Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
1
Nr 176.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av vissa
områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad; given
Stockholms slott den 28 februari 1930.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade Kungl. Majit Stockholm-—Rimbo
järnvägsaktiebolag koncession å järnväg av 0.891 meters spårvidd från Stockholm
till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Majit, att bolaget skulle erhålla
upplåtelse för alltid av den för järnvägens anläggning behövliga, kronan tillhöriga
jord utan annan kostnad än att, vad anginge bland annat all jord å
Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet med bestämmelserna i
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. US Käft. (Nr 176.) 1
Stockholm—
Rimbo järnvägsak
tiebolags
ansökning
år
1916.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för ali-''
mänt behov.
Sedan bolagets järnväg öppnats för allmän trafik, har dess markområde inom
Stockholms stad vid några tillfällen blivit förändrat och utvidgat. Sålunda
lades till järnvägens ändstation i Stockholm, Stockholms östra station, år 1889
ett område av omkring 6,960 kvadratmeter tillhörigt Stockholms stad, därvid
dock i stället till staden avstods ett lika stort, men för jämvägsändamål
mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget enligt särskilda Kungl.
Maj :ts resolutioner genom expropriation från Djurgården förvärvat flera områden;
enligt resolution år 1893 4,379 kvadratmeter, enligt resolution år 1900
11,634 kvadratmeter, enligt resolution år 1904 5,320 kvadratmeter och enligt
resolution år 1910 13,187 kvadratmeter, jämte 605 kvadratmeter från ett till
statens järnvägar förut upplåtet område. Slutligen har jämlikt beslut av 1914
års senare riksdag medgivits upplåtelse till bolaget av två områden, dels ett
örn 18,080 kvadratmeter vid östra stationen från Djurgården och dels ett om
6,780 kvadratmeter vid Albano järnvägsstation från statens järnvägar.
I en till Kungl. Maj:! ingiven skrift av den 16 november 1916 hemställde
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, att vissa å Djurgården vid Albano och
Experimentalfältets hållplatser belägna områden, av vilka det största begränsades
i öster av bolagets järnvägslinje, i söder av statens järnvägars station vid
Albano och i väster av allmänna landsvägen från Stockholm till Roslagen, måtte
mot lägsta möjliga avgäld upplåtas till bolaget att av bolaget disponeras så
länge områdena användes för jämvägsändamål. Som skäl för sin ansökning
anförde bolaget följande:
Det hade länge varit ett önskemål, att omlastningen av gods mellan statens
järnvägar och bolagets järnvägar, vilken skedde vid Stockholms östra station,
kunde förflyttas därifrån till lämplig plats invid Albano. Utrymmet vid
Stockholms östra station vore nämligen synnerligen begränsat, och då trafiken
år efter år växte, vore det nödvändigt, att anordningarna för omlastningen förlädes
annorstädes än vid nämnda station. Det för sådant ändamål lämpligaste
området vore det på nyss angivet sätt begränsade, och å detsamma kunde lämpliga
anordningar för omlastningen mellan de båda järnvägarna utföras ävensom
vid Experimentalfältets hållplats en rangeringsbangård med tillhörande lastspår
m. m. anläggas. Bolaget erinrade slutligen, att Kungl. Maj:t den 3 december
1915 vid beviljande av koncession för bolaget å järnvägsanläggning från
Faringe till Gimo såsom villkor för sagda koncession föreskrivit bland annat,
att bolaget efter överenskommelse med järnvägsstyrelsen skulle anordna ett
förbindelsespår mellan Experimentalfältets hållplats och Albano station på sätt
Kungl. Maj :t godkände.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 3 februari 1917,
att de av bolaget till upplåtelse avsedda områdena skulle användas dels till
rangerings- och omlastningsbangård med lokomotivstallar och boställshus, dels
till stationshus för rangeringsbangården, dels ock till ett tredje huvudspår, ett
förbindelsespår mellan östra stationen och den nya bangården samt ett utdragsspår
för växlingar å bangården. Styrelsen, som funne de sålunda föreslagna
anordningarna synnerligen av behovet påkallade, tillstyrkte bolagets
ansökning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176. 3
Sedermera inkommo åtskilliga framställningar, som äga samband med förevarande
fråga.
