Kungl. Majus proposition nr lil.

1

Nr 1??.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan
och Lunds stad; given Stockholms slott den 21
februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Bissmark, Johansson,
Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anhåller chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Malmberg att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning frågan örn godkännande av viss överenskommelse mellan kronan
och Lunds stad samt anför därvid följande.

Genom brev den 21 juni 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att Södra skånska
infanteriregementet skulle förläggas till Lund, så snart kasernetablissemang för
regementet blivit därstädes uppfört. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 144 höft. (Nr lil.)

475 30

Kasernkommittén.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

träffade härefter arméiorvaltningens fortifikationsdepartement nied Lunds stad
ett den 15 och den 22 november 1907 dagtecknat kontrakt angående upplåtelse
av mark för regementet m. m., vilket kontrakt torde få fogas såsom bilaga
(Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Sedan i samband med antagande av 1914 års härordning blivit bestämt, att
beväringsrekrytskolorna vid infanteriet från och med ar 1915 skulle taga sin
början omkring den 1 november, förordnade Kungl. Majit den 23 september
1915, att Södra skånska infanteriregementet, vilket dittills varit förlagt å sin
gamla övningsplats Revingehed, skulle från och med den 1 november samma ar
tillsvidare under den kallare årstiden provisoriskt förläggas till Lund i för
ändamålet förhyrda lokaler. I fråga örn uppförandet av det för regementet avsedda
kasernetablissemanget i Lund meddelade Kungl. Majit genom beslut den
30 december 1916 erforderliga föreskrifter, varigenom åt arméns kasernbyggnadsnämnd
uppdrogs att gå i författning härom. Arbetena å etablissemanget,
vilka påbörjades under våren 1918, inställdes emellertid under år 1919 i enlighet
med av 1919 års riksdag fattat beslut.

Jämlikt 1925 års riksdags beslut rörande försvarsväsendets omorganisation
har Södra skånska infanteriregementet förlagts till Skånska dragonregementets
förutvarande etablissemang i Ystad.

I skrivelse den 30 september 1929 har kasernkommittén framlagt förslag angående
omändring och utbyggande av det för Södra skånska infanteriregementet
påbörjade kasernetablissemanget i Lund till en statlig anstalt för vård av
vuxna obildbara sinnesslöa av manligt kön. Beträffande den närmare innebörden
av detta förslag hänvisar jag till vad chefen för socialdepartementet förut
denna dag därutinnan till statsrådsprotokollet anfört vid anmälan av frågan örn
avlåtande till riksdagen av proposition (nr 150) i ämnet. Planen på en dylik användning
av det ofullbordade kasernetablissemanget sammanhänger med frågan
örn åvägabringande av en uppgörelse med Lunds stad i anledning av infanteriförläggningens
upphörande. I nyssberörda skrivelse den 30 september 1929 har
kasernkommittén framlagt resultatet av de förhandlingar, som i sådant hänseende
förts mellan kommittén och Lunds stads drätselkammare å stadens vägnar.
Dessa förhandlingar hava lett till avslutandet av en den 2 och den 5 september
1929 dagtecknad överenskommelse, vilken torde få såsom bilaga (Bil. A) fogas
vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Såsom framgår av överenskommelsen,
har densamma träffats under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens,
respektive stadsfullmäktiges i Lund godkännande. Enligt beslut den 27 september
1929, vilket vunnit laga kraft, har överenskommelsen godkänts av stadsfullmäktige.

I nyssnämnda skrivelse har kasernkommittén rörande betydelsen för Lunds
stad av Södra skånska infanteriregementets förläggning till staden samt beträffande
stadens uppoffringar för förläggningens ordnande anfört följande.

Betydelsen för Lunds stad av regementets förläggning till staden framginge
av efterföljande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

3

A n

t a 1

Summa

Ärskon-

tingent

värn-

pliktiga

Utbild-ningstid
för värn-pliktiga
(antal
dagar)

Härordning:
av år

i

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

militär

per-

sonal

Summa

beräk-nade av-lönings-förmåner

1901 ........................

47

38

267

33

4

389

590,000

630

240

1914 ..................

53

39

204

33

4

333

806,000

630

| 340

V) 165

1 Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass Det

mellan kronan oell Lunds stad den 15 och den 22 november 1907 upprättade
kontraktet angående förläggning av regementet till staden vore grundat å
1901 års härordning. Avlöningsförmånerna till regementets fast anställda personal
enligt nämnda härordning — utan det tillägg av 75 %, varmed jämlikt
de av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas hava
uppgått till i runt tal 337,000 kronor.

Enligt berörda kontrakt hade staden till kronan överlåtit de söder örn Lund
—Revinge järnväg belägna delar av odaljordarna Yipeholm nr 1 och 7 samt
Galgevången nr 15 ävensom ägolotterna nr 71, 72, 73, 74 och 75 å östra fäladen,
allt tillhopa cirka 61 hektar och å en kontraktet bifogad karta utmärkt med
gula gränslinjer. Av den sålunda upplåtna marken hade 8 hektar, preliminärt
utlagt inom ett å samma karta med gröna linjer begränsat område, beräknats
till kaserntomt samt återstoden till exercisfält. Staden hade vidare till kronan
överlåtit ett 700 ä 800 meter långt och 200 meter brett område med en areal av
cirka 15 hektar, avsett till skjutbana och beläget inom ägolotterna nr 88 samt
97—103 å nämnda fälad, på sätt förslagsvis angivits å kartan, jämte erforderlig
mark för utläggning av en cirka 4 meter bred väg mellan exercisfältet och
skjutbanan.

Kaserntomten skulle av kronan tillträdas omedelbart och de till skjutbana
och exercisfält avsedda områdena den 14 mars 1909. Överlåtelsen av markområdena
till kronan hade skett utan ersättning med full äganderätt och gravationsfritt,
dock under förbehåll att, därest områdena icke längre av kronan foges
i anspråk för ifrågavarande militära ändamål, desamma skulle återgå i stadens
ägo. med undantag endast av kaserntomten intill en vidd av högst 8 hektar.''
Därjämte hade staden förbehållit sig rätt till de å områdena befintliga byggnaderna.

