Kungl. Majlis proposition Nr 122.
1
0
Nr 122.
i )
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i förordningen den
2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt; given Stockholms slott
den 14 februari 1930.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3,
6 och 18 §§ i förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Adolf Dahl.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 97 höft. (Nr 122.)
1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
2
6
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i förordningen den
2 juni 1922 (nr 260) om autoniobilskatt.
Härigenom förordnas, att 3, 6 oell 18 §§ i förordningen den 2 juni 1922
om automobilskatt skola kava följande ändrade lydelse:
3 $.
Skatteplikt för automobil inträder med den kalendermånad, under vilken
automobilen första gången i automobilregister införes. Varder automobilen,
innan den registrerats, i avbidan därå använd i trafik lika med registrerad
automobil, skall dock skatten utgå från och med den kalendermånad, varunder
den tagits i bruk. Skatteplikten upphör med utgången av den kalendermånad,
under vilken automobilen ur automobilregister avförts utan
att hava blivit i annat sådant register införd.
Inträffar i--- — registret intagen.
6 §.
Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året skatten
utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å
den eller de kalendermånader, skatteplikten gäller.
Ändras automobils beskaffenhet under löpande kalenderår, skall därav
föranledd höjning av skatten beräknas från och med den kalendermånad,
under vilken ändringen skett. Av enahanda anledning föranledd sänkning
av skatten beräknas från och med nästföljande kalendermånad.
18 §.
Efter vilka grunder samt på vad sätt den, som tillverkar eller bedriver
handel med automobiler, skall erlägga skatt för användande i trafik av
automobil, som av honom hålles till salu, så ock om och i vad mån skatt
skall utgå för automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet
införts, bestämmes av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1931.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
3
Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 14 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, av sär
skilda inom kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga för
revision av motorfordonsförordningen (1927 års motorfordonssakkunniga)
den 10 mars 1928 avgivet betänkande (Statens offentliga utredningar
1928:11) i den del det innefattar förslag till vissa ändringar i förordningen
örn automobilskatt m. m. samt anför:
Enligt förordningen örn automobilskatt den 2 juni 1922 utgår skatt
allenast för motorfordon, som blivit här i riket registrerat. Skatteplikten
inträder med det kalenderkvartal, under vilket automobilen första gången
i automobilregister införes, samt upphör med utgången av det kalenderkvartal,
under vilket automobilen ur automobilregister avförts utan att
hava blivit i annat sådant register införd. Inträder skatteplikt under
löpande kalenderår, skall för det året skatten utgå med belopp, motsvarande
vad av skatten för helt kalenderår helöper å det eller de kalenderkvartal
skatteplikten gäller. Ändras automobils beskaffenhet under löpande
kalenderår, skall därav föranledd höjning av skatten beräknas
från och med det kalenderkvartal, under vilket ändringen skett. Av enahanda
anledning föranledd sänkning av skatten beräknas från och med
nästföljande kalenderkvartal. Automobil, för vilken skatt icke blivit behörigen
erlagd, må ej brukas förrän skatten blivit betald. Enligt kun
görelsen den 12 december 1924 angående uppbörd av automobilskatt m. m
skall, då motorfordon anmäles till registrering, intill årets slut belöpande
skatt inbetalas hos registreringsmyndigheten.
