Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande vid
Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för
jordbruket; given Stockholms slott den 19 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

I nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition, punkt 10, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kunde varda riksdagen förelagd, för upprättande vid Offers gård i Boteå
socken av Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket beräkna
för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 85,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet numera blivit slutförd, får jag ånyo anmäla
detsamma till behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. 213 hafi• (Nr 250.)

L

Förberedande

utredning.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Med anledning av väckt motion (II: 290/1920) anhöll riksdagen i skrivelse
den 15 juni 1920 (nr 364), att Kungl. Majit måtte föranstalta örn en
allsidig utredning dels rörande utvidgning av den försöksverksamhet på
jordbruksområdet, vilken redan då bedrevs vid de fasta försöksstationerna,
dels ock rörande anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket samt
därefter för riksdagen framlägga förslag i frågan.

Sedan Kungl. Majit härefter infordrat utlåtande av lantbruksstyrelsen
samt av styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
anbefallde Kungl. Majit den 26 november 1920 styrelsen för centralanstalten
att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen,
därvid styrelsen jämväl skulle hava att taga under övervägande en av
Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjord framställning
örn statsbidrag till anordnande av ett fast demonstrations- och
försöksfält å myr jord vid Åsträsk i Västerbottens län.

För verkställande av det sålunda givna uppdraget tillsattes av styrelsen
för centralanstalten den 21 januari 1921 en kommitté, vilken den 20 juni
1925 avgav betänkande med utredningar och förslag (statens offentliga
utredningar 1925: 32). Kommitténs förslag utmynnade i en hemställan,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att fasta försöksgårdar måtte
upprättas inom landet enligt en av kommittén framlagd plan. Försöksgårdarnas
antal skulle till att börja med begränsas till fem, därav fyra för
jordbruksförsök och en för husdjursförsök. Av dessa skulle en förläggas
till Skaraborgs län för försök å den styva leran, en till sandjordsområdet
i Kristianstads län, en till mellersta Norrlands fastmarksområde i Västernorrlands
län och en till örebro län för lättlerområdena inom Mälar- och
Hjälmarbygden. Försöksgården för husdjursförsök borde förläggas så
nära den centrala försöksledningen i Stockholm som möjligt. Två av jordbruksförsöksgårdarna
borde omedelbart inrättas, nämligen en för lerjordsområdet
i Skaraborgs län och en för mellersta Norrlands fastmarksjordar
i Västernorrlands län. För ändamålet borde av riksdagen begäras
dels ett engångsanslag å 100,000 kronor för de båda försöksgårdarnas iordningställande
och dels ett årsanslag av 50,000 kronor för deras drift.

Beträffande de s. k. fasta försöksstationerna ifrågasatte kommitterade,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie anslaget
till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
från 8,000 kronor till 13,000 kronor för inrättande av fasta försöksstationer
vid ytterligare tio skolor.

Slutligen föreslog kommittén vidkommande den av Västerbottens läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjorda framställningen örn ett
fast försöksfält vid Åsträsk, att densamma ej måtte föranleda någon
Kungl. Majits vidare åtgärd.

Ur kommitténs betänkande må här i korthet anföras följande:

Efter att hava närmare redogjort för utvecklingen av försöksväsendet
på jordbruksområdet i vårt land har kommittén framhållit, att vid den

Kungl. Martts proposition Nr 250. 3

år 1905 tillkomna centralanstalten för berörda försöksväsende särskilt
dess avdelningar för jordbruksförsök samt för husdjursskötsel och mejerihantering
stått i nära kontakt med det praktiska jordbruket. Sålunda
förfogade jordbruksavdelningen över femton med statsbidrag underhållna
s. k. fasta försöksstationer, anordnade vid lantbruks- och lantmannaskolor.
Genom samarbete med den av hushållningssällskapen anordnade lokala
försöksverksamheten anlades och kontrollerades årligen ett betydligt antal
gödslings-, bearbetnings-, växtodlings- och ogräslörsök. Centralanstaltens
husdjursavdelning hade sina praktiska utfodringsförsök förlagda
till i olika delar av landet belägna privata iörsöksgårdar, och mejeriiörsöken
hade, utom i ett i Stockholm beläget centralmejeri, också utförts
vid mejerier i landsorten. Bade jordbruks- och husdjursavdelningarna hade
emellertid saknat egna fasta försöksgårdar. Särskilt för jordbruksavdelningen
hade denna brist varit synnerligen kännbar. Med dylika försöksgårdar
avsåges sådana gårdar, där försök kunde fullföljas under en längre
följd av år samt övervakas av fast, särskilt för ändamålet utbildad och
anställd samt å gården stationerad personal, som kunde in i alla detaljer
övervaka försöken. Gårdens drift skulle även helt vara inriktad på att,
under iakttagande av största möjliga hushållning, skapa bästa förutsättningar
för fullföljande av försöksplanerna. Den fasta försöksverksamhet,
som utiördes vid försöksstationerna å lantbruks- och lantmannaskolor,
ersatte icke dylika fasta försöksgårdar, enär man endast vid fasta försöksgårdar
kunde få erforderliga garantier för, att försöksplanen bleve
riktigt uppfattad, att försöken finge nödvändig tillsyn samt att försöksresultaten
erhölle önskvärd skärpa och tillförlitlighet. Saknaden av fasta
försöksgårdar hade därför medfört, att många för jordbruksnäringen mycket
viktiga förhållanden ännu icke kunnat upptagas till experimentell behandling
i vårt land. Helt naturligt kunde man genom att nedbringa
fordringarna pa precision och genom att på den enskilda försöksvärden
i största möjliga utsträckning överföra de med försöken förenade kostnaderna
pressa ned försökens utgiftsstat långt under kostnaderna för en försöksgårds
drift och underhåll. Frånsett frågan örn försöksresultatens
tillförlitlighet syntes detta förfaringssätt knappast staten fullt värdigt.

För upprättande av fasta försöksgårdar hade styrelsen för centralanstalten
redan år 1912 avgivit förslag till Kungl. Majit, varjämte olika
jordbrukssammanslutningar och korporationer av jordbrukstjänstemän
uttalat sig för inrättande i vårt land, liksom fallet vore i våra grannländer
och de större kulturländerna, av dylika försöksgårdar.

De försöksuppgifter, som vid de fasta försöksgårdarna komme att bliva
föremål för prövning, bleve till följd av vårt lands stora utsträckning
m. lii. ganska varierande. I första hand borde undersökas åtgärder för
torrläggningens rätta utförande, bevattningens förutsättningar och ekonomiska
genomförbarhet, jordförbättrings- och gödslingsfrågor, jordens
riktiga bearbetning under trädesåret samt vid höst- och vårbruket, användning
av mekanisk kraft och dragare, undersökning av arbetseffekten
m. m. Ävenledes borde upptagas frågorna om lämpliga växtföljder, kontrollodling
av nyare kulturväxter och varieteter, olika bärgningsmetoder,
bästa sättet för åkerjordens läggande i vall samt för flerårig gräsodling,
ogräsens bekämpande m. m. Till en början borde ett mindre omfattande
arbetsprogram utarbetas, vilket i män av tid och arbetskrafter kunde utvidgas.

