Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
1
Nr 157.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående disposition av
lappskolbordet i Gällivare; given Stockholms slott den 21
februari 1930.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1930.
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:
I proposition till 1913 års riksdag (nr 97) framlade Kungl. Maj:t för riksdagen
riktlinjerna för en omorganisation av det lapska skolväsendet, grundande
sig på en av biskopen i Luleå stift O. Bergqvist verkställd utredning.
Enligt denna skulle de dåvarande lappfolkskolorna, vilka voro anordnade
med helårsundervisning, indragas i den mån lärartjänsterna vid
desamma bleve lediga, och ersättas av nya lappfolkskolor (nomadskolor)
med kortare undervisningstid. Den till lappfolkskolorna i Arjeplog, Gällivare
och Jukkasjärvi hörande boställsjorden borde, då skolorna indroges,
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 124 haft. (Nr 157.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
försäljas och de därför influtna medlen disponeras för den nya skolordningens
genomförande. Vederbörande departementschef framhöll (s. 66 i
propositionen), att något beslut om försäljning av ovannämnda lappskolbord
icke syntes böra fattas, innan fullständig utredning förelåge örn ifrågavarande
hemmans värde m. m. Det borde därför uppdragas åt vederbörande
myndigheter att föranstalta örn sådan utredning, på grund varav framställning
till riksdagen i ämnet sedermera syntes böra göras.
Riksdagen lämnade det sålunda framlagda förslaget utan erinran.
Genom beslut den 15 december 1916 föreskrev Kungl. Majit, att lappskolbordet
i Gällivare skulle å tid, som av länsstyrelsen i Luleå bestämdes,
värderas av de personer, vilka i enlighet med bestämmelsen i punkt 6 av
kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade grunder för förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner hade att verkställa värdering av kronan tillhörig,
till utarrendering ifrågasatt jordbruksegendom inom Norrbottens län,
varjämte närmare föreskrifter meddelades rörande sättet för värderingen m. m.
Tillika förordnade Kungl. Majit, att en av kronojägaren P. O. Andersson
gjord ansökning om rätt att för en köpeskilling av omkring 300 kronor
förvärva ett av honom under nyttjanderätt innehaft område örn 1,130
kvadratmeter av lappskolbordet skulle överlämnas till länsstyrelsen i Luleå
för att tagas i övervägande vid uppgörande av omförmälda förslag angående
lappskolbordets i Gällivare framtida disposition.
Sedan Gällivare kommun hos Kungl. Majit anhållit, att för utvidgning
av sjukstugutomten i Gällivare få från lappskolbordet därstädes till det
pris, Kungl. Majit kunde finna skäligt bestämma, inköpa ett område om
2,889,18 kvadratmeter, förordnade Kungl. Majit den 26 januari 1917, att
ifrågavarande ansökning skulle överlämnas till länsstyrelsen i Luleå för att
tagas i övervägande vid uppgörande av omförmälda genom beslut den 15
december 1916 infordrade förslag angående lappskolbordets i Gällivare framtida
disposition.
Med anledning av det länsstyrelsen sålunda lämnade uppdraget överlämnade
länsstyrelsen — sedan länsstyrelsen låtit pa föreskrivet sätt verkställa
värdering av lappskolbordet samt förslag till dess disposition — med skrivelse
den 31 december 1923 protokoll över förrättningen samt beskrivning
och förslag till uppdelning av skolbordet med tillhörande karta ävensom
övriga till ärendet hörande handlingar.
Samtidigt överlämnade länsstyrelsen dels en till länsstyrelsen av barnmorskan
Anna Häggkvist ingiven ansökan att fa inköpa ett tomtområde
från lappskolbordet, vilket hon redan år 1888, innan lappskolbordets område
utbrutits från kyrkoherdebostället, fått på arrende till sig upplåtet och
varå hon uppfört en byggnad, dels och en till värderingsmännen inlämnad,
till Kungl. Majit ställd ansökning från folkskolläraren V. Engelmark att
med äganderätt förvärva ett tomtområde om 2,010 kvadratmeter av lapp
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
skolbordet, vilket område enligt kammarkollegiets utslag den 31 januari
1893 på 50 års arrende upplåtits till hans fader, sedermera avlidne läraren
vid lappfolkskolan O. D. Engelmark.
För egen del anförde länsstyrelsen huvudsakligen följande:
Lappskolbordet, som enligt länsstyrelsens avvittringsutslag för Gällivare
socken den 31 oktober 1887 skattlagts såsom Gällivare nr 24 om 9/32 mantal
krono, har vid laga skifte med Gällivare by tilldelats alla ägor i 3 skiften
jämte ett större antal ströängar på kronopark. Dess areal och beskaffenheten
av å desamma uppförda byggnader framgår vidare av värderingsmännens
protokoll och beskrivning. Fastigheten är för år 1923 åsatt ett
taxeringsvärde av 30,300 kronor, därav jordbruksvärde 19,000 kronor och
skogsvärde 11,300 kronor.
Vad beträffar kronojägaren P. O. Anderssons ansökan att av lappskolbordets
mark få åt sig upplåtet ett tomtområde örn 1,130 kvadratmeter, så
hava värderingsmännen meddelat, att det boningshus Andersson å denna
tomt uppfört numera nedbrunuit och att å densamma kvarstå endast ett
pär smärre skjul, ett hemlighus och en lekstuga. Då därjämte detta område
ingår i den mark, som Gällivare kommun anhållit att få till sig upplåten
i och för utvidgning av epidemisjukhusets (sjukstugans) tomt, och länsstyrelsen
anser, att kommunen under föreliggande omständigheter bör ha
företrädesrätt framför Andersson, får länsstyrelsen hemställa, att Anderssons
ansökan ej måtte föranleda annan åtgärd, än att han tillerkännes en av
värderingsmännen föreslagen odlingsersättning av 40 kronor att utgå av
inflytande köpeskillingar för tomter från skolbordet, samt att Gällivare kommun
berättigas att av skolbordet få inlösa det av värderingsmännen föreslagna
tomtområde örn 28 ar 90 kvadratmeter, å kartan betecknat med litt. d.
Med anledning av de utav barnmorskan Anna Fläggqvist och folkskolläraren
V. Engelmark i ärendet gjorda framställningar får länsstyrelsen tilllika
föreslå, att av skolbordets område måtte till dem eller deras rättsinnehavare
försäljas de begärda tomtområdena, å överlantmätaren Brändströms
karta betecknade med litt. b och c och innehållande i vidd respektive 7 ar
och 23 ar 80 kvadratmeter.
Rörande köpeskillingarna för dessa tre till upplåtelse åt Gällivare kommun,
Anna Häggqvist och V. Engelmark föreslagna tomter hava värderingsmännen
föreslagit ett pris av 50 öre per kvadratmeter för de två förstnämnda och
35 öre per kvadratmeter för den sistnämnda. Med hänsyn därtill att så
lång tid förflutit från det värderingen skedde och då tomtvärdena i Gällivare
sedan dess möjligen kunna hava stigit, torde kunna sättas i fråga, örn
ej ny värdering lämpligen borde ske.
I fråga örn disposition av lappskolbordets återstående område hava värderingsmännen
föreslagit, att största delen av skogsskiftet samt en hel del
hemmanet tillhöriga ströängar skola för kronans räkning bibehållas samt att
återstoden av hemmanet, fördelad i tre olika lotter,1) försäljes till enskilda.
Detta värderingsmännens förslag finner länsstyrelsen för sin del tilltalande.
