8

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till kammarrätten för budgetåret 1930/1931 m. m.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna 5—7 i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag)
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, dels beräkna ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten
till oförändrat belopp, 376,200 kronor, dels för kammarrättens verksamhet
beräkna ett extra anslag av 152,700 kronor, dels ock för rese- och
traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning
av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering beräkna ett
extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari 1930
dagtecknad proposition, nr 68, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bi lagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen att
dels upptaga ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten med oförändrat
belopp, 376,200 kronor,

dels till upprätthållande av kammarrättens verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 146,400 kronor,

dels ock till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrrätten vid
handläggning av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering anvisa
ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssberörda
statsrådsprotokoll.

Anledningen till att anslagen i statsverkspropositionen allenast beräknades
var, att kammarrätten, efter remiss den 20 december 1929, i utlåtande den
27 i samma månad angående vissa ifrågasatta ändringar i ämbetsverkets
arbetssätt, för vilka redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet, föreslagit en
anordning, vilken krävde ändring i taxeringsförordningen och i vilken fråga
departementschefen då icke var beredd att fatta ståndpunkt.

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

9

I fråga om användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie
anslaget gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1929, att antalet
befattningar å kammarrättens ordinarie avlöningsstat jämte de för vederbörande
befattningar avsedda lönegrader skall från och med den 1 juli
1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 president .....................

18 kammarrättsråd

1 sekreterare...................

1 aktuarie .......................

8 notarier .......................

1 kansliskrivare

1 förste expeditionsvakt

2 kanslibiträden

3 expeditionsvakter........

3 kontorsbiträden...........

1 skrivbiträde

samt att å överflyttningsstat skola från och med den 1 juli 1929 vara
upptagna följande befattningar, nämligen:

Lönegrad

A 3
B 30
B 24
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2

Befattning

1 byråchef........................

1 förste kanslisekreterare
1 andre kanslisekreterare

Lönegrad

B 30
B 26
B 21.

Kungl. Maj:t har vidare förenämnda dag fastställt följande ordinarie
stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.__»_13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

B. överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ......... kronor 28,500.

Vad angår det för budgetåret 1929/1930 anvisade extra anslaget till
upprätthållande av kammarrättens verksamhet har Kungl. Majit, likaledes
den 12 april 1929, förklarat bland annat,

att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare
under budgetåret 1929/1930 vara anställda

dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,
nämligen:

10

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Befattning

8 assessorer .....................

1 extra föredragande......

3 extra kontorsbiträden

2 extra skrivbiträden ...

Lönegrad

B 27
B 24
B 4
B 2

dels ock 9 amanuenser;

samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov,
bestrida dels ersättning till vikarier för de från anslaget avlönade befattningshavare
m. m. med högst 4,000 kronor samt ökad renskrivningskostnad
i ämbetsverket med högst 3,000 kronor, dels ock arvode åt ordföranden å
den särskilda divisionen för handläggning av mål angående 1928 års
allmänna fastighetstaxering med 500 kronor för år räknat, ökad kostnad
för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal i anledning av handläggningen
av berörda mål med 3,000 kronor och av samma anledning ökad kostnad
för vakthållning med 2,000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Majit efter av kammarrätten
i skrivelse den 24 oktober 1929 gjord framställning genom beslut
den 22 november 1929 medgivit, att å kammarrättens avdelning för handläggning
av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering må tills
vidare anställas dels för en tid av sex månader, räknat från och med den
10 december 1929, ej mindre — med anlitande av det till uppehållande av
kammarrättens verksamhet å innevarande budgetårs riksstat anvisade
extra anslaget å 123,200 kronor — ytterligare en assessor såsom föredragande
än även en amanuens med heltidstjänstgöring, dels ock för tiden från
och med den 1 december 1929 till innevarande budgetårs utgång en arna
nuens med halvtidstjänstgöring. Enligt Kungl. Maj :ts beslut skola de för
avlönande av ifrågavarande amanuenser erforderliga medlen, högst 3,638
kronor 50 öre, utgå från sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra
utgifter.

