Stat ^utskott et a utlåtande Nr 97.

1

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
angående tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning
jämte en i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet, föreslagit riksdagen
(punkt 106 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för nämnda dag) att, i avvaktan på den proposition i ämnet,
som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare för vissa tillbyggnadsoch
ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens
fästning för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av

113,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit uti en till riksdagen avlåten den 14 februari
1930 dagtecknad proposition (nr 90) under åberopande av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag,
föreslagit riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för
skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret
1930/1931 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av

113,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 344 av åberopade
statsrådsprotokollet den 3 januari 1930 samt till omförmälda statsrådsprotokoll
den 14 februari 1930.

I en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (nr 403) har
hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 90 och i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära förnyad utredning av frågan.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»Genom proposition nr 90 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
hemställt, att riksdagen för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för
skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret
1930-—-1931 under fjärde huvudtiteln ville anvisa ett extra reservationsanslag
av 113,000 kronor.

I sitt uttalande har departementschefen ansett sig böra omnämna, att stationsbefälhavaren
vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen
den 31 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en om Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 42 haft. (Nr 97—100.) 73t so 1

Motion.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

läggning av skeppsgosseutbildningen, som utan några meia betydande engångskostnader
skulle kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning
till en kår med förläggning i Karlskrona. Departementschefen anför vidare.
att marinförvaltningen och chefen för marinstaben i till Kungl. Maj:t avgivet
yttrande ay den 6 december 1929 förklarat sig med hänsyn till 1928 års
riksdags beslut i förläggningsfrågan sakna anledning att ingå på prövning av
stationsbefälhavarens förslag. Därefter övergår departementschefen till en redogörelse
för det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda
förslaget och låter sin framställning av ärendet utmynna i ovannämnda anslagsäskande.

1928 års riksdag beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 148, att
den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande
förläggningsort och. sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda,
förläggas i land i Karlstens fästning. T sitt uttalande till statsrådsprotokollet
vid föredragning av detta ärende anförde dåvarande departementschefen bland
annat följande:

''Såväl de sakkunniga som vederbörande myndigheter synas vara ense om
att ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen på två särskilda kårer innebär
den fördelaktigaste anordningen beträffande skeppsgosseinstitutionens organisation.
Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona förordar emellertid,
att Marstrandskåren. därest den ej förlägges till Nya Varvet, sammanslås
med skeppsgossekåren i Karlskrona, vars etablissemang skulle irtvidgas för
att kunna mottaga det härav betingade ökade antalet gossar. De skäl, som av
de sakkunniga med instämmande av marinförvaltningen och chefen för marinstaben
anförts till förmån för en delad förläggning av skeppsgossarna, hava
synts mig övertygande, och jag kan därför icke biträda förslaget örn en sammanslagning
av kårerna, så mycket mindre som förverkligandet av detta förslag,
enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen, skulle kräva betydande
engångskostnader.

Såsom framgår av vad ovan anförts, har den verkställda utredningen kommit
att i huvudsak inriktas på en jämförelse mellan Marstrand och Nya Varvet.
De sakkunniga hava nämligen, enligt min mening på goda grunder, funnit sig
böra utmönstra övriga av dem undersökta förläggningsalternativ.’

Mot vad dåvarande departementschefen sålunda anfört kunna svårligen
några invändningar göras. Ej heller gjordes några sådana, utan riksdagen accepterade
Kungl. Maj:ts proposition.

Den goda grund, på vilken de sakkunniga ställde sig. då de utmönstrade
förslagen till förläggning av bägge skeppsgossekårerna till Karlskrona, framgår
av nedanstående i nyssnämnda proposition återgivna uttalande av de sakkunniga.

