Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

1

Jir 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kapitalökning för
budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefanden; given Stockholms
slott den 7 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 193(>.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet .Johansson anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter inrättades genom beslut av
1919 års lagtima riksdag (prop. 316; R. skr. nr 320). Såsom kapitalökning
för fonden anvisades av samma riksdag tillhopa 300,000 kronor. Någon
ökning av fonden har sedermera icke ägt rum och ej heller varit av behovet
påkallad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition (nr 166) medgav
1928 års riksdag (skr. nr 262), att Kungl. Majit hnge på framställning av
Bihang till riksdagens protokoll 19110. 1 sami. 163 haft. (Nr 198.)

1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

hushållningssällskap och efter prövning av förekommande omständigheter,
där för möjliggörande av visst linberedningsföretags fortsatta bestånd så
kunde anses lämpligt, bevilja nedskrivning av lån, som från lånefonden
för mindre linberedningsanstalter utlämnats av hushållningssällskapet, med
intill 60 procent av det ursprungliga lånebeloppet, samt att statslån från
ifrågavarande lånefond, vars benämning skulle ändras till hemslöjdslånefonden,
finge tilldelas hushållningssällskap jämväl för utlämnande av förlagslån,
avsedda för anskaffande av för textil tillverkning avsett svenskt
material, företrädesvis av lin och ull.

Nu gällande bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen
den 30 november 1928 (nr 452) angående allmänna bestämmelser för lån
från hemslöjdslånefonden. I enlighet härmed må kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja hushållningssällskap statslån för utlämnande
av lån dels för anläggande av mindre linberedningsanstalter med
inredning och utrustning (linberedningslån), dels ock såsom förlag för ovan
angiven materialanskaffning för textil tillverkning (hemslöjdslån). Linberedningslån
må icke till något linberedningsföretag beviljas till högre
belopp än 25,000 kronor och icke uppgå till mer än halva den uppskattade
kostnaden för anläggande av beredningsanstalten med inredning och utrustning.
Hemslöjdslån må av hushållningssällskap utlämnas till hemslöjds-
eller andra föreningar, bolag eller enskilda företag, som prövas vara
för ändamålet lämpliga och ej äro att anse såsom rena affärsföretag. Hemslöjdslån
må icke beviljas till högre belopp än 10,000 kronor. Räntan å
ifrågavarande lån utgår med 5 procent. De två första åren äro amorteringsfria.
Därefter återbetalas lånen, vad angår linberedningslån under 15 år
och vidkommande hemslöjdslån under 10 år.

Av det till lånefonden anvisade anslagsbeloppet hava hittills tagits i
anspråk allenast 150,000 kronor. Beträffande återstående odisponerat belopp
av 150,000 kronor må erinras, att Kungl. Maj:t jämlikt kungörelsen
den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag
medgivit, att anslaget, som eljest skolat med utgången av budgetåret
1928/1929 tillgodoföras inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer, må anlitas
för sitt ändamål jämväl under budgetåret 1929/1930. Ytterligare beslut
örn anslagets kvarstående kan icke av Kungl. Majit meddelas.

I skrivelse den 27 januari 1930, varöver statskontoret avgivit remissutlåtande
den 7 februari 1930, hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gemensamt gjort framställning örn beredande för budgetåret 1930/1931
av ett kapitalökningsanslag å 150,000 kronor. Ämbetsverken anföra:

Statslån för utlämnande av linberedning slån hade under åren 1919—1921
beviljats till ett sammanlagt belopp av 137,625 kronor. Av dessa lån hade
enligt inhämtade uppgifter tillhopa 122,650 kronor utbetalts till vederbörande
hushållningssällskap. Den ekonomiska misär, i vilken de under
krigstiden med statshjälp inrättade linberedningsföretagen såsom regel råkat,
torde med sannolikhet föranleda vederbörande att påkalla den ytterligare

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

statshjälp, som en nedskrivning med intill 60 procent av de ursprungliga
lånebeloppen innebure. Ännu hade visserligen endast en dylik ansökning
beviljats, nämligen från Kristianstads läns hushållningssällskap. Det avskrivna
lånebeloppet utgjorde för detta sällskaps vidkommande 4,500 kronor.
En av ämbetsverken tillstyrkt ansökning från Kalmar läns norra hushållningssällskap
örn avskrivning av 15,000 kronor av ett sällskapet beviljat
statslån vore för närvarande under Kungl. Maj:ts prövning. Ytterligare fyra
ansökningar av enahanda syfte vore för närvarande under utredning inom
ämbetsverken. Bleve jämväl dessa ansökningar beviljade, komme ytterligare
omkring 19,000 kronor att avskrivas. Därest alla utlämnade lån för nu
angivna ändamål bleve avskrivna med 60 procent, uppstode en totalförlust
för fonden av cirka 72,000 kronor. Det torde till en början vara rimligt, att
av de hos riksgäldskontoret ännu innestående fondmedel samma belopp finge
kvarstå till förfogande jämväl efter den 1 juli 1930, vilket torde få anses
såsom en konsekvens av riksdagens beslut beträffande avskrivningen av lånen.

