Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1930 kl. 9 f. m.

Andra kammarens andra tillfälliga näskotts utlåtande, nr 2, med
anledning av väckt motion angående åtgärder för främjande
av en planmässig rationalisering av jordbrukets
byggnadsverksamh et.

Uti en inom andra kammaren avgiven och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 382, har herr Aronson m. fl. hemställt, att riksdagen måtte
besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag till åtgärder
för främjande av en planmässig rationalisering av jordbrukets byggnadsverksamhet.

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till
motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen från
lantbruksstyrelsen, som i sin ordning infordrat yttranden från hushållningssällskapens
förvaltningsutskott, varjämte utskottet berett Jordbrukstekniska
föreningen och Sveriges allmänna lantbrukssällskap tillfälle att inkomma med
yttrande över motionen; och äro lantbruksstyrelsens och Jordbrukstekniska
föreningens yttranden såsom bilagor fogade härvid.

Samtliga dessa myndigheter och institutioner hava vitsordat behovet av och
tillstyrkt utredning i ämnet.

I den män, som åtgärder till mer planmässig byggnadsverksamhet på landet
hitintills förekommit, hava desamma vidtagits av vissa hushållningssällskap,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap och Jordbrukstekniska föreningen.

Hushållningssällskapens verksamhet för åstadkommande av ändamålsenligt
Planlagda och mredda lantmannabyggnader har i stort sett bestått däruti, att
konsulterande verksamhet utövats, typritningar uppgjorts, som antingen kostnadsfritt
eller mot låg avgift tillhandahållits därför intresserade jordbrukare,
och kortare kurser anordnats för ortsbyggmästare och vandringsrättare m. fl.
Utskottet har sålunda inhämtat, att hushållningssällskapen i Uppsala, Östergötlands
och Kronobergs län, Kalmar läns södra, Skaraborgs, Jämtlands’, Värmlands,
Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län utövat konsulentverksamhet
genom i flertalet fall speciella arkitekter eller särskilda sakkunniga.
Det har emellertid visat sig, delvis måhända på grund av kostnaderna,
att jordbrukarna i rätt stor utsträckning varit obenägna att använda sig av
konsulenterna.

Hushållningssällskapen i Kronobergs län, Älvsborgs läns norra, Norrbottens
och Y ästmanlands län hava tillhandahållit jordbrukare ovan omtalade typrit Blhang

till riksdagens protokoll 1030. 13 saini. 2 avd. 2 haft. (Nr 2.)

Motionen.

Yttranden

över

motionen.

Vidtagna

åtgärder.

Föreslagna

åtgärder.

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

ningar, vilka hava utarbetats av särskild på området specialicerad arkitekt eller
jordbrukskonsulent. Hushållningssällskapen i Jönköpings län, Kronobergs län
och Kalmar läns södra hava gemensamt låtit utarbeta en serie särskilt för
Småland avpassade typritningar.

Upplysnings- och instruktionskurser hava anordnats av hushållningssällskapen
i Jönköpings, Kronobergs län, Kalmar läns södra, Kristianstads, Norrbottens,
Västerbottens län och Älvsborgs läns norra för lantbrukslärare, konsulenter,
vandringsrättare och lantbyggmästare. Norrbottens läns hushållningssällskap
har även vid sina allmänna undervisningskurser för jordbrukare behandlat
förevarande ämne oell därvid demonstrerat lämpliga byggnadsplan^''.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap har för utskottet framhållit, att sällskapet
upprättat en särskild byggnadsbyrå, som varit i verksamhet sedan våren
1917 och omfattat hela landet. Byrån har haft sin verksamhet så ordnad, att
dess kostnader helt bestridas av rörelsen. Detta förhållande har medfört, att
kostnaderna för anlitande av byggnadsbyråns sakkunskap blivit höga, särskilt
när det gällt mera avlägset belägna orter. Byrån har vidare, med bidrag av anvisade
allmänna och enskilda medel utarbetat och för billigt pris distribuerat
böcker och smärre broschyrer uti hithörande frågor.

