motsatt fall,
vid det förhållande latt, såsom då framhölls, bolaget eljes komme att så
förfara att det ej behövde riskera dispositionsrätten till områdena, skulle
gå förlustig eller åtminstone för en oviss tid framåt ej åtkomma.

Av den förnyade utredningen i ärendet syntes emellertid framgå, att
möjligheterna att uppehålla gruvbrytningen vore mindre än förut antogs.
Detta torde innebära, att inom kort de för densamma avsedda områdena
komme att hemfalla till kronan utan ersättning. Därefter stöde
de till fri disposition, och vid försäljning torde priset därå bestämmas
efter allmänna marknadsvärdet. En sådan utveckling skulle kunna avvaktas.
Men nu hade enligt handlingarna bolaget visat sig så angeläget
att omedelbart förvärva äganderätten till ifrågavarande områden
för att utnyttjas dels till ifrågasatt ny industri och dels till egnahemsbildning,
att frågans lösning ej borde undanskjutas. Frågan torde stå
endast örn storleken av den köpeskilling, som bolaget för områdena
borde utgiva, örn vid dess bestämmande hänsyn borde tagas till förut erlagd
lösen eller örn allenast det nu gällande allmänna marknadsvärdet
borde vara avgörande. Det första alternativet hade följts enligt det förut
uppgjorda förslaget och även vid den förnyade utredningen. För egen
del anslöte sig styrelsen fortfarande härtill, med avseende därå att den
till bolaget upplåtna dispositionsrätten innebure ett avträdande av marken
eventuellt för all framtid, och holle före att uppskattningsvärdet.

Kungl. Martts proposition Nr 251.

minskat med 35 procent därav, som finge anses motsvara dispositionsrättens
nuvärde, eller i jämnat tal 60,400 kronor, borde såsom ärendet numera
läge kunna utgöra skälig köpeskilling för gruvområdena. Härtill komme
för de med litt. a och b betecknade områdena 1,478 kronor.

I fråga örn bestämmelserna i övrigt i förslaget till preliminärt avtal
hade styrelsen ej annat att erinra än att höjning av det i punkt 4 upptagna
värdebeloppet syntes kunna ifrågasättas och att med avseende å
det outredda skick, vari i punkt 6 berörda frågor örn avlöning av vissa
Bjuvs markelags eller sockens rättigheter befunne sig, bolaget borde tillförbindas
att till hälften deltaga, intill dess avlösning skedde, i den årliga
avgäld, som utginge i vederlag för viss sådan rätt, och därefter i
den ersättning, som kronan för egendomen kunde få utgiva för sagda
rättigheter.

Därjämte syntes förbehåll böra göras, att bolaget ej ägde att för område,
som bolaget inköpt men eventuellt måste avstå till markelaget,
fordra högre ersättning än motsvarande medelpriset per kvadratmeter
för de nu försålda områdena.

Jag biträder förslaget att till bolaget överlåta de områden av krono- Departementsegendomen
Billesholm, som finnas upptagna i mom. 1 av det inom de- chefen.
partementet upprättade avtalsförslaget. Vad angår köpeskillingen för
områdena har densamma av domänstyrelsen senast föreslagits till 60,400
kronor för de tidigare jämlikt gruvförfattningarna lösta områdena samt
1,478 kronor för områdena litt. a och b eller tillhopa 61,878 kronor. Detta
belopp, vilket överstiger det i det preliminära avtalsförslaget angivna
och av bolaget under hand godtagits, synes böra godkännas. Beträffande
den föreslagna reduceringen av köpeskillingen i förhållande till uppskattningsvärdet
må i övrigt framhållas — förutom den omständigheten att bolaget
tidigare till staten erlagt ersättning för ifrågavarande områden, allenast
med ett mindre undantag, efter deras fulla värde samt att bolaget
redan har nyttjanderätt till områdena med nämnda undantag så länge
gruvdrift uppehälles — att det synes betydelsefullt att förutsättning skapas
för uppkomsten i orten av en ny industri i stället för den nu bedrivna
gruvrörelsen, vilken i en ej avlägsen framtid torde komma att nedläggas.

Såsom tillträdesdag torde böra bestämmas den 1 juli 1930. I anledning
av domänstyrelsens erinran lärer beloppet av de värdepapper, som jämlikt
mom. 4 i avtalsförslaget skulle av bolaget nedsättas hos länsstyrelsen,
böra höjas till 15,000 kronor. Därest försäljning av tomt enligt
mom. 3 till följd av tomtinnehavarens förhållande icke kommer till stånd,
bör detta ej utgöra hinder för återlämnande till bolaget av säkerhet, som
jämlikt mom. 4 blivit ställd.

Med avseende å bestämmelserna i mom. 5 i avtalsförslaget synes, för vinnande
av något större handlingsfrihet för bolaget, efter orden »till tomter
för egna hem» böra tilläggas orden: »eller eljest för ändamål, ägnat att
befrämja samhällets utveckling». Vidare må framhållas, att dessa bestämmelser
visserligen icke kunna förväntas skola få någon egentlig ju -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Stora Harn
mar nr 14 i
Malmöhus
län.

ridisk betydelse men att de icke desto mindre, i betraktande av det förtroende,
som bör tillkomma bolaget, torde kunna påräknas bliva uppfyllda.

Att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, förplikta bolaget att med kronan
dela lika de belopp, som kronan såsom markägare må hava att utgiva till
Bjuvs sockens markelag eller till socknen såsom ersättning för vissa rättigheter
till mark inom Billesholm, synes knappast påkallat, så mycket
mindre som det belopp, varom kan bliva fråga, torde vara obetydligt i
förhållande till förevarande ekononiiska uppgörelse i övrigt. Däremot
lärer i anledning av domänstyrelsens erinran en bestämmelse
böra införas i mom. 6 av innehåll, att därest bolaget framdeles skulle nödgas
till markelaget eller socknen avstå någon del av de områden, som
bolaget nu av kronan skulle inköpa, bolaget icke skall vara berättigat
att av kronan uppbära högre ersättning för samma områdesdel, än som
å delen efter arealen belöper av hela den för samtliga områden erlagda
köpeskillingen, 61,878 kronor.

Bolaget har godkänt det upprättade avtalsförslaget med nu förordade
jämkningar och tillägg.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Höganäs—Billesholms aktiebolag må med äganderätt
förvärva av kronoegendomen Billesholms gård
nr 1 örn 5 Vs mantal i Södra Vrams socken av Malmöhus
län de femton områden med en areal av sammanlagt
31.8582 hektar, som upptagits under mom. 1 i
förenämnda avtalsförslag och med där nämnda littera
upptagits å distriktslantmätaren Ludvig Engzell
den 20 februari 1929 upprättade karta, mot en
köpeskilling av 61,878 kronor och under de villkor i
övrigt, som angivits i samma avtalsförslag med de
jämkningar och tillägg, jag nyss förordat.

15:o.

I en till domänstyrelsen ställd, av länsstyrelsen i Malmöhus län med
skrivelse den 6 december 1928 överlämnad ansökning har grosshandlaren
Jean B. Nessim i Malmö anhållit örn tillstånd att inköpa strandmarksskiftet
till kronoegendomen V» mantal Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars
socken av nämnda län.

På föranstaltande av länsstyrelsen har på Nessims bekostnad under år
1928 saluvärdering ägt rum av ifrågavarande skifte. Av instrumentet
häröver ävensom övriga till ärendet hörande handlingar, däribland ett
av överlantmätaren E. K. Långström år 1927 verkställt utdrag av en av
distriktslantmätaren S. J. Johanson år 1919 upprättad karta över Stora

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Hammars allmänning ävensom en av Johanson år 1912 upprättad karta
över Stora Hammar nr 14 med beskrivningar, inhämtas bland annat
följande.

Egendomens huvudgård är till den 14 mars 1935 utarrenderad mot ett
årligt arrende av 2,600 kronor. I arrendet inbegripas icke de till egendomen
hörande bägge ljungskiftena, vilka skiften i enlighet med bestämmelser
i Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1924 (proposition nr 35, punkt 2) och
den 27 juni 1927 (proposition nr 215, punkt 15) numera äro försålda. Det
s. k. västra ljungskiftet har i sin helhet inköpts av förenämnde Nessim,
vilken medgivits hembudsrätt till ett område därav örn 1.919 hektar och
å offentlig auktion inropat återstående två områden av skiftet örn 2.385
hektar och 0.5G5 hektar. Köpeskillingarna för sagda områden utgöra
respektive 3,200 kronor, 4,700 kronor och 825 kronor, under det att områdenas
saluvärden beräknats till 3,200 kronor, 700 kronor och 300 kronor.

I sin förevarande ansökning har Nessim anfört. Att han år 1925 ansett
sig böra med äganderätt förvärva västra ljungskiftet, hade sin grund
däri, att han strax dessförinnan blivit ägare till en därå belägen större
villabyggnad med ett taxeringsvärde av 12,000 kronor. För att ej hava
denna byggnad med sitt stora värde liggande på ofri grund, nödgades
han inköpa skiftet och fick därvid enligt eget förmenande betala ett fullt
tillräckligt pris för jorden. Vid inköpet hade han emellertid varit av
den uppfattningen, att orsaken till att kronan ej kunde sälja hela området
ända ut till Kämpingebuktens strand vore, att strandmarksområdet,
vilket sedan urminnes tid legat oskiftat, ännu ej varit skiftat, men att i
allt fall, örn skiftesförrättning komme till stånd, hans område skulle erhålla
sin del i skiftet. Sedermera hade emellertid strandmarken blivit
delad och skiftesförrättningen fastställd. Därvid hade kronoegendomen
fått sig tilldelad hela strandmarkslotten, vilken sträckte sig från gränsen
av Nessims ägoområde ned till sjökanten. Någon del i strandskiftet torde
ej tillkomma den av honom inköpta delen av hemmanet. Hans område
saknade således, sedan skiftet kommit till stånd, rätt till utfart till stranden
och badställe där. För att komma dit måste han alltså bliva beroende
av enskild överenskommelse med egendomens arrendator. Att hans område
och villabyggnad därmed fallit avsevärt i värde torde vara uppenbart, då
ändamålet med sommarvistelsen på platsen just vore baden i Kämpingebukten.
Han anhölle därför att få förvärva skiftet och hemställde tillika,
att, då han vid förvärvet av västra ljungskiftet varit i den tro, att detta
skifte skulle vid en eventuell uppdelning av allmänningen erhålla sin andel
däri, strandskiftet måtte såvitt möjligt upplåtas till honom efter värdering
utan föregående auktion. Jorden vore i och för sig fullständigt
värdelös och hade endast värde till följd av sin belägenhet.

Uppskattning smännen hava efter ett pris av 40 öre per kvadratmeter
saluvärderat strandskiftet, som innehölle en areal av 9,004.g kvadratmeter,
till 3,600 kronor. Skiftet vore beläget på södra sidan av Skanör-Falsterbonäset
och nådde med 30 meters bredd ut till Östersjön, medan gränsen i
norr löpte utmed en väg, utlagd för gemensamt behov. Strax norr örn denna
väg och i huvudsak mitt för strandskiftet tåge det s. k. västra ljungskiftet.

Marken å strandskiftet bestode helt av sand, glest bevuxen med gräs
och ljung. Å norra delen hade genom självsådd under senare åren uppstått

Kungl. May.ts proposition Nr 251.

någon spridd tall- och björkvegetation, ännu i buskstadiet och utan
nämnvärd betydelse. Marken såsom sådan vore givetvis litet värd men
finge sitt förnämsta värde därav, att den gränsade till en ypperlig och
sommartid mycket besökt badstrand.

Vad anginge frågan örn lämpligheten att försälja skiftet hava uppskattningsmännen
anfört, att hemskiftet läge omkring 5 kilometer från strandskiftet
och ej vore betjänt av strandskiftets bibehållande samt att en utarrendering
till badgäster visserligen kunde tänkas men näppeligen skulle
bereda en mot köpeskillingen svarande inkomst.

Beträffande sökandens anhållan örn hembudsrätt vid strandskiftets försäljning
kunde skäl anföras både mot och för en sådan anordning. Det
vore möjligt, att det läge åtskilligt i vad sökanden framhållit, att han
vid inköp av västra ljungskiftet trott sig vara berättigad till del i hemmanets
strandskifte. Någon verklig rätt hade han emellertid icke haft.
Emellertid funne uppskattningsmännen den omständigheten, att sökanden
till ett jämförelsevis högt pris förvärvat västra ljungskiftet, att han dittills
använt strandskiftets badstrand och där hade sin badhytt placerad
samt att hans av kronan förvärvade fastighet skulle avsevärt minska i
värde, därest strandskiftet komme att förvärvas av annan person, tala för
medgivande av hembudsrätt åt sökanden till föreslaget pris. Örn priset
kunde också sägas, att detta så nära som möjligt överensstämde med pris,
som i orten betalats för likvärdig mark. Hembudsrätt för sökanden tillstyrktes
alltså.

I ett till länsstyrelsen avgivet yttrande har Nessim sedermera förklarat
sig villig att för angivna pris, 3,600 kronor, inköpa strandskiftet i fråga,
därest detta upplätes till honom utan auktion; dock hemställde han, att
likviden, i likhet med vad vid dylika försäljningar skedde, måtte få erläggas
under loppet av vissa år.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att strandskiftet måtte till uppskattat pris
liembjudas åt Nessim. Arrendatorn av Stora Hammar nr 14 torde med
den lydelse, arrendekontraktet erhållit, enligt länsstyrelsens mening icke
hava någon rätt till strandskiftet, då detsamma snarast måste anses
hava samma karaktär som de försålda ljungskiftena.

I ett på given anledning från egendomens arrendator infordrat yttrande
har denne som sin mening framhållit, att strandskiftet inginge i hans
arrende.

Med utlåtande den 26 januari 1929 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Av innehållet i arrendekontraktet örn kronoegendomen syntes framgå,
att strandskiftet inginge i arrendet av huvudgården. Emellertid borde
hinder icke föreligga att försälja skiftet med tillträdesrätt den 14 mars
1935 eller den tidigare dag, varom överenskommelse kunde träffas med
innehavaren av arrenderätten till egendomen. Köpeskillingen, mot vilkens
beräkning styrelsen icke funnit anledning till erinran, syntes i likhet
med vad som skett vid försäljningarna av ljungskiftena, när hembudsrätt
medgivits, böra erläggas kontant vid tillträdet.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande av den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttranden av uppskattningsmännen och av överlantmätaren i länet, vilka
yttranden icke givit styrelsen anledning till erinran.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 65

Uppskattning smännen hava för sin del förordat försäljning av skiftet
utan förbehåll om rätt för kronan till återköp, enär eljest säkerligen
ingen försäljning skulle komma till stånd. Förbehåll örn återköpsrätt borde
emellertid medföra en nedsättning av saluvärdet till 1,800 kronor. Skiftets
arrendevärde kunde uppskattas till 125 kronor.

överlantmätaren har meddelat, att ur lantmäteriteknisk synpunkt intet
syntes vara att erinra mot försäljningsförslaget.

Domänstyrelsens förslag rörande försäljning av ifrågavarande strandskifte
synes mig böra godkännas. Någon anledning att vid försäljningen
förbehålla kronan återköpsrätt synes icke föreligga.

Då hembudsrätt icke lärer kunna tillerkännas Nessim, torde försäljningsförslaget
böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att förut berörda, till kronoegendomen 1j« mantal
Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars socken av
Malmöhus län hörande strandskifte örn 9,004.6 kvadratmeter
må till grosshandlaren Jean B. Nessim försäljas
mot en köpeskilling av 3,600 kronor samt under
villkor i övrigt, att skiftet må tillträdas den 14 mars
1935 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kan träffas med innehavaren av arrenderätten till
egendomen, att köpeskillingen vid tillträdet erlägges
kontant till länsstyrelsen, som därefter har att å skiftet
utfärda köpehrev, samt att köparen ensam vidkännes
all kostnad för områdets avskiljande och lagfart
å fånget samt andra med köpet förenade utgifter.

16:o.

Kronoegendomen 3/« mantal Västra Värlinge nr 14 i Bodarps socken av
Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld
av 1,515 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
oell har under år 1928 uppskattningsförrättning i vederbörlig
ordning hållits. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren R. Malmberg år 1927 kompletterad
karta över egendomen och en av densamme år 1928 upprättad karta över
förslag till avstyckning från egendomen med beskrivningar, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från staden Trälleberg, 4 kilo
meter från Håslövs järnvägsstation och 3 kilometer från Skegrie järn Bihang

lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 214 hafi. (Nr 251.) 5

Departements chefen.

Västra Värlinge
nr 14
i Malmöhus
län.

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

vägsstation, innehåller 23.92 hektar, därav 23.333 hektar tomt, åker och dylikt,
0.07 hektar äng och 0.517 hektar impediment.

Byggnaderna äro mycket goda och fullt tillräckliga.

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava uttalat, att ett mindre område torde
kunna avsättas till tomtmark och att på grund av den goda åbyggnaden
och den samlade ägofiguren i övrigt någon styckning icke borde ifrågakomma.
De sakkunniga hava förordat förnyad utarrendering av egendomen.

Till uppskattning smännen hava inkommit ansökningar från innehavarna
av två egendomen angränsande lägenheter, nämligen smedsmästaren
Olof Ekstrand och vagnmakaren Änders Persson, vilka anhållit att få
inköpa något mindre område för utökning av sina bostads- och hantverkslägenheter.
Den av Ekstrand gjorda ansökningen har tillstyrkts,
enär Ekstrands intill egendomens norra rågång belägna, från hemmanet
Västra Värlinge nr 13 avsöndrade lägenhet, å vilken smidesverksamhet
bedreves, allenast omfattade 123 kvadratmeter. Däremot har Perssons
lägenhet, gatehuset nr 15, ansetts tillräckligt stor för den av honom bedrivna
verksamheten, varjämte ett frånskiljande av mark från kronoegendomen
för utvidgning av Perssons väl avgränsade fastighet skulle
förorsaka kronoegendomen visst intrång. Perssons ansökning har därför
avstyrkts. Någon ytterligare avstyckning för åstadkommande av byggnadstomter
hade för närvarande icke synts erforderlig för byns byggnadsverksamhet.

Det till upplåtelse till Ekstrand tillstyrkta området, som utgöres av
åker, har å avstyckningskartan utmärkts med litt. a och röd gränsfärg
samt innehåller enligt anteckning å kartan 825 kvadratmeter. Saluvärdet
har uppskattats till 825 kronor, vilket belopp Ekstrand godtagit.
Arrendevärdet har beräknats till 20 kronor.

Enligt vederbörande lantmätare vore erforderligt att vid styckningen,
till förmån för det avstyckade området å kronoegendomen, lägga det servitut,
att området tillerkändes rätt att begagna samfällda vägen väster
därom samt eventuellt vägen söder därom.

Arrendevärdet för kronoegendomen i övrigt har beräknats till 2,375
kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av föreliggande
förslag.

Med utlåtande den 28 februari 1929 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen biträdde förslaget men
erinrade, att aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk genom Kungl.
Maj:ts resolution den 19 juni 1919 medgivits rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen. Då styckningslotten litt. a syntes beröras
av ledningarna, borde vid försäljningen göras förbehåll örn rätt
för bolaget att hava ledningarna kvarstående.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av uppskattningsmännen.

Vppskattning smännen hava på anförda skäl ansett olämpligt att för -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

binda ifrågavarande försäljning med förbehåll om rätt för kronan till
återköp ävensom uttalat att, därest försäljningen ändock skulle ske med
sådant förbehåll, saluvärdet borde nedsättas med 25 procent.

Nämnda yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

I likhet med myndigheterna anser jag, att ifrågavarande med litt. a Departementsbetecknade
område bör med äganderätt överlåtas å Ekstrand till pris chefen.
motsvarande uppskattade saluvärdet. Anledning att vid överlåtelsen förbehålla
kronan återköpsrätt lärer icke föreligga.

Då Ekstrands lägenhet även efter en utökning med området litt. a
otvivelaktigt fortfarande är att anse såsom bostads- eller hantverkslägenhet,
samt vid sådant förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m., hembud av området till Ekstrand icke torde kunna
ske, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5/s mantal Västra Värlinge
nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län må till
smedsmästaren Olof Ekstrand försäljas omförmälda
område litt. a örn 825 kvadratmeter mot en köpeskilling
av 825 kronor att vid tillträdet den 14 mars 1931
kontant erläggas till länsstyrelsen, som utfärdar köpebrev
å området, därvid såsom villkor för försäljningen
skall gälla, att området litt. a. försäljas i det
skick det vid tillträdet befinnes; att området tillförsäkras
rätt att begagna samfällda vägen väster örn
detsamma och, örn länsstyrelsen så finner nödvändigt,
vägen söder därom; att ägaren av området är pliktig
tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk
medgivna rätten att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen; att köparen skall svara
för de å området å tiden efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder; samt att köparen ensam
vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning samt
övriga med köpet förenade utgifter.

17 :o.

Kronoegendomen 5/8 mantal Stora Mölleberga nr 1 i Mölleberga socken stora Mölle.
av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1937 mot ett från den beroa nr 1 »''
14 mars 1926 till 3,125 kronor förhöjt årligt arrende. Malmöhus

Med utlåtande den 3 december 1928 har domänstyrelsen underställt

68 Kungl. Martts proposition Nr 251.

Kungl. Maurts prövning en av Malmö mejeriaktiebolag gjord, av länsstyrelsen
i nämnda län med skrivelse den 5 september 1928 jämte yttrande
av arrendatorn av kronoegendomen till domänstyrelsen överlämnad
ansökning örn tillstånd att förvärva visst område av egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Ival
Erson Erichs år 1920 upprättad karta över egendomen ävensom ett av
överlantmätaren E. K. Långström år 1928 verkställt utdrag av samma
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 18 kilometer från städerna Malmö och Lund,
4 kilometer från Djurslövs järnvägsstation och 5 kilometer tran otätlönstorps
järnvägsstation samt har en areal av 37.043 hektar, därav o \.m
hektar tomt, åker och trädgård, 4.M3 hektar äng och 0.461 hektar impedi Enligt

det örn egendomen gällande, av domänstyrelsen den 13 januari
1922 utfärdade arrendekontraktet ägde arrendatorerna av kronoegendomarna
Stora Mölleberga nr 2, Stora Mölleberga nr 4, Stora Molleberga
nr 5 och 8 samt Stora Mölleberga nr 10 och 12 tillsvidare att, tillsammans
med arrendatorn av nu ifrågavarande kronoegendom, för idkande av
mejerirörelse disponera ett område a densamma av 31.1j ai.

Sedan omiörmälda bolag i en till domänstyrelsen överlämnad ansökning,
med förmälan att bolaget av Mölleberga mejeri såsom ägare till byggnaderna
å förenämnda område köpt byggnader och inventarier, anhållit att
få övertaga nyttjanderätten till if låga varande mejeritomt från och med
den 1 september 1927 mot ett årligt arrende till arrendatorn av Stora
Mölleberga nr 1 av 200 kronor, anhöll domänstyrelsen i skrivelse till läns
styrelsen den 21 oktober 1927, att länsstyrelsen ville låta uppsäga dea
åt nämnda arrendatorer tillförsäkrade nyttjanderätt till området örn
31.15 ar; och medgav domänstyrelsen för sin del, att nyttjanderätten till
området finge av bolaget övertagas för tiden till den 14 mars 1937, da
egendomen Stora Mölleberga nr 1 bleve arrendeledig, lindel villkor al.
av den av berörda egendoms arrendator betingade årliga avgälden ett
belopp av åttio kronor för år tillgodofördes kronan. I

I ansökningen i förevarande ärende har bolaget anhållit att för att vid
behov kunna belåna fastigheten lå friköpa ifrågavarande tomt, vilken å
ovanberörda kartutdrag vore utmärkt med ägofiguren nr 47 och enligt beskrivningen
därtill innehölle 38.6 ar.

I anledning av ansökningen har den 10 augusti 1928 hållits saluvärdering
å området, vilken bekostats av bolaget. Enligt instrument
över denna förrättning har vid 1928 års fastighetstaxering marken
till lägenheten åsatts ett taxeringsvärde av 1,200 kronor, och hava
därå uppförda byggnader åsatts ett värde av 30,000 kronor. Uppskattning
smännen hava beräknat lägenhetens värde till 3,860 kronor samt
föreslagit tiden för tillträdet till arrendeperiodens utgång eller ock tidigare,
i fall uppgörelse med stamfastighetens arrendator dessförinnan
träffades.

Egendomens arrendator har meddelat, att han icke kunde tillstyrka

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

ansökningen, förrän han finge elen ersättning, vartill han ansåge sig berättigad
för de återstående åren av arrendetiden.

Länsstyrelsen har tillstyrkt områdets försäljning och har ej haft något
att erinra mot det området åsätta saluvärdet.

Sedermera har bolaget skriftligen förklarat sig villigt inköpa området
för saluvärdet 3,860 kronor.

