Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa med reglering
av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern
och Roxen sammanhängande frågor m. m.; given
Stockholms slott den 7 mars 1930.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Haj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 7 mars 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Tidigare i dag har Kungl. Maj:t på min hemställan beslutat förelägga riksdagen
förslag om anvisande av medel för påbörjande av en kraftstationsanläggning
vid Malfors i Motala ström mellan Norrbysjön och Roxen. Detta förslag,
vilket avser sättet för utnyttjande av den fallhöjd, som staten för närvarande
äger på nämnda sträcka av Motala ström, torde emellertid böra ses i sammanhang
med en planerad reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. Ih9 haft. (Nr 182). 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
Vättern och Roxen. Beträffande de å sistnämnda sträcka befintliga vattenfallen
må till en början här nämnas följande.
Närmast Vättern ligger den fallsträcka örn cirka 15 meter mellan Vättern
och Boren, som för närvarande utnyttjas i statens kraftstation i Motala.
Mellan Boren och Norrbysjön finnes en fallsträcka med i medeltal cirka 8
meters fallhöjd, till cirka 45 % tillhörande staten och i övrigt tillhörande Motala
ströms kraftaktiebolag, som i sin kraftstation vid Näs utnyttjar sitt eget
fall och på arrende en del av statens fallhöjd.
Nedanför Norrbysjön skulle staten enligt det av mig tidigare i dag tillstyrkta
förslaget bygga en ny kraftanläggning vid Malfors, utnyttjande cirka
28 meters fall.
Närmast Roxen ligger slutligen fallet vid Nykvarn med omkring 4 meters
fallhöjd, vilket till minst hälften äges av kronan och i övrigt av Linköpings
elektriska kraft- och belysningsaktiebolag. Fallet tillgodogöres i en anläggning,
tillhörig sistnämnda aktiebolag, som arrenderat kronans vattenrätt. Aktierna
i bolaget ägas numera av Linköpings stad.
För en rationell kraftuttagning i statens två stora kraftstationer vid Motala
och Malfors förutsättes en reglering av den naturliga vattenframrinningen
i Motala ström. Till en mindre del har vattenfallsstyrelsen redan förvärvat
rätt härtill på sträckan Vättern—Boren genom Kungl. Maj:ts dom den 19
december 1928. Den därav uppkommande ojämna tappningen utjämnas i Boren.
För att denna reglering skall kunna föras vidare i önskvärd omfattning måste
rubbning ske i den naturliga vattenframrinningen på hela sträckan Vättern—
Roxen samt utjämning äga rum både i Boren och Roxen. Norrbysjön anses
däremot på grund av sin ringa storlek icke hava något större värde för regleringen.
För genomförande av dessa vattenregleringsplaner är det synnerligen önskvärt
att träffa uppgörelse med de båda enskilda ägarna till kraftanläggningarna
vid Nykvarn och vid Näs. Då staten å hela fallsträckan Vättern—Roxen
äger en betydande majoritet, kan visserligen med vattenlagens hjälp rätt till
vattenreglering förvärvas. En sådan rätt skulle dock föregås av en långvarig
och kostsam domstolsbehandling och bliva förknippad med invecklade bestämmelser.
Vattenfallsstyrelsen har därför funnit klokast att söka genom direkta
underhandlingar träffa uppgörelser, som giva styrelsen största möjliga frihet
att sköta vattenregleringen, såsom det bäst passar styrelsens kraftdistribution.
Sedan dessa underhandlingar numera slutförts, har vattenfallsstyrelsen med
skrivelse den 13 februari 1930 till Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning
överlämnat resultaten av desamma nämligen dels ett med Linköpings elektriska
kraft- och belysningsaktiebolag ingånget preliminärt avtal angående förvärv
av Nykvarns kraftstation, dels ock ett med vissa personer träffat förslagsavtal
angående förvärv av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag,
vilket bolag äger kraftstationen vid Näs.
dag ber nu att få upptaga de av styrelsen framlagda förslagsavtalen till
prövning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
3
Vad först angår uppgörelsen med Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag
angående förvärv av Nykvarns kraftstation, har vattenfallsstyrelsen
inledningsvis omnämnt, att nämnda kraftstation, som togs i bruk år
1908, är försedd nied maskineri för utnyttjande av omkring 30 sekundkubikmeter,
fördelat på tre aggregat, samt har utrymme för insättande av ett fjärde
maskinaggregat. Fallhöjden är omkring 4 meter, och vid nämnda fallhöjd kan
det nuvarande maskineriet avgiva 800 kilowatt. De nu befintliga turbinerna
äro insatta i öppna turbinkammare och försedda med vardera 4 löphjul, placerade
å vertikal axel, som direkt driver den på maskinsalens golv stående
elektriska generatorn. Från kraftstationen utgår en dammbyggnad av omkring
90 meters längd, utförd av granitmurverk och gående i vinkel över strömmen.
Enligt det förslag till överenskommelse, som av vattenfallsstyrelsen uppgjorts
med bolaget och som, jämte därtill hörande två tilläggsavtal, torde få
fogas vid statsrådsprotokollet (bilaga 1 a), b) och c)), skulle kronan förvärva
ali bolagets egendom vid Nykvarn, innefattande — förutom bolaget tillhörig
vattenrätt — kraftstation med dammbyggnad samt tillhörande markområde
med bostäder. Angående avtalets innebörd i övrigt har vattenfallsstyrelsen i
sin skrivelse anfört följande:
Förslaget är uppgjort på de grunder, som enligt vattenlagen gälla för förvärv
av minoritetsandelar i vattenfall. Bolaget skall alltså för överlåtelsen
av sin vattenrätt och sin kraftstation erhålla en energileverans av en storlek,
som motsvarar vad bolaget kunnat utvinna ur stationen, mot det att bolaget
till staten gäldar ersättning för utiagningskostnaden. Uppgörelsen med bolaget
är uppdelad i trenne avtal, ett huvudavtal, som innehåller bestämmelserna
örn förvärv av Nykvarnsstationen mot leverans för all framtid av elektrisk
energi på vissa angivna villkor, samt härtill knutna två tilläggsavtal, som under
förutsättning av Kungl. Ma.j:ts godkännande av huvudavtalet kunna ingås
å kronans vägnar av vattenfallsstyrelsen, men som här för fullständighetens
skull biläggas. Det ena av dem avser att reglera energileveransen till bolaget,
intill dess att den ovanför planerade anläggningen vid Malfors tagits i
bruk. Det andra avser att tillförsäkra bolaget leverans på normala villkor av
tillskottskraft. Det belopp om 20,000 kronor, som styrelsen enligt § 7 av tillläggsavtalet
nr 1 skall till bolaget gälda som bidrag till förstärkande av vissa
kraftledningar, är inräknat i det anslag å 9,800,000 kronor, varom framställning
denna dag gjorts för utbyggande av kraftanläggningen vid Malfors. Något
särskilt anslag härför erfordras därför icke.
Genom den föreslagna uppgörelsen skulle sålunda kronan bliva ägare till
Nykvarnsstationen och kan från denna station leverera den ersättningskraft,
som belöper å bolaget. Därjämte kan vattenfallsstyrelsen tillgodogöra statens
egen vattenkraft i denna del av strömmen i samma kraftstation, som dock härför
bör moderniseras och utvidgas. För närvarande erfordras emellertid inga
åtgärder härför, men styrelsen kommer vid lämplig tidpunkt att framlägga
.förslag härtill.
I detta sammanhang vill styrelsen också framhålla, att bolaget, vars tjuguåriga
arrende av kronans andel i Nykvarnsfallet upphört och tills vidare förlängts
på korta perioder, hos Söderbygdens vattendomstol hemställt örn tillstånd
att jämlikt 2 kap. 6 § vattenlagen få fortfarande nyttja kronans vatten.
Styrelsen hyser visserligen den uppfattning, att detta stadgande i förevarande
fall icke är tillämpligt, men det innebär givetvis en vinst att genom en uppgörelse
få en processanledning undanröjd.
Uppgörelse
med Linköpings
elektriska
kraft- och
belysningsaktiebolag
angående
förvärv av
Nykvarns
kraftstation.
4
Kungl. Maj:is proposition nr 182.
Sammanfattningsvis framhåller vattenfallsstyrelsen, att de fördelar, som staten
skulle vinna genom förvärvet av Nykvamsstationen på det sätt, avtalet innebär,
i främsta rummet äro, dels att vattenfallsstyrelsen erhåller fria händer
att sköta vattenframsläppningen vid den blivande kraftstationen vid Malfors
ovanför Nykvarn på det sätt, som bäst överensstämmer med styrelsens intressen,
dels att staten kan på av styrelsen angivet sätt utnyttja sin vattenkraft vid
Nykvarn. Då dessa fördelar skulle erhållas mot en enligt styrelsens mening
skälig ersättning, har styrelsen tillstyrkt det uppgjorda avtalets godkännande,
därvid styrelsen tillika hemställt örn rätt att vid tillämpningen vidtaga sådana
smärre tekniska ändringar i avtalet, som kunna befinnas önskvärda.
I avgivet utlåtande den 21 februari 1980 har riksräkenskapsverket, som yttrat
sig endast i vad angår de i vattenfallsstyrelsens skrivelse den 13 februari
1930 framlagda förslagens budgettekniska sida, beträffande den här avsedda
uppgörelsen med Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag allenast
påpekat, att den föreslagna formen för överlåtelsen icke medgåve redovisning
över riksstaten av det genom överlåtelsen skedda förvärvet. Då uppgörelsen
emellertid anslöte sig till de grunder, som enligt vattenlagen gällde
för förvärv av minoritetsandelar i vattenfall och då liknande uppgörelser tidigare
genomförts, funne riksräkenskapsverket icke skäl föreligga att motsätta
sig den föreslagna anordningen.
Depante- Redan av vad som antytts i samband med behandling av förslaget örn påmentschefen.
börjande av en ny kraftstationsanläggning i Motala ström vid Malfors torde
framgå, att det för ett lämpligt anordnande av driften vid denna kraftstation
är av vikt att kunna reglera framsläppningen av vatten ovanför Nykvarns
kraftstation på sätt, som bäst överensstämmer med vattenfallsverkets intressen.
Genom det nu ifrågasatta förvärvet av kraftstationen vid Nykvarn samt
av den Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag tillhöriga vattenkraften
i detta fall skulle vattenfallsstyrelsen erhålla nödig rörelsefrihet härutinnan.
Därjämte skulle vattenfallsverket efter ett sådant förvärv kunna i
egen anläggning tillgodogöra sig statens vattenkraft vid Nykvarn. Då dessa
syften synas mig betydelsefulla, finner jag önskvärt att förvärvet kommer till
stånd.
Enligt det upprättade preliminära huvudavtalet — vilket skulle bliva gällande
under förutsättning att detsamma senast den 1 juli 1930 godkänts av
Kungl. Maj :t — skulle ersättning för överlåtelsen av bolagets vattenrätt och
kraftstation utgå i form av en energi leverans för all framtid, avvägd med hänsyn
tagen till storleken av den energi, som bolaget kunnat utvinna ur kraftstationen.
Avtalets bestämmelser härutinnan och i övrigt hava icke givit mig
anledning till erinran. Jag vill alltså tillstyrka, att riksdagens godkännande
av huvudavtalet inhämtas. Vid tillämpningen av avtalet torde vattenfallsstyrelsen
böra äga rätt att vidtaga de smärre tekniska ändringar, som kunna befinnas
önskvärda och örn vilka överenskommelse må kunna träffas.
Såsom framgår av huvudävtalets § 19, erfordras för detsammas giltighet
även godkännande av bolagets stämma. Dylikt godkännande har ännu ej lärn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
5
näts, men då anledning saknas till antagande att detta ej skulle komma att
givas, lärer hinder icke möta att nu underställa avtalet riksdagens prövning.
På sätt vattenfallsstyrelsen förutsatt torde, därest liuvudavtalet godkännes
av Kungl. Maj :t och riksdagen, de till detsamma hörande tilläggsavtalen kunna
utan dylikt godkännande ingås av styrelsen å kronans vägnar. Enligt § 7
i tilläggsavtalet nr 1 skulle styrelsen å viss dag år 1931 till bolaget gälda ett
belopp av 20,000 kronor, utgörande bidrag till anläggningskostnader för vissa
ledningar m. m. Till detta belopp, mot vars erläggande anledning till invändning
icke synes föreligga, har hänsyn tagits vid uppskattningen av anläggningskostnaderna
för kraftstationen vid Malfors och detsamma kommer alltså
att ingå i det anslag, som kan komma att anvisas för denna anläggning.
Med avseende å frågan örn förvärv av förfoganderätten över Näs kraftsta- Uppgörelse
tion må till en början omnämnas, att sedan åtskillig tid förhandlingar från
vattenfallsstyrelsens sida förts i syfte att tillförsäkra staten rätt att genom majoriteten i
kraftstationsdammen vid Näs variera framrinningen i Motala ström på sådant
sätt, som krävdes för ett rationellt utnyttjande av statens vattenkraft vid Mo- bolag.
tala samt mellan Norrbysjön och Roxen. Såsom ett resultat av dessa förhandlingar
ingick vattenfallsstyrelsen med Motala ströms aktiebolag den 31
januari 1929 ett avtal rörande ordnande av förhållandena mellan styrelsen och
bolaget med hänsyn till viss förpliktelse, som bolaget såsom ägare till Näs
kraftstation genom avtal den 23 februari 1917 åtagit sig, särskilt med avseende
å vecko reglering av vattenavrinningen i Motala ström.
Med skrivelse den 12 februari 1929 överlämnade vattenfallsstyrelsen till
Kungl. Majit nämnda avtal den 31 januari 1929 — beträffande vars innehåll
jag tillåter mig hänvisa till handlingarna i ärendet — och hemställde därvid
örn avtalets godkännande.
