Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

1

Nr 209.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1931 samt örn uppgifter för den allmänna folkräkningen
den 31 december 1930; given Stockholms slott den 7 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning angående särskilda bestämmelser
rörande mantalsskrivningen för år 1931 samt örn uppgifter
för den allmänna folkräkningen den 31 december 1930.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adölf Dahl.

Bihang Ull riksdagens protokoll 19.10.

1 sami.

m höft. (Nr 209.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Förslag

till

förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1931 samt om uppgifter för den allmänna folkräkningen
den 31 december 1930.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Det i § 4 mom. 5 förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
lämnade medgivandet för allmoge och mindre skrivkunniga på
landsbygden att antingen själva eller genom annan uppgiftspliktig person
muntligen meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid
mantalsskrivningen för år 1931.

§ 2.

Uppgift till mantalsskrivning oell allmän folkräkning skall av en var
vid mantalsskrivning uppgiftspliktig avgivas enligt formulär, som fastställes
av Kungl. Majit. För särskild kommun eller del av kommun må
länsstyrelsen på förslag av käradsskrivaren eller magistraten eller beträffande
stad, där magistrat ej finnes, stadsstyrelsens ordförande, föreskriva,
att uppgiften skall avlämnas i två exemplar.

Blanketter till uppgifterna skola genom statistiska centralbyråns försorg
tryckas och i erforderligt antal exemplar tillställas länsstyrelserna
för att av dessa, på sätt de var för sitt län bestämma, genom pastorsämbetena
eller i annan lämplig ordning kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga.

§ 3.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhälle!! insamlas av
fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det
jämväl åligger att tillse, det uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga,
samt att, därest uppgift uppenbarligen är oriktig eller ofullständig,
föranstalta örn dess rättande eller fullständigande.

§ 4.

Uppgifter skola, i stad, köping eller municipalsamhälle av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, och å annan ort
genom den uppgiftspliktiges försorg avlämnas till kommunalombud, som

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

omförmäles i § (>, senast fem dagar ;;f (jr e för-skrivning (husförhör), varom
stadgas i § 34 förordningen den 3 december 1915 angående kyrkoböckers
förande.

. Försummar någon att fullgöra yad honom enligt denna paragraf åligger,
vare påföljd, sorn i § 35 mom. J. nämnda förordning sägs, dock skall
vad där stadgas angående befogenhet för pastor i stället avse mantalsskrivningsförrättare.

§ 5.

Det åligger pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)
kungöra tid och plats för förrättningen.

§ 6.

Länsstyrelsen skall för varje kommun fastställa det minsta antal av de
i § 7 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen omförmälda kommunalombud,
som bör för kommunen väljas med hänsyn till ombudens här nedan
stadgade åligganden, kommunen obetaget att därutöver välja det ytterligare
antal, som må finnas erforderligt.

Innan val av kommunalombud sker, skall den väljande myndigheten
hava beslutat om kommunens indelande i folkräkningsdistrikt, ett för
varje ombud, samt pastor hava föreslagit ombud.

§ 7.

Kommunalombud har att med iakttagande av bestämmelserna i denna
förordning och den närmare instruktion för kommunalombud, som statistiska
centralbyrån utfärdar, biträda vid upprättande, insamling och
granskning av uppgifterna till mantalsskrivningen och folkräkningen.

I sådant hänseende åligger kommunalombud särskilt

att, innan för-skrivning (husförhör) äger rum, efter kallelse infinna
sig hos pastor, vilken med kommunalombuden noga genomgår den för
ombuden utfärdade instruktionen samt det i § 2 omförmälda uppgiftsformuläret
med därtill hörande exempel och anvisningar;

att, var och en för sitt folkräkningsdistrikt, biträda allmänheten vid
uppgiftsformulärens ifyllande, att mottaga uppgifterna, att granska, rätta
och fullständiga desamma och vid för-skrivning (husförhör) avlämna dem
till pastor ävensom biträda honom vid denna förrättning;

samt att, intill dess pastor avslutar honom åliggande arbete i avseende
å folkräkningen, efter kallelse infinna sig hos denne för att tillhandagå
med upplysningar.

Försummar kommunalomhud att fullgöra vad honom enligt denna paragraf
åligger, vare påföljd, som i § 14 mom. 3 mantalsskrivningsförordningen
för kommunalombud stadgas.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

§ 8.

; Har kommun för visst eller vissa folkräkningsdistrikt anordnat skriv^
hjälpsexpeditioner (insamlingsställen), böra ett eller flera kommunalombud
å tider, som på lämpligt sätt kungjorts, där vara tillstädes för att
tillhandagå allmänheten vid uppgiftspliktens fullgörande samt för att
mottaga uppgifterna.

§ 9.

Den, som inflyttar till en kommun efter det uppgift till mantalsskrivning
och allmän folkräkning jämlikt § 4 skolat avlämnas men löre utgången
av år 1930, skall till pastor samtidigt med. flyttni^gsbetyget avlämna
sådan uppgift.

§ 10.

