Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
1
Nr 16.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av ett mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal
nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten den 14
maj 1926; given Stockholms slott den 9 januari 1930.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsocb
utrikesdepartementsärenden för den 26 november 1929 och över handelsärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 30 november
1929 mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch
sjöfartstraktaten den 14 maj 1926, jämte därtill hörande slutprotokoll,
vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av berörda tillläggsavtal
och slutprotokoll.
GUSTAF.
Vilhelm Lundvik.
Bihang till riksdagens protokoll 1930.
1 sami.
13 höft. (Nr 16.)
1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 16.
Tilläggsavtal nr 2 till handels- och
sjöfarts traktaten mellan Sverige och
Tyska Riket den 14 maj 1926.
Mellan Sverige och Tyska Riket
har överenskommelse träffats örn
nedanstående tilläggshestämmelser
till handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 och tilläggsavtalet
den 11 december 1928:
Zweites Zusatzabkommen zu dem
Handels- und Schiffahrtsvertrag vom
14. Mai 1926zwischen demDeutschen
Reich und dem Königreich Schweden.
Zwischen dem DeutschenReichund
dem Königreich Schweden sind die
nachstehenden Zusatzvereinbarungen
zu dem Handels- und Schiffahrtsvertrag
vom 14. Mai 1926 und dem
Zusatzabkommen vom 11. Dezember
1928 getroffen worden:
Artikel 1.
Artikel 1.
I tariff A »Införseltullar i Tyskland»
införas följande ändringar:
Der Tarif A »Zölle bei der Einfuhr
nach Deutschland» wird, wie
folgt, geändert:
Nr
i tyska
tulltaxan
-
Varans benämning
Tullsats
för 100 kg
Rink.
Nr. des
deutschen
Zolltarifs
-
Benennung des Gegenstandes
Zollsatz
fur 1 dz
RM
1. Nr 1, 2, 3 och 4 utgå.
1. Die Nr. 1, 2, 3 und 4 werden gestrichen.
2. Följande nr »ur 27» tillfogas: 2. Die folgende Nr. »aus 27» wird neu
eingefiigt:
ur 27 | Timotejhö ....................| fritt aus 271 Timotheheu .................j frei
3. Nr 103 erhåller följande lydelse:
103
Nötkreatur, levande ...
Anmärkning. Tull satsen för
nötkreatur till slakt utgör under
år 1930 för ett antal av
högst 5,000 st. och från och
med år 1931 för ett årligt
antal av högst 6,000 st. 16
Rmk. för 100 kg levande vikt.
Skulle kontingenten på 6,000
st. enligt den tyska tullförvaltningens
förteckningar utnyttjas
till minst 90 % under något
av åren 1931 till och med
1933, så ökas det årliga antalet;
från och med det därpå
följande året till 7,000 st. Fördelningen
av kontingenterna
för 100
kg
levande
vikt
24.5 0
3. Die Nr. 103 erhält folgende Fassung:
103
Rindvieh, lebend
fur 1 dz
Anmerkung. Der Zollsatz je
dz Lebendgewicht beträgt flir
Rindvieh zu Schlachtzwecken
im Jahre 1930 flir eine Gesamtmenge
bis zu 5,000 Stuck,
vom Jahre 1931 ab flir eine
Gesamtmenge bis zu 6,000
Stuck jährlich 16 RM. Sollte
das Kontingent von 6,000 Stuck
nach den Anseli reibungen der
deutschen Zollverwaltung in
einem der Jahre 1931 bis einschliesslich
1933 zu 90 v. H.
oder mehr ausgenutzt werden,
so erhöht sich die jährliche
Kontingentsmenge von dem
Lebendgewicht
24.5 0
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
3
Nr i tyska |
Varans benämning |
Tullsats |
Nr. des |
Benennung des Gegenstandes |
Zollsatz |
förbehålles åt svenska rege-ringen, som skall meddela tyska Rätten attförtullanötkreatur |
darauf folgenden Jahre al) ant Die Befugnis zur Abfertigung |
4. Nr 104 erhåller följande lydelse:
104 | Får, levande .................| 22.5o
5. Nr 106 utgår.
4. Die Nr. 104 erhält folgende Fassung:
104 |Schafe, lebend...............| 22.5 0
5. Die Nr. 106 wird gestrichen.
6. Hittillsvarande nr »ur 108» utgår 6. Die bisherige Nr. »aus 108» wird
och i stället införes följande nya gestrichen und dafiir folgende neue
nr »ur 108»:
ur 108
ur 108
Nr. »aus 108» eingefugt:
Huvuden och fötter av |
aus108 |
Köpfe und Spitzbeine |
svin, tungor, hjärtslag, |
von Schweinen, Zung- |
|
njurar, mellangärden, |
en, Herz, N iere, Zwerch- |
|
mjältar, lungor, luft- |
f eli, Milz, Lungen, Luft- |
|
strupar av kreatur (med |
röhren von Vieh (aus- |
|
undantag av fjäderfä), |
genommen Federvieh), |
|
färska (icke frusna) .. |
18 |
frisch (nicht gefroren) |
Levrar av kreatur (med |
aus108 |
Lebern von Vieh aus- |
undantag av fjäderfä), |
genommen Federvieh), |
|
färska (icke frusna) |
16 |
frisch (nicht gefroren) |
Anmärkning. Huvuden och |
Anmerkung. Köpfe und Spitz- |
|
fötter av svin, tungor, levrar, |
beine von Schweinen, Zun- |
|
hjärtslag, njurar, mellangär |
gen, Lebern, Herz, Niere, |
|
den, mjältar, lungor, luft- |
Zwerchfell, Milz, Lungen, |
|
strupar av kreatur (med |
Luftröhren von Viell (aus- |
|
undantag av fjäderfä) skola, |
genommen Federvieh), alle |
|
örn de beströtts med salt |
diese lediglich zurErhaltung |
|
eiler begjutits med saltvatten |
während der Versendung |
|
uteslutande till bevarande |
durch Bestreuen mit Salz |
|
under transporten, fördrag b- |
oder durch Regiessen mit |
|
mässigt tullbehandla» icke |
Salzwasser eingesalzen, wer- |
|
såsom enkelt tillredda utan |
den vertra*» smässig nicht als |
|
såsom färska. |
cinfach zubereitet, sondern |
|
als frisch verzollt. |
18
16
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
Nr
i tyska
tulltaxan
-
Tarans benämning
Tullsats
tor 100 kg
Rmk.
Nr. des
deutschen
Zolltarifs
-
Benennung des Gegenstandes
Zollsatz
flir 1 dz
RM
7. Följande nr »ur 123» tillfogas:
nr 1231 Hummer.......................|brutto200
8. Anmärkningen till nr 135 erhåller
följande lydelse:
Anmärkning till nr 135. Medgiver
Tyskland tredje land
fördragstullsatser för någon
särskild sort hård ost, skall
den lägsta av dessa tullsatser
tillämpas på svensk hård ost.
Artikel 2.
I artikel 23, andra stycket, första
punkten, av traktaten den 14 maj
1926 ersättas orden »och förbliver
från nämnda dag gällande under
en tid av tre år» med orden »och
förbliver gällande till och med den
31 december 1932».
Artikel 3.
Detta tilläggsavtal, som är avfattat
i två exemplar på svenska och tyska
språken, skall, å båda sidor efter
de lagstiftande församlingarnas godkännande,
ratificeras. Ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt
utväxlas i Stockholm. Tilläggsavtalet
träder i kraft den dag, då ratifikationshandlingarna
utväxlas, och
kan endast uppsägas tillsammans
med handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 samt det första tillläggsavtalet
den 11 december 1928.