Då denna skrivelse innehåller en vägledande redogörelse beträffande förhållandena
vid Näs, torde densamma i huvudsakliga delar böra här återgivas.
Styrelsen anförde däri bland annat följande:
Den vattenkraft, som numera är tillgodogjord i Motala kraftstation, vilken
nu utnyttjar den huvudsakliga delen av fallhöjden mellan Vättern och Boren,
förvärvades på sin tid till en del från Motala ströms kraftaktiebolag enligt ett
den 23 februari 1917 med detta bolag ingånget avtal, som i det följande benämnes
»huvudavtalet». Genom detta huvudavtal ordnades icke endast förvärvet
av bolagets fallandelar mellan Vättern och Boren, utan,^ såsom framgår
av § 14 i detsamma, träffades också vissa bestämmelser angående rätt för
vattenfallsstyrelsen att föreskriva, huru vattenavtappningen för framtiden
skulle av bolaget handhavas mellan Boren och Norrbysjön, så att densamma
bleve för styrelsens ändamål lämpligast. De i nämnda paragraf intagna detaljbestämmelserna
härom togo sikte därpå, att ett rationellt tillgodogörande
av kronans vattenkraft i Motala ström såväl ovanför som nedanför Näs kraftstation
kräver, att vattenframsläppningen vid kronans fall kan anpassas efter
variationerna i de kraftbehov, som skola fyllas genom kraftleveranser från
dessa fall. Eftersom efterfrågan på kraft i allmänhet är avsevärt mindre under
söndagsdygnen samt under nätterna, bör kraftuttagningen nämligen koncentreras
till de delar av verkdygnen, till vilka förbrukningen huvudsakligen
är koncentrerad. Emedan bolagets kraftanläggning vid Näs är belägen mel
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
lan Motala kraftstation och kronans övriga vattenfall i Motala ström, fordrar
en tekniskt rationell anordning av kraftuttagningen, att även vattenframsläppningen
vid Näs varieras på därefter avpassat sätt.
Vad beträffar variationen av vattenframsläppningen genom Motala kraftstation,
har vattenfallsstyrelsen redan ar 1922 gjort ansökan hos vederbörande
vattendomstol örn tillstånd till vidtagande av variabel tappning från Vättern
och samtidigt om höjning av vattenståndet ovanför Motala kraftverk till Vätterns
niva samt örn rätt att vidtaga de byggnadsarbeten, upprensningar m. m..
som erfordras för ändamålet. Anslag härtill har också beviljats av 1921 års
riksdag med sammanlagt 700,000 kronor. Målets handläggning vid vattendomstolen
har krävt lång tid, i det att utslag meddelades först den 16 augusti
1926. Sedermera har ärendet ytterligare fördröjts genom överklaganden till
vattenöverdomstolen och till Kungl. Maj :t. Slutligt utslag meddelades först
den 19 december 1928.
Vattenfallsstyrelsens framställning om proposition till 1921 års riksdag örn
anslag till veckoregleringen av Motala ström avsåg en variabel tappning endast
å sträckan mellan Vättern och Boren, alltså vid Motala kraftstation. Därvid
förutsattes närmast, att en återutjämning skulle ske i Boren. I vatten -målet rörande veckoregleringen har styrelsen funnit sig böra till en början
begära tillstånd — förutom till ökad dämningshöjd vid Motala kraftstation -—
endast till en reglering av sådan mindre omfattning, att återutjämningen av
variationen i vattenframsläppning under varje vecka endast i obetydlig grad
inverkar förändrande på vattenstånden i Boren. Det är till detta första stadium
av veckoregleringen, som tillstånd erhållits genom Kungl. Mai:ts dom
den 19 december 1928.
Enligt Kungl. Majrts brev den 21 augusti 1925 i anledning av vattendomstolens
hemställan enligt vattenlagens 4 kap. 13 § äger styrelsen emellertid
att inom tva ar efter nämnda dom fullfölja malet beträffande dess andra stadium.
Därmed avses en mera fullständig anpassning av vattentappningen under
varje vecka efter kraftbehovet med anlitande av ett utjämningsmagasin i
Boren samt^ efter utbyggnad av kronans vattenfall mellan Norrbysjön och
Roxen, också variation av vattenframsläppningen mellan Boren och Roxen,
i vilken sistnämnda sjö variationerna komma att slutligt återutjämnas.
Det nu ifrågavarande avtalet den 31 januari 1929 åsyftar särskilt att ordna
förhållandet mellan kronan och bolaget med hänsyn närmast till det andra
stadiet av veckoregleringen. Därvid erfordras i första hand, att dammen viel
Näs uppföres till sådan höjd, att vattnet kan under vissa tider helt kvarhållas
i Boren. Större delen av den bolaget tillhöriga dammbyggnaden därstädes
är mycket bristfällig och behöver helt ombyggas. För att dammen skall kunna
begagnas för veckoregleringen erfordras också, att de vatten rättsliga förhållandena
bliva ordnade med hänsyn till såväl kronans som bolagets intressen.
I avtalet hava i anledning härav intagits bestämmelser rörande dammens
ombyggnad och fördelningen av kostnaderna härför, örn rätt för styrelsen
att begagna densamma för reglering av vattenföringen samt örn dammens
underhåll och skötsel för framtiden.
Avtalet innehåller förtydligande regler, som angiva i vilken mån bolaget
bör på grund av 1917 års avtal vidkännas ersättning för skada å mark eller
fiske samt för skada å vattenkraft och andra skador av teknisk natur, såsom
å byggnader eller dylikt. Fördelningen av ersättningsskyldigheten mellan
styrelsen och bolaget inbördes har därvid skett så, att bolaget skall principiellt
svara för den bolagets rätt till dämning till höjden + 73.20 vid Näs kraftstation,
som legat till grund även för 1917 års avtal.
Samtidigt med tillkomsten av huvudavtalet träffades mellan styrelsen och
bolaget ett arrendekontrakt. Genom detsamma utarrenderades de kronan till
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
7
höriga delarna av vattenkraften mellan Boren och _ Norrby sjön till bolaget för
en tid av tjugu år, vilken utlöper den 14 mars 1937. Bolaget är enligt kontraktet
skyldigt att tåla av kronan verkställd uppdämning av vattenytan i
Norrbysjön till viss höjd, som motsvarar lämplig dämmngshöjd vid utnyttjande
av kronans nedanför denna sjö belägna fall, men äger för övrigt att under
arrendetiden utnyttja den arrenderade fallhöjden och för detta ändamål verkställa
upprensningar nedanför Näs kraftstation. Enligt § 9 i arrendekontraktet
har bolaget optionsrätt till nytt arrende, under förutsättning att kronan
icke själv skulle önska tillgodogöra sin vattenkraft. För det fall, att enighet
icke skulle uppnås om villkoren för förnyat arrende, stadgar kontraktet
emellertid rätt för kronan att tillgodogöra sin vattenkraft i bolagets kraftstation
och i form av elektrisk energi uttaga den del därav, som vid arrendetidens
utgång utnyttjas av bolaget, dock med skyldighet att ersätta bolaget
dess omkostnader för energiens framställande. Bestämmelserna i kontraktet
angående vad som skall inräknas i dessa omkostnader motsvara i princip bestämmelserna
i 9 kap. vattenlagen örn »uttagningskostnad», som skall erläggas
av fallägare, vilken på grund av stadgandet i 2 kap. 5 § vattenlagen
avstår vattenkraft mot ersättning genom elektrisk överföring av motsvarande
kraftbelopp. Därest kronan efter arrendetidens utgång skulle begagna sig
av rätten att tillgodogöra sin vattenkraft i bolagets kraftstation, inträder
alltså i huvudsak samma förhållande, som om bolaget enligt vattenlagen linge
tillgodogöra sig kronans ifrågavarande fallhöjd. Därtill är bolaget också berättigat
enligt vattenlagens villkor, i det att den del av fallhöjden mellan Boren
och Norrbysjön, över vilken bolaget disponerar, dels pa grund av äganderätt
och dels på grund av servitutsavtal med Göta Kanalbolag, gällande tor
all framtid, omfattar mer än hälften av hela fallhöjden mellan sjöarna. Kronans
fallandelar kunna icke med ekonomisk fördel självständigt utnyttjas, ocn
det är ej heller tekniskt-ekonomiskt möjligt att genom sammanslagning med
kronans vattenfall i andra delar av Motala ström utnyttja vare sig hela
fallhöjden mellan dessa sjöar eller huvudparten av kronans fallhöjd dar
På
grund av dessa förhållanden och då det vid meddelande av tillstånd till
veckoregleringens andra stadium bör föreligga en klar och på vattenlagens bestämmelser
grundad uppgörelse angående dispositionen för framtiden av iallsträckan
mellan Boren och Norrbysjön, har i avtalet införts bestämmelse dalom,
att bolaget skall i sammanhang med den rättsliga behandlingen av målet
om veckoregleringen göra ansökan om tillstånd att tillgodogöra kronans tadi,
bland annat genom upprensningar i lämplig omfattning nedanför Näs kraftstation.
Undantag har dock gjorts för den allra nedersta delen av lallstrackan,
sorn lämpligen kan tillgodogöras för kronans räkning medelst uppdämning av
Norrbysjön. I anslutning därtill har bestämts, att nyss åberopade arrendekontrakt
skall upphöra att gälla från den tidpunkt, då skyldighet lör bolaget
inträder på grund av lagakraftvunnet utslag att lämna styrelsen ei sättning
för vattenkraften genom leverans av elektrisk energi, samt att styrelsen Iran
samma tidpunkt och intill den 14 mars 1937, da kontraktet eljest skulle^ upphört
att gälla, utarrenderar ersättningskraften till bolaget mot samma arliga
arrendeavgift och villkor i övrigt, som äro intagna i arrendekontraktet.
Under ärendets behandling i vattenfallsstyrelsen tillkännagåvo ledamöterna
Hagelin och Herlenius avvikande mening och avgavo särskilda yttranden.
Herr Hagelin — vars yttrande var dagtecknat den 26 oktober 1928 och alltså
innan Kungl. Maj:ts dom i målet örn det s. k. första stadiet av veckoregleringen
av Motala ström meddelats — anförde följande:
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
, Motala ström mellan Vättern och Roxen belägna vattenfallen till
nora
tor närvarande kronan med undantag av dels det i närheten av strömmens
i-i,,0?6? Je äffna vattenfallet vid Nykvarn, i vilket dock åtminstone
naii ten tillhör kronan, samt dels det vid Näs nedom strömmens utlopp ur Boren
belägna vattenfallet, vilket äges till cirka 45 % av kronan och till återstående
cirka 55 % av Motala ströms kraftaktiebolag.
För närvarande pågår en av kronan anhängiggjord rättegång, som avser att
vinna tillstånd till veckoreglering av Motala ström vid Motala m. m. Tillstånd
till denna reglering i en på sådant sätt begränsad omfattning, att den icke belör
vattenståndet i Boren och vattendraget med sjöar där nedanför, det så kallade
första stadiet, har meddelats av underdomstolarna, men är målet för närvarande
beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
Avsikten är att, sa snart slutgiltigt tillstånd erhållits till genomförandet av
första stadiet, fullfölja talan för vinnande av tillstånd till det så kallade andra
stadiet, vilket innebär en utvidgning av regleringen, som kan utöva inverkan även
pa vattenståndet åtminstone i Boren. Det förslag till avtal, som enligt styrelsemajoritetens
beslut skall läggas till grund för underhandlingar med Motala
ströms kraftaktiebolag, vilket såsom nämnts äger cirka 55 % av vattenkraften i
strömfallet vid Näs, avser bland annat att bolaget, med ett mindre bidrag av
kronan, skall ombygga den nu vid Näs i förfallet skick befintliga dammen,
som alltjämt skall förbliva bolagets tillhörighet, samt att bolaget på sin bekostnad
skall handhava vattenavtappnmgen mellan Boren och Norrbysjön, d. v. s.
skötseln av dammen vid Näs, på sådant sätt, som blir för styrelsens ändamål
lämpligast. Genom det mellan styrelsen och bolaget den 23 februari 1917 träffade
avtalet, varigenom bolaget till kronan överlåtit bolaget tillhöriga vattenfall
i Motala ström mellan Vättern och Boren, har bolaget nämligen i § 14 åtagit
sig förpliktelsen att handhava vattenavtappningen mellan Boren och Norrbysjön
pa nyss angivet sätt. Emellertid har det befunnits, att bolaget icke. som
vid avtalet den 23 februari 1917 förutsatts, lagligen innehar sådana rättigheter,
att bolaget kan fullgöra de förpliktelser, som bolaget sålunda iklätt sig.
Meningen är nu, att bolaget i samband med att kronan fullföljer sin ansökan
örn tillstånd till veckoregleringens andra stadium, skall söka tillstånd till ombyggnad
av dammen vid Näs och handhavande av skötseln av densamma på
sadant sätt, att kronans intressen beträffande veckoregleringen tillgodoses. Det
av styrelsemajoriteten förordade förslaget till avtal med bolaget avser att ordna
förhållandena mellan styrelsen och bolaget närmast med avseende på den förestående
veckoregleringen, och är avsikten att, örn ett dylikt avtal kommer till
stånd, ingiva detsamma till vattendomstolen i veckoregleringsmålet. Det torde
icke behöva erinras, att ett sådant avtal endast reglerar förhållandet kontrahenterna
emellan men icke är bindande för andra rättsägare i vattendraget.