Men icke allenast centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

skulle liava gagn av de fasta försöksgårdarna. Även för de övriga grenarna
av jordbruksforskning, som vid statens centrala jordbruksförsöksanstalt
vore representerade, såsom den botaniska, entomologiska och även
i någon mån den bakteriologiska och den lantbrukskemiska, komme de blivande
fasta försöksgårdarna att fylla ett sedan länge känt behov, då därigenom
tillfälle bereddes för dessa avdelningar att på olika platser i landet
hava mark tillgänglig för försöks- och undersökningsändamål för de
speciella uppgifter, som de hade sig förelagda, utan att därför behöva anlita
privata jordägare, något som särskilt när det gällde långvariga och
mer arbetskrävande försök vore av stort värde.

Arealen för en försöksgård finge ej vara för snävt tilltagen. För en
sådan gärd av normal storlek erfordrades en areal av minst 50 hektar till
försök användbar odlad och oodlad jord, därvid det vore av vikt att marken
vore likartad samt så litet kuperad som möjligt. Försöksgårdarna
borde förläggas i närheten av större kommunikationsleder samt hava tillräckligt
stora utrymmen inomhus, så att skörden av de olika försöksrutorna
kunde på fullt betryggande sätt förvaras, varjämte ladugård och
stall borde, såvitt möjligt, vara modernt inredda. Redskap och maskiner
borde vara av bästa slag. I övrigt vore det önskvärt, att försöksgårdarna
kunde tjäna som mönstergårdar. Vid varje försöksgård borde finnas en
föreståndare, som hade den direkta ledningen av gärdens drift ävensom
uppgjorde efter överledningens vid centralanstalten direktiv, förslag och
detaljerade planer till de försök, som borde anställas vid gården, samt till
sage, att försöken bleve riktigt utförda och de erhållna resultaten bearbetade.
Föreståndaren borde alltefter försöksgårdens storlek och försökens
omfattning hava erforderligt antal assistenter. Lämpligt vore även,
att elever kunde antagas vid försöksgårdarna.

För att nedbringa kostnaderna för försöksgårdarnas anläggning och
drift hade kommittén utgått från, att man i första hand borde söka därtill
erhålla någon av statens domäner. Därest detta icke vore möjligt,
hade kommittén tänkt sig även den utvägen, att staten skulle genom byte
med kronoegendom söka överkomma i enskild ägo befintligt passande jordområde
eller gård.

Kommittén har vidare lämnat en översikt över Sveriges viktigaste jordbruksområden
och de olika områdenas viktigaste jordbruksproblem, därvid
kommittén till bedömande upptagit frågan vilka av landets jordbruksbygder,
som borde representeras genom försöksstationer och där försöksgårdar
borde upprättas. Kommittén tillrådde, att organisationen med
fasta försöksgårdar endast successivt utbyggdes med utgångspunkt från
ett visst, högst begränsat antal dylika gårdar. Det vore av stor vikt, att
försöksgårdarna komme att representera landets viktigaste jordmånstyper
i karakteristisk utbildning och att de förlädes till ifrågavarande jord
månstyps mest representativa utbredningsområden. För att erhålla landets
viktigaste jordmåns- och klimattyper representerade har kommittén
uppgjort förslag på 14 jordbruksområden, vilka i första hand borde representeras,
en var genom sin försöksgård. Ekonomiska och försökstekniska
skäl ansåges emellertid medföra, att icke ens detta förslag kunde
bliva realiserat under de närmaste åren. Kommittén hade därför tänkt
sig, att anslag tillsvidare skulle begäras endast för fyra gårdar för jordbruksförsök.
Skulle medel icke kunna beviljas för alla fyra gårdarna
på en gång, borde början göras med den för den styva leran och den för
mellersta Norrland avsedda gården i nu nämnd ordning. Såsom försöks -

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 250.

gård för den styva leran ansåge kommittén, att bland de föreslagna gårdarna
bäst lämpade sig Lanna Borregården på Vara-slätten, och såsom
försöksgård för mellersta Norrland ville kommitttén förorda den Björkå
aktiebolag tillhöriga Offers gård i Ångermanland, vilken sistnämnda gård
enligt kommitténs förmenande borde av staten på betryggande villkor arrenderas
av bolaget.

Kommitterade hava tillika upprättat en normalplan med kostnadsförslag
för en fast försöksgård. Kostnaderna hava beräknats till för lösa
inventarier 15,300 kronor, för levande inventarier 14,200 kronor, för anläggningar
å en förut bebyggd gård, inbegripet tillbyggnader och reparationer,
25,000 kronor samt för årlig driftkostnad 34,700 kronor, varifrån avginge
beräknad inkomst 14,000 kronor.

Den rent administrativa och tekniska ledningen för dessa gårdar skulle
tilldelas styrelsen för centralanstalten. Under styrelsen borde försöksgårdarna
närmast handhavas av föreståndaren för den avdelning vid anstalten,
som hade sig anförtrodd de direkta jordbruksförsöken. Föreståndarna
för försöksgårdarna skulle intaga samma ställning som laboratorerna
vid centralanstalten. Därjämte borde, för uppehållande av kontakten
med det praktiska jordbruket, årligen vid de olika försöksgårdarna
anordnas för allmänheten avsedda möten, till vilka borde inbjudas för
försöksverksamheten intresserade organisationer och personer inom det
område, försöksgården vore avsedd att representera. Efter de för allmänheten
avsedda föredragen och demonstrationerna borde dessa jordbruksrepresentanter
sättas i tillfälle att tillsammans med försöksledningen diskutera
försöksplanen och framlägga sina speciella önskemål.

Ett samarbete borde även ordnas mellan statens olika försöksgårdar och
andra statsinstitutioner såsom Sveriges geologiska undersökning, statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt och statens redskapsprovningsanstalter.
Dessutom borde för vissa försök samarbete äga rum med övriga
försöksinstitutioner i landet såsom Sveriges utsädesförening, svenska mosskulturföreningen,
svenska betes- och vallföreningen samt för norrländska
växtodlingsfrågor med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.

Såsom förut omförmälts hava kommitterade härutöver tänkt sig upprättad
en försöksgård för husdjursförsök, förlagd på ej för långt avstånd
från Stockholm.