Så hemställde styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 18 juni 1917
på anförda skäl, att Kungl. Majit med avslag å bolagets ansökning måtte reservera
ifrågavarande, för omlastningsbangård m. m. avsedda område för framtida
nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. En liknande framställning
gjordes den 12 juni 1917 av medicinalstyrelsen.
Vidare överlämnade och tillstyrkte Överståthållarämbetet med skrivelse den
25 maj 1917 en framställning av Stockholms stadsfullmäktige, däri stadsfullmäktige
på anförda skäl anhöllo, att tillstånd till en av bolagets nyanläggningar
vid Experimentalfältets hållplats föranledd förlängning av den omedelbart norr
örn hållplatsen befintliga vägporten för landsvägen från Stockholm till Roslagen
måtte meddelas endast under förutsättning av nämnda vägports vidgning
i erforderlig utsträckning för tillgodoseende av landsvägstrafikens behov. Liknande
framställning gjordes av de väghållnings skyldig a i Danderyds skeppslags
väghållningsdistrikt i skrivelse den 8 augusti 1917.
Järnvägsstyrelsen anförde i utlåtande den 23 december 1919, att då för utvidgningen
av statens järnvägars godsstation vid Albano erfordrades viss del
av nämnda för omlastningsbangård m. m. avsedda markområde och då denna
del enligt styrelsens uppfattning lämpligen borde tillhöra statens järnvägar,
styrelsen härom förhandlat med bolaget samt att därvid enighet vunnits örn ett
förslag, enligt vilket bolaget skulle erhålla endast så stor del av området, som
erfordrades för anläggning av en lokomotivstation jämte kolupplag, medan återstående
delar skulle upplåtas till statens järnvägar för utvidgning av Albano
godsstation samt för anläggning av spår för omlastning mellan statens järnvägar
och bolagets bana.
I en den 31 maj 1919 dagtecknad, av järnvägsstyrelsen med dess nyssnämnda
utlåtande överlämnad skrift inskränkte bolaget sin ansökan i enlighet med vad
järnvägsstyrelsen föreslagit.
Bolagets sålunda modifierade framställning tillstyrktes i huvudsak av riksmarskalksämbetet
den 21 juni 1920, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 14
oktober 1921, byggnadsstyrelsen den 30 augusti 1922 och järnvägsstyrelsen den
31 januari 1924, därvid dock åtskilliga villkor och inskränkningar beträffande
markupplåtelsen föreslogos.
Mot de av riksmarskalksämbetet angivna villkoren framställdes av bolaget
vissa erinringar, vilka bemötts av riksmarskalksämbetet i förnyat utlåtande
den 21 juni 1921. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog såsom villkor,
att bolaget utan ersättning skulle avstå erforderlig mark för breddning av nyssberörda
vägport samt att bolaget skulle förbinda sig att ej utöka vägporten,
förrän förslag till vägkorsningens ordnande i dess helhet blivit av Kungl. Maj :t
godkänt. Byggnadsstyrelsen framhöll såsom önskvärt, att det område, som
kunde komma att upplåtas till bolaget och till statens järnvägar att användas
såsom omlastningsbangård, icke framdroges i väster ända till landsvägen mellan
Stockholm och Roslagen utan att utmed denna väg ett bälte av minst 30
meters bredd bibehölles såsom parkområde. Byggnadsstyrelsen framställde
jämväl i övrigt vissa erinringar.
Framställningar
i ärendet
av styrelsen
för
veterinärhögskolan
m. fl.
Bolagets ansökan
modifieras
år 1919.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Förslag år
1925 till överenskommelse
mellan bolaget
och riksmarskalksämbetet.