''I fråga örn skeppsgosseetablissemanget i Karlskrona hade redan 1912 års
sakkunniga för båda kårernas förläggning till nämnda etablissemang låtit uppgöra
alternativa kostnadsförslag, slutande å respektive 255,000 kronor och

425.000 kronor enligt priser, som gällt före kriget. Kostnaderna i dessa förslag
hade de sakkunniga låtit omräkna, efter nu gällande dagspriser, varvid
desamma visat sig uppgå till respektive 554,000 kronor och 924.000 kronor.
Med hänsyn till de betydande kostnader en ombyggnad av berörda etablissemang
sålunda skulle betinga samt då de sakkunniga funnit en delad förläggning
vara att förorda från rekryteringssynpunkt, hade de sakkunniga icke ansett
sig kunna tillstyrka en förläggning av Marstrandskåren till den nuvarande
skeppsgossekasernen i Karlskrona. Alternativet att förlägga skeppsgossar till
Karlskrona grenadjärregementes nuvarande kasern syntes icke heller framkomligt,
enär kasernen vöre avsedd att disponeras, åtminstone delvis, av Kronobergs
regementes till Karlskrona förlagda detachement och alltså vid skepps -

Statsutskottets utlåtande Nr Dl. 3

gossarnas förläggande dit en förläggning tillsammans med äldre manskap skulle
bliva följden.’

Av detta de sakkunnigas uttalande framgår, att kostnadsfrågan varit den
dominerande, när de fattat sin ståndpunkt till frågan, ehuru även rekryteringssynpunkten
varit av betydelse.

När riksdagen år 1928 beslöt, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren
skulle där kvarbliva, var detta beslut uppenbarligen grundat bland annat
därpå, att en förläggning till Marstrand skulle medföra en engångskostnad av

350,000 kronor, under det att en förläggning till Karlskrona betingade en kostnad
av 554,000 respektive 924,000 kronor. Då emellertid stationsbefälhavare!!
i Karlskrona, enligt vad departementschefen framhåller, skisserat ett förslag
till omläggning av skeppsgosseutbildningen, som utan några mera betydande
engångskostnader skulle möjliggöra en förläggning till Karlskrona, vill det
synas, som örn riksdagen icke nu borde bevilja medel till erforderliga ändringsarbeten
i Marstrand, utan i stället anmoda Kungl. Majit att ingå i realprovning
av stationsbefälhavarens i Karlskrona förslag och därefter återkomma med
ärendet till riksdagen. Ytterligare ett års uppskov med frågans lösning är
visserligen en betydande olägenhet, men likvisst försvarlig med hänsyn till
önskvärdheten av att de medel, som anvisas till försvarsändamål, bliva på
ändamålsenligaste sätt utnyttjade.»

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där
inkvartering heretta skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund
av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,
hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.
Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917
avgivet betänkande förslag örn kårens kasernering i land enligt olika alternativ.
Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas förslag,
upptogs frågan örn skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,
som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande revision av
Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle indragas och
samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt vilken
Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande förläggningsplats.
Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag för
sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.
Varken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid riksdagens
bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.
I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid skeppsgossekåren
i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande
kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas antingen
genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att
utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna välja
mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen
i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en förläggning
i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg,
eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare alternativet

Inledning.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

1926 års
riksdag.

skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med hänsyn till de
fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle medföra, sig böra
förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt, att en utredning
verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt
annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur
såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i
Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben gjord
framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,
att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas till Nya
Varvet i Göteborg, och att medel skulle ställas till förfogande för verkställande
av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-,
ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Majlis förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som
gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nya
Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap,
vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya Varvet vore
beläget i omedelbar närhet till'' en storstad, vore enligt riksdagens mening ettskäl,
som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen ansåg därför, att
skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i Marstrand och en
allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande av Kungl.
Majit, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen begärda
utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande
och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad på en
jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats
för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de av riksdagen
anförda betänkligheterna mot förslaget om en förläggning till Nya Varvet vara
i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen, att Marstrand vore
att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till nämnda plats förlagda
skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras i land i Karlstens
fästning i enlighet med ett av de sakkunniga uppgjort förslag, vars genomförande
beräknades betinga en engångskostnad av 230,000 kronor. De sakkunniga
förutsatte härvid, att det borde ankomma på marinförvaltningen att,
innan förslaget komme till utförande, med Marstrands stad träffa bindande
uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid kårens kvarblivande förklarat
sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom ombyggnad utvidga och förbättra
stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats, dels ock anskaffa
färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången å sådant därstädes ej
skulle vara tillräcklig — eller som i övrigt av marinförvaltningen prövades
erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927 förklarade
sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse, att en förläggning
av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i Marstrand

»Statsutskottets utlåtande Nr i)7.