Med skrivelse den 30 november 1925 överlämnade styrelsen för centralanstalten
till Kungl. Majit kommitténs betänkande. Styrelsen omförmälde
därvid till en början ärendets dittillsvarande handläggning samt kommitténs
förslag om upprättande av fyra försöksgårdar för jordbruksförsök. I det
följande påpekade styrelsen, bland annat, hurusom kostnaderna för de föreslagna
gårdarnas aptering till försöksgårdar icke ens tillnärmelsevis kunnat
beräknas, då kommittén saknat befogenhet att träda i preliminära underhandlingar
rörande övertagande av arrenden oell dylikt samt medel ej heller
stått till förfogande för anskaffande av ritningar och kostnadsförslag beträffande
nödiga byggnader m. m. Styrelsen framhöll såsom önskvärt, att
en fortsättning av undersökningarna bleve verkställd i ovan antydda hänseende,
samt anförde vidare:

De fortsatta undersökningarna skulle hava som mål upprättande av
detaljerade kostnadsförslag för övertagande, utbyggande och drift av

6

Kungl. Marits proposition Nr 250.

var och en av de till försöksgårdar ifrågasatta gårdarna, och skulle därför,
förutom beräkningar rörande kostnaderna för inventarier och drift,
uppgöras såväl vederbörliga byggnadsritningar med tillhörande kostnadskalkyler
som överslag beträffande kostnaderna för övertagande av respektive
gårdar genom köp eller arrende samt beträffande avträdessummor
och dylikt. I detta sistnämnda hänseende torde styrelsen böra bemyndigas
att, där så erfordrades eller kunde anses lämpligt, ingå preliminära,
för Kungl. Majit och kronan givetvis ej bindande avtal.

Genom en utredning i huvudsak i enlighet med ovan angivna riktlinjer
kleve i främsta rummet vunnet, att för de anslagsbeviljande myndigheterna
kunde framläggas såväl med hänsyn till kostnaderna som i övrigt
preciserade förslag till försöksgårdar. Härigenom erhölles i sin tur den
fördelen, att den nya organisationen, därest densamma bleve av statsmakterna
beslutad, snabbt kunde träda i funktion.

Med anledning av vad styrelsen för centralanstalten sålunda anfört fann
Kungl. Majit den 25 juni 1926 gott uppdraga åt styrelsen att, till fullföljande
av det styrelsen i förevarande avseende förut lämnade uppdraget,
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i styrelsens
nyssberörda framställning, verkställa utredning och avgiva förslag
rörande upprättande av högst fyra jordbruksgårdar samt att för ändamålet
anlita sakkunniga personer.

Sedan Kungl. Majit därefter för att tagas i övervägande vid fullgörandet
av ifrågavarande uppdrag åt styrelsen överlämnat en av Kronobergs
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott den 28 november 1925 gjord
framställning, att en av de försöksgårdar, som i första hand kunde komma
att inrättas, måtte förläggas till en för urbergsmoränen å sydsvenska
höglandet typisk plats inom Kronobergs län, avgav styrelsen för centralanstalten
i skrivelse den 29 november 1926 den genom Kungl. Majits beslut
den 25 juni 1926 äskade utredningen. Styrelsen meddelade däri, att
utredningen verkställts av en av styrelsen utsedd kommitté, bestående
av lantbrukaren David Pettersson i Bjälbo samt professorerna H. Juhlin-Dannfelt
och Nils Hansson.

Styrelsen hemställde i anledning av utredningen, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att bevilja för upprättande av en försöksgård å
kronoegendomen Lanna nr 10 Borragård i Saleby socken av Skaraborgs
län till engångskostnader 153,500 kronor och till årlig driftkostnad 26,000
kronor ävensom för upprättande av en försöksgård å Offers gård i Boteå
socken av Västernorrlands län, tillhörig Björkå aktiebolag, därest gården
skulle av staten övertagas på arrende, till engångskostnader 56,900 kronor
och till årlig driftkostnad 24,050 kronor eller, därest gården skulle av
staten förvärvas med äganderätt, till engångskostnader 137,500 kronor och
till årlig driftkostnad 20,250 kronor.

Inledningsvis anförde styrelsen bland annat följande:

De nya kommitterade hade vid sitt utredningsarbete icke funnit skäl
att med anledning av framställningen från Kronobergs läns hushållnings -

Kungl. Majlis proposition Nr 250.

7

sällskap frångå det i föregående utredning framställda förslaget i avseende
på de områden, inom vilka försöksgårdar i första rummet borde
ifrågakomma, och bade sålunda icke företagit någon undersökning rörande
till försöksgård lämplig egendom inom Kronobergs län eller övriga
delar av det sydsvenska höglandet. Likaså hade de kommitterade ej funnit
skäl att med anledning av en till dem riktad framställning från Kalmar
läns södra hushållningssällskap örn upprättande av en försöksgård
eller filial till sådan inom sällskapets område föreslå någon ändring i den
förut uppgjorda planen för försöksgårdars successiva anordnande.

Av förekommen anledning hade kommitterade ej heller ansett sig kunna
föreslå omedelbart inrättande av försöksgårdar inom sandjordsområdet i
Kristianstads län och lättler områ det i Mälare—Hjälmare-dalen.

Kommitterade hade därför inskränkt sig till att uppgöra förslag angående
blott de två försöksgårdar, vilka i den tidigare utredningen föreslagits
att omedelbart inrättas, nämligen i Skaraborgs och i Västernorrlands
län, båda avsedda huvudsakligen för jordbruksförsök men, liksom i den
förberedande utredningen förutsatts, icke för mera omfattande försök på
husdjursskötselns område, vartill större kreatursbesättningar erfordrades.

Sedan styrelsen därefter redogjort för de undersökningar och kostnadsberäkningar,
vilka resulterat i styrelsens förslag örn upprättande av en fast
försöksgård å Lanna nr 10 Borregård, anförde styrelsen beträffande upprättande
av en försöksgård å Offers gård följande:

Kommitterade hade besiktigat den i den förberedande utredningen till
fast försöksgård för mellersta Norrland föreslagna Offers gård och med
huvuddelägaren och disponenten för Björkå aktiebolag kaptenen H. Hedberg
träffat preliminär uppgörelse örn gårdens upplåtelse.

Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län läge nordost örn Ångermanälven,
omkring 4 kilometer från Undroms ångbåtsbrygga, 1.5 kilometer
från Lökoms station å Sollefteå—Härnösands järnväg och 31 kilometer från
Sollefteå. Den hade på grund av den föregående utredningen angivits såsom
den av alla föreslagna gårdar lämpligaste till fast försöksgård i mellersta
Norrland. Vid besök på stället hade kommitterade också funnit de
fördelaktiga omdömena till fullo bekräftade.

Egendomen omfattade 55 hektar inägor, brukade till gården och liggande
väl fördelade kring denna, samt vid sidan örn inägorna ursprungligen 10
torp, varav dock 2 nedlagda och igenlagda till betesmark. De återstående
torpen vore arbetarlägenheter med tillsammans blott 7.5 hektar öppen jord.
De vore upplåtna åt arbetare vid gården, utan kontrakt, mot en årlig avgäld
av sammanlagt 360 kronor. Inägojordens taxeringsvärde vore 63,200
kronor.