Skolbordets skogsskifte ligger ur förvaltningssynpunkt lämpligt till för att
ställas under skogsstatens omedelbara vård, i det att det gränsar i söder till
Dundrets kronopark och i norr till Gällivare kyrkoherdeboställe. Den obetydliga
del av skogsskiftet, som föreslagits skola tilläggas en av de till
upplåtelse åt enskilda föreslagna lotterna, består till stor del av ängs- och
’) Dessa lotter betecknas i värderingsmännens förslag såsom Y a, Y b och Y c.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
odlingsmark och är avsedd att fylla dess behov av sådan mark och av
erforderlig husbehovsskog. De ströängar, som föreslagits skola för kronans
räkning bibehållas, ligga så avlägset till eller giva så dålig avkastning, att
det ej ansetts lämpligt att tillägga dem någon av nämnda ägolotter.
De till upplåtelse åt enskilda föreslagna ägolotterna hava vardera tilldelats
så mycket ängs- och odlingsmark, att de beräknats kunna föda minst tre
kor vardera, varjämte de även tilldelats viss skogsmark, dock ej till så stor
areal, att behovet av husbehovsvirke kan anses bliva fyllt. Då emellertid
enligt vad överlantmätaren framhållit det felande husbehovsvirket lätteligen
torde kunna för lämpligt pris erhållas från kringliggande kronomark, synes
vid denna omständighet ej böra fästas för stort avseende. Ägolotterna Ya
och Yc hava enligt förslaget tilldelats vissa ströängar. Det kan visserligen
synas, som örn en sådan anordning ej skulle överensstämma nied de principer
för statens lagstiftning på området, som kommit till uttryck i lagen
örn ströängars indragande till kronan den 22 juni 1921. Men då dessa de
enskilda ägolotterna tilldelade ströängar, enligt vad överlantmätaren meddelat,
äro av sådant värde, att de enligt nämnda lag icke torde kunna
komma i fråga att indragas, och alla övriga mindre betydande och på
spridda håll belägna ströängar enligt förslaget tillagts det område, som skall
för kronans räkning bibehållas, anser länsstyrelsen något hinder ej böra
möta mot denna anordning.
På grund av vad sålunda anförts får länsstyrelsen i enlighet med värderingsmännens
förslag hemställa, att sedan för upplåtelse åt enskilda avsedda
tre tomter undantagits, återstående del av lappskolbordet disponeras på det
sätt, att för kronans räkning bibehålies det å kartan med litt. Kr betecknade
område, utgörande av skogsskiftet en areal av 6.3050 hektar inrösningsjord,
706.4750 hektar avrösningsjord och 1.32 hektar impediment samt
vissa uppräknade ströängar med en areal av 205.1870 hektar inrösningsjord
och 1.75 hektar avrösningsjord, samt att återstoden försäljes till enskilda,
fördelad i tre lotter, litt. Ya, Yb och Yc, med det läge och den områdestilldelning,
som närmare angives i vid utredningen fogade karta och beskrivning,
varvid till ägolotten Ya lägges samtliga hemmanets åbyggnader.
Angående sättet för denna försäljning anser länsstyrelsen lämpligast, att
densamma sker å offentlig auktion samt att länsstyrelsen bemyndigas att
antaga de därvid avgivna högsta anbuden, om desamma uppgå minst till
belopp, vartill värderingsmännen uppskattat de olika ägolotterna, eller för
Ya med åbyggnader till 6,410 kronor, för Yb 2,500 kronor och för Yc
2,500 kronor.
Innan jag övergår till redogörelsen för den fortsatta handläggningen av
här förevarande ärende, torde jag få anmäla två direkt till Kungl. Maj:t
inkomna framställningar, vilka båda avse friköp av vissa delar av lappskolbordet
i Gällivare.
Hos Kungl. Majit har sålunda arrendatorn F. O. Johansson Aili anhållit
att, för vinnande av bättre utkomstmöjligheter för sig och sin ansenliga
familj, för lämpligt pris få tillhandla sig tredjedelen av lappskolmästarbostället
i Gällivare kyrkoby.
Över denna ansökning hava yttranden avgivits av vederbörande myndigheter.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava avstyrkt ansökningen eller
föreslagit, att densamma icke borde till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Hos Kungl. Majit har vidare f. d. gruvarbetaren K. Johansson Välivaara
— med förmälan att han vore fader till sju söner, vilka alla fullgjort sin
värnplikt samt att det ständiga inkallandet av dessa söner till värnpliktstjänstgöring
förorsakat honom kännbara ekonomiska bekymmer — anhållit
örn ekonomisk erkänsla härför i någon form. Sökanden har därvid anhållit,
att honom måtte tillerkännas ägande- och besittningsrätt å lappskolbordet i
Gällivare kyrkoby, varigenom han skulle bliva i tillfälle att utnyttja sina
hemmavarande söners arbetskraft på ett för dem och jordbruket fördelaktigt
sätt.
I detta sammanhang torde jag vidare få erinra örn följande: I sin utredning
den 31 december 1923 hemställde länsstyrelsen i Luleå ■—- med anledning
därav att järnvägsstyrelsen i skrivelse den 27 oktober 1920 anhållit
örn överlåtelse till statens järnvägar av, jämte annat, visst område av lappskolbordet
i Gällivare för utvidgning av Gällivare bangård — att det begärda
området, utgörande enligt en av lantmätaren Sven E. Lindner år 1920 upprättad
karta en areal av 3 ar 22 kvadratmeter, måtte till statens järnvägar
upplåtas mot ersättning, som skulle bestämmas på närmare angivet sätt.
Genom beslut den 25 april 1924 medgav Kungl. Majit, att nämnda område
finge till statens järnvägar avstås mot ersättning, som skulle utgå efter
vad i lagen om expropriation den 12 maj 1917 vore föreskrivet och till
beloppet bestämmas av tre gode män, av vilka länsstyrelsen och domkapitlet,
å ena, samt järnvägsstyrelsen, å andra sidan, var för sig skulle utse en och
domaren i orten den tredje. Beträffande användningen av de inflytande
ersättningsmedlen, vilka skulle överlämnas till domkapitlet i Luleå för att
genom betryggande placering göras räntebärande, skulle kammarkollegiet
äga att på därom av domkapitlet efter vederbörandes hörande gjord framställning
förordna.
Härefter anhåller jag så att få övergå till en redogörelse för de yttranden,
som avgivits över länsstyrelsens i Luleå meraberörda utredning av den 31
december 1923, ävensom för de åtgärder i övrigt, som i ärendet vidtagits.
Skolrådet i Gällivare skoldistrikt uttalade sig med 6 röster mot 3 för att
samtliga utskiften måtte återfalla till kronan samt att kvarvarande gårdsskiftet
måtte upplåtas till Gällivare församling till tomter för ifrågasatt framtida
skolinternat, församlingshus m. m. Minoriteten ansåg, att skolrådet borde
tillstyrka länsstyrelsens förslag, dock med det tillägg, att de tre föreslagna
hemmanen skulle tilldelas ökad skogsmark i den omfattning, att hemmanen
ägde tillgång till oundgängligen nödvändig husbehovsskog, eller med ungefärligen
en tredjedel av skogsskiftet, sammanlagt för alla hemmansdelarna.
Domkapitlet i Gideå anförde i utlåtande den 1 september 1926, att domkapitlet
biträdde det av länsstyrelsen i ärendet framställda förslag samt före
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
slog, att inflytande köpeskillingar för till försäljning ifrågasatta delar av
lappskolbordet måtte tillgodoföras anslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
Domänstyrelsen anförde i utlåtande den 29 september 1926, att emot länsstyrelsens
den 31 december 1923 i ärendet avgivna förslag intet syntes vara
att erinra. De av vissa enskilda sedermera ingivna ansökningarna avseende
förvärv av eller erhållande av besittningsrätt till vissa delar av egendomen
ifråga syntes icke motivera någon ändring i länsstyrelsens förslag, varför
domänstyrelsen tillstyrkte detsamma.