7. Die folgende Nr. »aus 123» wird nen
eingefugt:
aus 1231 Hummern | rh 200
8. Die »Anmerkung zu Nr. 135» erhält
folgende Fassung:
Anmerkung zu Nr 135. Falls
Deutschland dritten Ländern
flir irgendeine besondere Sorte
von Hartkäse vertragsmässige
Zollsätze zugestehen sollte, so
wird auf schwedischen Hartkäse
der niedrigste dieser
Zollsätze angewendet werden.
Artikel 2.
In Artikel 23 Absatz 2 Satz 1 des
Vertrages vom 14. Mai 1926 werden
die Worte »und bleibt von diesem
Tage an drei Jahre in Geltung» ersetzt
durch die Worte »und bleibt
bis zum 31. Dezember 1932 in
Geltung».
Artikel 3.
Dieses Zusatzabkommen, das in
doppelter Urschrift in deutscher und
in schwedischer Sprache ausgefertigt
ist, soll, beiderseits nach Zustimmung
der gesetzgebenden Körperschaften,
ratifiziert werden. Die Ratifikationsurkunden
sollen so bäld als möglich
in Stockholm ausgetauscht werden.
Das Zusatzabkommen tritt arn Tage
des Austauschs der Ratifikationsurkunden
in Kraft und kann nur
gemeinsam mit dem Handels- und
Schiffahrtsvertrag vom 14. Mai 1926
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
5
Till bekräftelse härav hava de
fullmäktige, efter ömsesidigt företeende
av sina i god och behörig
form befunna fullmakter, undertecknat
detta tilläggsavtal.
Berlin den 30 november 1929.
E. af Wirsén
Sveriges Minister i Berlin.
und dem ersten Zusatzabkommen vom
11. Dezember 1928 gekiindigt werden.
Zu Urkund dessen haben dieBevollmächtigten
nach gegenseitiger Mitteilung
ihrer in guter und gehöriger
Form befundenen Vollmachten dieses
Zusatzabkommen unterzeichnet.
Berlin, arn 30. November 1929.
Dr. Carl von Schubert
Staatssekretär des Auswärtigen Amts.
Max Waldeck
Geheimer Regierungsrat,
Ministeri alratim Reichswirtschaftsministerium.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet denna dag
av andra tilläggsavtalet till svensktyska
handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 hava undertecknade
fullmäktige förklarat, att överenskommelse
råder örn följande punkter:
1.
Till artikel 1, punkt 2:
Såsom timotejhö skall anses
endast sådant hö, som uppenbarligen
övervägande, d. v. s. till
mer än hälften, består av timotej
(Phleum pratense).
2. Till artikel 1, punkt 3:
Införseln av levande nötkreatur
till slakt får av hänsyn till
veterinärpolisväsendet endastäga
rum över tysk sjögränstullplats
för omedelbar nedslaktning i sjögränsslakthus.
3. Till artikel 2:
Den av Tyskland verkställda
uppsägningen av den svensktyska
handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 skall upphöra
att verka, örn det denna dag
undertecknade tilläggsavtalet blir
å båda sidor ratificerat, och ratifikationshandlingarna
utväxlas
före den 15 februari 1930.
Till bekräftelse härav hava de fullmäktige
undertecknat detta protokoll
i Berlin den 30 november 1929.
E. af Wirsén
Sveriges Minister i Berlin.
Schlussprotokoll.
Bei der heute erfolgten Unterzeichnung
des zweiten Zusatzabkommens
zum deutsch-schwedischen
Handels- und Schiffahrtsvertrag vom
14. Mai 1926 haben die unterzeiehneten
Bevollmächtigten erklärt, dass
Einverständnis fiber f olgende Punkte
besteht:
1. Zu Artikel 1 Ziffer 2:
Als Timotheheu ist nur solches
Heu anzusehen, das offensichtlich
tiberwiegend, d. h. zu mehr als
der Hälfte, aus Timothe (Phleum
pratense) besteht.
2. Zu Artikel 1 Ziffer 3:
Die Einfuhr von lebendem Rindvieh
zu Schlachtzwecken darf
aus veterinärpolizeilichen Grunden
nur fiber eine deutsche Seegrenzzollstelle
zur sofortigen
Abschlachtung in einem Seegrenzschlachthaus
erfolgen.
3. Zu Artikel 2:
Die von Deutschland ausgesprochene
Ktindigung des deutschschwedischen
Handels- und Schiffahrtsvertrags
vom 14. Mai 1926
wird gegenstandslos, wenn das
heute unterzeichnete Zusatzabkommen
beiderseits ratifiziert
wird und die Ratifikationsurkunden
vor dem 15. Februar
1930 ausgetauscht werden.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten
dieses Protokoll zu
Berlin arn 30. November 1929 unterzeichnet.
Dr. Carl von Schubert
Staatssekretär des Auswärtigen Amts.
Max Waldeck
Geheimer Regierungsrat,
Ministerialrat im Reichswirtschaftsministerium.
Kungl. Majus proposition Nr 16.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna föi
finans- och jordbruksdepartementen:
»Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket den
U maj 1926 blev från tysk sida den 26 juni 1929 uppsagd att träda urkraft
den 15 februari 1930. Anledningen härtill var, att man i Tyskland
ämnade företaga en allmän revision av tullsatserna för jordbruksprodukter
och därför önskade bliva befriad från de bestämmelser i traktaten,
varigenom handlingsfriheten i detta avseende var hunden. Rörande tillkomsten
och innebörden av de bestämmelser, vilkas upphävande från
tysk sida sålunda eftersträvades, samt de omständigheter, vilka ledde till
traktatens uppsägning, må i korthet anföras följande.
Vid världskrigets utbrott hade tullfrihet provisoriskt införts i Tyskland
för bland annat spannmål och animaliska jordbruksprodukter. Denna
tullfrihet fortbestod även efter krigets slut och upphävdes först under
hösten 1925 samtidigt med den allmänna tulltaxerevision, som då ägde
mm. Enär samtliga Tysklands tariff trakta ter, som innefattade bindningar
av tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter, under eller omedelbart
efter kriget upphört att gälla, skulle följden av den provisoriska
tullfrihetens upphörande hava blivit, att de autonoma tullsatserna för
spannmål och animaliska produkter i 1902 års tyska tulltaxa åter trädde
i kraft. Till förhindrande härav antogs samtidigt med tullfrihetens upphävande
en tillfällig lägre tariff, omfattande flera av de viktigaste lantbruksprodukterna,
såsom spannmål, nötkreatur, svin, kött, fläsk, smör
med flera varuslag. Denna tariff skulle dock endast gälla intill den 1
augusti 1926, varefter de autonoma tullsatserna voro avsedda att träda i
kraft. Dessa, som ursprungligen torde hava fastställts i syfte att tjäna
som en lämplig grundval vid blivande handelsavtalsförliandlingar, voro
jämförelsevis höga och utgjorde för råg, korn och havre 7 Rmk., för vete
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
7: so Rink., för levande nötkreatur, får och svin 18 Hink., för kött — vartill
även hänfördes fläsk och slaktavfall — 45 Rink. samt för smör 30
Rink., allt per 100 kg.
