Kungl. Majlis proposition Nr 164.
1
Nr 164.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående kapitalökning för
industrilånefonden; given Stockholms slott den 28 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Georg Bissmark.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark
Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Bissmark:
Med bifall till av Kungl. Majit i propositionen nr 196 till 1927 års riksdag
därom framställt förslag medgav samma års riksdag, att lån finge
från den dåvarande torvindustrilånefonden, vars benämning skulle ändras till
»industrilånefonden», lämnas till även andra fabriker och industriella företag
än de till torvhanteringen hörande.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 131 höft. (Nr 16b.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.
Enligt en inom statskontoret den 21 oktober 1929 upprättad kalkyl över
industrilånefondens dåvarande disponibla kapitaltillgångar redovisades samma
tillgångar på följande sätt:
Hos riksgäldskontoret innestående ej lyftade anslagsmedel
........................................................... 1,200,000: —
Å statsverkets giroräkning den 15 oktober 1929
innestående kapitalmedel .................................... 309,397: 55 1,509,397: 55
Avgå redan anvisade, ej lyftade lån............................................ 213,850: —
Den 15 oktober 1929 återstående, för nya anvisningar disponibla
medel ................................................................................... 1,295,547: 5 5.
Därjämte beräknades i amorteringar inflyta till fonden under då återstående
del av budgetåret omkring 125,000 kronor och under senare halvåret 1930
omkring 75,000 kronor.
Genom beslut den 24 januari 1929 har Kungl. Majit efter kommerskollegii
tillstyrkan beviljat inalles 7 olika företag lån från fonden till ett sammanlagt
belopp av 405,000 kronor. I anledning av ansökningar örn lån från 4 andra
företag örn tillhopa 265,000 kronor har kollegium vidare tillstyrkt utlämnande
av ett sammanlagt lånebelopp om 90,000 kronor. Under förutsättning att
ytterligare lån till sistnämnda belopp, 90,000 kronor, bliva anvisade, skulle,
inberäknat under innevarande budgetår efter den 15 oktober 1929 inflytande
amorteringar men frånsett beviljade, men eventuellt ej i anspråk tagna
lånebelopp, vid samma budgetårs utgång för utlämnande av nya industrilån
finnas tillgängligt ett belopp av i runt tal (1,295,000 + 125,000 — 405,000
— 90,000 =) 925,000 kronor. Emellertid kommer detta belopp icke att bliva
disponibelt för den låneverksamhet, varom nu är fråga. Anledningen härtill
är följande.
I skrivelse den 17 februari 1928, nr 20, anmälde riksdagen, att riksdagen
med bifall till av Kungl. Majit framställt förslag beslutat, att reservationsanslag
Ange, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången befunnes
lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det,
å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört (riksstatsåret), dock med rätt för
Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild
olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare
högst ett år. I anslutning till riksdagens ifrågavarande skrivelse
utfärdade Kungl. Majit sedermera den 14 juni 1928 kungörelse med vissa
bestämmelser angående äldre reservationsanslag, däri förordnades bland
annat, att beträffande anslag, som sist anvisats å riksstaten för tiden 1
januari—30 juni 1923 eller å tidigare stat, skulle såsom riksstatsår anses
budgetåret 1926/1927.
I förenämnda den 21 oktober 1929 upprättade kalkyl över industrilånefondens
dåvarande disponibla kapitaltillgångar ingår ett belopp av 1,200,000
kronor, utgörande reservation å ett sist å riksstaten för år 1919 under utgifter
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.
för kapitalökning av lånemedel anvisat anslag till torvindustrilånefonden.
Genom beslut den 20 juni 1929 har Kungl. Majit med tillämpning av
nyss återgivna bestämmelser medgivit, att statskontoret må av nämnda anslag
under budgetåret 1929/1930 använda ett belopp av högst 1,200,000 kronor
för utbetalande jämlikt gällande bestämmelser av lån från industrilånefonden.
Jämlikt riksdagens förenämnda skrivelse den 17 februari 1928 kan emellertid
ifrågavarande anslag efter innevarande budgetårs utgång ej fortsättningsvis
anlitas. Vad som den 30 juni 1930 kan återstå av detsamma kommer
att i riksbokslutet för budgetåret 1929/1930 omföras till inkomsttitel för i
anspråk tagna reservationer.
Av de lämnade uppgifterna framgår, att industrilånefondens disponibla Departements
chefen
kapitaltillgångar
vid löpande budgetårs utgång komma att, till följd av
omständigheter för vilka ovan redogjorts, vara alldeles uttömda. Vid 1931
års ingång skulle för mötandet av då föreliggande nya lånebehov finnas
tillgängligt endast ett belopp av omkring 75,000 kronor, motsvarande de
amorteringar, som beräknas komma att inflyta under senare halvåret 1930.
För jämförelse med denna siffra bör framhållas, att till behandling under år
1929 förelågo ansökningar örn lån från fonden till ett sammanlagt belopp
av 1,707,500 kronor, varav lån å inalles 810,000 kronor beviljades. Av de
vid 1930 års ingång föreliggande låneansökningarna, som avsågo ett sam''
manlagt lånebelopp av 930,000 kronor, hava, såsom redan omnämnts, lån
till ett belopp av 405,000 kronor redan beviljats, medan ansökningar örn
lån örn tillhopa 265,000 kronor ännu icke slutligt prövats. De nu anförda
siffrorna ådagalägga, att kapitaltillgången å fonden kommer att
bliva alldeles otillräcklig för täckande av lånebehovet efter den automatiska
indragningen av det äldre reservationsanslaget. För fortsättande av
denna utlåningsverksamhet, för vilken statsmakterna fastställt ändrade
grunder så sent som år 1927, är det alltså nödvändigt att på riksstaten för
nästa budgetår uppföra ett nytt anslag, i stället för det bortfallande, för
kapitalökning åt industrilånefonden. Anslaget torde böra bestämmas till
900,000 kronor att i sin helhet täckas av lånemedel.
I anslutning härtill bör å riksstatsförslagets inkomstsida titeln »övriga
lånemedel» höjas med motsvarande belopp.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till kapitalökning för industrilånefonden å riksstaten för budgetåret
1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlå
ningsfonder»
anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 900,000,
att utgå av lånemedel,
dels ock vid bifall härtill höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1930/1931 under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga
lånemedel» med motsvarande belopp.
4
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 164.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
800505. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.