Jämväl domänstyrelsen har tillstyrkt försäljningen.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen avgivit förnyat utlåtande
i ärendet den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av domänintendenten i länet jämte den ene av vederbörande
uppskattningsmän.

Sistnämnda uppskattningsmän hava för sin del förordat försäljning
utan förbehåll örn rätt för kronan till återköp, enär för bolaget endast
fullständig äganderätt till marken syntes vara av verkligt värde.

Detta yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande område till bolaget, Departementsoch
torde, i enlighet med vad i ärendet föreslagits, försäljningen höra ske
utan förbehåll örn återköpsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område örn 38.i; ar må från kronoegendomen
5/s mantal Stora Mölleberga nr 1 i Mölleberga
socken av Malmöhus län försäljas till Malmö
mejeriaktiebolag mot en köpeskilling av 3,860 kronor
samt under villkor i övrigt, att området säljes i det
skick, det vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges
kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som
har att å området utfärda köpebrev, att området får
med äganderätt tillträdas den 14 mars 1937 eller dess
förinnan å tid, varom köparen kan träffa avtal med
vederbörande arrendator, att, därest sådant avtal träffas,
köparen därom omedelbart underrättar länsstyrelsen,
samt att köparen skall svara för de å området för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder
ävensom ensam vidkännas alla med områdets avskiljande,
lagfart å fånget och eljest med köpet förenade
utgifter.

18:o.

Kronoegendoinen 90juso mantal Bjuv nr 3 i Bjuvs socken av Malmöhus Bjuv nr 3 »
län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende Ma}^hus
av 2,350 kronor.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Egendomen Ilar under år 1927 besiktigats av krono jordstyckningssakkunniga
oell under år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning.
Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen
och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Ludvig Engzell år 1927 över egendomen upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 mil från Hälsingborg och 2 kilometer
från Bjuvs järnvägsstation, har en areal av 45.9g hektar, därav 45.729 hektar
tomt och åker samt 0.2,n hektar impediment.

Åkern består i allt väsentligt av styv och tungbrukad lerjord på rå
leralv. Endast på ett pär mindre områden finnas grusblandade jordarter.
Skog finnes icke.

Egendomen, som är mycket gott och fullt tillräckligt bebyggd, är utarrenderad
till Bjuvs kommun och användes av denna till försörjnings
hem.

Kronojordstyckningssakkunniga hava föreslagit, att egendomen måtte
ostyckad bibehållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning smännen hava framhållit, att Bjuvs kommuns representant
vid uppskattningsförrättningen förklarat, att kommunen hade under
beredning frågan örn det framtida ordnandet örn vård och försörjning
av behövande inom socknen, men att kommunen under alla förhål
landen önskade tillsvidare arrendera egendomen. För den händelse kommunen
senare skulle vilja anmäla sig som köpare av egendomen, hade
ombudet anhållit, att uppskattningsmännen redan vid förrättningen
måtte vid sidan örn arrendeuppskattningen jämväl saluvärdera egendomen.

Gruvarbetaren Anders Persson, vilken ägde och bebodde en mindre bostadslägenhet
vid egendomens sydvästra gräns, hade vid förrättningen
anhållit att få från egendomen inköpa ett område örn 600 kvadratmeter,
å kartan betecknat med ägofiguren nr 2. Då området utan olägenhet
kunde frånskiljas egendomen och utgjorde en välbehövlig utökning av
sökandens lägenhet, förordade uppskattningsmännen denna ansökning.

Sistnämnda område har av uppskattningsmännen saluvärderats till 180
kronor och arrendevärderats till 8 kronor. Saluvärdet för egendomen i
övrigt har beräknats till 78,030 kronor.

Köpeskillingen för området örn 600 kvadratmeter borde enligt uppskattningsmännen
erläggas kontant vid tillträdet, med skyldighet för
köparen att gälda avstycknings- och lagfartskostnaderna. Egendomen i
övrigt borde antingen försäljas till Bjuvs kommun för 78,030 kronor att
gäldas vid tillträdet, örn kommunen efter berett tillfälle ingåve ansökning
därom, eller också ånyo utarrenderas under minst 10 år.

På given anledning har sedermera Persson förklarat sig villig erlägga
180 kronor för området örn 600 kvadratmeter; och har kommunen anhållit
få arrendera egendomen under 10 år.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget örn försäljning till Persson av
området örn 600 kvadratmeter och om utarrendering till kommunen av
egendomen i övrigt.

Med skrivelse den 21 augusti 1929 har domänstyrelsen underställt detta

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ärende Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen biträtt det uppgjorda
förslaget om försäljning.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, i ärendet avgivit
förnyat utlåtande den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av domänintendenten i länet jämte den ene av vederbörande uppskattningsmän.

I berörda yttrande har, enär ifrågavarande område vore avsett att förenas
med Perssons intilliggande hehyggda lägenhet, föreslagits försäljning
av området utan förbehåll örn rätt för kronan till återköp. Skulle
ändock återköpsrätt förbehållas, borde saluvärdet sänkas till 150 kronor.

Detta yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

Efter vad som under hand meddelats mig innehåller den lägenhet Persson
för närvarande äger en areal av 1,000 å 1,200 kvadratmeter.

I likhet med myndigheterna anser jag, att ifrågavarande område örn Departements600
kvadratmeter bör med äganderätt överlåtas å Persson till pris mot- chefen.
svarande uppskattade saluvärdet. Anledning att vid överlåtelsen förbehålla
kronan återköpsrätt lärer icke föreligga.

Då Perssons lägenhet även efter en utökning med området i fråga
otvivelaktigt fortfarande är att anse såsom bostadslägenhet samt vid
sådant förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., hembud av området till Persson icke torde kunna ske, torde ärendet
böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att av kronoegendomen “0/ibo mantal Bjuv nr 3 i
Bjuvs socken av Malmöhus län må till omförmälde
Anders Persson försäljas berörda område örn 600 kvadratmeter
mot en köpeskilling av 180 kronor att vid tillträdet
den 14 mars 1931 kontant erläggas till länsstyrelsen,
som utfärdar köpebref7 å området, med skyldighet
för Persson att ensam vidkännas kostnad för lagfart
och avstyckning samt övriga med köpet förenade
utgifter.

19:o.

Utmarks- eller västra skiftet av kronoegendomen 1 mantal Ösarp nr 3 i Osarp nr 3 t
Laholms socken av Hallands län är utarrenderat under en tid av tio år från Hlands län.
den 14 mars 1930 mot ett årligt arrende av 1,200 kronor till arrendatorn
Oscar Jönsson, som före nämnda tidpunkt arrenderat skiftet mot en årlig
arrendeavgift av 860 kronor.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Hos Kungl. Majit har Oscar Jönsson i skrivelse den 25 november 1929
anhållit att få inköpa det av honom arrenderade utmarksskiftet eller,
därest detta yrkande ej kunde bifallas, att kronan måtte inlösa de ä skiftet
befintliga, honom tillhöriga byggnaderna samt å skiftet uppföra en
större logbyggnad och ett svinhus.

Över ansökningen har domänstyrelsen avgivit infordrat utlåtande den
14 februari 1930 och därvid överlämnat samtliga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av förste lantmätaren C. O. Fröman år 1907
upprättad karta över alla ägorna till egendomen.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat följande.

Utmarksskiftet är beläget 5 kilometer från Laholms stad samt 2 kilometer
från inägo- eller östra skiftet av samma egendom. I söder gränsar
utmarksskiftet till Lagaån.

Skiftet innehåller en areal av 48.n« hektar, därav 47.442 hektar tomt och
åker, 0.62 hektar äng samt O.054 hektar impediment.

Åkerjorden är av ganska svag beskaffenhet och består av sandmylla
av växlande djup, delvis ytterst grund, på sand- eller så kallad örbotten.

Samtliga å skiftet varande hus, vilka befinna sig i medelgott skick,
tillhöra arrendatorn Jönsson.

Denne har innehaft arrenderätten till skiftet sedan år 1921 och hans
fader före honom sedan år 1893. Mot skiftets hävd har icke varit något
att erinra.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 4 mars 1921 har Södra Hallands
kraftförening erhållit tillstånd att framdraga elektriska kraftledningar
över kronoegendomen.

Vid uppskattningsförrättning, som hölls å kronoegendomen under år 1928,
åsattes skiftet av uppskattning smännen ett saluvärde av 32,000 kronor.

Länsstyrelsen ansåg detta saluvärde väl lågt och föreslog d etsa mm as
bestämmande till 33,600 kronor.

Arrendatorn Jönsson har förklarat sig villig inköpa utmarksskiftet
mot det av länsstyrelsen åsätta saluvärdet, 33,600 kronor, att betalas enligt
bestämmelserna i 21 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med 1/10 av köpeskillingen
vid köpekontraktets utgivande och återstoden vid tillträdet.

Såväl uppskattningsmännen som länsstyrelsen hava i därefter avgivna
yttranden tillstyrkt skiftets försäljning till arrendatorn Jönsson
mot 33,600 kronor. Uppskattningsmännen hava icke ansett några särskilda
villkor angående egendomens användning böra ifrågakomma.

Från lantmäteriteknisk synpunkt föreligger enligt överlantmätarens
utlåtande i ärendet icke något hinder för utmarksskiftets avstyckning
från egendomen i övrigt.

I sitt förenämnda utlåtande har domänstyrelsen tillstyrkt försäljning
av utmarksskiftet till Jönsson. Några särskilda föreskrifter örn skiftets
användning syntes styrelsen icke vara behövliga, liksom icke heller något
villkor örn återköpsrätt från kronans sida torde vara påkallat.

Domänstyrelsen har erinrat, att genom Kungl. Maj:ts dom den 30 maj
1927 vattenfallsstyrelsen berättigats att invid Laholms stad för reglerandet
av Lagaåns vattenflöden utföra dammanläggningar samt att vat -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

tenfallsstyrelsen tillika genom nämnda dom ålagts inlösa vissa i Lagaån
befintliga laxfisken, däribland ett Ösarps by om 3 mantal tillhörigt laxfiske,
i vilket kronan såsom ägare till kronoegendomen Ösarp nr 3 hade
del. Den å kronoegendomen Ösarp nr 3 belöpande andel i ovannämnda
lösenbelopp hade av vattenfallsstyrelsen erlagts, på grund varav rätten
till laxfiske i Lagaån skulle undantagas vid försäljning av utmarksskiftet.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av utmarksskiftet till
Jönsson, och får jag sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att utmarks- eller västra skiftet av kronoegendomen
1 mantal Ösarp nr 3 i Laholms socken av Hallands
län må försäljas till dess nuvarande arrendator Oscar
Jönsson enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. mot en köpeskilling av 33,600 kronor att erläggas
jämlikt 21 § i sagda förordning och med tillträde
å dag, som av länsstyrelsen bestämmes, samt under
villkor i övrigt, att ali rätt till laxfiske i Lagaån undantages
vid försäljningen, att skiftet får tillträdas i
det skick det vid tillträdesdagen befinnes samt att
köparen skall respektera den Södra Hallands kraftförening
medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar
framdragna över skiftet.

20:o.

Genom beslut den 21 maj 1874 medgav Kungl. Majit, efter riksdagens
hörande, att från f. d. kvartermästarbostället vid Älvsborgs regemente
::/s mantal Germundared nr 1 i Toarps socken av Älvsborgs län finge till
plats för en folkskola med planteringsland avsöndras ett område örn 5
tunnland eller 28 kavdratrev, under villkor att den avsöndrade lägenheten
bleve på Toarps församlings bekostnad avfattad å karta samt, därest
sådant av vederbörande påyrkades, försedd med lämpligt stängsel, och
att till boställets innehavare erlades en årlig avgäld i penningar, som
skulle av länsstyrelsen bestämmas. Avgälden har sedermera av länsstyrelsen
genom utslag den 12 december 1876 fastställts till 1 krona 22
öre. Ifrågavarande område motsvaras av ett område om 2.4882 hektar, som
utmärkts å en av distriktslantmätaren Gunnar Öhrström år 1924 uppgjord
karta, utdragen från en av Ivar E. Thomander år 1913 över kronoegendomen
Germundared upprättad karta. Ä området, som i jordregistret införts
under beteckning Germundared V, har Toarps församling den 8 december
1916 erhållit lagfart.

Departements chefer/.

Germundared
nr 1 i Älvsbor
ffS län.

Kungl. Majus proposition Nr 251.

1 en till Kungl. Maj:! ställd, av vederbörande folkskoleinspektör med
yttrande den 23 mars 1925 till länsstyrelsen överlämnad skrift hava Elis
Aronsson och Herman Jansson på uppdrag av Toarps församlings kyrkostämma
anhållit dels örn förklaring, huruvida ifrågavarande område
finge av församlingen försäljas och köpeskillingen användas till bidrag
vid inköp av annan skoltomt, dels ock, för den händelse hinder mötte för
dylik försäljning, att församlingen måtte få inköpa området. Därvid har
församlingen anfört i huvudsak följande.

Då de skollokaler, som funnes å tomtplatsen uppförda, numera vore
otillräckliga för skoldistriktets behov, stöde församlingen inför nödvändigheten
att antingen verkställa tillbyggnad av den gamla lokalen eller
företaga nybyggnad, i båda fallen med betydande kostnad. Den nuvarande
skolbyggnaden vore belägen i en utkant av distriktet, en uppenbar
olägenhet, som i händelse av nybyggnad borde avhjälpas. Sedan
numera kyrka blivit uppförd i omedelbar närhet av Målsryds järnvägsstation,
vilken vore belägen i centrum av skoldistriktet och den tätast
bebyggda delen av detta, hade allmänt uttalats den önskan, att skollokalen
måtte i sin helhet där förläggas. Ett för ändamålet lämpligt tomtområde
därstädes stöde också till församlingens förfogande. Vid nu angivna
förhållanden kunde det icke vara lämpligt att genom en dyrbar
tillbyggnad av den befintliga skollokalen för lång tid framåt binda sig
vid den nuvarande platsen. Församlingen hade emellertid icke råd att
å annan plats uppföra nybyggnad, med mindre den finge till annat ändamål
disponera de nuvarande skolhusbyggnaderna jämte tillhörande
markområde. Att till annan plats flytta och genom tillbyggnad utöka
de nuvarande byggnaderna bleve alltför dyrt, och de nuvarande värdena
komme att spolieras, utan att egentliga ändamålet därmed vunnes.
Av den omständigheten, att området, som till huvudsaklig del utgjordes
av sank och oländig sämre skogsmark, vore belägen vid en utkant av
kronohemmanet och genom landsvägen mellan Svenljunga och Borås
helt avskild från hemmanet, ävensom att för cirka tio år sedan hemmanets
övriga vid samma sida örn landsvägen belägna mark försålts, syntes
med skäl kunna dragas den slutsatsen, att Kungl. Majit icke borde vara
obenägen att avyttra jämväl denna mark.

Den 1 april 1925 överlämnade länsstyrelsen ärendet till domänstyrelsen,
som infordrade yttranden från vederbörande skogsstatstjänstemän.

Jägmästaren anförde i huvudsak följande. Det ifrågavarande tomtområdet
vore beläget icke fullt en kilometer söder örn Målsryds samhälle
och järnvägsstation samt öster örn och omedelbart invid den från Borås
till Svenljunga ledande allmänna vägen, på vars vänstra sida krono
parken Germundared i övrigt vore belägen, så att nämnda väg utgjorde
kronoparkens östra gräns, örn skolhustomten icke medräknades.

Av områdets areal, som uppginge till 2.4682 hektar, hade jägmästaren vid
besiktning å stället funnit omkring 0.33 hektar utgöras av tomt och åker.
1.42 hektar av skogbeväxt betesmark, O.22 hektar av mad, som fordom
varit odlad, och återstoden 0.4982 hektar av högmosse. Vad beträffade
tomt och åker syntes värdet å denna mark näppeligen böra sättas högre
än betesmarken, enär det ju icke vore kronan utan den eventuelle köparen,
som försatt området i högre kultur. Örn således samma värde borde

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

åsättas båda nämnda ägoslag, uppstode frågan, huruvida området skulle
betraktas såsom vanlig skogsmark med gott läge och av god bonitet, i
vilket fall värdet föresloges till 200 kronor per hektar, eller örn ägan
skulle betraktas såsom ren tomtmark, i vilket fall området konime att
representera ett vida högre värde. Enligt vad jägmästaren nämligen vid
besök på stället erfarit, reflekterade kommunen på att till skolhustomt
inköpa ett helt nära järnvägsstationen beläget område till ett pris av
1 krona 25 öre per kvadratmeter eller ej mindre an 12,500 kronor per
hektar. För den händelse detta pris skulle anses såsom normerande, borde
väl den kronan tillhöriga skolhustomten näppeligen hava ett lägre
värde än 5,000 kronor per hektar, och torde under dylik förutsättning
ett värde av 4,000 kronor per hektar väl få anses lågt beräknat. Under
antagande av detta värde komme tomt, åker och betesmark, tillsammans
1.75 hektar, att betinga ett försäljningsvärde av 7,000 kronor. Om den
odlingsbara maden åsattes ett värde av 50 kronor per hektar och mossen
icke åsattes något värde, erhölles ett sammanlagt markvärde av 7,110
kronor. Å området hade uppräknats skog till ett sammanlagt värde av
632 kronor, varför värdet av mark och skog uppginge till 7,742 kronor.

Överjägmästaren förklarade sig intet hava att erinra mot den av jägmästaren
gjorda värderingen.

I skrivelse den 9 juli 1925 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del meddelat följande.

Jämlikt brev den 3 september 1915 hade av ifrågavarande kronoegendom
försålts visst område samt egendomen i övrigt från den 14 mars
1917 avsatts till kronopark. Denna omfattade enligt fastställd skogshushållningsplan
en areal av 199.48 hektar, varav 145.59 hektar produktiv
skogsmark, 30.59 hektar impediment samt 23.30 hektar inägomark.

Från skoglig synpunkt funnes intet att erinra mot att ifrågavarande
område mot skälig ersättning överlämnades till församlingen. Ersättningen
borde bestämmas med hänsyn till att området innehades med
nyttjanderätt för all framtid och med ledning av de utav vederbörande
jägmästare lämnade uppgifter örn i orten gällande priser å mark och
skog.

Till följd av remiss har kammarkollegium, efter dess advokatfiskal*
ämbetes hörande, avgivit utlåtande i ärendet den 17 februari 1927.

Advokatfiskalsämbetet, som ansåg tvivel icke finnas örn att med upplåtelsen
den 21 maj 1874 av ifrågavarande område avsetts ej äganderätt
utan nyttjanderätt för ett bestämt ändamål, tillstyrkte på anförda skäl
överlåtelse av området för en till 5,000 kronor nedsatt köpeskilling.

Kammarkollegium hemställde för sin del, att enär området i fråga syntes
fortfarande vara kronan tillhörigt, ärendet måtte överlämnas till domänstyrelsen
för anställande av talan örn upphävande av den för församlingen
meddelade lagfarten å området och med uppdrag tillika för
styrelsen att, sedan lagfartsfrågan blivit slutligen löst, till Kungl. Maj:t
inkomma med anmälan därom, på det att Kungl. Majit måtte komma i
tillfälle att, allt efter omständigheterna, meddela vad som ytterligare
kunde vara att i ärendet iakttaga.

Från detta kollegii beslut var t. f. kammarrådet Skoglund skiljaktig
och uttalade, på anförda skäl, bland annat, att åtgärd för lagfartens hä

Kungl. Maj:ts prmnosition Nr 251.

valide icke borde vidtagas, förr än församlingens nu förevarande ansökning
om inköp av området blivit i vederbörlig ordning prövad.

Slutligen har domänstyrelsen inkommit med infordrat förnyat utlåtande
av den 11 april 1929 och därvid överlämnat yttranden av vederbörande
skogsstatstjänstemän och kyrkostämma ävensom protokoll över
en av vederbörande domänuppskattningsmän den 25 maj 1928 hållen saluvärdering
å området. Av dessa handlingar inhämtas följande.

Sedan församlingen å kyrkostämma den 28 oktober 1927 i enlighet med
hemställan av skolrådet beslutat inköpa ifrågavarande område för ett
pris av 50 kronor, tillstyrkte skogsstatstjänstemännen antagande av
detta anbud under framhållande av att det visserligen vore uppenbart,
att området hade ett vida högre värde i annan persons hand, men att det
icke gärna kunde begäras högre köpeskilling av församlingen, som ägde
rätt att för all framtid disponera området till skolhustomt mot den fastställda
årliga avgälden av 1 krona 22 öre.

Uppskattning smännen framhöllo, att området vid tiden för upplåtelsen
torde hava varit avsides beläget och bestått av delvis sur skogsmark.
Under de senaste 15—20 åren hade en stor omvälvning beträffande ortens
bebyggelse ägt rum, i det att flera fabriker uppstått i närheten av järnvägsstationen
och tomtområden bildats på båda sidor örn den allmänna
landsväg, som löpte utmed västra gränsen av ägoområdet. Detta läge
dock i gränsen av tomtområdet, oeh bebyggelsen syntes ej vilja utveckla
sig i denna riktning. Vid en år 1914 verkställd uppskattningsförrättning
å kronoegendomen hade tillämpats följande priser: för åker 200—400 kronor,
för äng 100 kronor samt för skogs- och betesmark 30—100 kronor, allt
per hektar. Då alla jordvärden sedan den tiden avsevärt ökats, syntes
angivna värden ej alls kunna användas. Dessutom kunde man ej bortse
från att vissa delar av området nu, genom de senare årens utveckling,
vore tomtjord, även örn priset per ytenhet måste sättas lågt. Vidare vore
att märka, att skoltomten framskapats genom församlingens försorg och
på dess bekostnad. Saluvärdet borde därför ligga mellan nuvärdet och
värdet vid tiden för upplåtelsen och bestämdes sålunda:

0.33 hektar tomt och åker å kr. 1,000
1.42 » skogs- och betesmark å kr. 200

0.2 2 » mad å kr. 100

0.49 82 » mosse å kr. 20

Växande skog enligt jägmästarens värdering

kr. 330: —

.............. » 284: —

.............. » 22: -

.............. » 9: 9 6

kr. 645: 9 6.

.............. » 632: -

Summa kr. 1,277: 9 6.

eller avjämnat till 1,300 kronor.

Med anledning av framställning från domänstyrelsen beslöt härefter
församlingen för sin del å kyrkostämma den 9 mars 1929 att inköpa området
för ett pris av 2,000 kronor.

Domänstyrelsen, som anslutit sig till den inom kammarkollegium yppade
särskilda meningen i fråga örn ärendets behandling, har tillstyrkt
försäljning av området för det sålunda erbjudna priset av 2,000 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Av den lämnade utredningen torde framgå, att starka skäl tala för Departementsbifall
till församlingens ansökning örn tillstånd att med äganderätt för- Zeferi.
värva ifrågavarande område. Vid sådant förhållande och då, i händelse
av bifall till framställningen, anledning till anställande av talan mot
församlingen örn undanröjande av den meddelade lagfarten bortfaller
samt det föreslagna priset, 2,000 kronor, synes skäligt, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Germundared nr 1 i Toarps
socken av Älvsborgs län må till Toarps församling
försäljas förut omförmälda område, innehållande en
areal av 2.4682 hektar mot en köpeskilling av 2,000 kronor,
att vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen
i Älvsborgs län, som utfärdar köpebrev å området;
med skyldighet för församlingen att ensam vidkännas
kostnad för lagfart och avstyckning samt
övriga med köpet förenade utgifter.

21:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stillestorp nr 1 i Stora Lundby socken av stillestorp nr
Älvsborgs län är genom domänstyrelsens kontrakt den Bl mars 1923 ut- 1 * Alvsborgs
arrenderad från den 14 i samma månad till den 14 mars 1930 mot en
årlig avgäld av 1,450 kronor.

Under år 1927 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning.
Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattnings
förrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en över egendomen år 1900 av vice komrnissionslantmätaren Alfred
Häggner upprättad, år 1928 av distriktslantmätaren Rolf Holmgren kom
pletterad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 3 kilometer från Stenkullens järnvägsstation vid
västra stambanan och 4 kilometer från Gråbo station å Göteborgs—Västergötlands
järnväg, är förlagd i sex skiften, hemskiftet, det vid Stora
Lövsjön, 10 kilometer från huvudgården belägna utskiftet samt fyra små
torvmosseskiften.

Egendomen innehåller en areal av 195.8»io hektar, därav 23.8910 hektar
åker, 9.9920 hektar äng, 161.2sr>o hektar moss- och avrösningsjord samt 0.632H
hektar impediment.

Åkern, helt och hållet belägen inom hemskiftet, utgöres dels av ett
samlat område vid detta skiftes södra del, dels ock av två norr om nämn
da inägoinnehav belägna och därifrån genom hagmark skilda områden,
förut brukade som särskilda torp men numera huvudgården tillagda.

Ängsmarken är obetydlig och består huvudsakligen av branta backsläntor.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Den vida övervägande delen av hemskiftet liksom ock utskiftet utgöres
av skogsmark.

