Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
1
Nr 9 B.
Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1930 kl. 12 m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å telegrafverket.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Maj:t i avseende å telegrafverket (punkt 4 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 3» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen
att till telefonstationsbyggnad i Göteborg (Vasastationen) för budgetåret
1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 69,700 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 26 och 27
i åberopade statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande stationsbyggnad har beräknats draga en kostnad av 285,000
kronor, varav 150,000 kronor anvisats av 1929 års riksdag och 65,300 kronor
beretts genom försäljning av viss del av den telegrafverket tillhöriga tomt,
varå byggnaden är avsedd att uppföras. Återstående belopp 69,700 kronor
skulle nu anvisas.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Göteborg
(Vasastationen) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av 69,700 kronor.
2 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) angående stationsbyggnad
i Varberg får utskottet -— under erinran att ifrågavarande stationsbyggnad
beräknats draga en kostnad av 295,000 kronor, varav 50,000 kronor redan
anvisats av 1929 års riksdag -— hemställa,
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 9 B käft. (Nr 9 B.) 1
Telefonstationsbyggnad
1
Göteborg
(Vasastationen).
[4.*]
Utskottets
yttrande.
Stationsbyggnad
1
Varberg.
[5.]
Stationsbyggnad
i
Skövde.
[6.]
TJtskottets
yttrande.
Telefonstationsbyggnad
för
Östermalm i
Stockholm.
[7.]
^ Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
att riksdagen må till stationsbyggnad i Varberg för budgetåret
1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 245,000 kronor.
3:o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till stationsbyggnad
i Skövde för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 126,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 av åberopade statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Marits i 1929 års statsverksproposition (utgifter
för kapitalökning, bil. 2, punkt 10) gjorda framställning anvisade riksdagen
för inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 4 i kvarteret Gefion i
Skövde samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för innevarande
budgetår ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Kostnaden beräknades till
276,000 kronor, varav 20,000 kronor för tomten och 256,000 kronor för nybyggnaden,
och förutsattes skola fördelas på två budgetår.
Löseskillingen för tomten, som förut ingått i det till prästgård för kyrkoherden
i Skövde pastorat avsatta området, har av utsedda godemän bestämts
till 25,000 kronor, varjämte telegrafverket i samband därmed ålagts att såsom
ersättning för intrång, som finge anses uppstå för prästgården genom tomtens
bebyggande, utgiva 2,000 kronor, vadan kostnaden för förvärvet av nämnda
tomt uppgått till 27,000 kronor eller 7,000 kronor mer än som beräknats. Någon
ökning av anslagsbeloppet skulle emellertid, såvitt nu kan bedömas, ej behöva
ifrågasättas.
Med tillstyrkande av förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till stationsbyggnad i Skövde för budgetåret
1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 126,000 kronor.
4:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp av
fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm
(Östermalmsstationen) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—33 av åberopade statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 8 oktober 1929 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn beredande av medel för anordnande av ny automatisk telefonstation för
Östermalm i Stockholm. Ifrågavarande station är avsedd att uppföras i en
telegrafverkets pensionsfonds fastighet nr 27 i kvarteret Harpan med adress
nr 2 vid Karlaplan, varå redan tidigare finnes anordnad en manuell station
i ett av telegrafverket med driftkostnadsmedel uppfört gårdshus. Ett åt gatan
uppfört bostadshus skulle härvid rivas och i stället å dess plats uppföras
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
3
ett nytt fem våningars hus för den nya automatstationen. Kostnaderna för
nybyggnaden hava av telegrafverket beräknats till 520,000 kronor, vilket belopp
departementschefen dock ansett kunna nedsättas till 500,000 kronor.
Med avseende å formen för finansiering av det sålunda föreslagna byggnadsföretaget
har telegrafstyrelsen anfört följande:
Det syntes telegrafstyrelsen lämpligast, att pensionsfonden allt fortfarande
bleve ägare av fastigheten, fastän den komme att helt disponeras av telegrafverket.
Visserligen kunde telegrafverket övertaga fastigheten, sedan härtill
erforderliga medel beviljats av riksdagen. Detta kapitalutlägg syntes
dock onödigt. Köpesumman, som då antagligen skulle utgå av lånemedel,
skulle inlevereras till telegrafstyrelsen i dess egenskap av förvaltare av fonden
och ingå som förlagskapital för telegrafverket. Någon ökning av förlagskapitalet
erfordras emellertid icke.
