Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av postverkets fastighet i Trollhättan; given
Stockholms slott den 3 januari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Teyggee, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Bosell, von Steyeen, Malmbeeg,

Lindskog, Bissmaek, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Jag anhåller att få anmäla uppkommen fråga örn försäljning av den postverket
tillhöriga fastigheten nr B A i kvarteret Trollet i Trollhättan i samband
med förhyrande av lokaler för postkontoret därstädes i annan byggnad inom
staden.

Till en början ber jag därvid att, i anslutning till en av generalpoststyrelsen
i ämnet lämnad redogörelse, beträffande postverkets hittillsvarande lokalförhållanden
i Trollhättan få meddela följande.

Jämlikt i vederbörlig ordning avslutat hyresavtal skulle postkontoret i
Trollhättan den 1 oktober 1917 inflytta i nya lokaler, vilka förhyrts för tiden
1 oktober 1917—30 september 1927 uti en byggmästaren Johan Eriksson tillhörig,
nyuppförd fastighet nr 4 i kvarteret Thor i Trollhättan.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 2 käft. (Nr 2.) ian 29

2

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 2.

Då postlokalerna emellertid icke kunde färdigställas till den 1 oktober 1917
och på grund härav postkontoret nödgades viss tid kvarbliva i sin gamla lokal,
uppstodo meningsskiljaktigheter rörande hyreslikviden för den nya lokalen —
i vilken postkontoret den 1 november 1917 inflyttade — vilka meningsskiljaktigheter
resulterade i att Eriksson hänvisade ärendet till avgörande vid
domstol.

Hyresmalet i fråga fullföljdes i alla instanser. Enligt vederbörande häradsrätts
utslag alades postkontoret att avflytta från fastigheten. Hovrätten upphävde
emellertid häradsrättens utslag, varemot högsta domstolen genom dom
den 20 februari 1920 fastställde detsamma.

Enär annan lämplig lokal vid denna tidpunkt icke stod att uppbringa genom
förhyrning, hemställde generalpoststyrelsen för lösande av postkontorets lokalfråga
hos Kungl. Maj :t om inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 A
i kvarteret Trollet i Trollhättan för en summa av 80,000 kronor. Genom beslut
den 9 april 1920 biföll Kungl. Majit denna framställning.

Postverkets fastighet i Trollhättan är centralt belägen. Å tomten, som har
en areal av 508 kvadratmeter, äro uppförda dels en huvudbyggnad av tegel
i tre våningar med vindsvåning, dels en gårdsbyggnad, likaledes av tegel, i två
våningar. Därjämte finnas två uthusbyggnader av trä.

Vid fastighetens iordningställande för postverkets behov kunde postkontoret
på grund av den ringa golvytan i huvudbyggnadens bottenvåning ej helt inrymmas
i nämnda våning, utan postkontorslokalerna måste förläggas till två
våningar, en anordning, som ur postal synpunkt är mindre fördelaktig. I allt
fall kunde dock en godtagbar postkontorslokal utvinnas, svarande mot de krav,
som den dåvarande poströrelsen på orten ställde. Fastigheten disponeras nu på
följande sätt. Till huvudbyggnadens bottenvåning har postkontorets kassaexpedition
jämte avdelning lör allmänheten förlagts. Våningen en trappa upp
inrymmer brevbärarexpedition, expedition för avgående och ankommande poster
och tjänsterum för postmästaren samt dessutom en mindre bostadslägenhet.
Våningen två trappor upp samt vindsvåningen ävensom gårdshuset innehålla
bostadslägenheter. Samtliga icke postala utrymmen äro uthyrda.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 oktober 1928 anmälde generalpoststyrelsen,
att det vid en under samma år verkställd besiktning av fastigheten konstaterats,
att betydande reparationsarbeten snarast möjligt vore erforderliga,
därest ej byggnadernas goda bestånd skulle äventyras. Det syntes styrelsen vid
sådant förhållande lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt att i samband med
verkställandet av dessa reparationsarbeten vidtaga den utökning av postkontorslokalen
ävensom de ändringar beträffande dispositionen av densamma, som på
grund av erfarenheten under de senaste åren måste komma till stånd för att
lokalen skulle kunna tillgodose de växande krav, poströrelsens utveckling ställde
å densamma.

