Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
1
Nr 151.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till bestridande av kronans andel i vissa kostnader
för reglering av sjön Balungen; given Stockholms
slott den 21 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten
i statsrådet ä Stockholms slott den 21 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell:
I samband med beviljande av anslag till anläggande av ett statens
kraftverk vid Älvkarleby medgav 1911 års riksdag för möjliggörande av
berörda anläggning (skrivelse nr 220), att mellan Kungl. Majit och kronan,
å ena. samt Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag, å andra sidan, huge avslutas avtal i huvudsaklig överensstämBihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 118 helft. (Nr 151.) 45i so 1
2
Kungl. Majus proposition nr 151.
melse med ett av bolagen den 15 december 1910 undertecknat avtal.
Jämlikt § 12 i det med stöd liärav sedermera avslutade avtalet, beträffande
vilket de Söderfors bruks aktiebolag åliggande förpliktelserna numera
övertagits av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, skall Söderfors
bruks aktiebolag till kronan erlägga 15 procent av den på Älvkarleby
vattenfall belöpande andelen i kostnaderna för sjöregleringar inom Dalälvens
flodsystem, vilka öka den vid lågvatten disponibla vattenkraften
vid Älvkarleby, såvitt kostnaderna avse en fallhöjd av 18.1 meter. Anledningen
till stadgandet är, att Söderfors bruks aktiebolag, som ansågs
äga 15 procent av fallen vid Älvkarleby, överlät denna sin andel på statens
vattenfallsverk mot det att detta förband sig att för all framtid tillhandahålla
bolaget på denna del av fallen, beräknad till 15 procent av
hela vattenkraften, belöpande andel av den elektriska energi, som komme
att vinnas.
Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening u. p. a.,
vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens medlemmar
reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden. Kungl. Majit
har bemyndigat vattenfallsstyrelsen dels den 30 juni 1916 att för Älvkarleby
vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock den 25
januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av ifrågavavarande
förening.
Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening är föreningen efter
de olika regleringsföretag, som den är avsedd att främja, indelad i b
sektioner, var och en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande
sjöar. Beträffande tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande
är varje sektion ett företag för sig. Medlemmarna hava att göra vissa
insatser i föreningen för täckande av dess allmänna förvaltningsutgifter
samt kostnaderna för de förberedande åtgärderna m. m. för regleringsföretagen.
Vidare hava medlemmarna — vad staten angår dock först
efter beslut i varje fall av statsmakterna — att för varje regleringsföretag
tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader för
företaget ävensom skadeersättningar i anledning av detsamma, dels ock
ett belopp B, varav räntan skall användas till täckande av driftkostnader
och övriga utgifter för företaget. I mån av behov äger föreningen därjämte,
enligt i § 12 av stadgarna angivna grunder, besluta uttaxering å
medlemmarna.
Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställningar har riksdagen
beviljat anslag dels för gäldande av statens kostnader i anledning
av vattenfallsstyrelsens inträde i Dalälvens regleringsförening, dels och såväl
för bestridande av på staten belöpande andel av kostnaderna för provisoriska
regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde, för partiell reglering
av Siljan samt för reglering av sjöarna Amungen, Ljugaren, Balungen,
Skattungen, Oresjön, Flaten, Snesen och Yänjansjön som ock för fullgörande
av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till Dalälvens
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
3
regleringsförening, som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar av berörda regleringskostnader.
Vidare Ilar riksdagen år 1928 (skrivelse nr 42) i samband med beslut
örn statens deltagande i regleringen av Öjesjön dels medgivit, att till bestridande
av på staten belöpande andel av kostnaden för nämnda reglering
samt för de regleringsföretag inom Dalälvens flodområde, beträffande
vilka riksdagen framdeles kan komma att besluta att kronan skall deltaga,
må användas besparingar, som uppkommit å av riksdagen tidigare
för dylikt ändamål anvisade anslag, dels och anvisat anslag för fullgörande
av på staten belöpande förskottsinbetalningar av förut angivet slag för
Öjesjöns reglering.