Domstolen är sålunda oförhindrad att, oberoende av avtalet, rörande de förhållanden
som däri beröras meddela andra bestämmelser än avtalet innehåller.
vilka bliva^ gällande för andra rättsägare i vattendraget än kontrahenterna och
även för sadan ägare av strömfallet vid Näs eller andel däri, som icke blir
bunden av avtalet. Detta är av desto större betydelse som förpliktelsen att ombesörja
skötseln av dammen vid Näs på sådant sätt, att vattenavrinningen därstädes
blir för styrelsens ändamål lämpligast, icke torde kunna skyddas genom
inteckning. De garantier mot bristande underhall och skötsel av dammen,
som man i avtalet sökt åstadkomma, erbjuda ej heller enligt min uppfattning
den trygghet för ett snabbt och säkert avhjälpande av vad som häri kan brista.
soln måste fordras med hänsyn till de betydande intressen, som äro beroende av
kronans kraftstation vid Motala och den eller de kraftstationer, som komma att
anläggas för utnyttjandet av kronans vattenfall i Motala ström nedom Näs.
Det föreslagna avtalet är därjämte särdeles komplicerat och fyllt av detaljerade
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
9
bestämmelser, som lätt kunna föranleda tvistigheter mellan kontrahenterna, vilka
tvistigheter enligt avtalet skola avgöras av en skiljenämnd eller en institution,
om vilken parterna enas, men vars beslut kan dragas under domstols prövning.
Men härtill kommer, att man måste utgå därifrån, att vid domstolsbehandlingen
av målet angående veckoregleringens andra stadium, i samband varmed kommer
att handläggas frågan om rätt för bolaget att tillgodogöra sig kronan tillhörig
vattenkraft vid Näs mot ersättning av elektrisk energi, måste bestämmas den
strömfallsfastighet å bolaget tillhörig mark, med vilken rättigheten att tillgodogöra
sig kronan tillhörig vattenkraft och skyldigheten att tillhandahålla ersätt -ningskraft för framtiden kommer att bliva förenad. Det vill med andra ord säga,
att rätten till tillgodogörandet av kronans andel i vattenkraften vid Näs — helt
eller delvis — fråntages kronan och tillägges den bolaget tillhöriga strömfallsfastighet,
som kommer att bildas. Det får ej heller förbises, att den utvägen
står för bolaget öppen, att med stöd av 2 kap. 5 § vattenlagen framställa anspråk
på att såsom ägare av cirka 55 % i vattenkraften vid Näs få mot den
ersättning, som i vattenlagen bestämmes, tillgodogöra sig hela de kronan tillhöriga
återstående cirka 45 % av vattenkraften, varigenom bolaget sålunda
skulle komma att förfoga över hela vattenkraften vid Näs. Härigenom skulle
.sålunda vid Näs mellan kronans kraftstation vid Motala och de kronan tillhöriga
vattenfallen nedom Näs bildas ett strömfall, i vilket ingå cirka 45 %, som tillhöra
kronan, men vilket ett enskilt bolag skulle äga rätt att i sin helhet tillgodogöra
sig.
Det torde med allt fog kunna påstås, att i fråga örn förvärv för statens räkning
av strömfall i ett vattendrag bör gälla den principen, att i möjligaste mån
söka förvärva samtliga vattenfallen däri eller åtminstone sådana, som bilda ett
komplex eller kunna försvåra tillgodogörandet av kronan tillhöriga andra strömfall
i vattendraget. Denna princip har även följts av vattenfallsstyrelsen,
exempelvis vid inköp av samtliga vattenfall i Göta älv.
I detta fall tillgripes däremot ett förfaringssätt, som föranleder därtill, att
kronan berövas cirka 45 % i ett för tillgodoseende av kronans intressen synnerligen
väl beläget vattenfall samt att ett enskilt bolag, som lär stå i starkt beroende
av bankintressen, kommer att förfoga över hela strömfallet. Kronan går
därigenom förlustig av de fördelar, som ett förvärv med äganderätt av bolagets
andel i strömfallet skulle medföra och varigenom varje »samröre» med _ och
beroende av bolaget skulle kunna undvikas. Den säkerhet och den rörelsefrihet,
som äganderätt av hela strömfallet i kronans hand skulle medföra, kan enligt
min uppfattning och erfarenhet icke ersättas genom ett avtal av sådan art, som
nu av majoriteten förordats.
Det av styrelsemajoriteten valda tillvägagångssättet är enligt min uppfattning
desto betänkligare, som i och för statens kraftstation vid Motala — till
vars förmån veckoregleringen, som är beroende av dammen vid Näs och skötseln
av densamma, genomföres — nedlagts över 20 miljoner kronor och utbyggandet
av de övriga kronan tillhöriga vattenfallen i Motala, varför utredningar
pågå, även kommer att draga betydande belopp. Det torde jämväl vara klart,
att kronans förfoganderätt med äganderätt över hela fallet vid Näs måste bliva
till fördel även för utnyttjandet av sistnämnda vattenfall liksom ock för en
årsreglering av Vättern, när frågan härom i sinom tid tränger sig fram.
Det skäl, som huvudsakligast anförts mot ett förvärv med äganderätt av bolagets
andel i strömfallet vid Näs och dess kraftstation därstädes, är att inköpet
av vattenfallen mellan Vättern oell Boren och anläggningen av kraftstationen
vid Motala dragit över hövan stora kostnader. Detta skäl är för mig icke
övertygande, då det tvärtom under sådana förhållanden enligt min uppfattning
bör, även med någon uppoffring från kronans sida, tillses att i den största
utsträckning, som kan åstadkommas, beredes kronan större möjligheter
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
än nu föreligga att förfoga över vattenavrinningen i Motala ström från Vättern.
I enlighet med denna uppfattning är det angeläget att för kronans räkning
med äganderätt förvärva bolagets andel i strömfallet vid Näs och dess kraftstation
därstädes.
På grund av vad sålunda anförts och då jag anser att ifrågavarande förslag
till överenskommelse icke medför den trygghet för kronan, som jag anser önskvärd,
får jag reservera mig mot styrelsemajoritetens beslut, under framhållande
därav att, enligt min mening, underhandlingar genast böra inledas med Motala
ströms kraftaktiebolag för att söka med äganderätt för kronans räkning
förvärva bolagets andel i strömfallet vid Näs och dess kraftstation därstädes,
varvid bör tagas i beaktande, huruvida köpeskillingen helt eller delvis bör erläggas
genom leverans från kronans sida av elektrisk energi.
Herr Herlenius förklarade sig anse det vara ekonomiskt riktigt, örn kronan
kunde förvärva hela vattenrätten vid Näs, då kronan nedlagt och förmodligen
komme att nedlägga betydande kapital för vattenrättens utnyttjande såväl
ovanför som nedanför Näs kraftstation.
Med anledning av dessa avvikande meningar avgav på vattenfallsstyrelsens
begäran dåvarande regeringsrådet, numera justitierådet J. N. Gärde ett den
4 december 1928 dagtecknat yttrande, vari anfördes bland annat följande:
Styrelsen har önskat erhålla mitt uttalande, huruvida med hänsyn till en
veckoreglering av Vättern till förmån för vattenfall mellan Vättern och Roxen
sådana bestämmelser skulle enligt vattenlagen kunna meddelas rörande vattenhushållningen
vid den mellan Boren och Norrbysjön belägna, ett enskilt bolag
tillhöriga kraftanläggningen vid Näs, som vore erforderliga för säkerställande
av regleringens genomförande och framtida bestånd utan att staten förvärvade
äganderätt till anläggningen med tillhörande strömfall.
Fallhöjden mellan Boren och Norrbysjön uppgives utgöra omkring 7.3 m.
Av denna fallhöjd förfogar Motala ströms kraftaktiebolag, som är ägare av
kraftanläggningen vid Näs, dels på grund av äganderätt och dels enligt avtal,
som är gällande för all framtid, över 4.26 m. Den återstående fallhöjden tillhör
staten, som emellertid genom kontrakt upplåtit densamma till bolaget för
tiden till den 14 mars 1937.
Enligt mig företedda handlingar har Aska, Dals och Bobergs häradsrätt
efter ansökan av bolaget enligt utslag den 23 juli 1910 lämnat bolaget tillstånd
att uppdämma vattnet till viss höjd ävensom vidtaga andra åtgärder för tillgodogörande
av vattenkraften å ifrågavarande fallsträcka, varemot Göta hovrätt,
där talan mot utslaget fullföljts av bland andra Georg Hultner i Borensberg,
enligt en den 15 mars 1912 meddelad dom, som genom Kungl. Maj:ts dom
den 12 juli 1913 blivit fastställd, med upphävande av häradsrättens utslag, såvitt
Hultners rätt anginge, förklarat bolagets ifrågavarande ansökan icke kunna
bifallas. Bolagets avsikt är nu, efter vad som uppgivits, att hos vederbörande
vattendomstol göra ansökan om de redan utförda anläggningarnas godkännande
ävensom viss, av Vätterns veckoreglering påkallad tillbyggnad,
varom avtal skulle komma att träffas med vattenfallsstyrelsen. I samband
med denna ansökan skulle bolaget, med stöd av 2 kap. 5 § vattenlagen, påyrka
rätt att mot ersättning medelst kraftöverföring uttaga vattenkraften i statens
falldel.
Såvitt framgår av för mig tillgängliga uppgifter, synes mot bifall till en ansökan
av denna innebörd hinder icke möta. Enligt 14 kap. 3 § vattenlagen utesluter
icke det förhållandet, att ifrågavarande falldel tillhör staten, tillämpning
av bestämmelserna i 2 kap. 5 § samma lag. Storleken av den kraftersättning,
Kungl. Majlis proposition nr 182.
11
som skall utgå, bestämmes av vattendomstolen, varvid staten dock har att intaga
ståndpunkt till frågan, huruvida staten vill deltaga i byggnads- och underhållskostnad
eller örn för detta belopp skall ske minskning i den kraftersättning,
som eljest skulle utgått.
För veckoregleringens genomförande erfordras med den plan, som är avsedd
litt läggas till grund för densamma, vissa vattenhushållningsföreskrifter i fråga
örn dammbyggnaden vid Näs. Det lär vara styrelsens avsikt att i samband med
vattenregleringsfrågans prövning påkalla meddelande av dessa. Denna fråga
synes vara av samma innebörd som den, vilken avhandlas i 2 kap. 31 § vattenlagen
angående rätt för ägare av strömfall att för utnyttjande av strömfallets
vattenkraft påkalla ett regulativ för vattenhushållningen vid annan tillhörig
byggnad. Sådant ärende prövas, såsom framgår av sistnämnda paragraf, enligt
samma grunder som gälla för byggande i vatten, och beslutet äger samma mot
envar bindande verkan som vattendomstolens beslut i byggnadsmål. Beslutet
är alltså gällande för framtiden mot såväl byggnadens ägare som annan, oavsett
växlingar i äganderätten till följd av exekutiv försäljning eller annorledes.
I detta sammanhang har det spörsmålet framställts, huruvida någon ytterligare
säkerhet står att ernå, örn staten med äganderätt förvärvade de bolaget
tillhöriga anläggningarna och falldelarna vid Näs. I fråga örn detta, spörsmål
må till en början erinras, att jämväl för detta fall erfordras prövning vid
vattendomstolen av den tilltänkta planen för vattenhushållningen. På denna
punkt skulle det förhållandet, att staten är ägare, icke medföra någon som
helst förändring av läget. Det kan emellertid tänkas, att vattendomstolens
prövning skulle leda till fastställande av mer eller mindre vida marginalbestämmelser,
inom vilka rörelsefrihet vore medgiven. Här inställer sig den
frågan, huruvida denna rörelsefrihet kan tryggas för statens vidkommande annorledes
än medelst statens äganderätt till kraftanläggningen.
Uti ett mellan styrelsen och bolaget den 23 december 1917 ingånget avtal
har i § 14 intagits förbehåll därom, att styrelsen skall äga rätt föreskriva, huru
vattenavtappningen mellan Boren och Norrbysjön skall av bolaget handhavas,
så att densamma blir för styrelsens ändamål lämpligast, varvid samtidigt ordnats
vissa därav föranledda ersättningsfrågor.
Dessa avtalsbestämmelser äro givetvis bindande gentemot bolaget såsom nuvarande
ägare av kraftanläggningen. För att de med visshet skola kunna påräknas
bliva gällande jämväl mot framtida ägare, erfordras emellertid, att de
intagas i vattendomstolens beslut rörande vattenhushållningen. Därest sådana
föreskrifter kunna anses erforderliga för tillgodoseende av de intressen, som
äro förknippade med veckoregleringen, torde något hinder för deras meddelande
icke möta. Vattendomstolens beslut skulle alltså bland annat innehålla
dels nyss antydda marginalbestämmelser, dels ock en föreskrift att det skulle
tillkomma styrelsen att inom den sålunda bestämda ramen lämna de närmare
direktiv, efter vilka vattenhushållningen skulle handhavas. Visserligen är det
obestridligt, att en sådan anordning i tillämpningen kan bliva av en viss tyngd
samt att vattenhushållningen skulle kunna försiggå med större lätthet, örn
staten vore ägare till dammanläggningen, mea, såvitt jag kan förstå, bör dock
den säkerhet, som på den nyss antydda vägen står att vinna, med hänsyn till
statens intressen av veckoregleringen vara fullt tillfredsställande. Huruvida
ur andra synpunkter ett statens förvärv av bolagets anläggningar och falldelar
vid Näs kan anses önskvärt, ingår givetvis icke i mitt uppdrag att undersöka.
Enligt vad sorn meddelats mig, är det styrelsens avsikt att genom avtal med
bolaget närmare ordna styrelsens förhållande till bolaget i de ämnen, som
härovan berörts. Detta avtal, vartill ett för mig företett förslag utarbetats
inom styrelsen, skulle innefatta vissa tillämpningsföreskrifter till § 14 i det
12
Kungl. Majlis proposition nr 182.
tidigare avtalet. Utan att ingå på någon granskning av innehållet i nämnda
förslag, anser jag uppenbart, att — även om flertalet av där omhandlade frågor
synes kunna ordnas omedelbart på grund av vattenlagens bestämmelser -—
genom ett sådant avtal frågans behandling inför vattendomstolen dock skulle
underlättas.