Vid undersökning rörande lämpligaste sättet att åstadkomma erforderlig
förbättring av postkontorslokalen, i främsta rummet utvidgning av allmänhetens
avdelning och kassaexpeditionen — vilka utrymmen vore för trånga och

3

Kungl. Majus proposition nr 2.

upprepade gånger föranlett berättigade klagomål från allmänhetens sida hade
befunnits, att en utbyggnad i en våning åt gården i direkt anslutning till den
nuvarande kassaexpeditionen utgjorde den fördelaktigaste lösningen av lokalfrågan.
Genom en dylik tillbyggnad skulle även vinnas fördelen, att samtliga
expeditionslokaler bleve förlagda till bottenvåningen.

Generalpoststyrelsen hade uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta
ritningar till en tillbyggnad på antytt sätt och till de i samband därmed erforderliga
ändringsarbetena inom såväl huvudbyggnaden som gårdsbyggnaden.
Enligt de med anledning härav upprättade ritningarna skulle den tilltänkta
utvidgade postkontorslokalen komma att erhålla en sammanlagd nyttig golvyta
av 258 kvadratmeter. De olika utrymmena skulle ur postal synpunkt bliva
mycket välbelägna i förhållande till varandra, varigenom besparingar i arbetet
skulle kunna åstadkommas.

Kostnaderna för arbetena hade av Lallerstedt beräknats till 67,400 kronor.
Ritningarna samt kostnadsberäkningen hade granskats av byggnadsstyrelsen,
som icke haft annat att i ärendet erinra än att kostnaderna för förslagets genomförande
synts styrelsen väl lågt tilltagna, varför styrelsen föreslagit beloppets
höjande till 70,000 kronor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av de ifrågasätta arbetena anförde
generalpoststyrelsen bland annat, att även vid nedläggande å fastigheten av
en så stor kostnad som 70,000 kronor enligt styrelsens beräkningar — vid vilka
för postkontorslokalen räknats med en hyra per kvadratmeter, motsvarande
medelhyran för på privat väg förhyrda lokaler av samma storleksklass som
kontoret i Trollhättan — skulle erhållas en tillfredsställande förräntning å
fastigheten.

Med åberopande av den förebragta utredningen hemställde styrelsen örn bemyndigande
att utföra berörda tillbyggnad samt ändrings- och reparationsarbeten
för en beräknad kostnad av 70,000 kronor, att utgå av medel ur postverkets
förnyelsefond.

Mot det sålunda framlagda förslaget till lösning av postkontorets lokalfråga
framställdes vissa erinringar från stadens sida. Med skrivelse till Kungl. Maj:t
den 14 december 1928 överlämnade nämligen stadsstyrelsen i Trollhättan utdrag
av protokoll vid sammanträde med stadsfullmäktige därstädes den 15 november
1928, enligt vilket protokoll fullmäktige beslutat biträda ett av fyra
personer i skrivelse till fullmäktige gjort uttalande i ämnet. I sistnämnda skrivelse
anfördes — efter framhållande att de nuvarande utrymmesförhållandena
vid postverket vore olidliga såväl lör allmänheten som för posttjänstemännen
att postlokalerna även efter den föreslagna utvidgningen på den synnerligen
trånga tomten med visshet bleve otillräckliga lör postens Iramtida verksamhet
i ett samhälle av Trollhättans storlek och tillväxt, varför den löreslagna åtgärden
måste betraktas såsom otillfredsställande. I skrivelsen hemställdes, att
generalpoststyrelsens förslag ej måtte godkännas utan matte underkastas en
förnyad allsidig prövning i syfte att snarast möjligt åstadkomma en ekonomiskt
försvarlig och för framtiden godtagbar lösning.

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 2.

I ett med anledning härav den 8 januari 1929 avgivet utlåtande anförde
generalpoststyrelsen, att genom det framlagda förslaget enligt styrelsens mening
skulle erhållas en tillfredsställande postkontorslokal icke blott för stunden utan
även, med normal trafikstegring, för åtskilliga år framåt. Styrelsen förklarade
sig sakna anledning att frångå förslaget.