Uppskattning smännen hade förordat, att egendomen skulle försäljas
med undantag av det vid Stora Lövsjön belägna utskiftet, som borde
bibehållas i kronans ägo.

Egendomen skulle därvid uppdelas i fem lotter, dels förenämnda utskifte,
dels huvudgården jämte egendomens torvmosseskiften, dels ock
tre lägenheter, därav två avsedda till jordbruk, den västra och den östra
lägenheten, samt ett mindre område, omfattande ett å hemskiftet beläget
stenbrott. Huvudgården skulle försäljas å auktion samt jordbrukslägenheterna,
av vilka endast den östra vore i någon mån bebyggd — med
ett mindre ekonomihus — såsom egnahem. Lägenheten Stenbrottet borde
mot en kontant köpeskilling av 2,000 kronor försäljas till Vättle härads
vägstyrelse, som nyttjat lägenheten för stentäkt och förklarat sig önska
förvärva densamma.

Uppskattningsmännen, vilka verkställt beräkning av den avgäld, som
borde utgå i händelse av jordbrukslägenheternas upplåtande under åborätt,
hade avstyrkt dylik upplåtelse.

De sakkunniga hade likaledes förordat försäljning av egendomens inägojord,
dock efter uppdelning allenast i två lotter, till vilka skulle läggas
erforderlig skogsmark.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 24 augusti 1929 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört.

Det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget ansåg
styrelsen sig icke kunna i allo biträda. Ifråga örn försäljning av inägoområdena,
uppdelade i tre lotter, förelåg visserligen från styrelsens sida
ingen erinran, men fann styrelsen däremot uppskattningsmännens förslag
till disposition av egendomens skog och skogsmark mindre tillfredsställande.
Styrelsen fann särskilt anmärkningsvärt, att så betydande
skogsmarksareal ingick i den huvudgården omfattande försäljningslotten.
Lotten hade nämligen bland annat tilldelats ett i hemskiftets nordvästra
del beläget större skogsmarksområde, och då ifrågavarande område
icke allenast med avseende å storlek utan även ifråga örn produktiv
skogsmarksareal överträffade egendomens vid Stora Lövsjön belägna utskifta,
vilket av uppskattningsmännen föreslagits att bibehållas i statsverkets
ägo, ansåg styrelsen det ur ekonomisk synpunkt vara fördelak
Egare, örn skogsmarksområdet icke försåldes.

Däremot kunde enligt styrelsens mening utskiftet utan olägenhet avyttras,
därvid detta lämpligen borde uppdelas å samtliga de tre jordbrukslotterna.

Ett dylikt förslag, som styrelsen för sin del ansåg sig kunna godkänna,
förelåg för övrigt upprättat av vederbörande jägmästare. Gränserna för
de av jägmästaren föreslagna skogslotterna å utskiftet hade av honom
angivits å kartan.

Sedan det genom införskaffat yttrande från överlantmätaren i länet
utrönts, att hinder för avstyckning av försäljningslotterna med nu nämnd
skogsmarkstilldelning icke förelåg ur jorddelningslagens synpunkt, hade
domänstyrelsen genom vederbörande skogsstatstjänstemän införskaffat
uppgift örn arealerna å de föreslagna utskifteslotterna ävensom ifråga
örn dem låtit verkställa värdering av växande skog.

Egendomen skulle sålunda komma att uppstyckas i fem. å kartan med

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 79

litt. A—E betecknade lotter, av vilka lotterna A, B, C och E voro avsedda
att försäljas.

Försäljningslotternas arealer och beräknade saluvärden framginge av
nedanstående tabell.

			Areal i	1 e k	tar		Saluvärde kronor
	Marlin och litt.	åker	äng	mosse	Avrös- nings- jord Cirka	Impe- diment	Summa Cirka	Total- belopp	Därav för skog och skogs-mark
A.	Huvudgården ..................	16.54	8.351	2.404	28.8 6	8.80	65.015	35,400	12,170
B.	Västra lägenheten ............	3.449	1.428	—	14.81	11.66	31.347	9,050	7,300
C.	Östra » ............	3.902	0.214	—	18.12	7.91	80.14 6	8,875	6,450
E.	Stenbrottet .....................	—	—	—	1.57	—	1.57	2,000	350

För egen del ansa ge domänstyrelsen, att lotterna, mot vilkas saluvärden
styrelsen icke hade något att erinra, borde enligt styrelsens åsikt upplåtas
med full äganderätt. Huvudgården borde därvid mot angivet saluvärde
hembjudas egendomens nuvarande arrendator, avlidne Alfred Helgessons
bodelägare, å vilka efter Helgessons död arrendet överlåtits från den 10
november 1922. Helgesson, vilken såsom arrendator efterträtt sin fader,
hade från den 18 januari 1907 innehaft egendomen å arrende, vadan dödsboet,
då detsamma, enligt vad som framginge av uppskattningsinstrumentet,
väl hävdat egendomen, vore berättigat till friköp. Västra och
östra lägenheterna borde mot köpeskillingar, icke understigande respektive
saluvärden, försäljas såsom egnahemslägenheter och utbjudas under
hand. Lägenheten Stenbrottet borde mot erbjuden köpeskilling av 2,000
kronor att erläggas till länsstyrelsen i länet upplåtas till Vättle härads
vägstyrelse. Samtliga lotter borde försäljas med tillträdesrätt den 14
mars 1931, till vilken tidpunkt styrelsen föranstaltat örn egendomens skötsel
och vård.

Vid försäljningarna borde emellertid iakttagas, att köpare av lotten
litt. C förbehölles rätt att taga väg över lotten litt. E samt att köpare
av huvudgården tillerkändes rätt att bibehålla och för underhåll äga
tillträde till en för egendomens räkning anlagd vattencistern med ledningar,
eventuellt berörande, förutom huvudgården, lotten litt. E. Förbehåll
borde jämväl göras för innehavare av elektriska högspänningsledningar
att hava dessa kvarstående å egendomen.

På given anledning har därefter domänstyrelsen med skrivelse den 15
november 1929 överlämnat från domäninténdenten i länet infordrat yttrande.

Domänintendenten ansåg, att ehuru förbehåll örn rätt för kronan att
återköpa de båda egnahemslägenheterna vore onödigt och skadligt, dylikt
förbehåll likväl borde göras, enär lägenheterna vore obebyggda. Vid
försäljning med återköpsrätt borde jordvärdet å lägenheterna sänkas
med 15 procent.

Domänstyrelsen fann särskilt villkor örn egnahemslägenheternas användning
eller förbehåll örn återköpsrätt icke påkallade. Några vägande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements chefen.

skäl kade härutinnan ej förebragts av domänintendenten. I likhet med
denne ansåg emellertid styrelsen, att vid försäljning av huvudgården och
lotten litt. B kronan horde förbehållas rätt till väg över dessa lotter
ävensom att liknande förbehåll horde göras till förmån för köpare av
lotterna litt. B och C vid huvudgårdens försäljning.

Domänstyrelsens nu framlagda förslag till egendomens disposition synes
mig böra godkännas. Några särskilda villkor örn de håda egnahemslotternas
användning eller förbehåll örn återköpsrätt torde, såsom domänstyrelsen
framhållit, icke vara erforderliga. Till frågan örn dispositionen
av det i kronans ägo kvarvarande, i hemskiftets nordvästra del
belägna skogsmarksområdet, å kartan betecknat med litt. D, torde jag få
återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Stillestorp nr 1
i Stora Lundby socken av Älvsborgs län uppdelats i
fem å den i ärendet företedda kartan med litt. A—E
betecknade lotter, av dessa lotter må till åsätta saluvärden
och med tillträdesrätt för respektive köpare
den 14 mars 1931 försäljas
dels litt. A eller huvudgården till nuvarande arrendatorn
av kronoegendomen, förutnämnde Alfred
Helgesson^ dödsbo, jämlikt stadgandena i 9 § 1 stycket
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och med
förbehåll för kronan ävensom köpare av lotterna litt. B
och C örn rätt att taga väg över lotten litt. A,
dels litt. B eller västra lägenheten och litt. C eller
östra lägenheten till egnahem jämlikt stadgandena i
13 § i nyssnämnda förordning och med förbehåll, i
fråga örn lotten litt. B, örn rätt för kronan att taga
väg över lotten, samt

dels lägenheten Stenbrottet till Vättle härads
vägstyrelse mot en kontant köpeskilling av 2,000 kronor
att erläggas till länsstyrelsen i länet och under
villkor i övrigt, att köparen vidkännes alla med
områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade
kostnader, att rätt medgives för köpare av lotten litt.
C att taga väg över lotten och att rätt likaledes tillerkännes
köpare av huvudgården att, i den mån en
för egendomens räkning anlagd vattencistern med
tillhörande ledning kommer att ligga inom lotten litt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

E, hava ifrågavarande anläggningar kvar ävensom
äga tillträde till desamma för underhåll och reparation; börande

dessutom vid försäljning av samtliga
lotter å egendomen, över vilka högspänningsledningar
med styrelsens medgivande framförts av Ödslanda
kvarn och kraftstation, innehavaren av nämnda ledningar
förbehållas rätt att under koncessionstiden
hava ledningarna å lotterna kvarstående.

22:o.

Det från och med den 14 mars 1923 till statsverket indragna landsfiskalsbostället
s/i mantal krono Baltack nr 10 Backgården i Baltacks socken av
Skaraborgs län har i avvaktan på förslag till egendomens framtida disposition
och utredning rörande egendomens ägovälde utarrenderats från nämnda
dag under ett till två år i sänder till den 14 mars 1930, därvid betingats
ett årligt arrende av 950 kronor för de tre första åren och 1,000 kronor för
de övriga åren.

Ender åren 1924 och 1925 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,
varjämte egendomen år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Av instrument över uppskattningsförrättningarna, de sakkunnigas
utlåtande ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Seth Lindström år 1923 upprättad karta över egendomen
med beskrivning, handlingar rörande verkställd laga delning åren 1926—
1927 av ägolotten nr 8 till 1 mantal Baltack Backgården jämte karta samt
en karta över rågångarna kring vissa områden av egendomen, upprättad av
Lindström år 1927, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från staden Tidaholm, har enligt
beskrivningen en areal, oberäknat vägar, av 68.6»2 hektar, därav 31.146
hektar tomt, åker och dylikt, 6.18 2 hektar äng, 31.15 8 hektar avrösningsjord
och 0.20 6 hektar impediment.

Egendomen har ägorna fördelad i 6 skiften, nämligen hemskiftet, det
omkring 1.5 kilometer från byggnaderna därå belägna mosskiftet, Backeboskiftet
på ett avstånd från huvudgården av 3.3 kilometer, Ekmanslyckan
på ett avstånd från huvudgården av 1.2 kilometer, skiftet å Baltacks hed
på ett avstånd från huvudgården av l.i kilometer samt skogsskiftet å Baltacksmon,
varmed mosskiftet är sammanhängande. Ekmanslyckan består av
två genom landsvägen Baltack-Köttorp skilda delar, den norra och den södra.
Av skiftena äro det sistnämnda samt mosskiftet, Backeboskiftet och skogsskiftet
obebyggda. Å skiftet på Baltacks hed linnas arbetaren R. Klang
tillhöriga byggnader. Backeboskiftet, Ekmanslyckan, skiftet å Baltacks hed
och skogsskiftet utgöra den ägolott nr 8, vars delning ovan oinförmälts
och som å kartan därtill betecknats med litt. Ea.

Upp skattning smännen hava föreslagit, att följande delar av egendomen
måtte försäljas.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H0. 1 saini. Ulff hafi. (Nr 2~>t.) (i

Baltack nr 10
Backgården i
Skaraborg s
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

1. Backeboskiftet, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna nr 1—30,
med en areal enligt ägobeskrivningen av år 1923 av 3.3 4 2 hektar åker och
0.4U hektar äng samt enligt delningsbeskrivningen år 1927 2.615 hektar
åker, 1.138 hektar äng och O.017 hektar impediment; saluvärde 1,500 kronor.

Ägaren av 1/i mantal Baltack Bergagården 57, Axel Karlson, vilken sedan
några år arrenderat skiftet, som ligger i närheten av nämnda gård, har
anmält sig såsom köpare av skiftet såsom för gården lämplig betesmark.
Uppskattningsmännen hava förordat skiftets försäljning till Karlson, då
hans eget jordbruk ej vore så stort och skiftet ej lämpade sig till bildande
av eget hem.

2. Ekmanslyckan, vartill väg genom särskild förrättning utlagts:

a) området norr om landsvägen, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna
nr 78—96, med en areal av 1.792 hektar åker, O.131 hektar äng, 2.959
hektar avrösningsjord och O.oi hektar impediment; saluvärde 3,750 kronor,
därav 1,845 kronor för växande skog.

Såsom köpare härtill har anmält sig soldaten Aug. Möller, vilken är
ägare till en öster örn skiftesdelen belägen lägenhet, förra soldatbostället till
1 mantal Baltack nr 5 Bergagården och 1/2 mantal Baltack nr 6 Hagården,
vilken lägenhet uppgives omfatta 2.5—3 hektar (5—6 tunnland) åker och
1 hektar (2 tunnland) skogsmark. Uppskattningsmännen hava tillstyrkt
skiftets försäljning till Möller, vars lägenhet vore på tre sidor omsluten av
skiftesdelen, som därför synnerligen väl passade att förenas med lägenheten.

b) området söder örn landsvägen, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna
nr 97—106, med en areal av 1.6 97 hektar åker, Lois hektar avrösningsjord
och O.005 hektar impediment; saluvärde 1,425 kronor, därav 130
kronor för växande skog.

Skräddaren Frans Johansson har anmälts sig såsom köpare av skiftesdelen,
som är belägen emellan hans fastighet Baltack Lillegård 35, omfattande
omkring 10 tunnland åker och 10 tunnland skog, och landsvägen samt därför
lämpade sig att med nämnda fastighet förenas. Jämväl denna försäljning
har tillstyrkts av uppskattningsmännen.

3. Skiftet å Baltacks hed, motsvarande å sagda karta ägofigurerna nr
107 samt 109—128 med en areal av 0.908 hektar åker, 1.8 51 hektar skogsmark
och O.009 hektar impediment; saluvärde 1,000 kronor, därav 180
kronor för växande skog.

Som förenämnde Klang å skiftet odlat omkring 1 hektar åker och uppfört
goda byggnader hava uppskattningsmännen tillstyrkt av Klang framställd
begäran att lägenheten måtte hembjudas honom till inlösen.

Egendomen i övrigt, omfattande hemskiftet, mosskiftet och skogsskiftet,
har av uppskattningsmännen ansetts böra ånyo utarrenderas.

Länsstyrelsen och överjägmästaren ävensom kronojordstyckningssakkunniga
hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Överlantmätaren i länet har anfört följande: Då Backeboskiftet vore avsett
att förenas med V, mantal Baltack Bergagården 5vore ur jorddelningssynpunkt
intet att erinra mot avstyckning av skiftet för sammanläggning
med sagda fastighet. Beträffande norra området av Ekmanslyckan förelåge
hinder ur berörda synpunkt för dess sammanläggning med det Möller tillhöriga
soldatbostället, enär detta ej blivit i behörig ordning avsöndrat och
följaktligen icke upptagits i jordregistret, varemot sådant hinder icke mötte
att avstycka området för sammanläggning med de Möller jämväl tillhöriga

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

fastigheterna Baltack Storegården 45 och Baltack Bergagården 52r’—52S, liksom
hinder ej heller förelåge mot avstyckning av södra området av Ekmanslyckan
för sammanläggning med Baltack Lillegården 3f>. Skiftet å Baltacks
hed innehölle visserligen icke ägoslag av den omfattning, att den blivande
fastigheten kunde sägas bliva tjänlig till jordbruk, men då den komme att
vara en efter förhållandena inom länet tjänlig egnahemslägenhet, torde några
hinder ur jorddelningssynpunkt icke förefmnas för dess avskiljande till
särskild fastighet.

Med utlåtande den 22 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen hade för sin del ej annat att erinra
mot förslaget än att saluvärdet för Backeboskiftet borde bestämmas
till 1,500 kronor, utan hänsyn till att åkerjorden å skiftet enligt 1927 års
beskrivning utgjorde allenast 2.615 hektar.

Sedermera har domänstyrelsen överlämnat av vederbörande domänintendent
i skrivelse den 2 november 1929 sammanfattat förslag till villkor för
upplåtelse av ifrågavarande skiften under åborätt.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 30 november 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av domänintendenten jämte den ene av vederbörande uppskattningsmän.

I sistnämnda yttrande har meddelats, att uppskattningsmännens tidigare
framlagda förslag vidhölles, allenast med den jämkningen, att saluvärdena
borde, därest köpeskillingarna skulle erläggas enligt 22 § B) i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., sänkas för Backeboskiftet till 1,320 kronor, för norra delen av
Ekmanslyckan till 3,300 kronor och för södra delen av Ekmanslyckan till
1,254 kronor. Förbehåll örn återköpsrätt ansåges ej böra göras i fråga örn
någon av de till försäljning ifrågasatta lotterna, men borde, därest dylikt
förbehåll ändock gjordes, respektive saluvärden sänkas med 20 procent.
Därjämte har meddelats, att Axel Karlson tillhöriga] fastigheten Baltack
Bergagården 57 omfattade 12.335 hektar åker och 6.81 hektar annan mark.

Domänstyrelsen har i likhet med uppskattningsmännen ansett anledning
icke föreligga att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt. Skiftet å Baltacks
hed borde såsom bostadslägenhet hembjudas Klang, under det att övriga tre
områden borde, på sätt överlantmätaren angivit, efter avstyckning sammanläggas
med vissa angränsande fastigheter. Liksom uppskattningsmännen
ansåge styrelsen, att de jordbrukslägenheter, som komme att bildas genom
denna sammanläggning, ej bleve större än att de kunde brukas utan nämnvärt
anlitande av lejd arbetskraft. Styrelsen förordade därför, att nu ifrågavarande
tre områden liembjödes: Backeboskiftet till Axel Karlson, Ekmanslyckan,
norra lotten, till August Möller samt Ekmanslyckan, södra lotten,
till Frans Johansson, allt enligt 11 § i förenämnda förordning den 6 juni
1929 (nr 176).

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements chefen.

Den av uppskattningsmännen föreslagna nedsättningen av saluvärdena
för Backeboskiftet och de två lotterna av Ekmanslyckan ansåge styrelsen
däremot icke böra ifrågakomma. Styrelsen hade nämligen beräknat de åsätta
saluvärdena under förutsättning att köpeskillingarna skulle erläggas med
en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel under vart och ett av nästföljande
fem år med ränta efter 5 procent örn året å oguldet belopp tills full betalning
skedde.

I skrivelse den 7 februari 1930 har slutligen domänstyrelsen anmält, att
styrelsen föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1931.

Under hand har inhämtats, att de av Aug. Möller för närvarande ägda
fastigheterna omfatta tillhopa 3 hektar åker och 1 hektar annan mark.

Mot försäljning från egendomen av ifrågavarande fyra lotter har jag
intet att erinra, liksom ej heller mot de av domänstyrelsen beräknade saluvärdena,
och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Den Axel Karlson tillhöriga fastigheten 1/i mantal Baltack Bergagården
57 synes vara av sådan storlek, att hembudsrätt icke kan utan riksdagens
medverkan tillerkännas honom till Backeboskiftet. Ärendet torde därför i
sin helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 3/4 mantal Baltack nr 10
Backgården i Baltacks socken av Skaraborgs län må
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931 försäljas
dels Backeboskiftet, med en areal enligt 1927 års delningsbeskrivning
av tillhopa 3.7 7 0 hektar och med ett
saluvärde av 1,500 kronor, till Axel Karlson för sammanläggning
med honom tillhöriga l/i mantal Baltack
Bergagården 5‘, varvid i tillämpliga delar skola iakttagas
de i ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr
176) meddelade bestämmelser för försäljning jämlikt dess
11 §,

dels, jämlikt samma förordning, skiftet å Baltacks
hed såsom bostadslägenhet med en areal av 2.7 6 8 hektar
och ett saluvärde av 1,000 kronor, norra lotten av Ekmanslyckan
med en areal av 4.8 9 2 hehtar och ett saluvärde
av 3,750 kronor samt södra delen av Ekmanslyckan
med en areal av 2.720 hektar och ett saluvärde
av 1,425 kronor, med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen
för R. Klang till skiftet å Baltacks hed samt enligt
11 § för Aug. Möller till norra lotten av Ekmanslyckan
för sammanläggning med honom tillhöriga fastigheterna
Baltack Storegården 45 och Baltack Bergagår -

Kungl. Maj:ts proposition Nr Säl.

elen 526— 528 och för Frans Johansson till södra lotten av
Ekmanslyckan för sammanläggning med honom tillhöriga
fastigheten Baltack Lillegården 35.

23:o.

Kronoegendom©!! 1 mantal Orrevalla nr 1 i Lavads socken av Skaraborgs
län är utarrenderad till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av
2,300 kronor.

linder år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och har densamma under år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning.

Med utlåtande den 11 mars 1929 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Marits prövning frågan örn dispositionen av egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren O. Söderpalm
år 1927 upprättad karta över egendomen, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Lidköpings stad och 3
kilometer från Tådene järnvägsstation, har en areal av 231.555 hektar, varav
133,474 hektar tomt och åker, 8.053 hektar äng, 84.535 hektar avrösningsjord
och 5.493 hektar impediment.

Åkerjorden består till huvuddelen av lera och lermylla å lerbotten och
till en del av sandmylla på grusbotten, allt i behov av avdikning och av
medelgod beskaffenhet. Den genom egendomen gående ån är i behov av
reglering, då den vid starkare nederbörd översvämmar och skadar åkerjorden.

Egendomen har ej andel i samfällighet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 7 oktober 1921 har vattenfallsstyrelsen
berättigats att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen
under 40 år.

Ä egendomen finnas torpen Myggebo, Rödjorna och Slätten, bebyggda
med i huvudsak kronans hus, samt lägenheten Kvarnbotten, bebyggd med
hus, tillhöriga huvudgårdens arrendator, S. M. Nilssons stärbhusdeliigare.

linder år 1927 hava innehavarna av berörda torp och lägenhet anhållit
att få förvärva sina innehav, varvid A. N. Magnusson, som för närvarande
brukar torpet Rödjorna och lägenheten Kvarnbotten, anmält sig
som spekulant å båda lägenheterna. Vidare har M. L. Magnusson, byggnadssnickare
och son till förenämnde Magnusson, anhållit att få köpa
torpet Rödjorna.

Kronojordstyckningssakkunniga hava i anledning av de inkomna ansökningarna
och då behov av nybyggnad i en nära framtid skulle uppkomma,
föreslagit, att egendomen måtte uppdelas för försäljning i följande
lotter, nämligen huvudgården om cirka 75 hektar åker, torpet Slätten
örn cirka 12.5 hektar åker, torpet Myggebo örn cirka 15 hektar åker, torpet
Kvarnbotten om cirka 10 hektar åker, torpet Rödjorna örn cirka 1 hektar
åker, ett obebyggt jordbruk om cirka 15 hektar åker (i egendomens
norra del) samt ett obebyggt jordbruk om cirka 1 hektar åker, att upplåtas
till förstärkning av en intilliggande bebyggd mindre lägenhet.

Orrevalla nr 1
i Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ls proposition Nr 251.

Lämpliga områden husbehovsskog borde tilldelas de självständiga brukningslotterna,
ock kunde eventuellt återstående delar av skogsmarken
lämpligen sammanläggas med angränsande kronoskog.

Uppskattningsmännen hava anfört följande. Då ovan berörda fyra bebyggda
torplägenheter lämpade sig att frånskiljas egendomen och hade
äldre hus, som till största delen behövde ombyggas, förordades deras försäljning.
Huvudgården hade äldre och hårt slitna hus, varav loge, lador
och källare omedelbart behövde ombyggas; örn torpen försåldes, erfordrades
vidare uppförande av bostäder för två gifta arbetare. Kostnaderna
för dessa nybyggnader beräknades till cirka 15,000 kronor, om virke
härtill erhölles å rot från egendomens skog. Av övriga hus vore ladugården
svag och komma att inom 20 år tarva ombyggnad. På grund härav
ansåge uppskattningsmännen lämpligast att jämväl huvudgården försåldes.
Då arealen vöre i största laget, borde en obebyggd lott utläggas,
till vilken köpare ansåges kunna erhållas.

Då huvudgårdens arrendator ägde en del lius å de till försäljning föreslagna
lotterna, hava uppskattningsmännen ansett, att dessa hus borde
av kronan före lotternas försäljning inlösas. Uppskattningsmännen hava
värderat samtliga dessa hus — med undantag av vissa å förra torpet Holmen,
figurnummer å kartan 62 och 64, belägna, vilka hus såsom odugliga
borde av arrendator bortföras —- nämligen å torpet Rödjorna vedbod
och hemlighus, å torplägenheten Kvarnbotten manhus, ladugård, vedbod
och hemlighus, å torpet Myggebo ved- och vagnbod samt å torpet Slätten
ved- och vagnbod samt tillbygge till ladugård till sammanlagt 1,030 kronor.