Genom beslut den 15 mars 1929 godkände Kungl. Majit det mellan bolaget
och vattenfallsstyrelsen ingångna avtalet den 31 januari 1929.
I sin nu förevarande skrivelse den 13 februari 1930 har vattenfallsstyrelsen
anfört, att det — såsom reservanterna inom styrelsen i nyssberörda ärende uttalat
— funnes åtskilligt som talade för, att staten ur vattenkraftssynpunkt
bleve ensam herre över vattenframrinningen på hela sträckan Vättern—Roxen
och icke i avseende på den viktiga länken mellan de stora stationerna vid Motala
och Malfors behövde befara friktioner med ett annat kraftintresse. Visserligen
hade samarbetet med den nuvarande ledningen av Motala ströms kraftaktiebolag
varit gott, men under årens lopp kunde ju mycket skifta. Av dessa
skäl hade styrelsen upptagit förhandlingar för att tillförsäkra staten äganderätten
till kraftstationen vid Näs. Sedan det icke visat sig möjligt att på rimliga
villkor förvärva allenast kraftstationen med tillhörande vattenrätt, hade
förhandlingar förts med ett konsortium örn förvärv av aktiemajoriteten i bolaget.
Dessa förhandlingar hava nu lett till det avtal, vars godkännande styrelsen
i förevarande skrivelse den 13 februari 1930 begärt.
Enligt detta avtal, som jämväl torde böra fogas såsom bilaga vid statsrådsprotokollet
(bilaga 2), försälja vissa aktieägare i kraftbolaget 1,225 aktier
för ett pris av 1,590 kronor per aktie, under förbehåll att avtalet varder av
Kungl. Majit godkänt senast den 1 juli 1930. Hela aktiestocken i kraftbolaget
utgör 2,347 aktier, varför genom avtalet kronan skulle erhålla något melån
halva antalet av bolagets samtliga aktier. Styrelsen har därjämte förbundit
sig att på samma villkor lösa återstående aktier i bolaget, därest dessa
hembjudas före utgången av år 1930.
Vattenfallsstyrelsen omnämner, att efter avtalets undertecknande majoritetskonsortiet
trätt i förbindelse med övriga aktieägare och därefter meddelat,
att med all sannolikhet så många av dem vore villiga att till staten försälja
sina aktier på avtalade villkor, att en för staten fullt betryggande majoritet
kunde erhållas.
Rörande avtalets innebörd i ekonomiskt avseende har
vattenfallsstyrelsen anfört följande:
Bolagets samtliga 2,347 aktier skulle med det enligt avtalet bestämda priset
1,590 kronor betinga en köpeskilling av 3,731,730 kronor. Bolagets tillgångar
utgöras av Näs kraftanläggning i Brunneby socken, vilken kraftstation med
tillhörande vattenfall enligt bokslutet för 1928 upptagits till ett värde av cirka
1,100,000 kronor. Kraftanläggningen utnyttjar en fallhöjd av cirka S1^ meter.
Näs kraftanläggning kan beräknas per år lämna en energimängd av cirka
11 miljoner kilowattimmar. Efter rensning i strömmen kan en fallhöjd av 6
meter erhållas, varvid med utnyttjande av hela vattenmängden kraftstationen
kan avgiva 16.6 miljoner kilowattimmar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
13
Bolaget äger vidare två mindre kraftstationer, nämligen Hättorps kraftstation
i Tjällmo socken samt Starketorps kraftstation i Askersunds landsförsamling.
Hättorps kraftstation är enligt 1928 års bokslut upptagen till ett värde
av cirka 150,000 kronor oell Starketorps kraftstation till ett värde av cirka
110,000 kronor. Tillhopa kunna dessa kraftstationer avgiva 1.2 miljoner kilowattimmar
per år. I Motala stad finnes dessutom en reservstation installerad
för 500 kilowatt, vilken drives med en dieselmotor. Reservstationen är enligt
samma bokslut upptagen till ett värde av cirka 570,000 kronor.
Genom avtal den 23 februari 1917 mellan vattenfallsstyrelsen och bolaget,
varigenom bolaget till kronan överlät huvudsakliga delen av den vattenkraft,
som utnyttjas i Motala kraftverk, åligger det styrelsen att för ali framtid avgiftsfritt
tillhandahålla bolaget en maximal effekt av 3,333 kilowatt, varvid
dock stadgas viss begränsning i energiuttagningen med hänsyn till den under
varje vecka i medeltal disponibla vattenföringen. Denna leverans, som kan beräknas
innefatta cirka 12 miljoner kilowattimmar per år och som ungefär utgör
Va av Motala kraftverks kapacitet, har bokförts till ett värde av cirka 3,260,000
kronor.
Bolaget äger härjämte hög- och lågspänningsledningar, varigenom elektrisk
energi distribueras till städerna Motala, Vadstena och Askersund med omgivande
trakter. Enligt sagda avtal den 23 februari 1917 jhar vattenfallsstyrelsen
förbundit sig att icke under 30 år från avtalets ingående leverera elektrisk
energi inom ett distributionsområde, som omfattar sagda städer med kringliggande
landsbygd, mot villkor, bland andra, att bolaget icke tillämpar högre pris,
än att detsamma med högst 15 % överskrider vad som vattenfallsstyrelsen tilllämpar
för motsvarande leveranser. Bolagets hög- och lågspänningsledningar
samt transformatorstationer äro bokförda till c:a 1,630,000 kronor.
Bolaget, som å Klakorps utjord vid Borensberg i Brunneby socken anlagt ett
samhälle med vägar, avlopp, vattenledning m. m., äger fortfarande därstädes
såväl bebyggda som obebyggda tomter samt driver rörelse med försäljning av
tomter, distribution av vatten och elektrisk energi m. m. Bolaget äger vidare
en lantegendom Va mantal Hälla nr 1 i Krigsbergs socken samt en kvarn vid
Fivelstad, belägen cirka 1 mil från Vadstena, och en mindre kvarn och såg vid
Borensberg. Dessa fastigheter, vilka äro taxerade till cirka 520,000 kronor,
hava ett bokfört värde av cirka 590,000 kronor. Slutligen äger bolaget en förvaltningsbyggnad
i Motala och mindre fastigheter i Motala, Vadstena och
Askersund, bokförda till ett värde av omkring 197,000 kronor.
Bolagets samtliga tillgångar inklusive bolaget tillhöriga aktier och fordringar
voro vid 1928 års utgång bokförda till ett belopp av 8,118,549 kronor 66 öre.
Bolagets skulder, ifall man bortser från aktiekapital och fonder, uppgå enligt
1928 års bokslut till 4,520,319 kronor. Under år 1929 har bolaget upptagit ett
femprocentigt obligationslån å 3,600,000 kronor, vilket lån skall amorteras under
åren 1930—1954, med rätt dock för bolaget att från och med den 15 februari
1939 på en gång återbetala hela oguldna låneåterstoden. På grund av gjorda
amorteringar beräknas bolagets skulder utöver obligationslånet vid 1929 års
slut uppgå till cirka 650,000 kronor.
Eftersom staten vid förvärv av samtliga aktier för dessa skulle erlägga
3,731,730 kronor och bolagets främmande skulder utgöra 4,250,000 kronor, kan
det sägas, att staten för en summa av inalles 7,981,730 kronor förvärvar bolagets
till 8,118,549 kronor 66 öre bokförda tillgångar. Visserligen bör avskrivning
ske beträffande vissa tillgångar, för att de bokförda värdena skola komma
ned till de verkliga tekniska värdena. Men i andra fall förefinnas övervärden,
och därjämte representerar själva affärsrörelsen ett väsentligt värde.
Bolagets utdelningar hava för år 1919 utgjort 7 %, 1920 b%, 1921 5 %, 1922
—1924 ingen utdelning, 1925 2 1926 2 %, 1927 5 % och 1928 5 %. Avskriv
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
ningarna hava under år 1924 utgjort cirka 270,000 kronor, 1925 eirka 260,000
kronor, 1926 cirka 206,000 kronor, 1927 cirka 176,000 kronor och 1928 cirka
176,000 kronor, d. v. s. under femårsperioden har avskrivits något över 1,000,000
kronor.
För bedömandet av bolagets utveckling kan det vara av intresse att omnämna
storleken av bolagets kraftförsäljning under föregående år. 1923 inflöto i
kraftavgifter cirka 751,000 kronor, 1924 776,000 kronor, 1925 810,000 kronor,
1926 828,000 kronor, 1927 892,000 kronor, 1928 905,000 kronor och under år
1929 976,000 kronor.
Under år 1929 hava levererats cirka 20 miljoner kilowattimmar. Bolaget
har dock icke fullt utnyttjat sin leveransförmåga, vilken utan ytterligare utbyggnad
av kraftstationen i Näs under normala förhållanden kan beräknas till
minst cirka 22 miljoner kilowattimmar per år.
Bolagets omkostnader hava givetvis icke stigit i samma proportion som inkomsterna,
utan har bolaget, såsom framgår av förestående uppgifter, under
senare aren kraftigt utvecklats. Bolaget har för år 1929 en inkomstökning av
den storlek, att aktieägarna förbehållit sig att få lämna en utdelning av 7 %,
vilket styrelsen funnit sig böra medgiva i avtalet. Enligt av vattenfallsstyrelsen
gjord utredning bör staten, örn icke något exceptionellt inträffar, vid köp
av aktierna för 1,590 kronor per styck kunna påräkna 5 % vinst på det kapital,
som användes för aktieköpet.
Visserligen får staten såsom huvuddelägare i bolaget bekosta större delen av
den ombyggnad av dammen vid Näs, vilken, såsom framgår av styrelsens skrivelse
den 12 februari 1929, är behövlig i samband med genomförandet av andra
stadiet av veckoregleringen vid Motala, men staten kan också vid Näs tillgodogöra
sig de fördelar, som av ombyggnaden bliva en följd.
I fråga örn avtalets betydelse för v att enfall sverket
framhåller vattenfallsstyrelsen, att styrelsen tack vare det herravälde, som
staten genom det åsyftade aktieköpet skulle erhålla över bolaget, för all framtid
kan behärska den viktiga vattenframsläppningen vid Näs utan att behöva
befara några friktioner med främmande kraftintressen. Det intima samarbete,
som efter förvärvet kan äga rum mellan Motala ströms kraftaktiebolag
och vattenfallsstyrelsen, kan enligt styrelsen också medföra andra mycket betydande
fördelar både i avseende på ett bättre utnyttjande av den nu till bolaget
utgående evighetsleveransen av kraft och i fråga om kraftdistributionen
i denna del av landet.
Örn salunda det framlagda avtalet har sin egentliga betydelse i sammanhang
med ett tryggat, rationellt utnyttjande av kronans vattenkraft på hela
fallsträckan Vättern—Roxen, finner styrelsen dock av redogörelsen rörande de
ekonomiska förhållandena vid Motala ströms kraftaktiebolag framgå, att företaget
även betraktat som en affär för sig kan förväntas giva en ur statens
synpunkt skälig förräntning på det avtalade priset på aktierna.
Då fördelarna med förvärvet av Motala ströms kraftaktiebolag för statens
kraftaffär i Motala ström i dess helhet ansetts så betydande, har vattenfallsstyrelsen
förklarat sig icke tveka att hemställa, att proposition örn avtalets
godkännande avlåtes till 1930 års riksdag.
I fråga örn formen för fortsättande av bolagets verksamhet
efter övertagandet av aktiemajoriteten har vattenfallsstyrelsen anfört
följande:
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
15
Det kan givetvis sättas i fråga, om ej staten, omedelbart efter förvärv av
erforderlig aktiemajoritet, bör låta bolaget gå i likvidation och mot gäldande
av bolagets skulder överföra dess egendom till vattenfallsstyrelsens förvaltning.
Det möter emellertid vissa svårigheter att omedelbart genomföra en dylik
åtgärd. Det av bolaget helt nyligen upptagna obligationslånet representerar
vid inlösen ett betydande kapitalutlägg och långivarna äro för övrigt icke
skyldiga att medgiva en omedelbar återbetalning av lånet. Låntagaren har
dock rätt att från och med den 15 februari 1939 öka amorteringen eller helt
återbetala lånet. Å andra sidan medför det vissa fördelar att åtminstone en
tid framåt fortsätta rörelsen under bolags form. Under det att bolagets kraftproduktion
och kraftdistribution helt naturligt skulle ansluta sig till vattenfallsstyrelsens
verksamhet, ligga andra grenar av bolagets rörelse, såsom t. ex.
exploatering av egnahemsområdet vid Borensberg och drivande av kvamrörelsen
vid Fivelstad, utanför styrelsens egentliga arbetsområde. Det bör undersökas,
örn ej dylik verksamhet, som ovedersägligen enklast och bäst bedrives
under bolags form, vid lämplig tidpunkt kunde avvecklas genom försäljning,
vilken i så fall bör ske före inkorporering av bolagets egendom bland av vattenfallsstyrelsen
direkt förvaltade tillgångar.
Det vill sålunda förefalla styrelsen lämpligast att tills vidare låta bolaget
bestå, därvid styrelsen skall hava sin uppmärksamhet riktad på att, när gynnsamt
tillfälle erbjuder sig, avveckla de grenar av bolagets rörelse, som ej lämpligen
böra förenas med Motala kraftverk.