Med hänsyn till de verkningar en tillämpning av ifrågavarande tullsatser
befarades komma att medföra för Sveriges export till Tyskland
av lantbruksprodukter, framstod det vid de liandelsavtalsförhandlingar,
som under förra hälften av år 1926 upptogos mellan Sverige och Tyskland,
som ett svenskt intresse att såvitt möjligt få till stånd en bindning
av de då alltjämt gällande tillfälliga tullsatserna eller i varje fall erhålla
garanti mot en förhöjning av desamma ända till de i 1902 års tariff
angivna beloppen. Genom 1926 års traktat, som framgick som resultat
av dessa förhandlingar, uppnåddes visserligen icke förstnämnda önskemål
men likväl — förutom att Sverige i tullhänseende tillförsäkrades
behandling såsom mest gynnad nation — en utfästelse från tysk sida att
under traktatens bestånd icke höja tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter
utöver vissa uti en till traktaten fogad tariff A angivna belopp.
Dessa belopp understego icke oväsentligt de i 1902 års tulltariff
ingående autonoma tullsatserna och utgjorde för råg och havre 6 Rink.,
för vete 6: so Rink., för korn 5 Rink., för levande nötkreatur, får och
svin 16 Rmk., för kött 37:50 Rmk. samt för fläsk och ätbara inälvor 32
Rink., allt per 100 kg. Jämte en nedsättning av tullen för hästar av
svensk ardennerras samt en föreskrift örn ändrad tullbehandling av ost,
innebärande att den lägsta av de fördragstullsatser, som Tyskland medgåve
ett tredje land för någon särskild sort hård ost, skulle tillämpas
å svensk s. k. Edamer- och Goudaost, utgjorde nu nämnda bestämmelser
de huvudsakliga förmåner, som genom traktaten uppnåddes för det
svenska jordbrukets del.
För vissa hithörande varor, som delvis ej berörts i den svensk-tyska,
traktaten, kom Sverige på grund av sin ställning som mest gynnad nation
i åtnjutande av lägre tullsatser för sin export genom senare mellan
Tyskland och andra länder avslutade fördrag. Sålunda sänktes genom
ett mellan Finland och Tyskland den 26 juni 1926 undertecknat handelsavtal
tullsatsen för smör från 30 till 27:50 Rmk. per 100 kg och genom
en mellan Danmark och Tyskland år 1927 träffad överenskommelse nedsattes
den i 1926 års svensk-tyska traktat bundna tyska tullsatsen för
slaktavfall ytterligare från 32 till 21 Rmk. per 100 kg.
Det stora flertalet av de i det föregående omnämnda tillfälliga lägre
tullsatserna upphävdes under loppet av 1926 eller kort tid därefter, i följd
varav tullsatserna efter hand bragtes upp till de maximibelopp, till vilka
de blivit begränsade genom bindningarna i Tysklands handelsavtal.
Dock kommo de i den svensk-tyska handelstraktaten bundna tullsatserna
för spannmål icke att tillämpas. Vid det äldre provisoriets utgång fastställdes
nämligen på grund av inrikespolitiska skäl nya tillfälliga lägre
tullsatser — vilka kommo att äga bestånd ända till mitten av år 1929 —
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
utgörande för råg, vete och havre 5 Kink. samt för foderkorn 2 Hink.
För annat korn än foderkorn kom däremot den genom nyssnämnda traktat
bundna tullsatsen av 5 Hink. per 100 kg att gälla.
Sådan har i stora drag den tullregim varit, som under de tre senaste
åren gällt för Sveriges export till Tyskland av jordbruksprodukter.
I likhet med vad fallet varit i snart sagt alla jordbruksidkande länder,
icke minst i Sverige, har jordbruksnäringen i Tyskland efter kriget haft
att arbeta under allt brydsammare villkor. I följd härav har frågan
örn åtgärder till förbättring av jordbrukets läge ingående behandlats såväl
inom de ledande jordbrukarorganisationerna som i den tyska riksdagen.
Härvid har man framför allt inriktat sig på åvägabringandet av
högre priser för jordbrukets alster, i vilket syfte allt starkare krav gjort
sig gällande på höjning av tullsatserna bland annat för spannmål, levande
nötkreatur, får och svin samt för kött och fläsk, ävensom för smör.
Under intrycket av den fortgående försämringen av jordbrukets läge
och särskilt det starka prisfallet på spannmål år 1929, framlades under
försommaren samma år motionsvis i tyska riksdagen ett omfattande
program, åsyftande höjning av tullarna för snart sagt alla jordbruksprodukter.
Dessa förslag resulterade i att riksdagen redan under dåvarande
session fattade beslut örn tullförhöjningar för åtskilliga varor, under
det att slutbehandlingen av andra hithörande frågor uppsköts till
den stundande höstsessionen. De sålunda beslutade förhöjningarna gällde
bland annat råg, vete och havre, för vilka produkter de provisoriska
tullsatsema upphävdes och följaktligen de i 1926 års svensk-tyska handelstraktat
fastställda tullarna kommo i tillämpning, varjämte de autonoma
tullsatserna i 1902 års tariff återinfördes. I fråga örn levande
nötkreatur, får och svin samt kött och fläsk förelåg till riksdagens prövning
en motion, vari föreslogos avsevärda höjningar av de autonoma
tullsatserna och dessutom införandet av en bestämmelse, att dessa ej
skulle lå sänkas i fördragsväg till lägre belopp än 24:75 Rmk. för nötkreatur,
22:50 Rmk. för får, 36 Rmk. för svin samt 45 Rmk. för kött och
fläsk. Behandlingen av dessa frågor uppsköts emellertid till riksdagens
höstsession. Uppskovet därmed liksom med ikraftträdandet av de autonoma
tullsatserna för spannmål föranleddes just av bindningarna i svensk
tyska handelstraktaten.
För smör beslöt riksdagen en förhöjning av den autonoma tullen från
30 till 50 Rmk. för 100 kg. Dessutom bestämdes, att denna tullsats icke
skulle få sänkas genom handelsavtal före den 31 december 1933. Från
sagda tidpunkt och intill den 31 december 1935 skulle tullen icke i fördragsväg
få bindas vid lägre belopp än 40 Rmk. och för tiden därefter,
d. v. s. från 1 januari 1936, icke vid lägre belopp än 30 Rmk. för 100 kg.
Då den tyska smörtullen, såsom ovan nämnts, i handelsfördraget mellan
Finland och Tyskland bestämts till 27: r.o Rmk. för 100 kg., förutsatte
ikraftträdandet av detta riksdagens beslut, att överenskommelse träffades
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
med Finland angående ändring av fördraget på ifrågavarande punkt.
Underhandlingar i sådant syfte upptogos också och hava nu resulterat
i avslutandet av ett tilläggsavtal till det finsk-tyska handelsfördraget,
varigenom Finland mot kompensation av nedsättning av vissa
tyska tullar, huvudsakligen å industriprodukter, medgivit en höjning
av den tyska smörtullen till de av tyska riksdagen beslutade lägsta
tullsatserna. Dessa hava i det nya avtalet bundits intill utgången av
år 1937.
Gentemot Sverige begagnade man från tysk sida ett annat tillvägagångssätt
än mot Finland. För att vinna den av tyska riksdagen
önskade befrielsen från den bindning av jordbrukstullar, som liandelstraktaten
med Sverige medförde, uppsade tyska regeringen denna traktat,
vilket såsom inledningsvis framhållits skedde den 26 juni 1929.
Traktaten skulle dock utlöpa först den 15 februari 1930 för att åt svenska
riksdagen skulle beredas tillfälle att behandla det nya avtal, som kunde
komma att träffas, utan att någon intervall av traktatlöst tillstånd
skulle behöva förekomma. Tyska regeringen förklarade sig också beredd
att upptaga förhandlingar örn ett sådant nytt avtal.