Till gården hörde en till 5,000 kronor taxerad, mindre kvarn med tillhörande
bostads- och ekonomibyggnader samt en mindre jordlägenhet, upplåten
åt mjölnaren mot en arrendesumma av 400 kronor och skyldighet att
utan avgift mala för gården, men rätt till fri elektrisk kraft.

Vid gården funnes en lanthushållsskola och en ladugårdsskötarskola, vilka
ägaren önskade bibehålla, även om egendomen skulle upplåtas till försöksgård.

Gården vore försedd med elektrisk installation för belysning i alla byggnader
och för kraft för maskiner och hiss i logbyggnaden.

Åkerjorden utgjordes, enligt tillkallade jordsakkunnigas utlåtande, av den
i länet och en stor del av det övriga Norrland viktigaste åkerjordarten, en

Detaljutredning
särskilt
såvitt rör
Offers gård.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

mer eller mindre lerartad mjäla, och läge till större delen i svag lutning
åt söder och sydost. Den hade genom sin lutning en jämförelsevis god torrläggning
och vore delvis täckdikad. Örn någon ytterligare täckdikning kunde
vara behövlig, torde framtida erfarenhet få avgöra. Jorden syntes vara
fruktbar och i god hävd, vilket ock bestyrktes av vid besiktningen å fälten
stående grödor och av uppgifter, som lämnats örn 1924 års skörd, vilken ansåges
hava motsvarat medelgod äring.

Vid huvudgården funnes följande byggnader:

2 skolbyggnader, vilka för närvarande vore och även vid en ifrågakommande
upplåtelse till försöksgård skulle förbliva upplåtna till de ovan
nämnda skolorna.

Bostadsbyggnad för rättaren örn 5 rum och kök.

Två bostadsbyggnader om 2 rum och kök för arbetare.

Stallbyggnad av gråsten med skulle av bräder på storvirke, sammanbyggd
med sädeslada och logbyggnad av bräder på stolpvirke, hela komplexet
täckt med spån. Ladugård och stallrum vore höga, med foderbord,
krubbor, golv och rännor av cement, och lämnade rymlig plats för den nuvarande
kreatursuppsättningen: 40 vuxna nötkreatur och 25 ungdjur (dels av
rödbrokig svensk ras, dels av fjällras) samt 10 hästar.

Sädeslada och loge vore försedda med elektrisk kraftledning och hiss.

Gödselstad vid stallbyggnadens södra långsida vore icke i tillfredsställande
skick.

Magasin tillräckligt för gårdens nuvarande behov funnes.

Utöver de byggnader, som ägaren vore villig att låta den ifrågasatta försöksgården
förfoga över, behövdes dels bostadsbyggnad för föreståndaren,
med kontor och rum åt ogift assistent — tills sådan byggnad skaffats kunde
fullt tillfredsställande bostadslägenhet för föreståndaren få hyras i ett nyuppfört
trähus i en närliggande gård — dels ock försöksloge.

Styrelsen övergår därefter till en redogörelse för innehållet i ett av kapten
Hedberg för Björkå aktiebolag godkänt förslag till kontrakt örn upplåtelse
av Offers gård på arrende till centralanstalten för användning som försöksgård
ävensom för en av kommitterade med utgång från detta förslag verkställd
kostnadsberäkning, enligt vilken statens engångkostnader skulle uppgå
till 56,900 kronor samt de årliga driftkostnaderna, i den mån de icke täcktes
av inkomsterna, till 24,050 kronor.

Styrelsen anför vidare.

Sedan kommitterade avslutat utredningen rörande arrende av Offers gård
i och för upprättandet därstädes av en försöksgård, hade bolaget erbjudit
att, för underlättande av förverkligande av ägarnas önskan att få gården
till centralpunkt för jordbruksförsöksverksamheten i länet, med full äganderätt
överlämna sagda gårds inägojord utan skog, med villkor att staten till
pris, som av en värderingsnämnd fastställdes, dock högst 100,000 kronor,
inlöste gårdens samtliga levande och döda inventarier samt byggnader med
undantag av de två för skolorna använda husen, vilka jämte omgivande
tomt och trädgård skulle förbliva bolagets egendom.

Godtoges detta erbjudande, skulle engångskostnaden för försöksgårdens
upprättande kunna beräknas till 137,500 kronor och driftkostnaderna i vad
de överstege inkomsterna till 20,250 kronor.

Den erbjudna överlåtelsen av äganderätten till inägojorden av Offers gård

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

syntes såväl i ekonomiskt hänseende som genom den större trygghet och
handlingsfrihet i avseende på försöksgårdens skötsel, som därmed skulle
följa, erbjuda så avsevärda fördelar, att styrelsen ansåge sig böra förorda
detta senare förslag.

I avseende på försöksgårdarnas administration syntes det på i den förberedande
utredningen anförda skäl, att denna borde tillkomma centralanstaltens
styrelse, på vilken det därefter ankomme att ordna verksamheten
på lämpligaste sätt. Givetvis borde därvid åt föreståndaren för jordbruksavdelningen
anförtros att hava den närmaste ledningen av denna verksamhet.
Tillika syntes vara lämpligt, att tillfälle bereddes representanter för
hushållningssällskapen eller andra för jordbruket i de orter, där försöksgårdarna
voro belägna, intresserade personer, att deltaga i uppgörandet av
plan för följande års försöksverksamhet. Likaså syntes, såsom oek i den
förberedande utredningen uttalats, samarbete böra sökas mellan försöksgårdarnas
ooh andra jordbruksforskningsanstalters verksamhet.

Från styrelsens beslut rörande upprättande av fasta försöksgårdar var
ledamoten av styrelsen lantbrukaren O. Nilsson i Tånga skiljaktig samt
gjorde för sin del följande uttalande:

För närvarande borde endast två fasta försöksgårdar komma till stånd,
men, då denna begränsning i antalet av statsfinansiella skäl torde vara ofrånkomlig,
vore det av lika stor vikt att även kostnaderna för deras iordningställande
hölles inom rimliga gränser. Mot valet av Lanna Borregård i
Skaraborgs län som plats för försöksgård torde från försökssynpunkt intet
vara att erinra. Kostnaderna för egendomens iordningställande syntes emellertid
bliva så avsevärda, att egendomen borde lämnas ur räkningen. Lämpligare
torde då vara att aptera för ändamålet en större kronoegendom och
eventuellt frånskilja överflödiga arealer. Vore en dylik egendom väl bebyggd,
kunde nybyggnadskostnaderna väsentligen nedbringas och måhända
helt undvikas.

Mot Offers gård i Västernorrlands län vore icke heller något att erinra
från försökssynpunkt men kunde han icke vara med örn, att en statens försöksgård
förlädes till en arrenderad egendom.