Arrendatorn har erbjudit sig att till kronan överlämna byggnaderna
i befintligt skick för nämnda belopp med skyldighet tillika att bortföra
husen å förra torpet Holmen.

De till försäljning föreslagna områdena hava å kartan betecknats med
litt. A—F. Uppskattningsmännen hava åsatt områdena, vilka beskrivits
i vissa av extra lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 uppgjorda arealuppgifter
till styckningsförslaget i fråga, följande värden, varvid de årliga
åborättsavgälderna beräknats i smör och spannmål, 1U råg och
korn.

Litt. A. Huvudgården. Ägofigurer nr 18—29, 83 a—94, av 95 a, 95 b—
103, av 104, 109 b—189, av 256. av 257, 258—277, av 278, av 368, 369, av
370, 371—375, av 376, av 377, 378—436, av 442, 443—454, 458-478, av 500,
501—526, 531 och 533. Areal 117.336 hektar, varav 84.84 hektar tomt och åker.
5.757 hektar äng, 25.962 hektar avrösningsjord och O.777 hektar impediment.
Saluvärde 76,750 kronor, varav för avrösningsjord med växande skog
16,250 kronor. Arrendevärde 2,500 konor.

Litt. B. Rödjorna. Ägofigurer nr av 334, 335, av 336, 337—352, och av
377. Areal 4.145 hektar, varav 2.395 hektar tomt och åker, O.oos hektar äng,
1.667 hektar avrösningsjord och O.075 hektar impediment. Saluvärdet 4,725
kronor, varav för avrösningsjord med växande skog 1,000 kronor och för
huvudgårdens arrendator tillhöriga byggnader 50 kronor. Arrendevärde
225 kronor. Åborättsavgäld 36 kilogram smör och 9 hektoliter spannmål.
Samtliga byggnaders värde 1,850 kronor. Hembudsrätt har tillstyrkts för
M. L. Magnusson.

Litt. C. Kvarnbotten. Ägofigurer nr av 278, 279—333, av 334, av 336,
353—367, av 368, av 370, av 376 och av 377. Areal 17.048 hektar, varav ll.oii
hektar tomt och åker, O.117 hektar äng, 5.705 hektar avrösningsjord och O.215

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

liektar impediment. Saluvärde 14,835 kronor, varav 3,800 kronor för avrösningsjord
med växande skog och 800 kronor för huvudgårdens arrendator
tillhöriga byggnader. Arrendevärde 525 kronor. Åborättsavgäld 83
kilogram smör och 21 hektoliter spannmål. Innehavare A. N. Magnusson,
som jämte sin fader brukat lägenheten i 17 år.

Litt. D. Myggebo. Ägofigurer nr 190—255, av 256, av 257 oell av 278.
Areal 22.727 hektar, varav 15.106 hektar tomt och åker, 0.128 hektar äng,
7.075 hektar avrösningsjord och 0.418 hektar impediment. Saluvärde 16,925
kronor, varav 2,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 30
kronor för huvudgårdens arrendator tillhöriga byggnader. Arrendevärde
660 kronor. Åborättsavgäld 106 kilogram smör och 26 hektoliter spannmål.
Samtliga byggnaders värde 1,530 kronor. Innehavare A. V. Andersson,
som brukat torpet i 11 år.

Litt. E. Slätten. Ägofigurer nr 58—64, av 65, 70—82, av 95 a, 437—441,
av 442,479—499 och av 500. Areal 15.623 hektar, varav 7.888 hektar tomt och
åker, I.744 hektar äng, 5.493 hektar avrösningsjord och 0.498 hektar impediment.
Saluvärde 11,230 kronor, varav 2,200 kronor för avrösningsjord med
växande skog och 150 kronor för huvudgårdens arrendator tillhöriga
byggnader med undantag av husen vid f. d. torpet Holmen. Arrendevärde
450 kronor. Åborättsavgäld 72 kilogram smör och 18 hektoliter
spannmål. Samtliga byggnaders värde 2,000 kronor. Innehavare Gustaf
Andersson, som brukat torpet i 14 år.

Litt F. Obebyggd. Ägofigurer nr 1—17, 30—56, av 65, 66—69, av 104,
105—109 a och av 377. Areal 18.965 hektar, varav 12.234 hektar tomt och
åker, O.299 hektar äng, 6.263 hektar avrösningsjord och 0.169 hektar impediment.
Saluvärde 17,975 kronor, varav för avrösningsjord med växande
skog 9,200 kronor. Arrendevärde 400 kronor. Åborättsavgäld 64 kilogram
smör och 16 hektoliter spannmål.

Återstående delen av egendomen, å kartan utmärkt med litt. G och
innehållande 32.37 hektar, borde bibehållas i kronans ägo och förvaltas
tillsammans med skogen till närliggande kronoegendomen Gillstad nr 4
Borregården.

Egendomen i dess helhet har arrendevärderats till 4,400 kronor.

Vid uppskattningstillfället har Sven Nilsson, som nu för ovannämnda
stärbliusdelägares räkning handhade egendomens skötsel, anmält sig som
spekulant å huvudgården. Då Nilssons fader, som övertagit arrendet av
egendomen år 1864, och efter honom hans stärbhusdelägare väl och pietetsfullt
vårdat egendomen till hus och jord, hava uppskattningsmännen
förordat hembudsrätt för Nilsson vid huvudgårdens försäljning.

För upplåtelse av lotterna litt. B—F såsom åbolägenheter med rätt för
åbon att vid första avgäldstidens slut lösa området hava uppskattningsmännen
föreslagit en avgäldstid av 20 år. Åbon å en var lott borde tilllika
äga rätt till utsyning av virke å området till reparationer, vedbrand
och stängsel, vid torpet Rödjorna 5 kubikmeter och vid övriga lägenheter 6
kubikmeter, allt fast mått.

Överlantmätaren i länet har meddelat, att ur de synpunkter, som jorddelningslagen
föreskreve såsom villkor för att avstyckning må ske, intet
syntes vara att erinra mot det uppgjorda styckningsförslaget. Avstyckningen
borde liimpligast genomföras sålunda, att lotterna litt. B—G avstyckades,
varefter lotten litt. A koinme att utgöra stamfastigheten.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den verkställda värderingen
och uppskattningsmännens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Över jägmäst aren Ilar uttalat, att mot uppskattningsmännens hemställan
örn försäljning av styckningslotterna litt. A—F ej funnes något att erinra
från skogsväsendets synpunkt. Vad åter anginge förslaget att i
kronans ägo bibehålla oell som kronopark förvalta två skogslotter, litt. G
å kartan, ansåge över jägmästaren det kunna ifrågasättas, örn det ej vore
för kronan fördelaktigast att försälja även dessa lotter, då de vore av allt
för ringa ytvidd - respektive 24.37 hektar och 8 hektar — för att med
fördel kunna förvaltas såsom kronopark. Skötseln och bevakningen av
dylika mindre skogar medförde för domänverket besvär och kostnader i
en grad, som icke stöde i rimligt förhållande till den avkastning, som de
lämnade. Överjägmästaren holle sålunda före, att även nämnda skogslotter
borde försäljas, därest antagligt anbud kunde erhållas.

Beträffande saluvärdena å försäljningslotterna har över jägmästaren
framhållit, att de vid värderingen använda å-priserna för flera v i ekessortiment
vore för låga, i anledning varav han låtit verkställa ny värdering
av skogen. Överjägmästaren har hemställt, att följande värden å
skogsmark med skog å de olika lotterna måtte läggas till grund för saluvärderingen,
nämligen för litt. A 18,400 kronor, litt. B 1,100 kronor, litt.
C 4,175 kronor, litt. D 2,900 kronor, litt. E 2,500 kronor och litt. F 9.650
kronor.

Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag till egendo
mens disposition och sålunda förordat, att skogsskiftena litt. G bibehölles
i kronans ägo såsom kronopark. Mot överjägmästarens förslag till värden
å avrösningsjord och skog hade styrelsen icke något att erinra, och
borde lotternas saluvärden upptagas till de högre belopp, som föranleddes
av denna höjning, eller för litt, A till 78,900 kronor, litt. B 4,825 kronor,
litt. C 15,210 kronor, litt. Il 17,225 kronor, litt. E 11,530 kronor och litt. F
18,425 kronor. Vad anginge de huvudgårdens arrendator tillhöriga husen
å torplägenheterna ansåge styrelsen, att dessa borde av kronan inlösas
endast under förutsättning att försäljning av lotterna komme till stånd.
Då emellertid husen överlämnades i befintligt skick, borde bland försäljningsvillkoren
stadgas, att lotternas köpare icke ägde rätt till ersättning
efter syn för de eventuella brister, som kunde finnas å husen.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 6 december 1929 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av vederbörande uppskattningsmän.

I l>erörda yttrande hava uppskattningsmännen. föreslagit, att den av
dem beräknade köpeskillingen för lotten litt. A, 76,750 kronor, måtte med
hänsyn därtill, att den horde erläggas jämlikt stadgandena i 21 § och
22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. sänkas med 12 procent till 67,540 kronor. Förbehåll
örn återköpsrätt borde icke ifrågakomma beträffande lotterna litt.
A-—''1E, och avstyrktes av uppskattningsmännen även i fråga örn lotten
litt. F, där förbehåll dock kunde ifrågasättas. Uppskattningsmännen ansåge,
att sistnämnda lott icke skulle kunna försäljas med dylikt förbehåll.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 251.

Skulle förbehåll örn återköpsrätt i något fall tillämpas, borde saluvärdet
sänkas med 20 procent.

Domänstyrelsen, som ombesörjt egendomens skötsel och vård till den 14
mars 1931, anför i sitt förnyade utlåtande bland annat.

Då styrelsen ansett saluvärdet ä lotten litt. A vid köpeskillingens erläggande
genom avbetalningar under sex år utan räntegottgörelse utgöra
78,900 kronor, samt anledning i detta sammanhang icke förelåge, att
sänka saluvärdet i vad avsåge skogsmarken med därå växande skog och
att i fråga örn lotten i övrigt gå under det belopp, som med hänsyn till det
tidigare föreslagna sättet för köpeskillingens erläggande motsvarade
köpeskillingens nuvärde, ansåge styrelsen saluvärdet för lotten skäligen
böra upptagas till 72,200 kronor. Lotten borde enligt 9 § första stycket
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) hembjudas Sven Nilsson.

I fråga örn lotten litt. B syntes hembudsrätt för M. L. Magnusson böra
utverkas hos riksdagen.

Innehavarna av de bebyggda lotterna litt. C—E syntes vara berättigade
till hembud jämlikt 9 § andra stycket i ovannämnda förordning.

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen förbehåll av åter
köpsrätt icke böra föreskrivas i fråga om någon av de till upplåtelse
förordade lotterna.

För egen del finner jag ej. anledning'' till erinran mot domänstyrelsens nu
framlagda förslag. Med hänsyn till upplysta förhållanden synes hem
budsrätt till inköp av huvudgården böra medgivas Sven Nilsson.

Till frågan om dispositionen av den i kronans hand kvarvarande delen
av kronoegendomen eller lotten litt. G torde jag framdeles få återkomma,
då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Orrevalla nr 1 i
Lavads socken av Skaraborgs län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan angivits genom aA^-styckning uppdelad i lotterna litt. A—G,

dels lotten litt. A, huvudgården, må med ett salu\Tärde
av 72,200 kronor försäljas jämlikt 15 § samt
21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. och därvid enligt 9 § första stycket i förordningen
hembjudas Sven Nilsson till inköp.

dels, sedan huvudgårdens arrendator, S. M. Nilssons
stårbhusdelägare, medelst skriftlig handling förbundit
sig att, i den mån försäljning av lotterna litt. B, C, D
och E kommer till stånd, till kronan såsom dess egendom
överlämna stärbhusdelägarna tillhöriga hus vid
lotterna mot ett ersättningsbelopp av tillhopa 1,030
kronor, lotten litt. B med därå befintliga byggnader
må med ett saluvärde av 4,825 kronor såsom egnahems -

Departement

chefen.

Katrineberg
nr 3 med
Kräftängarna
nr 4 i Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lägenhet försäljas enligt sagda förordning och hembjudas
M. L. Magnusson till inköp samt lotterna litt.
C—E med därå befintliga byggnader — dock med undantag
av ovan omförmälda hus å ägofigurerna nr 62
och 64 å kartan vid lotten litt. E — må var för sig med
åsätta saluvärden, respektive 15,210 kronor, 17,225 kronor
och 11,530 kronor, såsom egnahemslägenheter försäljas
enligt nyssberörda förordning med hembudsrätt
jämlikt 9 § andra stycket i förordningen för A. N.
Magnusson till lotten litt. C, för A. V. Andersson till
lotten litt. D och för Gustaf Andersson till lotten litt. E,

dels och lotten litt. F må med åsatt saluvärde av
18,425 kronor försäljas enligt förut berörda förordning
och såsom jordbrukslägenhet utbjudas till salu enligt
13 § i förordningen;

med iakttagande, att lotterna må av köpare tillträdas
den 14 mars 1931 och att lotterna överlåtas i det
skick, vari de på grund av bestämmelserna i det vid
tillträdet utlöpande arrendekontraktet örn egendomen
skola av arrendatorn avlämnas, dock utan rätt för köpare
av någon av lotterna litt. B, C, D och E till ersättning
för de eventuella brister, som kunna finnas å
de till inlösen från huvudgårdens arrendator avsedda
husen å lotten;

skolande tillika envar köpare respektera den vattenfallsstyrelsen
medgivna rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

24:o.

Kronoegendomen 2 mantal Katrineberg eller Brotorp nr 1 och 2 jämte
Kräftängarna nr 4 och Bambotorp nr 3, en tomt, i Låstads socken av Skaraborgs
län har utarrenderats till den 14 mars 1930 mot årligt arrende av
5,000 kronor.

År 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och har år 1928 uppskattningsförrättning å egendomen hållits i vederbörlig
ordning. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren A. F. Lindeman år 1927 upprättad karta med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Mariestad och 13 kilometer
från Värings och Jula järnvägsstationer, består av fyra skiften: huvud
gårdskomplexet med en mindre areal skogsmark, skiftet Kräftängarna nr
4, även benämnt Åsbotorp, invid Eks sockens gräns samt två skogsskiften

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

k Klyftamon, belägna över 1 mil från liuvudgårdskoinplexet. Av skogsskiftena
är det s. k. Västra Klyftamoskiftet beläget invid kronoparken
Östra Kinneskogen. Enligt förberörda ägobeskrivning har egendomen en
areal av 408.95 hektar, därav 333.638 hektar tomt och åker, 15.43? hektar äng,
6.088 hektar betesmark, 46.944 hektar skogsmark och 6.843 hektar impediment.

Åkerjorden består av mager, styv och svårbrukad lera å lerbotten, av
sämre beskaffenhet, och till en mindre del av madjord å lerbotten, av god
beskaffenhet. Jorden under huvudgården och Åsbotorp lider i hög grad
av ofta återkommande översvämningar från Kräftån med bikanaler och
är svår att utdika. Vid fastighetstaxeringen år 1927 beräknades, att 101
hektar av åkern ej såsom sådan kunde brukas utan blott delvis utnyttjas
som betesmark. De ofta återkommande och långvariga översvämningarna
hava lett till en allmän försumpning å delar av egendomen, där till och
med den svaga gräsvegetationen börjat efterträdas av vattenväxter. Sedan
eirka 15 år tillbaka har utredning pågått örn reglering av Tidan och Kräftån
med biflöden, varigenom egendomen skulle kunna torrläggas. Laga
syneförrättning härom är nu avslutad och visar följande resultat av den
ifrågasatta torrläggningen:

för Katrineberg för Åsbotorp

blivande värde ............

nuvarande värde ........

förbättring ....................

deltagningskostnad........

deltagningsskyldighet

kronor 110,070
» 54,300

» 55,770

» 51,748

procent 7.8 40 6

44,882: —

22,800: 50

22,081: 50
20,566: —
3.1161

Inför Västerbygdens vattendomstol pågår för närvarande rättegång örn
det föreslagna företagets eventuella skada å nedanför liggande vattenverk,
och det kan för närvarande ej utredas, huruvida företaget till följd av
denna rättgång och dess följder kan komma till utförande.

Den till torpen hörande jorden ligger i egendomens utkanter och är relativt
oberörd av vattenskada.

Byggnaderna vid huvudgården äro till större delen äldre, illa uppförda
och delvis under en lång följd av år på ett mindre lämpligt sätt underhållna.
Ladugården och bärgningshusen äro särskilt svaga och tarva snar
ombyggnad, och stallet, som är uppfört under arrendeperioden, är olämp
ligt för sitt ändamål genom konstruktion och storlek samt därtill vilande
på svag grund.

Utskiftet Åsbotorp är obebyggt.

Till egendomen höra åtskilliga torp, vilkas byggnader delvis äro i dåligt
skick.

Egendomen bär andel i Östra Stöpens häradsallmäning med en genomsnittlig
årlig utdelning av 40 kronor.

På grund av jordens och byggnadernas mindre goda tillstånd hava
uppskattning smännen föreslagit försäljning av egendomen med undantag
av förberörda Västra Klyftamoskiftet, vilket borde behållas och förvaltas
tillsammans med kronoparken östra Kinneskogen. Beträffande den till
försäljning avsedda delen har i samråd med vederbörande distriktslantmätare
och skogsstatstjänstemän uppgjorts förslag till styckning i nära
överensstämmelse med ett av kronojordstyckningssakkunniga framlagt
förslag. Enligt uppskattningsmännens plan skola av egendomen försäljas
följande lotter, nämligen huvudgården med östra Klyftamoskiftet, utskiftet
Åsbotorp samt elva mindro jordbrukslägenheter och två bostadslägen-''

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

heter. Då skogstillgången å egendomen vore otillräcklig, hade nödigskogsmark
ej kunnat tilläggas de olika jordbruksfastigheterna, utan hade
tillgängliga ängs- och skogsområden fördelats mellan lotterna så, att största
möjlighet till tilldelning'' av skogsmark skett på samma gång som lämpliga
gränser mellan lotterna vunnits. Att mellan lotterna fördela Västra
Klyftamoskiftet har ej ansetts lämpligt, då de föreslagna småbruken ej
linnde tänkas hava någon väsentlig nytta av ett cirka 11 kilometer från
hemskiftet illa beläget mindre skogsområde.

I juni 1929 hölls å egendomen av- och tillträdessyn mellan arrendatorn
S. M. Dne-Bojes konkursbo, avträdare, och ene löftesmannen för DueBojes
arrende, godsägaren Walter Fornander i Moholm, vilken jämlikt
domänstyrelsens resolution den 24 maj 1929 fått arrenderätten till egendomen
å sig överlåten, tillträdare, varvid egendomens byggnader och anläggningar
påsynades åtskilliga brister. Sålunda föreskrevos reparationer
å ladugårdsbyggnaden för ett belopp av 7,628 kronor, av vilket bristbelopp
enligt uppgift av vid synen närvarande kronoombudet 5,458 kronor belöpa
å fähuset och 2,170 kronor å logen. Vidare påsynades Alissa tidigare
såsom oreparerbara ansedda torphus följande husrötebelopp, nämligen

Ö. Ödegärdet	boningshus	................................. kronor	250
	ladugård ..............................	................................. »	350
Bäcken	boningshus .........................	................................. »	400
	ladugård .............................	................................. »	350
Stenåker	boningshus ..........................	................................. »	400
		kronor	1,750.
Synemännen föreskrevo reparationer vore synnerligen otidsenliga, sålunda:	i följande torpbyggnader,	vilka
Långenstorp	ladugård ..............................	................................ kronor	125
	svinhus .................................	................................. »	25
Beten	ladugård ..............................	................................. »	125
	svinhus..................................	................................. »	25
Sunnerkullen	boningshus ..........................	................................. »	300
	ladugård ..............................	................................. »	250
Perstorp	boningshus ..........................	................................. »	275
Stenåker	ladugård ..............................	................................. »	300
		eller tillhopa kronor	1,425.

För bristande dikning m. m. pådömdes slutligen ett belopp aA" 1,875 kronor.

Då det vore synnerligen olämpligt att å förberörda för framtiden för
egendomen otjänliga fähus och torphus nedlägga så betydande reparationskostnader
som de Aud synen ådömda, enär husen inom den allra närmaste
framtiden måste nygöras och då bristerna i dikningen vore orsakade aAr
de s\Tårartade vatt e n a A’ 1 erin i n gs förhållan d e n a, har domänstyrelsen för att
göra huvudgården, som måste anses så gott som osäljbar, lättare att sälja
eller eventuellt ånyo utarrendera, den 15 augusti 1929 på ansökan medgivit,
att Fornander må vid egendomen dels omändra nuvarande stallet till ladugård,
dels ock nybygga stall intill ladorna i enlighet med aA^ styrelsen
lämnade bestämmelser; och har styrelsen förordnat att, därest ifrågavarande
arbeten, Anika skulle vara fullbordade inom den 1 februari 1930,
bleve vid besiktning av domänintendenten å kronans vägnar avrsynade och
godkända, Fornander, som Aud sitt aArträde aA^ egendomen den 14 mars 1930

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

linde att avlämna egendomen i fullgott skick, skulle dels befrias från fullgörande
av följande vid synen egendomen påsynade brister, nämligen

reparation av fähuset vid huvudgården .................................... kronor 5,458

» » förberörda till avsyning föreslagna torphus vid

Ö. Ödegärdet, Bäcken och Stenåker ............... » 1,750

» » förberörda äldre ej reparerbara torphus vid

Långenstorp, Beten, Sunnerkullen, Perstorp

och Stenåker ........................................................ » 1,425

iståndsättning av bristande dikning ........................................... » 1,875

inre reparationer i stallbyggnaden................................................ » 250

Summa kronor 10,758,

dels äga nedriva och utan ersättning till kronan bortföra förberörda till
avhysning ifrågasatta torphus vid Ö. Ödegärdet, Bäcken och Stenåker, av
domänintendenten tidigare värderade till 215 kronor, dels ock äga att genom
eftergift å arrendeavgiften bekomma ett belopp av 1,000 kronor.

Enligt medgivande av domänstyrelsen den 25 oktober 1929 har numera
jämlikt avtal med S. M. Due-Bojes konkursbo och egendomens nuvarande
arrendator, Fornander, konkursboet mot en ersättning av 1,500 kronor till
kronan såsom dess egendom överlämnat konkursboet tillhöriga, vid huvudgården
befintliga vedbod och hönshus ävensom till en elektrisk anläggning
hörande fast förlagda ledningar och anslutningskontakter, sedan
vissa brister avhjälpts samt Fornander åtagit sig brandförsäkring
och underhåll av sagda hus och anläggning i därefter befintligt skick.

Sedermera har upplysts, att Fornander begagnat sig av styrelsens med
givande den 15 augusti 1929 och redan till huvudsaklig del uppfört den
nya stallbyggnaden; och har domänintendenten ifrågasatt, att då efter det
saluvärderingen under år 1928 ägt rum viss skog utstämplats å en del lotter,
saluvärdena för dessa lotter måtte minskas enligt ett av jägmästarenuppgjort
förslag, att de av uppskattningsmännen beräknade saluvärdena
för huvudgårdslotten och lotten Åsbotorp måtte minskas med 12 procent,
örn köpeskillingen skulle komma att erläggas enligt 22 § B) i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m„ att saluvärdena för lotterna litt. C, K och X måtte minskas
för litt. C med 135 kronor på grund av att husen å Östra Ödegärdet komme
att borttagas, för litt. K med 65 kronor med hänsyn till att husen å Bäcken
komme att borttagas och för litt. N med 15 kronor på grund av att
boningshuset å Stenåker komme att borttagas, samt att saluvärdet för
huvudgårdslotten måtte ökas med 1,500 kronor för till lotten numera inlösta
hus och elektrisk anläggning. I övrigt har framhållits, att anledning
ej förekomme att förorda återköpsrätt vid försäljningarna, att, örn
sådant förbehåll likväl ansåges böra göras, de föreslagna köpeskillingarna
borde minskas med 20 procent, att i de fall, vederbörande spekulanter ej
innehaft sina lägenheter i 10 år, skäl dock ansåges föreligga för medgivande
av hembudsrätt för dem vid försäljningarna, samt att försäljningsförslaget,
utöver vad nu angivits, icke behövde vidare jämkas för
att kunna anslutas till bestämmelserna i ovannämnda förordning.

I det av uppskattningsmännen förordade försäljningsförslaget hava saluvärdena
upptagits med de av domänintendenten ifrågasatta jämkningarna,
dock att den föreslagna nedsättningen med 12 procent av saluvärdena
för huvudgårdslotten och lotten Åsbotorp icke iakttagits; vidare har, då

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

enligt vad överlantmätaren i ärendet framhållit lotten litt. B icke komme
att tilldelas någon andel i häradsallmänningen, det av uppskattningsmännen
upptagna värdet härför ej medräknats i lottens saluvärde, varjämte
på grund härav och i anslutning till ett av överlantmätaren uppgjort
något ändrat förslag till uppdelning å övriga jordbrukslotter av
allmänningsandelen vissa jämkningar i övrigt i saluvärdena vidtagits.
Lotterna äro å kartan skilda från varandra medelst röda linjer och beskrivna
i ett av förenämnde Lindeman den 27 november 1928 upprättal
förslag till avstyckningar från egendomen. Försäljningsförslaget är av
följande innehåll.