I kontraktet hade vidare, bland annat, stadgats, att det skulle stå kronan
fritt att inom förberörda med gröna linjer utmärkta område — vilket, utöver
delar av ovannämnda till kaserntomt och exercisfält ifrågaställda mark, innefattade
jämväl odaljordarna Yipeholm nr 2—6 och ägostyckena nr 541 och
545 å östra fäladen — förlägga kaserntomten så, att även sistnämnda jordar,
Yipeholm nr 2—6 och ägostyckena nr 541 och 545, helt eller delvis inbegrepes i
den areal av 8 hektar, som beräknats för kaserntomten, samt att det i dylikt fall
skulle åligga staden att, i den mån dessa jordar icke ägdes av staden, för deras
förvärv ersätta kronan expropriationskostnaderna, såväl löseskillingen för jorden
som utgifterna för expropriationsmålets utförande. Odaljordarna Vipeholm
nr 2—6 samt ägostyckena nr 541 och 545 å Lunds östra fäladsmark hade också
sedermera för kronans räkning exproprierats för anskaffande av kaserntomt åt
regementet. Kostnaderna för förvärvet av dessa fastigheter, 30,000 kronor, samt
ränta och utgifter för expropriationsmålet, 1,603 kronor, eller tillhopa 31,603
kronor hade Lunds stad utgivit till kronan.

4

Kungl. Majus proposition nr 177.

Kronan hade den 24 oktober 1910 erhållit lagfart å dessa fastigheter. De
markområden, som staden enligt förenämnda kontrakt i övrigt överlåtit till
kronan såsom kaserntomt och exercisfält för regementet, nämligen delar av
odaljordarna Vipeholm nr 71, 72, 73, 74 och 75 å östra fäladen, hade däremot,
ehuru kronan tillträtt desamma å avtalad tid, icke blivit för kronans räkning
lagfarna.

I kontraktet mellan kronan och staden den 15/22 november 1907 hade, på
sätt framginge av det ovan anförda, staden förbundit sig att till kronan överlåta
viss angiven mark till skjutbana. För att bereda regementet lämpligare
skjutbana hade emellertid Lunds stad, efter samråd med de militära myndigheterna,
år 1915 för 56,566 kronor 40 öre inköpt fastigheterna 1U2 mantal Lilla
Håby nr 10 eller Kilstorp nr 2 i Lunds socken samt skatteaugmentsängen
Maskängen i Hardeberga socken och därefter omedelbart överlåtit
dessa fastigheter å kronan. Av den år 1916 för fastigheterna erlagda köpeskillingen,
56,566 kronor 40 öre, jämte lagfartsstämpel å 339 kronor hade kronan
enligt köpeavtal den 16 november 1915 och den 15/18 maj 1916 ersatt
staden 19,405 kronor 40 öre eller skillnaden mellan 56,905 kronor 40 öre och
37,500 kronor, vilket sistnämnda belopp beräknats utgöra värdet å den mark
örn cirka 15 hektar, som staden enligt 1907 års kontrakt utfäst sig att kostnadsfritt
tillhandahålla kronan för skjutbana. Stadens åtagande i sistberörda kontrakt
beträffande skjutbana skulle enligt avtalet 1915—1916 genom nyssberörda
transaktion anses fullgjort.

I samband med berörda fastighetsöverlåtelser hade, till utvidgning av regementets
övningsfält, staden därjämte enligt kontraktet den 16 november 1915
och den 15/18 maj 1916 för en köpeskilling av 17,856 kronor till kronan försålt
ägolotterna nr 81 och 82 å stadens östra fäladsmark att tillträdas den 14
mars 1917.

I förberörda kontrakt den 15/22 november 1907 mellan kronan och staden
hade staden vidare förbundit sig. bland annat, att ombesörja, att den odlade
delen av den till exercisfält avsedda marken bleve utan kostnad för kronan
hösten 1908 igenlagd och besådd till gräsvall, samt att, utan kostnad för kronan,
efter i viss ordning skedd tillsägelse, till kaserntomtens gräns framdroges vatten-,
avlopps- och belysningsledningar. Till följd av sagda bestämmelser hade
staden, jämte det staden till kasernområdet med betydande kostnad utdragit
vatten-, avlopps- och elektricitetsledningar, utgivit vissa belopp, sammanlagt
cirka 7,000 kronor, för de överlåtna områdenas iordningställande i enlighet med
avtalade villkor.

Från stadens sida hade ytterligare framhållits, att staden vid förvärvet av
här ovan angivna, till kronan avträdda områden nödgats utgiva ersättning till
dåvarande arrendatorer med belopp, som kunde beräknas till 13,300 å 15,500
kronor. Staden hade därförutom, med föranledande av 1907 års kontrakt örn
regementets förläggande till staden, dels åsamkats utgifter bland annat för inlösen
av järnvägen Lund—Revinge, för breddning av landsvägen Lund—Sandby,
för upprättande av förslag till stadsplan för områden, omfattande regementets
och vidliggande mark m. m., dels rnistat en del arrendeinkomster och förorsakats
avsevärda ränteförluster.

Folkmängden i Lund hade vid utgången av år 1928 uppgått till omkring
24,100 personer. Den inkomst i staden, varå kommunalutskylder utdebiterats
enligt beslut år 1928. hade uppgått till 27.309.635 kronor. Kommunalskatten
hade enligt 1927, respektive 1928 års beslut utgjort: inom Domkyrkoförsamlingen
båda åren 7 kronor 50 öre och inom S:t Lars församling 7 kronor 66 öre
respektive 7 kronor 68 öre, allt per inkomsthundra.