Jordbrukstekniska föreningen har i sitt till utskottet avgivna yttrande framhållit,
att föreningen såsom ett första steg i sin strävan att leda nybyggnadsverksamheten
i önskvärd riktning påbörjat uppförandet av en demonstrationsgård i
samband med anordnandet av lantbruksmötet på Stockholmsutställningen innevarande
år. Föreningen har vidare låtit upptaga till behandling vissa spörsmål
av mera byggnadsteknisk art. Denna gren i föreningens verksamhet har
dock hitintills fått en förhållandevis liten omfattning beroende på bristande
ekonomiska resurser.

När det gäller frågan örn vilka vägar och medel, som stå till buds för påverkande
av byggnadsverksamheten i önskvärd riktning, hava motionärerna
framhållit en central institution för vidare forskning, tillika med en väl
genomförd konsulentverksamhet såsom de linjer, efter vilka frågan måhända
kunde lösas. Vad det senare förslaget beträffar, har i det föregående redogjorts
för de ansatser till konsulentverksamhet för jordbruksbyggnader, som
inom landet huvudsakligen från vissa hushållningssällskaps sida redan gjorts;
en verksamhet, som likväl på grund av bristande penningmedel ej vunnit
större omfattning. Flertalet hushållningssällskap Ilar också i sina yttranden
över motionen förordat en väl ordnad byggnadskonsulentverksamhet. Hushållningssällskapet
i Västernorrlands län har visserligen framhållit, att denna
verksamhet med fördel borde kunna anförtros at lantbrukssällskapets byggnadsbyrå,
men i övrigt har den uppfattningen varit rådande, att byggnadskonsulenterna
borde direkt anslutas till hushållningssällskapen. Endast två hushållningssällskap
hava direkt eller indirekt uttalat sig mot inrättandet av särskilda
byggnadskonsulenter, nämligen Malmöhus län, som hyst den uppfatt -

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

3

ningen, att de mindre jordbrukarna såsom hittills hellre komma att anlita i
orten befintliga byggmästare än de tilltänkta byggnadskonsulenterna, och
Västerbottens län, som framhållit, att ifrågasatta verksamhet borde kunna ombesörjas
av befintliga jordbrukskonsulenter, vilka för att göras mera skickade
för denna nya uppgift borde lämnas tillfälle att genomgå för ändamålet anordnade
fortbildningskurser.

Till motionärernas tanke på ett centralt forskningsinstitut hava de hushållningssällskap,
som yttrat sig i denna fråga, i allmänhet ställt sig mer eller
mindre tveksamma. Västernorrlands, Jämtlands och Skaraborgs läns hushållningssällskap
hava ansett att såväl vetenskaplig som praktisk forskning på
området bör fortfarande kunna anförtros redan befintliga institutioner, såsom
tekniska högskolan, ingenjörsvetenskapsakademien, statens materialprovningsanstalt
eller den blivande lantbrukshögskolan. Ett hushållningssällskap har
ansett, att dylik forskning borde omliänderhavas av lantbrukssällskapets byggnadsbyrå,
och ett annat, att den borde anförtros Jordbrukstekniska föreningen.
Hushållningssällskapen i Västernorrlands län, Kalmar läns södra och Älvsborgs
läns södra hava uttalat sig för fortsatt eller utökad vetenskaplig forskning
på förevarande område.

Jämväl Sveriges allmänna lantbrukssällskaps byggnadsbyrå har ansett det
önskvärt, att forskningsarbeten och experiment kunde verkställas för lantbyggnadsväsendet,
och därvid särskilt framhållit såsom betydelsefullt, att speciell
uppmärksamhet ägnades ventilationsproblemet i liusdjursstallarna och
konserveringsmedlen för trävirke och spåntak.

Även jordbrukstekniska föreningen har i sitt bifogade utlåtande framhållit
ett flertal exempel på frågor, som böra belysas genom systematiskt utförda
undersökningar.