Då den ekonomiska frågan måste tillmätas stor betydelse och anordningen
med fasta försöksgårdar vore oprövad i vårt land, syntes det vara av desto
större vikt att gå försiktigt tillväga och begränsa kostnaderna till det minsta
möjliga. Andra utvägar för frågans lösande än dem kommitterade föreslagit
syntes därför böra prövas. Främst syntes då böra undersökas, huruvida
icke systemet med fasta försöksgårdar skulle kunna förverkligas å lantbruksinstituten
vid Alnarp och Ultuna, där staten förfogade över såväl behövliga
jordområden som därtill hörande byggnader och inventarier. Det
torde vara uppenbart, att engångskostnaderna kunde på så sätt väsentligen
nedbringas. Det förhållandet att institutens egendomar vore större än vad
som ifrågasattes för fasta försöksgårdar borde icke utgöra hinder, tvärtom,
då därigenom utöver de försök, som skulle utföras å det egentliga försöksområdet,
sådana försök som krävde större arealer kunde förläggas till den
övriga delen av egendomen. Ävenledes torde beaktas betydelsen av en försöksgård
på en plats, där utbildningen av agronomer och konsulenter försigginge.
Att lämna landets utan gensägelse viktigaste jordbruksdistrikt utom
räkningen vid planerandet av fasta försöksgårdar finge val också anses
mindre välbetänkt.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Beträffande möjligheten och lämpligheten av förläggande, på sätt ifrågasatts,
av försöksverksamhet av förevarande slag till lantbruksinstituten vid
Ultuna och Alnarp avgav styrelsen för centralanstalten den 15 juli 1927
infordrat utlåtande. Styrelsen överlämnade därvid tillika yttranden från
nämnda instituts styrelser samt från centralanstaltens nämnd med bifogat
särskilt yttrande av överassistenten P. Bolin. Samtliga styrelser ävensom
nämnden ställde sig avvisande mot tanken på inrättande av försöksgårdar
vid lantbruksinstituten, därvid särskilt framhölls, dels att en sådan anordning
åsidosatte institutens huvuduppgift att tjäna undervisningen vid till
dem förlagda läroanstalter, dels ock att jordmånen inom de delar av
institutsegendomarna, som utan olägenhet för undervisningsverksamheten
skulle kunna frånskiljas, vore så ojämn, att utrymme icke lämnades för så
omfattande försök, som avsetts skola utföras vid de ifrågasatta försöksgårdarna.
Överassisstenten Bolin uttalade att, därest en utvidgning av den
centraliserade försöksverksamheten krävdes, för sådant ändamål borde i
första hand utnyttjas de möjligheter, som redan funnes på lantbruksinstitutens
egendomar, och att först därefter funnes anledning realisera förslaget
örn inrättande av två nya försöksgårdar.

I proposition till 1928 års riksdag, nr 136, begärde Kungl. Majit anslag
till upprättande av en fast försöksgård vid Lanna Borragård. Sedan
jordbruksutskottet — under förmälan, bland annat, att utskottet tillmätte
avgörande betydelse åt de skäl, som anförts mot ovan omförmälda anordning
med fasta försöksgårdar å institutsegendomarna vid Ultuna och
Alnarp — tillstyrkt Kungl. Maj-.ts förslag, bifölls detsamma av riksdagen
(skr. nr 213).

Vid 1929 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner (I: 45;
II: 93), att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn förslag
till 1930 års riksdag om inrättande i Västernorrlands län av en fast
försöksgård för jordbruket i mellersta Norrland.

Jordbruksutskottet anförde beträffande ifrågavarande motioner, att utskottet
i likhet med motionärerna ansåge vägande skäl tala för inrättande,
på sätt centralanstaltens styrelse ifrågasatt, av en försöksgård för mellersta
Norrland, en anordning som utskottet i övrigt funne vara en naturlig
konsekvens av den ställning i förevarande avseende, som riksdagen redan
intagit. Utskottet ansåge sig å andra sidan icke böra påkalla framställning
därutinnan till 1930 års riksdag men vore övertygat, att Kungl. Majit
skulle vid lämplig tidpunkt förelägga riksdagen förslag i ämnet. På grund
därav hemställde utskottet, att de väckta motionerna icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan godkändes av riksdagen.

Uti en till Kungl. Majit inkommen, den 14 oktober 1929 dagtecknad
skrivelse har Björkå aktiebolag, med förmälan att bolaget vore synnerligen
intresserat av att en försöksgård komme till stånd som ett led i strävandena
att höja mellersta Norrlands jordbruk, erbjudit sig att för underlättande av

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

denna plans förverkligande, under förutsättning att avstyckning av inrösningsjorden
kunde ske utan tilldelning av skogsmark, på staten med full
äganderätt överlåta all till Offers gård hörande inägojord jämte därå uppförda
byggnader med undantag likväl av viss angiven mark och vissa byggnader,
däribland den till gården hörande kvarnen samt de byggnader, som
disponerades av Offers lanthushålls- och ladugårdsskötarskola. I skrivelsen
har uttalats, att det område, som innefattades i överlåtelsen, utgjorde tillhopa
71.7 4 hektar jord, därav 47.5 0 hektar åker, 8.8 9 hektar gärdsbackar,
3.96 hektar tomt, 3.63 hektar betesmark och 7.76 hektar skogsmark. Såsom
villkor för överlåtelsen har ytterligare föreskrivits, att staten övertoge samtliga
levande och döda inventarier till värden, som bestämdes av tre värderingsman
enligt lagen örn skiljemän.

Styrelsen för centralanstalten har efter remiss i yttrande den 12 november
1929, under åberopande av sitt utlåtande den 29 november 1926, förklarat
sig livligt tillstyrka, att staten övertoge Offers gård enligt sistnämnda
erbjudande.

Sedan Kungl. Majit därefter anmodat byggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande
rörande förläggande av en fast försöksgård till Offers gård, därvid
styrelsen hade att utgå från ett antagande från Kungl. Majlis sida av
bolagets erbjudande den 14 oktober 1929, samt att för gårdens användning
som försöksgård tarvades uppförande av i ärendet omförmälda försöksloge
ävensom de byggnadsarbeten i övrigt, som ansetts erforderliga, har byggnadsstyrelsen
i utlåtande den 5 december 1929 anfört:

Byggnadsstyrelsen, som, då i ärendet icke förelåge något besiktningsutlåtande
rörande de i överlåtelsen ingående byggnadernas tillstånd och beskaffenhet,
icke kunnat bilda sig någon uppfattning i detta hänseende, hade
i samråd med centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
sekreterare professorn Th. Björkman beräknat, att kostnaderna för uppförande
av en ny försöksloge och en ny täckt gödselstad samt för övriga byggnadsarbeten,
vilka huvudsakligen komme att avse iordningställande av rättarbostaden
till föreståndarbostad, icke komme att överstiga 25,000 kronor.
Styrelsen hade därvid beträffande förstnämnda nybyggnad utgått från den
av styrelsen tidigare granskade kostnadsberäkningen för en byggnad av
liknande typ vid den fasta försökgården vid Lanna Borregård.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat utlåtande den 27 december 1929 angående
förläggande av en fast försöksgård till Offers gård anfört i huvudsak
följande:

Då det knappast torde ankomma på lantbruksstyrelsen att verkställa utredning
angående den ifrågasatta försöksgårdens ekonomi, ansåge sig styrelsen
i frågans nuvarande läge böra inskränka sig till att uttala att, då
enligt föregången, av sakkunniga företagen undersökning på platsen Offers
gård vore lämplig till försöksgård, det av Björkå aktiebolag den 14 oktober
1929 gjorda erbjudandet att till staten utan ersättning överlämna Offers
gård jämte — med vissa undantag — densamma tillhörande byggnader
enligt lantbruksstyrelsens förmenande syntes böra antagas.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Efter det styrelsen för centralanstalten anbefallts att verkställa den vidare
utredning, som kunde vara påkallad för närmare beräknande av de
kostnader, som för staten skulle föranledas av ett övertagande av Offers
gård för användning såsom fast försöksgård, samt att därmed ävensom med
eget förnyat utlåtande inkomma till Kungl. Maj:t, har styrelsen i yttrande
den 3 mars 1930 anfört:

Under förutsättning av att statsmakterna antoge ifrågavarande erbjudande
av Björkå aktiebolag, torde Offers gård lämpligen böra övertagas
av staten från och med den 14 mars 1931. Det vore givetvis icke möjligt
att nu mera exakt beräkna de kostnader, som skulle uppstå för statsverket
vid övertagande mer än ett år senare av inventarierna vid gården, särskilt
vid den anordning med särskilda värderingsman, som den nuvarande
ägaren av gården föreslagit. För erhållande av en preliminär uppgift
örn de sannolika kostnaderna för övertagande av ifrågavarande inventarier
hade styrelsen emellertid låtit verkställa en förberedande värdering
av dem. Värderingsinstrumentet slutade på ett belopp av 49,185 kronor.
Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, torde dock bolaget vara villigt
överlämna de sålunda värderade inventarierna för tillsammans 45,000
kronor. Detta anbud torde böra antagas av staten. Möjligen kunde uppstående
förändringar i inventariet under tiden till den 14 mars 1931 giva
anledning till jämkning i nyssnämnda belopp.

Beträffande övriga engångskostnader, som Offers gårds iordningställande
till försöksgård torde medföra för staten, finge anföras följande.

För komplettering av inventariet, särskilt med avseende på egentliga
iorsöksinventarier, såsom försökssåmaskin, försökströskverk, säckar för
tillvaratagande av skörden på olika försöksparceller m. m., ävensom kontorsinventarier
och enklare laboratorieutrustning etc. torde behöva beräknas
ett belopp av 5,000 kronor. Av byggnader behövde uppföras en
försökslada, varjämte en tidsenlig gödselstadsanläggning torde böra komma
till utförande. Kostnaderna för sagda byggnadsarbeten hade approximativt
beräknats till 15,000 kronor. I samband med gårdens övertagande
för försöksändamål torde vidare vissa av redan befintliga byggnader böra
underkastas reparation och förbättringsåtgärder. Sålunda torde för den
nuvarande rättarbostadens apterande till föreståndarbostad böra beräknas
en kostnad av omkring 5,000 kronor, och reparationsarbeten avseende arbetarbostäder
samt loge och ladugård kunde väntas uppgå till sammanlagt
5,000 kronor. Slutligen torde — liksom på sin tid för Lanna försöksgård
— ett belopp av 2,500 kronor böra stå till förfogande för inköp av
fodermedel och utsäde under första våren.

De totala engångskostnaderna torde alltså böra beräknas på följande
sätt:

Engångskostnader för Offers försöksgård.

Lösen för levande och döda inventarier ................................... kronor 45,000

Komplettering av inventarier ............................................... » 5,000

Byggnader: försökslada och gödselstad........................................ » 15,000

reparation m. m. av äldre byggnader ................ » 10,000

Foder och utsäde första våren .................................................. » 2,500

Kronor 77,500.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

13

Med avseende på de årliga driftkostnaderna av statsmedel för Offers
försöksgård hade styrelsen i sin skrivelse den 29 november 1926 beräknat
dessa till 20,250 kronor vid det alternativet, att staten skulle övertaga gården
med äganderätt. Enligt nu föreliggande anbud örn överlämnande till
staten av Offers gård skulle den produktiva arealen bliva något mindre
än vad förut beräknats, och bärav torde föranledas någon nedsättning av
de beräknade såväl bruttoinkomsterna som bruttoutgifterna. Beträffande
behovet av driftkostnadsanslag, vilket borde beräknas såsom skillnaden
mellan bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna av jordbruksdriften, torde
detta snarast kunna förväntas bliva något stegrat genom arealbegränsningen.

Med iakttagande av det ovan sagda och i övrigt med stöd av den erfarenhet,
som redan hunnit vinnas beträffande Lanna försöksgård, hade styrelsen
uppgjort följande beräkning av de sannolika årliga utgifterna och
driftinkomsterna vid Offers gård.

Beräkning av årliga utgifter och inkomster vid Offers försöksgård.

Utgifter.

Avlöningar:

Föreståndarens lön (löneklass B 26).....................................

... 7,380

1 assistent ................................................................................

... 4,200

1 arbetande rättare .................................................................

... 1,200

1 ladugårdsskötare .................................................................

... 1,400

1 stallkarl .................................................................................

900

Elever .........................................................................................

... 3,000

Daglönare .................................................................................

... 3,500

Mjölkning .................................................................................

... 1,680

23,260

Kraftfoder .....................................................................................

... 4,000

Utsäden .........................................................................................

500

Konstgödsel oell kalk .................................................................

... 2,500

Elektrisk kraft och lyse, ledningarnas underhåll .................

... 1,500

Bränsle, byggnadsvirke, krakstör .............................................

... 1,500

Telefonavgifter .............................................................................

250

Kontorsutensilier .........................................................................

300

Maskiner och redskap, nyanskaffning .....................................

... 1,000

Byggnaders och inventariers underhåll .................................

... 2,500

Skatter och övriga onera .........................................................

... 1,200

Diverse utgifter för lantbruket och försöksverksamheten .

... 2,500

17,750

Kronor

41,010.

Inkomster.

Uiig 9,000 kg å 15 öre .............................................................

1,350

Potatis 24,000 kg. å 8 öre.........................................................

... 1,920

Mjölk 100,000 kg. å 15 öre .....................................................

... 15,000

Slaktdjur.........................................................................................

... 1,000

19,270

Bostadshyra av föreståndaren....................................................

800

» » assistenten .......................................................

150

Kronor

20,220.

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Då utgifterna vid försöksgården enligt förestående beräkning skulle
uppgå till 41,010 kronor och inkomsterna av jordbruket till 20,220 kronor,
torde alltså driftkostnadsanslaget böra beräknas till 20,790 kronor eller
avrundat 20,800 kronor.