Sedan i statsrådsprotokollet redogörelse lämnats dels för kammarrättens i
särskilda skrivelser framlagda förslag örn anslag till kammarrätten och dess
verksamhet m. m. för budgetåret 1930/1931, dels ock för en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria angående fastighetstaxeringsavdelningen
samt kammarrättens däröver avgivna yttrande, har departementschefen anfört
i huvudsak följande:

»Innan jag angiver min ståndpunkt till de nu uppkomna frågorna örn
ordnande av kammarrättens arbete under den närmaste framtiden, vilka äro
av beskaffenhet att inverka på bedömandet av anslagsbehovet under budgetåret
1930/1931, vill jag meddela, att enligt från kammarrätten under hand
inhämtade, delvis såsom preliminära betecknade uppgifter, sammanlagda
antalet under år 1929 till kammarrätten inkomna mål utgjort 8,266, därav
2,374 mål angående fastighets- eller virkestaxering, 4,149 andra beskattnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

11

mål, 1,276 fattigvårds-, barnavårds- och mantalsskrivningsmål samt 467
anmärknings- oell avlöningsmål. Antalet under året avgjorda mål uppgår
till 7,116 eller, fördelat på nyssnämnda grupper av mål, respektive 391,
4,819, 1,369 och 537. Härav framgår, att kammarrättens arbetsbalans visserligen
i sin helhet stegrats med omkring 1,150 mål, men att denna stegring
uteslutande är beroende på tillströmningen av fastighetstaxeringsmål, under
det att beträffande samtliga övriga grupper av mål balansen icke obetydligt
nedgått eller med något över 800 mål.

Av den vid årsskiftet befintliga balansen, tillhopa något över 11,200 mål,
tillhöra något över 2,700 fastighetstaxeringsavdelningen och alltså omkring
8,500 mål övriga delar av kammarrätten.

Jag erinrar vidare, att kammarrättens ledamotspersonal, tillhopa 18 kammarrättsråd,
2 tjänstemän å överflyttningsstat och 8, under halva budgetåret
1929/1930 9 assessorer, för närvarande är indelad till tjänstgöring å fem divisioner,
nämligen å fastighetstaxeringsavdelningen 4 kammarrättsråd såsom
ledamöter och 4 assessorer såsom föredragande, å avdelningen för handläggning
av anmärknings- och avlöningsmål 6 ledamöter samt å envar av de tre
övriga divisionerna 5 ledamöter. Å de tre sistnämnda divisionerna föredragas
mål, förutom av ledamöterna, jämväl av en för dessa divisioner
gemensam extra föredragande.