Enligt förordningen örn motorfordon den 15 juni 1923, § 9 inom. 2, är
den, som tillverkar eller bedriver handel med motorfordon, frikallad från
registreringsplikt beträffande automobil, som av honom förvaras å lager
eller hålles till salu. Såsom undantag från huvudregeln i § 8 mom. 1 i
förordningen, att automobil ej må tagas i bruk, innan den blivit registrerad,
gäller den bestämmelsen i § 8 mom. 3, att automobil — sedan den efter
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
godkänd besiktning blivit försedd med besiktningsskylt, som blivit av
besiktningsman vederbörligen plomberad — må användas, dels i vanlig
trafik i avbidan på registrering under en tid av högst tre veckor från
det plomberingen verkställts, dels för provkörning utan inskränkning
till tiden av den, som tillverkar eller bedriver handel med motorfordon,
såvitt gäller automobil, som av honom hålles till salu. Av dessa bestämmelser,
jämförda med av mig åberopade skatteföreskrifter, framgår,
att tillverkare av och handlande med motorfordon äro fria från erläggande
av automobilskatt för fordon, som av dem hållas till salu och användas
för provkörning, samt att såväl dessa som envar köpare kunna i
vanlig trafik använda automobil under tre veckor utan att skatt blivit
betald. Kontrollen å att skatt överhuvudtaget blir erlagd vilar dels å
skyldigheten att vid straffansvar anmäla fordon till registrering inom
fjorton dagar från det fordonet förvärvats (motorfordonsförordningen
§ 9 mom. 2 jämförd med § 43), dels å skyldigheten att, likaledes vid straffansvar,
under färd å fordonet medföra det senast bekomna automobilskattekvittot
(förordningen örn automobilskatt 9 §).
Kungl. Majit har tidigare i dag, efter hemställan av chefen för kommunikationsdepartementet,
beslutat föreslå riksdagen att antaga förslag till
motorfordonsförordning, däri upptagits bestämmelser syftande åt dels att
tillverkare av och handlande med motorfordon erhålla större frihet att
i rörelse få nyttja motorfordon utan föregående registrering, dock mot
skyldighet att erlägga skatt efter vad därom kunde stadgas, dels ock
att köpare av motorfordon, som vill taga fordonet i bruk, innan det registrerats,
skall dessförinnan hava erlagt skatt för detsamma intill årets
slut. Bestämmelserna äro föranledda — förutom av förslaget örn införan
de av så kallad typbesiktning av motorfordon — såväl av de olägenheter,
de nuvarande föreskrifterna förorsakat både automobilliandlare och trafikanter,
som ock av de missbruk i syfte att undandraga staten skatt, vartill
föreskrifterna givit anledning. I ett av 1927 års motorfordonssakkunniga
utarbetat preliminärt utkast till förslag örn vissa ändringar i
motorfordonsförordningen, varöver vederbörande myndigheter samt åtskilliga
inom motorvärlden verkande organisationer avgivit yttrande,
framliöllo de sakkunniga —- efter att hava erinrat örn sitt förslag att fordon,
som tillhörde besiktigad typ, icke vidare skulle behöva föras till besiktningsman
för besiktningsskylts plombering —- i huvudsak följande:
»Då ifrågasatt anordning för plombering av besiktningsskylt skulle kunna
leda till missbruk därhän, att handlanden icke blott vid provkörning utan
även eljest nyttjade automobilen i trafik utöver de medgivna tre veckorna
och då jämväl i övrigt gällande bestämmelser örn besiktningsskylt synts i
flera avseenden mindre tillfredsställande, har frågan örn besiktningsskyltarna
i hela dess vidd upptagits till övervägande. De sakkunniga hava
därvid till en början undersökt, huruvida man icke borde kunna fordra
att vagnen, i det ögonblick den lämnar handlanden, vore registrerad och
skatt för densamma erlagd, likaväl som det av särskilda sakkunniga ifrågasatts,
att fordonet vore ansvarsförsäkrat och premie därför erlagd. Men
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
även om man icke kunde gå så långt, borde man till förhindrande av ett
mindre nogräknat bruk av besiktningsskylt kunna fordra, att vagnen vöre
åsatt en skylt, för vilken utginge en mot automobilskatten svarande avgift.
Den korta tid, som stått de sakkunniga till buds, har icke medgivit en mera
ingående utredning av de med detta problem sammanhängande frågor.