De till pastor avlämnade uppgifterna skola enligt instruktion, som
statistiska centralbyrån utfärdar, av honom granskas, rättas och fullständigas.
Uppgifterna skola senast vid mantalsskrivningen och, där så
påfordras, intill dess mantalslängden är färdigställd hållas mantalsskrivningslörrättaren
till handa. Uppgilterna skola därefter å tid, som fastställes
av statistiska centralbyrån, insändas till centralbyrån. Pastor
har att därvid noga tillse, att utgifterna förekomma i samma ordning,
vari deras huvudpersoner upptagas i det utdrag ur församlingsboken,
som pastor, enligt vad därom särskilt är stadgat, har att insända till centralbyrån.

§ 11.

För kommun eller del av kommun, där specialräkning av finsk eller
lapsk befolkning skall äga rum, meddelar Kungl. Maj:t de särskilda föreskrifter,
som kunna finnas påkallade.

§ 12.

För städerna Stockholm, Göteborg och Malmö gäller vad särskilt varder
av Kungl. Majit stadgat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:

På sätt framgår av mitt anförande under punkten 12 av sjunde huvudtiteln
i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag, är allmän folkräkning
avsedd att verkställas med utgångspunkt från förhållandena vid
slutet av år 1930. För ändamålet har Kungl. Maj:t under punkterna
12—15 av sjunde huvudtiteln av riksdagen äskat särskilda anslag för
budgetåret 1930/1931.

I den skrivelse av den 19 november 1929, vari statistiska centralbyrån
framlagt förslag örn anslag för folkräkningen, anförde centralbyrån, att
för folkräkningens genomförande erfordrades en särskild förordning örn
mantalsskrivningen för år 1931 samt dessutom vissa föreskrifter angående
taxeringsförfarandet för år 1931, i vilka hänseenden anordningar ock
förekommit vid den närmast föregående allmänna folkräkningen år 1920,
varjämte ämbetsverket anmälde sin avsikt att senare till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag i dessa ämnen.

I skrivelse den 13 februari 1930 — vilken torde få såsom bilaga fogas
vid statsrådsprotokollet — har statistiska centralbyrån nu anhållit örn
meddelande av föreskrifter i nyss angivna hänseenden och därvid hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå riksdagen antaga ett skrivelsen
bifogat förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande
mantalsskrivningen för år 1931 och uppgiftslämning för allmänna folkräkningen
den 31 december 1930, dels föreskriva, att i inkomstlängd för
1931 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uti särskild
kolumn anteckning skulle för envar taxerad göras angående förekommande
förmögenhetsdel, dels ock meddela vissa andra föreskrifter rörande
taxeringsförfarandet år 1931 och överlämnande till statistiska centralbyrån
av visst för bearbetningen vid folkräkningen av inkomst- och förmögenhetsuppgifter
erforderligt material.

över statistiska centralbyråns skrivelse hava, efter remisser, utlåtanden
avgivits av statskontoret, kammarrätten och riksräkenskapsverket
ävensom av Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla frågorna om dels avlåtande
av proposition till riksdagen med förslag till särskilda bestämmelser
med avseende å mantalsskrivningen för år 1931 m. m. dels ock
statistiska centralbyråns förslag, att i inkomstlängden för 1931 års taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skulle för envar taxerad
nti särskild kolumn göras anteckning angående förekommande förmögenhetsdel.
Däremot torde med anmälan av övriga delar av statistiska
centralbyråns skrivelse få tills vidare anstå.

Förslaget till Innan jag redogör för det av statistiska centralbyrån upprättade förf()r
or ilning fattningsförslaget, torde jag få erinra, att — enligt förordningen den 6
Skilda testam, augusti 1S94 angående mantalsskrivning — mantalsskrivning, gällande
vielser rörån- för det nästkommande kalenderåret, årligen skall mellan den 15 novemtkrivningen
^er oc''1 årets slut förrättas särskilt för varje stad och landskommun eller,
för är 1931 där sådan kommun tillhör flera fögderier, varje fögderidei av kommu°lärnuinglför
ne11, Förrättningsman är å landet och i stad, där magistrat ej finnes,
allmänna folk- häradsskrivaren eller i dennes ställe särskilt förordnad mantalsskrivräknmgenden
ningsförrättare samt i stad, där magistrat finnes, viss tjänsteman under

31 december .

jgso. magistratens tillsyn. Vid mantalsskrivningen skola tillstädes vara pastor
eller, örn han har förfall, någon av honom förordnad lämplig person,
vederbörande stadsfiskal eller fjärdingsman samt kommunalombud, vilka
till det antal, som erfordras för vinnande av tillförlitliga uppgifter vid
förrättningen och bestämmes av länsstyrelsen, för varje mantalsskrivningsdistrikt
utses av den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt.
I fråga örn mantalsskrivning i Stockholm och Göteborg gälla särskilda
bestämmelser.

