Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(lia avd.)

I. Omorganisation av försvarets centrala ledning och

förvaltning.

l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1930/1931
Ilar Kungl. Majit i avseende å fjärde huvudtiteln under rubrik »Omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning» föreslagit riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 35 § i avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i den tjänsteförteckning, som finnes
fogad vid nämnda avlöningsreglemente, vidtaga sådana ändringar, vilka betingas
av de beslut, riksdagen må komma att fatta rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning,

dels ock medgiva, att övergången till den nu föreslagna organisationen
av försvarets centrala ledning och förvaltning må i huvudsak ordnas på
sätt i statsrådsprotokollet under »F. Övergången till den nya organisationen»
angivits.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 4—85 av
statsrådsprotokollet.

I förevarande ämne hava väckts följande till utskottet remitterade motioner,
nämligen:

inom första kammaren:

nr 74 av herr C. A. Reuterskiöld, vilken hemställt, att riksdagen ville med
avslag å vad Kungl. Majit i statsverkspropositionen föreslagit rörande »organisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning», i staten för 1930/31
Bihang till riksdagens protokoll 1930. G sami. 4 käft. (Nr 4.) 999 80 ]

Motioner.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

uppsäga de anslag härför, som för nuvarande organisations bibehållande
erfordras, samt i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och därav
möjligen föranledda förslag rörande armé- och marinförvaltningarnas organisation
oberoende av frågan örn ändrad central ledning; samt
nr 101 av herr C. G. Hammarskjöld, vilken hemställt,
dels att riksdagen måtte besluta, att »Utkast till instruktion för lantförsvarets
centrala ledning» fullständigt omarbetas; att chefen för hären tillsättes
genom fullmakt och erhåller en lön av 21,000 kronor; att antalet
kaptensbeställningar vid generalstabskåren bibehålies vid nuvarande 34; att
benämningen generaladjutant ersätter benämningen generalkvartermästare;
att arvodena för samtliga aktuarier i generalstaben utgå med ett belopp av
3,600 kronor per år och befattning; att befattningen såsom inspektör för
artilleriet icke skiljes från befattningen såsom chef för vapendepartementet
ävensom att signalmaterielen och den ingenjörtekniska materielen icke överflyttas
från fortifikationsdepartementet till vapendepartementet; att de nuvarande
brigadchefsbeställningarna vid arméfördelning icke disponeras för
andra befattningar; samt att beställningarna militärbefälhavare i Övre Norrland
och kommendant i Bodens fästning bibehållas;

dels ock att i motiveringen beträffande försvarets högsta ledning, försvarsgrenschefernas
befogenhet samt kommandomålen hänsyn måtte tagas
till vad därutinnan anförts i motionen nr 269 i första kammaren förlidet år;
samt

inom andra kammaren:

nr 144 av herr il/. L. Petersson i Broaryd, vilken gjort enahanda hemställan
som i motionen nr 74 i första kammaren;

nr 192 av herr O. Järte m. fl., vilka hemställt, att riksdagen ville för sin
del besluta att upprätta en kommandoexpedition för flygvapnet, i överensstämmelse
med vad som i motionen angivits;

nr 198 av herr A. Forssell, vilken hemställt, att riksdagen ville besluta
sådan ändring i det i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln framlagda
förslaget rörande omorganisation av arméförvaltningen och den därvid
föreslagna staten för detta ämbetsverk, att det nuvarande antalet ordinarie
och extra ordinarie befattningshavare i olika grader å ämbetsverkets fortifikationsdepartements
civilbyrå bibehålies; samt

nr 199 av samme motionär, vilken hemställt, att riksdagen vid behandling
av frågan rörande omorganisation av arméförvaltningens fortifikation sdepartement
måtte besluta, att den å fortifikationsdepartementet för närvarande
placerade materielbyrån (ingenjörbyrån) alltjämt skall vara förlagd under
departementet.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Under punkt 5:o) här nedan kommer utskottet att behandla den i herr
Hammarskjölds motion 1:101 behandlade frågan om arvoden till aktuarier
i generalstaben.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

Departementschefen har till en början lämnat en redogörelse för de all- Kungl. Majis
manna riktlinjerna för omorganisationen av försvarets centrala ledning och förslag.
förvaltning. Av denna redogörelse framgår, att samma huvudgrunder, varpå
1929 års förslag i ämnet var byggt, bibehållits i det föreliggande förslaget.