I fråga örn de markområden, som avsetts för Södra skånska infanteriregementet,
samt de för regementet utförda byggnadsarbetena därstädes lämnar
kasernkommittén härefter följande redogörelse:

o

Kungl. -1 faj:ts proposition nr lil.

Under kommitténs arbete oell förhandlingar med Lunds stad i anledning av
Södra skånska infanteriregementets förflyttning från staden hade kommittén
haft att taga under övervägande, huruvida, med anledning av vidtagna åtgärder
för förvärv av vissa markområden för regementet och för uppförande av kaserner
för regementet ävensom i övrigt förekommande omständigheter, till de för
regementet avsedda områdena borde förläggas någon statlig institution. Kommittén
hade därvid haft att utgå bland annat från följande.

Till utvidgning av det för Södra skånska infanteriregementet avsedda övningsfältet
invid Lund hade kronan enligt köpebrev den 27 juni 1907 för
289.900 kronor inköpt fastigheterna Va mantal Arendala nr 1 och 2, V» mantal
Kroneborg nr 3. Vs mantal Fiskenstrid nr 8, V» mantal Knäholmen nr 9, Vs
mantal Jutaslott nr 10 och Vaa mantal Yxnatorp nr 6 i Hardeberga socken. Genom
Kungl. Hejds beslut den 26 november 1927 hade förordnats, att beträffande
nyss angivna fastigheter samt de, likaledes till sagda regementes övningsfält
hörande, ovan omförmälda fastigheterna Via mantal Lilla Råby nr 10 eller
Kilstorp nr 2 samt skatteaugmentsängen Maskängen skulle verkställas värdering.
varvid i övrigt skulle efter erforderlig ytterligare utredning avgivas det
förslag rörande egendomarnas försäljning eller disponerande på annat sätt, vartill
utredningen kunde giva anledning. I anledning därav hade uppdragits
åt domänintendenten S. Linders, riksdagsmannen J. Jönsson i Slätåker samt dåvarande
domäntjänstemannen hos arméförvaltningen B. Grill att verkställa ifrågavarande
värdering och upprätta det förslag, som kunde befinnas lämpligt.
De sålunda utsedda hade under år 1928 avgivit ett förslag i ämnet.

På därom gjord framställning hade Kungl. Majit den 24 maj 1928 — jämlikt
innehållet i förberörda kontrakt den 15/22 november 1907 mellan kronan
och Lunds stad — bemyndigat arméförvaltningens fortifikationsdepartement att
omedelbart vidtaga åtgärder för att till Lunds stad måtte återlämnas dels de av
staden till kronan såsom övningsplats för Södra skånska infanteriregementet
upplåtna ägolotterna nr 71. 72, 73, 74 och 75 å östra fäladen vid Lund, dels
och viss del av odaljorden Yipeholm nr 1. Den kronan jämväl därefter bibehållna
delen av det av staden eller på dess bekostnad förvärvade området för
regementet hade utgjort cirka 19.5 hektar.

Då Kungl. Majit i sitt nyssberörda beslut — trots bestämmelserna i 1907
års kontrakt, jämlikt vilket kronan ägde behålla ett kasernområde örn allenast
8 hektar — inskränkt återlämnandet av den för regementet avsedda marken på
sätt som skett, så hade detta berott därpå, att å det för Södra skånska infanteriregementet
avsedda kasernområdet uppförts vissa byggnader, att kasernkommittén
med staden redan då inlett vissa underhandlingar, åsyftande att till
sagda kasernområde förlägga en anstalt för vården av sinnesslöa, samt att kronan
förty borde i sin hand tillsvidare behålla den mark, tillhörande det till sina
gränser aldrig definitivt bestämda kasernområdet, som kunde ifrågakomma som
område för berörda anstalt.

I avvaktan på det slutliga bestämmandet av anstaltsområdet hade Kungl.
Majit därefter genom beslut den 26 oktober 1928 bemyndigat arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att omedelbart vidtaga, åtgärder för att till
Lunds stad med nyttjanderätt utan vederlag upplätes följande å en av stadsingenjören
M. Wennström den 23 augusti 1928 upprättad karta över östra delen
av staden Lund angivna markområden, nämligen: västra delen av Vipeholm nr 7
(del av stadsägan nr 462), västra delen av Aspeholm nr 1 (del av stadsägan nr
463) samt Aspeholm nr 2, 3, 4. 5 och 6 ävensom ägofigurerna nr 541 och 545
(stadsägan nr 464) eller sammanlagt omkring 11.5 hektar. Tillika hade föreskrivits,
att denna upplåtelse, räknat från den 1 april 1928, skulle gälla tillsvidare,
och med skyldighet för staden att tre månader efter uppsägning återställa
områdena eller del därav till kronans fria disposition.

<;

Kullyl. Majus proposition nr i77.

Det för kasernområde närmast avsedda området vore beläget något mer än
en kilometer från stadens planlagda delar och cirka 200 meter norr örn landsvägen
Lund—Sandby. I norr angränsade området Lund—Revinge järnväg.
Å området hade för regementet uppförts byggnader och utförts planeringsarbeten
i nedan angivna omfattning:

En kasern vore uppförd av tegel och under tak av tegel i två våningar jämte
en med fasadsten beklädd bottenvåning, avsedd till verkstäder och förrådslokaler,
samt en synnerligen hög vindsvåning. Stommarna till bjälklagen vore
inlagda, men icke några golv. In- och utvändig puts vore ej slutförd, vidare
saknades trappor, fönster och dörrar, varjämte inga rörledningar av något slag
vore utförda.

Grunderna till ytterligare tre kaserner vore färdiga och befunne sig i gott
skick.

Vidare hade uppförts ett vinterstall med stomme av tegel, under tak av tegel,
saknande golv, puts och inredning; en ammunitionsbod av plank, saknande all
inredning; ett sommarstall av bräder; samt en halmbod.

Samtliga förenämnda byggnadsarbeten hade dragit en kostnad, enligt kasernbyggnadsnämndens
räkenskaper, av 552,738 kronor.