Vad slutligen angår sättet för finansiering av det föreslagna
aktieförvärvet har styrelsen anfört, att för gäldande av köpeskillingslikviden
för aktierna — vilken, under förutsättning att samtliga aktier skulle hemb judas
staten till inlösen, såsom förut nämnts skulle uppgå till 3,731,730 kronor —
några lånemedel icke reserverats å den i 1930 års statsverksproposition framlagda
lånebudgeten. Måhända kunde, yttrar styrelsen vidare, fördenskull den tanken
vara värd beaktande, att medel till denna likvid kunde tagas ur kraftverkens
förnyelsefonder. Av dessa är enligt styrelsen för närvarande hos
riksgäldskontoret deponerat ett belopp av 21,600,000 kronor mot 2 års uppsägning.
Vid 1929 års slut kvarstående, ännu ej därstädes deponerad behållning
å samma fonder utgör cirka 525,000 kronor. För år 1930 beräknas nettoavsättningen
till 2,225,000 kronor och för år 1931 till minst lika mycket.
Beträffande det av vattenfallsstyrelsen framlagda förslaget i fråga om formen
för anvisande av medel till köpeskillingens gäldande har riksräkenskapsverket
i förenämnda utlåtande den 21 februari 1930 anfört följande:
I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen ifrågasatt, att medel till köpeskillingslikviden
för aktierna kunde tagas ur kraftverkens förnyelsefonder.
Beträffande användningen och placeringen av statens vattenfallsverks m. fl.
affärsverks förnyelsefonder återfinnas gällande bestämmelser i Kungl. Maj :ts
brev den 19 mars 1926. Enligt detta brev är bland annat föreskrivet, att,
därest av särskilda anledningar förnyelsefondsmedel anses böra tagas i anspråk
för arbeten och anskaffningar, som även innefatta en utvidgning eller en av
den tekniska utvecklingen icke föranledd ökning av kapaciteten eller avsevärd
höjning av kvaliteten, eller för nyanläggningar och nyanskaffningar, som icke
stå i omedelbart samband med slopning, eller eljest för ändamål, som ej är att
hänföra till ersättningsarbeten eller ersättningsanskaffning, användning av
förnyelsefondsmedel för ifrågavarande ändamål icke må äga ruin, med mindre
Kungl. Majit, efter att i förekommande fall hava inhämtat riksdagens med
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
givande, därtill lämnat tillstånd. I angivna bestämmelse förutsättes sålunda,
att förnyelsefondsmedel i vissa fall kunna komma till användning för täckande
av utgifter, som hänföra sig till andra ändamål än ersättningsarbeten och
ersättningsanskaffning.
Under hänvisning till anförda bestämmelse rörande användningen och placeringen
av förnyelsefondernas medel vill riksräkenskapsverket icke motsätta sig
den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta anordningen att för nu ifrågavarande
aktieförvärv utnyttja medel ur kraftverkens förnyelsefonder. Avgörande för
riksräkenskapsverkets ställningstagande har härvid varit, att det föreslagna
aktieförvärvet endast är av provisorisk karaktär och att vattenfallsstyrelsen
avser att vid lämplig tidpunkt låta vidtaga åtgärder för införlivandet i statens
vattenfallsverk av bolagets vattenrätt och anläggningar. Enligt riksräkenskapsverkets
uppfattning förefinnes i ett fall sådant som det nu föreliggande
intet hinder att till sistnämnda tidpunkt uppskjuta eventuell redovisning över
riksstaten av för förvärvet erforderliga kapitalutlägg.
I detta sammanhang har riksräkenskapsverket framkastat tanken på en ändring
i gällande regler för användningen av affärsverkens förnyelsefondsmedel.
Härutinnan yttrar ämbetsverket:
Riksräkenskapsverket vill erinra, att tid efter annan från affärsverkens sida
önskemål framställts om utnyttjande av förnyelsefondernas medel för ändamål,
som ej äro att hänföra till ersättningsarbeten eller ersättningsanskaffning.
Det kan enligt riksräkenskapsverkets uppfattning sättas i fråga, örn
den tämligen snäva begränsning av användningen av förnyelsefondernas medel,
som hittills tillämpats, bör för framtiden vidhållas. Riksräkenskapsverket
vill fördenskull förorda, att frågan örn användningen och placeringen av
affärsverkens förnyelsefonder upptages till särskild omprövning, i syfte att i
nu förevarande avseende principiellt klarlägga, i vad mån en anordning mera
överensstämmande med vad som tillämpas i enskild verksamhet bör genomföras
även beträffande statens affärsverks kapitalinvesteringar. Det resultat,
som kan framgå av en sådan omprövning, bör bliva avgörande för det slutlika
reglerandet av medelsanskaffningen för förvärvet av de Motala ströms
kraftaktiebolag tillhörande anläggningarna.
I utlåtande den 27 februari 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret rörande
vissa med avtalet angående förvärv av aktiemajoriteten i Motala ströms
kraftaktiebolag sammanhängande frågor anfört följande:
Vattenfallsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke medel för gäldande av köpeskillingen
för aktierna skulle kunna tagas ur statens kraftverks förnyelsefonder,
av vilka 21,600,000 kronor äro deponerade i riksgäldskontoret på två års
uppsägning. Styrelsen meddelar tillika, att nämnda fonders vid 1929 års slut
kvarstående, i riksgäldskontoret ännu icke deponerade behållning utgjorde c:a
525.000 kronor, samt att nettoavsättningen till fonderna beräknades uppgå till
2.225.000 kronor för år 1930 och till minst lika mycket för år 1931.
Enligt de bestämmelser, vilka i Kungl. Maj:ts brev den 19 mars 1926 meddelats
rörande användandet av kraftverkens förnyelsefonder, äger Kungl. Maj :t
befogenhet att, efter riksdagens hörande, besluta att fonderna må disponeras
även för sådana utgifter, som hänföra sig till andra ändamål än ersättningsarbeten
och ersättningsanskaffningar vid statens kraftverk. I anledning härav
och med hänsyn till den storlek, fonderna numera uppnått, är från fullmäktiges
sida icke något att erinra mot att medel för ifrågavarande aktieköp anvisas
att utgå ur dessa. Då köpeskillingen för aktierna, vilken skall erläggas under
loppet av år 1930, sammanlagt utgör 3,731,730 kronor, men förnyelsefondernas
av vattenfallsstyrelsen förvaltade tillgångar vid nämnda års ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
17
gång beräknats uppgå till allenast 2,750,000 kronor, lärer det bliva nödvändigt
att för gäldandet av en del av köpeskillingen taga i anspråk fondernas i
riksgäldskontoret innestående medel; och äro fullmäktige villiga att av nyssnämnda
medel tillhandahålla vattenfallsstyrelsen för ändamålet erforderligt
belopp, utan att den stadgade uppsägningstiden av två år iakttages.
Vattenfallsstyrelsen har i sin framställning uttalat sig rörande frågan,
huruvida Motala ströms kraftaktiebolag, efter det att styrelsen förvärvat erforderlig
aktiemajoritet däri, bör träda i likvidation. Enligt fullmäktiges
mening torde något hinder mot en sådan åtgärd icke förefinnas, örn densamma
ur synpunkten av styrelsens egna intressen anses lämplig; och torde riksgäldskontoret
i så fall böra övertaga betalningsskyldigheten för bolagets obligationslån
av år 1929. På liknande sätt har tidigare förfarits vid inköp av åtskilliga
enskilda järnvägar, senast år 1917, då staten förvärvade äganderätten
till Mora—Vänerns järvägsaktiebolags järnvägar och riksgäldskontoret
i samband därmed övertog betalningsskyldigheten för fyra av bolaget upptagna
obligationslån.
Det genom Kungl. Maj:ts förberörda beslut den 15 mars 1929 godkända avtalet
mellan vattenfallsstyrelsen och Motala ströms kraftaktiebolag avsåg att
ordna förhållandena mellan vattenfallsverket och bolaget i främsta rummet med
hänsyn till det blivande s. k. andra stadiet av veckoregleringen beträffande
Motala ströms vattenföring, vilket stadium åsyftar dels en mera fullständig
anpassning än hittills medgivits av vattenavrinningen mellan Vättern och Boren,
dels ock, efter utbyggnad av kronans vattenfall mellan Norrbysjön och
Roxen, variation av vattenavrinningen jämväl å sistnämnda sträcka.
Även om måhända enligt berörda avtal skulle, efter genomförandet av nyssnämnda
stadium av veckoregleringen, kunna ernås en viss grad av rörelsefrihet
beträffande vattenavtappningen mellan Boren och Norrbysjön, synas dock
starka skäl tala för att staten, såvitt det på antagliga villkor är görligt, förskaffar
sig möjlighet att ensam råda över den ur vattenhushållningssynpunkt
viktiga kraftstationen vid Näs med därtill hörande vattenrätt. Endast under
denna förutsättning torde full trygghet vinnas för att vattenfallsstyrelsen skall
kunna för all framtid reglera vattenframsläppningen vid Näs och därmed,
efter förvärv tillika av Nykvarns kraftstation, rationellt utnyttja vattenkraften
på hela sträckan Vättern—Roxen.
Enligt vad vattenfallsstyrelsen framhållit, har det visat sig icke vara möjligt
att på rimliga villkor förvärva endast Näs kraftstation med därtill hörande
vattenrätt. Vid sådant förhållande har styrelsen funnit sig böra förorda inköp
av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag, som är ägare av kraftstationen.
Enligt det preliminära avtal, som härutinnan träffats mellan styrelsen
och ett konsortium av aktieägare, skulle styrelsen för en köpeskilling av
1,590 kronor per aktie inköpa 1,225 aktier i bolaget, vars aktiestock utgör 2,347
aktier. Tillika har styrelsen förbundit sig att på samma villkor inlösa övriga
aktier i bolaget, om de hembjudas före utgången av år 1930. Under förutsättning
att samtliga aktier hembjudas till inlösen, skulle den totala köpeskillingen
uppgå till omkring 3,700,000 kronor. Det är sålunda här fråga örn en affär
av betydande mått. Med hänsyn till de avsevärda fördelar, vilka enligt vad
nyss framhållits skulle vinnas genom köpet, och i betraktande även av att detta
Iiihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. 149 käft. (Nr 182.)
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
skulle utgöra det slutliga ledet i de åtgärder, som med betydande kapitalutlägg
från statens sida vidtagits för förvärv av vattenkraft i Motala ström mellan
Vättern och Roxen, anser jag dock att köpet bör komma till stånd. Av vad
vattenfallsstyrelsen anfört angående bolagets ekonomiska ställning och utvecklingsmöjligheter
synes mig för övrigt framgå, att köpet, även betraktat såsom
fristående affär, icke kan anses vara för staten oförmånligt.
För erforderlig handlingsfrihet i frågor, för vilkas avgörande enligt aktiebolagslagen
erfordras särskild röstpluralitet, är det av vikt att köpet kommer
att omfatta större antal aktier än det av säljarna enligt avtalet erbjudna. Garanti
har ock numera vunnits härför. Genom en den 21 februari 1930 dagtecknad
handling hava nämligen säljarna förbundit sig att jämlikt § 6 i kontraktet
hembjuda vattenfallsstyrelsen till inlösen ytterligare minst 653 aktier, vadan
alltså försäljningen skulle omfatta minst fyra femtedelar av bolagets aktiestock.
Enligt vad jag inhämtat, föreligger anledning till antagande, att än
ytterligare antal aktier kommer att hembjudas till inlösen.
Mot avtalets innehåll i övriga delar har jag ej funnit anledning till erinran.
Jag vill alltså tillstyrka, att riksdagens godkännande av detsamma äskas.
Vad vattenfallsstyrelsen föreslagit i fråga om formen för fortsättande av
bolagets verksamhet efter statens övertagande av aktiemajoriteten föranleder
icke anmärkning från min sida. Det torde vara lämpligt, att rörelsen fortsättes
under bolagsform, intill dess en avveckling på antagbara villkor kan
ske av sådana verksamhetsgrenar, vilka måste betraktas såsom främmande
för vattenfallsverkets uppgift. Därefter torde bolaget böra träda i likvidation
och dess vid likvidationen befintliga egendom införlivas med verkets tillgångar.
På sätt fullmäktige i riksgäldskontoret framhållit, lärer i samband
med likvidationen betalningsskyldighet för bolagets obligationslån kunna
övertagas av riksgäldskontoret, varom förslag i sinom tid torde få föreläggas
riksdagen.
De närmare bestämmelser rörande handhavandet av bolagets rörelse m. m.,
som må finnas erforderliga, torde böra meddelas av Kungl. Maj :t.
Vidkommande sättet för finansiering av aktieförvärvet har vattenfallsstyrelsen
ifrågasatt, att kraftverkens förnyelsefondsmedel härför skulle komma
till användning. Detta förslag, som godtagits av riksräkenskapsverket och
fullmäktige i riksgäldskontoret, anser jag mig på de av nämnda myndigheter
anförda skälen böra, åtminstone såsom en provisorisk anordning, biträda. I
anslutning till vad riksräkenskapsverket på denna punkt yttrat må framhållas,
att frågan örn redovisning över riksstaten av det för aktieförvärvet erforderliga
kapitalutlägget torde böra göras till föremål för prövning i samband
med införlivandet i vattenfallsverket av bolagets egendom efter det likvidation
ägt rum.
Av fullmäktiges i riksgäldskontoret utlåtande framgår, att möjlighet föreligger
att för köpeskillingens gäldande av förnyelsefondsmedel, som deponerats
i riksgäldskontoret, taga i anspråk erforderligt belopp utan iakttagande
av stadgad uppsägningstid.
Med anledning av vad riksräkenskapsverket anfört i fråga örn jämkning i
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
19
nu gällande regler för användningen av statens affärsverks förnyelsefonder
finner jag mig slutligen böra uttala, att det även enligt min mening synes
önskvärt, att nämnda spörsmål upptages till omprövning. För vattenfallsverkets
del synes en undersökning härutinnan kunna anknytas till behandlingen
av vissa verkets förnyelsefonder vidkommande frågor, vilka berörts av de
s. k. ekonomisakkunniga i ett av dem den 30 december 1929 avgivet betänkande.