Ehuru sålunda på grund av den verkställda uppsägningen det traktatpolitiska
förhållandet mellan Sverige och Tyskland i allmänhet måste,
formellt sett, bli föremål för en ny reglering, avstod man från tysk sida
från att framställa andra yrkanden än sådana, som stodo i förbindelse
med de omständigheter, vilka direkt föranlett uppsägningen och som alltså
hänförde sig till jordbrukets område. Även från svensk sida ansåg
man med allt beaktande av de önskemål, som i detta sammanhang framkommo
från vissa industriers sida, en dylik begränsning vara av förhandenvarande
omständigheter påkallad. Huvudsynpunkten vore, att de
nya avtalsbestämmelserna rörande införseln av jordbruksprodukter till
Tyskland åtminstone icke på det hela taget finge medföra försämring av
hittillsvarande exportvillkor. Att utsträcka förhandlingarna till industritullarnas
område syntes även förenat med risk, då därigenom vissa med
1926 års avtal vunna fördelar kunde äventyras, medan det vore ovisst örn
de förbättringar i nämnda avtal, örn vilka svenska industrier uttryckt
önskan, skulle stå att vinna. I varje fall hade en dylik utsträckning av
förhandlingarna krävt synnerligen vidlyftiga förberedelser å svensk sida,
vilka syntes vanskliga att verkställa såväl på grund av den knappa tiden
som på grund av andra omständigheter. Det gällande avtalets allmänna
bestämmelser syntes icke heller giva anledning till sådana anmärkningar,
att ej deras bibehållande i oförändrat skick kunde under förhandenvarande
omständigheter anses försvarligt.
De båda regeringarna enades alltså örn att upptaga förhandlingar i
syfte att söka uppnå en överenskommelse, som lämnade den gällande
handels- och sjöfartstraktaten väsentligen oförändrad i alla punkter,
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
vilka icke berörde jordbrukets intressen. För den händelse förhandlingarna
komme att leda till en sådan överenskommelse, skulle densamma
med hänsyn härtill erhålla formen av ett tilläggsavtal till 1926 års handels-
och sjöfartstraktat, varvid uppsägningen av sagda traktat skulle betraktas
såsom återkallad, därest tilläggsavtalet trädde ikraft före den
15 februari 1930. Jag erinrar örn att år 1928 ett första tilläggsavtal till
samma traktat avslöts i syfte att underlätta det ömsesidiga utbytet av
vissa industrivaror.
Med utgångspunkt från dessa synpunkter beslöt Kungl. Majit den 26
september 1929 att förhandlingar skulle upptagas med Tyskland. Till
förhandlare utsågs landshövdingen E. Trolle med biträde av avdelningschefen
i utrikesdepartementet Chr. Gunther och byråchefen i
lantbruksstyrelsen G. von Zweigbergk, varjämte till sakkunniga vid förhandlingarna
förordnades ledamoten av riksdagens första kammare,
landshövdingen G. R. Sederholm, ledamöterna av riksdagens andra kammare
S. Bengtsson i Norup, A. Pehrsson i Bramstorp, P. E. Sköld och
C. A. Anderson i Storegården. Till delegationens sekreterare utsågs andre
sekreteraren i utrikesdepartementet S. Allard.
Förhandlingarna hava sedan den 8 oktober 1929 fortgått i Stockholm
och Berlin och nu slutförts. Enighet har uppnåtts örn ett förslag till
tilläggsavtal jämte tillhörande slutprotokoll, vilket av de båda ländernas
delegerade överlämnats till regeringarna för godkännande.
Lantbruksstyrelsen och kommerskollegium, till vilka förslaget remitterats
för yttrande, hava ur synpunkten av de intressen ifrågavarande
ämbetsverk hava att bevaka, tillstyrkt detsammas antagande. Lantbruksstyrelsen
har dock därvid förklai''at sig förutsätta, att vissa åtgärder
avseende förhållandena vid införseln till Tyskland, vilka icke
direkt beröras i avtalet men erfordras för att detsamma skall medföra
åsyftad verkan, bliva från tysk sida vidtagna.
Innehållet i avtalsförslaget är i korthet följande.
Artikel 1 avhandlar de ändringar, som genom avtalsförslaget vidtagits
i den vid 1926 års traktat fogade tariff A, vari angivas de i den tyska
tulltaxan beviljade tullnedsättningarna. I tariff B, som innehaller de
svenska tullsänkningarna, har genom det föreliggande förslaget någon
ändring icke gjorts.
1. Råg, vete och spelt, korn och havre.
lie autonoma tyska tullsatserna äro för råg, korn och havre 7 Enik.
samt för vete och spelt 7: 50 Rink. per 100 kg. Såsom i det föregående
omnämnts, nedsattes och bundos genom 1926 års traktat tullsatserna vid
6 Rink. för råg och havre, vid 6: so Rmk. för vete och spelt samt vid 5
Rmk. för korn. Förslaget innebär, att bindningarna skola bortfalla, och
att Tyskland sålunda får rätt att efter eget beprövande fastställa tullsatS6rna
för ifrågavarande spann målsslag.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
På grund av de redan nu tillämpade tullsatsernas höjd och i Tyskland
radande marknadsläge har under senare år frånsett korn utförseln
dit av spannmål utgjort endast en mindre betydande del av den svenska
spannmålsexporten. Ur exportsynpunkt kan därför hävandet av bindningarna
knappast anses vara av större betydelse.
För Sveriges vidkommande knyter sig det huvudsakliga intresset
ifråga örn spannmålstullarna i Tyskland till deras sammanhang med de
tyska utförselbevisen. Dessa hava tidigare icke utnyttjats på sätt som
medfört mera kännbara verkningar för andra länders spannmålsodling.
Under innevarande år hava emellertid dels på grund av en riklig
skörd dels i följd av höga lagringskostnader, tyngande skatter m. m.,
i förening med det tyska jordbrukets svåra ekonomiska läge, betydande
försäljningar på utlandet ägt rum. Dessa hava huvudsakligen förekommit
under höstmånaderna, då tillgången på inhemsk spannmål brukar
Nara störst i angränsande länder. Enär samtidigt marknadspriset i
Tyskland icke legat så mycket över världsmarknadspriset, att skillnaden
helt motsvarats av den tyska tullens storlek, hava med stöd av utförselbevisen
de tyska utbuden av spannmål på utlandet i regel kunnat ske
till priser, som understigit världsmarknadspriset. Här har sålunda en
dumping förelegat, som för Sveriges vidkommande framför allt gjort
sig märkbar ifråga örn råg och havre. Någon garanti häremot har icke
under avtalsförhandlingarna kunnat uppnås. Därest den tullförhöjning,
som i och med bindningarnas bortfallande är att förvänta, skulle komma
att förknippas med en motsvarande ökning av utförselbevisens belopp, vore
detta ägnat att medföra ökade utbud av tysk spannmål till lägre priser
än världsmarknadspriset. Emellertid torde det finnas anledning antaga,
att en höjning av de tyska tullarna, åtminstone för råg, vete och havre,
ej kommer att medföra en motsvarande förhöjning av de för sagda spannmålsslag
gällande utförselbevisens belopp. Under sådant förhållande
skulle hävandet av bindningarna av de tyska spannmålstullarna ej komma
att i befarad omfattning öka möjligheterna till dumping från tysk
sida på den svenska marknaden.