5

eller till Xj''a Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar
m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga å respektive platser,
komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar i Marstrand
beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000 kronor eller 250,000 kronor
utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade beloppet. För Xya
Varvet beräknades motsvarande kostnader till 126.000 kronor. Även i fråga
om de årliga kostnaderna skulle en förläggning till sistnämnda plats enligt
myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare än en förläggning till Marstrand.
Då härtill komme, att en förläggning till Nya Varvet även med avseende å
inkasernering och ur hygienisk synpunkt erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande
till Marst randsförslaget. hade myndigheterna ansett sig böra förorda
en förläggning till Nya Varvet.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,
att Nya Varvet enligt hans förmenande ur vissa av honom angivna
synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga om lämpligheten såsom
förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen
hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren kunde
anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och chefen för marinstaben
angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en dylik förläggnings
ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas. Sålunda
kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000 kronor för uppförande
av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla, då Marstrands stad
erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det redan befintliga, staden
tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva fullt tillfredsställande för
hårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna beräknade utgiftsposter
syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke oväsentligt minskas, varigenom
engångskostnaderna borde kunna hållas inom en kostnadsram av

350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid en
förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens
mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning till
nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock under förutsättning,
att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde ankomma
på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige
i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Maj:t meddelade beslut
i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens
ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.
För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp
av 77,000 kronor, sorn återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring av
f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda
medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för ifrågavarande
ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn ytterligare

1928 års
riksdag■

Departementschef
en -

ti Statsutskottets utlåtande Nr .97.

medelsanvisning- för förläggningens ordnande knnde däremot anstå till nästföljande
år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.
Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren
skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan erforderliga
omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens fästning,
dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen
Gröta och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda medel
finge tågås i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av vissa för
skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och
ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Genom brev elen 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen
och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar
och av riksantikvarien granskade arbetsritningar. till skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog Kungl.
Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige i
Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden, som från
stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva
i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera underställas Kungl. Majits
prövning.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen
och chefen för marinstaben överlämnat kostnadsförslag och arbetsritningar för
skeppsgossekårens i Marstrand förläggning jämte avtal med Marstrands stad.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet av marinförvaltningens
och chefens för marinstaben ovan omförmälda skrivelse till Kungl. Majit den
18 juni 1929, har departementschefen för egen del anfört följande.

»Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand
förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort
och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i
Karlstens fästning. Yad myndigheterna anfört rörande de olägenheter, som
komme att bliva förbundna med ett förverkligande av detta riksdagens beslut,
är visserligen ägnat att väcka betänkligheter mot detsamma. Vid övervägande
av alla på ärendets bedömande inverkande omständigheter har jag dock icke
funnit tillräckliga skäl föreligga att ifrågasätta någon ändring av det fattade
beslutet örn kårens förläggning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra omnämna, att stationsbefälhavare!!
vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen den
31 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en omläggning av skeppsgosseutbildningen,
som utan några mera betydande engångskostnader skulle
kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning till en kår med
förläggning i Karlskrona. Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava
emellertid i till Kungl. Majit avgivet yttrande av den 6 december 1929 förklarat
sig med hänsyn till 1928 års riksdags beslut i förläggningsfrågan sakna
anledning att ingå på prövning av stationsbefälhavarens förslag.

Statsutskottets utlåtande JVr 97.

i

Det av marinförvaltningen oell chefen för marinstabeii framlagda förslaget
rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning innebär, att för ändamålet
skall å den s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en påbyggnad,
i vilken avses att inrymmas erforderligt antal logement med tvätt- oell putsrum
för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal. I nedre våningarna
av donjongen inrymmas övningsrum, logement för 30 man, hantverksrum samt
dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen. Hela den blivande
kasernbyggnaden skall förses med värmeledning.

Förläggningens behov av vatten beräknas i huvudsak kunna tillgodoses
genom rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga
brunnar. Marstrands stad har åtagit sig att, därest vattentillgången
inom fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla
den vattenmängd, som ytterligare erfordras. För vattnets renande har
uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt.