På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet såsom bilaga 1 a)
fogat avtal (huvudavtalet) mellan vattenfallsstyrelsen för
Kungl. Majit och kronan, å ena, samt Linköpings elektriska
kraft- och belysningsaktiebolag, å andra sidan, angående försäljning
av kraftstationen vid Nykvarn m. m., med rätt för
vattenfallsstyrelsen att vid avtalets tillämpning vidtaga de
smärre tekniska ändringar däri, som kunna befinnas önskvärda
och örn vilka överenskommelse må kunna träffas;
dels godkänna vid statsrådsprotokollet såsom bilaga 2 fogat
avtal mellan vattenfallsstyrelsen, å ena, samt direktören Otto
Torell, advokaten Torsten Setterberg och bankdirektören Nils
Brolén, å andra sidan, rörande överlåtelse av aktiemajoriteten
i Motala ströms kraftaktiebolag;
dels och medgiva, att för gäldande av de enligt sistnämnda
avtal uppkommande kostnaderna må av kraftverkens förnyelsefondsmedel
tagas i anspråk erforderligt belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.
Överlåtelse
till Staten
av Nykvarns
kraftstation
m. m.
Bilaga la).
Avtal.
Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och Kronan, här nedan
kallad Styrelsen, och Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag,
här nedan kallat Bolaget, är följande avtal träffat rörande försäljning av kraftstationen
vid Nykvarn m. m.
§ 1.
Bolaget försäljer till Styrelsen med full äganderätt
dels kronoskattekvarnen Nykvarn i Vreta Klosters socken;
dels och lägenheten Södra Malfors N :r 4 örn 6 ar 12 kvm. avsöndrad från
kronoskattelägenheten Södra Malfors N:r 2 i samma socken jämte till stamfastigheten
hörande invid avsöndrade lägenheten befintlig vattenrätt i Motala
ström.
I försäljningen inbegripes kraftanläggningen vid Nykvarn med därtill hörande
byggnader.
Med försäljningen följer även dels den rätt, som tillkommer Bolaget enligt
det av direktören Jonn O. Nilson till Bolaget transporterade kontraktet av den
12 okt. 1901 med D. Dahlgren såsom ägare av V4 mantal Adamstorp i Vreta
Klosters socken, innefattande rätt att förfoga över sagda hemmans vatten i
Motala ström, m. m., dels all den rätt till dämning m. m., som på grund av
ansökan av bemälde Jonn O. Nilson förvärvats enligt Gullbergs häradsrätts
dom den 28 juni 1906 rörande tillstånd till damm vid Nykvarn.
Bolaget ansvarar för att på grund av denna försäljning Styrelsen för framtiden
äger råda över vattnet å Motala ströms högra sida å sträckan fr. o. m.
lägenheten Södra Malfors N:r 4 samt t. o. m. kronoskattekvarnen Nykvarn,
med undantag för vad som för närvarande tillkommer Kronan eller som kan
föranledas av eventuell tillvaro i vattendraget av kungsådra, allmän farled
eller allmän flottled. Fastigheterna överlåtas fria från alla inteckningar utom
följande, som må i fastigheterna kvarstå, nämligen:
1) en den 29 april 1903, § 40, i Nykvarn meddelad inteckning, C. Aug.
Beckman eller hans rättsinnehavare till säkerhet för dem under den tid, de voro
innehavare av Kungsbro kronodomän, tillförsäkrad rätt att vid Kungsbro
landsvägsbro för gårdens behov kostnadsfritt få levererade intill 25 elektriska
hästkrafter enligt kontrakt den 4 april 1903 med Bolaget;
2) en den 29 april 1903, § 42, likaledes i Nykvarn meddelad inteckning,
Ludvig Schultze eller hans rättsinnehavare till säkerhet för dem enligt kontrakt
den 1 april 1903 med Bolaget tillförsäkrad rätt att å anvisad plats vid
Björkö huvudgård kostnadsfritt få levererade 10 effektiva hästkrafter;
3) en den 14 dec. 1904, § 48, i Södra Malfors N:r 4 meddelad inteckning,
Chokladaktiebolaget Motala till säkerhet för rätt till fritt tillträde till vattnet
jämte rätt till badhus och tvättstuga vid stranden ävensom rätt till fiske enligt
3:dje punkten av ett den 19 nov. 1901 upprättat kontrakt med Bolaget jämte
tillägg den 28 juni 1904.
Med överlåtelsen följa alla de vid kraftanläggningen och fastigheterna förefintliga
inventarier, som tillhöra Bolaget och vilka nyttjas för anläggningens
och fastigheternas skötsel och drift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
21
Styrelsen medgiver, att Bolagets och AB. Knutsbro Kraftstations nuvarande
kraftledningar å kronoskattekvarnen Nykvarn för all framtid få framgå över
densamma. Därest servitutsinteckningar förefinnas, genom vilka rätt att hålla
kraftledningar framdragna intecknats till förmån för Nykvarns kraftanläggning,
förbinder sig Styrelsen att icke utan Bolagets medgivande lämna sin
medverkan till att sådana inteckningar dödas.
§ 2.
Morn. 1. Styrelsen tillträder den enligt § 1 försålda egendomen den 1 jami- Tillträdesari
1931, och Bolaget skall dessförinnan överlämna gravationsbevis, utvisande, dag, sutter.
att de försålda fastigheterna äro gravationsfria med ovan i § 1 medgivna undantag.
Skatter, som belöpa på fastigheten för tiden till tillträdesdagen, betalas av
Bolaget, och för tiden därefter av Styrelsen.
Morn. 2. Bolaget står risken för vådliga händelser intill tillträdesdagen. Underhåll
Bolaget skall under tiden till tillträdesdagen väl underhålla kraftanlägg- fo™J*''timligen,
så att den då befinner sig i ett med det nuvarande likvärdigt skick. iaJ
Skulle före tillträdesdagen inträffa eldsolycka, eller maskinskada, åligger det
Bolaget att bota skadan, och är Bolaget berättigat att uppbära härför utfallande
försäkringsbelopp.
Mom. 3. Lagfart må beviljas Styrelsen omedelbart på grund av detta av- Lagfart.
tal. Styrelsen skall ensam svara för lagfartskostnaden å detta fång.
§ 3.
Mom. 1. Såsom köpeskilling för vad Bolaget enligt § 1 i detta avtal till Leverans av
Styrelsen försäljer, skall Styrelsen till Bolaget från och med den 1 jan. 1931,
i enlighet med vad här nedan bestämmes, för all framtid leverera ersättnings- rang''pwnkt
kraft (E-kraft, E-effekt, E-energi). Denna kraft, vilken skall levereras från m, m.
Nykvarn eller annan Styrelsens kraftstation, tillhandahålles Bolaget vid Nykvarn
i form av trefasig växelström örn normalt 50 per. per sekund och vid
spänning, vilken på för Bolaget lämpligt sätt varieras mellan 9,500 och 10,500
volt (huvudspänning). Vid eventuell meningsskiljaktighet rörande spänningsregleringen
förf ares enligt § 18.
Styrelsen förbinder sig att dag och natt året om och med de undantag, som
i § 13 här nedan finnas angivna, tillhandahålla Bolaget E-kraften.
Intill dess Styrelsen byggt och tagit i bruk reglerings dammen vid Motala
ströms utlopp ur Norrbysjön, skall E-kraften levereras enligt de i tilläggsavtal
nr 1 angivna bestämmelserna.
Från den tidpunkt, då nyssnämnda damm tages i bruk, skall E-kraften tillhandahållas
enligt här nedan angivna grunder.
Mom. 2. Om det i framtiden skulle vara tekniskt-ekonomiskt berättigat Tekniska
att ändra här ovan fastställd leveransspänning eller leveranspunkt, skall dylik ändringar.
ändring göras. Fråga örn dylik ändring samt örn fördelning av kostnaderna
härför och eventuell ersättningsskyldighet kontrahenterna emellan skall i brist
på åsämjande avgöras enligt § 18. Därvid skall hänsyn tagas till den fördel,
olägenhet och skada, som ändringen kan medföra för båda kontrahenterna.
§ 4.
Styrelsens leverans av E-kraft till Bolaget sker efter Bolagets val enligt Olika alterettdera
av nedan angivna alternativ 1 och 2.
Vid alternativ 1 tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett nedan angivet kraft- aften
belopp, som anses likvärdigt med vad som vid utnyttjandet av halva vatten
-
22
Kungl. Maj:is proposition nr 182.
E-kraftens
storlek.
Vecko- och
dygnsreglering.
Reglering
över längre
period än
veckan.
mängden i Motala ström och efter upprensning av kraftstationens avlopp, kan
lämnas av kraftstationen vid Nykvarn med dess nuvarande tre maskinaggregat.
Vid alternativ 2 tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett nedan angivet kraftbelopp,
som anses likvärdigt med vad som vid utnyttjandet av halva vattenmängden
i Motala ström och efter upprensning av kraftstationens avlopp kan
lämnas av kraftstationen vid Nykvarn med dels dess nuvarande tre maskinaggregat,
dels ett nytt fjärde aggregat, utfört för en vattenmängd av 14
m3/sek. vid 3.8 m. fallhöjd.
Örn bolaget önskar leverans av E-kraft enligt alt. 2, skall Bolaget sex (6)
månader i förväg därom hos Styrelsen göra skriftlig anmälan. Sker ej sådan
anmälan, tillhandahålles kraften enligt alt. 1. Sedan ifrågavarande anmälan
blivit gjord, är Bolaget ej berättigat återgå till kraftuttagning enligt alf. 1.
§ 5.
Mom. 1. För varje driftvecka tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett
kraftbelopp, som bestämmes på grundval av medelvattenmängden i Motala ström
vid Motala under samma vecka. Styrelsen skall senast under driftveckans
första dag till Bolaget meddela storleken av denna medelvattenmängd. Kraftbeloppets
storlek framgår av nedan följande tabell, som är upprättad för båda
de i § 4 angivna uttagningsalternativen 1 och 2. De framgå även av bifogade
diagram bilaga l.1 Driftveckan anses börja måndag kl. 7.
Medelvattenmängd Medeleffekt, som
per driftvecka vid styrelsen tillhanda
Motala.
håller bolaget.
Medel-E-effekt.
Vid uttagning enligt alternativ 1.
Vid 15 m3/s ... ............. 238 kilowatt
Ökning för varje m3/s utöver 15 och intill 46
m3/s.................. 12 »
Vid 46 m3/s och därutöver.........610 »
Maximieffckt, som
styrelsen tillhandahåller
bolaget.
Maximi-E-effekt.
750 kilowatt
0
750
Vid uttagning enligt alternativ 2.
Vid 15 m3/s................ 270 kilowatt
Ökning för varje m3/''s utöver 15 och intill 50
m3/s.................. 13 »
Vid 50 m8/s och därutöver......... 725 »
1,000 kilowatt
0
1,000
Mom. 2. Bolaget äger rätt att, på sätt Bolaget finner lämpligt, fördela den
under en driftvecka tillhandahållna, mot medel-E-effekten svarande energikvantiteten
— veckans E-energi — på de särskilda dygnen, vilka räknas från
kl. 7. Därvid skall dock iakttagas: att maximi-E-effekten icke överskrides
och att den under något dj7gn uttagna energikvantiteten icke överstiger 22 %
av veckans E-energi — den maximalt per dygn tillhandahållna E-energien.
Bolaget äger rätt att på sätt, Bolaget finner lämpligt fördela energien på
dygnets olika timmar.
Mom. 3. örn Bolaget vid reglering av vattenföringen i Motala ström skulle
tillfogas skada genom att medelvattenmängden per vecka vid Motala, vid naturligt
vattenstånd i Vättern under + 88.47, och under för Bolaget olämplig tid,
minskas under det värde, som vid naturligt vattenstånd i Vättern och med tilllämpning
av Kungl. Maj:ts dom av den 19 dec. 1928 skulle hava tappats, är
Styrelsen skyldig att genom leverans av elektrisk energi lämna Bolaget ersättning,
som kompenserar denna skada.
1 Här utesluten.
Kungl. Majda proposition nr 182. 23
Mom. J. Energi, som Bolaget under driftveckan uttager utöver Bolaget till- Overkraft.
kommande E-energi, kallas nedan Ö-energi (överenergi). Jämför § 9 morn. 2.
Effekt, som Bolaget uttager utöver Bolaget maximalt tillkommande maximiE-effekt,
kallas nedan Ö-effekt (övereffekt). Jämför § 9 mom. 3.
§ 6.
För uppmätning av Bolagets kraftuttagning uppsätter och underhåller Styreisen
på sin bekostnad i Nykvarns kraftstation följande mätapparater:
a) en subtraktionsmätare för oliksidig belastning här nedan benämnd Styrelsens
Afmätare, som utvisar dels alla uttagna kilowattimmar, dels de kilowattimmar,
som uttagits ovanför en subtraktionsgräns, kallad A-gränsen (se
bilaga 1), inställd på maximi-E-effekten.
b) en registrerande effektmätare, här nedan kallad Styrelsens B-mätare,
som registrerar den för varje kvartstimme uttagna medeleffekten.
Bolaget äger rätt att på sin bekostnad uppsätta och underhålla mätare jämte
erforderliga mättransformatorer, avsedda att å Bolagets vägnar göra samma
mätningar, som rörande Styrelsens mätare i denna § angivits.
Mätapparaterna skola vara av typ, som av kontrahenterna överenskommes.
§ 7.
De i § 6 omförmälda mätarna skola avläsas varje dygn kl. 7. Bolaget äger Avläsning
ratt att närvara vid avlasnmgama.
§ 8.