Dessutom hade utförts vissa planeringsarbeten, provisoriska anläggningar,
skjutbana, utredningar, ritningar, m. m., varå nedlagts 545,770 kronor 63 öre.

Stickspår från Lund—Revinge järnväg funnes indraget på tomtområdet, varjämte
avloppsledningar samt elektriska huvudledningar vore framdragna till
tomtområdet.

Beträffande den med Lunds stads drätselkammare ingångna, av stadsfullmäktige
godkända överenskommelsen anför kasernkommittén följande.

På sätt i det föregående erinrats, hade kronan jämlikt 1907 års avtal med
staden Lund varit förpliktad att, därest de av staden överlåtna områdena icke
längre av kronan toges i anspråk för ifrågavarande militära ändamål, låta områdena
återgå i stadens ägo med undantag endast av kaserntomten intill en vidd
av högst 8 hektar.

För att kunna utnyttja det sålunda förutsatta kasernområdet jämte de för
regementet: redan verkställda byggnadsarbetena för annat ändamål än militärförläggning
hade det varit nödvändigt att träffa överenskommelse med staden
dels örn bestämmande av »kasernområdets» gränser, dels, därest det för det
avsedda ändamålet erfordrades mer än 8 hektar, örn rätt för kronan att behålla
denna ytterligare mark.

Efter långvariga förhandlingar med representanter för staden hade slutligen
mellan kasernkommittén och stadens representanter upprättats skriftligt avtal
rörande användandet av vissa delar örn cirka 18 hektar av det för Södra skånska
infanteriregementet avsedda området för inrättandet av den i det föregående
omförmälda sinnesslöanstalten, ävensom rörande övriga med regementsförflyttningen
sammanhängande frågor. Avtalet hade den 27 september 1929 godkänts
av Lunds stadsfullmäktige.

Avtalet utginge från den förutsättningen, att sagda anstalt skulle förläggas
till den plats, där kasernerna för regementet påbörjats.

För staden komme berörda anstalts förläggande till området för det avsedda
regementsetablissemanget att medföra vissa fördelar. Förlusten för staden av
skatteintäkter från fast anställd personal vid regementet torde till stor del kompenseras
genom skatteintäkter från den vid anstalten anställda personalen.
Vidare torde det kunna förutsättas, att anstalten — liksom en regementsförläggning
-—- ur konsumtionssynpunkt komme att tillföra staden betydande
förmåner. Anstalten skulle inrymma platser för cirka 600 patienter, och den
för vård och tillsyn av patienterna och för anstaltens drift erforderliga perso -

7

Kungl. Majus proposition nr lil.

nalén (läkarpersonal, sjukvårdspersonal, kontorspersonal och ekonomipersonal)
torde kunna beräknas komma att uppgå till omkring 180 personer, inberäknat
extra befattningshavare. Därtill komme de särskilda befattningshavarnas familjemedlemmar.

Då staden vid förhandlingarna förklarat sig villig att till kronan utan ersättning
överlåta hela det för sinnesslöanstalten erforderliga området örn cirka 18
hektar, hade staden tillika påfordrat, att kronan skulle, i enlighet med 1907
års avtal, till staden överlämna de för Södra skånska infanteriregementet i
övrigt på stadens bekostnad förvärvade delar av ägolotterna Vipeholm nr 2—6,
som”ej erfordrades för anstalten. Den träffade överenskommelsen innehölle
också bestämmelse härom.

Staden borde vidare, hade stadens representanter under förhandlingarna
framhållit, beredas direkt ersättning för vad staden utgivit vid förvärvet av —
de för skjutbana avsedda — fastigheterna Maskängen och mantal Lilla

Råby nr 10 eller Nilstorp nr 2. 37,500 kronor, ävensom för dels stadens ovanberörda
utlägg för ersättning till arrendatorer, uppgående till mellan omkring
13.300 och 15,500 kronor, dels och stadens utgifter för iordningställandet av det
för regementets övningsplats avsedda området, cirka 7,000 kronor.

Kommittén hade ansett, att stadens angivna yrkanden borde bifallas, och att
staden förty borde härvidlag tillerkännas ersättning, motsvarande stadens
ifrågavarande utgifter.

Lämplig kompensation hade då synts kommittén kunna beredas staden genom
dess övertagande av ovanberörda fastigheter Maskängen och Lilla Råby nr 10
eller Nilstorp nr 2 samt ägolotterna nr 81 och 82 å stadens östra fäladsmark
(stadsägan nr 473), vilka vid förenämnda, år 1928 verkställda värdering åsatts
följande saluvärden:

lotterna nr 81 och 82 i östra fäladen .... kronor 12,499: 20

Maskängen.......................... » 32,901: 80

Nilstorp nr 2........................ »_6,993: 80

Summa kronor 52,394: 80

I enlighet med vad från stadens sida vid underhandlingarna påfordrats, hade
det också synts kommittén skäligt, att staden bereddes ersättning för de utgifter
för lagfartsstämpel och protokollslösen, vilka staden vidkänts eller
måste vidkännas vid förvärvet och återförvärvet av ovanberörda, för Södra
skånska infanteriregementet avsedda fastigheter.

Med hänsyn till dels de av staden gjorda uppoffringarna för Södra skånska
infanteriregementets förläggning till staden, dels att regementet varit förlagt
till staden endast under tiden 1915—1927, dels att den avsedda sinnesslöanstalten
icke kunde beräknas komma till stånd före den 1 oktober 1934, hade kommittén
funnit skäligt, att staden tillerkändes en årlig ersättning för tiden
1 juli 1930—1 oktober 1934 av 12,000 kronor för år räknat.

Skulle anstalten icke föreligga färdig den 1 oktober 1934, hade — i enlighet
med grunderna för tidigare överenskommelser med städer, varest regementen
enligt 1925 års riksdagsbeslut indragits — staden Lund ansetts böra tillförsäkras
förhöjd ersättning med ett efter 20,000 kronor för år beräknat belopp.