2. Timotejhö.
Den tyska tullen för hö utgör för närvarande 1 Enik. för 100 kg.
Förslaget innebär, att tullfrihet hädanefter skall medgivas för timotejhö.
I slutprotokollet har närmare angivits, vad som ur tullteknisk synpunkt
avses härmed. Med timotejhö skall förstås sådant hö, som uppenbarligen
övervägande, d. v. s. till mer än hälften, består av timotej (Phleum
pratense).
Denna koncession är av betydelse, enär timotejhö just är det slag av
hö, som kan bliva föremål för en mera omfattande och lönande export
från Sverige. På grund av det relativt höga pris, som detta hö betingar
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
13
i Tyskland, har redan med nu gällande tullsats en icke obetydlig export
kunnat äga rum. Utförseln uppgick 1925 till cirka 2,300 ton med ett
värde av cirka 190 000 kronor, samt har under de därpå följande åren
stigit till omkring 5 å 6,000 ton. Den från tysk sida nu medgivna tullfriheten
torde sålunda komma att skapa gynnsammare förutsättningar
för den svenska höexporten till Tyskland, ett förhållande, som är av
värde för jordbruket i de delar av landet, där höproduktion för avsalu
förekommer.
3. Levande nötkreatur.
Den autonoma tyska tullsatsen för levande nötkreatur utgör för närvarande
18 Emk. för 100 kg levande vikt men har genom 1926 års handelstraktat
nedsatts och bundits vid 16 Emk. Tullen skall enligt förslaget
kunna höjas till 24: so Emk. Nu gällande tullsats av 16 Emk.
skall dock enligt en i avtalet intagen särskild anmärkning bibehållas
för ett antal av högst 5,000 djur under år 1930 och för ett årligt antal
av högst 6,000 djur från och med år 1931. Skulle sistnämnda kontingent
på 6,000 djur utnyttjas till minst 90 procent under något av åren 1931
till och med 1933, skall den årliga kontingenten från och med det därpå
följande året ökas till 7,000 djur. Införseln av nötkreatur efter den
lägre tullsatsen av 16 Emk. begränsas emellertid till en enda sjögränstullplats,
som skall bestämmas genom överenskommelse mellan de båda
regeringarna. Såsom sådan tullplats lärer endast Sassnitz kunna ifrågakomma,
över vilken stad den ojämförligt största delen av Sveriges export
av nötkreatur till Tyskland äger rum.
Fördelningen av kontingenten har överlåtits åt svenska regeringen
att bestämma.
Den officiella svenska statistiken upptager följande kvantiteter och
värden av Sveriges utförsel till Tyskland av nötkreatur.
1913 1927 1928
styck kronor styck kronor styck kronor
15,901 6,209,850 5,540 2,099,452 4,862 1,428,364
Örn ock, såsom av dessa siffror framgår, exporten av nötkreatur till
Tyskland icke är av så stor omfattning, måste den dock ur jordbrukets
synpunkt tillmätas särskild vikt, enär den tyska marknaden för närvarande
utgör snart sagt den enda utanför Sverige, dit svensk nötboskap
med framgång kan avyttras, och de priser som där erhållas i viss mån
återverka på prisbildningen för nötkreatur inom Sverige.
Den kontingent, som Sverige enligt avtalsförslaget medgives utföra
efter den hittillsvarande tullsatsen av 16 Emk., torde visserligen, sedan
den under kriget avsevärt minskade kreatursstammen nu återigen närmar
sig sin förutvarande omfattning, knappast motsvara landets export
-
14
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 16.
överskott av nötboskap, men understiger icke den utförsel, som under
de senare åren ägt rum. Den föreslagna anordningen synes därför icke
kunna betraktas såsom en försämring av det läge, som varit rådande
under tiden efter ikraftträdandet av 1926 års traktat. Vid bedömandet
av förslagets värde bör ej heller förbises, att svenska regeringen fått
fördelningen av kontingenten sig tillförsäkrad, varigenom torde kunna
tillses, att denna i största möjliga omfattning utnyttjas för export av
storboskap.
I detta sammanhang vill jag ej underlåta att i korthet beröra ett
annat förhållande av betydelse för den svenska nötkreatursexporten till
Tyskland, nämligen frågan örn införsel av slaktdjur till sjögränsslakthuset
i Sassnitz.
Med stöd av gällande lagstiftning rörande husdjurssjukdomar är införsel
till Tyskland av slaktboskap sjöledes tillåten blott till tyskt sjögränsslakthus.
Sådana finnas i Sassnitz, Lubeck, Rostock (Warnemunde),
Hamburg m. fl. städer. Dessa bestämmelser hava skärpts genom en den.
1 juli 1927 utfärdad förordning, enligt vilken slaktboskap från utlandet
endast får införas till sjögränsslakthus, som äro så belägna,
att de inkommande djuren kunna införas i slakthusets stallar
utan beröring med vägar eller platser, som tjäna den allmänna trafiken.
På grund härav hava vederbörande städer sett sig nödsakade att
uppföra nya sjögränsslakthus eller företaga ombyggnad av redan befintliga
sådana. Tillämpningen av dessa bestämmelser, som vad sjögränsslakthuset
i Sassnitz beträffar uppskjutits till den 28 februari
1980, skulle på grund av där rådande förhållanden för Sveriges vidkommande
medföra, att nötkreatur icke längre skulle kunna försändas
till sistnämnda stad i järnvägsvagnar per ångfärja utan måste transporteras
på särskilda fartyg för urlastning vid hamnkaj, varifrån de
utan att passera allmän väg kunde direkt införas i slakthuset. Ett
dylikt transportsätt hade av allt att döma väsentligt försvårat eller
måhända nära nog omöjliggjort all export av nötboskap från Sverige
till Tyskland.
I händelse av det nya tilläggsavtalets ikraftträdande skola nu anordningar
vidtagas i Sassnitz, som möjliggöra att sjögränsslakthuset därstädes
fortfarande liksom hittills kan stå öppet för nedslaktning av svenska
slaktdjur, vilka ankomma per färja och järnväg. I samband därmed
skall slakthuset utbyggas och moderniseras, vilket för exportörerna
länge framstått som synnerligen behövligt.
4. Levande får.
Den autonoma tyska tullsatsen för levande får utgör 18 Rmk. för 100
kg levande vikt och har genom 1926 års handelstraktat nedsatts och
bundits vid 16 Rmk. Enligt förslaget kan tullen hädanefter förhöjas
15
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 16.
till 22:50 Rink. Då någon export av levande får från Sverige till
Tyskland under de senaste åren icke förekommit, torde den nu medgivna
tullförhöjningen ej behöva tillmätas någon praktisk betydelse.
5. Levande svin.
Den autonoma tyska tullen för levande svin utgör för närvarande 18
Rmk. för 100 kg levande vikt och har genom 1926 års traktat nedsatts
och bundits vid 16 Rmk. Förslaget innebär, att bindningen skall bortfalla
och att Tyskland sålunda får rätt att fastställa tullsatsen efter
gottfinnande.
Den svenska utförseln till Tyskland av levande svin bar under de senaste
åren varit av växlande omfattning och endast under 1927 uppgått
till ett förhållandevis större värde, nämligen något över en miljon kronor.
Då emellertid denna export huvudsakligen torde hava omfattat
svin, som äro mindre lämpade för baconheredning och därför ej utan
svårighet kunna finna avsättning på andra marknader, skulle givetvis
en förhöjning av den hittills gällande tullsatsen kunna medföra olägenheter
för Sveriges vidkommande. En förhöjning torde dock knappast
vara att befara, annat än i händelse av ett mera betydande prisfall å
svin inom Tyskland.