Såsom kammarrätten framhållit, torde med hänsyn till balansens omfattning
någon minskning av ledamotspersonalen för närvarande icke böra äga
rum. Fastmer hava omständigheter tillkommit, som nödvändiggöra åtgärder
för en hastigare avarbetning av balansen än som är möjlig med nuvarande
organisation. Jag syftar härvid närmast på det förhållandet att, å ena sidan,
arbetsprodukten å fastighetstaxeringsavdelningen, beräknad i antalet per
sessionsdag avgjorda mål, hittills väsentligt understigit den beräknade och,
å andra sidan, att, enligt vad jag inhämtat, till länsstyrelserna vid årsskiftet
inkommit till kammarrätten ställda besvär i fastighets- och virkestaxeringsmål,
härrörande från 1929 års taxering, till ett antal av över
600, av vilka vissa virkestaxeringsmål kunna förutses vara av vidlyftig
och tidsödande beskaffenhet. Härtill kommer, att, vad kammarrätten i övrigt
angår, jämväl besvärsmålen från 1929 års inkomsttaxering, vilkas antal
synes kunna uppskattas till inemot 4,300, torde komma att kräva väsentligt
längre tid än motsvarande antal mål från föregående års taxeringar, enär
1929 års taxering är den första, i avseende å vilken de nya skattelagarna
ägt tillämpning. Att för ernående av en ökad arbetsprodukt ytterligare
utöka kammarrättens ledamotsantal synes emellertid av flera skäl icke böra
ifrågakomma och har ej heller av kammarrätten föreslagits. I stället torde
man böra inrikta sig på att på bästa möjliga sätt utnyttja den nuvarande
ledamotspersonalens arbetskrafter. Beträffande de förslag, vilka i sådant
hänseende framställts i den till kammarrätten remitterade promemorian och
i ämbetsverkets däröver avgivna utlåtande, hänvisar jag till den av mig
härutinnan lämnade redogörelsen.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Vad beträffar fastighetstaxeringsavdelningen framgår av redogörelsen, att
arbetet å densamma för närvarande är ordnat på ett från arbetet å övriga
divisioner avvikande sätt. Under det att å alla övriga divisioner föredragningen
ombesörjes av ledamöterna själva — bortsett härvid från den å tre
divisioner delade föredragningen av en extra föredragande — tjänstgöra å
fastighetstaxeringsavdelningen icke mindre än 4 kammarrättsråd såsom ledamöter
utan föredragningsskyldighet och 4 assessorer såsom föredragande
utan ledamotsställning, varjämte i avgörandet av varje mål regelmässigt
deltaga två av de av Kungl. Majit utsedda sakkunniga särskilda ledamöterna.
Att avdelningen erhållit en så beskaffad sammansättning har berott förnämligast
därpå, att man trott sig på sådant sätt såväl vinna en snabbare
handläggning av fastighetstaxeringsmålen som ernå en större enhetlighet
och säkerhet i avgörandet dels därigenom att praktisk förfarenhet i värdesättning
av fastighet bleve bättre representerad än tidigare och dels därigenom
att av lagfarna ledamöter allenast ordinarie skulle äga deltaga i
avgörandet, vilket ansetts vara av särskild betydelse med hänsyn till att
kammarrätten i övervägande flertalet av hithörande mål är sista instans.

Förväntningen å snabbare behandling av fastighetstaxeringsmålen har
hittills ej uppfyllts. Även med behörig hänsyn tagen till de fördröjande
omständigheter, som kunna hänföras till avdelningens egenskap av nyorganisation,
kvarstår såsom slutsats av erfarenheten från avdelningens hittills
nådda arbetsresultat, att ytterligare åtgärd för handläggningens påskyndande
synes erforderlig. Vid övervägande inom finansdepartementet av de för
ändamålet tänkbara utvägarna har närmast framstått anordningen av en
begränsad föredragningsplikt för kammarrättsråden. Inför det bestämda
motstånd, som detta alternativ mött från kammarrätten, har jag stannat
vid den i promemorian jämväl antydda och av kammarrätten vidare utförda
tanken att tillerkänna föredragande ställning såsom ledamot i de av honom
föredragna målen. Det vill synas som örn man skulle kunna uppgiva de
betänkligheter, som tidigare mött mot att låta lagfaren ledamot utanför de
ordinarie ledamöternas krets deltaga i avgörandet. Vid bedömandet av
denna fråga synes man böra beakta, hurusom i regel i fastighetstaxeringsmål,
där den till kammarrättens avgörande hänskjutna frågan är av rättslig
natur, talan får fullföljas mot kammarrättens utslag. Så är t. ex. fallet
beträffande fråga, huruvida egendom i beskattningsavseende är att hänföra
till fastighet, huruvida fastighet är underkastad skatteplikt (objektiv skatteplikt)
eller vem skattskyldighet för fastigheten åligger (subjektiv skattskyldighet).
Vidare kan en jämförelse ske med vissa andra under kammarrättens
domsrätt hörande mål av ofta invecklad och svår beskaffenhet såsom
fattigvårds- och vissa anmärkningsmål, i vilka talan regelmässigt icke må
fullföljas men i vilkas avgörande icke-ordinarie ledamöter likväl må deltaga.
Att särskild föredragande tillerkännes ledamots ställning i de av
honom föredragna målen, innebär för övrigt icke någon nyhet inom dom -

13

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

stolsväsendet; en sådan anordning förekommer med avseende å de s. k.
referentfiskalerna i hovrätterna.