För utlämnande av hemslöjdslån åt vissa inom hushållningssällskapens
områden verksamma hemslöjdsföreningar hade ämbetsverken under år 1929
beviljat olika hushållningssällskap statslån å tillhopa 70,000 kronor, vilka
lån enligt uppgift samtliga lyftats.

Med avseende på den utlåning från fonden, som kunde komma att äga
rum under år 1930, finge framhållas, att en ansökan örn statslån för utlämnande
av hemslöjdslån å 10,000 kronor redan förelåge. Av ingångna förfrågningar
att döma torde ännu tre dylika ansökningar vara att inom närmaste
tiden förvänta. I vad mån ytterligare sådana ansökningar komme
att under året föreligga, kunde vid tiden för skrivelsens ingivande ej bedömas,
då de enligt gällande föreskrifter för fonden skulle vara till kommerskollegium
inkomna först före utgången av mars månad. Uppskattningsvis
torde låneanspråken för år 1930 för hemslöjdsändamål kunna lågt beräknas
till sammanlagt 50,000 kronor. Framhållas torde dock, att för närvarande
funnes bland annat omkring ett 40-tal hemslöjds- och andra ideella föreningar,
som med få undantag torde väl vara i behov av förlagslån av
hemslöjdslånens karaktär.

Oavsett detta förhållande torde böra beaktas, att ifrågavarande lånefond
helt nyligen omlagts och att det därför syntes väl tidigt att redan decimera
fondens kapitaltillgångar, innan verkningarna av omläggningen kunde överblickas.

Enligt från statskontoret införskaffad kalkyl angående hemslöjdslån ef ondens
för utlåning disponibla tillgångar funnes för närvarande tillgängliga,
förutom berörda, hos riksgäldskontoret innestående medel av 150,000 kronor,
endast omkring 15,000 kronor, vartill komme vissa amorteringar, som under
närmaste åren endast kunde beräknas till obetydliga belopp på grund av
sannolika avskrivningar ä utlämnade linberedningslån. Med hänsyn till
erforderlig tid för nya låneansökningars prövande och lånens lyftande syntes
möjlighet knappast finnas att före den 1 juli 1930 för utlåning disponera
någon nämnvärd del av de nu hos riksgäldskontoret innestående medlen.
Av ovan sålunda angivna skäl ansåge ämbetsverken nödvändigt, att förefintligt
kapital å fonden, därest fortsatt långivning från densamma skulle
kunna under de närmaste åren fortgå, finge kvarstå oförändrat. Skulle
vägande skill föreligga häremot, torde i allt fall 100,000 kronor böra ånyo
ställas till förfogande för fondens kapitalökning.

Statskontoret har förklarat ämbetsverkens i ärendet gjorda hemställan
icke föranleda någon statskontorets erinran.

Departements chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Av det ifrågavarande lånefond tillförda kapitalökningsanslaget kvarstå för
närvarande i riksgäldskontoret 150,000 kronor. Såsom av kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen framhållits, synes före innevarande budgetårs utgång
näppeligen kunna komma att av sagda belopp disponeras någon nämnvärd
del för ny utlåning. Den övervägande delen därav kommer fördenskull
att den 30 juni 1930 omföras till inkomsttitel för i anspråk
tagna reservationer. Utöver nämnda anslagsbelopp Annes för utlåning tillgängligt
allenast 15,000 kronor, vartill komma vissa genom amorteringar
inbytande obetydliga summor. De låneanspråk, som under närmaste tid
torde komma att ställas å fonden, kunna väntas bliva ganska betydande.
Då tillräckliga medel fördenskull skulle komma att saknas för den fortsatta
lånerörelsen, hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ifrågasatt anvisande
å riksstaten för instundande budgetår av ett mot det bortfallande
fondkapitalet, 150,000 kronor, svarande kapitalökningsanslag. Då de ändamål
fonden, särskilt efter den nyligen skedda ombildningen därav, avser
att tillgodose, synas väl värda det allmännas stöd, giver mig ämbetsverkens
förslag icke anledning till erinran i annan mån än att, med hänsyn till
hittillsvarande medelsåtgång samt i avbidan på vidare erfarenhet rörande
medelsbehovet enligt de nya för lånerörelsen meddelade bestämmelserna, det
såsom erforderligt ansedda kapitalökningsanslaget torde kunna begränsas till
100,000 kronor. Anslaget torde böra i sin helhet täckas av lånemedel.

Jag torde få erinra, att i det till innevarande års riksdag framlagda
förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning
(se bil. 6 punkt 8) beräknats till vissa åtgärder inom jordbrukets
område ett belopp av 10,000,000 kronor. Enligt vad verkställd beräkning
giver vid handen torde under nämnda belopp kunna ingå jämväl nu föreslagna
kapitalökningsanslag. Vid sådant förhållande blir ej erforderligt
att i anledning av anslaget vidtaga höjning av riksstatsförslagets
inkomstsida.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till kapitalökning för hemslöjdslånefonden å riksstaten för budgetåret
1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder»
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Kegenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

300916. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.