Enligt § 34 mom. 1 förordningen den 3- december 1915 angående kyrkoböckers
förande skall församlingsboken årligen, på landsbygden efter
den 1 november och i stad efter den 8 oktober, av pastor särskilt för mantalsskrivningen
rättas och kompletteras vid husförhör eller för-skrivningar.
Ej heller denna förordning äger i nu förevarande hänseenden tilllämpning
med avseende å Stockholm och Göteborg.

Det av statistiska centralbyrån upprättade författningsförslaget överensstämmer
i väsentliga delar med förordningen den 25 september 1920
(nr 630) angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920,
men innehåller vissa nya föreskrifter, åsyftande att ytterligare garantera
fullständigheten och tillförlitligheten av det för den stundande
folkräkningen erforderliga primärmaterialet. Sålunda fastslås i författningsförslagets
rubrik och i dess § 2 skyldigheten för de mantalsskrivningspliktiga
att avgiva uppgift även till allmän folkräkning. Avsevärt
ökade skyldigheter åläggas såväl pastorsämbetena, hos vilka det lokala
folkräkningsarbetet ansetts böra, så långt ske Iean, centraliseras, som
även de för biträde vid arbetet utsedda kommunalombuden.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Uppgifterna för mantalsskrivningen och folkräkningen äro avsedda att
alla inrymmas å samma uppgiftsformulär, dock skall skillnaden mellan
de för ena och andra ändamålet erforderliga uppgifterna å formuläret
uttryckligen framhävas. Uppgifterna skola i städer, köpingar och munieipalsamhällen
av fastighetsägarna men eljest av de uppgiftspliktiga
själva avlämnas till vederbörande kommunalombud, som därefter har att
granska, rätta och fullständiga uppgifterna samt vid för-skrivning
(husförhör) avlämna dem till pastor ävensom biträda honom vid nämnda
förrättning. Sedan uppgifterna ytterligare blivit av pastor granskade,
rättade och fullständigade, skola de senast vid mantalsskrivningen och.
där så påfordras, intill dess mantalslängden är färdigställd hållas man
talsskrivningsförrättaren tillhanda samt därefter å tid, som av statistiska
centralbyrån fastställes, av pastor insändas till centralbyrån.

Förordningen är icke avsedd att gälla för Stockholm, Göteborg och
Malmö utan skall för dessa städer gälla vad särskilt varder av Kungl.
Maj:t stadgat.

Beträffande en närmare motivering för innehållet av de särskilda paragraferna
i statistiska centralbyråns författningsförslag hänvisar jag
till centralbyråns skrivelse.

I de avgivna utlåtandena hava såsom framgår av följande sammanställning
erinringar mot författningsförslaget framställts allenast beträffande
vissa detaljer.

Rubriken. Länsstyrelsen i Örebro län föreslår, att ordet »uppgiftslämning»
utbytes mot orden »avgivande av uppgifter».

§ 2 stycket 1. Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län föreligger
icke för landskommuner men väl för städer och köpingar behov av att
använda mantalsuppgifterna. Det kunde därför bestämmas, att uppgifterna
skola i städer och köpingar avlämnas i två exemplar och på landet
i ett exemplar.

§ 2 stycket 2. Länsstyrelsen i Stockholms län anser avfattningen av
detta stycke möjligen kunna leda till missförstånd därhän, att uppgiftspliktig,
jämväl i det fall då föreskrift meddelats örn skyldighet att avlämna
mantalsuppgift i två exemplar, skulle erhålla endast det ena exemplaret
kostnadsfritt. Detta förhållande syntes emellertid icke vara avsett.
Det syntes länsstyrelsen däriör lämpligt, att olden »ett lör envar
uppgiftsskyidig», vilka icke förekommit i 1920 års förordning, linge utgå.
Liknande synpunkt anföres av Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Gotlands och Örebro län.

Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län hör ordet »mantalsuppgifter» i
likhet med vad som skett i § 10 utbytas mot »uppgifter».

§ 3. Länsstyrelsen i Jönköpings län uttalar som sin mening, att fastighetsägarna
på landet böra bibehållas vid den skyldighet i avseende på
insamlandet av uppgifter, som ålåg dem enligt 1920 års författning.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser, att skyldigheten för fastighetsägare
att insamla uppgifter bör utsträckas att gälla tätare bebyggda samhällen
på landet i de fall, länsstyrelsen prövar skäligt.

§ 4. Länsstyrelsen i Uppsala län finner det önskvärt, att tidpunkten,

Yttranden.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Departements chefen.

Upptagande i
särskild
kolumn i inkomstlängd
av
forn.ögenhet 8-del.

inom vilken mantalsuppgifterna skola avlämnas, icke sättes i relation
till för-skrivning och husförhör utan bestämmes till viss dag, olika för
städerna och landsbygden.

I fråga örn iöreskriiten i § 4, att uppgifterna skola å annan ort (än
stad etc.) av den uppgiftsskyldige själv avlämnas, anser länsstyrelsen i
Gotlands län för undvikande av missförstånd en sådan formulering vara
lämpligare, att uppgifterna skola av den uppgiftsskyldige till vederbörande
avlämnas eller insändas.