Emellertid liava de sakkunniga ansett sig redan nu kunna framlägga ett
förslag i den riktning, att väl köparen av en automobil bibehålies vid
rätten att i avbidan på sökt registrering få köra automobilen med besiktningsskylt
under tre veckor, medan försäljaren ålägges att hava automobil,
som av honom hålles till salu eller eljest användes i hans rörelse, försedd
med särskild skatteskylt. För denna har synts böra årligen utgå ett
belopp, närmast avsett att svara mot medeltalet av den automobilskatt,
som kan beräknas belöpa å de av försäljaren i hans rörelse använda automobilerna.
Avgiften lärer för enkelhetens skull böra fixeras till visst belopp,
förslagsvis 100 kronor, som skulle fastställas av Kungl. Mait. Med
detta förslag kan den från handlandehåll påtalade begränsningen i rätten
att föra automobil med besiktningsskylt, nämligen i och för »provkörning»,
i stort sett bortfalla. Samtidigt vinnes den fördelen, att en bestämd
skillnad kommer att framstå mellan s. k. firmakörning, å.ena sidan, och
privatkörning under tre veckor i avbidan på sökt registrering, å andra sidan,
något som är av betydelse icke minst beträffande fordon av besiktigad
typ, vilka på sätt ovan framhållits, komma att sakna besiktningsmans
plombering.»
I yttrande över utkastet anförde svenska automobilhandlareföreningen
i denna del bland annat:
»Hittills gällande bestämmelser rörande besiktningsskyltar hava lett
till synnerligen stort besvär icke endast för automobillirmorna utan även
för myndigheterna. En person, som köpt en automobil av en automobilfirma,
vilken sistnämnda lått automobilen besiktigad exempelvis 8—14
dagar före försäljningen, har i många fall icke hunnit få automobilen
inregistrerad, innan den förut fastslagna 3-veckors fristen utlupit. Vederbörande
automobilägare har mycket ofta i god tro och i brist på tillräcklig
upplysning kört automobilen med besiktningsskylt även efter de
tre veckornas utgång. Möjlighet har ju funnits till ombesiktning men
dylik har såsom nedan angives även vägrats. I många fall hava automobilfirmorna,
då automobil försålts, efter det 3 veckor förflutit sedan besiktningsskyltens
påsättning och plombering, låtit ombesiktiga automobilen
för att därigenom skaffa köparen den nödvändiga 3-veckors fristen.
Myndigheterna hava emellertid på sina håll icke medgivit dylik ombesiktning
utan förklarat denna vara olaglig oell möjlighet har sålunda
icke förefunnits för automobilfirman att vidare använda ifrågavarande
besiktningsskylt. Vidare hava automobillirmorna rättighet att använda
besiktningsskyltar å sina automobiler endast för provkörningar och denna
bestämmelse Ilar lett till en oändlighet av kontroverser mellan myndig
heterna och automobillirmorna. Det har naturligtvis varit lagstiftarens
mening, att automobilförsäljaren skulle kunna köra till en kund och från
denna, men i otaliga fall har stämning och böter blivit resultatet av körning
från kunden. Ej heller har i de liesta fall en försäljare medgivits att
köra från en ort till en annan. Vi förstå mycket väl, att lagstiftaren sökt
inskränka på rätten till besiktningsskyltar, i synnerhet som en användning
av denna har medfört skattefrihet för automobilen, under den tid
besiktningsskylten använts. Vi måste beklagligtvis medgiva, att kont™
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
K
verserna rörande besiktningsskyltarna icke alltid varit beroende på förordningens
bestämmelser eller på misstydning från ena eller andra sidan.