På de sålunda anförda skälen ansluter jag mig alltså till kammarrättens
förslag örn sådan ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen, att föredragandena
å avdelningen erhålla rösträtt vid avgörandet. Detta innebär,
att föreskriften i nämnda författningsrum, att i handläggningen skola deltaga
tre av kammarrättens ordinarie ledamöter, ändras därhän, att i handläggningen
skola deltaga tre ledamöter, av vilka minst två ordinarie. Särskilt
förslag om sådan författningsändring torde jag senare i dag få anmäla.

Jag är icke beredd att nu taga ståndpunkt till frågan, huruvida det för
påskyndande av avarbetningen av kammarrättens arbetsbalans kan anses
erforderligt att, såsom flera kammarrättsledamöter tänkt sig, undantaga
virkestaxeringsmålen från fastighetstaxeringsavdelningens arbetsområde och
låta dessa mål föredragas i anslutning till motsvarande inkomstskattemål.
Skulle det emellertid visa sig, att avdelningens arbetsresultat i fortsättningen
icke kan i mera avsevärd mån uppbringas över det hittills uppnådda,
torde detta spörsmål böra upptagas till ingående provning.

På sätt i promemorian föreslagits och kammarrätten lämnat utan anmärkning
torde föredragande böra befrias från honom åliggande expeditionsskyldighet
och denna överflyttas å annan tjänsteman. Beträffande de föreskrifter,
som härutinnan och i övrigt böra av Kungl. Maj:t meddelas under
förutsättning att de åsyftade ändringarna i avdelningens arbetssätt komma
till stånd, torde åtgärd höra vidtagas först sedan riksdagen fattat beslut i
ämnet. I sammanhang därmed synes också böra upptagas frågan, vilka
bestämmelser böra meddelas örn den föredragning av andra mål än fastighets-
eller virkestaxeringsmål, som, enligt vad kammarrätten förutsatt, skulle
fullgöras av andra ordinarie ledamöter å avdelningen än ordföranden.

Såsom följd av det ändrade arbetssättet å fastighetstaxeringsavdelningen
skulle ett av de å avdelningen tjänstgörande kammarrättsråden kunna förflyttas
till annan division, utan att man av sådan anledning skulle vedervåga
någon minskning av fastighetstaxeringsavdelningens arbetsresultat.
Av denna överflyttning skulle, såsom kammarrätten närmare utvecklat,
följa, att för andra avdelningar än fastighetstaxeringsavdelningen och avdelningen
för anmärknings- och avlöningsmål skulle återstå 16 ledamöter,
vilka lämpligen kunna fördelas till tjänstgöring å 4 divisioner. För att
emellertid en mera avsevärd ökning av arbetsresultatet skall kunna vinnas,
erfordras, på sätt kammarrätten framhållit, förordnande av ytterligare en
extra föredragande.

Vad jag sålunda föreslagit innebår beträffande ledamotspersonalen inga
andra ändringar än att den assessor, för vilken under innevarande budgetår
beräknats avlöning från anslaget till kammarrättens verksamhet under allenast
sex månader, skulle, i mån av behov, tjänstgöra under bela budgetåret
1930/1931 ävensom att fiir samma budgetår skulle förordnas ytterligare
en extra föredragande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