I utlåtande den 30 november 1926 anförde kammarkollegiet följande:
Genom beslut den 25 april 1924 har Kungl. Majit medgivit, att för utvidgning
av Gällivare bangård finge från ifrågavarande lappskolbord till
järnvägsstyrelsen avstås två angivna områden om tillhopa 0.0322 hektar
mot på visst sätt bestämd ersättning.
Sedan sistnämnda ersättningsbelopp vid vederbörlig förrättning fastställts
till 96 kronor 60 öre, har kollegiet genom beslut den 3 februari 1926 förordnat,
att beloppet jämte därå upplupen ränta skulle tillgodoföras det under
riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
Beträffande själva saken biträder kollegium för sin del länsstyrelsens
i ärendet gjorda hemställan med det tillägg, att värderingskostnaderna
skola gäldas av köparna efter fördelning, som av länsstyrelsen närmare
bestämmes.
Huru inflytande köpeskillingar skola disponeras, därom torde Kungl. Majit
förklara Sig vilja framdeles fatta beslut på, anmälan av länsstyrelsen.
Nomadskolinspektören instämde i yttrande den 10 juni 1927 till en början
i länsstyrelsens förslag örn ny värdering av den till försäljning ifrågasatta
tomtmarken, under framhållande av att det förflutit tio år sedan den första
värderingen utfördes.
Härefter anför nomadskolinspektören bland annat:
Beträffande lappskolbordets övriga mark framför länsstyrelsen icke något
förslag om ny värdering såsom skett beträffande de förut omnämnda tomtområdena.
För egen del anser jag mig emellertid böra hemställa, att ny
värdering sker jämväl av här avsedda ägor, och att de därvid framkomna
värdena antagas såsom minimivärden vid den föreslagna offentliga auktionen.
Visserligen gäller det i detta fall icke tomtmark i egentlig mening,
för vars värdestegring sannolikheten måhända är särskilt stor, men den
starka ökningen i taxeringsvärdet för lappskolbordet från år 1917 till år
1923 respektive år 1927 ger en tydlig fingervisning örn, att 1917 års värden
även härvidlag sannolikt äro för låga. Taxeringsvärdet utgjorde sålunda
år 1917 jämlikt värderingsmännens protokoll 20,000 kronor och utgör nu
enligt inhämtade upplysningar detsamma som av länsstyrelsen uppgives för
år 1923 eller 30,300 kronor. I övrigt har jag mot förslaget i denna del
intet att invända.
Den återstående delen av lappskolbordets område, det vill säga största
delen av skogsskiftet samt största delen av de ströängar, som tillhöra hemmanet,
föreslår länsstyrelsen skola för kronans räkning bibehållas. Marken
ifråga utgör den största och värdefullaste av de lotter, i vilka hemmanet
uppdelats. Länsstyrelsen ingår icke närmare på frågan, huru ifrågavarande
7
Kungl. Maj.is proposition Nr 157.
transaktion skall äga rum, och nämner intet rörande värderingen av området.
Undertecknad anser sig därför här böra understryka angelägenheten
av, att detta område i ekonomiskt hänseende behandlas efter samma grunder
som de delar, vilka skola försäljas till enskilda, och att alltså nomadskolväsendet
gottskrives det nuvarande värdet av marken. Även denna del
av bostället borde sålunda enligt min mening göras till föremål för ny värdering.
Länsstyrelsen ingår icke på frågan örn disponerandet av de medel, som
kunna förväntas inflyta genom realiserandet av lappskolbordet. Domkapitlet
i Luleå föreslår emellertid, att inflytande köpeskillingar för till försäljning
ifrågasatta delar av lappskolbordet skola tillgodoföras anslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, medan kammarkollegiet föreslår, att
Kungl. Majit ville förklara Sig vilja framdeles fatta beslut därom på anmälan
av länsstyrelsen.
Av vad i propositionen till 1913 års riksdag anförts torde otvetydigt
framgå, att biskop Bergqvist vid avfattandet av sitt till grund för sagda
proposition liggande förslag hyste åsikten, att de tre lappskolborden i Gällivare,
Arjeplog och Jukkasjärvi, trots lappfolkskolornas upphörande, även i framtiden
borde komma nomadundervisningen till godo, nämligen på så sätt,
att deras kapitalvärde användes för den nya skolordningens genomförande.
Det torde jämväl med fog kunna påstås, att Kungl. Majit och riksdagen
icke ställt sig avvisande gent emot ett dylikt betraktelsesätt. Synnerligen
starka skäl synas därför föreligga för en sådan disposition av de influtna
köpeskillingarna, som av domkapitlet i Luleå föreslås, nämligen att de tillgodoföras
anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Domkapitlet nämner i sitt förslag örn dispositionen av inflytande medel
endast »köpeskillingar för till försäljning ifrågasatta delar av lappskolbordet».
I likhet med länsstyrelsen förbigår domkapitlet frågan om likviderandet av
de delar av lappskolbordet, vilka föreslagits skola bibehållas för kronans
räkning. LTppenbart är emellertid, att det av biskop Bergqvist avsedda
syftet med försäljningen av lappskolborden mycket lätt kan till väsentlig
del äventyras, i händelse det icke klart fastslås, att köpeskillingen skall erläggas
också för de områden av lappskolborden, som bibehållas för kronans
räkning, samt att denna köpeskilling skall tillgodoföras lappmarks ecklesiastikverk.
folkbildningsändamål. Uppehälles icke denna princip, och bibehåller
kronan, såsom sannolikt i regel kommer att inträffa, en större del av
lappskolbordens område för sin räkning, kommer nomadskolväsendet endast
att få tillgodonjuta en bråkdel av skolbordens värde.
Skolöverstyrelsen anförde i utlåtande den 20 september 1927 bland annat:
Den byskola, som trätt i stället för fasta nomadskolan i Gällivare, är för
närvarande förlagd till Killinge by, belägen omkring 60 kilometer från lappskolbordet.
Då byskolan på grund härav ej kan direkt tillgodogöra sig
vare sig skolbordets byggnader eller avkastning in natura, synes det överstyrelsen
ur denna synpunkt ej finnas hinder emot lappskolbordets disponerande
på annat sätt.
Länsstyrelsens förslag örn försäljning av tre närmare angivna områden
till Gällivare kommun, barnmorskan Anna Häggqvist och folkskolläraren
V. Engelmark får överstyrelsen tillstyrka. Likaledes har överstyrelsen ej
något att erinra däremot, att skogsskiftet och flertalet ströängar hembjudas
skogsstaten för inköp samt att de av den fasta nomadskolan förut nyttjade
8
Kungl. 3faj:ts proposition Nr 157.
byggnaderna jämte tillhörande tomt hänföras till en av de tre lotter, i vilka
den återstående jorden föreslagits skola uppdelas för försäljning till enskilda.
Däremot är överstyrelsen tveksam, örn det kan vara förenligt med statsverkets
och här närmast nomadskolväsendets intresse, att till dessa skiften
hänföra den del av lappskolbordets jord, som på grund av sin belägenhet
norr örn Vassaraälven och nära intill Gällivare kyrkostads municipalsamhälles
område redan nu synes äga större värde vid försäljning för bebyggande
än om den försäljes gemensamt med den övriga till styckning för
småbruk föreslagna jorden. Överstyrelsen anser sig ur denna synpunkt
böra ifrågasätta, att nämnda, ej bebyggda del av boställs jorden tills vidare
utarrenderas för att sedermera vid lämplig tidpunkt försäljas till bebyggande.
