Kungl. Maj.-ts proposition Nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension från allmänna
indragningsstaten åt expeditionsvaktsänkan M. E. Andersson;
given Stockholms slott den 19 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Vilhelm Lundvik.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 19 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lundvik anför:

Uti en till Kungl. Majit ställd skrift har Maria Emilia Andersson, änka
efter förre expeditionsvakten hos försäkringsinspektionen P. E. Andersson,
anhållit, att med hänsyn till såväl mannens som hennes eget långvariga
arbete i statens tjänst någon pension eller understöd av statsmedel måtte
beredas henne.

Bihang lill riksdagens protokoll 19:10. 1 sami. 206 haft. (Nr 1

Departements chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 243.

Viel ansökningen fogade ävensom av försäkringsinspektionen, efter remiss,
med skrivelse den 13 mars 1930 överlämnade handlingar utvisa, bland
annat:

att sökandens man, född den 25 oktober 1855, efter tjänstgöring under
ett flertal år såsom e. o. vaktmästare i riksgäldskontoret och såsom vaktmästare
i riksdagens statsutskott, hos riksdagens revisorer, hos riksdagens
andra kammare och hos kyrkomötet den 2 januari 1904 förordnats att vara
vaktmästare hos försäkringsinspektionen, från vilken sistnämnda befattning,
som med 1911 års ingång uppförts å ordinarie stat, han den 25 oktober
1925 erhållit avsked med pension;

att mannen på grund av sin ålder vid vinnandet av den ordinarie anställningen
icke ingått i civilstatens änke- och pupillkassa;

att mannen avlidit den 13 augusti 1929 och såsom sterbhusdelägare efterlämnat,
förutom änkan, född den 23 januari 1863, tre söner och en dotte]-,
samtliga myndiga;

att boet efter mannen utvisat en behållning av 3,581 kronor 11 öre;

att barnen, vilka samtliga hade försörjningsplikt gent emot egna familjer,
saknade ekonomiska förutsättningar för ett verksamt bidragande till moderns
försörjning;

att sökanden själv varit anställd som städerska hos försäkringsinspektionen
under tiden 1 oktober 1904—30 september 1926, eller alltså i 22 år,
mot ett arvode för tiden 1 januari 1918—30 september 1921 av 1,050 kronor
för år och för tiden 1 oktober 1921—30 september 1926 av 1,800 kronor
för år; samt

att hon är till arbete under sin återstående livstid oförmögen.

Försäkringsinspektionen har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Statskontoret har i ett den 15 mars 1930 avgivet utlåtande anfört följande
:

»Enligt vad handlingarna i ärendet utvisa föreligga i detta fall sådana
omständigheter, som pläga uppställas såsom förutsättningar för beviljande
av änkepension av statsmedel; varjämte beträffande sökanden tillkommer,
att hon själv under lång tid såsom städerska utfört arbete för statens räkning.
Här föreligga alltså ungefär enahanda förhållanden som de, vilka
föranledde 1929 års riksdag att med bifall till vad som föreslagits i propositionen
nr 27, punkten 10, bevilja pension till belopp av 600 kronor åt
förre vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Hallmans änka.
Då samma belopp synes vara skäligt även i nu förevarande fall, hemställer
statskontoret, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att änkan
Andersson må, räknat från och med den 1 september 1929, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å
600 kronor.»

Vad i ärendet blivit anfört och upplyst synes mig väl motivera, att
sökanden tillerkännes en årlig pension med det av statskontoret till -

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 243.

styrkta beloppet, 600 kronor. Även i fråga örn tidpunkten, från vilken
pensionen bör utgå, ansluter jag mig till vad statskontoret därutinnan
föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre expeditionsvakten hos försäkringsinspektionen P. E. Anderssons
änka Maria Emilia Andersson må från och med den 1 september 1929 under
sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet skall.till
riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Elin Rydeberg.