Kostnaderna för det i marinmyndigheternas förevarande skrivelse omförmälda
ursprungliga förslaget till byggnads- och omändringsarbeten m. m. hava
beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ....................

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp
Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avloppsledningar,
cistern m. m.......................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare
m. ............................................

kronor 206.800:—
» 5,200: —

» 19,000: —

» 38,000: —

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med

ventiler ........................................ » 27,000

Uppflyttning av kanoner i den s. k. Fyrkanten ........ » 1,000

Vattenanläggning för kasernen utomhus .............. • 15,000

Förbättring av inredningar i kök och förråd............ - 3,500

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll............ -_34,500

Summa kronor 350,000

Det efter verkställande av viss överarbetning nu framlagda byggnads- och
ändringsförslaget, vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen
och riksantikvarien, har beräknats draga en kostnad av 366,000
kronor, varav ett belopp av 16,000 kronor hänför sig till merkostnader, som
uppstå till följd av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur
arkitektonisk synpunkt framställts beträffande kasernbyggnaden.

Utöver nyssnämnda kostnadssumma, 366,000 kronor, tillkomma enligt det
föreliggande förslaget de till 10,000 kronor beräknade kostnaderna för anläggandet
av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av 10,000 kronor, som
avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier m. m.

Förslag till avtal mellan kronan och staden har upprättats rörande de erbjudanden,
som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren
komme att kvarbliva i Marstrand. Avtalsförslaget, som bland annat innefattar
nyssberörda åtagande från stadens sida att tillhandahålla skeppsgossekåren
vatten, har godkänts av stadsfullmäktige.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget
synes innebära en godtagbar lösning av frågan om skeppsgossekårens förläggning
i Karlstens fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och omändringen
av Södra donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen i den s. k.
inre kasernen i fästningen erhållas icke blott nöjaktiga logementsutrymmen
m. m. för kårens skeppsgossar och till densamma förlagt manskap irtan även
övningsrum och hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning, Den ömtåliga

8

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Utskottets

yttrande.

inramningen av påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet synes
enligt förslaget komma att ske på ett ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande
sätt.

Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och
omändringsarbetena har jag icke något att erinra. Bortsett från den merkostnad
av 16,000 kronor, som uppkommer till följd av de särskilda arkitektoniska
krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn påbyggnaden av Södra
donjongen, hålla sig dessa kostnader inom den i propositionen nr 148/1928
angivna kostnadsramen av 350,000 kronor.

Liksom myndigheterna anser även jag det vara nödvändigt, att ett reningsverk
anordnas för renande av det vatten, som tillföres förläggningen. Emot
de härför beräknade kostnaderna, 10.000 kronor, har jag ieke något att erinra.

dag finnér mig vidare böra förorda myndigheternas förslag om beräknande
av ett belopp å 10.000 kronor för anskaffande av för förläggningen erforderliga
lösa inventarier m. m.

I likhet med myndigheterna har jag kommit till den uppfattningen, att med
den ifrågasatta förflyttningen av skeppsgossekårens expeditionslokaler och
sjukstuga till inre kasernen i fästningen kan tillsvidare anstå.

Till de av myndigheterna beräknade utgifterna torde böra läggas kostnaderna
för de utredningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet av
det föreliggande förslaget. Dessa kostnader uppgå enligt av marinförvaltningen
i skrivelse den 19 juni 1929 lämnad uppgift till 3,736 kronor 32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan
kronan och staden — vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende — synes mig böra biträdas av kronan. Beslut
om avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar torde emellertid böra fattas
först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens
ordnande, som avses att bekostas av statsverket. Det lärer bliva nödvändigt att
vidtaga jämkning beträffande stadgandet i § 8 i avtalet angående de tidpunkter,
vid vilka vissa arbeten, sorn staden åtagit sig att utföra, senast skola
vara verkställda.