Kontrollering och justering av mätare och mätningsresultat verkställes en- Kontrolleligt
de normer, som Styrelsen tillämpar i motsvarande fall gentemot städer av
ungefär samma storlek som Linköping.
Skulle meningsskiljaktighet mellan Styrelsen och Bolaget uppstå örn mätarna
eller avläsningarna, förf ares enligt § 18. *
§ 9.
Avräkning sker på följande sätt efter utgången av varje driftvecka. Avräkning.
Mom. 1. a) Veckans E-energi fastställes (se § 5 morn. 2),
b) Den maximalt per dygn tillhandahållna É-energien fastställes (se § 5
mom. 2). .
c) För varje dygn fastställes den under A-gränsen uttagna energien (se
§ 6 a). , -ii
d) I den mån denna under något dygn överstiger den maximalt per dygn
tillhandahållna E-energien, hänföres överskottet till Ö-energi.
e) Den under driftveckan totalt under A-gränsen uttagna energien minskas
först med den under 1 d angivna Ö-energien. Restbeloppet minskas sedan med
veckans E-energi.
f) Den efter sistnämnda subtraktion eventuellt uppkommande resten hänföres
till ö-energi.
Mom. 2. Den sammanlagda Ö-energien utgöres av energiuttagmngen över
A-gränsen med tillägg av energi, uttagen under A-gränsen enligt mom. 1 d
och 1 f.
Mom. 3. Ö-effekten fastställes medelst B-mätaren (se § 6 b). Därest månadsskifte
inträder under veckan, 1''astställes den högsta ö-effekten för den
gångna månaden.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
Betalning.
E-kraften.
Ö-kraften.
Koltillägg
för Ö-kraft.
Reglering
med hänsyn
till penningvärdet.
§ 10.
Mom. 1. För E-kraften erlägger Bolaget följande avgifter:
A) en grundavgift, som utgår
vid uttagning enligt alt. 1 med tjugoniotusenetthundra (29,100) kronor per år
3 3 » » 2 » trettiosjutusen trehundra (37,300) kronor per år.
B) En er sättning sav gift för dygns- och veckoreglering — veckoregleringseisättning
, som utgår med tretusensexhundra (3,600) kronor per år i såväl
alt. 1 som alt. 2.
C) En ersättningsavgift för årsreglering av Vättern — Avreglering sersättning
- , beräknad på samma sätt, som örn Bolaget fortfarande självt utnyttjade
halva vattenmängden i Motala ström medelst Nykvamsstationen.
Morn. 2. För den högsta Ö-effekt, som uttagits enligt § 9 mom. 3 under
manaden i fråga, utgår en avgift av en (1) krona per kilowatt.
För O-energien (se § 9 mom. 2) utgår en avgift av tre (3.0) öre för intill 3 %
av veckans E-energi (se § 5 moni. 2). För övrig ö-energi erlägges fem (5)
öre per kilowattimme.
Mom. 3. Därest medelpriset per år och metrisk ton stora ångkol eif ostkusthamn
enligt Kommerskollegii kommersiella meddelanden överstiger 30 kronor,
ökas den avgift per kilowattimme, Bolaget skall erlägga enligt § 10 mom. 2
med 0.07 öre för varje överskjutande krona av nämnda kolpris.
Morn. 4. ° De i mom. 1, 2 och 3 angivna avgifterna må, örn någondera kontrahenten
så påfordrar, revideras med hänsyn till penningvärdets förändring,
dock endast under förutsättning att penningvärdet avviker med minst 15 % från
det värde, enligt vilket under mom. 1—3 angivna avgifter debiteras. ReviS1.
0n„ma ®ke tidigast för tiden från och med den 1 januari 1951 samt därefter
ej oftare än vart 20 :e år. Penningvärdet skall i främsta rummet bedömas med
hänsyn till levnadskostnadsindexen. I brist på åsämjande örn avgifternas förändring
avgöres frågan enligt § 18.
Betalnings- Betalningen erlägges kvartalsvis i efterskott senast femton (15) dagar efter
er miner, mottagandet av Styrelsens räkning till Styrelsens kassakontor i Motala på
följande sätt:
Efter varje kalenderkvartals utgång erläggas:
dels en fjärdedel av den i § 10 mom. 1 A bestämda grundavgiften,
. (ieis en fjärdedel av de i § 10 moni. 1 B och C bestämda reglerings ersättningarna,
dels avgift enligt § 10 mom. 2 för eventuellt under det gångna kvartalet uttagen
Ö-effekt av Ö-energi.
Vid likviden för årets sista kvartal debiteras eventuell avgift enligt § 10
mom. 3.
Till varje debiteringskvartal räknas de driftveckor, vilkas måndagar falla
inom kvartalet.
Skulle Bolaget trots tva anmaningar, gjorda efter räkningens översändande
med 14 dagars mellanrum, icke erlägga förfallen betalning, är Styrelsen berättigad
att avbryta energileveransen tills betalning skett.
Allmänna
tekniska
bestäm
melser.
Bolaget förbinder sig:
a) att icke utan Styrelsens skriftliga medgivande avsiktligt uttaga mer än
maxuni-E-effekten; örn Bolaget oavsiktligt uttager större effekt, skall Bolaget
pa anfordran av Styrelsen begränsa uttagningen till maximi-E-effekten;
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
25
b) att icke utan Styrelsens skriftliga medgivande avsiktligt uttaga större
energibelopp, än som tillhandahålles enligt § 5; örn Bolaget oavsiktligt uttager
större energibelopp, skall Bolaget på anfordran av Styrelsen begränsa uttagningen
till i § 5 angivna belopp; Bolaget är emellertid berättigat att vid
fel i sina anläggningar fortsätta den större energiuttagningen intill maximi-Eeffekten,
i den mån detta icke medför väsentlig olägenhet för Styrelsen; dylikt
fel skall snarast av Bolaget avhjälpas;
c) att vid uttagning av 200 kilolwatt eller större effekt icke hålla lägre effektfaktor
än 0.8 samt att vid lägre effektuttagning icke uttaga större reaktiv
effekt än som vid uttagning av 200 kilowatt är tillåtet;
d) att icke på sådant sätt mekaniskt eller elektriskt sammankoppla det från
Styrelsen matade trefasdistributionssystemet med annan kraftkälla, att därav
olägenheter för Styrelsens anläggningar uppstå. Bolaget äger icke rätt att
synkront sammankoppla sina från Nykvarn matade anläggningar med sådana
anläggningar, över vilka energi levereras till Norrköping, och vilka äro synkront
sammankopplade med Styrelsens nät;
e) att hålla sina elektriska anläggningar i sådant skick, att de icke återverka
störande på driften av Styrelsens anläggningar, varande Bolaget skylcfigt
att härutinnan ställa sig till efterrättelse de Styrelsens föreskrifter, som
visa sig nödvändiga;
f) att, så vitt det är praktiskt möjligt och beror av Bolagets anordningar,
belasta de tre faserna så lika, att strömstyrkan vid mätapparaterna vid Nykvarn,
i den mest belastade fasen icke med mer än tio (10) % överstiger strömstyrkan
i den minst belastade fasen.
§ 13.
Skulle Styrelsen till följd av force majeure, såsom strejk, lockout, krig, upp- Avbrott
ror, eldsvåda, olyckshändelse, iskravning eller andra naturföreteelser eller till e^erinföljd
av andra händelser, vilka Styrelsen icke varit vållande, bliva urståndsatt ? ^‘^ftieveatt
tillhandahålla Bolaget elektrisk kraft, upphör Styrelsens åtagande för den ransén.
tid avbrottet varar.
Styrelsen är berättigad att för verkställande av reparationer, rengöring av
spänningsförande delar och isolatorer, provningar, undersökningar, äudringar
eller utvidgningar av sina ledningar, maskiner, apparater och dylikt tillfälligtvis
avbryta leveransen, örn förhållandena oundgängligen så kräva, men är Styrelsen
skyldig att örn möjligt förlägga sådana avbrott till sön- och helgdagar
mellan kl. 8 och kl. 17; dock må sådana avbrott icke hava längre sammanlagd
varaktighet än högst fem (5) timmar per avbrottsdygn samt icke infalla under
den mörka delen av dygnet, och skall Styrelsen, örn avbrottet kan förutses, i god
tid förut underrätta Bolaget om detsamma.
För avbrott i kraftleveransen av ovannämnda anledningar samt för avbrott,
vilka förorsakats av tillfälliga fel i eller bristande skötsel av Styrelsens anläggningar,
äger Bolaget ej rätt till ersättning.
Skulle Styrelsens anläggningar tillfogas skada, beroende på sådana brister
i Bolagets egna anläggningar eller anläggningar, som matas från dessa, som
trots föreskrifter, lämnade av Styrelsen, ej inom skälig tid efter Styrelsens
skriftliga, till Bolaget ställda tillsägelse avhjälpts, är Bolaget skyldigt ersätta
Styrelsen sådan skada.
Styrelsen förbinder sig att ofördröjligen avhjälpa sådana fel i sina anläggningar,
genom vilka leveransen av kraft till Bolaget in.skränkes eller avbrytes.
26
Kungl. Majda proposition nr 182.
Ansvar.
Rätt att
avbryta
kraftleveransen.
Överlåtelse.
Inteckning.
Förfarande
vid tvist.
Definitivt
godkän
nande.
§ 14.
Bolaget skall självt bära det ansvar för skada, förorsakad av elektrisk ström
från Bolagets egna anläggningar, som enligt lagen den 27 juni 1902 skulle
drabba Styrelsen såsom ägare till generator- eller transformatorstation, för
så vitt ej Styrelsen varit vållande till skadan.
§ 15.
Mom. 1. Skulle maximi-E-effekten överskridas, och Bolaget ej på Styrelsens
tillsägelse enligt § 12 mom. a minska sin uttagning, äger Styrelsen rätt, att,
om Styrelsen så finner nödvändigt för kraftverkets eller ledningsnätets drift
eller säkerhet, omedelbart avbryta energileveransen, intill dess Bolaget hunnit
frånkoppla tillräckligt antal energiförbrukande apparater, dock skall om möjligt,
innan avbrott sker, tillsägelse därom per telefon göras. För dylikt avbrott
äger Bolaget icke att utbekomma någon ersättning av Styrelsen.
Mom. 2. Styrelsen äger jämväl rätt att omedelbart avbryta energileveransen
till undvikande av allmän eller enskild fara, intill dess anledning till sådant
avbrott upphört. För avbrott av detta slag äger Bolaget icke att utbekomma
någon ersättning av Styrelsen.
Mom. 3. Brister Bolaget i annat fall, än i mom. 1 av denna paragraf avses,
i fullgörandet av något, som enligt detta kontrakt åligger Bolaget, äger Styrelsen,
därest rättelse är av brådskande natur, men densamma ej inom av kraftstationsbefälet
förelagd skälig tid av Bolaget vidtages, rätt att omedelbart avbryta
energileveransen, till dess rättelse skett. Något avdrag i den stadgade
avgiften göres icke för dylikt avbrott. Ej heller erlägges skadestånd för sådana
avbrott i energileveransen, för så vitt icke efter prövning, som i § 18 sägs,
framgått, att Styrelsens åtgärd icke varit befogad. Är av Styrelsen påfordrad
rättelse icke av brådskande natur, må ändringen anstå till efter sådan prövning,
som i § 18 sägs.
§ 16.
Bolaget är berättigat överlåta detta avtal på annan solvén! juridisk person.
Vid tvist angående nämnda solvens förfares enligt § 18.
§ 17.
Inteckning till säkerhet för detta avtal får icke meddelas i någon Kronans
fastighet.
§ 18.
Skulle meningsskiljaktighet uppstå mellan Styrelsen och Bolaget angående
tolkningen eller tillämpningen av detta avtal, skall saken hänskjutas till en
opartisk sakkunnig tremannanämnd eller institution, örn vilken parterna enas,
eller som, örn detta ej sker, utses av Överståthållareämbetet i Stockholm.
Skulle kontrahent icke åtnöjas med det avgörande, som träffas av sålunda utsedd
sakkunnig nämnd eller institution, är han berättigad att inom en månad
efter han därav erhållit del, draga frågan under domstols prövning. Har ingendera
kontrahenten inom nämnda tid instämt saken till domstol, är det beslut,
som meddelats av nyssnämnda tremannanämnd eller institution, ovillkorligen
bindande för kontrahenterna.
§ 19.
Detta avtal gäller endast under förutsättning att det senast den 1 juli 1930
godkännes av Kungl. Majit och av Bolagets stämma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
27
§ 20.
Med detta avtal, av vilket två lika lydande exemplar upprättats och utväxlats,
förklara vi oss nöjda.
Stockholm den 14 febr. 1930. Linköping den 14 februari 1930.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Linköpings Elektriska kraft- och
belysningsaktiebolag.
G. Malm. A. H. Samuelsson.
W. Borgquist.
Er. Malm.
/Sven Nordmark.
Bevittnas:
Gösta Lindman. A.
Gustafson.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
Bilaga 1 b).
Tilläggsavtal nr 1.
I anslutning till det mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad
Styrelsen, samt Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag, här
nedan benämnt Bolaget, träffade avtalet av den 14 Eebruari 1930, här nedan
kallat huvudavtalet, är följande tilläggsavtal nr 1 träffat rörande kraftleverans
m. m.
§ 1.
Styrelsens Intill dess Styrelsen färdigställt och tagit i bruk regleringsdamm vid Moåtagande.
tala Ströms utlopp ur Norrbysjön, tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ersättning
skraft (E-kraft, E-effekt, E-energi) enligt nedan följande bestämmelser.
§ 2.
E-kraftens För varje driftvecka tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett kraftbelopp,
storlek. som bestämmes på grundval av medelavrinningen ur Vättern vid Motala.
Effektbeloppens storlek framgår av nedanstående tabell, som är upprättad för
tvenne alternativ a och b (jämför bilaga A1).