Slutligen har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom brev den
31 mars 1928 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för täckande av uttaxeringar
och andra merutgifter, som kronan på grund av Dalälvens regleringsförenings
stadgar eller med Kungl. Maj:ts tillstånd ingångna avtal
kan bliva skyldig vidkännas, använda sådana medel, som Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolag antingen redan, inbetalt eller kommer att inbetala.
De belopp, som av riksdagen anvisats för bestridande av statens kostnader
för regleringen av sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen (ursprunglig
regleringskostnad jämte ytterligare 20 procent därå), äro följande:
För |
regleringsarbeten |
För förskottsinbetalningar |
|||||
Sjö |
Anvisat |
Anvisat för år 1921 |
Summa |
Anvisat för år 1919 |
Anvisat åtilläggsstat för år 1921 |
Summa |
|
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr |
Kr. |
Kr. |
||
Amungen ... |
136.850 73.910 52,000 |
27.370 14,780 |
164,220 88,690 52,000 |
128,830 37,670 16.500 |
25,760 7,530 32,460 |
154,590 45,200 48,960 |
|
Summa |
262.760 |
42,150 304,910 |
183,000 |
65,750 |
248,750 |
Samtliga dessa belopp äro helt förbrukade.
I skrivelse den 18 december 1929 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn kronans deltagande i ytterligare kostnader för regleringen av
sjön Balungen samt härvid anfört:
Vid sammanträde den 23 maj 1929 hade Dalälvens regleringsförening beslutat
att för täckande av resterande anläggningskostnader för Balungens
reglering dels jämlikt 12 § i föreningens stadgar uttaxera 20 procent av det
för Balungens regleringsföretag utkrävbara Ä-beloppet, dels ock att hos
ägarna av de strömfall, för vilka A-beloppen blivit utkrävbara, hemställa, att
de måtte antingen räntefritt förskottera de belopp, som belöpte på vattenfall,
för vilka A-beloppen icke blivit utkrävbara, eller ock lämna förbindelser
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
att ansvara för ränta å lån, som föreningen npptoge för täckande av sådana
belopp.
I anslutning till detta beslut hade föreningen till vattenfallsstyrelsen överlämnat,
bland annat, räkning å den andel av uttaxeringen å A-beloppet, som
påvilade Älvkarlebyfallet, 10,400 kronor, samt räkning å det förskottsbelopp,
som komme på Alvkarlebyfallet, 10,510 kronor.
Beträffande uttaxeringen å A-beloppen, vilken, såsom förut framhållits,
skett i överensstämmelse med föreningens stadgar, ville styrelsen framhålla,
att Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag jämlikt avtal med kronan skulle
av beloppet till vattenfallsstyrelsen erlägga 15 procent, såvitt anginge en
fallhöjd vid Älvkarleby av 18. i meter. Bolagets andel uppginge alltså till
1,433 kronor 30 öre och statens utgift minskades till 8,966 kronor 70 öre.
För detta belopp syntes emellertid av följande skäl något nytt anslag icke
behöva begäras av riksdagen.
Genom beslut den 29 juni 1917 hade Kungl. Majit ställt till vattenfallsstyrelsens
förfogande ett av riksdagen för år 1918 beviljat anslag av 20,000
kronor att användas för bestridande av de å Älvkarleby kraftverk belöpande
kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.
Dessa provisoriska regleringsåtgärder hade avsett Svärdsjövattendraget, till
vilket Balungen hörde. Beloppet hade utbetalts till regleringsföreningen.
Sedermera hade regleringsföreningen emellertid till vattenfallsstyrelsen av
beloppet återbetalat 9,282 kronor 98 öre; dessa provisoriska regleringsåtgärder
hade alltså för Älvkarlebyfallets vidkommande kostat 10,717 kronor
2 öre, och av detta belopp hade vidare Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag
till styrelsen inbetalat 15 procent eller 1,607 kronor 55 öre. Av
anslaget återstode alltså 10,890 kronor 53 öre. Enär ytterligare provisoriska
regleringsåtgärder icke vore därstädes ifrågasatta, syntes av besparingen kunna
användas erforderligt belopp för täckande av nu ifrågavarande kostnad.
