Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

11

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för lektorn
C. G. Bondeson till viss tjänstårsberåkning; given Stockholms
slott den 21 februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majda,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.

Föredragande departementschefen, statsrådet Lindskog, anför härefter:

Lektorn vid folkskoleseminariet i Umeå Carl Gunnar Bondeson har hos
Kungl. Maj:t gjort ansökning i fråga om sin rätt till tjänstårsberäkning för
uppflyttning i högre lönegrad.

Bondeson utnämndes och förordnades den 27 april 1917 att från och med
den 1 maj 1917 vid nämnda folkskoleseminarium vara adjunkt i ämnena
historia och geografi. Sedan han i december 1923 avlagt filosofie licentiat -

Rätt för
lektorn C. G.
Bondeson
till viss
tjänstårs
beräkning.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

examen och i ansökning, som den 21 december 1923 inkom till skolöverstyrelsen
och som av överstyrelsen med den 27 december 1923 till ecklesiastikdepartementet
inkommet utlåtande överlämnades till Kungl. Majit, anhållit att
jämlikt, mom. 2 i övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 16 september
1918, nr 757, bliva befordrad till innehavare av den mot hans adjunktsbefattning
svarande lektorstjansten vid seminariet, utnämndes och förordnades
han den 12 januari 1924 att från och med den 1 februari 1924 vid
seminariet vara lektor i ämnena historia och geografi.

Före sin berörda, hos Kungl. Majit gjorda ansökning örn tjänstårsberäkning
anhöll Bondeson hos skolöverstyrelsen att från och med den 1 januari
1929 få åtnjuta avlöning i andra lönegraden, men enligt beslut den 27 december
1928 fann överstyrelsen sig icke kunna bifalla den där gjorda ansökningen,
enär Bondeson först i samband med Kungl. Majits beslut den
12 januari 1924 örn hans utnämning från och med den 1 februari samma
år till lektor vid folkskoleseminariet erhållit behörighet till sådan tjänst samt
hans föregående tjänstgöring icke syntes böra tillgodoräknas honom för uppby
ttning i högre lönegrad.

I sin nu förevarande ansökning har Bondeson — under åberopande av
mom. 3 i kungörelsen den 15 juni 1922, nr 373, med ändrade bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst —
anhållit att få, med tillgodoräknande av en del av sin tjänstgöring vid seminariet
före tillträdet till lektorstjänsten, åtnjuta ett ålderstillägg såsom
lektor från och med den 1 januari 1929.

Bondeson har tillika bland annat framhållit, att han från och med år
1919, då adjunktsbefattningarna vid folkskoleseminarierna förändrades till
lektorstjänster, under sju terminer realiter ehuru icke till namnet fullgjort
en lektors tjänståligganden och således utfört arbete, som i avseende å art
och omfattning svarade mot och vore jämförbart med det arbete, han sedan
som lektor haft att utföra.

Av vid ansökningen fogade handlingar inhämtas bland annat, att Bondeson
läsåret 1922/1923 och höstterminen 1923 åtnjutit tjänstledighet för fortsatta
universitetsstudier.

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 29 januari 1929 av skolöverstyrelsen,
den 7 maj 1929 av statskontoret och den 7 februari 1930 av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Bondesons tjänstgöring den 1 januari 1919—den 30 juni 1922 synes till
art och omfattning böra anses likvärdig med hans tjänstgöring som lektor,
oaktat han saknat kompetens till lektorstjänst. Vidare har Bondeson efter
avläggandet i december 1923 av filosofie licentiatexamen utan avbrott fullgjort
den på de fem kalenderåren 1924/1928 belöpande tjänstgöringsskyldigheten.
På grund härav synes överstyrelsen sakligt sett starka skäl tala för
ett bifall till ansökningen på så sätt, att Bondeson med tillgodoräknande av
erforderlig del av sin ifrågavarande tjänstgöring, som varit förlagd före den

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140. 13

1 februari 1924, uppflyttas i andra lönegraden från och med den 1 januari
1929.