Då tio år nu förflutit, sedan värdering av skolbordet ägde rum, samt skolbordets
taxeringsvärde, så vitt av handlingarna framgår, under denna tid
ökats med något mer än 30 procent, synes det överstyrelsen lämpligt, att
i enlighet med vad av nomadskolinspektören påyrkats, ny värdering sker
av skolbordet i dess helhet och ej endast av de områden, som ansetts böra
försäljas till Gällivare kommun samt Anna Häggqvist och Engelmark.
Vad därefter angår användningen av vid försäljning eller överlåtelse till
skogsstaten inflytande medel m. m. vid lappskolbordet i Gällivare, får överstyrelsen
hemställa, att desamma måtte få avsättas till en fond, förslagsvis
benämnd nomadskolornas byggnadsfond, att tagas i anspråk för anskaffande
av byggnader för byskolor samt till ändringar och reparationer å dessa
byggnader.
Beträffande slutligen ansökningarna från F. O. Johansson Aili och K.
J:son Wälivaara att få inköpa, respektive tillerkännas ägande- och besittningsrätt
till ifrågavarande lappfolkskolbord, finner överstyrelsen desamma
ej böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Härefter avgav statskontoret den 22 februari 1928 utlåtande i ärendet och
anförde därvid bland annat följande:
Vidkommande sättet för avyttring av lappskolbordet har statskontoret för
sin del icke annat att erinra mot länsstyrelsens förslag än att domänstyrelsen
i likhet med järnvägsstyrelsen synes böx-a efter verkställd uppskattning
erlägga ersättning för det område, verket skulle övertaga.
I likhet med skolöverstyrelsen anser statskontoret, att ny värdering bör
ske av skolbordet i dess helhet. Statskontoret kan dock icke finna det
lämpligt att, på sätt kammarkollegiet ifrågasatt, värderingskostnaderna
skulle gäldas av köparna efter fördelning som av länsstyrelsen skulle bestämmas.
Härigenom skulle försäljningen endast bliva mera invecklad och
någon vinst torde knappast uppstå, då köparna vid avgivande av anbud givetvis
komma att räkna med ifrågavarande kostnader.
I fråga om sättet för användningen av inflytande försäljningsmedel anser
statskontoret, att dessa medel böra tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Länsstyrelsen i Luleå torde kunna bemyndigas att å förslagsanslaget till
lappmarks ecklesiastikverk avföra de kostnader, som föranletts eller föranledas
av den ifrågasatta försäljningen av lappskolbordet.
Slutligen anförde domänstyrelsen i utlåtande den 7 mars 1928 följande:
Domänstyrelsen, som finner vad statskontoret anfört därom, att domän -
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
fonden bör utgiva ersättning för det område, som föreslås att överlämnas
till domänverket, riktigt, får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, sedan beslut
fattats därom, att området i fråga skall till domänverket överlämnas, anbefalla
styrelsen att låta värdera området och därefter anmäla ärendet för
Kungl. Maj:t.
Genom beslut den 24 maj 1928 föreskrev Kungl. Maj:t, att lappskolbordet
i Gällivare tillhörande mark och byggnader, med iakttagande av den
vid år 1917 verkställd värdering förslagsvis gjorda uppdelningen av marken,
skulle ånyo under sommaren 1928 å tid, som av länsstyrelsen närmare bestämdes,
värderas i enahanda ordning, som bestämts i omförmälda beslut
den 15 december 1916, att jämväl den i länsstyrelsens skrivelse den 31 december
1923 ifrågasatta odlingsersättningen till kronojägaren P. O. Andersson
skulle göras till föremål för ny uppskattning genom vederbörande värderingsman,
samt att länsstyrelsen skulle före den 1 september 1928 till
Kungl Maj:t inkomma med protokoll över den nya värderingsförrättningen
ävensom det förnyade yttrande i ämnet av länsstyrelsen, vartill omständigheterna
kunde föranleda.
Till åtlydnad av vad sålunda föreskrivits uppdrog länsstyrelsen åt de personer,
vilka i enlighet med bestämmelserna i punkt 6 av kungörelsen den
4 juni 1908 angående förändrade grunder för förvaltningen av kronans
jordbruksdomäner hava att verkställa värdering av Kungl. Majit och kronan
tillhörig, till utarrendering ifrågasatt jordbruksegendom inom länet, att
verkställa den anbefallda värderingen, vilket uppdrag av dem fullgjordes
den 21 juni 1928.
Vid den sålunda företagna värderingen kommo förrättningsmännen, av
vilka en deltagit i den förra värderingen, till i stort sett samma slutliga
värde på fastigheten, som åsatts densamma vid värderingen år 1917. Dock
är härvid att märka, att värdet av inägojorden sänkts med sammanlagt
3,000 kronor, under det att skogsmarkens värde höjts med 3,500 kronor;
värdet av åbvggnaderna har sänkts med 410 kronor.
Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar, däribland utdrag
av protokoll, fört vid sammanträde med Gällivare municipalfullmäktige
den 29 augusti 1929, har länsstyrelsen i utlåtande den 2 oktober 1928 anfört
bland annat följande:
Förrättningsmännen föreslå sådan ändring i det år 1917 uppgjorda förslaget
till framtida disposition av lappskolbordet, att av skolbordets gårdsskifte
den del, som avsetts att tilläggas ägolotten Ya försäljes till Gällivare
församling, och att av samma gårdsskifte de delar, som skulle ingå i ägolotterna
Yb och Yc, försäljas till Gällivare municipalsamhälle. Länsstyrelsen
har av Gällivare municipalfullmäktige inhämtat, att samhället är böjt för att
inköpa det föreslagna området för ett pris av 3,000 kronor. Tiden har icke
medgivit att i detta hänseende inhämta yttrande från Gällivare församling,
men har länsstyrelsen under hand försport, att en önskan från församlingen
föreligger att förvärva det av förrättningsmännen föreslagna området, ehuru
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
någon uppgift om det pris, som församlingen vore villig att erlägga härför,
icke kunnat erhållas för närvarande. Efter det pris, som bjudits för lotterna
Yb och Yc av gårdsskiftet, torde man dock för lotten Ya av samma
skifte kunna påräkna omkring 1,200 kronor.
Återstående i förslaget av år 1917 med litt. Ya, Yb och Yc betecknade
delar av skolbordet föreslå förrättningsmännen böra försäljas å offentlig
auktion i ett utbud, enär dessa lotter var för sig, även örn deras respektive
andelar av gårdsskiftet tillädes dem, icke skulle kunna giva besuttenhet åt
sina innehavare. Denna förrättningsmännens uppfattning om lotternas möjligheter
i jordbruksbänseende bestyrkes av vad vederbörande revirförvaltare
i yttrande av den 80 september 1917 uttalat, därvid han på anförda skäl
föreslår, att skolbordets för jordbruk tjänliga mark upplåtes på en hand.
Sedan länsstyrelsen den 31 december 1923 avgav sitt förslag till framtida
disposition av lappskolbordet, hava förhållandena i viss mån utvecklat sig
därhän, att det kan anses påkallat, att en jämkning i detta förslag sker.
Den ökning i byggnadsverksamheten, som de senaste åren haft att uppvisa
jämväl i Gällivare municipalsamhälle, har åstadkommit en väsentlig stegring
i efterfrågan på byggnadstomter, och då skolbordets gårdsskifte, ehuru
beläget utom stadsplanen för samhället, erbjuder goda sådana, torde det
kunna förväntas, att man för detta skifte kan erhålla en köpeskilling, som
väsentligt överstiger det värde, varmed detta ingår i dem, som åsatts de
lotter, vari odlingsmarken enligt förslaget uppdelats. Härpå tyder också
den av Gällivare municipalsamhälle bjudna köpeskillingen för de delar av
gårdsskiftet, som ingå i lotterna Yb och Yc.
