Första kammarens and ra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1930 klockan 6 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 8, i
anledning av väckta motioner, II: 290 och 365, dels angående
åtgärder till främjande av eldning med ved, särskilt i
statens fastigheter, dels ock angående beredande av ökad
avsättning för inhemskt bränsle.
I inom andra kammaren väckta motioner bär dels herr Nilsson i Antnäs Motionerna.
m. fl. i motion nr 290 hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla örn utredning angående möjligheten att erhålla högekonomiska
centralvärmepannor för ved samt uttala sig för att vid upphandling av
bränsle till statens verk och inrättningar ved bör givas företräde i alla de fall,
då därigenom ej åstadkommas avsevärt större kostnader än för annat bränsle,
och dels herr Persson i Trången m. fl. i motion nr 365 hemställt, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla örn utredning angående möjligheten
att bereda ökad avsättning för inhemskt bränsle.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskott, till vilket motionerna av andra
kammaren hänvisades, upptog motionerna till samtidig behandling och lämnade
i sitt utlåtande nr 6 till en början följande historik och redogörelse för
inkomna yttranden av Ingenjörsvetenskapsakademien, Överluleå skoldistrikt
och Sandträsks sanatorium.
Vid 192S års riksdag väcktes i andra kammaren motion, nr 401, angående Historik.
vidtagande av åtgärder för ökad användning av inhemskt bränsle, vilken
motion remitterades till tredje tillfälliga utskottet, som i sitt utlåtande, nr 7,
anförde, att vedeldning i regel Skulle bli avsevärt kostsammare än eldning
med kol eller koks. Efter att lian konstaterat, att problemet att konstruera
en god vedeldad magasinspanna var föremål för uppmärksamhet, framhöll
utskottet det såsom självfallet, att framför allt statliga institutioner men
även andra av mera allmän karaktär borde ha sin uppmärksamhet riktad på
frågan örn lämpligaste bränsle, särskilt vid nyanläggningar. Utskottet ansåg
emellertid att någon särskild utredning ej skulle ge några nya värdefulla
uppslag och slutade med att avstyrka motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 13 sami. 3 avd. 8 haft. (Nr 8.)
2
Första kammarens andra Ullf alviga utskotts utlåtande Nr 8.
Vid utlåtandet var fogad reservation från två av utskottets ledamöter,
vilka hemställde örn bifall till motionen.
Andra kammaren biföll utskottets hemställan och avslog sålunda motionen.
Yttranden. Ingenjörsvetenskapsakademien anför, att de rent värmeekonomiska synpunkterna
torde vara betydligt lättare att tillgodose än de driftekonomiska
på grund av vedbränslets större volym, vilken medför ökade kostnader vid
dess transport, förvarande och hanterande. Akademien förklarar sig emellertid
beredd att ur teknisk synpunkt medverka till största möjliga användning
av inhemskt bränsle, där så låter sig göra.
Överluleå skoldistrikt och Sandträsks sanatorium redogöra för resultat av
vedeldning i distriktets skolor och inom sanatoriet, som enligt deras förmenande
visat sig tillfredsställande. Härvid bör emellertid beaktas, att jämförande
prov med koleldning icke gjorts vid skolorna, och sanatoriet anför,
att siffrorna för koleldningen möjligen ej äro tillförlitliga, då personalen varit
ovan att elda med kol.
Andra kam- För egen del anförde andra kammarens utskott följande.
“ ut'' »Utskottet delar den meningen, att det för landet skulle vara av stor ekonomisk
betydelse, örn inhemskt bränsle i större utsträckning kunde komma till
användning. Detta icke allenast därför att importen av kol skulle kunna
minskas, utan det skulle också vara av gagn för skogsskötseln genom att
gallringsvirke o. d. kunde komma till användning samt öka arbetstillfällena
särskilt i skogrika trakter. Å andra sidan får man icke förbise, att eldning
med ved på många platser otvivelaktigt skulle ställa sig dyrare än eldning
med kol eller koks, såsom framgår av de till utskottet år 1928 inkomna
yttrandena. Priserna på resp. ved och kol torde dock på åtskilliga orter stå
i en sådan relation till varandra, att eldning med ved ställer sig ekonomiskt
lika fördelaktigt eller fördelaktigare än eldning med kol, men där man dock
av en eller annan anledning eldar med kol. Under sådana förhållanden synes
det utskottet synnerligen önskvärt, örn man i vidare utsträckning än vad nu
sker undersökte möjligheterna att övergå till eldning med ved. Det bör
givetvis därvid dock tillses, att man icke övergår till ett dyrare bränsle, som
föranleder avsevärt ökade kostnader för statsverket.
En bidragande orsak till att man icke i större utsträckning, inom statens
verk såväl som kommunala inrättningar och annorstädes, använder sig av
vedeldning är säkerligen också, att det icke finnes någon vedeldad magasinspanna,
som helt tillfredsställer de anspråk, man bör ställa på en sådan. Det
vore enligt utskottets mening synnerligen önskvärt, örn en dylik panna kunde
konstrueras, och det bör, i händelse tillfälle yppar sig, ligga i statsmakternas
intresse att på ett eller annat sätt understödja försöksarbeten för åstadkommande
av en ekonomiskt och tekniskt fullgod vedeldningspanna.
Utskottet får därför hemställa, att andra kammaren ville för sin del be -
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
3
sluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte rikta Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på önskvärdheten av att en god vedeldad värmepanna örn
möjligt blir utexperimenterad och av att ved i större utsträckning måtte
användas som bränsle i statens verk, där så lämpligen kan ske titan att sunda
ekonomiska principer för verkens skötsel eftersättas.»
Andra kammaren biföll, vad dess utskott sålunda hemställt.
Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat
Andra kammarens
beslut.
ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottet instämmer i vad andra kammarens utskott yttrat och hemställer Utskottet.
för den skull,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens i
ärendet fattade ''beslut.
Stockholm den 9 maj 1930.
Å utskottets vägnar:
TEODOR JULIN.
Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Teodor Julin, (Franström,
Valfrid Eriksson, Larsén, Bengtsson, Gottfrid Karlsson och Berling.