§ 10. Länsstyrelsen i Blekinge län finner önskvärt, att där allenast ett
exemplar av uppgifter skall avlämnas, tiden för uppgifternas insändande
till statistiska centralbyrån icke fastställes så att deras användande
för taxeringsarbetet förhindras.

Såsom statistiska centralbyrån anfört, torde särskilda bestämmelser
vara erforderliga angående mantalsskrivningen för år 1931 samt angående
uppgifter till den allmänna folkräkningen den 31 december 1930.
Beträffande det sakliga innehållet av dessa bestämmelser bar jag icke
funnit anledning vidtaga annan ändring i centralbyråns förslag än att,
i enlighet med vad vissa myndigheter yrkat, ur § 2 stycket 2
uteslutits orden »ett för envar uppgiftsskyldig» i syfte att uppgiftspliktig,
som har att avlämna uppgift i två exemplar, skall erhålla båda exemplaren
kostnadsfritt. Därjämte bär jag, delvis i anslutning till de nyss
omnämnda yttrandena, i förslaget vidtagit vissa formella jämkningar,
för vilka särskild motivering torde vara överflödig.

Statistiska centralbyråns förslag, att i inkomstlängd för 1931 års taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skulle för envar taxerad
uti särskild kolumn göras anteckning angående förekommande förmögenhetsdel,
har kammarrätten förklarat sig icke kunna biträda och i
sådant hänseende anfört:

Enligt kammarrättens mening kunde en föreskrift av detta innehåll
icke anses förenlig med den i taxeringsförordningen innefattade och av
tryckfrihetsförordningen garanterade bestämmelsen örn hemlighållande
av deklarationer och andra uppgifter, som skattskyldiga till ledning för
egen taxering avlämnade till beskattningsmyndigheter. Såvitt kammarrätten
kunde finna, ägde icke Kungl. Majit att utan riksdagens hörande
meddela en dylik föreskrift. I 86 § taxeringsförordningen angåves vad
i de särskilda taxeringslängderna skulle antecknas, varefter tillädes att
»närmare föreskrifter örn taxeringslängdernas förande» meddelas av
Kungl. Majit. Innebörden av sistnämnda bestämmelse syntes, såsom av
86 paragrafens stadganden i övrigt syntes framgå, allenast vara den, att
Kungl. Majit ägde bestämmanderätt i avseende å taxeringslängdernas
formella anordnande, deras uppläggande och förande. Däremot kunde
bestämmelsen icke anses tillägga Kungl. Majit rätt att beträffande längdernas
innehåll meddela föreskrifter, vilka komme i strid med taxeringsförordningens
stadganden eller de principer, varpå författningen vöre
byggd.

9

Kungl. Martts proposition Nr 209.

Statskontoret kar påpekat, att enligt statistiska centralbyråns hemställan
samtliga deklarationer skulle insändas till centralbyrån, som alltså
ur dessa handlingar syntes kunna hämta erforderliga upplysningar. Arbetet
med denna del av utredningen syntes väl draga ungefär samma
kostnad, örn det utfördes av taxeringsnämnden eller av centralbyrån.
Emellertid vore att märka, att kostnaden i det senare fallet komme att
drabba ett av de för bekostande av folkräkningen anvisade anslagen, vilket
med hänsyn till utgiftens ändamål finge anses önskvärt. Statskontoret
har på grund härav förordat, att dylik anteckning alltfort skulle
göras allenast beträffande taxerad, som icke deklarerat.

Jämväl riksräkenskapsverket samt Överståthållarämbetet och nitton
länsstyrelser avstyrka förslaget örn generell föreskrift örn anteckning angående
förmögenhetsdel, under det att återstående fem länsstyrelser, i
Södermanlands, Gotlands, Skaraborgs, Örebro och Kopparbergs län, icke
avgivit särskilt uttalande i frågan.

Jag delar kammarrättens uppfattning, att föreskrift örn anteckning av
förmögenhetsdel i särskild kolumn i inkomstlängden icke kan av Kungl.
Maj:t meddelas utan riksdagens medgivande. Beträffande själva sakfrågan
bliva, såsom statskontoret påpekat, enligt planen för folkräkningen
de skattskyldigas deklarationer tillgängliga för statistiska centralbyrån,
som alltså ur dessa handlingar kan göra de för folkräkningen
erforderliga anteckningarna. På grund härav och då en rubbning i gällande
principer i fråga örn deklarationshemlighetens skyddande uppenbarligen
icke bör utan starka skäl vidtagas, bar jag icke funnit anledning
att förorda framställning till riksdagen i ämnet.

Föredragande departementschefen uppläser härefter upprättat förslagtill
förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1931 samt örn uppgifter för den allmänna folkräkningen
den 31 december 1930 samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte genom
proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Svante Ericsson.

Departements chefen.

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Bilaga.

Till Konungen.

I sin skrivelse till Konungen den 19 november 1929 angående 1930 års
folkräkning anmälde statistiska centralbyrån sin avsikt att sedermera
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag angående de föreskrifter, som
vore erforderliga beträffande mantalsskrivningen för år 1931 och taxeringsförfarandet
för samma år. Dessa spörsmål underställer centralbyrån
härmed Kungl. Maj:ts prövning.