Jämlikt föreskrift den 24 maj 1928 skulle den åt kronojägaren P. O.
Andersson ifrågasatta odlingsersättningen göras till föremål för förnyad uppskattning,
och hava förrättningsmännen i detta avseende föreslagit samma
ersättning, som 1917 års värderingsman, eller 40 kronor, med vilket belopp
Andersson förklarat sig åtnöjas.
Under hänvisning till förrättningsmännens förslag av den 21 juni 1928
ävensom vad länsstyrelsen härovan anfört får länsstyrelsen alltså göra den
jämkning i sitt förslag av den 31 december 1923, att skolbordets gårdsskifte
på sätt ovan angivits försäljes till Gällivare municipalsamhälle och
Gällivare församling; dock att skolbordets åbyggnader icke skola ingå i
denna försäljning, utan böra dessa avyttras för sig med skyldighet för blivande
köpare att bortföra desamma, samt att skolbordets odlingsmark i
övrigt försäljes på offentlig auktion i ett utbud. Skolbordets skogsmark bör,
på sätt tidigare föreslagits, hembjudas åt domänstyrelsen mot den ersättning,
som av uppskattningsmännen föreslagits.
Gällivare församling beslöt å kyrkostämma den 28 oktober 1928, i enlighet
mod vad skolrådet därom hemställt,
dels att förorda bifall till länsstyrelsens förslag av den 2 oktober 1928,
dels att, därest ett erbjudande därom gjordes, förbinda sig att med anlitande
av tillgängliga medel för församlingens räkning inköpa ägolotten Ya,
gårdstomten mellan Vasara älv och järnvägen, till föreslaget pris av 1,200
kronor, och
dels att i sådant fall lämna församlingens kyrkoråd i uppdrag att vidtaga
samtliga för köpets avslutande och lagfarande erforderliga åtgärder
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157. 1 1
och sedermera utöva tillsyn över och på lämpligaste sätt förvalta det inköpta
området.
Härefter har vice pastor i Gällivare församling, komministern J. Grapenson,
i yttrande den 8 november 1928 anfört bland annat:
Lappskolans inägojord ligger centralt till inom Gällivare kyrkoby och å
ömse sidor örn järnvägen till Boden.
Till förebyggande av s. k. kåkstadsbildning å området synes det lyckligt,
att ifrågavarande mark i framtiden disponeras på sätt i länsstyrelsens reviderade
förslag den 2 oktober 1928 angives. Pastorsämbetet tinner tanken
att bibehålla den gamla historiska gårdstomten i församlingens ägo synnerligen
lämplig och tilltalande. Då förslaget numera dessutom omfattar, att
den övriga odlingsmarken försäljes i ett utbud, varigenom ytterligare ett
självständigt jordbruk med i det närmaste tillräcklig husbehovsskog skulle
bevaras för orten, anser sig pastorsämbetet kunna förorda, att även denna
tanke av vederbörande godtages.
Beträffande lappskolans åbyggnader må framhållas, att manbyggnaden är
ett i någon mån historiskt lius å orten. Det betraktas också med en viss
pietet av församlingens äldre befolkning och särskilt av de lappar, som där
en gång fått sin undervisning. Synnerligen önskligt skulle det därför vara,
att huset bevarades å dess gamla, historiska plats. Att församlingen även
i detta fall skulle påtaga sig några utgifter, är emellertid föga troligt.
Gällivare kyrkliga missionsförening har sedan år 1913 samlat in medel
för byggande av ett församlingshus i kyrkbyn. Lappskolbyggnaden torde
efter verkställd reparation och ombyggnad kunna anses tillräcklig för ändamålet.
Godtages kyrkostämmans beslut angående gårdstomten, torde inga
svårigheter från tomtägarens sida komma att resas mot husets bibehållande
i dess nya egenskap å den gamla platsen. Kyrkliga missionsföreningens
för ändamålet banksatta medel uppgå för närvarande till i runt tal 5,000
kronor, ett belopp, som visserligen synes väl räcka till för inköp av skolhuset,
men blir däremot otillräckligt jämväl för den efterföljande reparationen,
vilken sålunda komme att överstiga föreningens nuvarande ekonomiska
bärkraft.
Pastorsämbetet vågar dock ifrågasätta, om icke lappskolans samtliga åbyggnader
lämpligen kunde överlåtas på Gällivare kyrkliga missionsförening,
eller, vilket torde vara riktigast, åt en inom denna förening bildad församlingshusstiftelse.
Uthusen kunde sedermera av föreningen dels disponeras
som vedbod m. m. för församlingshusets räkning och dels i den mån, de
visade sig obehövliga, försäljas.
Då det gamla skolhuset härigenom skulle bevaras på dess historiska plats
och därjämte komma att tjäna ett ändamål, som synnerligen väl harmonierar
med husets ursprungliga uppgift, vågar pastorsämbetet vördsamt
hemställa, att skolhusbyggnaden överlämnas åt sagda förening eller stiftelse,
helst utan ersättning men i varje fall till ett så billigt pris som möjligt,
exempelvis 1,000 kronor, samt att övriga åbyggnader utom brunnen, vilken
ingår i tomtpriset, jämväl försäljas till sagda förening enligt föreslaget pris
av 800 kronor.
Domkapitlet i Luleå anförde i utlåtande den 14 november 1928 bland
annat följande:
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
Domkapitlet ansluter sig till vad länsstyrelsen föreslagit beträffande inägolotterna
Yb och Yc samt utägojorden och skogsmarken, men anser sig
beträffande inägolotten Ya jämte därå uppförda åbyggnader böra framställa
ett avvikande förslag.
Då lappskolbordet i bortåt 200 år varit upplåtet till fromma för nomadlapparna,
vore önskvärt, att det åtminstone till någon del och i någon form
även i fortsättningen finge tjäna samma ändamål.
I sådant avseende vill domkapitlet peka på ett utnyttjande av åbyggnaderna,
som skulle bliva till stort gagn för lapparna.
Vid kyrkhelger och tingstillfällen m. m. pläga de ganska talrikt komma
tillsammans i kyrkbyn. Vid sådana tillfällen möter det ofta stora svårigheter
med deras inkvartering, då de i Gällivare numera icke själva äga
några kyrkhärbärgen. De måste tränga in sig var de kunna, och det händer
därvid, att de ibland kunna komma under ganska tvivelaktigt inflytande.
Det vore därför önskvärt, att det på kyrkplatsen funnes ett rymligt
lapphärbärge, där lapparna kunde inkvarteras och där de hade ett gemensamt
hem under sina kyrko- och marknadsbesök eller närhelst de besökte
platsen.
På Arjeplogs kyrkoplats finnes ett sådant gemensamt lapphärbärge, och
detta är av lapparna mycket högt uppskattat.
Gällivare lappskolbords åbyggnader skulle lämpa sig synnerligen väl för
det nu angivna ändamålet, och de ligga på en plats, där lapparna av ålder
varit vana att samlas för att besöka sina barn.
Utväg finnes nu att kunna bevara den gamla lappfolkskolan som ett hem
för lapparna.
Undertecknad biskop erbjuder sig att tillhandahålla medel för inköp av
Åbyggnaderna till det uppskattade värdet 4,000 kronor, under förutsättning,
att de ej behöva flyttas. Någon garanti för att så ej sker torde emellertid
ej förefinnas, om tomten försäljes till församlingen, vilken icke heller torde
befatta sig med att anordna något lapphärbärge.