Vi äro tvärtom medvetna örn att icke så få såväl privatpersoner
som automobilafiärer flerstädes i landet missbrukat besiktningsskyltarna,
och för vår del vilja vi gärna i den mån det är oss möjligt bidraga till att
missbruk förekommas. Vi tillåta oss därför föreslå att skyltfrågan ordnas
på följande sätt:
1) Varje automobilägare, som önskar få automobil inregistrerad, skall
på postkontor inbetala ett belopp motsvarande den på hans automobil
belöpande skatten. Detta belopp gireras av postkontoret till den länsstyrelse,
hos vilken automobilen skall inregistreras. Automobilägaren erhåller
kvitto å beloppet, vilket kvitto motsvarar det vanliga skattekvittot
för automobilen och med detta kvitto skall automobilägaren vara berättigad
att föra automobilen till sin hemort med besiktningsskylten, evad denna
gäller typbesiktigad eller icke typbesiktigad automobil. Vid hemkomsten
skall han hos Konungens befallningshavande ansöka örn inregistrering
i vanlig ordning. Då Konungens belallningshavande genom
postgirering erhållit kännedom örn köpet av automobilen, har han också
därigenom möjlighet kontrollera att ansökan om inregistrering inlämnas.
2) Automobilliandlaren skall hava rättighet lösa tillräckligt antal skatte
skyltar, vilka lämpligen böra hava samma form som de vanliga igenkän
ningsmärkena, men målade antingen i annan färg än dessa eller försedda
med ett tillägg, såsom exempelvis det amerikanska märket, vilket för
automobilfirmorna är D-L (dealer). Automobilfirman bör hava rättighet
att använda dessa skyltar å sina egna vagnar, evad de användas för provkörning
eller icke och oavsett örn automobilen är typbesiktigad eller be
siktigad på vanligt sätt, d. v. s. icke typgodkänd. För icke typgodkända
automobiler skall automobilliandlaren utöver skatteskylten å automobilen
för av besiktningsman åsatt vanlig besiktningsskylt. Genom godkännande
av vårt förslag vinnes enligt vår mening:
_ a) att de privata automobilägarna snarast möjligt låta inregistrera
sina automobiler. I och med att skattskyldigheten är fullgjord linnes
för automobilägaren ingen som helst anledning köra med den röda skylten,
utan han torde i regeln vara rätt så angelägen att snarast möjligt
få sitt eget igenkänningsmärke.
b) att automobiliirmorna, sedan de genom skattens erläggande erhållit
rätt använda skatteskyltar eller rättare firmaskyltar, kunna köra sina
automobiler när som helst och var som helst utan att riskera att anställd
personal av oförstånd eller annorledes utsätter firman för ansvar, obehag''
och kostnader.
.Det torde för staten vara det viktigaste att oändligt mycket lättare än
hittills kunna kontrollera besiktningsskyltarnas användning såväl hos
den privata automobilägaren som hos automobilfirmorna. Vi förmoda,
att myndigheternas räfst efter besiktningsskyltarna i första hand varit
grundat på den helt naturliga avsikten att se till att alla i trafik gående
automobiler, vilka äro skattskyldiga, även erlägga skatt. I och nied att
skatten erlagts av såväl den privata automobilägaren som automobilfirman
bortfaller som ovan sagts, varje skäl att missbruka besiktningskyltarna.
Dessa komma sålunda otvivelaktigt att användas i endast obetydlig
utsträckning gentemot hittills och även på denna grund blir myndigheternas
arbete högst väsentligt minskat.
De sakkunniga hava föreslagit, att avgiften för den skatteskylt, som
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
automobilfirmorna skulle få rättighet använda, skulle utgå med 100 kronor
per skylt eller pär skyltar. Föreningen anser detta belopp vara för
högt. Det torde vara ostridigt, att automobiltirmorna genom sin rörelse,
vilken även innebär en stark propaganda för automobilismen, både direkt
och indirekt tillföra staten stora inkomster. Ä andra sidan torde med
bestämdhet kunna sägas, att de automobiler, som firmorna använda för
sin rörelse, d. v. s. provkörningar och dylikt, icke på långt när tillryggalägga
de sträckor, genomsnittligt taget åtminstone, som de privata automohilägarnas
automobiler och även därför bör avgiften för skatteskyltarna
sättas till rimligt belopp. Det synes därför föreningen endast rättvist,
att avgiften för skatteskyltar icke sättes högre än den lägsta skatteavgiften
för automobil i privat ägo eller 80 kronor. Föreningen framhåller
även, att avgiften för skatteskylt bör kunna erläggas kvartalsvis eller
rättare för de kvartal som återstå av löpande år, då skylten förvärvats
av myndigheterna, eller med andra ord att för en skylt, som tages i bruk
under första kvartalet under året, skall erläggas hel årsskatt eller 80
kronor, för skylt som tagea i bruk under andra kvartalet tre kvartals
skatt eller 60 kronor o. s. v.»