Det av kommittén med staden slutna villkorliga avtalet anslöte sig till ovanangivna
huvudgrunder. Beträffande avtalets bestämmelser i övrigt finge kommittén
framhålla följande.

£ 4. Staden hade förbundit sig att utan ersättning ställa till •förfogande den
mark. som erfordrades för tillfarten från allmänna vägen Lund—Sandby till
anstaltsområdet. Kronan skulle därefter bekosta markens iordningställande och
underhåll som väg.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Armé förvaltningens
fortifikationsdepartement.

Departementschefen
.

Staden — som redan till anstaltsområdet framdragit avlopps- och elektricitetsledningar
—■ förbunde sig enligt det nu träffade avtalet att till anstaltsområdet
framdraga vattenledning ävensom, därest kronan tillsade därom senast
den 1 april 1932, gasledning. Med hänsyn till sina räntabilitetskalkyler hade
staden därvid förbehållit sig, att från anstaltsområdet skulle, runder tio års tid
från det anstalten tagits i bruk, likvideras per år minst 20,000 kbm. gas. För
kronans del vore härvid att anteckna, att, därest anstaltens köksinredning avsåges
för gas, sammanlagda gasåtgången per år från hela anstaltsområdet torde
kunna beräknas till cirka 40,000 kbm.

§ 5. Staden hade i denna paragraf tillförsäkrat kronan samma ställning i
avseende å leverans av vatten, gas och elektrisk energi, som andra större avnämare
inom staden intoge.

§6.1 enlighet med vad från stadens sida påyrkats, hade kronan synts böra
ikläda sig skyldighet att, därest och i den mån bostäder uppfördes för personal
vid anstalten, dessa bostäder skulle förläggas å mark inom stadens jurisdiktionsområde.

§ 9. I denna paragraf hade staden tillförsäkrats rätt att bekomma ersättning
för den till anstalten upplåtna marken för det fall, att anstalten icke skulle
fortvara så lång tid, att staden — genom anstaltens förläggning till staden —
kunde anses hava kompenserats för sina i detta sammanhang ifrågakommande
utgifter.

§ 12. Kronan hade enligt denna paragraf förbehållits sådan vägförbindelse
till allmän landsväg, som för de i paragrafen angivna fastigheterna kunde
anses nödig.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har i utlåtande den 6 november
1929 förklarat sig icke hava något att erinra mot det föreliggande förslaget
till överenskommelse mellan kronan och Lunds stad.

Genomförandet av 1925 års härordningsbeslut har, såsom av det anförda
framgår, haft till följd, att Södra skånska infanteriregementet förflyttats från
Lund till Ystad. I anledning härav har kasernkommittén, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, med stadén Lund träffat en den 2
och den 5 september 1929 dagtecknad överenskommelse, innebärande, bland
annat, att kronan skall å den plats vid Vipeholm invid Lund, där arbeten för
byggande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet blivit
påbörjade, uppföra en sinnesslöanstalt med plats för minst 550 patienter, samt
att staden skall till kronan överlåta vissa för anstalten avsedda markområden.
För tiden från och med den 1 juli 1930 och intill dess anstalten blivit färdig
och tagits i bruk skall staden av kronan bekomma ersättning, som skall utgå
för tid intill den 30 september 1934 med belopp, beräknat efter 12,000 kronor
för helt år, samt för tid efter nyssnämnda den 30 september med belopp, beräknat
efter 20,000 kronor för helt år.

Förutom åtskilliga bestämmelser, som sammanhänga med frågan om förläggande
till staden av en sinnesslöanstalt, innehåller förslagsöverenskommelsen
vidare i huvudsak följande. Vissa markområden, vilka på grund av förenämnda
avtal den 15/22 november 1907 av staden överlåtits till kronan, skola återställas
till stadens fria disposition. Härjämte skall kronan utan ersättning med ägande -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

rätt till staden överlåta — med tillträde räknat från den 14 mars 1930 — dels
de å stadens östra fäladsmark belägna ägolotterna nr 81 och 82, i areal innehållande
tillhopa 8.9280 hektar, dels ock fastigheterna Nilstorp nr 2 i Lunds
socken och Maskängen i Hardeberga socken, i areal innehållande respektive
6.3580 och 19.3540 hektar.

Förslagsöverenskommelsen. som av mig underkastats granskning i samråd
med chefen för socialdepartementet, föranleder från min sida icke någon erinran.
Vidkommande de bestämmelser i överenskommelsen, vilka reglera förhållanden,
som äga samband med frågan örn inrättande av en sinnesslöanstalt, har chefen
för socialdepartementet ansett sig böra biträda vad överenskommelsen härutinnan
innehåller. Överenskommelsen synes mig alltså vara av beskaffenhet att
kunna av kronan godtagas.

Vad beträffar den Lunds stad enligt förslagsöverenskommelsen tillkommande
kontanta ersättningen, ingår den på tiden juli 1930—juni 1931 belöpande ersättningsumman,
12,000 kronor, i det belopp av 22,000 kronor, som under fjärde
huvudtiteln, punkten 74, i årets statsverksproposition beräknats för bestridande
av ersättning till vissa städer. För här ifrågavarande ändamål torde nu ett
särskilt extra anslag å 12,000 kronor böra äskas av riksdagen och upptagas å
riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Därest sinnesslöanstalten icke färdigställts och tagits i bruk vid utgången av
september månad 1934 samt staden alltså blir berättigad att för tid därefter
och intill dess så skett av kronan uppbära ersättning med ett till 20,000 kronor
för år räknat förhöjt belopp, torde framdeles böra tagas i övervägande, huruvida
den efter nämnda tidpunkt utgående ersättningen bör bestridas av medel
under femte huvudtiteln.

På grund av vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna förut omförmälda, den 2 och den 5 september 1929 mellan
Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Lunds stad,
å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),

dels ock för bestridande av i § 8 i överenskommelsen avsedd ersättning åt
Lunds stad för budgetåret 1930/1931 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.