Det vore därför önskvärt, att även den mark, varå åbyggnaderna stå,
finge förvärvas för det ifrågasatta lapphärbärget. Biskopen förbinder sig
i sådant syfte att tillhandahålla även det belopp, som beräknats böra betalas
för inägolotten Ya eller 1,200 kronor.
De medel, som härför stå till buds äro sådana, som ställts till biskopens
förfogande i samband med inrättande och drivande av vissa lapska ålderdomshem,
men som icke åtgått för detta ändamål, sedan ny lagstiftning
införts rörande den lapska fattigvården. Dessa kvarvarande medel böra
komma till användning för lapparnas räkning, och en av de större donatorerna
har förklarat, att just inrättande av lapphärbärgen synes vara ett
ändamål, som bör komma i betraktande vid medlens användning.
För att få ett rättssubjekt, som i händelse lappskolans åbyggnader med
tomtområde finge förvärvas för detta ändamål övertager äganderätten till
egendomen samt ansvarar för dess underhåll och behöriga användning, synes
lämpligast en stiftelse böra bildas. I denna bör stiftets biskop vara självskriven
ordförande.
Intill dess denna stiftelse är bildad och vederbörligen fastställd, torde vården
av fastigheten kunna ombesörjas av domkapitlet.
Skulle Kungl. Majit finna gott bifalla det förslag domkapitlet sålunda
framställt, skulle även det ändamål pastorsämbetet i Gällivare förordat kunna
13
Kungl. May.ts proposition Nr 157.
i det väsentliga tillgodoses, då hinder icke torde möta att, under de tider
lapparna icke toge härbärget i anspråk för egen del, använda detsamma
som församlingshus för kyrkligt bruk.
Genom det här framställda förslaget synes icke heller Gällivare församlings
rätt trädas för nära, enär församlingen icke synes vara synnerligen
angelägen örn ifrågavarande markförvärv utan jämlikt kyrkostämmobeslut
den 28 oktober 1928 endast under förutsättning, att »erbjudande därom
gjordes», förbundit sig att inköpa området för 1,200 kronor.
Med åberopande av vad sålunda anförts får domkapitlet hemställa, det
täcktes Kungl. Majit, med bifall i övrigt till det förslag, länsstyrelsen i Luleå
framställt ifråga örn disposition av lappskolbordet i Gällivare, beträffande
åbyggnaderna och den inägolott, varpå de äro belägna, medgiva, att denna
del av lappskolbordet får genom domkapitlet förvärvas för en sammanlagd
köpeskilling av 5,200 kronor för att användas till härbärge för församlingens
nomadlappar, då de besöka kyrkplatsen.
Härefter anförde nomadskolinspektören i yttrande den 10 juni 1927 huvudsakligen
följande:
De värderingar av lappskolbordet, som ägt rum dels år 1917, dels år 1928
hava givit det'' resultat, att medan skogsskiftet vid 1928 års värdering åsatts
ett värde, vilket med 3,500 kronor överstiger motsvarande siffra från 1917
års värdering, bar värdet å den övriga marken genomgående sänkts vid
1928 års uppskattning, beträffande litt. Ya, Yb och Yc med tillsammans
3,000 kronor, oell beträffande de tre tomtområdena med 20 resp. 10 öre
för kvadratmeter. Detta förhållande kan jag icke undgå att finna synnerligen
märkligt. Ett av de mest vägande skälen för anordnande av ny värdering
å lappskolbordet var den omständigheten, att tomtpriserna i Gällivare
tack vare den ökade bebyggelsen kunde antagas hava stigit, och att
därför den invid Gällivare stadsområde belägna delen av lappskolbordet nu
kunde förmodas hava större värde än tidigare. Man hade därför anledning
antaga att uppskattningen framför allt av de delar av skolbordet, i vilka inägojord
av nämnda karaktär inginge, nämligen litt. Ya, Yb och Yc ävensom
de tre tomtområdena, nu skulle visa högre värderingssiffror än tidigare.
Så är emellertid icke fallet, utan värdet å denna mark har i stället nedsatts
med en synnerligen stor procent.
Det vill således framstå såsom sannolikt, att värderingsmännen icke tagit
hänsyn till det tomtvärde, som vissa delar av skolbordet kunde besitta, utan
värderat detsamma uteslutande såsom jordbrukslägenhet. Såsom sådan synes
den även det sista året hava blivit taxerad, i det taxeringsvärdet, vilket
närmast förut varit 30,300 kronor, nu sänkts så osedvanligt kraftigt som
till 18,800 kronor.
I den ovan framlagda uppfattningen om arten av 1928 års värdering bestvrkes
man därav, att Gällivare municipalfullmäktige i skrivelse den 29
augusti 1928 allenast för inägojorden till litt. Yb och Yc förklarat sig villiga
betala 3,000 kronor eller lika stort belopp som det, vartill värderingsmännen
uppskattat dessa littera inklusive såväl in- som utägojord. Påfallande
är även att länsstyrelsen i Luleå ansett sig kunna utgå ifrån, att man för
allenast inägojorden till litt. Ya bör kunna betinga sig en köpesumma av
1,200 kronor, medan värderingsmännen åsatt litt. Ya i dess helhet ett värde
av endast 1,000 kronor. Detta pris av 1,200 kronor bar Gällivare församling
enligt beslut den 28 oktober 1928 § 9 även förklarat sig villig betala.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
Icke heller synas värderingsmännen vid prissättningen av utägojorden
hava tagit hänsyn till hemmanets ekonomiskt ovanligt fördelaktiga läge invid
ett stort tättbebyggt samhälle.
Det synes mig sålunda starkt kunna ifrågasättas, huruvida de av värderingsmännen
lämnade ekonomiska uppgifterna äro av den pålitlighet, att de
skäligen böra läggas till grund för statens försäljningsåtgärder beträffande
lappskolbordet. De saluvärden, som av länsstyrelsen föreslagits beträffande
inägojorden, hava icke heller framgått ur någon speciell värdering, utan
grunda sig allenast på av viss spekulant avgivet anbud. En pålitligare utgångspunkt
för försäljningar såväl av inägojorden till litt. Ya, Yb och Yc
som av marken till de tre tomterna vore sannolikt det för Gällivare samhälle
gällande tomtpriset, örn vilket nöjaktig kännedom torde kunna inhämtas
hos vederbörande landsfiskal.
Under reservation, i anslutning till vad ovan anförts, för den ekonomiska
sidan av frågan, får jag vidare anföra följande.
Undertecknad ansluter sig till det av länsstyrelsen i skrivelse den 2 oktober
1928 framförda förslaget angående dispositionen av lappskolbordet,
dock med den modifikation, att jag enligt domkapitlets i Luleå förslag den
14 november 1928 förordar, att inägojorden till litt. Ya, ävensom skolbordets
åbyggnader, må förvärvas av domkapitlet för att användas till härbärge för
Gällivare församlings nomadlappar, då de besöka kyrkplatsen. Det av domkapitlet
föreslagna ändamålet synes mig avgjort böra före alla andra intressen
tillgodoses. Ävenså anser jag mig böra ifrågasätta, huruvida icke
utägojorden till litt. Ya, Yb och Yc kan tänkas inbringa högre köpeskilling,
om den försäljes i ett flertal smärre lotter, lämpliga som odlingslägenheter
för arbetare och hantverkare i Gällivare eller liknande, i stället för att säljas
i ett utbud. Fara föreligger även att, örn blott ett utbud göres, inrop kan
ske i spekulationssyfte, med blivande styckning på privat väg som mål.