Litt. A, huvudgården jämte Östra Klyftamoskiftet.

Areal 179.713 hektar, därav 160.954 hektar tomt och åker, 2.797 hektar ängsoch
odlingsmark samt 15.962 hektar avrösningsjord; saluvärde 103,000 kronor,
därav 18,750 kronor för avrösningsjord med växande skog och 360 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 2,150 kronor.

Ä lotten har köpeanbud inkommit från egendomens arrendator vid uppskattningstillfället
S. M. Due-Boje, vilken brukat egendomen sedan år 1923
och därvid sökt hålla åkerjorden i god kultur men genom så gott som årligen
återkommande svåra översvämningar misslyckats härutinnan och
under arrendetiden därigenom åsamkats en förlust på cirka 100,000 kronor.
Hans strävan har, enligt vad uppskattningsmännen uttalat, gått
ut på att söka rätta till jordbruket, varför byggnadsunderhållet, som var
mycket försummat vid hans övertagande av arrendet, eftersatts, särskilt
sedan han å egendomen genom 1923 och 1924 års översvämningar förlorat
så gott som hela sin förmögenhet. Då detta anbud författningsenligt icke
kunde tillstyrkas, borde lotten utbjudas å offentlig auktion.

Litt. B, Kräftängarna nr 4 eller Åsbotorp (obebyggd).

Areal 66.47 hektar, därav 52.3S9 hektar tomt och åker, 4.351 hektar ängsoch
odlingsmark samt 9.73 hektar avrösningsjord; saluvärde 17,725 kronor,
därav 2,100 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde 800
kronor.

Å denna lott hava anbud inkommit dels från förenämnde Due-Boje
och dels från Algoth Adamson, vilken brukat skiftet sedan år 1920 och
äger egendomen Boterstena, enligt tillgängliga uppgifter innehållande
cirka 110 hektar vattensjuk åker. Tillsammans med sistnämnda egendom
har lotten litt. B brukats under omkring 30 år. Uppskattningsmännen
hava tillstyrkt det senare anbudet.

Litt. C, torpet Borrås med Östra Ödegärdet.

Areal 21.926 hektar, därav 19.917 hektar tomt oell åker, 0.48 hektar ängsoch
odlingsmark samt I.529 hektar avrösningsjord; saluvärde 19,690 kronor,
därav 1,975 kronor för avrösningsjord med växande skog och 64 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 900 kronor.

Karl Svensson, vilken för närvarande åtnjöte fattigunderstöd och snart
torde komma att intagas å åldersdomshem, borde förbehållas rätt att under
sin livstid hava honom tillhöriga bodbyggnad och skjul kvarstående vid
östra Ödegärdet mot en årlig avgäld av 2 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Amandus Persson, vilken väl brukat
torpet sedan år 1915. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. D, torpet Ödegärdet.

Areal 17.864 hektar, därav 13.7 hektar tomt och åker, 0.961 hektar ängsoch
odlingsmark samt 3.203 hektar avrösningsjord; saluvärde 17,965 kro -

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

lior, därav 3,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 56 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 820 kronor.

Anbud å denna lott Ilar inkommit från Oskar Persson, vilken väl brukat
lotten sedan år 1925 och äger en bodbyggnad därå. Anbudet har av
uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. E, torpet Lunkenstorp.

Areal 14.785 hektar, därav II.127 hektar tomt och åker, 0.684 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.974 hektar avrösningsjord; saluvärde 14,935 kronor,
därav 1,950 kronor för avrösningsjord med växande skog samt 56
kronor för andel i häradsallmänning; arrendevärde 680 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Johan G. Andersson, vilken väl
brukat lotten sedan år 1912. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. F, Långenstorp.

Areal 11.42 hektar, därav 8.492 hektar tomt och åker, 1.428 hektar ängsoch
odlingsmark samt 1.5 hektar avrösningsjord; saluvärde 10,040 kronor,
därav 1,875 kronor för avrösningsjord med växande skog och 40 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 450 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Gustav Pettersson, vilken väl
brukat lotten sedan år 1926 samt äger bod och källare därå. Anbudet har
av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Förbehåll borde göras örn rätt för August Pettersson och hans hustru
att under deras livstid hava ett Pettersson tillhörigt boningshus kvarstående
å lotten mot en årlig ersättning av 5 kronor. Boningshuset avsåges
att efter August Petterssons död begagnas till salulotten, och önskade
August Pettersson, vilken vore fader till Gustav Pettersson, ej inköpa tomten,
vilken läge mitt uppe i lottens tomtplats.

Litt. G, torpet Beten (Kärret).

Areal 17.437 hektar, därav 13.218 hektar tomt och åker, 2.166 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.053 hektar avrösningsjord; saluvärde 12,550 kronor,
därav 1,950 kronor för avrösningsjord med växande skog och 48 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 565 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Hjalmar Johansson, vilken väl
brukat lotten sedan år 1917. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. H, torpet Sunnerkullen.

Areal 13.807 hektar, därav 11.584 hektar tomt och åker, O.212 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.on hektar avrösningsjord; saluvärde 10,760 kro-,
nor, därav 2,000 kronor för avrösningsjord med växande skog och 40 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 495 kronor.

Å denna lott bär anbud inkommit från Karl Johansson, vilken väl
brukat lotten sedan år 1925 samt äger två bodbyggnader, svinhus, lada
och källare vid densamma. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. 1. torpet Skogen.

Areal 14.267 hektar, därav 10.638 hektar tomt och åker, I.519 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.n hektar avrösningsjord; saluvärde 9,480 kronor,
därav 1,400 kronor för avrösningsjord med växande skog och 32 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 430 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Karl Andersson, vilken väl

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

brukat lotten sedan år 1925 samt äger boningshus, magasin, brygghus, bod
och källare å densamma. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. K, torpet Perstorp.

Areal 14.247 hektar, därav Kloos hektar tomt och åker, 1.802 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.44 hektar avrösningsjord; saluvärde 12,260 kronor,
därav 1,850 kronor för avrösningsjord med växande skog och 48 kronor
för andel i häradsallmänning; arrendevärde 560 kronor.

Förbehåll borde göras örn rätt för Maria Pettersson att under sin livstid
hava ett henne tillhörigt boningshus där kvarstående mot en årlig av
gäld av 3 kronor. På grund av husets dåliga beskaffenhet och sin höga
ålder önskade Maria Pettersson ej inlösa tomten.

Å denna lott har anbud inkommit från Josef Johansson, vilken väl brukat
lotten sedan år 1925 och äger en mindre byggnad vid denna. Anbudet
har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. L, obebyggd.

Areal 12.479 hektar, därav 9.739 hektar tomt och åker, O.302 hektar ängsoch
odlingsmark samt 2.438 hektar avrösningsjord; saluvärde 8,680 kronor,
därav 2,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 24 kronor för
andel i häradsallmänning; arrendevärde 390 kronor.

Litt. M, torpet Stenåker.

Areal II.997 hektar, därav 7.788 hektar tomt och åker samt 4.211 hektar ängsoch
odlingsmark; saluvärde 7,860 kronor, därav 600 kronor för växande
skog och 24 kronor för andel i häradsallmänning; arrendevärde 350 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Hjalmar Låstberg, vilken väl
brukat lotten sedan år 1921. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.
Vidare har Oscar Ekstedt anhållit att få förvärva den inom lottens
område belägna ägofiguren nr 612 för att som betesmark tilläggas
hans intilliggande jordbruk örn cirka 22 hektar. Då området i fråga lämpligen
borde tillhöra lotten litt. M, har ansökningen icke föranlett någon
uppskattningsmännens åtgärd.

Litt N, en jordbrukslägenhet.

Areal 4.612 hektar, därav 3.882 hektar tomt och åker, O.15 hektar ängsoch
odlingsmark samt 0.58 hektar avrösningsjord; saluvärde 3,185 kronor,
därav 525 kronor för avrösningsjord med växande skog och 8 kronor för
andel i häradsallmänning.

Å denna lott äger Emil Johansson boningshus och nyuppförd ladugård,
och har Johansson anhållit att få inköpa ett mindre jordområde omkring
husen för att kunna bilda sig ett eget hem. Jorden till lotten har Johansson
aldrig brukat. Då Johansson vore mindre bemedlad och ägde förutsättning
för drivande av jordbruk och då örn honom lämnats goda vitsord,
hava uppskattningsmännen tillstyrkt Johanssons ansökning. Vidare har
Vilhelm Johansson anhållit att få köpa någon jord från egendomen för en
önskvärd utvidgning av hans intilliggande jordbruk örn cirka 11 hektar
åker. Då denna jord huvudsakligen inginge i lotten litt. N och företräde
borde lämnas Emil Johansson, som ägde boningshus och ladugård vid lotten,
har Vilhelm Johanssons ansökning icke föranlett någon åtgärd från
uppskattningsmännens sida.

Litt. O, en bostadslägenhet.

Areal 0.525 hektar, därav O.075 hektar tomt och åker samt O.45 hektar ängs -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

och odlingsmark; saluvärde 315 kronor, därav 165 kronor för växande skog-;
arrendevärde 18 kronor.

A denna lott har anbud inkommit från Johannes Johansson, vilken sedan
år 1912 äger boningshus med uthus å lotten. Anbudet har av uppskattningsmännen
tillstyrkts.

Litt. P, en bostadslägenhet.

Areal 0.144 hektar, därav O.132 hektar tomt och åker samt O.012 hektar ängs■oeh
odlingsmark; saluvärde 110 kronor; arrendevärde 6 kronor.

Å denna lott bär anbud inkommit från Lars Johan Andersson, som är
född å gården och äger boningshus, vedbod, uthus och källare å lotten. Anbudet
har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Vid samtliga försäljningar borde köpare åläggas att till så stor del, som
faller å respektive lott, ansvara för kostnaderna för Tidans och Kräftåns
med bikanalers reglering ävensom förbehåll göras därom att endast kronoegendomen
tillhöriga byggnader ingå i köpen.

Vidare har uppgjorts förslag till upplåtelse under åborätt av jordbrukslotterna
med undantag av de stora lotterna litt. A och B. Samtliga spekulanter
hava uttalat önskan att få förvärva lotterna med äganderätt och
hava uppskattningsmännen tillstyrkt denna upplåtelseform.

Överlantmätaren har anfört bland annat. Lotten litt. B vore identisk med
förberörda jordebokslägenheten Kräftängarna nr 4, två ängar. Då jordebokslägenheten
saknade mantal, hade den icke någon andel i häradsallmänningen
Östra Stöpen. Ägofördelningen mellan de olika styckningslotterna
hade icke givit anledning till anmärkning, varför hinder för lotternas
frånskiljande genom avstyckning icke syntes möta ur de synpunkter,
som i jorddelningslagen uppställdes som villkor för att avstyckning
linge ske.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava i sak icke haft något att erinra
mot värderingen och uppskattningsmännens förslag.

Sedan på hemställan av domänstyrelsen ägodelningsdomaren i Vadsbo
härads domsaga genom beslut den 20 juli 1929 förordnat, att hemmanen
Brotorp eller Katrineberg nr 1 och 2, vartdera örn 1 mantal, skulle sammanläggas
till en fastighet, har kammarkollegium den 4 september 1929
förordnat, att den nybildade fastigheten skulle benämnas Katrineberg nr 3.
På därom gjord anhållan har kammarkollegium vidare den 21 september
1929 förordnat, att kronojordlägenheten Rambotorp nr 3, en tomt, skulle
■såsom obefintlig ur jordeboken uteslutas.

Med utlåtande den 27 december 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte föreliggande förslag till egendomens disposition
och hade ej något att erinra mot saluvärdena, sådana de här ovan upptagits.
Lotterna litt. A och B borde utbjudas till salu under hand enligt
15 § i 1929 års upplåtelsegrunder. Lotterna litt. O och P borde upplåtas
såsom bostadslägenheter, därvid nuvarande innehavarna ägde hembudsrätt
enligt 10 § i förordningen, övriga lotter borde upplåtas såsom jordbrukslägenheter.
Av innehavarna av sistnämnda lägenheter funnes en del, som
Bihang lill riksdagens protokoll 19H0. 1 sami. 21b hafi. (Nr 251.)

Departements chefen.

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

■den 14 mars 1931, intill vilken dag styrelsen ombesörjt egendomens utarrendering,
icke brukat lägenheterna under 10 år. Då samtliga ägde hus
å lotterna, ville styrelsen för sin del förorda hembudsrätt åt alla. I fråga örn
lotten litt. N hade spekulanten därå aldrig hrukat jorden till lotten. Då
han ägde hus, tillräckliga för hela lottens areal, föreslog styrelsen, att
honom måtte medgivas hembudsrätt till lotten.

På grund av de föreliggande förhållandena ansåge styrelsen lämpligt,
att lotterna försåldes i det skick, de vid tillträdet befunne sig. Då lotterna
saluvärderats utan hänsyn till de förbättringar, som kunde uppkomma
genom en eventuell reglering av Tidan och Kräftån med bikanaler, borde
bland försäljningsvillkoren upptagas skyldighet för köparna att ansvara
för de på respektive lott belöpande kostnader för företaget i fråga.

Tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen
hade av Kungl. Maj:t medgivits dels den 21 december 1917 åt Sten Kindström
och L. D. Larsson, vilken rätt sedermera övertagits av kraftaktiebolaget
Nykvarn—Tidan, dels den 31 januari 1919 åt detta bolag och dels den
7 oktober 1921 åt vattenfallsstyrelsen.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen
förordat.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av den i kronans hand
kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då
riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Katrineberg nr 3
jämte Kräftängarna nr 4 i Låstads socken av Skaraborgs
län må försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

lotterna litt. A och B, vilka skola var för sig utbjuda»
till siiri enligt 15 § i förordningen,
lotten litt. L såsom jordbrukslägenhet, vilken skall
utbjudas till salu enligt 13 § i förordningen,
lotterna litt. C, D, E, F, G, H, I, K, M och N var för sig
såsom jordbrukslägenheter med hembudsrätt för Amandus
Persson till lotten litt. C, för Oskar Persson till
lotten litt. D, för Johan G. Andersson till lotten litt. E,
för Gustav Pettersson till lotten litt. F, för Hjalmar
Johansson till lotten litt. G, för Karl Johansson till
lotten litt. H, för Karl Andersson till lotten litt. I, för
Josef Johansson till lotten litt. K, för Hjalmar Låstberg
till lotten litt. M och för Emil Johansson till lotten
litt. N samt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lotterna litt. O och P var för sig såsom bostadslägenheter
med hemhudsrätt för Johannes Johansson till lotten
litt. O och för Lars Johan Andersson till lotten litt.

med iakttagande i övrigt, att endast kronoegendomen
tillhöriga, å fastigheterna befintliga hus och anläggningar
ingå i försäljningen av fastigheterna, att särskilt
för sig till reparationsarbete vid egendomen utstämplad
skog ej ingår i försäljningen av fastigheterna,
att fastigheterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet
befinna sig, dock att med lotterna litt. C, K och N
icke följa ovanherörda till nedtagning medgivna hus,
nämligen vid lotten litt. C boningshus och ladugård
vid Östra Ödegärdet, vid lotten litt. K boningshus och
ladugård vid Bäcken samt vid lotten litt. N boningshus
vid Stenåker, att Karl Svensson äger rätt att under
sin livstid hava honom tillhöriga bodbyggnad och
skjul kvarstående vid Östra Ödegärdet å lotten litt. C
mot en årlig avgäld till lottens innehavare av 2 kronor,
att August Pettersson och hans hustru äga rätt att
under deras livstid hava ett Pettersson tillhörigt boningshus
kvarstående å lotten litt. F mot en årlig avgäld
till lottens innehavare av 5 kronor samt att Maria
Pettersson äger rätt att under sin livstid hava ett henne
tillhörigt boningshus kvarstående å lotten litt. K mot
en årlig avgäld till lottens innehavare av 3 kronor;
åliggande det i övrigt köparna att ansvara för de på
respektive lott belöpande kostnader för Tidans och
Kräftåns med bikanalers reglering samt att respektera
den innehavare av elektriska ledningar medgivna
rätt att hava dylika ledningar framdragna över fastigheterna.

25:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stora Årsås nr 1 i Segerstads socken av stora Årsås
Värmlands län har för domänfondens räkning varit utarrenderad till den nr 1 * Värmls
mars 1929 mot en årlig avgäld av 2,010 kronor. För ordnandet av egendomens
framtida disposition har domänstyrelsen föranstaltat om skötsel
och vård av egendomen under ytterligare två år eller till den 14 mars 1931.

Uppskattningsförrättning å egendomen har hållits under år 1926. Av
uppskattningsinstrumcntet med därtill fogade handlingar, däribland en
över egendomen av distriktslantmätaren E. Högdahl år 1918 upprättad
karta, inhämtas bland annat.

100 Kungl. Majda proposition Nr 251.

Egendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 6 kilometer från Vålberga
och 10 kilometer från Edsvalla stationer å Göteborg—Bergslagernas järnväg
samt 22 kilometer från Karlstad.

Egendomen omfattar 205.563 hektar, varav 90.152 hektar åker, 3.899 hektar
äng, 109.246 hektar avrösningsjord och 2.266 hektar impediment.

Åkern består av torr och hård lerjord. Ängen utgöres av stenbundna
backar. Å kartan såsom åker angivna ägofigurerna nr 130—138 äro liksom
skogsmarken ställda under skogsstatens vård och förvaltning. Skogsmarken
är betydlig och belägen runt omkring inägojorden.

Å egendomen finnes en lägenhet, Götviken, belägen på skogsmarken
och av skogsstaten upplåten under arrende till en del åt huvudgårdens
arrendator, Gustaf Johansson, och till en del åt Otto Kvist.

Huvudgårdens byggnader äro gamla och otidsenliga, delvis i gott
skick men för egendomens behov knappast tillräckliga.

Byggnaderna å lägenheten tillhöra Kvist.

Nors och Segerstads elektriska andelsförening har jämlikt Kungl.
Maj:ts resolution den 27 januari 1922 medgivits rätt att över egendomen
hava framdragna elektriska högspänningsledningar.

I anslutning till det utlåtande, som avgivits av kronojordstyckninyssakkunniga
hava upp skattning smännen förordat egendomens uppdelning
oell försäljning i fem lotter. Enligt uppdelningsförslaget, varöver beskrivning
år 1927 avfattats av distriktslantmätaren Högdahl, skulle lotterna,
vilka jämväl angivits å kartan, utgöras av huvudgården, tre obebyggda
jordbrukslägenheter samt lägenheten Götviken.

Domänstyrelsen har vid granskning av detta dispositionsförslag funnit
det huvudgården eller ägolotten I tilldelade området onödigt stort. Enligt
styrelsens åsikt kunde nämligen detta område begränsas till det i beskrivningen
över delningsförslaget ägolotten tilldelade första skiftet, omfattande
58.215 hektar åker, 2.161 hektar äng, 42.140 hektar skogsmark och 0.802
hektar impediment. Det huvudgården jämväl tilldelade andra skiftet, bestående
av huvudsakligen skogsmark, borde enligt styrelsens förmenande
lämpligen bibehållas i kronans ägo. Styrelsen ansåge därför, att egendomen
borde uppdelas i sex lotter, nämligen ovan omförmälta skogslott,
huvudgården med ovan angiven begränsning samt de av uppskattningsmännen
föreslagna fyra mindre lotterna.

Överlantmätaren har i avgivet yttrande förklarat, att nr jorddelningslagens
synpunkt hinder icke förelåge för egendomens uppdelning på ovan
angivet sätt, men har han i fråga örn den till försäljning avsedda lotten V
eller lägenheten Götviken förordat den förändringen, att lägenhetens
gräns i väster skulle dragas på sätt å kartan med blyerts av honom angivits.
Lägenhetens ägoinnehav skulle därigenom på bekostnad av lotten
IV utökas med O.210 hektar skogsmark.

Med iakttagande av berörda, av överlantmätaren föreslagna jämkning
skulle egendomen komma att uppstyckas i följande sex lotter med arealer
och saluvärden, som nedan angivas.

Kungl. Martts proposition Nr 251.

101

Lott		Are	al h e	t t a r		Saluvärde kronor
åker	äng	skogs- mark	impedi- ment	summa	summa	därav för skog
		A. Att försäljas.
I, huvudgården ............	58.215	2.161	42.140	0.802	103.818	57,800	20,130
II, obebyggd ..................	10.373	0.0 2 5	9.140	0.030	19.568	6,400	2,800
III, » ..................	11.310	0.160	10.480	0.024	21.974	7,300	3,300
IV, » ..................	9.150	1.178	12.040	0.080	22.398	7,225	4,140
V, Götviken ..................	0.7 54	0.375	2.130	—	3.259	1,125	610
	B. Att	bibehållas i kronans ägo.
VI, ägoligurerna av 157, av
158, av 184 och 185......	0.350		33.316	—	33.0 6 6

Härtill kommer ytterligare 1.380 hektar impediment, bestående av vägar,
vilka böra fördelas å de lotter, inom vilkas områden vägarna, äro belägna.

Någon erinran mot detta dispositionsförslag Ilar icke framställts från
vederbörande skogsstatstjänstemäns sida.

Beträffande ingen av förs ä l,j n i n gs 1 o t ter na hava uppskattning smännen
ansett sig böra förorda upplåtelse under åborätt. De hava, därest dock sådan
upplåtelse ansåges erforderlig, på sätt i uppskattningsinstrumentet
närmare angivits, verkställt beräkning av erforderliga avgälder.

Domänintendenten bär i avgivet yttrande uttalat den mening, att särskilda
villkor i fråga örn försäljningslotternas användning icke vore
behövliga, liksom icke heller någon återköpsrätt av lotterna vore från
kronans sida påkallad. I händelse sådan rätt ansåges böra vid försäljning
ifrågakomma, har domänintendenten förordat en nedsättning i
åsätta saluvärden med 15 procent.

Kronoegendomens arrendator, Gustaf Johansson, vilken sedan år 1907
innehaft egendomen, bar i skrivelse till domänintendenten meddelat, att
han icke önskade hembud å huvudgården till det åsätta priset.

Brukaren av lotten V eller lägenheten Götviken, Otto Kvist, har däremot
gjort framställning örn att lägenheten måtte hembjudas honom.

Med utlåtande den 17 januari 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Då Johansson icke önskade hembud å huvudgården
har styrelsen föreslagit, att lotten måtte försäljas å offentlig
auktion till den högstbjudande. I fråga örn Kvist, som visserligen icke
innehaft lägenheten Götviken längre än från år 1924, funné styrelsen, vid
det förhållande att han vid tidpunkten för arrendeuppskattningen enligt
då gällande författning måste anses, såsom innehavare av egna hus å
lägenheten, till denna hava ägt hembudsrätt, att lägenheten nu borde till
angivet saluvärde hembjudas honom. Ägolotterna II, III och IV borde försäljas
under hand till egna hem. I likhet med uppskatta ingsmännen an -

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

såge styrelsen, att ingen av de till försäljning’ avsedda lägenheterna borde
upplåtas under åborätt, liksom icke heller några villkor örn återköpsrätt
vid lotternas försäljning'' borde stadgas.

Departements- Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition
chefen. jjnner jag mjg kunna biträda.

Frågan örn disposition efter den 14 mars 1931 av den i kronans ägo
kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens beslut
i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Stora Årsås
nr 1 i Segerstads socken av Värmlands län blivit på
ovan omförmält sätt uppdelad i sex lotter, huvudgården
må jämlikt stadgandet i 15 § av förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. utbjudas å offentlig auktion
och de fyra med II—V betecknade lotterna jämlikt
13 § i förordningen upplåtas till egna hem, lotten V
eller lägenheten Götviken med hembudsrätt för Kvist,
med skyldighet för köpare av de till försäljning avsedda
lotterna att, i den mån förvärvad lott beröres av
Nors och Segerstads elektriska andelsförenings ovan
omförmälta elektriska högspänningsledningar, respektera
den föreningen medgivna rätten att hava ledningar
framdragna över lotten; börande vid försäljning
av ägolotterna köpare av envar lott ävensom kronan
förbehållas rätt till gemensamt bruk av den med
ägofigur nr 170 å kartan betecknade vägen, varjämte
kronan för lotten VI samt köpare av lotten V böra förbehållas
rätt till väg, den förra över lotterna III och
IV och den senare över lotterna II, III och IV.

26:o.