Mantalsskrivningen för år 1931 samt uppgiftslämning för allmänna
folkräkningen den 31 december 1930.

Liksom vid förra folkräkningen bliva särskilda bestämmelser erforderliga
angående den mantalsskrivning, som äger rum på hösten omedelbart
före folkräkningstillfället. Förslag till förordning härutinnan är
nu av centralbyrån utarbetat och åtföljer som bilaga denna skrivelse.
Förslaget ansluter sig dels till den under år 1920 i ämnet utfärdade författningen,
dels till den av ämbetsverket ingivna planen för instundande
folkräkning. Centralbyrån hänvisar i det förra hänseendet till Kungl.
Maj:ts proposition nr 306 vid 1920 års riksdag, i vilken ämbetsverkets
framställning är återgiven, samt i det senare hänseendet till den i sjunde
huvudtiteln uti årets statsverksproposition intagna folkräkningsplanen.

Då de för folkräkningsplanens genomförande erforderliga uppgifterna
delvis falla utanför ramen av de för själva mantalsskrivningen nödiga,
har centralbyrån, oaktat samtliga uppgifter äro avsedda att inrymmas å
mantaisskrivningsformuläret, ansett förordningen böra uttryckligen
stadga uppgiftsplikt för allmänna folkräkningen. Med hänsyn härtill har
åt förordningens rubrik och bestämmelsen i förordningens § 2 om uppgiftsplikt
givits en vidare avfattning än i förordningen av år 1920. Den
i sistnämnda författning, § 10, inrymda dispensbestämmelsen för viss
kommun eller del därav från bestämmelserna i författningen, vilken dispensbestämmelse
år 1920 blev tillämpad för ett fåtal socknar huvudsakligen
i Lappmarken, har i detta förslag uteslutits. De trakter av landet,
där undantagsbestämmelser möjligen kunde ifrågasättas, lära komma att
omslut s av den i folkräkningsplanen ingående specialräkningen av finsk
och lapsk befolkning. Då en eller annan av föreskrifterna i bilagda förslag
till förordning, exempelvis angående utseendet av kommunalombud och
anordnandet av deras verksamhet, kan behöva jämkas för de kommuner,
vilka omfattas av denna specialräkning, har i den gamla paragrafens
ställe införts en ny, som lägger i Kungl. Maj:ts hand att meddela de
särskilda föreskrifter, som kunna finnas för ändamålet påkallade.

I övrigt har centralbyrån att rörande förslagets innehåll anföra:

§ 2.

Förslag till formulär för uppgiften till mantalsskrivning och allmän
folkräkning skall, sedan av centralbyrån uppgjort utkast undergått yt -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

11

terligare granskning utav de av ämbetsverket tillkallade sakkunniga,
nnderställas Kungl. Marits prövning.

Så vitt centralbyrån kunnat utröna, föreligger, efter det mantalsskrivningen
förrättats, beträffande det stora flertalet kommuner icke behov
att använda mantal suppgifterna för annat ändamål än den statistiska
bearbetningen. I folkräkningsplanen har därför förutsatts, att uppgiften
i regel endast skall avlämnas i ett exemplar. För vissa städer och
måhända någon annan ort lärer emellertid behov föreligga att äga tillgång
till mantalsuppgifterna i två exemplar, varav det ena skall insändas
till statistiska centralbyrån. Föreskrift örn uppgifts avlämnande i
två exemplar torde lämpligen böra meddelas av vederbörande länsstyrelse.
Att taga initiativ härutinnan torde böra ankomma på häradsskrivare
eller magistrat.

Med hänsyn till att det lokala folkräkningsarbetet synts böra, så långt
lämpligen ske kan, centraliseras hos pastorsämbetena, har i andra stycket
av denna paragraf utsagts, att blanketternas tillhandahållande skall
ske »genom pastorsämbetena eller i annan lämplig ordning».

§ 3.

Den i 1920 års författning stadgade skyldigheten för fastighetsägare
att svara för uppgifternas insamlande har begränsats till städer, köpingar
och municipalsamhällen. Å den rena landsbygden lärer fastighetsägarnes
obligatoriska medverkan icke vara av sådan betydelse, att den
synes skäligen böra generellt stadgas. Åläggandet lör fastighetsägarne
att granska uppgifterna örn personernas yrken har heller icke denna gång
ansetts nödigt. Fastighetsägarens skyldighet torde kunna begränsas på
sätt förslaget anger.

§ 4.

Genom paragrafens nu föreslagna avfattning blir som generell anordning
stadgat, att uppgifterna, antingen de lämnas av fastighetsägare
eller direkt av den uppgiftsskyldige, skola vara kommunalombud till
handa minst fem dagar före för-skrivningen. Härigenom beredes kommunalombuden
tid att förberedelsevis genomgå uppgiftsmaterialet, innan
det hos pastorsämbetena centraliserade arbetet begynner.