Enligt såväl överlantmätarens utlåtande som 1928 års värderingsmäns uttalande
finnas goda odlingsmöjligheter å de utägor av skolbolet, som äro belägna
i närheten av kyrkbyn. Till diskussion torde även böra upptagas
spörsmålet, huruvida samtliga ströängar under hemmanet borde i numera
fastställd ordning hembjudas staten. Möjligen kan på så sätt högre pris
erhållas än genom ett inrop på auktion.
Skolöverstyrelsen anförde i utlåtande den 15 december 1928 bland annat
följande:
Överstyrelsen kan, i likhet med nomadskolinspektören, ej undgå att finna
resultatet av den nu företagna värderingen anmärkningsvärt. Medan skogsskiftet
höjts i värde med 43 procent, har den övriga invid eller i närheten
av Gällivare samhälle liggande jorden — av vilken åtminstone inägojorden
till de föreslagna lotterna Ya, Yb och Yc, samt det område, som är föreslaget
att avyttras till Gällivare kommun för utvidgning av sjukhustomten,
och de tomtområden, som föreslagits skola försäljas till barnmorskan Anna
Häggqvist och folkskolläraren V. Engelmark, måste anses äga rätt höga tomtvärden
på grund av lämplighet för bebyggande — sänkts med högst 50 procent och
lägst 28 procent. Såsom av nomadskolinspektören ifrågasatts, synes det därför
vara erforderligt att åtminstone låta särskilt värdera ovannämnda områden
med utgångspunkt från tomtprisen i närbelägna delar av Gällivare samhälle.
Vad därefter angår själva dispositionen av lappskolbordets olika delar,
får överstyrelsen fortfarande tillstyrka försäljningen av ovanberörda tomter
15
Kungl. Majits proposition Nr 157.
till Gällivare kommun för utvidgning av sjukstuguområdet, till Anna Häggqvist
och Engelmark, dock ej för lägre belopp än som angavs i det förra
förslaget eller 50 öre pr kvm. för de två förstnämnda tomterna och 35 öre
för den sistnämnda.
Beträffande försäljningen av lappskolbordets byggnader jämte erforderlig
tomt till domkapitlet i Luleå att användas till kyrkohärbärge åt Gällivarelapparna
har överstyrelsen ej något att erinra däremot, i all synnerhet
som dessa byggnader därigenom komma ifrågavarande nomadbefolkning
till gagn.
Vad angå de områden, som i dispositionsförslaget benämnas inägor till
lotterna Yb och Yc, vill överstyrelsen ej motsätta sig deras försäljning till
Gällivare municipalsamhälle, under förutsättning att municipalsamhället är
villigt erlägga det belopp — utöver erbjudna 3,000 kronor — som kan
framkomma vid ny värdering, verkställd med hänsynstagande till tomtvärdena
i angränsande delar av Gällivare samhälle.
Även nu får överstyrelsen förklara sig ej hava något att erinra emot försäljningen
av utägojorden till skiftena Ya, Yb, och Yc, men får överstyrelsen
såsom sin mening framhålla, att försäljningen på grund av ägornas
belägenhet synes böra ske i åtminstone tre utbud. Härigenom torde ett
större antal spekulanter framträda, varigenom högre försäljningspris bör
kunna erhållas.
Skogsskiftets försäljning till domänverket får överstyrelsen liksom tidigare
tillstyrka.
Till sist får överstyrelsen förklara sig vidhålla sitt förslag om fondering
av inflytande försäljningsmedel att användas till anskaffande och underhåll
av byggnader för nomadskolväsendet.
Kammarkollegiet anförde i utlåtande den 5 februari 1929:
Beträffande först sättet för lappskolbordets försäljning, så finner kollegiet
den av domkapitlet föreslagna användningen av gårdsskiftet av lotten litt.
Ya vara synnerligen lämplig. Kollegiet anser sig också böra förorda en
försäljning av gårdsskiftena av lotterna litt. Yb och Yc till Gällivare municipalsamhälle.
Mot de av domkapitlet och municipalsamhället bjudna köpeskillingarna
har kollegiet intet att erinra.
Kollegiet tillstyrker likaså försäljning till Gällivare kommun, Anna Häggqvist
och Valter Engelmark av de områden, som av dem innehavas. Mot
de vid 1928 års värdering dessa områden åsätta värdena har kollegiet intet
att anmärka.
I likhet med länsstyrelsen anser kollegiet, att återstående delar av lotterna
litt. Ya, Yb och Yc böra försäljas i ett utbud. Det är emellertid
ovisst, huruvida icke jorddelningslagens bestämmelser medföra, att ytterligare
skogsmark måste läggas till försäljningslotten för att möjliggöra dess
avstyckning från lappskolbordet. På grund härav synes försäljning icke
böra äga rum, förrän försäljningslotten blivit i laga ordning avstyckad och
dess omfattning alltså slutgiltigt bestämd.
Försäljningen av lotten torde böra ske å offentlig auktion. Då de båda
under ärendets handläggning förrättade värderingarna icke lämna fullständig
utredning angående lottens värde, föreslår kollegiet, till undvikande av
ytterligare värdering med därav följande uppskov, att vid auktionen avgivna
köpeanbud skola underställas Kungl. Majda prövning.
I fråga örn inflytande köpeskillingsmedels disposition ansluter sig kölle -
16
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 157.
giet till vad statskontoret anfört i sitt utlåtande angående lappskolbordet
i Arjeplogs socken. Då kollegiet sålunda avstyrker medlens fondering,
anser kollegiet, att det icke finnes någon anledning att låta domänverket
utgiva ersättning för den del av lappskolbordet, som skulle ställas under
detta verks förvaltning.
Köpeskillingsmedlen synas emellertid böra tagas i anspråk för gäldandet
av odlingsersättning till kronojägaren P. O. Andersson samt för täckande av
förskjuten värderingskostnad.
I utlåtande den 20 februari 1929 anförde vidare domänstyrelsen:
Då av kammarkollegiets utlåtande den 5 februari 1929 framgår, att lappskolbordet
ifråga är en staten tillhörig fastighet, får domänstyrelsen, med
frånträdande av sin i utlåtande den 7 mars 1928 intagna ståndpunkt beträffande
erläggande av likvid för det skogsskifte av fastigheten, som föreslagits
skola överlåtas till domänfonden, meddela, att styrelsen intet har att
erinra mot att övertaga sagda skogsskifte utan erläggande av vederlag.
Vidare anförde statskontoret i utlåtande den 19 juni 1929 bland annat
följande :
Beträffande dispositionen av lappskolbordet tillstyrker statskontoret länsstyrelsens
förslag med den ändring därutinnan, som domkapitlet förordat.
Därest, såsom kammarkollegiet föreslagit, vid auktion å lotterna Ya, Yb
och Yc avgivna anbud underställas Kungl. Maj:ts prövning, torde det vara
obehövligt att verkställa ytterligare värdering. Varken mot det uppskattade
värdet av skogsmarken eller de lotter, som skulle försäljas till Gällivare
municipalsamhälle och domkapitlet i Luleå har nämligen framställts någon
anmärkning, och övriga lotter, eller litt. b, c och d, omfatta tillhopa endast
59.7 ar.
