Statsutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse
på Östersunds stad av den Kungl. Magd och
kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets
i Östersund byggnader.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 24 januari 1930 dagtecknad proposition,
nr 51, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att
den Kungl. Majit och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets
i Ostersund byggnader må överlåtas på Östersunds stad.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att
riksdagen beslutat, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna
städer, däribland Östersund, skulle ombildas till högre samläroverk,
under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande
länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta
och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande
kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av
de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tillika
fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande kommuner
i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig där
omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.
Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Östersund
ombildas till högre samläroverk.

Med skrivelse den 28 juni 1928 överlämnade sedermera länsstyrelsen i
Östersund till Kungl. Majit utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 19

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 32 höft. (Nr 62—67.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

juni 1928, utvisande att stadsfullmäktige förklarat sig villiga att ikläda sig
de i nådiga cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda villkoren för ombildning
av högre allmänna läroverket till högre samläroverk, under uttalande
av den förhoppningen, att Östersunds stad måtte tillerkännas äganderätten
till läroverkstomterna med de därå uppförda byggnaderna.

Kungl. Majit förklarade härefter den 4 augusti 1928 stadsfullmäktiges
beslut den 19 juni 1928 innefatta sådant åtagande, som enligt cirkuläret
den 18 juni 1927 utgjorde villkor för ombildning av högre allmänna läroverket
till högre samläroverk.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 17 november 1928 hava nu
stadsfullmäktige under hänvisning till sitt nyssberörda åtagande hemställt,
att staden måtte erhålla äganderätt till såväl de tomter, varå högre allmänna
läroverkets i Östersund byggnader äro uppförda, som själva byggnaderna.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de i stadsfullmäktiges
skrivelse åsyftade tomterna blivit enligt beslut av stadsfullmäktige den
8 oktober 1895 kostnadsfritt upplåtna åt högre allmänna läroverket i Östersund
till plats för lärohus och gymnastikinrättningar samt för lärjungarnas
lekar m. m., men att staden icke synes hava till kronan eller läroverket
överlåtit sin äganderätt till ifrågavarande område. Stadsfullmäktiges framställning
i vad den avser de tomter, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda,
torde därför, framhåller departementschefen, ej böra föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Vidkommande åter själva byggnaderna hade visserligen
staden till huvudsaklig del bekostat dessas uppförande och underhåll,
men då bidrag härtill i viss utsträckning lämnats även från det allmännas
sida, torde staden icke utan vidare kunna anses som ägare till byggnaderna.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att av läroverkets nuvarande byggnader
själva huvudbyggnaden blev färdig år 1897. Kostnaderna för densamma
och tomtens planering m. m. uppgingo till 100,496: 26 kronor.

De båda flyglarna till läroverkshuset samt gymnastikbyggnaden blevo
färdiga under läsåret 1905/1906. Kostnaderna för flyglarna uppgingo till
omkring 73,500 kronor och för gymnastikhuset, gymnastikmaterielen oberäknad,
till 21,136 kronor.

Till uppförande av den nya läroverksbyggnaden har staden bidragit med
dels köpeskillingen för vissa av läroverket till staden försålda tomter med
den därå uppförda s. k. gamla läroverksbyggnaden, utgörande 42,000 kronor,
efter avdrag av åbyggnadens värde, dels direkt anslag å 10,000 kronor och
dels lån med anslags karaktär å 40,000 kronor.

Efter läroverksbyggnadens uppförande har staden för åren 1920, 1921,
1922 och 1923 lämnat anslag för diverse underhållsarbeten med tillhopa
14,200 kronor samt år 1927 för anordnande av värmeledning enligt varmvattensystem
27,683 kronor.

Departementschefen har framhållit, att frågan örn byggnadsskyldigheten
vid högre allmänna läroverket i Östersund blivit löst genom stadens den 19

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

3

juni 1928 gjorda åtagande, samt erinrat därom, att de bidrag, som från
det allmännas sida lämnats till uppförandet ay de nuvarande läroverksbyggnaderna,
varit jämförelsevis obetydliga. Vid nu angivna förhållanden
och med hänsyn jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har departementschefen
förklarat sig för sin del intet hava att erinra mot att framställning
avlåtes till riksdagen angående avstående till staden av den rätt till dessa
byggnader, som må tillkomma Kungl. Majit och kronan. Han har tillika
erinrat, att liknande överlåtelser tidigare upprepade gånger blivit av Kungl.
Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande beviljade — så t. ex.
beträffande läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (1913), Hudiksvall
(1915), Lund (1923) och Härnösand (1929).

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna finner utskottet
det skäligt, att, såsom med Kungl. Majits förslag torde avses, kronans
rätt till ifrågavarande byggnader utan ersättning överlåtes på Östersunds
stad. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må medgiva, att den Kungl. Majit och kronan
tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i
Östersund byggnader må utan ersättning överlåtas på Östersund
stad.

Stockholm den 18 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Bosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
K. V. Rydén, P. A. Bergström och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, S.
Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte, O. Andersson i Höör, G. Strindlund, A. Norsell och
F. V. Sandwall.

Utskottets

yttrande.