Solberga gård Jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 11 april 1924 har för kronans räkning
» re ro an. ;nköpts vissa fastigheter, bland andra avsöndrade lägenheten Solberga
gård l1 i Nysunds socken av Örebro län. De sålunda inköpta fastigheterna
hava förvaltats under benämning kronoparken Villingsberg.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av ifrågavarande lägenhet, har
på domänstyrelsens föranstaltande domänintendenten i länet med biträde
av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare och distriktslantmätare
år 1926 upprättat förslag till försäljning med saluvärdering av de
områden, som borde försäljas. Sedermera hava uppskattningsmännen

103

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

kompletterat förslaget, så att detsamma ansluter sig till bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. samt i samband därmed föreslagit viss nedsättning
i förut angivna saluvärden, varjämte domänintendenten på framställning
av domänstyrelsen meddelat uppgift å beräknade arrendevärden.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 4 februari 1930 underställt
Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid överlämnat
ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Carl
Berner år 1925 upprättad karta och av distriktslantmätaren Athos Eckerbom
samma år uppgjord beskrivning med förslag till avstyckning. Av
handlingarna inhämtas bland annat:

Egendomen är belägen omkring 2.5 kilometer sydost örn Degerfors station.
Saluområdet angränsar i norr enskilda tillhöriga fastigheter och
i väster järnvägen mellan Svartå och Degerfors stationer samt genomskäres
av landsvägen Degerfors—elsboda.

Åkerjorden, som är förlagd i ett sammanhängande skifte, utgöres av
övervägande blandad lerjord, mullfattig och kärv, något sandjord
samt en obetydlig areal svartmylla. Lerjorden är i allmänhet av
hård och tämligen ofruktbar beskaffenhet samt huvudsakligen dränerad
med öppna diken. Jorden är kalkfattig och för närvarande tämligen ut
armad på grund av det ringa kreatursantal, som hålles vid egendomen.
Betesmarken består av tidvis översvämmad mark samt lämnar nödtorvtigt
bete för gårdens djur under kortare tid av försommaren. Egendomen
saknar torp och är i sin helhet under eget bruk. Brukningskostnaderna
äro på grund av läget tämligen höga. Avsättning för mjölk och
mejeriprodukter finnes i Degerfors samhälle.

Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.

Åkerjorden jämte till gården hörande betesmark är för tiden den 14 mars
1925—den 14 mars 1930 utarrenderad till Hugo Andersson mot en årlig avgift
av 1,310 kronor.

Området har, enligt det föreliggande delningsförslaget, uppdelats i b
lotter, varav två större jordbrukslotter (A och B), två småbrukslotter
(C och D) samt två tomtområden (E och F), vilka senare föreslagits att
tillsvidare bibehållas i kronans ägo. Lotten A utgör områdets södra del
och lotten B dettas norra del. Lotterna C och D äro belägna i områdets
mitt, respektive öster och väster örn landsvägen mot Degerfors, samt lotterna
E och F i områdets nordvästra hörn.

Arealen omfattar i hektar:

Lott	Åker	Äng och jBetesmark odlingsmark;	Avrösnings- jord	Impediment	Summa 1 !
	14.0 7 7	4.014	5.839	21.868	0.309	45.10 7
	33.506	3.125	_	30.830	0.684	67.495
	2.105	0.090	__	0.9 50	—	3.206
	2.404	0.030	_	1.820	0.029	3.848
	__	—	3.210	—	3.210
j y ..		_	—	—	11.060	—	11.050
	Summa	52.212	7.2 51)	5.889	68.2 2 8	0.872	133.9 10

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Dessutom finues inom området O.71 hektar gemensamma vägar.

Virkesförrådet å lotterna A, B, C och D har uppskattats till inalles 4,797
kubikmeter, huvudsakligen tall och gran, varav å lotten A 1,670 kubikmeter,
lotten B 2,949 kubikmeter, lotten C 79 kubikmeter och lotten D 99
kubikmeter.

Å egendomen finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen
dels i områdets sydvästra del å lotten A, arbetarbostad, visthusbod, källare,
smedja, ladugård och stall, spannmålsmagasin, loge samt vagnslider,
dels i mitten av området å lotten B, manbyggnad, källare, visthusbod och
loge. Å lotten A äro byggnaderna tillräckliga men i allmänhet så bristfälliga,
att flera av dem måste under närmaste tiden nybyggas. Byggnaderna
å lotten B äro i stort sett i bättre skick men ej tillräckliga för sitt
ändamål. Övriga lotter äro obebyggda.

Salu- och arrendevärdena hava i kronor uppskattats till följande belopp: -

Lott	Saluvärde	Härav skogs-värde	Arrende- värde
A ................................	15,750	5,930	390
B .................................	28,710	10,190	710
C ................................	2,340	320	100
D ................................	2,670	390	125
Summa	49,470	16,830	1,325

Förenämnda saluvärden hava erhållits genom att — i enlighet med uppskattningsmännens
förslag — vid uppskattningsförrättningen år 1926
angivna värden minskats med 10 procent för att desamma skola ansluta sig
till i orten numera gällande priser. Därest vid försäljningen förbehåll
skall göras angående egendomens användning samt örn återköpsrätt, böra
saluvärdena minskas med ytterligare 10 procent av de nu föreslagna värdena.

Egendomens arrendator har förklarat sig önska inköpa gården endast
under förutsättning att densamma försäljes i en enda lott och att priset
ej överstiger 35,000 kronor.

Uppskattning smännen, vilka även verkställt värdering för upplåtelse
under åborätt, föreslå att lotterna A, B, C och D utbjudas till försäljning
med äganderätt och att lotterna E och F tillsvidare bibehållas i kronans
ägo för att framdeles försäljas, när efterfrågan å tomter bleve större än
nu. Förbehåll örn särskilda villkor angående egendomens användning
eller örn återköpsrätt bär ansetts icke erforderligt. Därest antagliga köpeanbud
icke erhölles å samtliga lotterna A, B, C och D, borde dessa lotter
försäljas såsom en enda jordbruksfastighet.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ävensom länsstyrelsen
tillstyrka försäljningen under hänvisning till byggnadernas dåliga beskaffenhet
och det förhållande, att egendomen icke vore behövlig för kronoparkens
skötsel.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 105

Överlantmätaren i länet anser hinder icke föreligga för områdenas avstyckning.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen på förut angivna skäl
och har icke något att erinra emot de lotterna åsätta försäljningsprisen och
övriga villkor för försäljningen. Då efterfrågan å jordbruksfastigheter
torde vara i orten ringa, förefinnes risk att antagliga anbud icke erhållas
å en eller flera av lotterna. Uppskattningsmännens förslag att, under förutsättning
att samtliga fyra lotter icke erhålla köpare, utbjuda desamma
såsom en enhet, anses därför av styrelsen välbetänkt. Styrelsen har vidtagit
åtgärder för utarrendering av egendomen under ytterligare ett år
eller till den 14 mars 1931.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer allt- Departementsså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av lägenheten Solberga gård l1 i Nysunds socken
av örebro län lotterna A, B, C och D, omfattande enligt
den av distriktslantmätaren Carl Berner år 1925 upprättade
karta och av distriktslantmätaren Athos Eckerbom
samma år uppgjorda beskrivning med förslag
till avstyckning en areal av — förutom gemensamma
vägar — respektive 45.107 hektar, 67.495 hektar, 3.205 hektar
och 3.843 hektar, må var för sig utbjudas till salu,
lotten A med ett saluvärde av 15,750 kronor såsom
jordbruksegnahemslägenhet och en var av lotterna C
och D med ett saluvärde av respektive 2,340 kronor och
2,670 kronor såsom bostadsegnahemslägenhet, samtliga
dessa tre enligt 13 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., samt lotten B med ett saluvärde av 28,710 kronor
enligt 15 § i berörda förordning, alla med tillträdesrätt
den 14 mars 1931, ävensom att, därest antagliga anbud
ej erhålles å samtliga ifrågavarande lotter, desamma
skola såsom en jordbrukslott med ett saluvärde av
49,470 kronor utbjudas till salu enligt 15 § i samma
förordning med tillträdesrätt den 14 mars 1931.

27:o.

I en den 17 september 1929 till Kungl. Majit inkommen, av yttranden insta nr 3
av örebro stads drätselkammare och direktionen för örebro stads tuber- och 4 i örekulossjukhem
åtföljd ansökning har redaktören Alb. Östling i Örebro an- bro län''
hållit att få från kronoegendomen 1 mantal Ånsta nr 3 och 4 i Ånsta socken
av Örebro län efter gängse tomtpris inköpa de odlade, Östlings ägan -

106 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

de vil La lägenhet Skogstorp angränsande områden, som å en ansökningen
bifogad kai*tskiss angivits tillhöra å skissen upptagna tomterna
nr 16 och 17, eller, därest detta icke kunde bifallas, enbart det odlade området,
som tillhörde tomten nr 16. Såsom skäl för ansökningen har Östling
anfört, att den tomt han för närvarande ägde vore för liten att kunna
bebyggas med ett ordinärt bostadshus.

Till följd av remiss har domänstyrelsen inkommit med utlåtande i ärendet
av den 20 december 1929, och har styrelsen därvid överlämnat yttranden
av länsstyrelsen och domänintendenten i nämnda län, ävensom en av
Östling till länsstyrelsen ingiven, av yttrande utav kronoegendomens arrendator
åtföljd skrift.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Kronoegendomen 1 mantal Ånsta nr 3 och 4 är belägen omedelbart utanför
Örebro stad.

I kronans ägo kvarvarande del av nämnda hemman utgöres av, förutom
det staden angränsande hemskiftet, ett söder örn den så kallade
Vintrosavägen beläget, huvudsakligen av skogsmark bestående utskifte,
vilket med en areal av 27.04 hektar genom Kungl. Maj :ts brev den 22 april
1910 och den 2 februari 1912 är tillsvidare, och så länge det för angivet
ändamål användes, upplåtet för tuberkulossjukhus till Örebro stad och län.

Hemskiftet är genom domänstyrelsens kontrakt den 28 oktober 1927 utarrenderat
till den 14 mars 1933 mot en årlig avgäld av 3,000 kronor.

Utskiftet är undantaget från arrendet, men har arrendatorn av kronoegendomen
på gund av ovanberörda brev den 22 april 1910 rätt att utan
hinder av skiftets upplåtelse för sjukhus bruka en i skiftets nordligaste
del, invid Vintrosavägen belägen inäga örn 0.28 hektar.

Det område, som sökanden nu önskar förvärva och vilket sedermera
preciserats vara allenast ett å ovannämnda kartskiss med röda gränser
och som nr 16 a betecknat område örn 0.29 hektar, utgöres av ifrågavarande
inäga med ett mindre tillägg av mark.

Domänintendenten har upplyst, att den tomt Östling för närvarande
äger i areal utgör allenast 1,366.1 kvadratmeter.

Å tomtområdet nr 16 a har sökanden sedan ett 30-tal år haft uppförda
ekonomibyggnader för sin villalägenhet mot en årlig avgäld till arrendatorn
av 20 kronor.

Tomtområdet har av domänintendenten åsatts ett saluvärde, beräknat
efter 60 öre per kvadratmeter, eller 1,740 kronor, vilket värde Östling
godtagit.

Såväl Örebro stads drätselkammare som direktionen för Örebro stads
tuberkulossjukhem hava förklarat sig icke hava något att erinra mot upplåtelse
till sökanden av ifrågavarande område.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till sökandens framställning; och har
kronoegendomens arrendator, under förklaring att han icke heller har
något att erinra mot upplåtelsen, meddelat, att han icke med anledning av
densamma påyrkade någon nedsättning i sin arrendeavgäld.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Majit måtte före- Vepartementsslå
riksdagen medgiva, chefen.

att ifrågavarande område örn O.29 hektar av kronoegendomen
1 mantal Ånsta nr 3 och 4 i Ånsta socken
av örebro län må mot föreslagen köpeskilling av 1,740
kronor, att erläggas kontant vid tillträdet, försäljas till
redaktören Alh. Östling under villkor, att området
säljes i det skick, det vid tillträdet befinnes,
att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i
länet, som därå utfärdar köpebrev, att området
får tillträdas den 14 mars 1933 eller dessförinnan
å tid, varom köparen kan träffa avtal med vederbörande
arrendator, att, därest sådan överenskommelse
träffas, köparen skall därom omedelbart underrätta
länsstyrelsen, samt att köparen skall svara för de å
området för tiden efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder ävensom vidkännas all kostnad
för lagfart och avstyckning samt övriga med köpet
förenade utgifter.

28:o.

Enligt brev den 29 juni 1928 medgav Kungl. Majit med riksdagen att, Labbetorp^ nr
sedan kronoegendomen ''h mantal Labbetorp nr 1 i Askers socken av Öre- iän
bro län blivit uppdelad i fem uti statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
den 16 mars 1928 närmare angivna lotter, desamma fingo försäljas, en
lott, huvudgården, på föreskrivna villkor till kronoegendomens arrendator
eller, därest han icke önskade förvärva lotten, å offentlig auktion till
den högstbjudande och de övriga fyra lotterna, däribland Glashyttan,
till egnahem i enlighet med då gällande bestämmelser för dylika upplåtelser
efter hembud till respektive brukare, beträffande lotten Glashyttan
Algot Johansson.

I skrivelse den 28 februari 1930 har domänstyrelsen anmält, att av lotterna
samtliga vunnit köpare med undantag av Glashyttan, varjämte
styrelsen vidare anfört.

För sistnämnda lott, efter verkställd avstyckning från stamhemmanet
betecknad med litt. Aa och omfattande en areal av S.uso hektar, därav
4.1340 hektar åker, O.oioo hektar äng och 4.0040 hektar avrösningsjord, hade
fastställts ett saluvärde av 6,785 kronor, därav 2,222 kronor för växande
skog.

Lotten hade i enlighet med givna bestämmelser till fastställt saluvärde
hembjudits brukaren Algot Johansson.

Sedan Johansson förklarat sig icke villig att till erbjudet pris förvärva
lotten, hade denna efter förordnande av domänstyrelsen, som föranstaltat

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements.

chefen.

Pålsboda nr 1
och Folkasboda
nr 2 i
Örebro län.

om lottens skötsel till den 14 mars 1930, utbjudits till upplåtelse under
hand jämlikt stadgande i 7 § i förordningen den 17 december 1926 angående
grunder för upplåtelse från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter
under åborätt enligt lag örn upplåtelse under åborätt av viss
jord samt av egnahemslägenheter. Trots upprepade utbud hade dock
inga spekulanter anmält sig inom den av länsstyrelsen för varje utbud
förelagda tid.

I en av domänintendenten i Örebro län till domänstyrelsen med skrivelse
den 19 februari 1930 ingiven skrift hade emellertid Johansson, som
mot en årlig avgäld av 120 kronor innehade lotten å arrende och därå
ägde byggnader, erbjudit sig att för densamma erlägga en köpeskilling av
4,100 kronor.

Domänintendenten har, under framhållande av att lotten med dess dåliga
byggnader och besvärliga brukningsförhållanden näppeligen kunde
antagas bliva föremål för vidare efterfrågan och att högre anbud än
det av Johansson avgivna icke vore att påräkna vid öppen auktion, med
vilken en del kostnader för kronan vore förenade, förordat Johanssons
anbud till antagande.

Under åberopande av vad domänintendenten anfört har jämväl domänstyrelsen
förordat antagande av anbudet, därvid Johansson borde
medgivas rätt att erlägga köpeskillingen på sätt för försäljning av egnahemslägenheter
vore stadgat.

Då, såsom i ärendet framhållits, högre anbud än det av Johansson
avgivna icke torde vara att påräkna samt lotten lämpligen icke bör
bibehållas i kronans hand, torde Johanssons anbud böra antagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotten litt. Aa Glashyttan örn 8.1480 hektar av
kronoegendomen 1h mantal Labbetorp nr 1 i Askers
socken av Örebro län må mot 4,100 kronor upplåtas
till Algot Johansson såsom egnahemslägenhet med
tiliträdesrätt, räknat från den 14 mars 1930, och med
rätt för denne att erlägga köpeskillingen på sätt
föreskrives i 21 § och 22 § A) i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m.

29:o.

Kronoegendomen Pålsboda nr 1 och Polkasboda nr 2 örn tillsammans 1
mantal i Sköllersta socken av Örebro län är genom kontrakt den 3 mars
1916 upplåten å arrende till den 14 mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,200
kronor.

109

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 251.

I en med resolution den 30 maj 1928 av länsstyrelsen till domänstyrelsen
ingiven, av yttranden av domänintendenten och vederbörande kronoarrendator
åtföljd ansökning har handlanden Axel Ericsson anhållit att
av egendomen få till byggnadstomt förvärva ett å en ansökning hilagd, av
distriktslantmätare!! Carl Rosén år 1927 upprättad karta angivet område
örn O.3000 hektar.

Området har vid en av domänstyrelsen anbefalld uppskattningsförrättning
år 1928 saluvärderats efter ett pris av 85 öre per kvadratmeter till
2,550 kronor; och hava uppskattningsmännen förordat, att området måtte
mot en kontant köpeskilling till nämnda belopp försäljas till Ericsson.

Länsstyrelsen har icke haft något att mot försäljningen erinra.

Med utlåtande den 8 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning under tillstyrkan av bifall till ansökningen.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 3 januari 1930 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av domänintendenten.

Domänintendenten har för sin del ansett anledning ej föreligga till föreskrivande
av särskilda villkor rörande områdets användning eller av återköpsrätt
för kronan. Därest ändock dylik föreskrift skulle givas, borde
saluvärdet minskas med 10 procent.

Domänstyrelsen har instämt i domänintendentens uttalande.

I anslutning till det sålunda framlagda förslaget hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å den av distriktslantmätare!!
Carl Rosén upprättade kartan med röd kantfärg utmärkta
område örn O.3000 hektar må från det i kronoegendomen
Pålsboda nr 1 och Eolkasboda nr 2 örn tillsammans
1 mantal ingående hemmanet Folkasboda nr
2 i Sköllersta socken av Örebro län avskiljas och till
handlanden Axel Ericsson försäljas mot en köpeskilling
av 2,550 kronor, under villkor att området må
tillträdas den 14 mars 1936 eller å tid dessförinnan,
som med arrendatorn kan överenskommas, att köpeskillingen
vid tillträdet erlägges kontant till länsstyrelsen,
som å området utfärdar köpebrev, att köparen
Audkännes alla med områdets avskiljande och med
lagfart å fånget förenade kostnader, samt att innehavaren
skall, då sådant från kronans sida påfordras,
uppsätta och för framtiden underhålla hägnad i
gränsen mot kronans mark.

Departements
chefen.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Alvesta nr 2
i Västmanlands
län.

30:o.

Kronoegendomen V2 mantal Alvesta nr 2 i Hubbo socken av Västmanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av
1,130 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt
huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 30 augusti
1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig
ordning. Av de inkomna handlingarna, däribland en av
distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1921 upprättad karta över egendomen
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Västerås och 1.5 kilometer
från Tillberga järnvägsstation, bortom Hubbo kyrka från stationen
räknat, har en areal av 66.027 hektar, därav 27.457 hektar tomt och åker,
0.228 hektar äng, 38 hektar skogsmark och backar samt O.342 hektar impediment.
I denna areal äro icke inräknade dels den enligt Kungl. Maj:ts
brev den 8 juni 1923 försålda lägenhet, som å nyssnämnda karta betecknats
med ägofigurerna nr 5—16, dels ock den från egendomen för Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg exproprierade marken.

Byggnaderna äro tillfredsställande underhållna. Ladugård och stall
äro medelgoda och hava ansetts kunna räcka ännu under flera år. Övriga
hus, av vilka manbyggnaden är nybyggd, äro goda. Logen är knapp och
behöver tillbyggas.

Egendomen har andel i Siende härads allmänning, men då avkomsten
därifrån fonderas, är någon utdelning ännu icke på lång tid att förvänta.

Till egendomen hör ett av allmänna landsvägen genomskuret, intill
den 14 mars 1932 till häradets väghållningsskyldiga mot viss avgäld upplåtet
grustag, som på grund av sin lättillgänglighet och materialtillgång
är värdefullt. Det omfattar å kartan ägofigurerna nr 1—3 och innehåller
i areal 0.7G hektar. Avgälden utgör ersättning för skada och intrång
av grustäkten.

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava ansett, att egendomen, som vore
belägen alldeles intill Tillberga stationssamhälle, lämpligen borde ostyckad
bibehållas och ånyo utarrenderas. Domänintendenten och Västmanlands
läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd hava jiimväl uttalat
sig i sådan riktning; egnahemsnämnden har därvid framhållit, att efterfrågan
hos nämnden å egnahemslotter för närvarande vore liten, men
att detta delvis torde bero därpå, att tillgången å lägenheter på sista tiden
varit ringa. — I anslutning till dessa uttalanden uppdrog domänstyrelsen
åt uppskattningsnämnden att uppgöra förslag till egendomens förnyade
utarr end ering.

Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen borde genom sin
fördelaktiga ekonomiska belägenhet i livlig ort och sin goda och välhävdade
åker och åbyggnad anses såsom en värdefull jordbruksfastighet,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lil

ehuruväl i minsta laget. Ansökningar om förvärv av mark för bildande av
bostads- eller mindre jordbrukslägenheter hade icke inkommit till nämndens
ordförande, och ansåges icke heller förhållandena i detta hänseende
böra föranleda några åtgärder från nämndens sida. Nämnden hade ansett
rätta tiden vara inne för försäljning av denna mindre fastighet. Visserligen
kunde det förefalla egendomligt, att kronan nu, när ny manbyggnad
för stor kostnad uppförts, avhände sig egendomen, men det borde bemärkas,
att om ock boningshuset vore nytt, vore detta icke fallet med
ladugård och stall, varför en försäljning borde ske, innan sistnämnda
byggnader hunnit bliva än mera medfarna av tiden.

Egendomens inägor borde försäljas i en lott, vilken borde omfatta egendomen
nied undantag av ägofigurerna nr 1—4, av vilka nr 1—3 utgjorde
grustaget och nr 4 skogsmark. Den till försäljning föreslagna lotten innehölle
38.727 hektar, därav 0.r>7i hektar tomt, 26.886 hektar åker, 0.228 hektar
äng, 10.7 hektar avrösningsjord och 0.342 hektar impediment. Lotten hade
saluvärderats till 36,495 kronor, därav 11,736 kronor 90 öre för avrösningsjord
med växande skog. Arrendevärdet har beräknats till 1,130 kronor.
Hembudsrätt borde medgivas Oscar Lundgren, vilken sedan midfastan
1911 brukat egendomen och städse med intresse och drift väl beflitat sig
örn dennas skötsel. Lundgren hade skriftligen förklarat sig önska förvärva
lotten till berörda värderingsbelopp. Nämnden hade icke funnit skäl
föreslå särskilda villkor angående egendomens användning eller örn återköpsrätt;
därest sådant förbehåll komme att göras, borde saluvärdet upptagas
till 31,025 kronor. Egendomens taxeringsvärde vore 31,800 kronor,
därav 9,400 kronor för skogsmarken.

Vid försäljning av lotten till annan än arrendatorn borde saluvärdet
bibehållas oförändrat, enär sådan brist i åbyggnaden, hägnaderna eller
dylikt icke förefunnes, att avseende därvid borde fästas i form av därefter
lämpat förhöjt salubelopp; arrendatorn hade i övrigt under arrendetiden
för av honom vid egendomen utförda arbeten erhållit fullt vederlag
genom arrendavdrag och av arbetet njuten båtnad.

I fråga örn dispositionen av den återstående delen av egendomen, vilken
innehåller 27.3 hektar avrösningsjord, har uppskattningsnämnden anfört,
att jägmästaren ansett hinder för dennas kvarblivande i kronans ägo icke
föreligga, enär skogar av allmän natur gränsade till egendomen och mera
anmärkningsvärt ökade förvaltningskostnader genom en sådan disposition
icke åsamkades. Fördelningen mellan lotterna av egendomens andel
i häradsallmänningen borde hänskjutas till blivande avstyckningsförrättning.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande jorddelningslagens
bestämmelser icke lade hinder i vägen för fastighetens styckning
enligt ovanstående förslag.

Över jägmästaren har icke funnit något att erinra mot försäljningen av
huvudgårdslotten men har beträffande ovannämnda grustag, vilket enligt
överjägmästaren utgjordes av egendomens lott i Alvesta bys samfällda
grustag, som delats år »1887», anfört att, då det ej vore något domänverkets
intresse, att detta obetydliga markområde bibehölles i kronans
hand, det syntes överjägmästaren lämpligt att även detta område försåldes.

Med skrivelse den 18 februari 1930 har domänstyrelsen underställt ären -

Departements chefen.