Såsom nämnts, kunde staten fullgöra sin förskottsinbetalning antingen
kontant eller ock lämna förbindelse att ansvara för ränta å lån, som föreningen
upptoge. I enlighet med tidigare följd praxis och då kontantinbetalning
torde vara för staten fördelaktigast, syntes lämnande av dylik ansvarsförbindelse
icke böra ifrågakomma.
Det för detta ändamål erforderliga beloppet torde kunna förskotteras av
statens vattenfallsverks medel.
På grund av det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt örn bemyndigande
dels att till bestridande av på kronan belöpande andel av
ytterligare kostnader för reglering av sjön Balungen av förenämnda besparing
å 10,890 kronor 53 öre använda ett belopp av 8,966 kronor
70 öre, dels och att för fullgörande av den förskottsinbetalning för samma
reglering, som betingades av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven icke
vore skyldiga att omedelbart inbetala sina andelar av byggnadskostnaden,
av statens vattenfallsverks medel förskottsvis utanordna ett belopp av
10,510 kronor.
Bihsrähcnshapsverhet har i utlåtande häröver den 11 februari 1930
anfört:
Med hänsyn till riksdagens beslut år 1928 örn användande av besparingar
å tidigare för regleringsföretag inom Dalälvens flodområde anvisade anslag
syntes hinder icke föreligga att medelst de uppkomna besparingarna å 1918
års anslag till Dalälvens reglering täcka de återstående anläggningskostna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 5
lierna för Balungens reglering, i all synnerhet som nämnda kostnader vöre
en följd av tidigare fattat riksdagsbeslut.
Med anledning av vattenfallsstyrelsens hemställan örn att förskottsvis av
statens vattenfallsverks medel få bestrida de på staten belöpande förskottsinbetalningarna
å 10,510 kronor för ifrågavarande regleringsföretag ville riksräkenskapsverket
erinra, att riksdagen för budgetåret 1928/1929 i och för
fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningarna för Öjesjöns
reglering såsom utgifter för kapitalökning anvisat ett anslag, att utgå av tillfälliga
lånemedel, å 20,350 kronor. Tillräckliga skäl syntes knappast föreligga
att frångå det sålunda tillämpade förfaringssättet i avseende å anvisande
av medel till förskottsinbetalningar i annan mån än som betingades
av den ändrade redovisningen av lånemedlen, varigenom uppdelningen i
fasta och tillfälliga lånemedel slopats. Riksräkenskapsverket ansåge fördenskull,
att för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningarna
för Balungens reglering borde under utgifter för kapitalökning anvisas ett
anslag att utgå av lånemedel å 10,510 kronor, varvid sedermera skeende återbetalningar
av förskott borde inlevereras till riksgäldskontoret.
Jag anser mig böra tillstyrka, att medel beredas för bestridande av på
kronan belöpande andelar av ifrågavarande kostnader för sjön Balungens
reglering. Av berörda andelar lärer förenämnda belopp å 8,966 kronor
70 öre med hänsyn till förut omförmälda, av riksdagen år 1928 gjorda medgivande
kunna bestridas av förefintliga besparingar å det av riksdagen för
år 1918 anvisade anslaget å 20,000 kronor för provisoriska regleringsåtgärder
inom Dalälvens flodområde. Beträffande åter den erforderliga, på
staten belöpande förskottsinbetalningen å 10,510 kronor anser jag lika
med riksräkenskapsverket, att för detta ändamål bör anvisas ett anslag å
riksstaten under utgifter för kapitalökning, och torde detta anslag böra
utgå av lånemedel. Då något belopp härför icke beräknats i årets statsverksproposition,
torde den i förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931
under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel»
böra höjas med motsvarande belopp. Återbetalningar av förskottsbelopp
böra, såsom riksräkenskapsverket framhållit, inlevereras till riksgäldskontoret.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels för fullgörande av den på staten belöpande förskottsinbetalning
till täckande av kostnader för reglering av
sjön Balungen, som betingas av att ägarna av obebyggda
fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala
på dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, för
budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning anvisa
ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av......................................................... kronor 10,510;
dels oclc höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1930 1931 under rubriken »E. Lånemedel» upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 118 höft. (Nr 151.) 451 30 2
Departements
chefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
tagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande
belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan beliagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.