Frågan örn postverkets lokalförhållanden i Trollhättan berördes även av
riksdagens år 1928 församlade revisorer, som i sin berättelse angående statsverket
(del I, § 58) vitsordade behovet av utökade lokaler för postkontoret i
fiåga men uttalade att, innan man skrede till en ombyggnad av den nuvarande
fastigheten, alternativt borde undersökas andra utvägar för lokalfrågans lösning.

I förklaring den 8 januari 1929 över revisorernas uttalande vidhöll generalpoststyrelsen
sin uppfattning, att till- och ombyggnad av det nuvarande posthuset
mnebure den lämpligaste lösningen av lokalfrågan.

h öre va rande fråga har emellertid numera kommit i ett delvis annat läge,
sedan fabrikören John O. Lawson och ingenjören Hugo Dahlgren i skrivelse till
mig den 6 februari 1929 till förhyrning erbjudit lokaler för postkontoret i Trollhättan
i dem tillhöriga fastigheten nr 4 i kvarteret Thor på platsen. Berörda
fastighet är densamma, i vilken postverket år 1917 förhyrde lokaler, och de
avsedda utrymmena hava från början iordningställts enligt postverkets önskemal.
I fastigheten förhyras för närvarande lokaler för telegraf- och telefonstationerna
i Trollhättan.

I samma skrivelse erbjuda sig nämnda personer även att, därest de sålunda
erbjudna lokalerna förhyras av postverket, inköpa verkets fastighet nr 3 A i
kvarteret Trollet.

I anledning av detta hyresanbud och med hänsyn till 1928 års statsrevisorers
förberörda uttalande har generalpoststyrelsen ansett sig böra upptaga ärendet
till förnyad omprövning.

Härom har styrelsen i skrivelse den 27 augusti 1929 anfört huvudsakligen
följande.

Telegrafverkets nuvarande lokaler inom fastigheten i fråga förhyrdes ursprunghgen
för tiden 1 oktober 1917—30 september 1932 mot en årlig hyresersättning
av 4,000 kronor. Desamma anses av telegrafstyrelsen fullt tillräckttga
tor minst 10 år framåt, räknat från och med den 1 oktober 1932. Under
sådana iorhallanden har telegrafstyrelsen intresse av ett fortsatt förhyrande av
okalerna i fråga, särskilt som en flyttning av telegraf- och telefonstationerna
till annan iastignet skulle medföra stora kostnader.

Fastigheten nr 4 i kvarteret Thor är synnerligen centralt belägen vid Kungsgatan
i hörnet mot stadens salutorg. De lokaler, som nu erbjudas till förhyrmng
för postkontoret och som för närvarande disponeras av Vermlands Enskilda
Banks avdelningskontor på platsen, omfatta en golvyta av omkring 275
kvadratmeter. Efter genomförandet av vissa ändringsarbeten, som ägarna förklarat
sig villiga att bekosta, synas lokalerna bliva fullt tillfredsställande för
postalt bruk samt tillräckliga för åtskilliga år framåt. Möjlighet föreligger
dessutom att vid behov erhålla ökat utrymme i bottenvåningen invid de tillämnade
postkontorslokalerna.

Efter slutförandet av de förhandlingar, som generalpoststyrelsen och tele -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2. 5

grafstyrelsen i dessa lokalangelägenheter haft nied vederbörande husägare, hava
följande hyresvillkor uppnåtts.

För postkontorslokalerna, inklusive en inom fastigheten belägen garageplats,
begärdes ursprungligen en hyresersättning av 10,000 kronor per år, exklusive
ersättning för centraluppvärmning. Hyresersättningen har emellertid kunnat
nedbringas till 8,950 kronor per år, exklusive ersättning för uppvärmning.
Hyrestiden har ansetts böra omfatta 12 år, räknat från och med den 1 oktober
1930. Denna hyrestid finner generalpoststyrelsen lämplig med hänsyn till att,
örn telegrafverket förhyr sina nuvarande lokaler på ytterligare 10 år, räknat
från och med den 1 oktober 1932, båda hyreskontrakten komma att utlöpa vid
samma tidpunkt.