Kronans
fastighetskommissions
av år 1925
yttrande.
Järnvägsstyrelsen meddelade, att bolaget i enlighet med ett av styrelsen omarbetat
förslag låtit den 16 november 1923 upprätta en ny sammanställningsritning
över hela den sträcka, som berördes av de ifrågasatta markupplåtelserna,
därvid de av byggnadsstyrelsen framställda önskemålen i möjligaste mån tillgodosetts.
I en till chefen för kommunikationsdepartementet ingiven skrift av den 18
mars 1925 anhöll bolaget därefter örn utverkande av Kungl. Maj:ts godkännande
av ett skriften bilagt förslag till överenskommelse mellan bolaget och
riksmarskalksämbetet angående villkor för upplåtelse till bolaget av mark från
Djurgården vid Albano och Experimentalfältets hållplatser. Berörda förslag
hade upprättats med ledning av de uttalanden och yrkanden, som gjorts i de
tidigare i ärendet avgivna utlåtandena, och riksmarskalksämbetet hade under
förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande förklarat sig intet hava att erinra
mot förslaget. Enligt detta förslag skulle bolaget, mot återställande till
riksmarskalksämbetet av ett å en av baningenjören Hj. Ekholm den 18 februari
1925 upprättad karta angivet område vid Experimentalfältets hållplats örn
cirka 2,575 kvadratmeter, vilket genom expropriation förvärvats från Djurgården,
i utbyte med äganderätt erhålla så stora delar av vissa andra ä berörda
karta angivna områden, som vid laga ägoutbyte kunde komma att tillerkännas
bolaget. Vidare skulle riksmarskalksämbetet till bolaget upplåta
de områden utmed bolagets järnväg mellan östra stationen och kronolägenheten
Lilla Frescati — med undantag av nyssnämnda till förvärv med äganderätt
avsedda områden — vilka å förut omförmälda, den 16 november 1923 upprättade
sammanställningsritning betecknats med grön streckning, att av bolaget
nyttjas så länge de användes för järnvägsändamål. För dessa områden,
vilkas sammanlagda ytinnehåll utgjorde omkring 18,000 kvadratmeter men
vilkas definitiva areal skulle bestämmas i enlighet med en i laga ordning av
lantmätare upprättad karta, skulle bolaget erlägga en årlig avgäld av 50 öre
för kvadratmeter, att utgå från den dag bolaget, efter därom sex månader i
förväg till riksmarskalksämbetet gjord anmälan, toge marken i anspråk. För
områdena gällande arrendeavtal skulle respekteras av bolaget, varjämte växande
träd å området förbehöllos kronan. Slutligen skulle riksmarskalksämbetet
förbinda sig att för framtida utläggning av ytterligare ett järnvägsspår reservera
vissa, å förenämnda den 16 november 1923 upprättade sammanställningsritning
med blå färg streckade områden utmed banan mellan östra stationen och
Lilla Frescati.
Sedan kronans fastighetskommission av år 1925 den 5 oktober 1928 erhållit
remiss å ärendet, har kommissionen den 31 januari 1929 avgivit utlåtande, vari
anföres bland annat följande.
Bolagets ansökan omfattade flera områden. Ett av dessa områden avsågs
enligt den ursprungliga ansökningen för lokstation, kolupplag, rangeringsbangård
och omlastningsplats samt var beläget väster örn och i anslutning till
Rimbobanans nuvarande område och angränsades i övrigt mot söder av statens
järnvägars område och mot nordväst av allmänna landsvägen Stockholm—•
Roslagen. Bolaget hade sedermera inskränkt sin ansökan, i vad avsåge detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
5
område, i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, så att området numera omfattade
mark endast för lokstation och kolupplag (omkring 10,100 kvm.).