112 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

det Kungl. Maj:ts prövning. Då det på grund av vad uppskattningsnämnden
anfört i fråga om egendomens stall och ladugård måste vara för kronan
ekonomiskt fördelaktigast att försälja egendomens jordbruk nu, samt
bestämt köpeanbud å huvudgården förelåge från egendomens arrendator,
biträdde styrelsen förslaget örn huvudgårdens försäljning. Såvitt styrelsen
kände förhållandena, torde det ännu dröja avsevärt lång tid, innan
egendomen kunde påräknas att erhålla någon större värdestegring på
grund av belägenheten nära Tillberga stationssamhälle. Dettas utveckling
ginge i annan riktning, och skedde bebyggelsen enligt stadsplan, som icke
omfattade någon del av egendomen. Den till försäljning icke föreslagna
lotten — inbegripet grustaget— syntes med fördel kunna bibehållas i kronans
ägo och förvaltas enligt de för förvaltning av kronoparker gällande
grunder. Beträffande saluvärdet å den till försäljning tillstyrkta delen,
syntes detsamma böra bestämmas till det föreslagna beloppet 36,495 kronor
med tillägg av värdet av den del i egendomens allmänningsandel, som
vid blivande avstyckningsförrättning kunde komma att tilläggas försäljningslotten,
med befogenhet för styrelsen att slutligen fastställa lottens
saluvärde.

För egen del tillstyrker jag försäljning av egendomens huvudgård örn
38.727 hektar med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Frågan örn
dispositionen av egendomen i övrigt torde jag framdeles få anmäla till
Kungl. Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1h mantal Alvesta nr 2 i
Hubbo socken av Västmanlands län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas egendomens
huvudgård örn 38.727 hektar mot en köpeskilling
av 36,495 kronor med tillägg av värdet av fastighetens
del i hemmanets allmänningsandel, med hembudsrätt
enligt 9 § första stycket i samma förordning för egendomens
arrendator Oscar Lundgren och med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1932 samt under villkor
i övrigt, att fastigheten överlåtes i det skick, vari den
på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande
arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas;
åliggande det domänstyrelsen att, med avseende å vad
ovan anförts beträffande allmänningsandelen, efter
det avstyckning verkställts slutligen fastställa saluväxdet
för fastigheten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

113

31:o.

Av kronoegendomen 1 mantal Sol- Gällsbo nr 5 i Väster Färnebo socken
av Västmanlands län tiar viss del utarrenderats till den 14 mars 1929
mot ett årligt arrende av 850 kronor. Domänstyrelsen har ombesörjt
egendomens skötsel och vård under två år från nämnda dag, därvid betingats
samma arrendeavgäld som nyss nämnts.

Under åren 1925, 1927 och 1928 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,
och har egendomen under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av
distriktslantmätaren Frey Torbjörnsson år 1924 för beskrivning av åker
neli äng över egendomen uppgjord karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 24 kilometer från Sala, består av två skiften,
hemskiftet och utskiftet. Hemskiftet utgöres av en avlång ägofigur,
cirka 400 meter bred och 1,400 meter lång. Enligt Kungl. Maj:ts med
riksdagens lämnade medgivande den 14 juni 1907, såvitt kronans andel
angår, har ett område örn 12.67 ar, utgörande del av vid år 1865 fastställt,
Sör Gårdsbo by övergånget laga skifte för delägarnas i skiftet gemensamma
behov undantagen malde, vari kronan för egendomen har del, försålts
till Väster Färnebo församling. Från egendomen har vidare jämlikt
Kungl. Maj:ts med riksdagen den 19 mars 1926 meddelade beslut försålts
det å utskiftet belägna torpet Hagslätten med en areal av 8.83 hektar.
Den på arrende upplåtna delen av egendomen innehåller 40.93 hektar tomt
och åker, O.457 hektar äng samt 17.281 hektar myrmark, backar m. m. Den
under skogsstatens förvaltning stående utmarken har en areal av cirka 87.5
hektar.

Boningshuset är äldre men ännu användbart. Loge och ladugård äro
dåliga men kunna ännu nyttjas någon tid. Stall, vagnslider oell spannmålsmagasin
äro i utmärkt skick.

Vid förrättningen år 1925 har föreslagits nybyggnad av svinhus och
ladugård samt ombyggnad av karaktärshuset för en sammanlagd kostnad
av 19,293 kronor förutom fritt virke från skogen. Huvudgården förordades
vid samma förrättning till förnyad utarrendering, varvid vederbörande
arrendator, C. E. Olsson, borde tillerkännas optionsrätt, dock endast
under förutsättning att han inom viss tid visade, att åbyggnaden
försatts i ett tillfredsställande skick. Arrendevärdet uppskattades till
1,220 kronor, vilket efter ingången av åttonde arrendeåret borde höjas
till 1,345 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört: För att undvika nybyggnad
borde den del av egendomen, som ej brukas av kronan, styckas. Med
hänsyn till jordens läge och beskaffenhet förordades en uppdelning i två
lotter, huvudgården ävensom en lott, vilken borde bildas av de längst
bort åt öster belägna delarna av hemskiftet, örn cirka 15 hektar åker.
Ett eller annat hus vid huvudgården kunde lämpligen flyttas till den
mindre lotten för att användas vid dess bebyggande.

En av de sakkunniga, Elof B. Andersson, ansåg, att egendomen borde
styckas i tre lotter, en huvudgård örn cirka 15 hektar åker, en lott, örnlii
hane/ till riksdagens protokoll 1930. 1 sand. 214 hafi. (Nr 251-) 8

Sör Gårdsbo
nr 5 i Väst -manlands län.

114

Kungl. Marits proposition Nr 251.

fattande de mellersta delarna av hemsk i f tet, om eirka 13 hektar aker, och
en lott, som borde bildas av de längst bort från huvudgården belägna
delarna av skiftet, örn eirka 13 hektar åker, samt att den gamla ladugården
borde rivas och uppföras på en av de nybildade lägenheterna.

Vid förrättningarna år 1927 och 1928 har på föranledande av domänstyrelsen
värdering av egendomen verkställts i huvudsaklig anslutning till
de sakkunnigas förslag. För att icke äventyra möjligheterna för avstyckning
enlig! jorddelningslagen hava lotterna vid sistnämnda förrättning
tilldelats var sitt skogsområde å egendomens utskifte. Lotterna äro utmärkta
å kartan, huvudgård slotten med litt. Ea (del av hemskiftet) och
litt. Ea2 (del av utskiftet) och den andra lotten med litt. Eb (del av hemskiftet)
och litt. Eb2 (del av utskiftet). Försäljningsförslaget innehåller i
övrigt följande.

Litt. Ea -j- Ear (huvudgårdslotten):

Areal: 47.469 hektar, därav 27.592 hektar tomt och åker, 0.457 hektar äng
och 19.42 hektar avrösningsjord; saluvärde 22,780 kronor, därav 2,038 kronor
20 öre för avrösningsjord med därå växande skog; arrendevärde 875
kronor.

Litt. Eb + Eb2, bebyggd med en lada:

Areal: 20.179 hektar, därav 13.368 hektar åker och 6.sn hektar avrösningsjord;
saluvärde 10,495 kronor-, därav 4,324 kronor 65 öre för avrösningsjord
med därå växande skog; arrendevärde 350 kronor.

För upplåtelse av lotten litt. Eb + Eb2 såsom åbolägenhet med rätt för
åbon att vid första avgäldstidens slut lösa området har föreslagits en avgäldstid
av 20 år med en avgäld av 50 hektoliter spannmål, hälften råg
och hälften korn. Köpeskillingen för den å lotten befintliga, kronan tillhöriga
ladan har beräknats till 150 kronor. Abon borde tillika äga rätt
till utsyning av virke å lotten med 20 kubikmeter fast mått.

Vid försäljningen av lotten litt. Eb + Eb2 borde förbehåll göras örn rätt
för kronan till väg över skiftet Eb2 för transport av skogseffekter.

Lotten litt. Ea + Ea2 borde utbjudas a offentlig auktion, då ovisst vore,
huruvida icke en högre köpeskilling därigenom kunde vinnas. Skäl hade
icke ansetts föreligga till förordande av hembudsrätt för arrendatorn C.
E. Olsson vid försäljningen av huvudgårdslotten.

Uppskattningsmännen hava ansett, att med all sannolikhet den mindre
lotten, som innehölle egendomens mest opålitliga och av naturen genom
beroendet av Svartåns vatten minst gynnade åker, icke Lomme att, finna
köpare. Visserligen torde spekulanter kunna förväntas från närboende
mindre jordbrukare, som behövde utökning av sitt nuvarande innehav,
men vore det enligt uppskattningsmännens mening säkrast, att egendomen
försåldes ostyckad i nu befintligt skick. Ladugården vore enligt uppskattningsmännens
mening av så dålig beskaffenhet, att efter dess rivning
några för nybyggnadsändamål lämpliga delar annat än grunden och
takteglet icke funnes.

På given anledning har vederbörande överlantmätare uttalat, att de i
jorddelningslagen stadgade villkor för tillstånd till avstyckning torde få
anses vara upfyllda.

Länsstyrelsen, och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
vad uppskattningsmännen föreslagit.

Med utlåtande den 21 december 1928 underställde domänstyrelsen åren -

115

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

det Kungl. Majits prövning. Förslaget att försälja egendomens jordbruk
biträddes jämväl av styrelsen. Vidkommande frågan örn jordbrukets upplåtande
i en eller två lotter ville styrelsen icke motsätta sig att försök
gjordes att försälja lotten litt. Eb + Eb2 såsom egnahemslägenhet och
borde därvid, örn köpare erhölles till sagda lott, lotten litt. Ea + Ea2 upplåtas
för sig. Skulle ej anbud inkomma å lotten litt. Eb + Eb2, borde båda
lotterna upplåtas som en lott. Försäljningsåtgärder beträffande lotten litt.
Ea -f Ea2 boinie alltså ej vidtagas, förrän köpare erhållits å lotten litt.
Eb + Eb2 eller det visat sig, att denna icke lämpligen kunde försäljas
för sig. Vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen torde komma
att tillses, att de särskilda lotterna tillförsäkrades erforderliga utfartsvägar.
Styrelsen föresloge vidare, att i kronans hand bibehållen del av
egendomen skulle ställas linder skogsstatens vård för att förvaltas såsom
kronopark.

I en till Kungl. Majit den 30 april 1929 inkommen ansökning har C. E.
Olsson, med förmälan att han innehaft arrendet av ifrågavarande kronoegendom
sedan år 1903, anhållit örn hembudsrätt vid försäljningen av huvudgårdslotten.

Domänstyrelsen, som till följd av remiss och efter inhämtande av yttranden
av vederbörande domänintendent och länsstyrelse den 17 maj 1929
avgivit utlåtande över berörda ansökning, har avstyrkt bifall till densamma.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande den 13 december 1929 angående dispositionen av ifrågavarande
kronoegendom samt därvid tillika överlämnat yttrande av vederbörande
uppskattningsmän.

I berörda yttrande hava uppskattnmgsmännen anfört bland annat.

Med hänsyn till stadgandena i 7 och 16 §§ i förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
hade ny saluvärdering av lotterna vei*kställts, därvid saluvärdena uppskattats
för lotten litt. Ea + Ea2 till 25,545 kronor, för lotten litt. Eb + Eb2
till 10,625 kronor och för båda lotterna gemensamt till 37,140 kronor.
Någon ändring av arrendebeloppen för de särskilda lotterna föresloges ej,
men hade lotterna gemensamt åsatts ett arrrendevärde av 1,220 kronor.
Åborättsavgälden för lotten litt. Eb + Eb2 ansågs nu böra utgå med 39
hektoliter spannmål. Försäljningarna borde ske jämlikt 15 § i nämnda
förordning i fråga om lotten litt. Ea + Ea2 samt lotterna gemensamt och
enligt 13 § i fråga örn lotten litt. Eb + Eb2. Villkor om lotternas användning
och örn återköpsrätt ansågos ej böra ifrågakomma, detta med
hänsyn till egendomens avlägsna belägenhet från större kommunikationsort
och därtill, att någon snabb och opåräknad värdestegring icke torde
kunna tänkas inträffa. Skulle emellertid kronan förbehållas återköpsrätt,
borde saluvärdena sänkas, för lotten litt. Ea -f- Ea2 till 21,715 kronor,
för lotten litt. Eb + Eb2 till 9,035 kronor och för lotterna gemensamt
till 31,570 kronor.

Departements chefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Domänstyrelsen, som inhämtat, att anledningen till höjningen av saluvärdena
uteslutande vore stadgandet i 7 § tredje stycket av ovannämnda
förordning den 6 juni 1929, har förklarat sig intet hava att erinra mot
de av uppskattningsmännen nu föreslagna saluvärdena. I likhet med
uppskattningsmännen ansåge jämväl styrelsen anledning icke föreligga
att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt.

Jag tillstyrker den ifrågasatta försäljningen och har intet att erinra mot
domänstyrelsens förslag att i första hand försök göres med upplåtelse i två
lotter. Den av Olsson gjorda framställningen örn hembudsrätt i fråga örn
huvudgårdslotten synes icke förtjäna avseende. Uppskattningsmännens
senaste, av domänstyrelsen utan erinran lämnade saluvärden torde böra
fastställas, och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Frågan örn dispositionen av återstående delen av kronoegendomen
torde framdeles bliva föremål för Kungl. Majlis prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Sör Gårdsbo nr 5 i
Väster Färnebo socken av Västmanlands län må försäljas
ovan angivna till försäljning ifrågasatta områden antingen

i två lotter, lotten litt. Eb -f- Eb2 såsom
jordbrukslägenhet för egnahemsändamål med ett saluvärde
av 10,625 kronor och med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1931, jämlikt 13 § i förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. och med förbehåll örn rätt
för kronan såsom ägare av återstående delen av
kronoegendomens utskifte till väg över skiftet litt.
Eb2, samt, sedan antagligt köpeanbud erhållits å denna
lott, lotten litt. Ea + Ea2 jämlikt 15 § i samma förordning
å offentlig auktion med tillträdesrätt för köpare
å dag, som av Kungl. Majit bestämmes,

eller — därest försäljning av lotten litt. Eb + Eb2
såsom egnahemslägenhet ej kommer till stånd — såsom
en lott, litt. Ea + Eb + Ea2 + Eb2 med ett saluvärde
av 37,140 kronor, likaledes å offentlig auktion
jämlikt 15 § i förordningen och med tillträdesrätt för
köpare å dag, som av Kungl. Majit bestämmes, samt
med ovanberörda förbehåll om rätt till väg:

skolande köpare vara skyldiga att respektera den
Väster Färnebo elektriska distributionsförening u. p. a.
medgivna rätt att hava elektriska ledningar fram -

117

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

dragna över egendomen, ävensom att, örn så från
kronans sida påfordras, på sätt, som vederbörande jägmästare
godkänner, uppföra hägnad i gränsen mot
den i kronans hand kvarblivande delen av kronoegendomen.

32 :o.

Kronoegendom^! lh mantal Mosta nr 2 i Simtuna socken av Västmanlands
län har utarrenderats för sju år till den 14 mars 1928 mot en årlig
avgäld av, till en början, 1,300 kronor, vilken avgäld från den 14 mars
1922 höjts till 1,310 kronor. Utmarken med torpet Skinnarbo är från
arrendet undantagen. Sedermera har domänstyrelsens ombesörjt skötsel
och vård av egendomen på ett år i sänder till den 14 mars 1931, varvid
betingats samma årliga arrende som näst därförut utgått.

Egendomen har under åren 1925 och 1927 varit föremål för uppskattningsförrättning
och under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av instrumentet över berörda förrättningar med därtill hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätarén Frey Torbjörnsson år 1917
frän lagaskifteskartan avkopierad och undersökt samt kompletterad karta
över egendomen med tillhörande beskrivning och ett utdrag av åren 1812
och 1813 upprättad konceptkarta över Simtuna häradsallmänning med
åtecknad beskrivning, samt yttranden av länsstyrelsen i länet och vederbörande
skogsstatstjänstemän ävensom av kronojordstyckningssakkunniga
efter besiktningen avgivet utlåtande, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som å lagaskifteskartan betecknats med litt. B, är belägen
5 kilometer från Fjärdhundra järnvägsstation å Enköping—Heby järnväg
och 22 kilometer från Enköping. Egendomen innehåller en areal, fördelad
på hemskiftet och utskiftet, av 109.894 hektar, därav 35.454 hektar
tomt, trädgård och åker, 0.775 hektar äng och 73.66.'', hektar avlösnings jord;
vartill kommer till egendomen vid ej fastställt storskifte år 1813 utlagd
lott örn I.0275 hektar av förenämnda häradsallmänning.

Åkerjorden utgöres av god lermylla och till någon del av svartmylla
samt är täckdikad.

Av egendomens byggnader är bostadshuset åldrigt och i ganska otillfredsställande
skick; ny ladugårds- och stallbyggnad erfordras, varjämte
får- och svinhuset behöver flyttas, för vilket arbete kostnaden beräknats
till 14,100 kronor under förutsättning att för arbetena nödigt virke tillsläppes
fritt från egendomens skog.

Egendomen, vars taxeringsvärde utgör 42,200 kronor, har åsatts ett arrendevärde
av 1,195 kronor.

Upp skatt ning smännen hava vid förrättningen år 1925 förordat egendomens
förnyade utarrendering. Häri hava länsstyrelsen och skogsstatstjänstemännen
instämt.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att den på arrende upplåtna
delen av egendomen, som innehåller 27.622 hektar åker och tomt samt

Mosta nr 2
och Bärby
nr 1 i Västmanlands
län.

118

Kungl. Maj.ts proposition Nr 251.

1.67 hektar äng och betesmark, lämpligen borde styckas för försäljning i
två delar, hemskiftet örn cirka 17 hektar åker och utskiftet örn cirka 10
hektar åker och 1 hektar betesmark.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat örn förnyad uppskattning
å egendomen för dess försäljning i berörda två lotter och i samband
därmed örn saluvärdering av den kronoegendomen 1h mantal Bärby
nr 1 i förutnämnda socken tillhörande andelen i förutvarande Simtuna
häradsallmänning, vilken andel undantagits vid den förnyade utarrenderingen
av sagda egendom och är belägen omedelbart intill den kronoegendomen
Mosta tillhörande lotten av allmänningen.

Vid den sålunda påkallade förrättningen, vilken ägde rum under år
1927, förekom förutom annat följande.

Upp skattning smän nen förklarade, att de ej hade något att erinra mot
försäljning av kronoegendomen Mosta, enär dess avkastningsförmåga på
grund av ringa åkerinnehav icke stöde i proportion till de omkostnader,
vilka krävdes för åbyggnadernas försättande i ett mot skäliga fordringar
svarande tillstånd, men att de ingalunda kunde biträda det förslaget, att
egendomens redan nu för ett hushåll i dessa trakter blygsamma åkerinnehav
av 27.622 hektar än mera beskures genom åkerns uppdelning på de
två lotter, som ifrågasatts och beträffande vilka den mindre lottens bebyggande
vore förbundet med avsevärda kostnader.

På grund härav avstyrkte uppskattningsmännen pa det livligaste de
kronojordstyckningssakkunnigas förslag såsom innebärande icke allenast
en styckning utan fastmer en stympning av egendomen.

Därest emellertid egendomen skulle anses böra uppdelas på sätt de sakkunniga
föreslagit, hava uppskattningsmännen ansett styckningen böra
ske sålunda, att huvudlotten, med egendomens huvudsakliga åbyggnad,
komma att omfatta de å kartan med litt. Ba och Bd utmärkta skiftena
jämte den kronoegendomen V? mantal Bärby nr 1 tillhörande allmänningslotten,
med en areal av tillhopa 20.882 hektar, därav 17.562 hektar tomt
och åker, 0.4i hektar äng samt 2.91 hektar avrösningsjord, samt den andra
lotten de å kartan med litt. Bb oell Bc utmärkta skiftena jämte den kronoegendomen
v* mantal Mosta nr 2 tillhörande allmänningsdelen, med en
areal av tillhopa 14.2575 hektar, varav 10.nr, hektar åker, 1.42 hektar äng och
2.7775 hektar avrösningsjord.

Lotterna hava åsatts saluvärden av, huvudlotten 17,370 kronor, därav
5,225 kronor för åbyggnaden oell 1,491 kronor för växande skog, samt den
andra lotten 7,865 kronor, därav 650 kronor för åbyggnaden och 1,243* kronor
för växande skog.

Beträffande lotternas upplåtande under åborätt har föreslagits, att avgäldstiden
måtte bestämmas till 20 år med rätt för alio att därefter inlösa
fastigheten, att åborättsinnehavarna måtte äga rätt till husbehovsvirke
med respektive 6.4 och 7.6 kubikmeter samt att avgälderna måtte bestämmas
till respektive 58.5 och 35 hektoliter, hälften råg och hälften korn,
att lösas i penningar efter senaste medelmarkegångspris.

Härjämte hava uppskattningsmännen ansett förbehåll böra göras vid
upplåtelse av den mindre lotten örn rätt för köpare av huvudlotten att
taga väg över ägan litt. Bc för förbindelse med litt. Bd samt beträffande
upplåtelse av huvudlotten örn rätt för Simtuna elektriska distributionsförening
u. p. a. att hava den elektriska kraftledningen framdragen däröver,
, varom i Kungl. Maj:ts resolution den 7 november 1919 förmäles.

Skiftena litt. Ba, Bb, Bc och Bd jämte förberörda allmäna in gsandelär

119

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

hava såsom en lott saluvärderats till 25,820 kronor, varav 2,734 kronor
för växande skog. Vid upplåtelse under åborätt har sagda lott åsatts
en avgäld av 9G hektoliter, hälften råg och hälften korn, ävensom kronans
åbyggnad värderats till sammanlagd 5,875 kronor; vidare hnva 14
kubikmeter husbehovsvirke ansetts böra tillkomma lotten samt i övrigt
samma villkor föreslagits som ovan beträffande de särskilda lotterna
nämnts.

Slutligen hava uppskattningsmännen uttalat, att egendomens arrendator,
K. M. Pettersson, väl vårdat sig örn egendomen.

Vederbörande överlantmätare har, beträffande försäljning av den kronoegendomen
Bärby tillskiftade lotten i allmänningen, uttalat, att då allmänningen
vore av sockenallmännings natur, något laga binder för avstyckning
och försäljning av sagda lott ej förelåge, oaktat storskiftet ej

vore fastställt. .... .

Jägmästaren, med vilken över jägmästaren instämt, har ansett jordbruket
böra försäljas odelat tillsammans med allmänningslotterna och de
ifrågavarande skogslotterna, litt. Bc och Bd, möjligen med uteslutande
av den sistnämnda skogslotten för nedbringande av försäljningssumman.

Länsstyrelsen har intet haft att erinra i anledning av uppskattnings •
männens förslag och värdesättningar.

Sedan domänintendenten anmodats att i samråd med vederbörande uppskattningsmän,
lantmätare och jägmästare justera det uppgjorda förslaget
till försäljning av viss del av ifrågavarande egendom, så att möjligheterna
för avstyckning å egendomen jämlikt jorddelningslagen icke
äventyrades, har länsstyrelsen med skrivelse den 8 november 1928 till
domänstyrelsen överlämnat ett förslag till avstyckning å egendomen, som
uppgjorts av lantmätaren under samverkan med jägmästaren.

Detta förslag innebär avstyckning av endast en försäljningslott bestående
av lotterna litt. Ba„ Bb, Bc och Bd jämte en nyutlagd lott,
skogsområdet litt. Be örn 5.13 hektar, samt den egendomen Mosta tillhörande
allmänningslotten — med en areal av tillhopa 38.3595 hektar, varav
27.622 hektar tomt och åker, O.n hektar äng och 10.3275 hektar avrösningsjord.
Enligt lantmätarens mening skulle för denna försäljningslott
erfordras en årlig virkesmassa av cirka 25 kubikmeter fast mått
till bränsle och reparation m. m., och hade därför det nya skogsområdet

litt. Be tillagts. .....

I yttranden, som avgivits i anslutning till detta förslag, har jägmästaren
framhållit, att försäljning i en lott mäste, med hänsyn till dess för
ett självständigt jordbruk i dessa trakter mycket mattliga omfattning,
anses vara det enda riktiga.

Domänintendenten bar framhållit, att jägmästaren värderat skogen under
förutsättning att egendomen skulle försäljas i en lott samt ej i enlighet
med de kronojordstyckningsakkunnigas förslag till försäljning i
två lotter, men anhållit, att styrelsen måtte vid den av jägmästaren och
distriktslantmätaren verkställda värderingen låta bero och godkänna
det av uppskattningsmännen lämnade förelaget med gjort tillägg av sej
narn föreslagen utmark.

120 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Med anledning härav förklarade domänstyrelsen i skrivelse till länsstyrelsen
den 14 december 1928 med avseende å vad i ärendet förekommit,
att vid det senast uppgjorda förslaget finge bero och att i samband
med försäljningen av ifrågavarande del av egendomen Mosta nr 2 försäljning
borde ske av den kronoegendomen Bärby tillhörande allmänningslotten.