Bland de ytterligare förslag och synpunkter, som varit att hämta ur inkomna
yttranden, må nämnas ett utvidgat tillhandahållande av förut omtalade typritningar
till särskilt de mindre jordbrukarna. Sveriges allmänna lantbrukssällskap
har framhållit vikten av, att desamma upprättas med hänsyn tagen
till olika förhållanden i skilda delar av landet. Särskilda byggnadskurser för
lantbyggmästare och intresserade jordbrukare lia tillmätts stor betydelse från
ett antal hushållningssällskaps sida. Malmöhus läns hushållningssällskap har
till och med ansett, att åtgärder för ytterligare utbildning av lantbyggmästare
skulle vara mera fruktbringande än inrättande av särskilda byggnadskonsulenter.
Älvsborgs läns norra hushållningssällskap har förordat anordnandet
av husbyggnadskursor, dels för hushållningssällskapens konsulenter, vandringsrättare
och andra för byggnadskonsulterande verksamhet lämpliga personer,
dels ock för byggmästare, som syssla med uppförande av lantmannabyggnader.
Sveriges allmänna lantbrukssällskap har ansett, att förediag med
ljusbilder örn rationella byggnadsanordningar och konstruktioner vid sammankomster
mod lantbrukare skulle vara av stor betydelse.

Utskottet anser sig böra i detta sammanhang omnämna, att 1926 års sak -

Utskottet.

4 Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

kunniga rörande ordnande av den högre lantbruksundervisningen föreslagit
undervisning i husbyggnadslära och ansett, att i detta ämne borde givas viss
närmare angiven undervisning i material- och konstruktionslära m. m. samt
kostnadsberäkning, allt avseende lantmannabyggnader. Själva ritningsarbetet i
samband med denna undervisning borde, bland annat, inriktas på planläggning
av olika utrymmens tillvaratagande m. m.

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap har i sitt utlåtande fäst uppmärksamheten
vid, att särskild omvårdnad borde ägnas såväl ritningar som uppförande
av lantmannabyggnader på kronans lantegendomar, vilka byggnader
sedan skulle kunna tjäna till mönster för kringliggande landsbygd.

Slutligen vill utskottet framhålla, att två hushållningssällskap framkastat tanken
på upprättandet av en lånefond för modernisering av lantmannabyggnader
såsom ett led i frågan örn rationalisering av jordbrukets byggnadsverksamhet.

De hushållningssällskap, som uttalat sig i frågan örn vidtagande av ytterligare
åtgärder för ett mera praktiskt och ändamålsenligt byggnadssätt och
därvid jämväl framkommit med olika förslag i den ena eller andra riktningen,
hava i allmänhet understrukit behovet av ökade statsanslag med hänsyn till
sällskapens för denna utökade verksamhets bedrivande otillräckliga penningmedel.
Jordbrukstekniska föreningen har ävenledes förklarat sig beredd att ytterligare
engagera sig i detta arbete, så framt statsbidrag kunde erhållas för anställande
av fullt kvalificerad och på ifrågavarande uppgifter inriktad arbetskraft.

Utskottet, som finner de av motionärerna föreslagna åtgärderna utgöra ett
viktigt led i den rationaliseringssträvan, som inom och utom riksdagen förordats
till förbättrande av jordbrukets bärighet, delar motionärernas och de
hörda myndigheternas uppfattning därutinnan, att det är ett angeläget önskemål,
att utredning snarast verkställes rörande förslag till åtgärder för främjande
av en planmässig rationalisering av jordbrukets byggnadsverksamhet.
Då utskottet emellertid hyser den meningen, att föreliggande fråga inrymmes
i de direktiv, som den sittande jordbruksutredningen fått sig förelagda, och
utskottet förutsätter att förenämnda utredning kommer att ägna ifrågavarande
spörsmål en ingående omprövning och framlägga därav betingade förslag, får
utskottet sålunda hemställa,

att förevarande motion, nr 382, icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 april 1930.

På utskottets vägnar:

ERIC OLSON.

Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Olson i Göteborg,
Eurén, Högström, Johnsson i Norrahammar, Björling, Wpijne, Skoglund, Andersson i
Dunker, Karlsson i Munkedal och Wachtmeister.*)

* Ej närvarande vid utlåtandets slut justering.

Andra hammarens andra tillfälliga utsicotts utlåtande Nr 2.

5

Bilaga 1.

Till Andra kammarens andra tillfälliga utskott.

På hemställan av eder har kungl, lantbruksstyrelsen anbefallts att till eder
avgiva yttrande över en av herrar E. Aronson m. fl. inom riksdagens andra kammare
väckt, till eder hänvisad motion nr 382 angående åtgärder för främjande
av en planmässig rationalisering av jordbrukets byggnadsverksamhet.

Efter anmodan har lantbruksstyrelsen fått mottaga bilagda yttranden från
förvaltningsutskotten hos rikets samtliga hushållningssällskap utom utskotten
hos Östergötlands och Gävleborgs läns hushållningssällskap.

Motionärerna framhålla den stora betydelse, en rationell byggnadsverksamhet
har för jordbruket såväl genom den besparing i rena byggnadskostnad^-,
som därigenom kan åstadkommas, som ock genom de arbetsbesparande anordningar,
som kunna anordnas i rationellt uppförda byggnader. Motionärerna
framhålla vidare, att vissa hushållningssällskap också gjort ansatser till avhjälpande
av bristerna på detta område och att, ehuru en rationell byggnadsverksamhet
i vissa fall kommit till stånd vid storbruk, den mindre och medelstora
jordbrukaren dock i regel icke haft tillfälle att följa utvecklingen på
ifrågavarande område.

Med hänsyn till frågans stora betydelse finna motionärerna vidare undersökningar
i ämnet önskvärda, samt framkasta tanken på inrättande av en central
institution för ändamålet i förening med lämplig, eventuellt till hushållningssällskapen
anknuten konsulent verksamhet på området. Då frågan emellertid
kräver noggrann utredning, hemställa motionärerna örn åvägabringande av
sådan utredning och ifrågasätta, att denna skulle verkställas av lantbruksstyrelsen
eller jordbruksutredningen.

Samtliga förvaltningsutskott framhålla föreliggande frågas ekonomiska betydelse
och uttala sig för den av motionärerna föreslagna utredningen. Vissa
sällskaps utskott, såsom Stockholms läns och stads, Skaraborgs, Älvsborgs läns
norra och Jämtlands läns taga emellertid avstånd från den framkastade tanken
på en^ central institution för vidare forskning rörande byggnadsrationalisering
samt åberopa de dryga kostnader, en sådan skulle föra med sig, och därförutan
förefintliga möjligheter att föra frågan framåt.

Flera förvaltningsutskott framhålla de åtgärder, som vederbörande sällskap
redan vidtagit på området, huvudsakligen genom anställande i en eller annan
form av byggnadskonsulent med skyldighet att tillhandagå särskilt det mindre
jordbruket med råd och ritningar till byggnader.

Följande åtgärder i motionens syfte ifrågasättas.

Utskottet i Stockholms län framför tanken på en lånefond för lantmannah.
Vggnaders rationaliserande, vare sig fråga är örn ombyggnad eller nybyggnad.
Utskottet i Norrbottens län uttalar sig i samma riktning.

Utskotten i Kristianstads och Malmöhus Ilin föreslå särskilda kurser för
lantbyggmästare.

6 Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 2.

Lämpligheten att anställa särskilda byggnadskonsulenter för ändamålet vitsordas
i allmänhet. Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
uttalar emellertid den meningen, att sällskapets nuvarande konsulenter äro lämpade
att fylla uppgiften, ehuru önskvärt vore, att särskilda kurser, där dessa
kunde få uppfriska sina kunskaper, anordnades.