6. Färskt fläsk och kött, huvud och fotter av svin samt ätbara inälvor
av kreatur.
Den autonoma tyska tullsatsen för färskt fläsk och kött, huvud och
fötter av svin samt ätbara inälvor av kreatur utgör 45 Rmk. för 100
kg. Genom 1926 års svensk-tyska handelstraktat har denna tullsats nedsatts
och bundits för färskt fläsk och ätbara inälvor av kreatur vid 32
Rmk. samt för annat kött vid 37: 50 Rmk. per 100 kg. Under år 1927
sänktes ytterligare, såsom i det föregående nämnts, genom en mellan
Danmark och Tyskland träffad överenskommelse, tullsatsen för slaktavfall,
d. v. s. huvud och fötter av svin — vilka förut hänförts till färskt
fläsk — samt tungor, levrar, hjärtslag, njurar, mellangärden, mjältar,
lungor, luftstrupar av kreatur (med undantag av fjäderfä), färska (icke
frusna), till 21 Rmk. per 100 kg. Sagda nedsättning har på grund av
mestgynnadnationsklausulen kommit även Sverige tillgodo. Förslaget
innebär, att bindningarna för färskt fläsk och kött skola bortfalla, men
att tullsatsen skall sänkas för lever till 16 Rmk. och för annat slaktavfall
till 18 Rmk. för 100 kg.
I en anmärkning stadgas vidare, att slaktavfall, örn det beströtts med
salt eller begjutits med saltvatten uteslutande till bevarande under transporten,
skall tullbehandlas icke såsom »enkelt tillrett» utan såsom
färskt. Denna bestämmelse, som är av betydelse för exporten av ifrå
-
16 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 16.
gavarande produkter under den varma årstiden, fanns även införd i
1926 års traktat.
Färskt fläsk och kött har, bland annat till följd av det i Tyskland
rådande organtvånget, under senare år icke i någon mera betydande omfattning
utförts från Sverige till Tyskland. En tullförhöjning för dessa
varuslag, torde därför knappast böra tillmätas större betydelse. Däremot
har exporten av huvud och fötter av svin samt ätbara inälvor av
kreatur varit mera omfattande och uppgick sålunda under år 1928 för
enbart ätbara inälvor till inemot 1,000,000 kg med ett värde av cirka
850,000 kronor, till största delen levrar. Härtill kommer utförseln av huvud
och fötter av svin, för vilka, då de i den svenska statistiken redovisas
under fläsk, icke några exakta exportsiffror kunna angivas.
Enär Tyskland är den huvudsakliga avsättningsmarknaden för Sveriges
export av slaktavfall, torde den nu medgivna tullnedsättningen —
som i förhållande till den i 1926 års traktat fastställda tullsatsen uppgår
till icke mindre än 16 Errik, för levrar och 14 Emk. för annat slaktavfall
— bliva av ej oväsentlig betydelse för jordbruket i de delar av landet,
där svinuppfödning i större utsträckning förekommer. Särskilt
torde nedsättningen komma att underlätta utförseln av svinhuvud och
hjärtslag, vilken för närvarande endast tidvis är lönande.
7. Hummer.
Den autonoma tyska tullsatsen för hummer, som för närvarande uppgår
till 800 Emk. per 100 kg brutto, skall enligt avtalsförslaget sänkas
till 200 Emk., d. v. s. samma tullsats, som Tyskland i nu gällande handelsavtal
med Frankrike beviljat detta land för languster.
Nedsättningen torde göra det möjligt att i någon omfattning återupptaga
den före världskriget icke obetydliga exporten av hummer från
Sverige till Tyskland, vilken under de senaste åren på grund av den
höga tullen nära nog fullständigt legat nere.
8. Ost.
Tyskland har i avtal med ett flertal länder medgivit en tullsats av
20 Emk. per 100 kg för åtskilliga närmare angivna slag av hård ost.
Förslaget innebär, att ifrågavarande tullsats, liksom de eventuella
nedsättningar i densamma, som Tyskland medgiver ett tredje land,
skola tillämpas på alla svenska hårda ostsorter och sålunda icke, såsom
i 1926 års traktat medgivits, endast på svensk Edamer- och Goudaost.
Den svenska ostexporten till Tyskland har hittills icke varit av större
omfattning. Försök hava dock tid efter annan gjorts att i Tyskland finna
avsättning för svensk ost av olika slag, och det torde därför vara värde
-
Kungl. Martts proposition Nr 16. 17
fullt att, såsom nu skett, erhålla det medgivande, som förslaget härutinnan
upptager.
Artikel 2 stadgar, att 1926 års traktat med de ändringar, som framgå
av tilläggsavtalet, skall förbliva gällande till och med den 31 december
1932. Örn ingendera av de fördragsslutande parterna sex månader före
sistnämnda dag tillkännagiver sin avsikt att försätta traktaten ur kraft,
skall den fortfarande gälla till dess sex månader förflutit från den dag,
då den av endera av parterna uppsagts.
Artikel 3 innehåller bestämmelser örn tilläggsavtalets ratificering,
ikraftträdande och uppsägning m. m. Avtalet skall träda i kraft samma
dag som ratifikationshandlingarna utväxlats och endast kunna uppsägas
tillsammans med handels- och s jöf artstraktaten den 14 maj 1926
samt det första tilläggsavtalet den 11 december 1928.
Det förslag till tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten
med Tyskland den 14 maj 1926, för vilket jag nu redogjort, bör ses mot
bakgrunden av det skärpta agrartullskydd, varpå Tysklands ekonomiska
politik under senaste tid inriktats. De medgivanden, vilka i avtalet lämnats
från svensk sida, äro en följd härav. Dessa medgivanden äro av
icke oväsentlig räckvidd. Tullförhöjningen för levande nötkreatur torde
försvåra en under nuvarande förhållanden särskilt önskvärd ökning av
exporten på Tyskland. Bortfallandet av bindningen av tullsatsen för
levande svin medför ett visst osäker hetstillstånd, som kan tänkas komma
att försvåra utvecklingen av försäljningen på den tyska marknaden.
Å andra sidan medför avtalet för det svenska jordbruket lättnader och
förbättrade avsättningsmöjligheter, vilkas värde ej bör underskattas. Den
medgivna tullfriheten för timotejhö samt tullsänkningarna för slaktavfall
ställa sålunda i utsikt gynnsammare förutsättningar för Sveriges export
på Tyskland av dessa varuslag. Bibehållandet av den nuvarande tullsatsen
för en kontingent av 5,000—7,000 levande nötkreatur samt upprätthållandet
av sjögränsslakthuset i Sassnitz torde vidare möjliggöra att
nötkreatursexporten till Tyskland kan fortgå i minst samma omfattning
som under de senaste åren.
Man torde vara berättigad påstå, att de svenska eftergifterna i stort
sett uppvägas av de vunna fördelarna för vår export och att det föreslagna
tilläggsavtalet därför icke kan sägas förminska värdet av 1926 års
traktat.
En tablå över de tyska tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter
ävensom statistiska översikter av Sveriges utförsel till Tyskland av vissa
Hilmur) till rikstlageiis protokoll 1930. 1 sami. 13 höft. (Nr 16). 2
iä
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
jordbruksprodukter under åren 1913, 1926—1928 samt tiden januari—oktober
1929 bifogas detta protokoll såsom bilagor A—C.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till
tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten den 14 maj 1926 mellan
Sverige och Tyska riket med tillhörande protokoll, för vilket han
förut redogjort (bil. D), och hemställer, under erinran att det torde ankomma
på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande
undertecknandet, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda
tilläggsavtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
S. Allard.
Tyska tallsatser för vissa jordbruksprodukter,
(Riksmark för 100 kg.)