Jämväl kungl, automobilklubben uttalade sig i enahanda riktning
samt yttrade:
»Nuvarande bestämmelser angående firmors rätt att utan att erlägga
skatt få föra motorfordon med röd skylt har av polismyndigheterna icke
sällan tillämpats så strängt och i vuss mån så oformligt, att nyssnämnda
rätt praktiskt taget förvägrats firmorna. I föreliggande förslag har de
sakkunnigas avsikt säkerligen varit, att genom att utkräva skatt för
alla ’firma’-automobiler i trafik, undanröja nyssnämnda missförhåliande.
Förslaget torde dock kunna giva anledning till missförhållanden av
nyssnämnd art, enär firmorna endast få föra automobil, försedd med
skatteskylt, ’i och för rörelsen’. Det skulle vara lyckligare och mera
rättvist, örn denna begränsning beträffande rättigheten för firma att föra
automobil helt bortfölle.
Den rättighet, som enligt förslaget tillkommer försäljarna, att plombera
försåld vagn, för att därigenom köparen skall kunna tillgodogöra
sig en tid av tre veckor för att ordna inregistrering av fordonet, kan möjligen
komma att missbrukas av mindre nogräknade och ansvarskännande
försäljare. Till undanröjande av sådan olägenhet vore det önskvärt, örn
sakkunnige kunde finna en praktisk och enkel utväg för att skatt, i likhet
med vad som föreslagits beträffande försäkring, måste vara erlagd
för varte automobil, innan den blir använd i trafik. Härigenom torde
otvivelaktigt en av de största och allvarligaste erinringarna mot den föreslagna
formen av typbesiktning och densammas tillämpning helt bortfalla.
»
Slutligen ifrågasatte länsstyrelsen i Södermanlands län, att fordonet
skulle registreras och skatt för detsamma erläggas, innan köparen använde
detsamma i trafik.
Efter den ytterligare undersökning, som de sakkunniga därefter hade
tillfälle att företaga i ämnet, framlade de i sitt ovannämnda år 1928 avgivna
betänkande, såvitt nu är i fråga, förslag till
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
1. förordning om ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i förordningen den
2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt,
2. kungörelse örn ändrad lydelse av 5—7 §§ i kungörelsen den 12 december
1924 (nr 513) angående uppbörd av automobilskatt m. m., samt
3. kungörelse angående särskild skatt i vissa fall för användande i trafik
av motorfordon, som icke inregistrerats.
Jämväl över dessa förslag hava ovannämnda myndigheter m. fl. avgivit
yttrande, därvid förslagen i huvudsak lämnats utan erinringar.
De framlagda författningsförslagen innebära i huvudsak följande:
Huvudregeln, att automobilens (respektive motorcykelns) intagande i
automobilregistret är grundläggande för skattepliktens inträde, bibehålies.