Påföljdsbestämmelsen i paragrafens sista stycke avser försummelse
att avlämna den för mantalsskrivningen och folkräkningen gemensamma
uppgiften. Beträffande indrivning av felande detabiuppgifter däri torde
påföljden för den uppgiftsskyldige icke böra utsträckas längre än vad i
mantalsskrivningsförordningens § 15 är stadgat. Å uppgiftsformuläret
torde denna åtskillnad mellan de för mantalsskrivningen och de enbart
för folkräkningen erforderliga uppgifterna böra uttryckligen framhävas.

§ 6.

Här har i överensstämmelse med folkräkningsplanen tillagts, att pastor
skall hava ingivit förslag å kommunalombud, innan val av ombud förrättas.

§ 7.

Den ändrade avfattningen av denna paragraf bär föranletts av behovet
att mera preciserat angiva gången av arbetet för folkrälmingsmaterialets
införskaffande, så vitt kommunalombuden därav beröras.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

% 8.

Denna paragraf, som saknar motsvarighet i den föregående författningen,
härleder kommunernas uppmärksamhet pä lämpligheten att,
efter deras egen prövning, anordna tillfälliga skrivhjälpsexpeditioner
eller insamlingsställen, å vilka allmänheten kan genom kommunalombud
erhålla råd och hjälp vid uppgiftsskyldighetens fullgörande och där kommunalombud
äro tillstädes för att mottaga uppgifterna. Anordningen
är ej avsedd att rubba i § 3 stadgade förfarande, att uppgifternas definitiva
avlämnande i städer, köpingar och municipalsamhällen sker genom
iastighetsägarnes försorg.

§ 10.

I anledning av författningens vidgade innehåll har ordet »mantalsuppgifterna»
ändrats till »uppgifterna».

§§ 11 och 12.

Förslag i dessa hänseenden skall statistiska centralbyrån senare underställa
Kungl. Maj:t.

Då i städerna Göteborg och Malmö ett behov anmälts föreligga att inhämta
även andra uppgifter än de i det allmänna formuläret inrymda,
hava bägge dessa städer upptagits i § 12, ehuru några särbestämmelser
med hänsyn till folkbokföringssystemet ej där, såsom i Stockholm, äro behövliga.

Skulle, i fråga örn någon annan stad, behov yppas av särskilt formulär
vid sidan av det allmänna, lärer avfattningen av § 2 lämna öppet
åt Kungl. Majit att medgiva detta.

Taxering sförfarandet för år 1931.

De i och för bearbetningen vid folkräkningen av inkomst- och förmögenhetsuppgifter
erforderliga bestämmelserna rörande det skattestatistiska
primärmaterialet kunna i det väsentliga ansluta sig till de i motsvarande
sammanhang under år 1920 meddelade föreskrifter.

Sålunda torde Överståthållarämbetet och länsstyrelserna böra anbefallas
att, då i fråga örn 1931 års taxeringar till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt prövningsnämnd gör ändring i förmögenhetsdel, som
ingår i taxerat belopp, låta införa uppgift örn ändringen på den skattskyldiges
deklaration, där sådan avgivits. Motsvarande åläggande torde
ock böra ske beträffande dylik taxering, som ändrats av den mellankommunala
prövningsnämnden, vilken bör hava att å hos densamma förvarade
självdeklarationer verkställa enahanda anteckning.

Vidare synes även denna gång hos taxeringsmyndigheterna böra inskärpas
den särskilda vikten av att vid 1931 års taxeringar till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt samtliga personer, för vilka ett taxerat
belopp av minst 600 kronor uppkommer, bliva uppförda i inkorastlängden,
oavsett om beskattningsbart belopp föreligger eller ej.

Även i ett annat hänseende blev taxeringsnämndernas uppmärksamhet
förra gången fäst på vikten av att noggrant följa gällande bestämmelser,
nämligen i fråga örn stadgandet, att i inkomstlängden anteckning
vore att göra örn förmögenhetsdel, som må ingå i taxerat belopp, i det
fall att skattskyldig ej deklarerat. För en tillfredsställande redovisning
av förmögenheterna finner statistiska centralbyrån denna anordning icke

13

Kuncjl. Majlis proposition Nr 209.

vara tillfyllest. I första hand får centralbyrån förorda, att i inkomstlängden
för år 1931 i särskild kolumn anteckning generellt göres beträffande
förmögenlietsdel, oavsett örn den taxerade deklarerat eller ej. Då
bestämmelser i detta hänseende numera ej ingå i taxeringsförordningen
utan i av Kungl. Maj:!; meddelade tillämpningsföreskrifter, lärer det ankomma
på Kungl. Majit att i denna del bestämma över inkomstlängdens
innehåll. Skulle införandet av generell anteckning om förmögenhetsdel
finnas möta avgörande betänklighet, får centralbyrån subsidiärt hemställa
örn åtgärd av Kungl. Majit i enahanda riktning som vid förra folkräkningen.
Dock torde en förutsättning för att erhålla ett mer nöjaktigt
material vara, att taxeringslängden innehåller särskild kolumn för införandet
av förmögenhetsdel.