Bilaga A
Tyskt tariffnummer Varuslag |
Autonoma |
Tillfälliga tullsatser |
Tullsatser |
Tullsatser enligt |
Anmärkningar |
|||
1925—26 |
1926 — 29 |
|||||||
1. |
Råg ........ |
7.— |
3.— |
5.— |
6— |
— |
||
2. |
Vete ........ |
7.50 |
3.50 |
5 — |
6.60 |
— |
||
(foderkorn 1.— |
2— ) |
|||||||
3. |
Korn......... |
7.— |
{annat än |
5— |
— |
t» kJ |
||
[foderkorn 3.— |
- / |
fl Ph |
||||||
4. |
Havre ...... |
7.— |
3.— |
5— |
6— |
— |
<D co .5 |
|
103. |
Nötkreatur |
18.— |
13.— |
— |
16— |
24.50 |
||
104. |
Får ......... |
18.— |
13— |
— |
16— |
22.50 |
o |
|
105. |
Svin ......... |
18.— |
14.60 |
— |
16— |
— |
1 |
|
108. |
Nötkött...... |
45.— |
24.— |
— |
37.50 |
— |
sS »o |
|
108. |
Fläsk......... |
45.— |
21 — |
— |
32— |
— |
||
108. |
Atbara in- |
Enligt dansk-tyska överenskommelsen 1927 har tull- |
||||||
45.— |
21 — |
_ |
32— |
18— |
satsen för vissa ätbara inä’vor samt huvud och |
|||
för lever 16 |
Rink. |
fötter av svin nedsatts till 21 Rmk. för 100 kg. |
||||||
134. |
30.— |
22.50 |
_ |
— |
— |
Genom beslut av tyska riksdagen 1929 har den auto- |
||
noma tullsatsen för smör fastställts till 50 Kink. per |
||||||||
100 kg. Denna tullsats får ej genom handelsavtal |
||||||||
sänkas före den 31 december 1933 samt till den |
||||||||
31 december 1935 icke bindas vid lägre belopp än |
||||||||
40 Kmk. och därefter icke vid lägre belopp än 30 Rmk. |
||||||||
135. |
30.— |
— |
— |
— |
— |
Enligt finsk-tyska avtalet utgör tullsatsen för hårda |
||
ostsorter 20 Kmk. för 100 kg. Sverige skall genom |
||||||||
förslaget till tilläggsavtal nr 2 erhålla mest gynnad |
||||||||
behandling för alla hårda ostsorter. |
||||||||
27. |
Hö och halm |
1.— |
— |
— |
— |
timotejhö |
fritt |
|
123. |
Hummer ... |
100. — (fr.o.m. |
||||||
1 |
1925 800.—) |
— |
— |
— |
200 Kink. |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
20
Kungl. Majlis proposition Nr 16,
Sveriges totalutförsel samt utförsel till Tyskland av
1 9 |
1 3 |
4 9 2 |
6 |
|||||
Export till Tyskland |
Export till Tyskland |
|||||||
Varuslag |
Värde |
Total- export, värde kr. |
Värde |
|||||
Mängd |
kr. |
i % av |
Mängd |
kr. |
i % av |
|||
1. Vete ..................... |
kg |
— |
_ |
_ |
45,822 |
1.4,136,112 |
3,074,953 |
34.3 |
2- Råg ..................... |
— |
— |
— |
49,483 |
39,025 |
8,109 |
0.2 |
|
3. Korn .................. |
7> |
109,800 |
23,850 |
15.o |
159,410 |
28,821,820 |
5,079,396 |
88.8 |
4. Havre ................ |
» |
585,243 |
63,499 |
0.8 |
7,448,573 |
780,536 |
136,520 |
12.4 |
5. Hästar................. |
st. |
866 |
600,500 |
13.0 |
4,843,200 |
258 |
219,545 |
21.0 |
6. Nötkreatur............ |
» |
15,901 |
6,209,850 |
43.0 |
14,634,450 |
112 |
55,617 |
92.2 |
därav: |
||||||||
A. Tjurar......... .. |
3,485 |
1,742,500 |
45.0 |
3,854,500 |
67 |
36,491 |
91.2 |
|
B. Oxar ........... |
» |
4,292 |
1,716,800 |
88.0 |
1,957,600 |
— |
— |
— |
C. Kor............... |
» |
7,505 |
2,626,750 |
39.o |
6,748,350 |
44 |
18,901 |
100. o |
D. Ungnöt, kalvar |
619 |
123,800 |
6.0 |
2,074,000 |
1 |
225 |
15.8 |
|
7. Får ..................... |
» |
— |
— |
— |
81,894 |
— |
— |
— |
8. Svin..................... |
— |
— |
— |
347,789 |
1,726 |
304,375 |
13.9 |
|
9. Kött: |
||||||||
A. Färskt nötkött kg. |
1,769,410 |
1,327,057 |
45,o |
2,926,978 |
— |
— |
— |
|
B. » lårkött |
» |
722 |
650 |
1.4 |
46,199 |
— |
— |
_ |
C. Fläsk (ej rökt) |
» |
703,802 |
706,888 |
8.0 |
8,482,237 |
61,439 |
40,605 |
0.1 |
därav: |
||||||||
a. lärskt |
» |
672,948 |
672,948 |
31.0 |
2,168,284 |
11,604 |
12,616 |
13.0 |
b. saltat ... |
» |
30,854 |
33,940 |
0.5 |
6,313,953 |
49,835 |
27,989 |
0.1 |
D. Ätbara djurdelar, |
478,487 |
478,487 |
92.o |
522,702 |
652,830 |
465,770 |
83.7 |
|
10. Smör .................. |
» |
310,792 |
660,122 |
1.6 |
41,745,771 |
5,255,268 |
15,388,803 |
35.0 |
n. Ägg..................... |
» |
24,822 |
25,313 |
7.o |
3,583,915 |
335,114 |
557,341 |
16.0 |
12. Hö .................... |
» |
4,463,840 |
267,831 |
34.0 |
779,605 |
6,468,171 |
487,014 |
91.8 |
13. Halm .................. |
- |
— |
— |
118,880 |
— |
— |
_ |
|
14. Ost (ej dessert-)...... |
» |
— |
— |
— |
3,254 |
279,012 |
176,091 |
83.1 |
15. Grädde ............... |
» |
6,547,839 |
5,762,098 |
98.0 |
5,919,598 |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
21
Bilaga B.
vissa jordbruksprodukter åren 1913 och 1926—1928.