Vid alt. a tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett nedan angivet kraftbelopp,
som anses likvärdigt med vad som vid utnyttjandet av hela vattenmängden
i Motala Ström och utan upprensning av kraftstationens avlopp kan lämnas
av kraftstationen vid Nykvarn med dess nuvarande 3 maskinaggregat.
Vid alt. b tillhandahåller Styrelsen åt Bolaget ett nedan angivet kraftbelopp,
som anses likvärdigt med vad som vid utnyttjandet av hela vattenmängden
i Motala Ström och utan upprensning av kraftstationens avlopp kan lämnas
av kraftstationen vid Nykvarn med dels dess nuvarande 3 maskinaggregat,
dels ett nytt 4:de aggregat, utfört för en vattenmängd av 14 m3/s vid 3.8
m fallhöjd.
Effekt, som styrelsen
Medelvattenmängd per driftvecka vid Motala. tillhandahåller bolaget,
E-effekt.
Vid uttagning enligt alt• A.
Vid 15 m3/s . ...................... 425 kilowatt.
Ökning för varje m3/s utöver 15 och intill 26 m3/s..... 25 »
Vid 26 ms/s och därutöver................ 700 »
Vid uttagning enligt alt. B.
Yid 15 m3/s . ...................... 517 kilowatt.
Ökning för vane m3/s utöver 15 och intill 36 m3/s..... 23 »
Vid 36 m3/s och därutöver................ 1,000 »
1 Här utesluten.
Kungl. Majlis proposition nr 18%.
29
§ 3.
Bolaget är icke berättigat uttaga större effekt än vad ovan i § 2 angivits. Kontroll av
Effektuttagningen kontrolleras nied en registrerande effektmätare, angivan.nttagmngen.
de den högsta per hel timme uttagna medeleffekten.
Energiuttagningen kontrolleras medelst en subtraktionsmätare, vars subtraktionsgräns
inställes på ett effektbelopp lika med 1.05 gånger E-effekten.
§ 4.
Mom. 1. Såsom betalning för E-kraften erlägger Bolaget: Betalning.
A) En grundavgift, som utgår i alternativ a med tjugosextusen (26,000) u-krajten.
kronor per år och i alternativ b med trettiofyratusentvåhundra (34,200) kronor
per år.
B) En tilläggsavgift motsvarande Styrelsens nuvarande vattenrätt vid Nykvarn,
utgående med tretusensexhundrafemtio (3,650) kronor per år.
Mom. 2. Betalning för eventuellt uttagen Ö-energi och Ö-effekt erlägges O-kraften.
med de avgifter, som bestämts i huvudavtalets § 10 inom. 2 och 3.
Med ö-energi avses energi, som uttagits utöver den i § 3 omförmälda subtraktionsgränsen.
Med ö-effekt avses effekt, som uttagits utöver E-effekten.
§ 5.
Styrelsen förbinder sig att från och med den 1 januari 1931 övertaga Bo- Kraftlevelagets
skyldighet att från kraftanläggningen vid Nykvarn leverera kraft till Kongsbro
arrendatorerna av kronoegendomarna Kungsbro och Björkö. ocjt Björkö.
§ 6.
Styrelsen förbinder sig att till den 1 januari 1951 utan avgift i Nykvarns
kraftstation upplåta erforderligt utrymme för en AB. Knutsbro Kraftstation
tillhörig transformator med tillbehör, avsedd, för hopkoppling mellan Bolagets
ledning och ledningen Knutsbro—Norrköping.
I den mån det är utan väsentliga olägenheter för Styrelsen möjligt —- med
undantag alltså för tid, då Nykvarnstationen är under ombyggnad eller mera
omfattande reparation eller revision — åtager sig Styrelsen att till den 1 januari
1941 av den enligt huvudavtalet eller detta tilläggsavtal tillhandahållna
E-kraften efter anmodan från Bolaget leverera elektrisk energi till Norrköping
medelst ett eller flera av maskinaggregaten i Nykvarnstationen. Dylik
leverans skall hava varaktighet av minst 3 timmar och rekvireras minst 2
timmar i förväg. Effektbeloppet skall vara sådant, att Styrelsen kan inställa
pådragen på det eller de maskinaggregat, som användas för leveransen på rationellt
sätt, varmed menas, att för leveransen till Norrköping använd turbin
levererar sin maximala effekt, när överskott pa vatten råder, och levererar
den effekt, som motsvarar bästa verkningsgrad, när brist på vatten föreligger.
Den effekt, som totalt skall tillhandahållas Bolaget, minskas med det effektbelopp,
som för Norrköping rekvirerats, och det antal kilowattimmar, som totalt
skall tillhandahållas Bolaget, minskas med det antal kilowattimmar, som uttagits
av Norrköping, dock icke med mer än högst 1.1 X det antal kilowattimmar,
som rekvirerats för Norrköping.
§ 7.
Styrelsen erlägger den 2 januari 1931 till Bolaget ett belopp av tjugotusen Bidrag till
(20,000) kronor, utgörande bidrag till de anläggningskostnader, Bolaget åsamkas
för ledningar mellan Nykvarns och Odenfors kraftstationer samt för an- wjnffg„nor''<jr.
ordningar, avsedda att möjliggöra kontroll i Odenfors kraftstation av Bo- ningar.
lagets uttagning av kraft från Styrelsen vid Nykvarn.
Samman
meS
Norrköping.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 188.
§ 8.
Bolagets Styrelsen åtager sig att bereda anställning i sin tjänst åt maskinisterna
* C- L- Lengqvist, Anders Edv. Andersson och Ture Gunnar Nylén, nu tjänsty
'' görande i Nykvarns kraftstation.
Denna personal skall av Styrelsen övertagas mot oförminskade löneförmåner.
Bolaget skall den 2 januari 1931 till Styrelsen överlämna ett belopp av
tiotusen (10,000) kronor att av Styrelsen användas för fyllnadspensioner åt
den övertagna personalen.
§ 9.
Överlåtelse. Vid eventuell överlåtelse av huvudavtalet äger Bolaget skyldighet att tillse,
att detta tilläggsavtal samtidigt överlåtes på samma juridiska person som
huvudavtalet.
§ 10.
Hurudan- I alla tillämpliga delar gälla huvudavtalets bestämmelser även beträffantaletsjilHg-
de detta tilläggsavtal.
§ 11.
Med detta tilläggsavtal nr 1, av vilket två lika lydande exemplar upprättats
och utväxlats, förklara vi oss nöjda.
Stockholm den 14 fehr. 1930. Linköping den 14 febr. 1930.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen: Linköpings Elektriska Kraft- och Be
lysningsaktiebolag:
G.
Malm. A. H. Samuelsson.
W. Borgquist. Fr. Malm.
/Sven Nordmark.
Bevittnas:
Gösta Lindman. A. Gustafson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
31
Bilaga 1 c).
Tilläggsavtal nr 2.
I anslutning till det mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, liär nedan kallad
Styrelsen, samt Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag, här
nedan kallat Bolaget, träffade avtalet av den 14 februari 1930, här nedan kallat
huvudavtalet, samt det därtill hörande tilläggsavtalet nr 1 av samma datum,
är följande tilläggsavtal nr 2 träffat rörande kraftleverans.
§ 1.
Styrelsen medgiver Bolaget rätt att utöver den E-kraft, som Styrelsen tillhandahåller
Bolaget enligt huvudavtalet eller tilläggsavtalet nr 1, successivt
6 månader efter till Styrelsen ställd skriftlig anmälan abonnera tillskottskraft
(T-kraft, T-effekt, T-energi), intill ettusen (1,000) kilowatt i steg om högst
femhundra (500) kilowatt per år. T-kraften tillhandahålles vid Nykvarn vid
den i § 3 i huvudavtalet angivna spänningen. Priset på T-kraften och villkoren
i övrigt skola — enligt Styrelsens bedömande — vara lika med dem,
som vid samma tidpunkt tillämpas eller vid behov skulle tillämpas för nytt
kraftabonnemang av någon av städerna Uppsala, Eskilstuna och Södertälje vid
kraftleverans av samma slag, som ifrågasattes av Bolaget. Effektavgiften
skall emellertid erläggas för hela den abonnerade T-effekten, oberoende av
huruvida den uttages eller ej.
§ 2.
För varje särskild driftvecka, äger Bolaget rätt att efter anmälan uttaga
T-kraften som bottenkraft (se bil. I1 fig. 1) eller som mellankraft med olika
läge (se bil. I1 fig. 2, 3 och 4), eller som toppkraft (se bil. I1 fig. 5).
T-kraften å ena sidan skiljes från E-kraften och Ö-kraften å andra sidan
medelst subtraktionsmätare, vilkas subtraktionsgränser inställas på sätt bil. I1
utvisar.
E-kraft och ö-kraft särskiljas enligt bestämmelserna i huvudavtalet resp.
tilläggsavtal 1.
§ 3.
Bolaget äger icke rätt att utanför det å bil. II2 med röda linjer begränsade
området direkt eller indirekt tillhandahålla den av Styrelsen levererade Tkraften
annat än efter särskild skriftlig överenskommelse med Styrelsen.
§ 4.
Vid eventuell överlåtelse av huvudavtalet äger Bolaget skyldighet att tillse,
att detta tilläggsavtal samtidigt överlåtes på samma juridiska person som
huvudavtalet.
§ 5.
I alla tillämpliga delar gälla huvudavtalets bestämmelser även beträffande
detta tilläggsavtal.
Tillskotts
kraft.
Uppmätning
av Thraften.
Bolagets
distribu
tionsom
råde.
Överlåtelse.
Huvudavtalets
tilllämplighet.
1 Bil. I här utesluten.
2 Bil. II här utesluten.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
§ 6.
Giltighet. Detta tilläggsavtal upphör att gälla den 1 januari 1951.
§ 7.
Med detta tilläggsavtal nr 2, av vilket två lika lydande exemplar upprättats
och utväxlats, förklara vi oss nöjda.
Stockholm den 14 febr. 1930. Linköping den 14 februari 1930.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Linköpings Elektriska Kraft- och
Belysningsaktiebolag.
G. Mahn. A. H. Samuelsson.
W. Borgquist. Fr. Malm.
/Sven Nordmark.
Bevittnas:
Gösta Lindman. A. Gustafson.
Kunni. Maj:ts proposition nr ISS.
33
Bilaga 2.
Avtal
mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad Styrelsen, å ena sidan, samt
direktören Otto Torell, advokaten Torsten Setterberg och bankdirektören Nils
Brolén, nedan kallade Säljarna, å andra sidan, rörande överlåtelse av aktiemajoriteten
i Motala Ströms Kraftaktiebolag, nedan kallat Kraftbolaget.
§ 1.
Säljarna försälja till Styrelsen 1,225 st. aktier i Kraftbolaget, vars aktiestock
utgör 2,347 st.
Med köpet följer utdelningskupong å aktierna för tiden fr. o. m. den 1 januari
1930.
§ 2.
Köpeskillingen för varje aktie utgör Ettusenfemhundranittio (1,590) kronor
per aktie.
§ 3.
Säljarna äro berättigade att erhålla utdelning med 70 kronor per aktie för
år 1929.
§ 4.
Köpelikviden för aktierna skall mot utlämnande av desamma, in blanco
transporterade, jämte kuponger erläggas till Säljarna, så snart likviden på
grund av innehållet av Kungl. Maj:ts beslut i ärendet kan av Styrelsen fullgöras,
dock senast den 1 augusti 1930.
Samtidigt med köpeskillingens erläggande skall Styrelsen utbetala ränta å
densamma efter 5 % om året, räknat fr. o. m. den 1 januari 1930, tills betalning
sker.
Säljarna förbinda sig att vid överlämnande av aktierna bifoga bevis örn
att samtidigt Kraftbolagets styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter
samt verkställande direktör ställa sina platser till förfogande.
§ 5.
Styrelsen förklarar, att överlåtelsen av aktiemajoriteten icke skall innebära
någon ändring beträffande den hos Kraftbolaget fast anställda personalens anställningsförhållanden.
De pensioner och understöd, som årligen beviljats av
Kraftbolagets styrelse, skola fortfarande utgå enligt hittills tillämpade
grunder.
§ 6.
Styrelsen förbinder sig att på samma villkor, som gälla för Säljarna, inlösa
övriga aktier i Kraftbolaget, örn de hembjudas före 1930 års utgång. Likvid
skall i så fall erläggas senast 14 dagar efter hembjudandet, dock tidigast å
den dag, då likvid erlägges för Säljarnas aktier.
Bihang till riksdagens protokoll 1080. 1 sami. lhO käft. (Nr 182.) 3
34
Kungl. Ma]:ts proposition nr 182.
§ 7-
Säljarna förbinda sig genom undertecknandet av detta avtal att gentemot
Styrelsen ansvara för dels att Kraftbolagets balansräkning för år 1928 riktigt
och fullständigt upptager alla bolagets skulder och borgensförbindelser,
dels ock att bolagets rörelse för tiden fr. o. m. den 1 januari 1929 till dess
i anledning av denna aktieförsäljning ny styrelse blivit utsedd bedrivits och
kommer att bedrivas på ett med bolagets fördel förenligt fullt affärsmässigt
sätt och att bolaget under samma tid icke ingått eller ingår några bolagets rörelse
ovidkommande förbindelser.
§ B.
Skulle Kungl. Maj :t icke finna skäligt godkänna detta avtal eller har dylikt
godkännande icke erhållits senast den 1 juli 1930, är detta avtal förfallet och
utan verkan.
Stockholm den 31 januari 1930.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen Otto Torell. Nils Brolén.
G. Malm. Torsten Setterberg.
W. Borgquist.
Bevittnas:
Fr. Malm. Sven Nordmark.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
300778