Styrelsen bade tidigare i överensstämmelse med det ursprungliga förslaget
för Lanna och Offers försöksgårdar beräknat lönen för försöksgårdens
föreståndare efter placering i löneklass B 26. Emellertid finge anmärkas,
att föreståndaren vid Lanna försöksgård icke erhållit högre arvode än
som motsvarade löneklass B 24. Styrelsen hyste fortfarande den uppfattningen,
att det för försöksverksamheten vore av värde, örn försöksgårdarnas
föreståndare kunde erhålla den löneställning, som motsvarades av
löneklass B 26. Skulle emellertid i konsekvens med statsmakternas tidigare
beslut beträffande Lanna försöksgård jämväl vid Offers försöksgård
föreståndaren erhålla arvode endast motsvarande löneklass B 24, torde
ifrågavarande arvode på grund av gällande dyrortsgruppering böra utgå
med 6,528 kronor per år. Driftkostnadsanslaget torde då kunna minskas
till avrundat 20,000 kronor.

För tiden 14 mars—30 juni 1931 torde driftkostnadsanslaget böra beräknas
till 7,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde styrelsen, att Kungl. Majit
ville föreslå riksdagen att för upprättande av försöksgård för jordbruket
å Offers gård bevilja för budgetåret 1930/1931 till engångskostnader 77,500
kronor och till driftkostnader 7,500 kronor.

Statskontoret har rörande upprättande av en försöksgård å Offers gård i
infordrat utlåtande den 8 mars 1930 anfört:

Statskontoret hade i utlåtande den 10 januari 1928 beträffande Lanna
Borregård uttalat vissa betänkligheter mot anordnandet av försöksverksamhet
i form av lästa försöksgårdar innan en plan för, huru den
statliga och den med statsmedel understödda försöksverksamheten på
sagda område inom landet skulle ordnas, blivit utarbetad och underkastad
vederbörlig granskning. Sedan nyssberörda utlåtande avgivits, hade
emellertid Kungl. Majit och riksdagen beslutat anordnandet av en dylik
försöksgård å Lanna Borregård och för sådant ändamål anvisat erforderliga
medel. Kungl. Majit och riksdagen torde härigenom få anses
hava i princip anslutit sig till tanken på anordnandet av försöksverksamhet
av denna art. Med hänsyn härtill och då det nu föreliggande, av
Björkå aktiebolag gjorda erbjudandet syntes för statsverket ekonomiskt
fördelaktigt och någon tvekan örn Offers gårds lämplighet för det avsedda
ändamålet ej syntes råda, ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka
antagande av bolagets nu gjorda erbjudande med därvid fästade villkor.

Den av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet gjorda
beräkningen av engångskostnaderna för den nya försöksgården hade icke
givit statskontoret anledning till erinran.

I fråga örn beräkningen av de årliga utgifterna och driftinkomsterna
finge statskontoret erinra, att föreståndaren vid Lanna försöksgård erhållit
arvode motsvarande begynnelselönen i lönegrad B 24 (d. v. s. löneklass
B 24). Någon anledning att tillerkänna föreståndaren för Offers
försöksgård högre avlöning syntes icke föreligga. Statskontoret ansåge
sig emellertid böra framhålla, att enligt tillämpade löneprinciper tjänsteman
å extra stat eller därmed jämförlig tjänsteman regelmässigt brukade
erhålla lön, som med en löneklass understege den avlöning, vilken
skulle tillkomma en ordinarie tjänsteman i motsvarande lönegrad. Även

15

Kungl. Martts proposition Nr 250.

om sålunda skäl talade för att icke bereda nu ifrågavarande föreståndare
högre lön än enligt löneklass B 23, ansåge sig statskontoret, då det torde
vara lämpligt att likformighet i detta hänseende rådde mellan Lanna och
Offers försöksgårdar, böra tillstyrka, att föreståndaren för sistnämnda
försöksgård erhölle avlöning motsvarande löneklass B 24. Utgifterna
skulle härigenom komma att minskas med 852 kronor.

Mot övriga av centralanstalten i ärendet föreslagna löneförmåner funnes
från statskontorets sida ej något att erinra.

Beträffande tjänstemännen torde böra föreskrivas, att i tillämpliga
delar skulle gälla, ifråga örn föreståndaren vad i avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare i statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, med härtill hörande
tillämpnings- och tilläggsbestämmelser funnes stadgat beträffande befattningshavare
i lönegraden B 24, samt ifråga örn assistenten vad i kungörelsen
den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, funnes uti 1 Avd. 2 kap. stadgat
beträffande extra ordinarie befattningshavare i 18:e lönegraden.

De övriga av anstalten beräknade utgifts- och inkomstbeloppen hade ej
heller givit statskontoret anledning till erinran.

Då det emellertid syntes vara av vikt, att försöksgårdens stat angåve
gårdens samtliga inkomster och utgifter, torde det vara nödvändigt att,
i likhet med vad som skett exempelvis ifråga örn frökontrollanstaltens filial
i Alnarp, i sagda stat jämväl upptaga en särskild post för dyrtidstillägg
åt föreståndaren och assistenten, för vilket ändamål torde böra
beräknas förslagsvis 1,600 kronor. Vid sådant förhållande torde det för
gårdens drift behövliga anslaget böra erhålla karaktären av förslagsanslag.
Statskontoret förutsatte härvid, att av de i staten angivna posterna
endast den för sistberörda ändamål avsedda upptoges under beteckningen
»förslagsanslag».

I händelse av bifall till de sålunda av statskontoret föreslagna förändringarna
torde det årliga driftkostnadsanslaget böra beräknas till cirka
21,600 kronor.

Mot centralanstaltens förslag att för tiden 14 mars—30 juni 1931 måtte
äskas ett anslag av 7,500 kronor till driftkostnader hade statskontoret icke
något att erinra.

Vidare har lantmäter istyr elsen, efter remiss, i utlåtande den 17 mars
1930 yttrat:

Offers by hade undergått laga skifte dels å utmarken och dels å inägorna.
Vissa laga skifteslotter hade därefter undergått sekundära delningsförrättningar.
Enligt vad förrättningshandlingarna gåve vid handen
ägdes flertalet av de sålunda lagligen utbrutna fastigheterna av
Björkå aktiebolag. Att döma av de arealuppgifter, som av bolaget lämnats
i dess skrivelse den 14 oktober 1929, torde den staten erbjudna gåvan
avse inägojorden till samtliga bolagets fastigheter i byn med undantag
för de områden därav, som uttryckligen undantagits. För avskiljandet
av det erbjudna området erfordrades alltså ett flertal avstyckningsförrättningar.