De taxeringshandlingar, som bliva erforderliga för folkräkningsplanens
genomförande, äro förutom taxeringslängderna (såväl inkomst- som
fastighetslängder) de avgivna allmänna självdeklarationerna, uppgifterna
enligt 33 § taxeringsförordningen till ledning för annans taxering,
ävensom de särskilda uppgifter rörande renskötsel och angående lotterivinst,
som i taxeringsförordningen omförmälas. Taxeringslängderna torde
kunna hållas statistiska centralbyrån till handa av vederbörande myndighet
å lämplig tid titan något särskilt Kungl. Majits beslut. I fråga
örn övriga nämnda handlingar lärer däremot ett Kungl. Majits beslut
böra meddelas, innefattande åläggande för de myndigheter, hos vilka
handlingarna förefinnas, att översända dem till centralbyrån, så snart
detta utan olägenhet för taxeringsarbetet kan ske. I den mån deklaration
eller annan handling visas erforderlig för prövning av besvär, skall
det givetvis vara vederbörande myndighet obetaget att för den tid, som
krävs, återfordra sådan handling från centralbyrån. En betydande tidsutdräkt
i folkräkningsarbetet medför stadgandet i 76 § taxeringsförordningen
örn att, frånsett Stockholm, taxeringsnämndernas ordförande skola
hava tillgång till föregående års deklarationer och därmed sammanhängande
handlingar från den 15 februari till den 5 juni. Då det ej lär
kunna komma i fråga att för år 1931 undandraga taxeringsförfarandet
utnyttjandet av detta material, kan tidpunkten för insändandet till centralbyrån
ej generellt sättas tidigare än före den 15 juni 1932. Då det
är både onödigt och olägligt att hela detta material på en gång inkommer
till centralbyrån, Ilar ämbetsverket för avsikt att nied länsstyrelserna
överenskomma örn lämplig tidpunkt för insändandet. Därvid torde
även böra komma under övervägande möjligheten att låta centralbyrån,
för tids vinnande, beträffande något eller några län, förfoga över taxeringsmaterial
under tid före 15 februari, då det utan olägenhet för taxeringsarbetet
kan avvaras.

På grund av vad sålunda anförts får statistiska centralbyrån hemställa! A)

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen antaga bifogade förslag
till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för är 1931 och uppgiftslämning för allmänna folkräkningen den
31 december 1930;

B) att Kungl. Majit måtte

dels föreskriva, att i inkomstlängd för 1931 års taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt uti särskild kolumn anteckning skall
för envar taxerad göras angående förekommande förmögenhetsdel;

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

dels anbefalla

Överståthållarämbetet, länsstyrelserna och den mellankommunala prövningsnämnden
att, då i fråga om 1931 års taxering till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt prövningsnämnd gör ändring i förmögenhetsdel,
som ingår i taxerat belopp, låta införa uppgift örn ändringen på den
skattskyldiges deklaration, där sådan avgivits;

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna att på lämpligt sätt fästa
taxeringsmyndigheternas uppmärksamhet på vikten av att vid 1931 års
taxeringar till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samtliga personer,
för vilka ett taxerat belopp av minst 600 kronor uppkommer, uppföras i
inkomstlängden, oavsett örn beskattningsbart belopp förefinnes;

kammarrätten, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna och den mellankommunala
prövningsnämnden att så snart ske kan och senast den 15
juni 1932 till statistiska centralbyrån för statistisk bearbetning insända
i original eller, där så erfordras, avskrift en var myndighet hos densamma
befintliga allmänna självdeklarationer, särskilda uppgifter angående
renskötsel, särskilda uppgifter angående lotterivinst ävensom uppgifter
enligt § 33 taxeringsförordningen, som inkomma i och för taxeringen
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt år 1931, med rätt dock
för vederbörande myndighet att omedelbart återfå sådana deklarationer
och uppgifter, som angivas vara erforderliga för prövning av besvär
eller bevakande av kronans rätt i beskattningsmål eller för taxeringsarbetets
behöriga gång i övrigt.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit överdirektören, själv
föredragande, byråchefen Arosenius och förste aktuarien Sanne.

Stockholm den 13 februari 1930.

Underdånigst:
KICKAED SANDLER.

Hjalmar Fredelius.

Förslag

till

Förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år I9S1 och uppgsftslämnäng för allmänna folkräkningen den 31

december 1930.

§ 1.

Det i förordningen örn mantalsskrivning den 6 augusti 1894 (nr 61)
§ 4 mom. 5 stadgade medgivande för allmoge och mindre skrivkunniga
på landsbygden att antingen själva eller genom annan uppgiftsskyldig
person muntligen meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid
mantalsskrivningen för år 1931.

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20it.

§ 2.

Uppgift till mantalsskrivning och allmän folkräkning skall av en var
vid mantalsskrivning uppgiftsskyldig avgivas enligt formulär som av
Kungl. Maj:t fastställes. För särskild ort må av länsstyrelse på förslag
av häradsskrivare eller magistrat (stadsstyrelsen ordförande) kunna föreskrivas,
att två exemplar skola avlämnas.