Skolöverstyrelsen tillstyrker därför, att Kungl. Maj:t, därest nu gällande
författningsbestämmelser ej lägga hinder i vägen härför, täcktes medgiva,
att Bondeson må från och med den 1 januari 1929 åtnjuta avlöning i andra
lönegraden.

Statskontoret anför:

I likhet med skolöverstyrelsen finner statskontoret sökanden icke författningsenligt
berättigad att från och med år 1929 åtnjuta lektorslön i andra
lönegraden.

Då sökanden emellertid redan före den 1 januari 1924 förskaffat sig de
lärdomsmeriter, som äro erforderliga för lektorat vid folkskoleseminarium,
och hans tjänstgöring efter ikraftträdandet av 1918 års lönereglering till
art och omfattning torde få anses likvärdig med tjänstgöring såsom lektor,
synas starka billighetsskäl tala för bifall till ansökningen.

Under förutsättning att det föreliggande fallet är ett rent undantagsfall —
något som undandrager sig statskontorets bedömande — anser statskontoret
det kunna ifrågasättas, huruvida ej riksdagens medgivande till ansökningens
bifallande borde inhämtas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrar:

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, att sökanden författningsenligt icke är berättigad
att redan från och med den 1 januari 1929 komma i åtnjutande av första
ålderstillägget i sin nu innehavande lektorstjänst.

Med hänsyn emellertid därtill, att sökanden förvärvat behörighet till lektorstjänst
vid seminarium före den tidpunkt —- utgången av år 1923 — som
beträffande adjunkt å övergångsstat i 2 punkten av de i kungörelsen den
16 september 1918 (nr 757) intagna övergångsbestämmelserna stadgats såsom
villkor för befordran till sådan befattning, och i betraktande såväl
därav att Bondeson redan den 21 december 1923 inlämnat behörighetshandlingen
som ock att han så snart efter årsskiftet som den 12 januari
1924 — således ungefär vid vårterminens början — av Kungl. Majit utnämnts
till lektor, finner lönenämnden starka billighetsskäl tala för ett tillmötesgående
av den föreliggande framställningen. Nämnden har sålunda
intet att erinra mot att åt sökanden lämnas medgivande att tillgodoräkna
tjänstetid från och med den 1 januari 1924 för erhållande av ålderstillägg
såsom lektor.

Enligt mili uppfattning torde det icke i allmänhet böra ifrågasättas, att Departeadjunkter
å övergångsstat vid folkskoleseminarier, som efter vunnen lektors- mentschefen
kompetens befordrats till innehavare av mot deras adjunktsbefattningar svarande
lektorstjänster, skola tillerkännas rätt] att för erhållande av ålderstillägg
såsom lektorer tillgodoräkna sig någon tid av adjunktstjänstgöringen.

I detta särskilda fall anser jag dock, liksom de hörda myndigheterna, att sådana
omständigheter föreligga, att i viss utsträckning sådant tillgodoräknande
bör medgivas. Bondeson hade nämligen före utgången av år 1923
fullgjort de prestanda, som förutsattes för befordran till lektor, och att han

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

icke utnämnts till lektor redan från och med den 1 januari 1924 har berott
av förhållanden, över vilka han icke kunnat råda. För att Bondeson skall få
rätt att erhålla uppflyttning i andra lönegraden från och med den 1 januari
1924, erfordras, att han får tillgodoräkna sig den månad av adjunktstjänstgöringen,
som faller efter det han vunnit lektorskompetens och ingivit
ansökning örn befordran. Då emellertid, formellt sett, ett medgivande
härutinnan icke synes stå i överensstämmelse med gällande författningar,
har jag ansett riksdagens medgivande i ämnet böra inhämtas.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att lektorn vid folkskoleseminariet i Umeå
Carl Gunnar Bondeson må för erhållande av ålderstillägg
såsom lektor tillgodoräkna sig en månad av den tid, han
före den 1 februari 1924 tjänstgjort vid nämnda seminarium.

Till denna departementschefens, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G.son Bergman.

Stockholm 1930, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

300651