Upplåtelse av detta område sådant det angåves å en av kommissionen från
bolaget införskaffad, av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättad karta
ansåge sig kommissionen kunna tillstyrka, dock endast på vissa andra villkor
än de i förenämnda förslagsavtal angivna. Sålunda syntes böra stadgas, att,
därest det ifrågavarande området icke toges i anspråk för avsett ändamål inom
viss tid. förslagsvis 10 år efter Kungl. Maurts beslut om områdets upplåtelse,
det meddelade tillståndet skulle upphöra att gälla. Vidare kunde kommissionen
ej tillstyrka upplåtelse mot en, en gång för alla bestämd nyttjanderättsavgäld,
utan ansåge, att avgälden borde med vissa tidsintervaller underkastas
revidering med hänsyn till sig då företeende omständigheter, i främsta rummet
inträdda förändringar nied avseende å markvärdet. Då markvärdets fluktuationer
inom detta, invid Stockholms planlagda delar belägna område kunde
förutsättas icke enbart bero av penningvärdets variationer utan järnvä! av andra
faktorer, vore det för det av kommissionen åsyftade ändamålet icke tillräckligt,
att exempelvis genom avgäldens anknytning till markegång — d. v. s.
att avgälden bestämdes i viss kvantitet spannmål, att lösas efter markegångspris
— låta avgälden växla med penningvärdet. Det syntes, för att nå det av
kommissionen avsedda syftet, vara nödvändigt, att avgälden bestämdes för allenast
viss period i sänder. Denna period kunde, därest avgälden därjämte direkt
anknötes till markegången, göras längre, än örn dylik anknytning ej skedde;
i senare fallet syntes varje avgäldsperiod kunna givas samma längd, som tiden
för nyttjanderättsupplåtelser i allmänhet å Djurgården eller 20 år, varemot
vid anknytning till markegången avgäldsperioden syntes kunna sättas till det
dubbla eller 40 år. För första avgäldsperioden torde kunna godtagas den av
riksmarskalksämbetet och bolaget i förslagsavtalet överenskomna avgälden.
För en var följande avgäldsperiod syntes avgälden böra, därest parterna icke
kunde enas om beloppet, bestämmas av en nämnd, utsedd på sätt gällande allmän
expropriationslag föreskreve i fråga örn expropriationsnämnd.
Vad anginge de övriga områden, vilka bolaget önskat få till sig upplåtna
med nyttjanderätt men enligt förenämnda förslagsavtal delvis skulle med äganderätt
överlåtas å bolaget, och vilka områden varit avsedda för anläggande av
nya spår och nytt stationshus vid Experimentalfältets hållplats, finge kommissionen
framhålla följande. I anledning av framställningen i denna del hade
Stockholms stadsfullmäktige i en av Överståthållarämbetet med tillstyrkan den
25 maj 1917 överlämnad skrivelse anhållit, att tillstånd till den förlängning av
den omedelbart norr örn Experimentalfältets hållplats belägna vägporten för
landsvägen från Stockholm till Roslagen, som skulle möjliggöras genom upplåtelsen
i förevarande del, måtte meddelas endast under förutsättning av vägportens
vidgning i enlighet med landsvägstrafikens behov. Liknande framställning
hade gjorts av Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt. Sedan samtliga
myndigheter i sina utlåtanden uttalat sig för, att den av bolaget i nu ifrågavarande
delar sökta upplåtelsen icke borde medgivas med mindre samtidigt
tryggades möjligheten att vidga sagda vägport och tillfartsvägarna till densamma,
hade, med beaktande av vad myndigheterna sålunda uttalat, i förenämnda,
mellan riksmarskalksämbetet och bolaget uppgjorda förslagsavtal intagits
vissa bestämmelser rörande upplåtande av nu ifrågavarande områden.
Enligt dessa bestämmelser skulle bolaget genom ägoutbyte av kronan förvärva
den av bolaget vid sagda hållplats åstundade marken mot viss bolaget tillhörig
mark. som nu inginge i järnvägsområdet och vore belägen vid samma
hållplats. Bolaget skulle tillika medgiva breddning av själva vägporten och
upplåta sådan härför och för breddning av tillfartsvägarna erforderlig mark,
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
som efter ägoutbytet vore i bolagets ägo. Avtalet utginge tillika från, att
kronan av de områden, vilka vid ägoutbytet tillf olle kronan, skulle till vidgningen
av berörda vägport och Roslagsvägen tillsläppa erforderliga arealer.