Fastighetens bokförda värde utgjorde 332,009 kronor 50 öre. Tomten vore
taxeringsvärderad till 170,000 kronor. Skillnaden, 162,009 kronor 50 öre eller
i runt tal 162,000 kronor, kunde anses motsvara värdet av det hus, som behövde
rivas. Som värdet av den sålunda rivna byggnaden icke borde belasta
pensionsfonden, borde detta belopp ersättas fonden av telegrafverkets medel,
att påföras kontot »underhåll av förhyrda lokaler»; och styrelsen komma att
med hänsyn härtill göra framställning örn förhöjt anslag å detta konto vid
framläggandet av förslag till driftkostnadsstat för åren 1930 och 1931. Resterande
kostnad för den nya byggnadens uppförande, 358,000 kronor, skulle
bestridas med pensionsfondens medel.
Telegrafverket hade sedermera att såsom hyra tillgodoföra pensionsfonden
ränta å det belopp, vartill fastigheten komme att bokföras, beräknat till
(170,000 + 520,000) 690,000 kronor.
Telegrafverkets pensionsfond hade den 31 december 1928 uppgått till
20,463,592 kronor 89 öre, av vilket belopp telegrafverket som förlagsmedel
disponerade 13,087,299 kronor 16 öre. Härav vore dock 10,000,000 kronor överlämnade
till riksgäldskontoret för förvaltning. Någon ökning av verkets
förlagsmedel erfordrades icke, även örn fondmedel på nyss nämnt sätt bundes
i den nya byggnaden.
Riksräkenskapsverket har den 22 oktober 1929 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet och därvid anfört bland annat följande:
Den av telegrafstyrelsen i förevarande skrivelse föreslagna anordningen innebure
ett ur budgetteknisk synpunkt olämpligt anlitande av pensionsfondsmedel
för täckande av ett affärsverks kapitalbehov, avseende fasta anläggningar.
I enlighet med den ståndpunkt, riksräkenskapsverket redan tidigare antagit
i fråga örn anlitande av pensionsfondsmedel för täckande av affärsverkens kapitalbehov,
finge ämbetsverket bestämt avstyrka den av telegrafstyrelsen föreslagna
anordningen.
Såsom telegrafstyrelsen i sin skrivelse framhållit, förelåge ej heller något
hinder för att fastigheten, sedan erforderliga medel beviljats av riksdagen,
övertoges av telegrafverket för att för dess räkning ombyggas. Ett sådant
förfarande, varigenom kostnaden för den för telegrafverket erforderliga nya
anläggningen skulle komma till synes såsom anslag i riksstaten, vore också
enligt riksräkenskapsverkets uppfattning det under för handen varande omständigheter
ur budgetteknisk synpunkt enda riktiga. På sätt telegrafstyrelsen
antytt, syntes med anledning härav ny upplåning icke erfordras, då mot
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
anslaget svarande medel kunde i riksgäldskontoret deponeras av telegrafverkets
pensionsfond, varvid någon obehövlig ökning av telegrafverkets förlagskapital
ej komme att inträda.
Även vid ett godtagande av telegrafstyrelsens förslag kunde ej den av styrelsen
förordade formen för täckningen av skillnaden mellan fastighetens bokförda
värde före ombyggnaden och tomtens taxeringsvärde anses lämplig. Hela
kostnaden för ombyggnaden och fastighetens nuvarande värde borde läggas till
grund för beräkningen av den telegrafverket åvilande hyresersättningen för
fastigheten.
I anslutning till denna riksräkenskapsverkets uppfattning vill utskottet
framhålla att, örn också täckning för hela det erforderliga anslagsbeloppet
832,000 kronor (500,000 + 332,000) bereddes av lånemedel, komme, såsom riksräkenskapsverket
antytt, detta förhållande dock ej att hava någon inverkan på
riksgäldskontorets upplåning genom allmänna statslån. Ifrågavarande belopp
kan nämligen anskaffas genom att till riksgäldskontoret — utöver det belopp
av 10,000,000 kronor av telegrafverkets pensionsfonds medel, som redan finnes
hos riksgäldskontoret deponerat — ytterligare överflyttas nämnda belopp
832,000 kronor från de telegrafverkets pensionsfond tillhöriga medel, som verket
självt för närvarande disponerar som rörelsekapital mot skyldighet att gottgöra
ränta med 4 %. Att märka är emellertid, att den ränta, som riksgäldskontoret
har att betala för depositioner av ifrågavarande slag, för närvarande uppgår
till 4.6 % (medelräntefoten för fasta statslån upptagna under senaste fem
åren).