I fråga om kanslipersonalen inom ämbetsverket må till en början erinras,
att ledamöternas behov av biträde av sådan personal i regel är tillgodosett
sålunda, att en notarie tjänstgör som biträde åt två ledamöter eller att en
ledamot biträdes av en amanuens med halvtidstjänstgöring. Å fastighetstaxeringsavdelningen
anses varje föredragande böra åtnjuta biträde av en
notarie eller heltidsamanuens, varjämte en notarie anses bliva fullt sysselsatt
med de göromål, som inom kammarrätten i övrigt bestridas av sekreteraren
och aktuarien, ävensom med biträde åt de två ordinarie ledamöter
a avdelningen, vilka enligt kammarrättens förslag i viss mindre omfattning
skulle föredraga andra mål än fastighets- eller virkestaxeringsmål. Staten för
kammarrätten upptager 8 notarier, vartill kommer en i tjänsteavseende med
dem likställd, å överflyttningsstat i kammarrätten uppförd andre kanslisekreterare.
Å det extra anslaget till kammarrättens verksamhet är för innevarande
budgetår avlöning beräknad för 9 halvtidsamanuenser. Vid bifall
till vad jag förut föreslagit i fråga örn arbetets ordnande skulle, enligt nyss
angivna regler för beräkning av biträdeshjälp och under förutsättning att
den såsom sekreterare och aktuarie å fastighetstaxeringsavdelningen tjänstgörande
notarien uteslutande blir upptagen med honom i sådan egenskap
och såsom biträde åt ordinarie ledamöter åvilande göromål, erfordras, utöver
för innevarande budgetår beräknad kanslipersonal, ytterligare 2 heltidsamanuenser
och 1 halvtidsamanuens.

Ehuru en sådan förstärkning av kanslipersonalen kan synas avsevärd, har
jag dock, med hänsyn till önskvärdheten av att arbetet icke må försenas
i följd av otillräcklig tillgång på biträde av kanslipersonal, likväl funnit
mig böra biträda vad kammarrätten härutinnan hemställt. I enlighet med
vad kammarrätten begärt torde det för vaktmästarbiträde å fastighetstaxeringsavdelningen
beräknade beloppet, nu 2,000 kronor, böra höjas med 200
kronor.

För kostnader för de icke lagfarna ledamöternas å fastighetstaxeringsavdelningen
rese- och traktamentsersättning har kammarrätten äskat samma
anslag som för innevarande budgetår eller 12,000 kronor. Då emellertid
jämväl kostnaden för arvoden åt de särskilda ledamöterna bestrides från
detta anslag och detsamma avser ersättning åt särskilda ledamöter vid handläggning
av alla mål angående fastighetstaxering och virkestaxering, bör
anslagets rubrik avfattas i överensstämmelse därmed.

Beträffande beräkningen av anslagen till kammarrätten må anföras följande.

Det ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten påverkas ej av mina förut
framförda förslag och torde förty böra upptagas till oförändrat belopp.

I enlighet med vad jag förut förordat skulle från det extra anslaget till
kammarrättens verksamhet bestridas, utöver vad nu bekostas från motsvarande
anslag å 123,200 kronor, dels avlöning till följande personal, nämligen
1 assessor under ett halvt år, 1 extra föredragande samt 2 heltids- och 1 halvtidsamanuens,
dels ock ökad kostnad för vakthållning å fastighetstaxerings -

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

15

avdelningen med 200 kronor. Anslaget skulle förty behöva upptagas med
ett belopp av i runt tal 146,400 kronor eller 23,200 kronor mera än för innevarande
budgetår. Av ifrågavarande anslag böra medel, motsvarande avlöningen
till en assessor och en heltidsamanuens, icke omedelbart ställas
till kammarrättens förfogande, utan anslaget i dessa delar av Kungl. Majit
disponeras efter särskild prövning.»

Det förslag till ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen, som departementschefen,
enligt vad av det förestående framgår, förordat, har i proposition
nr 69 förelagts riksdagen och numera av riksdagen bifallits.

Under erinran härom och med framhållande av önskvärdheten av att
målen å fastighetstaxeringsavdelningen erhålla ett så snabbt avgörande som
möjligt, får utskottet tillstyrka, vad Kungl. Majit i nu förevarande proposition
i skilda hänseenden föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) upptaga ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten
med oförändrat belopp, 376,200 kronor,

b) till upprätthållande av kammarrättens verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
146,400 kronor,

samt

c) till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten
vid handläggning av mål angående fastighetstaxering
och virkestaxering anvisa ett extra förslagsanslag
av 12,000 kronor.

Stockholm den 28 mars 1930.

På statsutskottets vägnar i
ANDERS ANDERSON.

Utskottets
yttrande.

Närvarande: se linder utlåtande nr 83.