10

Kungl. Majus proposition nr lil.

Bil. A.

Kontrakt.

Sedan i anledning av försvarsväsendets omorganisation beslut fattats om
Södra skånska infanteriregementets förflyttning från staden, Ilar mellan Kungl.
Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av Kungl. Maj:ts
och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Lunds stad genom dess drätselkammare,
under förbehåll av stadsfullmäktiges godkännande, å andra sidan,
träffats följande överenskommelse.

§ 1.

Å den plats vid Vipeholm invid Lund, där arbeten för uppbyggandet av
kaserner för Södra skånska infanteriregementet blivit påbörjade, skall kronan
låta uppföra en sinnesslöanstalt med plats för minst 550 patienter.

För sinneslöanstalten är avsett det område — utgörande del av den kronan
tillhöriga stadsägan nr 464 samt staden tillhöriga dels stadsägan nr 461 dels
ock delar av stadsägorna aris 462, 463 och 468 ävensom del av vägen litt. fk —
som å en härtill hörande, av stadsingeniören Magnus Wennström år 1929 upprättad
och med litt. A. utmärkt karta betecknas med röd kantfärg och bokstäverna
A, B, C, T). E, F, G, H samt i areal innehåller c:a 17.69 hektar.

§ 2.

Staden överlåter till kronan med full äganderätt och fritt från alla gravationer
de delar av det å den förenämnda, av stadsingeniören Wennström upprättade
kartan angivna anstaltsområdet, vartill staden innehar äganderätten,

och som utgöras av

stadsägan nr 461 med omkring......... 0.8 o hektar

del av » » 462 » » ......... 10.0 3 »

» » » » 463 » » ......... 5.09 »

» » » » 468 » » ......... 0.19 »

» » vägen litt. fk » » ......... 0.0 8 »

sammanlagt omkring 16.2 5 hektar.

I överlåtelsen ingår icke å området belägen, före år 1908 uppförd byggnad,
men skall staden, vid äventyr att byggnaden eljest tillfaller kronan, vara
skyldig att bortföra dylik byggnad senast sex månader efter det kronan därom
tillsagt staden, vilken tillsägelse dock ej får ske tidigare än den 1 juli 1930.

§ 3.

De områden, som staden enligt § 2 överlåter å kronan, skall kronan, i den
mån kronan icke redan dessförinnan är i besittning av desamma, tillträda den
1 juli 1930, vid vilken tidpunkt det i Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1928
angående upplåtande till Lunds stad av vissa markområden lämnade medgivandet
skall upphöra att gälla i vad avser samtliga i anstaltsområdet enligt § 1 ingående
delar. På tiden efter den 1 juli 1930 belöpande skatter och onera för
samt avkastning av de utav staden enligt § 2 å kronan överlåtna områdena utgöras,
respektive uppbäras av kronan, med den inskränkning i avseende å byggnad,
som ovan i § 2 stadgas, varjämte staden må av det för anstalten avsedda
området med nyttjanderätt tillsvidare disponera över den å förenämnda, av
stadsingeniören Wennström upprättade kartan med bokstäverna D, E, F, G
betecknade delen, utan annat vederlag än skyldighet att svara för de å nyttjanderättsområdet
eventuellt belöpande skatter och onera, och med skyldighet

Kungl. Maj:ts proposition nr lii. 11

för staden att å fardag sex månader efter skedd uppsägning återställa marken
till kronan.

§ -t Staden

förbinder sig att för anstaltens behov upplåta mark, som erfordras för
anordnande av en huvudinfartsväg från allmänna vägen Lund—Sandby till
anstaltsområdet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som finnes angivet å
förenämnda. av stadsingeniören Wennström upprättade karta.

Den mark, som upptages av huvudinfartsvägen, skall för sig avstyckas och
i det avstyckade vägområdet meddelas servitutsinteckning till säkerhet för beståndet
av vägförbindelsen ifråga. Infartsvägen skall iordningställas och iordningställandet
Jämte nödigt underhåll bekostas av kronan, som ock ombestyr
och bekostar vägområdets avstyckning och nämnda servitutsinteckning.

Därjämte åtager sig staden att utan kostnad för kronan till gränsen för
ovanberörda anstaltsområde framdraga och sedermera i fullgott skick underhålla
ej mindre vatten-, avlopps- och elektriska starkströmsledningar än även
gasledning, därest sådan skulle av kronan före den 1 april 1932 av staden påfordras.
samtliga, ledningar av för anstaltskomplexet erforderlig kapacitet och
eljest tillfredsställande beskaffenhet, dock med skyldighet för kronan att, efter
det gasledningarna av staden nedlagts, och anstalten blivit tagen i bruk, under
en tidrymd av tio år därefter garantera staden en årlig gasförbrukning från
anstaltsområdet av minst tjugotusen kbm., åvilande det kronan, därest denna
gasförbrukning icke skulle uppnås, att erlägga betalning för den garanterade
gasmängden till för anstalten gällande priser.

* 5.

Staden förbinder sig att tillhandahålla berörda anstalt vatten, gas och
elektrisk starkström till samma priser, som till staden betalas av andra större
avnämare inom staden.

§ 6.

Kronan förbinder sig att. därest kronan vill uppföra bostadsbyggnader för
sinnesslöanstaltens personal, förlägga dessa byggnader å mark inom Lunds stad.

§ 7.

Kronan förbinder sig att mellan sinnesslöanstaltens och Lund—Revinge angränsande
järnvägsområde anordna och för framtiden underhålla stängsel av
sådan beskaffenhet, att tillträde till anstaltsområdet från järnvägsområdet förhindras.

§ S.