Departementschefen anser sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet beredas
å riksstaten. På sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt bör därvid fastigheten
från pensionsfonden övertagas av telegrafverket. Medel skulle alltså avses
icke blott för byggnadskostnaderna utan även för inlösen av fastigheten
till bokfört värde. Anslagsbehovet utgjorde således i sin helhet (500,000 +
332,009:50) 832,009 kronor 50 öre eller i avrundat tal 832,000 kronor. Då
enligt telegrafstyrelsens plan byggnadsarbetet skulle påbörjas hösten 1930
samt avslutas före ingången av år 1932, torde större delen av nämnda summa
böra anvisas för budgetåret 1930/1931. Ett belopp av 132,000 kronor syntes
utan olägenhet kunna överskjutas till budgetåret 1931/1932, i följd varav för
nästkommande budgetår skulle avses 700,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Utskottet får tillstyrka förslaget örn uppförande å ifrågavarande tomt av en
ny telefonstationsbyggnad — avsedd för en automatisk telefonstation —- för
en beräknad kostnad av 500,000 kronor.
I likhet med riksräkenskapsverket och departementschefen måste utskottet
finna riktigast att täckning såväl för ovannämnda belopp, 500,000 kronor, som
ock tomtkostnaden, 332,000 kronor, i vanlig ordning beredes å riksstaten under
utgifter för kapitalökning. Av totalbeloppet, 832,000 kronor, erfordras dock
allenast 700,000 kronor å nästkommande års riksstat.
Såsom av handlingarna framgår, har telegrafverket tidigare å ifrågavarande
tomt uppfört en gårdsbyggnad för en manuell station, vilken byggnad alltjämt
skulle kvarstå. Ifrågavarande byggnad har uppförts av driftkost
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
5
nadsmedel. I anledning härav anser sig utskottet böra framhålla, att det sålunda
tillämpade förfaringssättet för beredande av medel till den äldre stationsbyggnaden
icke kan anses stå i överensstämmelse med eljest vid statens
affärsverk tillämpade normer för finansieringen av byggnadsföretag av ifrågavarande
slag.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till inköp av fastighet samt uppförande
av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen)
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
5:o) Kungl Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till täckande av
viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 185,853 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 33—35 av statsrådsprotokollet.
För inköp av tomt och uppförande av stationsbyggnad i Göteborg bar telegrafstyrelsen
på grund av Kungl. Maj:ts brev den 29 november 1907, den 18
september 1908 och den 22 juni 1911'' lyftat av riksdagen beviljade lån å sammanlagt
1,450,000 kronor. Kostnaderna för tomtköpet och stationsbyggnadens
uppförande hava belöpt sig till sammanlagt 1,635,852 kronor 10 öre. Skillnaden
mellan sistnämnda belopp och det till styrelsens förfogande ställda
beloppet å 1,450,000 kronor eller 185,852 kronor 10 öre har av telegrafstyrelsen
förskotterats av tillgängliga medel.
Telegrafstyrelsen har hemställt, att till gäldande av den återstående kostnaden
för uppförandet av ifrågavarande stationsbyggnad måtte för budgetåret
1930/1931 anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp.
Departementschefen yttrar:
Täckande av
viss del av
kostnaden
för stationsbyggnad
vid
Kasärntorget
i
Göteborg.