Lantbruksstyrelsen anser sig för sin del böra vitsorda betydelsen av det
spörsmål, varom här är fråga, och behovet av en utredning i ämnet. Huruvida
frågan kan lösas i enlighet med de av motionärerna framlagda riktlinjerna,
synes emellertid tveksamt. Förhållandena inom landets olika delar äro ganska
olika, och det synes lantbruksstyrelsen icke vara uteslutet, att åtgärder av
skilda slag kunna och böra komma till användning. Huruvida tillräckliga skäl
förefinnas för inrättande av en särskild statlig central institution för ändamålet,
anser sig lantbruksstyrelsen icke utan föregående utredning kunna tillförlitligt
bedöma.

Den utredning, som här synes behövlig, sammanfaller enligt lantbruksstyrelsens
förmenande med det uppdrag, som lämnats jordbruksutredningen, och
anser sig lantbruksstyrelsen därför böra ansluta sig till utskottets i Kristianstads
läns hushållningssällskap förslag, att frågan måtte överlämnas till jordbruksutredningen
för vidare åtgärder.

Stockholm den 14 mars 1930.

ERIK INSULANDER,

Georg von Ziveigbergk.

Bilaga 2.

Till Andra kammarens andra tillfälliga utskott.

Med anledning av en i andra kammaren väckt motion nr 382 angående åtgärder
för främjande av en planmässig rationalisering av jordbrukets byggnadsverksamhet
har Jordbrukstekniska föreningen i en skrivelse av den 11
februari anmodats lämna de upplysningar, som för motionens vidare utveckling
och beredning inom utskottet befinnas nödiga, ävensom de övriga upplysningar,
som erfordras för ett allsidigt belysande av motionen. Med anledning härav får
Jordbrukstekniska föreningen anföra följande:

Föreningen vill till en början instämma i motionärernas uppfattning angående
behovet av särskilda åtgärder för planmässig rationalisering av byggnadsverksamheten
inom jordbruket.

Det har otvivelaktigt under en följd av år arbetats för höjandet av byggnadsstandarden
inom jordbruket. Förtjänsten härav tillkommer väl i första hand
en del kunniga och intresserade jordbrukare samt de konsulterande arkitekter
och ingenjörer, som ägnat sig åt planering av moderna lantmannabyggnader.
Verksamt bistånd har även lämnats av vissa hushållningssällskap, av Sveriges
allmänna lantbrukssällskap in. fl. De gjorda framstegen hava dock, som motionärerna
framhålla, i regel gällt storjordbruken.

När det blir fråga om att intressera ägarna till mindre och medelstora jordbruk
för byggnadernas anordnande efter moderna och mera ekonomiska principer,
möta svårigheter av olika slag. Flertalet jordbrukare äga icke tillräcklig
kännedom örn de tekniska möjligheter, som numera finnas att rationalisera
arbetet. Men även där intresse finnes för rationalisering, tillgodogör man sig

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 7

vanligen icke erfarenheterna på området. En förbättring härvidlag synes kunna
åvägabringas genom den av motionärerna förordade konsulentverksamheten,
åstadkommen t. ex. genom betydlig utvidgning av den rådgivande verksamhet,
som vissa hushållningssällskap redan påbörjat. Särskilt vid modernisering av
redan befintliga byggnader torde en sådan verksamhet kunna bliva till stort
gagn.

När det gäller att leda nybyggnadsverksamheten i den önskvärda riktningen
finnes dessutom en annan möjlighet att bedriva upplysningsverksamhet, nämligen
genom anordnande av demonstrationsgårdar i olika delar av landet. Dylika
gårdar torde utan alltför höga kostnader kunna anordnas i samarbete med
intresserade jordbrukare, som hava för avsikt att uppföra nya ekonomibyggnader.
Genom sådana demonstrationsgårdar komma jordbrukare och ortsbyggmästare
inom en viss bygd i tillfälle att på nära håll taga del av resultaten av
en rationaliserad byggnadsverksamhet.