Vad telegrafverket beträffar, hava vederbörande husägare förklarat sig villiga
att, under förutsättning att postverket förhyr de tillämnade postkontorslokalerna
på 12 års tid, till telegrafverket uthyra dess nuvarande lokaler — bestående
av 6 rum, tambur m. m. — på ytterligare 10 års tid, räknat från och
med den 1 oktober 1932, mot en hyresersättning, exklusive uppvärmning, av
5,200 kronor per år, däri inbegripet ersättning för en garageplats inom fastigheten.
Dessutom har telegrafverket tillförsäkrats rätt att under hyrestiden och
efter anmälan viss tid i förväg förhyra en intill telefonsalen gränsande lägenhet
örn 2 rum och kök m. m. mot en årshyra ej överstigande 1,100 kronor, exklusive
ersättning för uppvärmning.

Såväl post- som telegrafverken hava alltså möjlighet att på godtagbara villkor
för avsevärd tid framåt tillförsäkra sig tillfredsställande lokaler inom
samma fastighet. Dessutom finnes möjlighet att vid behov utvidga såväl postsom
telegraflokalerna genom ibruktagande av bredvidliggande utrymmen, en
omständighet, som icke bör förbises, särskilt vad telegrafverket vidkommer.

Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen, i det förändrade läge vari frågan
kommit, ansett sig icke för sin del böra motsätta sig, att de båda verkens
lokalfråga löses i ett sammanhang genom antagande av Lawsons och Dahlgrens
anbud i det skick, vari detsamma nu föreligger. Styrelsen har därför funnit sig
böra — med frånträdande av sin framställning om posthusets tillbyggnad —
tillstyrka, att hyresanbudet antages och att i samband därmed postverkets fastighet
i Trollhättan försäljes.

Generalpoststyrelsen har med Lawson och Dahlgren upprättat ett preliminärt
köpeavtal rörande postverkets fastighet, vilket i avskrift fogats vid styrelsens
skrivelse. Jämväl hava av såväl generalpoststyrelsen som telegrafstyrelsen
upprättats preliminära kontrakt med dem örn förhyrande av lokaler i fastigheten
nr 4 i kvarteret Thor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det sålunda nu framlagda förslaget
anför generalpoststyrelsen, att vid en jämförelse mellan å ena sidan den
hyreskostnad, som beräknades för postkontorslokalen i postverkets fastighet
efter genomförandet av de ifrågasatta tillbyggnadsarbetena m. m., samt å andra
sidan hyreskostnaderna vid antagande av hyresanbudet framginge, att antagandet
av sistberörda anbud ställde sig för postverket ekonomiskt något fördelaktigare.

På grund härav har styrelsen hemställt, att fastigheten nr 3 A i kvarteret
Trollet i Trollhättan måtte försäljas till nämnda personer för en köpeskilling
av 80,000 kronor samt på de villkor i övrigt, som innefattas i berörda preliminära
köpeavtal.

6

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I utlåtande den 20 september 1929 har byggnadsstyrelsen — under framhållande
att de till förhyrning föreslagna lokalerna ursprungligen inretts för
postverkets räkning och vore fullt tillräckliga för ändamålet även med tanke
på postkontorets blivande utveckling för närmaste år — anfört, att den fastställda
årliga hyran av 8,950 kronor med en golvyta av 275 kvadratmeter motsvarade
en hyra per kvadratmeter av omkring 32 kronor, vilket måste betraktas
såsom skäligt. Byggnadsstyrelsen biträdde generalpoststyrelsens mening, att
den föreslagna förflyttningen av postkontoret skulle medföra bättre lokaler för
detsamma och större utvidgningsmöjligheter än vad som skulle kunna erhållas
genom 1928 års förslag till örn- och tillbyggnad av det nuvarande posthuset.
Den nu erbjudna köpeskillingen för posthuset, 80,000 kronor, gåve icke anledning
till erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Byggnadsstyrelsen har på grund härav tillstyrkt bifall till generalpoststyrelsens
framställning.

Jämväl riksräkenskapsverket har i ärendet avgivit utlåtande, dagtecknat den
19 september 1929. Ämbetsverket förklarar sig icke finna skäl till erinran mot
generalpoststyrelsens förslag och förutsätter därvid, att den vid försäljningen
av postverkets fastighet inflytande köpeskillingen återbetalas till statsverket
och ställes till riksgäldskontorets förfogande.