Enligt vad i det föregående anförts, skulle kostnaderna för skeppsgosseförläggningens
ordnande, på sätt här föreslagits, uppgå till 366,(XX) + 10.000 +

10,000 + 3.736: 32 = 389.736 kronor 32 öre eller i runt tal 390,000 kronor. I
sin förut omförmälda skrivelse den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen och
chefen för marinstaben framhållit, att det för ombyggnadsarbetenas utförande
erforderliga beloppet behövde i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret
1930/1931, för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober
1931, då skeppsgossekåren började nytt utbildningsår. Sedermera har jag
emellertid under hand inhämtat, att den nya skeppsgossekasernen skulle kunna
färdigställas till nyssnämnda tidpunkt även under förutsättning, att kostnaderna
fördelades på två budgetår, varvid för budgetåret 1930/1931 skulle
erfordras ett belopp av 190,000 kronor. Såsom förut nämnts, har 1928 års
riksdag medgivit, att för verkställande av för skeppsgosseförläggningen i
Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten finge användas
ett belopp av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel. Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår skulle alltså utgöra 190.000 — 77.000 = 113.000 kronor.»

I anledning av det motionsvis framställda yrkandet om ytterligare uppskov
med frågan om förläggning lill Marstrand av en skeppsgossekår. vill utskottet
erinra om att 1928 års riksdag beslutat bibehållandet av en sådan kår därstädes.

Statsutskottets utlåtande Nr 97. 9

Spörsmålet om de anordningar, som erfordras för denna förläggnings slutliga
ordnande torde därför nu böra upptagas till avgörande.

Vad då beträffar de av Kungl. Maj :t föreslagna tillbyggnads- och ändringsarbeten
m. m., har utskottet måst finna kostnaderna för dem vara synnerligen
höga. På grund härav har utskottet ansett sig böra undersöka, huruvida möjlighet
förefinnes att i någon mån nedbringa dessa kostnader. Då proportionen
mellan antalet skeppsgossar vid kårerna i Karlskrona och i Marstrand, enligt
vad utskottet erfarit, under de senaste åren förskjutits på sådant sätt, att antalet
skeppsgossar i Karlskrona minskats i högre grad än i Marstrand, bör enligt
utskottets mening de befintliga utrymmena vid skeppsgossekåren i Karlskrona
kunna utnyttjas för förläggningsändamål i större grad än nu är fallet. Härigenom
möjliggöres en sänkning av det antal skeppsgossar, för vilka utrymme
erfordras i Marstrand, från av Kungl. Majit föreslagna cirka 150 skeppsgossar
till 125, varvid samtidigt motsvarande ökning sker vid den till Karlskrona förlagda
kåren. Denna förändring lärer, enligt vad en på utskottets föranstaltande
verkställd utredning giver vid handen, kunna föranleda en minskning av byggnadskostnaderna
i Marstrand med 16,000 kronor.

Kungl. Majit har för anordnande av ett reningsverk för förläggningen i
Marstrand beräknat ett belopp av 10,000 kronor. Enligt utskottets mening
synes en sådan anläggning icke böra utföras på statens bekostnad, då det lärer
ankomma på Marstrands stad att tillhandahålla erforderligt till dricksvatten
användbart färskvatten för skeppsgossekåren. Sådan skyldighet torde även
böra stadgas i det avtal, som kommer att upprättas med staden.

Jämväl har äskats 10,000 kronor för inköp av inventarier. Erforderliga inventarier,
i den mån de icke kunna tillhandahållas genom flottans försorg, torde
emellertid kunna erhållas från armén. Några medel för ändamålet synas därför
icke behöva beräknas.

Slutligen har utskottet velat framhålla angelägenheten av att det tages under
övervägande, huruvida icke kvinnlig personal bör anställas vid kårens matinrättning.

Kostnaderna för förläggningens anordnande torde med iakttagande av ovan
angivna förändringar icke behöva beräknas till högre belopp än 350,000 kronor,
varav 100,000 kronor synas böra ställas till förfogande för budgetåret 1930/1931.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å herr B. Holmgrens förenämnda motion (II: 403) må för
vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret
1930/1931 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Stockholm den 4 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, E. A. Lundell, C. 1. Asplund och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-FTosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i
Digernäs, 0. Nilsson i örebro, G. Strindlund och F. W. Sandwall,

Reservation

av herr Holmgren, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den
i ämnet väckta motionen.