Kronan skulle slutligen enligt avtalet förbinda sig att reservera vissa områden
utmed järnvägen mellan Stockholms östra station och Lilla Frescati hållplats
för ett eventuellt utläggande av ytterligare spår till Rim hohan an.
Enligt vad bolaget under de med kommissionen företagna underhandlingarna
meddelat, hade bolaget icke för avsikt att för det dåvarande eller under överskådlig
framtid genomföra de planer på utläggande av ett ytterligare spår samt
ombyggnad av Experimentalfältets hållplats, som läge till grund för framställningen
i förevarande del. Därtill komme, att utläggande av ett ytterligare spår
till banan förutsatte än ytterligare förvärv av kronomark, särskilt Djurgårdsmark.
Bolaget hade fördenskull förklarat sig icke vilja vidhålla ansökningen
i förevarande del.
Med hänsyn till vad sålunda dåmera förekommit, ansåge sig kommissionen
böra hemställa, att bolagets framställning i denna del icke skulle föranleda någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Enligt kommissionens förslag skulle alltså till bolaget upplåtas allenast det
för lokstallar och kolupplag avsedda, i kommissionens yttrande först omhandlade
området.
I skrivelse den 1 februari 1929 till chefen för kommunikationsdepartementet
har bolaget därefter återkallat sin framställning i vad densamma avsåge
mark, som skulle ingått i det i 1925 års förberörda förslagsavtal angivna ägoutbytet
mellan kronan och bolaget.
Djurgårdsförvaltningen har i yttrande den 15 januari 1930 och riksmarskalksämbetet
i utlåtande den 20 januari 1930 förklarat sig icke hava något
att erinra mot att nyssberörda ägoutbytesförslag förfölle, ej heller i övrigt mot
de av kronans fastighetskommission föreslagna inskränkningarna i och ändrade
villkoren för markupplåtelsen till bolaget.
Upplåtelse
till Stockholms
stad av
mark vid
Experimentalfältets
vägundergång.
I sitt berörda utlåtande den 31 januari 1929 har kronans fastighetskommission
ytterligare anfört följande.
Kommissionen ville i det sammanhanget icke underlåta att uttala att, därest
Stockholms stad önskade vidtaga sådan vidgning av vägporten vid Experimentalfältet
och Roslagsvägen mellan stadens planlagda område och fram till
vetenskapsstaden, som i ärendet antytts, kommissionen ansåge sig — med hänsyn
till de särskilda omständigheterna härvidlag och under uttryckligt framhållande
av, att detta medgivande från kronans sida icke finge tagas till
intäkt för bifall till andra liknande framställningar — böra tillstyrka, att kronan
utan ersättning uppläte för vidgningen erforderlig mark så länge den användes
för avsett ändamål. Skulle vidgningen ske under sådan i B. B. 25 kap.
avsedd form, att jämväl de till vidgning av den nuvarande vägen utlagda delarna
av kronans mark komme att ingå i allmän landsväg, syntes jämväl äganderätten
till berörda kronomark böra utan ersättning avstås till staden.
Med anledning av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Majit den 13
februari 1929 Överståthållarämbetet att lämna Stockholms stadsfullmäktige
tillfälle att avgiva yttrande i ärendet i vad avsåge fråga örn vägport vid Experimentalfältets
hållplats samt att inkomma till Kungl. Majit med det ytt
-
vKungl. Maj:ts proposition nr 176. 7
rande, som i anledning därav kunde komma att avgivas, ävensom med eget
utlåtande.
Sedan ärendet därefter inkommit till stadens myndigheter, anförde stadens
fastighetsnämnd i ett till stadskollegiet avgivet yttrande bland annat.