För tiden från och med den 1 juli 1930 och intill dess sinnesslöanstalten
blivit färdig och tagits i bruk skall staden av kronan bekomma ersättning, som
för tid intill den 30 september 1934 skall utgå med belopp, beräknat efter tolvtusen
(12,000) kronor för helt år, samt för tid efter den 30 september 1934 skall
utgå med belopp, beräknat efter tjugotusen (20,000) kronor för helt år. Ersättningsbeloppen
skola av kronan utbetalas i efterskott halvårsvis.

§ 9.

Skulle sinnesslöanstalten inom en tidrymd av 75 år, räknat från det anstalten
tagits i bruk, komma att nedläggas utan att en sjukvårdsinrättning eller annan
social institution av mot sinnesslöanstalten svarande omfattning förlägges till
platsen, skall kronan för hela det till sinnesslöanstalten nu avsedda, i § 1 här
ovan angivna området till staden utgiva ersättning med belopp, som i brist på
åsämjande bestämmes i den ordning då gällande allmänna expropriationslag
stadgar i avseende å ersättning för exproprierad mark.

12

Kungl. Majlis proposition nr 117.

§ 10.

Mom. 1. De områden — delar av stadsägorna nris 462, 463, 464 — om tillhopa
omkring 11.5 hektar, vilka jämlikt Kungl. Marits beslut den 26 oktober
1928 på visst villkor till staden upplåtits tillsvidare, skola, i den mån de icke
ingå i det i § 1 här ovan angivna anstaltsområdet eller avses i mom. 2 nedan,
den 1 juli 1930 återställas till stadens fria disposition i enlighet med bestämmelserna
i det den 15/22 november 1907 mellan kronan och staden ingångna
avtalet rörande området för Södra skånska infanteriregementets kaserner, exercisplats
och skjutbana m. m.

Morn. 2. Kronan överlåter med full äganderätt och utan särskild ersättning
till staden det å den förenämnda, av stadsingeniören Wennström upprättade
kartan med grön färg och bokstäverna K, L. M, F betecknade område, utgörande
del av stadsägan nr 464 och i areal innehållande omkring 0.09 hektar,
som icke är avsett att ingå i området för sinnesslöanstalten.

Det sålunda överlåtna området äger staden — i den män staden icke i följd
av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 26 oktober 1928 redan är i besittning
av detsamma — tillträda den 1 juli 1930, i följd varav staden skall svara för
de skatter och onera samt äga uppbära den avkastning, som för området belöper
å tiden från och med den 1 juli 1930.

§ 11.

Kronan överlåter vidare utan ersättning med full äganderätt till staden dels
stadsägan 473 eller ägolotterna nris 81 och 82 å stadens östra fäladsmark, lotterna
i areal innehållande sammanlagt 8.9280 hektar, dels ock fastigheterna V12
mantal Lilla Råbjr nr 10 eller Nilstorp nr 2 (Nilstorp 24) i Lunds socken samt
skatteaugmentsängen Maskängen i Hardeberga socken.

Såsom tidpunkt för stadens tillträde av dessa fastigheter skall räknas den
14 mars 1930. Å tiden från och med sagda dag belöpande skatter och onera för
samt avkastning av fastigheterna utgöras respektive uppbäras av staden, som
därjämte skall respektera nu gällande nyttjanderättsavtal rörande fastigheterna.

§ 12.

Kronan såsom ägare till egendomen V* mantal Arendala nris 1 och 2 med
därunder lydande Vs mantal Fiskenstrid nr 8, Vs mantal Knäholmen nr 8,
Vs mantal .Tutaslott nr 10 och V32 mantal Yxnatorp nr 6 samt V* mantal Kroneborg
nr 3 förbehåller sig vägförbindelse över de i § 11 ovan angivna fastigheterna
till allmänna vägen Lund—Sandby i huvudsaklig överensstämmelse
med en till detta avtal hörande, av stadsingeniören Magnus Wennström upprättad
och med litt. B. betecknad karta.

Beträffande den i denna paragraf omnämnda nya vägförbindelsen skall i
tillämpliga delar gälla samma bestämmelser, som finnas intagna i § 4 andra
stycket angående huvudinfartsvägen till anstalten.

§ 13.

Kronan, som själv betalar alla kostnader för erhållande av lagfart å de av
kronan genom detta avtal förvärvade fastigheter, förbinder sig därjämte att
ersätta staden vad staden visar sig hava utgivit i lagfartsstämpel och protokollslösen
vid erhållande av lagfart å dels de genom detta avtal å staden överlåtna
fastigheterna, dels ock de fastigheter, vilka enligt det mellan kronan och staden
den 15/22 november 1907 ingångna avtalet skolat överlåtas av staden å kronan
men i enlighet med särskilt förbehåll i samma avtal numera återgått till staden.

Staden och kronan skola vardera tillhandahålla motparten de av staden
respektive kronan innehavda handlingar, som erfordras för vinnande av lagfart
å de enligt denna överenskommelse överlåtna fastigheter och områden.

Kungl. Maj.-ts proposition nr lil.

13

§ U.

Staden — som jämlikt kungl, brevet den 24 maj 1928 fått till sig- återlämnade
vissa i förberörda avtal den 15/22 november 1907 avsedda fastigheter och
markområden samt jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1928 fått sig
med nyttjanderätt tills vidare upplåtna vissa andra, i nyssnämnda avtal avsedda
markområden — förklarar sig icke hava några anspråk på ersättning i
följd av Södra skånska infanteriregementets förflyttning från staden utöver
vad som medgivits genom Kungl. Maj :ts förberörda båda beslut och denna överenskommelse.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Majit och kronan erhållit det ena samt Lunds stad det andra exemplaret.
Stockholm den 5 september 1929.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

/ Sten Grönvall.

Lund den 2 september 1929.

För Lunds stad å dess drätselkammares vägnar:

FREDRIK MONTELIN.

/ Gösta Wetterlöf.