Från skilda håll har vitsordats, att de nuvarande postkontorslokalema i den
av postverket ägda fastigheten i Trollhättan äro otillfredsställande. Enligt
vad utredningen visat skulle i densamma endast genom jämförelsevis kostsamma
örn- och tillbyggnadsarbeten kunna erhållas lokaler, som tillgodosåge
det nuvarande och för den närmaste tiden föreliggande behovet. Av vad
i ärendet anförts synes sannolikt, att även efter berörda arbeten fastigheten
knappast skulle erbjuda i framtiden ytterligare erforderliga utvecklingsmöjligheter.
Genom antagande av det föreliggande hyresanbudet skulle
däremot utan engångsutgift och för en något lägre årlig kostnad erhållas
fullt tillräckliga och ändamålsenliga postkontorslokaler med större utvidgningsmöjligheter
än som skulle kunna beredas genom örn- och tillbyggnad av det nuvarande
posthuset. De till förhyrning föreslagna lokalerna äro belägna i samma
byggnad, som inrymmer telegraf- och telefonstation, vilket ur allmänhetens
synpunkt är en beaktansvärd fördel. Genom överenskommelse, som i samband
med behandlingen av postverkets lokalfråga träffats mellan fastighetens ägare
och telegrafverket, har sistnämnda verk tillförsäkrats att fortfarande intill den
1 oktober 1942 — den tidpunkt, då avtalet med postverket skulle utlöpa —
få förhyra för verket erforderliga utrymmen med möjlighet jämväl till den utvidgning
av lokalerna, som kan bliva påkallad. Härigenom underlättas ett enhetligt
bedömande av dessa lokalfrågors framtida ordnande.

Visserligen är det önskvärt att för postverkets rörelse kunna disponera lokaler
i verket eller eljest staten tillhöriga fastigheter. Vid prövning av de skilda
omständigheter, som inverka på förevarande fråga, har jag emellertid funnit det
av generalpoststyrelsen senast framlagda förslaget till frågans lösning kunna

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

godtagas. För postverkets räkning skulle sålunda de avsedda utrymmena i
fastigheten nr 4 i kvarteret Thor förhyras samt i samband därmed den verket
nu tillhöriga fastigheten nr 3 A i kvarteret Trollet — vilken ej vidare är behövlig
för verket och, enligt vad jag inhämtat, ej heller lämpligen torde kunna
användas för annan statsmyndighet — försäljas. I sistnämnda avseende torde
riksdagens medgivande böra inhämtas. Den för fastigheten erbjudna köpeskillingen,
80,000 kronor, är densamma som av staten år 1920 erlagts och synes
godtagbar. De villkor i övrigt, som innefattas i det preliminära köpeavtalet —
vilket bland annat innebär, att fastigheten skulle tillträdas den 1 oktober 1930
eller samma dag, då hyrestiden skulle börja löpa — hava ej givit mig anledning
till erinran.

I detta sammanhang tillåter jag mig framhålla, att köparna för avtalets
giltighet uttryckligen påfordrat att före den 15 mars 1930 erhålla besked örn
Kungl. Maj:ts godkännande av detsamma. Bestämmelse härom är intagen i det
preliminära avtalet. Förslagets genomförande förutsätter alltså, att detsamma
av riksdagen göres till föremål för skyndsam behandling.

Då kostnaden för inköp av postverkets fastighet i Trollhättan bestritts från
det av lånemedel anvisade anslaget till inköp av fastigheter för postverket, torde
på sätt riksräkenskapsverket förutsatt den inflytande köpeskillingen böra såsom
återbetalning av lånemedel inlevereras till riksgäldskontoret, varefter återbetalningen
i sinom tid kommer att redovisas i riksstaten.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 3 A
i kvarteret Trollet i Trollhättan må försäljas för ett belopp av
80,000 kronor och på de villkor i övrigt, som av Kungl. Majit
godkännas;

dels ock besluta, att köpeskillingen skall disponeras i enlighet
med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Waldemar Wiens.