[8.1
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det ursprungligen avsetts,
att den av telegrafstyrelsen med tillgängliga medel förskotterade delen av
kostnaden för uppförande av stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg
skulle ersättas av den vid en planerad försäljning av verkets fastighet vid
Västra Hamngatan i samma stad inflytande köpeskillingen. Enär sistnämnda
fastighet emellertid fortfarande är behövlig för telegrafverket, lärer det vara
ovisst, örn och när en försäljning av densamma kan komma till stånd. På
grund härav och då det synes vara olämpligt att beloppet i fråga längre balanseras
i telegrafverkets räkenskaper under förskottstitel, förordar jag, att
kapitalökningsanslag äskas för täckande av förskottet. Då öretal icke förekomma
i riksstaten, lärer anslaget böra upptagas med 185,853 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets
yttrande.
att riksdagen må till täckande av viss del av kostnaden för
stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret
1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 185,853 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
Lill- °nad 6:o) -^unS^ Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för till- och paar
stations- byggnad av stationsbyggnaden i Östersund för budgetåret 1930/1931 anvisa
byggnaden ett reservationsanslag av 170,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35—41 av åberopade statsrådsproto[d-
J kollet.
Ifrågavarande förslag avser till- och påbyggnad av telegraf stationsbyggnaden
i Östersund i och för beredande dels av utvidgade lokaler för det i denna
byggnad inrymda postkontoret, dels även av vissa förbättringar i fråga om
telegrafverkets egna lokaler. Byggnadskostnaderna beräknas till 170,000
kronor. :
Departementschef en anför i ärendet följande:
»Såsom jag redan i 1929 års statsverksproposition framhöll, föreligger även
enligt min mening behov av rymligare och i övrigt mera tillfredsställande
lokaler för post- och telegrafverkens avdelningar i Östersund. Särskilt vad
postverket beträffar synes detta behov numera vara så starkt, att dess tillgodoseende
icke torde böra längre undanskjutas. Av utredningen framgår
nämligen, att postkontorslokalerna — vilka icke undergått någon utvidgning
alltsedan de år 1911 togos i anspråk av postverket — i sin helhet äro otillräckliga
för nuvarande poströrelse samt att de på grund av sin beskaffenhet
framtvingat en olämplig oell i driften oekonomisk förläggning av vissa expeditioner.
Beträffande paketexpeditionens förläggning och anordningar i övrigt
hava också, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, från den korresponderande
allmänhetens sida framförts klagomål, vilka måste anses berättigade.
Härtill kommer, att postkontoret saknar erforderliga garageutrymmen
icke blott för den i Östersund stationerade diligensparken utan även för
kontorets egna motorfordon, vilket medför, att tillsynen över vagnarnas dagliga
skötsel och vård icke kan göras fullt så effektiv, som med hänsyn till
den dyrbara materielen vore önskligt. Det synes därför angeläget, att åtgärder
snarast vidtagas för att undanröja sålunda berörda olägenheter.
Enligt vad jag inhämtat lärer för vinnande av detta syfte under förhandenvarande
förhållanden icke föreligga annan lämplig utväg än att, såsom ifrågasatts,
verkställa till- och påbyggnad av den befintliga stationsbyggnaden i
Östersund. Härigenom skulle också, samtidigt som postkontorets lokalbehov
för lång tid bleve tillgodosett, telegrafverket erhålla behövligt tillskott till
sina utrymmen inom fastigheten i fråga.
Mot det föreliggande ritningsförslaget har jag icke någon erinran. Yad
kostnaderna angår, beräknades dessa, såsom av den föregående redogörelsen
framgår, för det ursprungliga förslaget till 195,000 kronor. Sedan en reducering
av den avsedda tillbyggnadens höjd år 1928 föreslagits, ansågs kostnadssumman
kunna nedbringas till 165,000 kronor. Vid frågans vidare behandling
under år 1929 har det emellertid visat sig, att vid ett oförändrat genomförande
av det sålunda omarbetade förslaget kostnaderna på grund av
stegrade arbets- och materialpriser skulle avsevärt överstiga sistnämnda summa.
I syfte att begränsa utgifterna har därför förslag framlagts om vidtagande
av vissa förenklingar, huvudsakligen med avseende å byggnadsmaterial,
varigenom totalkostnaden ansetts kunna hållas inom det nu begärda beloppet,
170,000 kronor. Yad sålunda beräknats har icke givit mig anledning till erinran.
I enlighet med vad här anförts tillstyrker jag, att det föreliggande, av viceprofessorn
C. Lindholm år 1928 upprättade samt år 1929 omarbetade förslaget
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B. 7
kommer till utförande. För ändamålet torde å riksstaten för nästkommande
budgetår böra beviljas ett reservationsanslag av 170,000 kronor.»