Bil. B.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev deu 21 juni 1907 förordnat, att Kungl.
Södra skånska infanteriregementet skall förläggas till Lund, så snart kasernetablissemang
för regementet blivit där uppfört, samt bemyndigat Kungl, arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet att sluta avtal med staden angående
upplåtelse av mark till övningsplats för regementet m. m., har mellan Kungl,
arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden Lund, å
andra sidan, jämlikt förberörda nådiga brev samt nådigt brev den 4 oktober
1907, varav avskrifter här vidfogas, träffats följande avtal:

§ 1.

Staden överlåter härmed till Kungl. Majit och kronan de söder örn Lund—•
Revinge järnväg belägna delarna av odaljordarna Vipeholm N iris 1 och 7 samt
Galgevången N:o 15 ävensom ägolotterna N:ris 71, 72, 73, 74 och 75 å östra
fäladen, allt tillhopa cirka sextioett (61) hektar och å närslutna karta med gula
eventuellt röda streckade gränslinjer utmärkt, därav till kaserntomt åtta hektar
inom ett å samma karta med gröna linjer begränsat område och återstoden till
exercisfält, samt vidare ett 700 å 800 meter långt och 200 meter brett område,
i areal cirka femton (15) hektar, avsett till skjutbana och beläget inom ägolotterna
Niris 88, 97, 98, 99, 100, 101, 102 och 103 å förenämnda fälad, på sätt
förslagsvis med röda eventuellt gula gränslinjer å kartan angivits, jämte erforderlig
mark för utläggning av en cirka fyra (4) meter bred väg mellan exercisfältet
och skjutbanan; och sker överlåtelsen utan ersättning, med full äganderätt
och gravationsfritt, dock under förbehåll, att, därest områdena icke längre av
Kungl. Majit och kronan tagas i anspråk för ifrågavarande militära ändamål,
desamma skola återgå i stadens ägo, med undantag endast av kaserntomten intill
en vidd av högst åtta (8) hektar.

14

K angi. Majda proposition nr 177.

§ 2.

Kaserntomten skall av Kungl. Majit och kronan tillträdas genast efter detta
kontrakts avslutande. De till skjutbana och exercisfält avsedda områdena tillträdas
den 14 mars 1909.

§ 3.

Det skall stå Kungl. Majit och kronan fritt att inom förberörda å kartan med
gröna linjer utmärkta område, vilket utöver delar av ovannämnda till kaserntomt
och exercisfält ifrågaställda mark innefattar jämväl odaljordarna Yipeholm
Niris 2—6 och ägostyckena Niris 541 och 545 å östra fäladen, förlägga
kaserntomten så, att sistnämnda jordar Vipeholm Niris 2—6 och ägostyckena
Niris 541 och 545, helt eller delvis även må inbegripas i den areal av åtta hektar,
som för kaserntomten beräknats, i vilket fall det skall staden åligga att, i den
män dessa jordar icke ägas av staden, för deras förvärv ersätta Kungl. Majit
och kronan expropriationskostnaderna, såväl löseskillingen för jorden som utgifterna
för expropriationsmålets utförande.

§ 4.

De å områdena befintliga byggnaderna förbehållas staden, med rätt för denna
att bortföra desamma inom sex månader efter det överlåtelse till Kungl. Majit
och kronan av jord i fråga skett.

§ 5.

Staden skall tillhandahålla Kungl. Majit och kronan alla erforderliga handlingar
för vinnande av lagfart å områdena, i den mån dessa icke måste genom
expropriation förvärvas, skolande kostnaden för lagfarten bestridas av Kungl.
Majit och kronan ensam.

§ 6.

Staden tillförbinder sig ombesörja, att den till åker odlade delen av den till
exercisfält avsedda marken blir, utan kostnad för Kungl. Majit och kronan, instundande
höst igenlagd och besådd till gräsvall.

§ 7.

Staden åtager sig att, likaledes utan kostnad för Kungl. Majit och kronan,
sex månader efter därom gjord tillsägelse, till kaserntomtens gräns framdraga
vatten-, avlopps- och belysningsledningar, dock att tillsägelsen därom skall
givas staden senast den 1 april det år, under vilket arbetet önskas utfört, och
att hinder på grund av arbetsinställelse icke skall räknas staden till last.

§ 8.

Regementet berättigas att erhålla vatten samt elektrisk ström till belysning
eller eventuellt lysgas till samma priser som större avnämare inom staden.

§ 9.

Den vägunderhållsskyldighet, som för närvarande åligger arrendatorerna av
de i överlåtelsen ingående ägolotterna, skall övertagas av Kungl. Majit och kronan
såsom ett dessa jordar åliggande allmänt besvär.

§ 10.

Stadens inom de överlåtna områdena belägna vattenledning från Rögle skall
bibehållas orubbad med rätt för staden till obehindrat tillträde för tillsyn å
ledningen, varjämte Kungl. Majit och kronan tillförbindes att på en sträcka av
4.5 meter på ömse sidor örn rörledningens mitt icke överbygga ledningen med
mindre än att de föreskrifter iakttagas, som drätselkammaren lämnar för ledningens
tryggande och åtkomlighet.

Kungl. Majus proposition nr 177.

15

§ 11.

Sedan regementet blivit förlagt till Lund, äger staden att vid inträffande
eldsvåda till dennas släckande erhålla all den hjälp, som kan lämnas av regementets
i eller invid garnisonsorten hemmavarande manskapsstyrka.

§ 12.

Staden förbinder sig att, så långt utrymmet det medgiver, mot stadgad ersättning
till vård i sitt epidemisjukhus mottaga jämväl regementet tillhörande
epidemiskt sjuka värnpliktiga,

§ 13.

De delar av stadens utmarker, som eventuellt komma att upplåtas till bete,
få utan ersättning begagnas för militära övningar.

§ 14.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl, arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet samt staden Lund erhållit var sitt.

Stockholm den 22 november 1907.

För Kungl, arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

M. Morton.

G. C:SON BERGMAN.

/ Axel Göransson.

Lund den 15 november 1907.

För stadsfullmäktige i Lund:
ROBERT EKLUNDH.

/ Nils af Ekenstam.