I fråga örn sättet för användningen av inflytande försäljningsmedel hänvisade
statskontoret i förut i ärendet avgivet utlåtande till sitt utlåtande den
17 februari 1928 angående disposition av lappskolbordet och byskolbyggnaderna
i Arjeplog i vilket utlåtande ämbetsverket förordat, att i då föreliggande
fall samtliga försäljningsmedel tillfördes förslagsanslaget: Lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Statskontoret ansåg det befogat,
att nämnda anslag finge enligt Kungl. Majda bestämmande i motsvarande
grad, som försäljningsmedel inflöte, anlitas för bestridande av utgifter för
markinköp samt nybyggnads- eller ändringsarbeten för tillgodoseende av
nomadskolväsendets lokalbehov. Sedermera har Kungl. Majit den 20 april
1928 medgivit, att till lappfolkskolhuset i Arjeplog hörande ladugårdsbyggnad
finge genom domkapitlets i Luleå försorg försäljas för visst angivet
minimibelopp, och Kungl. Majit föreskrev tillika, att de genom försäljningen
inflytande medlen skulle inlevereras till länsstyrelsen i Luleå för att tillgodoföras
ovanberörda förslagsanslag. Därest nu domänverket icke skulle erlägga
ersättning för det område, verket skulle övertaga, komme i motsvarande
grad mindre medel stå till Kungl. Majits disposition för ovan angivna
ändamål. På grund härav och då nomadskolväsendet utgör en helt annan
gren av statsförvaltningen än den domänverket representerar, anser sig statskontoret
böra vidhålla sitt uttalande, att domänverket bör utgiva ersättning
för det område verket övertagit.
Slutligen har komministern J. Grapenson å Gällivare kyrkliga missionsföre -
17
Kungl. Maj. ts proposition Nr 157.
nings vägnar hemställt, att den till särskild försäljningsenhet föreslagna gårdstomten
jämte därå nu befintliga åbyggnader av lappskolbordet nr 24 örn
7/32 mantal i Gällivare kyrkoby måtte till föreningen för användning till
församlingshus överlåtas och försäljas till det pris, Kungl. Maj:t med ledning
av den värdeuppskattning å nämnda fastighet, som länsstyrelsen i
Luleå år 1928 verkställt, behagar fastställa.
När år 1913 förslag framlades för riksdagen angående omorganisation av
nomadskolväsendet, var en av förutsättningarna härför, att de dittillsvarande
lapp folkskolorna skulle — i den mån lärartjänsterna där bleve lediga —
indragas och den till skolorna i Arjeplog, Gällivare och Juckasjärvi hörande
boställsjorden, de s. k. lappskolborden, försäljas, varvid inflytande medel
skulle disponeras för den nya skolordningens genomförande.
Såsom närmare framgår av dels punkt 196 av 1929 års åttonde huvudtitel,
dels ock riksdagens skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, punkt 187,
har riksdagen numera i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att
den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken må disponeras på i ovanberörda
punkt 196 angivet sätt samt härigenom inflytande medel tillgodoföras
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Efter långa och tidsödande utredningar föreligger nu till Kungl. Maj:ts
prövning frågan örn dispositionen av lappskolbordet i Gällivare. Tidsutdräkten
har vållats dels genom de nytillkommande önskemål örn markupplåtelser,
som under ärendets behandling från åtskilliga håll framförts, dels
på grund av de olika och från flera håll kritiserade resultat, som de företagna
värderingarna av lappskolbordet givit.
I enlighet med de av mig nyss återgivna förutsättningarna för den år
1913 företagna omorganisationen av nomadskolväsendet finner jag mig böra
förorda, att åtgärder nu vidtagas för försäljning av lappskolbordet i Gällivare.
För denna försäljning ävensom beträffande dispositionen av inflytande
försäljningsmedel finner jag det emellertid vara nödigt att inhämta riksdagens
medgivande.
Jag anser mig nu först böra till prövning upptaga frågan örn lappskolbordets
försäljning.
I likhet med kammarkollegiet finner jag då den av domkapitlet i Luleå
föreslagna användningen av gårdsskiftet av lotten litt. Ya — till kyrkohärbärge
åt Gällivarelapparna — vara synnerligen lämplig och vill för min del
förorda densamma. Mot den för mark och åbyggnader erbjudna köpeskillingen,
5,200 kronor, har jag icke funnit något att erinra.
Jag anser mig vidare böra förorda dels en försäljning av gårdsskiftena
av lotterna litt. Yb och Yc till Gällivare municipalsamhälle, dels ock försäljning
till Gällivare kommun, Anna Häggqvist och Valter Engelmark av
de områden, de önska inköpa. Då emellertid, såsom skolöverstyrelsen framhållit,
nämnda tomtområden måste anses äga rätt höga tomtvärden på grund
av lämplighet för bebyggande, finner jag det vara erforderligt att före för
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 124 käft. (Nr 157.) 2
Departe
mentschefen.
18
Kungl. Majlis proposition Nr 157.
säljningen låta särskilt värdera dessa områden med utgångspunkt från
tomtprisen i närbelägna delar av Gällivare samhälle. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att framdeles meddela de närmare föreskrifter, som med
anledning härav kunna bliva erforderliga.
De övriga på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställningarna örn förvärvande
av mark från lappskolbordet — från kronojägaren P. O. Andersson,
arrendatorn F. O. Johansson-Aili och f. d. gruvarbetaren K. JohanssonVälivaara
— torde på de skäl, som av myndigheterna anförts, ej böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I fråga örn försäljningen av återstående delar av lotterna Ya, Yb och Yc
hava länsstyrelsen och kammarkollegiet ansett, att desamma böra försäljas
i ett utbud, sedan försäljningslotten blivit i laga ordning avstyckad och
dess omfattning slutgiltigt bestämd. Försäljningen av denna lott skulle ske
på offentlig auktion. Då de båda under ärendets handläggning förrättade
värderingarna icke lämnade fullständig utredning angående lottens värde,
har kammarkollegiet föreslagit, att vid auktionen avgivna köpeanbud skola
underställas Kungl. Maj:ts prövning. Skolöverstyrelsen åter har såsom sin
mening framhållit, att försäljningen på grund av ägornas belägenhet syntes
böra ske i åtminstone tre utbud. Härigenom torde, anser överstyrelsen, ett
större antal spekulanter framträda, varigenom högre försäljningspris borde
kunna erhållas. Det synes mig icke nödvändigt att nu träffa annat avgörande
härvidlag, än att försäljningen skall ske å offentlig auktion; och torde det
få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela närmare bestämmelser
om sättet för försäljningen, varvid givetvis hänsyn bör tagas till samtliga
på frågan inverkande, då föreliggande omständigheter.
Vad slutligen skogsskiftet beträffar finner jag mig böra förorda, att detsamma
överföres till domänstyrelsen. I likhet med skolöverstyrelsen och
statskontoret finner jag mig, i överensstämmelse med vad som beträffande
lappskolbordet i Arjeplog bestämdes vid 1929 års riksdag, böra tillstyrka,
att domänverket skall utgiva ersättning för det område, verket kommer att
övertaga. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles, efter verkställd
utredning, fastställa storleken av detta ersättningsbelopp.
I likhet med vad av riksdagen beslutats i fråga om lappskolbordet i Arjeplog
finner jag mig böra förorda, att samtliga försäljningsmedel tillgodoföras
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Från detta anslag böra å andra sidan bestridas dels samtliga de med lappskolbordets
värdering och försäljning förenade kostnader, som kommit
eller komma att påvila statsverket, dels ock den odlingsersättning å 40
kronor, som ansetts böra tillerkännas kronojägaren P. O. Andersson.
Sedan försäljningsfrågan blivit slutligen avgjord, torde, såsom kammarkollegiet
hemställt, handlingarna i ärendet få överlämnas till kollegiet för
utredning rörande möjligheten av avveckling av avgäld för mark, som från
lappskolbordet upplåtits för järnvägsändamål.
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.
I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att medgiva,
att lappskolbordet i Gällivare måtte få disponeras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående angivit
samt att härigenom inflytande medel må tillgodoföras
förslagsanslaget till lappmarks eckesiastikverk, folkbildningsändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenteu
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Km. G:son Bergman.