Vidgningen av den vid Experimentalfältets hållplats belägna vägporten
jämte närliggande delar av Roslagsvägen vore oundgänglig av hänsyn till trafiken.
Stadsfullmäktige hade också vid behandlingen av 1928 års stat medgivit,
utförande av ifrågavarande vidgning samt anslagit medel härför. För
vägvidgningen erfordrades vissa markområden, tillhöriga Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, beträffande vilka områden fastighetsnämnden träffat preliminär
överenskommelse med bolaget, att de kostnadsfritt skulle ställas till
stadens förfogande, sa länge de användes för gatuändamål. Härutöver erfordrades
vissa kronan tillhöriga, å en av förste ingenjören Gr. Ernst Eggert den
29 augusti 1929 upprättad karta med grön färg angivna områden, i areal innehållande
tillhopa 460 kvadratmeter. Frågan örn sistnämnda marks upplåtande
för vägändamål hade berörts av kronans fastighetskommission av år 1925 i
utlåtande till Kungl. Majit den 31 januari 1929 rörande vissa markbyten mellan
kronan och förenämnda järnvägsbolag. Av utlåtandet framginge, att kommissionen
tillstyrkte kostnadsfri upplåtelse av såväl nu för vägvidgningen erforderlig
mark som den kronans mark, som framdeles kunde komma att erfordras
för Roslagsvägens vidgning mellan stadens planlagda område och fram till
vetenskapsstaden. Med stöd av detta uttalande syntes stadsfullmäktige böra
hos Kungl. Majit göra framställning örn kostnadsfri upplåtelse av den kronans
mark, varom här vore fråga, så länge den användes för avsett ändamål.
I enlighet härmed hemställde fastighetsnämnden, att stadsfullmäktige ville
hos Kungl. Majit göra framställning örn, att den kronan tillhöriga mark vid
Experimentalfältets station, som enligt vad nämnden förut anfört erfordrades
för ifrågavarande vägvidgning, måtte för ändamålet-kostnadsfritt ställas till
stadens förfogande.
I skrivelse den 30 september 1929 hava därefter stadsfullmäktige hos Kungl.
Maj :t gjort hemställan i enlighet med nyssnämnda förslag.
Överståthållarämbetet har i skrivelse den 5 november 1929 tillstyrkt stadens
framställning.
Djurgårdsförvaltningen och riksmarskalksämbetet hava i sina förberörda
yttranden den 15 respektive den 20 januari 1930 förklarat sig dels icke hava
något att erinra mot att den Djurgårdsmark örn tillhopa 460 kvadratmeter,
som enligt Eggerts förenämnda karta erfordrades för vidgning av Experimentalfältets
vägport jämte närliggande delar av Roslagsvägen, kostnadsfritt
upplätes till Stockholms stad, dels ock förutsätta att de komme att sättas i
tillfälle avgiva yttranden, därest framdeles kunde komma att föreligga ansökning
från Stockholms stad angående ytterligare vidgning av Roslagsvägen
å dess sträckning från stadens planlagda område fram till vetenskapsstaden.
Vad angår de områden, vilka innefattades i den av Stockholm—Rimbo jämvägsaktiebolag
i november 1916 gjorda framställningen, har bolaget numera,
såsom den lämnade redogörelsen visar, för närvarande behov av upplåtelse endast
beträffande det väster örn bolagets nuvarande mark belägna, för lokstation
och kolupplag avsedda område örn cirka 10,100 kvadratmeter, som finnes
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
angivet å förenämnda av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättade karta.