Blanketter till mantalsuppgifter skola genom statistiska centralbyråns
försorg tryckas och i erforderligt antal exemplar, ett för envar uppgiftsskyldig,
tillställas länsstyrelserna för att av dessa, på sätt de var för
sitt län bestämma, genom pastorsämbetena eller i annan lämplig ordning
kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.

§ 3.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftsskyldiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av
fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eiler förestår, vilken det
jämväl skall åligga att tillse, det uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftsskyldiga,
samt, därest uppgift är uppenbart ofullständig, föranstalta
örn dess rättande eller fullständigande.

§ 4.

Uppgifterna skola, i stad, köping eller municipalsamhälle av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, jämte egen mantalsuppgift,
å annan ort av deli uppgiftsskyldige själv avlämnas till i § 6
här nedan omförmält kommunalombud senast fem dagar före för-skrivning
(husförhör), varom stadgas i förordningen angående kyrkoböckers
förande den 3 december 1915 (nr 476) § 34.

Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf åligger,
vare påföljd, som i nämnda förordning § 35 mom. 1 stadgas, skolande
likväl vad i åberopade moment stadgas angående pastor äga motsvarande
tillämpning beträffande mantalsskrivningsförrättare.

§ 5.

Det skall åligga pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)
kungöra tid och plats för sådan förrättning.

§ 6.

Vederbörande länsstyrelse skall för envar kommun fastställa det minsta
antal av de i mantalsskrivningsförordningen § 7 mom. 1 oxnförmälda
kommunalombud, som hör för kommunen väljas med hänsyn till ombudens
här nedan stadgade åligganden, kommunen obetaget att därutöver
välja det ytterligare antal, som må finnas erforderligt.

Innan val av kommunalombud sker, skall den väljande myndigheten
besluta kommunens indelande i folkräkningsdistrikt, ett för varje ombud,
samt pastor hava föreslagit ombud.

§ 7.

Kommunalombud, som i § 6 avses, åligger

att innan här omförmälda skrivningsförrättningar taga sin början, på
pastors kallelse med honom noga genomgå den av statistiska centralbyrån
för kommunalombuden utfärdade instruktionen samt uppgiftsformuläret
med exempel och anvisningar;

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

samt att sedan, envar för sitt folkräkningsdistrikt, biträda allmänheten
vid mantalsuppgifternas ifyllande, att, på sätt denna förordning stadgar,
av fastighetsägare eller annan uppgiftsskyldig mottaga desamma,
att enligt den närmare instruktion, statistiska centralbyrån äger utfärda,
granska, rätta och fullständiga uppgifterna samt vid vederbörande förskrivning
(husförhör) avlämna dem till pastor ävensom biträda honom
Vid nämnda förrättning;

ävensom att, innan pastor avslutar det honom för folkräkningen åliggande
arbete, på pastors kallelse närvara och tillhandagå honom med
upplysningar.

Försummar kommunalombud att fullgöra vad honom enligt denna paragraf
åligger, vare påföljd, som i mantalsskrivningsförordningen § 14
mom. 3 för kommunalombud stadgas.

§ 8.

. Örn för vissa städer, köpingar, municipalsamhällen eller orter (folkräkningsdistrikt,
byar) å landsbygden vederbörande kommunala myndighet
ansett lämpligt att anordna skrivhjälpsexpeditioner (insamlingsställen),
böra ett eller flera kommunalombud närvara å dessa för att tillhandagå
allmänheten vid uppgiftsskyldighetens fullgörande samt för att
mottaga uppgifterna.

§ 9.

Den, som inflyttar till en kommun, efter det mantalsuppgifterna av
Övriga uppgiftsskyldiga å den fastighet, dit han inflyttar, avgivits, men
före utgången av år 1939, skall till pastor avlämna uppgift till mantalsskrivning
och allmän folkräkning samtidigt med flyttningsbetyget.

§ 10.

De till pastor avlämnade uppgifterna skola av honom enligt av statistiska
centralbyrån utfärdad instruktion granskas, rättas och fullständigas.
Uppgifterna skola senast vid mantalsskrivningen och, där så
påfordras, intill dess mantalslängden är färdigställd hållas mantalsskrivningsförrättaren
till handa. Uppgifterna skola å tid, som av statistiska
centralbyrån fastställes, insändas till centralbyrån; åliggande det pastor
att därvid noga tillse, att uppgifterna förekomma i samma ordning, vari
deras huvudpersoner upptagas i det utdrag ur församlingsboken, som
pastor, enligt vad därom särskilt är stadgat, har att insända till statistiska
centralbyrån.

§ 11.

För kommun eller del av sådan, där specialräkning av finsk eller lapsk
befolkning skall äga rum, meddelas av Kungl. Majit de särskilda föreskrifter,
som kunna finnas påkallade.

§ 12.

För städerna Stockholm, Göteborg och Malmö gäller, vad särskilt varder
av Kungl. Majit stadgat.

oioso. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.