Till förmån för trafikanterna föreslås, att skatten skall räknas månadsvis
i stället för såsom nu kvartalsvis. I enlighet härmed skall skatten utgå från
och med ingången av den månad — i stället för så som nu det kvartal —
varunder automobilen registrerats. Varder emellertid automobilen tagen i
bruk, innan den registrerats, skall skatten löpa från och med den månad,
varunder den tagits i bruk. Den framtlyttning av tiden för1 skattens utgående,
som härigenom ifrågasättes, gör sig gällande allenast i de fall, att
automobilen tagits i bruk redan före ingången av den månad, varunder
den införts i registret. Slutligen skall Kungl. Majit äga bestämma efter
vilka grunder och på vad sätt skatt skall utgå för nyttjande i trafik av
motorfordon, som tillverkare av eller handlande med motorfordon håller
till salu. I sistnämnda hänseende föreslå de sakkunniga, att skatten per
år bestämmes till etthundra kronor för automobil och tjugu kronor för
motorcykel, att skatt skall erläggas för det antal fordon av varje slag,
som tillverkare eller handlande efter anmälan till vederbörande länsstyrelse
önskar samtidigt kunna taga i bruk i rörelsen, samt att, därest
nämnda antal under löpande kalenderår ökas, skatten utgår för det året
och det antal, ökningen avser, med belopp, motsvarande vad av skatten
för helt kalenderår belöper å det eller de kalenderkvartal, som återstå
av året, däri inbegripet det kvartal, varunder ökningen skett.
Till kontroll därå, att föreslagna bestämmelser efterlevas, föreslå de
sakkunniga dels att besiktningsskylt, som städse skall vara åsatt icke
registrerat fordon, icke må av polismyndighet utlämnas till annan än tillverkare
eller handlande, varom här är fråga, med mindre vederbörande erlagt
skatt för fordonet intill årets slut, samt att tillverkaren eller handlanden
ej heller må vid straffansvar till köpare eller annan utlämna skylt,
med mindre denne uppfyllt enahanda villkor i fråga örn fullgjord
skattskyldighet (motorfordonsförordningen 8 § 3 mom), dels att tillverkare
och handlande skall vid straffansvar hava å fordonet anbragt
särskild skatteskylt, medelst plomb fäst vid besiktningsskylten, dels ock
att köpare av automobil skall vid straffansvar i avbidan på erhållande
av registrering under färd medföra det interimskvitto, han — i regel av^
postverket — erhållit å skattens inbetalning.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122. 9
I övrigt tillåter jag mig i detta ämne hänvisa till de sakkunnigas betänkande.
De av de sakkunniga i huvudfrågan föreslagna ändringarna synas
mig väl ägnade att undanröja de olägenheter, som hittills rått på föreliggande
område. Särskilt lärer förslaget örn skattens beräknande månadsvis
i stället för såsom nu kvartalsvis, därest det genomföres, bidraga
till minskande av frestelsen att uppskjuta tiden för fordonets anmälan
till registrering i syfte att undgå någon tids skatt. Jag tillstyrker alltså,
att förslaget örn ändring i automobilskatteförordningen framlägges
för riksdagen. Däremot torde fråga örn erforderliga följdföreskrifter
och dessas utformande i detalj icke nu behöva upptagas till slutlig
prövning i detta sammanhang. De av de sakkkunniga i detta hänseende
framlagda håda författningsförslagen torde få fogas som bilaga vid detta
protokoll.
Departementschefen uppläser härefter omförmälda förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) örn automohilskatt samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att antaga samma förslag.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla och förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Kurt Björklund.
2
Bihang till riksdagens protokoll 19,''iO.
1 sami.
97 höft. (Nr 122.)
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
Bilaga.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 5—7 §§ i kungörelsen den 12 december
1924 (nr 518) angående uppbörd av automobilskatt m. m.
Härigenom förordnas, att 5—7 §§ i kungörelsen den 12 december 1924
angående uppbörd av automobilskatt m. m. skola hava följande ändrade
lydelse:
5 i
Hå motorfordon anmäles till registrering eller dessförinnan tages i
bruk, inbetalas hos registreringsmyndigbeten intill årets slut belöpande
skatt kontant eller eljest i den ordning, som gäller för inbetalning i allmänhet
till registreringsmyndigbeten.
Vid anmälan---behörigt kvitto.
6 §.
1 mom. Automobilskattekvitto med — (förutvarande 6 §)--under
lås.
2 mom. Vid utfärdande — (förutvarande 7 §)--kronan gällande.
7*.