Enligt vad lantmäteristyrelsen under hand inhämtat avsåges med remissen
till styrelsen allenast, att styrelsen skulle yttra sig, huruvida avstyckning
av det erbjudna inägoområdet lagligen kunde ske utan hinder
därav, att med detsamma icke följde någon skogsmark. I detta avseende

Departements chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

holle styrelsen före, att här hor de anses föreligga ett sådant undantagsfall,
då stadgandena i 19 kap. 3 § jorddelningslagen icke borde av skiftesmyndigheterna
tolkas efter bokstaven, enär därigenom skulle motverkas
det mål, vartill bestämmelserna syftade, eller befrämjandet av jordbruksnäringen
i orten. Då anläggandet av en statens försöksgård på ifrågavarande
egendom uppenbarligen skulle bliva till stor nytta för ortens
jordbrukare och för driften av försöksgården icke torde erfordras någon
skogsmark, ansåge styrelsen kravet på tilldelning av skogsmark böra
kunna i förevarande fall eftergivas.

Genom sitt bifall till Kungl. Maj:ts hemställan om upprättande vid Lanna
Borregård av en fast försöksgård för jordbruket tog 1928 års riksdag ett
avgörande steg mot förverkligande av det önskemål rörande anordnande
av särskilda fasta försöksgårdar i olika delar av landet, som redan vid
1920 års riksdag kommit till uttryck. Riksdagens beslut år 1928 står i full
överensstämmelse med det förslag, som i betänkande år 1925 avgavs av
den utav styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
tillsatta kommittén. Såsom av redogörelsen för sagda betänkande
framgår förmenade kommitterade, att den första fasta försöksgården borde
förläggas till en plats, representativ för den i riket utbrett förekommande
styva lerjorden, och föreslogo kommitterade därvid Lanna Borregård. Riksdagens
godtagande av detta förslag innebar ett avvisande av den under utredningens
gång framkomna tanken på anlitande för ifrågavarande försöksverksamhet
av någon utav de under lantbruksinstituten vid Ultuna och
Alnarp lydande egendomarna.

Kommittérade hava, såsom förtjänt att i andra hand upprättas, tänkt sig
en till mellersta Norrland förlagd försöksgård. Mot kommitterades, av i
ärendet hörda myndigheter biträdda förslag att för sådant ändamål borde
såsom särskilt lämplig användas Offers gård i Västernorrlands län, har
jag intet att erinra. Åkerjorden till Offers gård synes vara typisk icke
blott för länet utan jämväl för en stor del av det övriga Norrland. Även
med hänsyn till andra förhållanden — jag tänker därvid icke minst på
det nära grannskapet till Sveriges utsädesförenings filialstation å Holm -—
torde Offers gård vara väl ägnad som försöksgård för nu ifrågavarande
del av landet.

I propositionen till 1928 års riksdag angående Lanna Borregård uttalades
önskvärdheten av att på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,
representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika
delar av landet, men framhölls, att man för det dåvarande, med hänsyn till
de med en försöksgårds upprättande och drift förbundna icke obetydliga utgifterna,
syntes få begränsa sig till anläggande av allenast en sådan gård.
Genom Björkå aktiebolags frikostiga erbjudande att utan vederlag på staten
överlåta större delen av till Offers gård hörande inägor samt flertalet av
gårdens byggnader har emellertid nu yppats en möjlighet att för rimliga
kostnader nå ett stycke ytterligare framåt på den inslagna vägen. Det synes
önskvärt, att staten begagnar det tillfälle, som sålunda står till buds, där -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

17

igenom åstadkommande att jämväl den andra av de två, såsom för jordbruket
mest betydelsefulla i första rummet föreslagna fasta försöksgårdarna
blir en verklighet. Lämplig tidpunkt för ett övertagande av Offers gård
för statsverkets räkning torde vara den 14 mars 1931.

Verksamheten vid denna andra försöksgård synes böra organiseras i likhet
med vad som skett vid Lanna Borregård. Jämväl Offers gård torde
sålunda böra stå under högsta! uppsikt av centralanstalten för jordbruksförsök,
som skall hava att fastställa försöksplanerna samt i övrigt ansvara
för arbetet på] gården. Närmaste ledningen av gården torde böra handhavas
av en föreståndare, vid vars sida skall finnas nödig personal. Liksom
vid Lanna Borregård bör givetvis även vid Offers gård samarbete äga
rum med jordbrukare och intresserade i trakten.

Kostnaderna för anläggande och drift av en försöksgård vid Offers gård
anser jag kunna i huvudsak beräknas enligt styrelsens för centralanstaltens
förslag. Engångskostnaderna torde sålunda få uppskattas till 77,500 kronor,
beräknade på det sätt, styrelsen angivit. Beträffande driftkostnaderna vill
jag erinra om att, såsom redan styrelsen framhållit, föreståndaren för försöksgården
vid Lanna Borregård erhåller arvode efter placering i löneklassen
B 24. Någon anledning torde ej finnas att placera föreståndaren för den
nu ifrågasatta försöksgården i annan löneklass. Efter gällande dyrortsgruppering
skulle föreståndarens årslön sålunda bliva 6,528 kronor. Med
hänsyn härtill och enligt styrelsens i övrigt anförda beräkningar, mot vilka
jag icke finner anledning till anmärkning, skulle de årliga utgifterna för
Offers försöksgård — frånsett dyrtidstillägg åt föreståndaren och assistenten
— belöpa sig till 40,158 kronor och de årliga inkomsterna uppgå
till 20,220 kronor.

Statskontoret har förordat, att för bestridande av ovannämnda dyrtidstillägg
åt föreståndaren och assistenten i staten för försöksgården skulle
upptagas en särskild post med förslagsanslags natur å 1,600 kronor. Denna
anordning synes lämplig. Med hänsyn därtill att verksamheten å försöksgården
skulle taga sin början först den 14 mars 1931 torde för budgetåret
1930/1931 behöva beräknas allenast en del av nämnda belopp. På sätt
ifrågasatts beträffande den nu föreslagna försöksgården, torde framdeles
jämväl dyrtidstilläggen för personal vid Lanna Borregård böra utgå från
det till försöksgårdens drift anvisade anslaget.

Med hänsyn till vad ovan anförts skulle alltså för bestridande av driftkostnaderna
vid Offers gård erfordras ett årligt anslag av (40,158—20,220 +
1,600 —) 21,538 kronor eller avrundat 21,600 kronor, vilket anslag av skäl
statskontoret framhållit torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag.
Enär emellertid Offers gård icke skulle övertagas av staten förrän från och
med den 14 mars 1931, torde för täckande av driftkostnaderna för budgetåret
1930/1931 allenast behöva äskas ett dylikt anslag av 7,500 kronor, däri
inbegripet utgifter för dyrtidstillägg.

linning till riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. 213 hafi. (S''r Sålt.) ''J

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa

dels för upprättande vid Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands
län av en fast försöksgård för jordbruket till engångskostnader ett

extra reservationsanslag av........................................................... kronor 77,500,

dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett
extra förslagsanslag av .............................................................. kronor 7,500.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:
Joh.s Thygesen.

3 01119. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.