Under hänvisning till den i statsverkspropositionen lämnade utredningen får
utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för till- och påbyggnad av stationsbyggnaden
i Östersund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av 170,000 kronor.
7 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor. telefon- och
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 42—47 av Väsende,
åberopade statsrådsprotokollet. [10.]
För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåren 1927—1930 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000 och
6,500,000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1929 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931
med 11,900,000 kronor.
Till stöd härför har styrelsen anfört bland annat följande:
Telegrafverkets telefonrörelse hade under år 1928 och i än högre grad under
år 1929 visat en avgjort kraftigare utveckling än under de föregående åren.
Det syntes därför redan av denna anledning vara ofrånkomligt att för budgetåret
1930/1931 beräkna ett högre anslagsbelopp för telefon- och telegrafväsendets
utveckling än som blivit beviljat under de föregående åren, så att
icke brist på medel skulle tvinga styrelsen att införa restriktioner gentemot
tillströmningen av nya abonnenter och att utbygga riksnätet i långsammare
tempo än som betingades av trafikökningen.
_ Abonnentökningen, som under åren 1924—1927 hållit sig tämligen konstant
vid 15,000 å 16,000 nya apparater örn året, hade under år 1928 stigit till över
18,000, och för år 1929 komme ökningen sannolikt att uppgå till inemot 20,000
nya apparater. Telegrafstyrelsen, som hade all anledning att för år 1930 räkna
med minst lika stor apparatökning som under år 1929, hade vid beräknandet
av anslagsbehovet för utvidgning av lokalnäten måst utgå ifrån, att härför
komme att erfordras ett belopp av minst 6,800,000 kronor.
Rikssamtalstrafiken hade visat en än starkare ökning. Av tabellerna
franninge, att ökningen i influtna samtalsavgifter, som under åren
1925—1927 utgjort respektive 4.6, 4.9 och 4.1 %, år 1928 uppgått till 5.5 % och
år 1929 beräknades komma att uppgå till 6.5 %. Utbyggnaden av riksnätet hade,
vad anläggningskostnaderna anginge, icke hållit jämna steg med trafikökningen,
beroende bland annat därpå, att befintliga riksledningar i stor utsträckning
kunnat dupliceras, d. v. s. genom tekniska anordningar hade möjliggjorts
att tre samtal samtidigt kunde utväxlas på två ledningar. Denna möjlighet
till ökat utnyttjande av redan befintliga ledningar vore emellertid nu praktiskt
taget uttömd, varför anläggandet av nya blanka riksledningar med nödvän
-
Utskottets
yttrande.
Fortsatt
utveckling’
av statens
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
dighet måste bliva avsevärt större under de närmaste åren än förut. För detta
ändamål hade styrelsen för budgetåret 1930/1931 beräknat ett belopp av
1.700.000 kronor. Utöver detta belopp erfordrades dels 500,000 kronor för
pupinisering av den ännu opupiniserade delen av rikskabeln mellan Stockholm
och Göteborg, dels 300,000 kronor för nya stationsanordningar för rikstrafiken,
i huvudsak betingade av utvecklingen av den internationella telefontrafiken.
Sammanlagt erfordrades sålunda för här nämnda arbeten ett belopp av
2.500.000 kronor.
Härtill komme, att det under år 1930 syntes vara ofrånkomligt att för Sveriges,
Finlands och Norges hastigt stigande telefontrafik till Tyskland och
länder bortom Tyskland utlägga ytterligare en telefonkabel mellan
Sverige och Tyskland.
över de nuvarande tre telefonkablarna mellan Sverige och Tyskland — utlagda
åren 1919, 1921 och 1927 —- framfördes för närvarande Sveriges, Finlands
och Norges telefontrafik dels till Tyskland, dels till Belgien, Danzig,
Frankrike, Irländska fristaten, Italien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna,
Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Ungern
och Österrike samt Nordamerika och Argentina. Trafiken hade, speciellt under
de två sista åren, då telefontrafik öppnats med flertalet av förenämnda länder,
visat en mycket kraftig ökning. Hela antalet å kablarna framförda taxerade
samtal hade sedan år 1920 utgjort:
År |
1920 ...... |
..... 72,992 |
samtal |
År |
1925 ...... |
|
> |
1921...... |
..... 88,347 |
> |
> |
1926 ...... |
..... 144,889 > |
> |
1922 ...... |
..... 90,075 |
J> |
> |
1927 ...... |
..... 155,430 » |
> |
1923 ...... |
..... 71,858 |
> |
> |
1928 ...... |
..... 203,786 > |
> |
1924 ...... |
.....115,917 |
> |
> |
1929 . . . • . . |
..... 285,000 » |
Trafikens storlek under år 1929 hade beräknats med ledning av uppgifter
för första halvåret 1929.