Varder motorfordon, innan det registrerats, i avbidan därå använt i trafik
lika med registrerad automobil, må, utan hinder av vad i 6 § sagts, av
postverket eller annan myndighet i vanlig ordning utfärdat kvitto å inbetalning
till registreringsmyndigbeten av belopp, svarande mot uppgiven
skatt för fordonet intill årets slut, gälla såsom behörigt automobilskattekvitto,
dock högst under tre veckor. Vid fordonets registrering erhålles
hos registreringsmyndigbeten, mot avlämnande av interimskvittot, som
makuleras, av denna i vederbörlig ordning utfärdat automobilskattekvitto.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1931.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.
11
Bilaga.
Förslag
till
kungörelse angående särskild skatt i vissa fall för användande i trafik
av motorfordon, som icke registrerats, m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 *.
Den, som tillverkar eller bedriver handel med motorfordon, skall för
användande i trafik av motorfordon, som av honom hålles till salu, erlägga
särskild skatt.
Skatt skall utgå årligen med ett belopp av etthundra kronor för automobil
och tjugu kronor för motorcykel samt erläggas för det antal fordon
av varje slag, som tillverkaren eller handlanden efter anmälan till vederbörande
länsstyrelse önskar samtidigt kunna taga i bruk i rörelsen. Varder
nämnda antal under löpande kalenderår ökat, utgår för det året och
det antal ökningen avser skatten med belopp, motsvarande vad av skatten
för helt kalenderår belöper å det eller de kalenderkvartal, som återstå av
året, däri inbegripet det kvartal, varunder ökningen skett.
Anmälan, som i föregående stycke sägs, skall innehålla uppgift å den
firma, varunder rörelsen drives, samt det elier de slag av fordon, som föras
i handeln.
2 §.
Skatt, som i 1 § sägs, skall inbetalas hos länsstyrelsen kontant eller eljest
i den ordning, som gäller för inbetalning i allmänhet till länsstyrelse.
Å för varje fordon erlagt skattebelopp meddelas av länsstyrelsen kvitto,
upptagande förutom beloppet vederbörande tillverkares eller handlandes
namn, den tid, vilken avgiften avser, samt dagen för inbetalningen.
3 *.
Mot avlämnande av kvitto, som i 2 § sägs, erhåller tillverkare eller
handlande, som i 1 § avses, hos polismyndigheten i orten särskild skylt
(skatteskylt) i dubbla exemplar, som medelst plomb av polismyndigheten
fästes vid erhållen besiktningsskylt.
Bekommen skatteskylt för det ena året skall mot avlämnande av vederbörligt
kvitto, varom i 2 § sägs, hos polismyndigheten utbytas under december
månad mot skylt för nästa år, vilken skylt må nyttjas jämväl under
nämnda månad.
Örn skyldighet för tillverkare eller handlande, varom nu är fråga, att
under färd föra skatteskylt å motorfordon, som av honom hålles till salu
och icke registrerats, gäller vad i motorfordonsförordningen är stadgat örn
förande av besiktningsskylt.
12
Kungl. Maj.ts proposition Nr 122.
4 §.
Skatteskylt skall hava det utseende, som utvisas av härvid fogade lii
laga, samt hava bokstäverna AH anbragta på sätt bilagan utvisar i svart
färg å botten, vars färg, särskild för automobil och särskild för motorcykel,
för varje år fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd
med riksräkenskapsverket. Nämnda ämbetsverk bestämma tillika
den in- eller påstämpling, som ur kontrollsynpunkt må vara erforderlig.
Skatteskyltar tillhandahållas polismyndigheter efter rekvisition bos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i samråd med riksräkenskapsverket
meddelar de närmare bestämmelser örn redovisning av bekomna skyltar,
dessas förteckning och utlämnande nr. m., som må vara erforderliga.
5§.
Belopp, som jämlikt motorfordonsförordningen skall nedsättas för erhållande
av besiktningsskylt, skall utgöra tio kronor för varje par skyltar.
För skatteskylt skall nedsättas enahanda belopp.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1931.
300660. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.