Uppskattning smännen hava vid förrättning den 4 januari 1929
saluvärderat lotterna litt. Ba och Bb med ntmarksskiftena litt. Bc.
Bd och Be samt egendomen Mosta tillhörande andel i förutvarande häradsallmänningen.
Saluvärdet har uppskattats till 29,160 kronor, varav
för växande skog 5,906 kronor, samt arrendevärdet till 1,160 kronor. Den
kronoegendomen mantal Bärby nr 1 tillhörande andelen i förutvarande
häradsallmänningen har saluvärderats till 755 kronor, varav för växande
skog 719 kronor. Kronoegendomen Mosta skulle enligt uppskattningsmännens
förslag försäljas jämlikt brevet den 29 maj 1874 med liembudsrätt
för egendomens arrendator, K. M. Pettersson, vilken väl beflitat
sig örn egendomen, fullständigt täckdikat densamma under arrendeprerioden
1921—1928 samt i övrigt å egendomen nedlagt ett förtjänstfullt och
befrämjande arbete. Den till Bärby hörande allmänningsdelen skulle enligt
förslaget försäljas å auktion med gäldande av köpeskillingen vid tillträdet.
Återstående delen av kronoegendomen Mosta borde förvaltas tillsammans
med intilliggande kronoegendomen Bärby.

Länsstyrelsen har ej Imf t något att erinra mot uppskattningsmännens
sistberörda förslag.

Med utlåtande den 8 februari 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majlis prövning. För egen del biträdde styrelsen uppskattningsmännens
förslag, att av kronoegendomen Mosta nr 2 lotterna littBa,
Bb, Bc, Bd och Be samt den egendomen tillskiftade andelen i förutvarande
Simtuna häradsallmänning skulle försäljas i en lott med hembudsrätt
för egendomens nuvarande arrendator, under det att återstoden av
egendomen skulle ställas under skogsstatens vård för att förvaltas såsom
kronopark, saint att kronoegendomen Bärby nr 1 tillkommande andel i
allmänningen skulle försäljas för sig, varvid de bägge allmänningsskiftena
borde upplåtas med den rätt kronan till dem kunde äga. Mot de
gjorda värderingarna hade styrelsen intet att erinra.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 3 januari 1930 samt därvid tillika överlämnat
instrument den 9 december 1929 över förnyad saluvärdering i
fråga örn kronoegendomen Mosta nr 2, skrivelse från arrendatorn Pettersson
samt yttrande i ärendet av vederbörande överlantmätare.

Uppskattning smännen hava förklarat sig sakna anledning frångå det
vid förrättning den 4 januari 1929 uppskattade värdet å salulotten av egendomen
Mosta nr 2 under förutsättning att lotten hembjödes Pettersson
till inköp. Skulle åter försäljning ske utan hembud, borde med hänsyn

121

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

till stadgandet i 16 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. samt till det förfallna
skick, vari egendomens ladugård befunne sig, saluvärdet ökas med 1,400
kronor för botande av husrötebrist till 30,560 kronor. Egendomens belägenhet
ganska avsides från större kommunikationsort och egenskaper i
övrigt borde enligt uppskattningsmännens förmenande utesluta föreskrivande
av särskilda villkor om egendomens användande eller örn återköpsrätt
för kronan. Skulle dock återköpsrätt förbehållas, borde saluvärdet
nedsättas, vid försäljning med hembud till 24,790 kronor och vid försäljning
utan hembud till 25,980 kronor.

Arrendatorn Pettersson har framhållit, .att han väl önskade att kunna
köpa egendomen, där han nedlagt så mycket arbete och kapital. Han ansåge
det emellertid ej möjligt att av egendomen få sådana inkomster, .
som med det föreslagna saluvärdet skulle erfordras. Det pris, som han
med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet ansåge sig kunna betala, utgjorde
omkring 20,000 kronor.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande jorddelningslagens
bestämmelser ej hindrade bildandet av en fastighet på sätt
i ärendet numera föreslagits.

Domänstyrelsen har i sitt förnyade utlåtande, med biträdande av vad
uppskattningsmännen anfört, föreslagit, att den till försäljning ifrågasatta
lotten av kronoegendomen Mosta nr 2 måtte utbjudas till salu under
hand mot en köpeskilling, ej understigande 30,560 kronor, i enlighet med
15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176). Därjämte har styrelsen uttalat,
att den kronoegendomen Bärby tillhörande andelen i Simtuna häradsallmänning
ej vore avsedd för något sådant ändamål, för vars tryggande
särskilda förbehåll krävdes.

I skrivelse den 14 februari 1930 har domänstyrelsen anmält, att styrelsen
föranstaltat örn utarrendering av kronoegendomen Mosta nr 2 till
den 14 mars 1931.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant detsamma blivit av do- Departementsmänstyrelsen
slutligen förordat, har jag intet att erinra. K. M. Pettersson, »hefen.
vilken enligt vad jag inhämtat innehaft arrendet av kronoegendomen
Mosta nr 2 sedan den 3 april 1914, torde visserligen vara berättigad till
hembud men synes ej vilja godtaga föreslagna villkor. Förbehåll örn
återköpsrätt torde icke böra föreskrivas.

Då riksdagens medverkan synes erforderlig i fråga örn försäljningen
från kronoegendomen Mosta nr 2, torde försäljningsfrågan i sin helhet
böra underställas riksdagens prövning.

Frågan om dispositionen efter den 14 mars 1931 av återstående del av
kronoegendomen Mosta nr 2 torde framdeles bliva föremål för Kungl.

Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Dammen nr 1
ock Torrbo
nr 1 i Kopparbergs
län.

dels att av kronoegendomen 1h mantal Mosta nr 2
i Simtuna socken av Västmanlands län må mot
en köpeskilling, ej understigande 30,560 kronor, utbjudas
till försäljning under hand i enlighet med 15 §
av ovanberörda förordning den 6 juni 1929 (nr 176)
i en lott den del, som å förberörda år 1917 upprättade,
sedermera kompletterade karta omfattar ägolotterna
litt. Ba, Bb, Bc, Bd och Be samt egendomens
andel i förutvarande Simtuna häradsallmänning med
den rätt kronan därtill kan äga, under villkor i
övrigt, att köparen skall svara för de å egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och
utskylder ävensom att den Simtuna elektriska distributionsförening
u. p. a. medgivna rätt att hava en
elektrisk kraftledning framdragen över egendomen
skall av köpare respekteras,

dels ock att den kronoegendomen ''A mantal Bärby
nr 1 i Simtuna socken tillskiftade andelen i förutvarande
Simtuna häradsallmänning må, likaledes enligt
15 § i nämnda förordning, med den rätt kronan
därtill kan äga försäljas å offentlig auktion till den
högstbjudande.

33:o.

Hos domänstyrelsen har aktiebolaget Zinkgruvor i Falun föreslagit utbyte
av vissa bolaget tillhöriga fastigheter i Garpenbergs socken av Kopparbergs
län mot viss del av kronoparken Garpenberg i samma socken.

Såsom skäl för framställningen har bolaget anfört följande: Bolaget vore ägare
till två skogsmarksområden, skilda från varandra genom kronoparken Garpenberg
tillhörande mark. Genom det föreslagna ägoutbytet skulle kronoparken
erhålla en mera enhetlig markfigur med avsevärt förkortad och uträtad
gränslinje samt bolaget få sina två ägofigurer sammanslagna till en
enda med likaledes uträtade och avkortade gränser, vilket skulle i hög grad
underlätta brukandet av områdena. Bytesobjekten innehölle enligt bolagets
uppskattning ungefärligen samma areal, men vore bolaget villigt att efter
värdering erlägga eventuellt erforderlig mellangift.

Sedan domänstyrelsen inhämtat yttranden i ärendet av vederbörande
skogsstatstjänstemän samt bolaget förbundit sig att betala hälften av kostnaden
för värdering av områdena, har på uppdrag av styrelsen överjägmästaren
i Stockholm-Gävle distrikt med biträde av vederbörande skogstaxator
verkställt uppskattning och värdering av bytesområdena.

Av därvid upprättat instrument samt övriga handlingar i ärendet, däribland
en av extra ordinarie jägmästaren Gerhard Pettersson över bytesområdena
år 1928 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

123

Kungl. Najda proposition Nr 251.

Det område av kronoparken Garpenberg, som bolaget önskar förvärva,
utgör del av hemmanen Dammen nr 1 (l1) örn 6.9 skatteören och Torrbo
nr 1 (l1) örn 11.5 skatteören, vilka hemman icke liro genom skifte skilda
från varandra. Området är beläget mellan oell omedelbart intill bolaget
tillhöriga fastigheter.

De fastigheter, vilka bolaget erbjudit sig att lämna i utbyte, omfatta två
från varandra skilda skiften, av vilka det ena, som är triangelformigt och
angränsar kronoparken, utgöres av del av dels hemmanet Ryllshyttan nr 1
litt. A (l1) örn 25.i skatteören, dels avsöndrade lägenheten Gruvskogen nr 2
(l2), avsöndrad från lägenheten Gruvskogen nr 1, vilken i sin tur är avsöndrad
från hemmanen Dammen nr 1 och Torrbo nr 1, samt det andra,
som är ett rektangulärt område, mindre än det förutnämnda samt på två
sidor angränsande till kronoparken och på en sida till Garpenbergs kyrkoherdeboställe,
består av del av hemmansdelen Nygården litt. D., utgörande
del av hemmanet 14.4 skatteören Nygården nr 1 (l1).

Belägenheten av bytesområdena framgår närmare av handlingarna bilagda
två generalstabskartblad.

Kronans bytesområde. Detsamma omfattar en areal av omkring 28.6 2
hektar, varav 19.42 hektar produktiv skogsmark, 0.86 hektar impediment,
2.7 5 hektar åker samt 5.5 9 hektar tomt och backar.

Av skogsmarken, som utgöres av godartad morän, är omkring 70 procent
beväxt med 40—60-årig och resten med 90—120-årig blandskog av tall och
gran med ungefär lika fördelning av de båda trädslagen. Den äldre granen
är ofta rötskadad. Virkesförrådet har uppskattats till 2,141 kubikmeter
eller 110 kubikmeter per hektar produktiv skogsmark.

I området ingår dels det mot en årlig avgäld av 100 kronor för tiden
till den 14 mars 1931 utarrenderade torpet Torrbo, omfattande en areal av
10.32 hektar, varav 2.50 hektar åker, dels en mindre åkerteg, tillhörande
det för tiden till den 14 mars 1931 utarranderade torpet Dammen.

Å torpet Torrbo finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen
boningshus, ladugård med loge och bodbyggnad med vedbod. Boningshuset
är i gott skick med undantag av taket, som bör omläggas. Kronan har år
1925 inköpt detsamma av bolaget för ett pris av 4,000 kronor. Det innehåller
9 rum i två våningar och är således för stort som bostadshus åt torparen.
Uthusen äro i dåligt skick.

A området finnas därjämte sju större arbetarbostäder, vilka tillhöra bolaget.
Någon tomthyra för desamma har ej utgått.

Bolagets bytesområde. De båda skiftena omfatta tillsammans 30.4 4 hektar,
varav 26.0 6 hektar produktiv skogsmark, 4.2 4 hektar impediment och 0.14
hektar utlagd åker.

Skogsmarken utgöres av godartad morän. Ståndskogen består huvudsakligen
av 60—80-åriga biandbestånd av tall och gran med tallen som förhärskande
trädslag. Bestånden äro i allmänhet väl genomgallradc oell av
god kvalitet. Virkesförrådet omfattar 2,870 kubikmeter eller 110 kubikmeter
per hektar produktiv skogsmark.

Värdet — utan avdrag för skatter, förvaltningskostnader lii. lii., vilka
anses lika för båda bytesområdena — har av domänstyrelsen uppskattats
till för kronans bytesområde 21,000 kronor och för bolagets bytesområde
16,100 kronor. Värdet av det förra området överstiger således värdet av
det senare med 4,900 kronor, vilket belopp bolaget förklarat sig villigt betala.
Vid värderingen av kronans bytesområde har hänsyn tagits därtill,

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att omkring'' 4 hektar liro redan nu delvis bebyggda med bolaget tillhöriga
byggnader och att bolagets huvudsakliga syfte med bytet torde vara att erhålla
ytterligare byggnadsplats.

Bolagets fastigheter besväras — förutom av penninginteckningar — av
följande inteckningar, som beviljats dels uti andel örn 2 7/ä0 skatteören av
hemmanet Nygården nr 4 litt. D örn 2.4 skatteören (av l1), med undantag
av lägenheten Nysätra örn (Lisio hektar, den 1 mars 1907, under § 15, till
säkerhet för beståndet av aktiebolaget Ryllshytte Zink och Blygruvor genom
kontrakt den 5 september 1906 med J. E. Larsson tillförsäkrad nyttjanderätt
under 50 år från den 15 september 1906 till 0.138 hektar mark för
framdragande av elektrisk kraftledning från Pors till Ryllshyttan, dels ock
uti den från lägenheten Gruvskogen nr 1 under hemmanen Dammen nr 1
och Torrbo nr 1 avsöndrade lägenheten Gruvskogen nr 2 (Gruvskogen l2)
örn 7.6 0 hektar, oberäknat därinom fallande andel av Kolningssjön örn 45
ar, Ryllshyttan nr 2 litt. B örn 8.5 skatteören (av l1), Ryllshyttan nr 3 litt.
C örn 7.4 skatteören (av l1), Ryllshyttan nr 4 litt. D örn 5.4 skatteören (av
1!) och Ryllshyttan nr 5 litt. E örn 3.8 skatteören (av l1) den 28 november
1922, under § 119, till säkerhet för ett den 7 juli 1920 upprättat kontrakt,
varigenom aktiebolaget Pyritgruvor till Kungl. Majit och kronan, såsom
ägare av Älvkarleby vattenfall och därinvid belägna fastigheter i Älvkarleby
socken, upplåtit rätt att över de intecknade fastigheterna framdraga högspänningsledning
och densamma underhålla samt den 8 juli 1926, under
§ 140, till säkerhet för ett den 8 oktober 1923 upprättat kontrakt, varigenom
aktiebolaget Zinkgruvor till Kungl. Majit och kronan, såsom ägare av Älvkarleby
vattenfall och därinvid belägna fastigheter i Älvkarleby socken,
upplåtit rätt att över de intecknade fastigheterna framdraga högspänningsledning
och densamma underhålla.

Enligt utlåtande av vederbörande överlantmätare föreligger ej hinder för
avstyckning av de fastigheter, vilka äro avsedda att ingå i bytet. Det område,
som skulle frånskiljas lägenheten Gruvskogen nr 2 (l2), borde dock avstyckas
för sammanläggning med kronan tillhöriga hemmanen Dammen nr 1
och Torrbo nr 1, från vilka hemman detsamma avsöndrats.

Sveriges geologiska undersökning, som avgivit utlåtande i ärendet, har
meddelat, att kronoparksområdet icke innehåller någon känd malmfyndighet
av sådant värde, att den kunde anses böra inverka på ett eventuellt markbyte,
men att å andra sidan möjligheten av framtida malmfynd vore större
å kronans mark än å det av bolaget till utbyte föreslagna området, varför
undersökningen ansåge tillräckligt, att staten förbehölle sig bibehållande av
jordägareandelen i den eller de fyndigheter, som framdeles eventuellt kunde
komma att där upptäckas.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt bytet. Jägmästaren
har anfört, att han ansåge detsamma komma att för kronan medföra
vissa förmåner, bland annat genom erhållande av större areal skogsmark
och för kronoparken fördelaktigare gränser.

Med utlåtande den 14 januari 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majits prövning. Jämväl styrelsen har ansett bytet vara för
kronan förmånligt dels på de av jägmästaren anförda skäl, dels ock med
hänsyn till storleken av den mellangift, som genom bytet skulle tillfalla

125

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

kronan, samt då å kronans bytesområde befintliga, kronan tillhöriga byggnader
skulle, därest desamma bibehölles i kronans ägo, förorsaka kronan
kostnader genom erforderliga reparationer. Av Sveriges geologiska undersökning
ifrågasatt förbehåll syntes styrelsen icke böra föreskrivas som villkor
för bytet, då ett sådant förbehåll icke torde kunna göras juridiskt bindande
mot framtida ägare av fastigheterna ifråga.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig böra till- Department

o t chefen.

styrka ägoutbytet såsom för kronan förmånligt.

Den inflytande mellangiften torde böra disponeras till inköp av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan
aktiebolaget Zinkgruvor å ena sidan och kronan å
andra sidan sålunda, att bolaget till kronan överlåter
av fastigheterna Ryllshyttan nr 1 litt. A (l1) om 25. i
skatteören, Gruvskogen nr 2 (l2) och Nygården litt. D,
utgörande del av hemmanet 14.4 skatteören Nygården
nr 1 (l1), samtliga i Garpenbergs socken av Kopparbergs
län, två å den av extra ordinarie jägmästaren Gerhard
Pettersson år 1928 upprättade kartan angivna skiften, omfattande
en sammanlagd ytvidd av omkring 30.44 hektar,
samt att kronan till bolaget överlåter av fastigheterna
Dammen nr 1 (l1) örn 6.9 skatteören och Torrbo nr 1 (l1)
örn 11.5 skatteören i samma socken ett å berörda karta angivet
skifte, omfattande omkring 28.6 2 hektar, under villkor,
att bolaget till kronan erlägger ett kontant belopp av
4,900 kronor, att fastigheterna lämnas fria från gravationer
med undantag av här förut angivna, i bolagets
fastigheter meddelade inteckningar till säkerhet för rätt
att över de intecknade fastigheterna framdraga elektriska
kraftledningar, att kronan och bolaget intill tillträdesdagen
icke avverka skog å de fastigheter, som lämnas
i bytet, att kronan och bolaget var för sig ansvara för
alla utskylder och besvär, vilka för tiden intill tillträdesdagen
belöpa å de fastigheter, som lämnas i bytet,
att kronan och bolaget skola vara skyldiga gottgöra
varandra för vad de kontant eller in natura uppburit
eller kunna komma att uppbära beträffande i bytet lämnad
fastighet för tid efter tillträdesdagen samt vara berättigade
till motsvarande ersättning av varandra, därest
inkomst av i bytet lämnad fastighet kommer att uppbäras
av fastighetens mottagare men avser tiden före

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Avlången nr
i Kopparbergs
län.

tillträdesdagen, att bolaget ensamt vidkännes kostnaderna
för fastigheternas avskiljande från stamhemmanen
samt att kronan och bolaget var för sig bestrider kost*
naderna för lagfart å de fastigheter, som i bytet tillfalla
dem; åliggande det domänstyrelsen att med bolaget
träffa avtal örn bytet, därvid skall vid bestämmande av
tillträdesdag uppmärksammas den rätt, som jämlikt gällande
arrendeavtal rörande torpet Torrbo och förut berörda
under torpet Dammen brukade mindre område
tillkommer arrendatorerna.

34:o.

/ Genom Västerbergslags domsagas häradsrätts utslag den 27 september 1923
i mål mellan Grängesbergs gruvaktiebolag, kärande, samt Kungl. Majit och
kronan, svarande, har bolaget förklarats äga bättre rätt än kronan till det
s. k. Cucurraberget linder 1/i mantal Hans Ols i Västra Slogbergets by i
Norrbärke socken av Kopparbergs län.

Då Cucurraberget helt omslutes av kronoparken Kloten oell gränserna för
denna kronopark avsevärt försämrats genom att kronan fråndömts äganderätten
till Cucurraberget, vars västra rågång mot kronoparken utgöres av
en krokig ägogräns, har fråga uppstått örn förvärv för kronans räkning av
Cucurraberget. Denna fastighet utgöres emellertid huvudsakligen av impediment
och skogsmark av mycket dålig bonitet, varför ur denna synpunkt
ett inköp icke kunnat förordas. I syfte att nämnda rågång mellan Cucurraberget
och kronoparken måtte erhålla en bättre sträckning har ifrågasatts
en förening mellan kronan och bolaget angående rågångens sträckning.
Enligt vad vederbörande överlantmätare meddelat vore dock en sådan överenskommelse
ändamålslös, då den icke erhölle laga bindande verkan. Cucurraberget
avskiljes emellertid från andra bolaget tillhöriga, väster därom belägna
fastigheter av endast ett mindre område av kronoparken Kloten.
Därest kronan i stället avhände sig äganderätten till berörda område, vars
rågång mot bolagets ovansagda fastigheter utgöres ävenledes av en oregelbunden
gräns, skulle kronoparkens gränser komma att avsevärt förbättras.

Med anledning härav, och sedan bolaget förklarat sig reflektera å inköp
av området, har domänstyrelsen uppdragit åt vederbörande jägmästare att
verkställa värdering av detsamma.

Detta ärende har domänstyrelsen, jämte överlämnande av detsamma tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren G. B. Hulander
över saluområdet år 1928 upprättad karta med tillhörande beskrivning, med
utlåtande den 4 februari 1930 underställt Kungl. Majits prövning. Av handlingarna
inhämtas bland annat:

127

Kungl. May.ts proposition Nr 251.

Saluområdet, benämnt Bredsjö sloge eller Långrödjningen, är beläget inom
Norrbärke socken av Kopparbergs län samt utgör del av den i kronoparken
Kloten ingående och i övrigt även i Ljusnarsbergs socken av Örebro län
belägna fastigheten 3/ie mantal Avlången nr 1 litt. Ca (12).

Arealen omfattar:

Avrösningsjorden omfattar omkring 14 hektar produktiv skogsmark av
huvudsakligen god bonitet (bon. IV) samt omkring 4 hektar dikningsbara
kärr. Av skogsmarken är en areal av 4 hektar kal (beväxt med gles björk).
Virkesförrådet utgör inalles 859 kubikmeter av gran och björk med granen
såsom förhärskande trädslag i en ålder av i regel 30—80 år.

Å området finnes ett torp, kallat Avlångsvik, bebyggt med ladugård nied
lada och loge samt två mindre lador, varav den ena är fullständigt värdelös.

Sagda torp och det sydväst därom ävenledes å kronoparken belägna torpet
Norra Avlången (Avlångstorp) äro enligt ett den 20 januari 1893 upprättat
kontrakt med tillägg av den 30 november 1897 gemensamt utarrenderade
till bolaget för en tid av 50 år, räknat från den 14 mars 1893. Årliga
arrendeavgälden utgör 250 kronor att betalas den 14 september varje år.
Arrendatorn äger rätt att tillgodogöra sig det bränsle, som kan erhållas
genom slog- och liagmarkens röjning i den utsträckning, som är förenlig
med dess bibehållande i full växtkraft, samt att erhålla dels för torpen
därutöver nödigt bränsle och gärdsel fritt från kronoparkens skogsmark
efter förutgången utsyning, dels ock å samma skogsmark avgiftsfritt bete
för de kreatur, som å torpen vinterfödas.

Av arrendeavgiften beräknas omkring 130 kronor belöpa å torpet Avlångsvik
och 120 kronor å torpet Norra Avlången.

Värdet av saluområdet uppskattas i avrundade tal till:

Markvärde

inägor ................................................................ kronor 700

skogsmark ......................................................... » 530 kronor 1,250

Skogsvärde .................................................................................... » 2,900

Byggnadsvärde ..............................................................................» 450

Bolaget har på förfrågan förklarat sig villigt inköpa området till förenämnda
pris samt på av domänstyrelsen i övrigt föreslagna villkor, avseende
att bolaget bekostar avstyckning och de med lagfart å fånget förenade
utgifter och att omförmälda kontrakt skall gälla endast torpet Norra Avlången,
för vilket torp årliga arrendeavgiften skall utgöra 120 kronor.

Överlantmätaren i Kopparbergs län anser, att hinder icke föreligger för
områdets avstyckning.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare tillstyrka försäljningen.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

åker ...................

äng.......................

avrösningsjord..

1.171 hektar
3.500 »

18.055 »

Summa 22.7 2 6 hektar.

Summa kronor 4,600.

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements chefen.

På skäl, som i ärendet anförts, anser även jag att ifrågavarande område
bör försäljas på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten 3/1(i mantal Avlången nr 1 litt. Ca
(12) ifrågavarande i Norrbärke socken av Kopparbergs
län belägna område, benämnt Bredsjö sloge eller Långrödjningen
och omfattande enligt av distriktslantmätaren
G. B. Hulander år 1928 upprättad karta med tillhörande
beskrivning en sammanlagd ytvidd av 22.7 2 6 hektar,
må mot ett pris av 4,600 kronor försäljas till Grängesbergs
gruvaktiebolag att tillträdas vid köpets avslutande,
då köpeskillingen erlägges, samt under villkor i övrigt,
att köparen bekostar avstyckning och de med lagfart å
fånget förenade utgifter, att det om utarrendering av
torpen Norra Avlången och Avlångsvik den 20 januari
1893 upprättade kontraktet med tillägg av den 30 november
1897 skall från tillträdesdagen gälla endast
torpet Norra Avlången och att i samband därmed den
i kontraktet bestämda arrendeavgiften nedsättas till 120
kronor, därvid mellanhavanden på grund av nyssnämnda
kontrakt böra regleras och nytt arrendekontrakt avseende
torpet Norra Avlången för tiden till den 14 mars
1943 upprättas; åliggande det domänstyrelsen att med
bolaget upprätta avtal örn försäljningen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—34:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

300778. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.