Vid utgången av år 1929 komme alla befintliga reserver i kablarna att vara
utnyttjade, varför det vore oundgängligt att redan år 1930 utlägga ytterligare
en kabel. Framställning härom hade också inkommit till telegrafstyrelsen från
tyska Reichspostministerium. Engelska, finska, norska och tyska telegrafförvaltningarna
hade även framhållit nödvändigheten av att ytterligare ledningar
i de svensk-tyska kablarna ställdes till förfogande för transittelefontrafiken
mellan dessa länder genom Sverige. Det borde också framhållas, att örn dylika
kabelledningar ej nu kunde ställas till förfogande, det i framtiden kunde
bliva omöjligt att få de önskade förbindelserna till stånd, emedan befintliga
landlinjer i de olika länderna då blivit upptagna. Telegrafstyrelsen hade därför
vidtagit förarbeten för att en kabel skulle kunna beställas redan år 1929
och utläggas under sommaren 1930. På Sverige belöpande andel av kostnaden
för kabeln beräknades komma att uppgå till 1,700,000 kronor.
I telegrafstyrelsens skrivelse den 28 augusti 1928 med anslagsäskanden för
budgetåret 1929/1930 hade hemställts, att ett belopp av 600,000 kronor, som
reserverats för byggande av nya rundradiostationer men som ej erfordrades för
detta ändamål, finge användas för en ny telefonkabel till Gotland,
vilken kabel i sin helhet då beräknats komma att kosta 1,300,000 kronor. Föredragande
departementschefen hade i 1929 års statsverksproposition biträtt
denna hemställan, vilken ej heller föranlett erinran från riksdagen. Den återstående,
ej anvisade delen av den år 1928 beräknade kostnaden utgjorde sålunda
700,000 kronor. Enär de närmare förhandlingar, som påginge angående
kabelleveransen, visat, att kostnaden komme att uppgå till omkring 1,500,000
kronor — alltså en kostnadsökning av 200,000 kronor — måste för den ifråga
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.
9
varande kabeln för budgetåret 1930/1931 upptagas ett belopp av 900,000
kronor.
Departementschefen har, på anförda skäl, ansett det av telegrafstyrelsen
begärda anslagsbeloppet, 11,900,000 kronor, böra begränsas till 11,000,000
kronor.
Medan för innevarande budgetår ifrågavarande anslag är upptaget nied ett
belopp av 6,500,000 kronor, har nu för budgetåret 1930/1931 för samma ändamål
av Kungl. Maj:t äskats 11,000,000 kronor.
Stegringen förklaras emellertid i sin mån av en planerad anläggning av en
ny telefonkabel till Tyskland, vilken‘för Sveriges del beräknats draga en kostnad
av 1,700,000 kronor. Härtill kommer en inträdd stegring i telefonabonnenternas
antal liksom en påfallande ökning av telefontrafiken i övrigt.
Av vikt måste vara att telegrafverket ej alltför snävt kringskäres i sina
möjligheter att tillgodose dessa av utvecklingen betingade krav på ett alltjämt
förbättrat och utvidgat telefon- och telegrafväsen.
Med hänsyn härtill och med åberopande i övrigt av den i ärendet lämnade
utredningen får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telef Önock
telegrafväsende för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag
av 11,000,000 kronor.
Beträffande sättet för beredande av täckning för de här ovan tillstyrkta anslagen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 28 januari 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist, J.
Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i
Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Limdell, C. 1. Asplund och P. A. Bergström;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-FrÖsterud, O. Olsson i
Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å.son Törnkvist i Karlskrona, B.
F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs och J. Jönsson i Revinge.
Utskottets
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 0 sand,. 9 B haft. (Nr 9 B.)
2