19 2 |
7 |
1 9 2 8 (preliminärt) |
||||||
Export till Tyskland |
Export till Tyskland |
|||||||
Total- export, värde kr. |
Värde |
Total- export, värde kr. |
Värde |
Total- export, värde kr. |
||||
Mängd |
kr. |
i % av |
Mängd |
kr. |
i % av |
|||
8,962,829 |
2,913,816 |
637,888 |
8.7 |
7,323,559 |
1,644,455 |
331,351 |
2.6 |
12,729,910 |
3,583,120 |
467,256 |
101,646 |
2.0 |
4,978,127 |
300,150 |
52,152 |
2.4 |
2,154,218 |
5,720,260 |
6,505,381 |
1,196,059 |
54.8 |
2,180,936 |
294,050 |
53,415 |
55.7 |
95,909 |
1,098,778 |
6,343,057 |
985,012 |
18.7 |
5,279,008 |
13,106 |
3,747 |
0.6 |
586,076 |
1,047,085 |
467 |
471,950 |
50.4 |
936,820 |
143 |
160,150 |
37.1 |
431,665 |
60,317 |
5,540 |
2,099,452 |
95.4 |
2,200,436 |
4,862 |
1,428,364 |
97.7 |
1,461,364 |
39,991 |
3,812 |
1,697,430 |
97.9 |
1,733,980 |
3,116 |
1,204,301 |
97.8 |
1,231,001 |
— |
26 |
7,739 |
lOO.o |
7,739 |
— |
— |
— |
— |
18,901 |
904 |
294,119 |
88.4 |
332,689 |
233 |
76,844 |
93.9 |
81,794 |
1,425 |
798 |
100,164 |
79.5 |
126,028 |
1,513 |
147,219 |
99.1 |
148,569 |
7,500 |
— |
— |
— |
6,324 |
— |
— |
— |
6,915 |
2,185,401 |
5,591 |
750,042 |
54.9 |
1,366,489 |
3,164 |
391,740 |
54.0 |
726,568 |
3,737,874 |
5,944 |
6,520 |
0.6 |
1,150,493 |
3,066 |
3,029 |
0.1 |
2,403,924 |
4,975 |
— |
— |
— |
20,347 |
— |
— |
— |
28,219 |
28,156,394 |
143,253 |
86,903 |
0.2 |
46,979,496 |
39,964 |
36,808 |
0.1 |
39,010,594 |
97,096 |
52,486 |
40,007 |
4.8 |
934,078 |
_ |
— |
— |
594,107 |
28,059,298 |
90,767 |
46,896 |
0.1 |
46,045,418 |
39,964 |
36,808 |
0.1 |
38,416,487 |
556,430 |
1,079,392 |
670,441 |
87.0 |
770,375 |
996,686 |
848,233 |
89.9 |
943,828 |
43,914,079 |
8,090,778 |
24,090,057 |
44.8 |
54,349,750 |
7,990,280 |
24,852,706 |
46.0 |
54,027,289 |
3,485,384 |
330,242 |
489,899 |
7-4 |
6,606,584 |
263,367 |
390,281 |
6.0 |
6,584,052 |
530,299 |
5,737,813 |
418,367 |
82.9 |
504,397 |
4,501,930 |
347,868 |
47.4 |
733,530 |
24,212 |
— |
— |
— |
105,053 |
— |
— |
— |
96,053 |
211,986 |
229,063 |
104,338 |
61.7 |
168,655 |
17,648 |
9,327 |
9.0 |
103,636 |
575 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
Bilaga C.
Preliminär uppgift Öyér Sveriges totalutförsel samt utförsel till Tyskland under
tiden januari-oktober 1929 ay vissa jordbruksprodukter.
Stat. nr |
Varuslag |
Totala utförseln |
Utförseln till Tyskland |
||||
st. |
kg. |
kr. |
st. |
kg. |
kr. |
||
Levande djur: |
|||||||
49 |
hästar, föl under ett år |
59 |
18,100 |
— |
— |
||
50 A |
hingstar .................. |
7 |
14,000 |
— |
— |
||
50 B |
andra ................. |
351 |
292,590 |
28 |
27,500 |
||
51 A |
nötkreatur, kor ......... |
361 |
110,157 |
162 |
41,142 |
||
51 B |
oxar ...... |
2 |
260 |
— |
— |
||
51 C |
tjurar...... |
1,739 |
820,964 |
1,675 |
786,509 |
||
51 D |
ungnöt o. |
||||||
kalvar... |
2,000 |
192,426 |
1,795 |
166,302 |
|||
52 A |
lår, baggar ............... |
3 |
40 |
— |
— |
||
52 B |
lamm........................ |
— |
— |
— |
— |
||
52 C |
andra........................ |
23 |
1,940 |
— |
— |
||
53 A |
svin, fargaltar............ |
20 |
3,646 |
4,545 |
11 |
2,534 |
945 |
53 B |
andra ............... |
107,772 |
2,198,783 |
3,461,234 |
2,160 |
443,845 |
319,667 |
Fläsk: |
|||||||
55 |
rökt ....................... |
864 |
1,664 |
840 |
1,630 |
||
56 A |
färskt ..................... |
319,317 |
744,257 |
8,929 |
9,127 |
||
56 B |
saltat.................... |
16,529,747 |
32,646,359 |
16,982 |
13,097 |
||
Kött: |
|||||||
59 A |
av får, färskt .......... |
15,166 |
21,455 |
— |
— |
||
59 B |
rökt............ |
3 |
6 |
— |
— |
||
59 G |
av nötkreatur, färskt... |
1,493,327 |
1,661,638 |
24,318 |
23,486 |
||
59 K |
av andra djur, färskt . |
167,810 |
261,447 |
8,032 |
10,044 |
||
59 N |
till konserver icke hän- |
||||||
förliga ätbara djur- |
|||||||
delar, ej s. n., såsom |
|||||||
lever, njurar m. m. |
925,203 |
897,133 |
865,504 |
856,809 |
|||
Ost: |
|||||||
137 A |
dessert- ............... |
42 |
110 |
— |
— |
||
137 B |
margarin-.................. |
— |
— |
— |
— |
||
137 C |
annan ............... |
102,330 |
119,036 |
62,310 |
44,777 |
||
Smör: |
|||||||
naturligt: |
|||||||
138 A |
runmärkt.............. |
20,782,286 |
62,371,905 |
8,417,375 |
25,586,144 |
||
138 B |
annat ............... |
20,869 |
54,898 |
— |
— |
||
142 A |
Ägg ........................... |
74,142,279 |
4,389,410 |
7,294,226 |
21,491,386 |
1,297,820 |
2,079,206 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.
23
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför
Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
l:o.
Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av chefen
för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna ett förslag
till tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige
och Tyska Riket den 14 maj 1926, jämte därtill hörande protokoll, varom
enighet vunnits vid i Stockholm och Berlin förda förhandlingar i ämnet,
hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam beredning
med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen, att Kungl.
Majit måtte bemyndiga sändebudet i Berlin, envoyén C. B. Th. af Wirsén
att underteckna ett avtal med tillhörande protokoll av en mot sagda förslag
svarande lydelse, ävensom förordna att fullmakt för undertecknandet
skall i vanlig ordning utfärdas.
Till vad föredraganden under ovanstående tvenne
punkter hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Majit Konungen i nåder
lämna bifall.
Ur protokollet:
S. Allard.
24
Kungl. Majlis proposition Nr 16.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna för finansoch
jordbruksdepartementen:
»Sedan Kungl. Maj:t den 26 november 1929 bemyndigat sändebudet i
Berlin, envoyén C. E. Tb. af Wirsén att för Sveriges del underteckna ett
tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och
Tyska Riket den 14 maj 1926, jämte därtill börande protokoll, av den
lydelse ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt
förslag angåve, hava sagda tilläggsavtal och protokoll den 30 november
1929 blivit av Wirsén samt Statssekreteraren i tyska utrikesministeriet,
Dr. Carl von Schubert, och Geheimeregeringsrådet, Ministerialrådet Max
Waldeck vederbörligen undertecknade.
I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
äska riksdagens godkännande av berörda tilläggsavtal med slutprotokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att* proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
O. v. Unge.
800028. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.