Som ett första led i ett dylikt arbete har Jordbrukstekniska föreningen redan
påbörjat uppförandet av en demonstrationsgård vid lantbruksmötet på Stockholmsutställningen
1930. Även örn denna gård på grund av sin speciella uppgift
vid utställningen kommer att inrymma flera mekaniska anordningar och
maskiner än vad som för en viss gård med givna förutsättningar är behövligt,
torde den dock komma att tydligt visa, vilka förutsättningar som demonstrationsgårdar
hava såsom propagandamedel för byggnadsverksamheten.

Såsom i motionen framhålles, är det emellertid icke tillfyllest med en väl
organiserad upplysnings- och rådgivningsverksamhet. Jämsides med denna böra
utredningar och undersökningar vidtagas över byggnadernas utformning i tekniskt
avseende. Förutom vissa jordbrukares och konsulterande arkitekters insatser
härutinnan kunna bland nyligen vidtagna åtgärder nämnas den av vattenfallsstyrelsen
utgivna redogörelsen för ”Motordrift vid mindre jordbruk”
samt det arbete, som Jordbrukstekniska föreningen i samarbete med vattenfallsstyrelsen
utfört genom utarbetandet av en metod för spannmålens lagring, luftning
och torkning, genom vilken metod behovet av magasinsutrymme kan nedbringas
och magasinsarbetet mekaniseras. Såsom exempel på frågor, som böra
belysas genom systematiskt utförda undersökningar, vill föreningen framhålla
följande:

Planläggning av byggnaderna särskilt med hänsyn till elektrifiering samt
byggnadernas gruppering, så att transporter underlättas och arbetsbesparande
maskiner bättre kunna utnyttjas.

Ekonomiska konstruktioner, dels med aktgivande på ett ändamålsenligt utnyttjande
av byggnadsmaterialet, såsom vid betongarbeten, isolerande hålmurskonstruktioner
o. d., dels ock ifråga om taklagets utformning, bl. a. med hänsyn
till avlastningsanordningar, så att logar och skullar bliva i möjligaste mån
hinderfria.

Klarläggande av, under vilka förhållanden som körbana samt de olika transportsystemen
hiss, elevator och fläkt hava de största utsikterna att bliva mest
ekonomiska.

Modernisering av gamla byggnader, så att arbetsbesparande anordningar
kunna begagnas.

Inredningen i djurstallarna, såsom foderbord, krubbor, uppbindnings- och avstängningsanordningar
för kreaturen, foderdistribuerings-, gödseltransport- och
vattningsanordningar m. m.

Olika golvbeläggningar i husdjursstallarna samt golvens isolering mot kyla
från marken.

8

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

Ventilationsanordningar för husdjursstallarna, varigenom fuktbildningen kan
undvikas eller minskas.

Taktäckningsmaterial samt takens lämpliga underhåll.

Jordbrukstekniska föreningen, som enligt sina stadgar har till uppgift bland
annat ”att företaga utredningar av teknisk och ekonomisk innebörd rörande
konstruktion och utförande av för lantbruket lämpliga maskiner, redskap och
byggnader”, har, som nämnt, redan tagit upp till utredning vissa spörsmål av
byggnadsteknisk art. Att denna gren av föreningens verksamhet hittills fått en
förhållandevis liten omfattning beror uteslutande på, att medel saknats för arbetets
bedrivande i större utsträckning. Föreningen är emellertid beredd att
ytterligare engagera sig i detta arbete, så snart som bidrag kan erhållas för anställande
av fullt kvalificerad och på ifrågavarande uppgifter inriktad arbetskraft,
vilket icke synes bliva möjligt utan bidrag av statsmedel.

Genom vad här ovan anförts torde framgå, att Jordbrukstekniska föreningen
anser det vara mycket angeläget, att åtgärder vidtagas för att befrämja ett rationellt
utförande resp. modernisering av ekonomibyggnaderna inom lantbruket.
Föreningen vill därför för sin del livligt vitsorda det av motionärerna påtalade
behovet av statsbidrag för frågans lösning.

Uppsala den 11 mars 1930.

För Jordbrukstekniska föreningen:

AXEL F. ENSTRÖM.

/ Nils Berglund.

A,-B. Hasse W. Tullbergs Boktr., Stockholm 1930.