För sistsagda områdes upplåtelse till bolaget synas fullgiltiga skäl vara anförda,
och jag anser mig därför böra tillstyrka, att riksdagens medgivande utverkas
till områdets upplåtande till bolaget i den mån och för den tid det användes
för järnvägsändamål. Såsom villkor för upplåtelsen torde böra uppställas,
att bolaget till djurgårdskassan erlägger avgäld med belopp, som för tiden intill
den 1 april 1949 skall utgöra 50 öre per kvadratmeter upplåten mark men
beträffande tiden därefter skall bestämmas för tjugu år i sänder i början av varje
avgäldsperiod. Kunna parterna därvid icke enas örn avgäldsbeloppet, torde
beloppet böra fastställas av en nämnd, utsedd på sätt gällande lag föreskriver
i fråga örn expropriationsnämnd. Vid upplåtelsen torde böra fogas
det förbehåll, att, därest bolaget icke inom tid, som Kungl. Majit bestämmer,
tager det upplåtna området i anspråk för järnvägsändamål, upplåtelsen
skall anses hava förfallit. I samband med upplåtelsen torde vidare böra meddelas
sådana detaljbestämmelser rörande tillträdesdag, tid och sätt för avgäldens
erläggande, avstyckning av det upplåtna området samt skyldighet för
bolaget att bestrida därmed förbundna kostnader m. m., som Kungl. Majit må
finna nödiga.
Det område örn 6,780 kvadratmeter av statens järnvägars mark vid Albano
station, som på sätt förut anförts enligt medgivande av 1914 års senare riksdag
må upplåtas till bolaget, har detta icke ännu tillträtt och området torde
enligt ett av bolaget lämnat meddelande icke bliva erforderligt för något bolagets
järnvägsändamål, därest den nu föreslagna upplåtelsen kommer till stånd.
Med hänsyn härtill synes den nu ifrågasatta markupplåtelsen böra förbindas
med föreskrift örn, att den bolaget medgivna rätten att få sig upplåtet angivna,
statens järnvägar tillhöriga område vid Albano örn 6,780 kvadratmeter icke
längre skall gälla.
Någon anledning att i förevarande sammanhang — på sätt 1925 års förberörda
förslagsavtal avsåg — förbinda kronan att, med hänsyn till framtida
markbehov för utläggning av ytterligare spår, reservera eller bibehålla fri från
bebyggelse viss kronans mark invid järnvägens område synes mig icke föreligga.
Vad därefter angår frågan örn upplåtelse till Stockholms stad av sådan
kronans mark, som erfordras för vidgning av vägporten vid Experimentalfältet
jämte närliggande delar av Roslagsvägen, så torde stadens framställning
härutinnan böra tillmötesgås. Till staden lärer då böra utan ersättning
upplåtas, att av staden disponeras så länge den användes för avsett ändamål,
all den kronans mark, som enligt den här förut omförmälda, av kaptenen
G. Ernst Eggert i augusti 1929 uppgjorda kartan erfordras för breddning av
själva vägporten jämte tillfartsvägarna. Skulle emellertid senare visa sig
erforderligt att vidga även övriga delar av Roslagsvägen å dess sträckning
mellan Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden
vid Frescati, synes, på sätt kronans fastighetskommission förordat, kronan
på därom då gjord framställning böra medgiva avgiftsfri upplåtelse av jämväl
den mark, som erfordras för denna ytterligare vägvidgning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
9
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag må, på huvudsakligen
de villkor, som angivits i statsrådsprotokollet, av
Kungl. Djurgårdens mark upplåtas det å omförmälda, av baningenjören
Hj. Ekholm år 1928 upprättade karta angivna området
örn ungefär 10,100 kvadratmeter,
ävensom att till Stockholms stad må av kronans mark, i den
mån och för den tid densamma av staden användes för trafikändamål,
utan ersättning upplåtas, dels de å förenämnda, av
kaptenen G. Ernst Eggert upprättade karta angivna områdena
för breddning av vägporten vid Experimentalfältet jämte tillfartsvägar,
dels ock i den omfattning Kungl. Maj:t prövar
skäligt de områden, som kunna erfordras för Roslagsvägens
vidgning jämväl å övriga delar av dess sträckning mellan
Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden
vid Frescati.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen*
Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. H3 haft. (Nr 176.)
2