Den förnyade granskning av frågan, som nu verkställts, har väsentligen
haft till syfte att söka avlägsna den oklarhet beträffande chefens för hären
och chefens för marinen ställning till arméförvaltningen respektive marinförvaltningen,
som riksdagen funnit vidlåda föregående års förslag i ämnet. I
syfte att åstadkomma ett förtydligande i berörda avseende har departementschefen
framlagt utkast till instruktioner för respektive överstyrelseorgan vid
armén och marinen.

Härefter har departementschefen övergått till behandlingen av de olika
delarna av omorganisationsförslaget, för vilket utskottet här nedan i korthet
redogör.

Försvarsdepartementet.

Med avseende å departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli har
icke ifrågasatts någon ändring.

I fråga örn kommandoexpeditionernas personal har föreslagits en reducering
med hänsyn till en ifrågasatt uppdelning av de nuvarande kommandomålen.

Lantförsvaret.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för hären allmänna uppgift
bliva att övervaka tjänstens handhavande inom hären i dess helhet ävensom
att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet
inom hären, i den mån på honom ankommer vara Konungen ansvarig för
härens tjänstbarhet, krigsduglighet och krigsberedskap samt för ordning och
krigstukt inom densamma.

Generalstaben skulle organiseras på två sektioner, vardera underställd
en särskild chef med benämning förste respektive andre generalkvartermästare.
I fråga örn generalstabens personal har föreslagits en minskning
av antalet kaptener (från 34 till 29) medan däremot en viss ökning av regementsofficerarnas
antal ansetts nödvändig. Sammanlagda antalet generalstabsofficerare
skulle till följd av de ifrågasatta förändringarna bliva något
reducerat.

Arméförvaltningen skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag organiseras på fem
departement, nämligen vapen-, fortifikations-, intendentur-, sjukvårds- och
civila departementen och bibehållas vid sin nuvarande uppgift; dock skulle
chefen för hären beredas inflytande å vissa av arméförvaltningens verksamhetsområden.
Den föreslagna inre organisationen av arméförvaltningen
komme att medföra vissa förändrade uppgifter för de olika departementen.
Det har sålunda föreslagits, att krigsmateriel, hänförlig till industri- och
yrkesgrupperna metallindustri, pappers- och grafisk industri samt kemiskteknisk
industri, i huvudsak skulle handhavas av vapendepartementet. Chefs -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

skåpet för detta departement skulle utövas av generalfälttygmästaren.
Intendenturdepartementet skulle handhava materiel, hänförlig till textil- och beklädnadsindustri,
ävensom livsmedelsindustri och livsmedel. Arméns byggnadsväsende
skulle omhänderhavas av fortifikationsdepartementet under chefen
för fortifikationen samt läkemedel och förbandsmateriel m. m. av sjukvårdsdepartementet.
För civila departementet hava avsetts i huvudsak oförändrade
uppgifter.

Genom den föreslagna organisationen skulle staten för arméförvaltningen
jämte den å extra stat m. m. vid ämbetsverket anställda personalen minskas
med följande befattningshavare, nämligen 2 kamrerare och 2 sekreterare
(lönegrad B. 24), 2 bokhållare, 1 notarie, 1 registrator och 2 revisorer (lönegrad
B. 21), 4 kansliskrivare (lönegrad B. 11), 2 kanslibiträden (lönegrad B. 7)
och 1 expeditionsvakt (lönegrad B. 5) samt ökas med 1 sekreterare och
kamrerare (lönegrad B. 24), 1 kontorsbiträde (lönegrad B. 4) samt 5 arvoden
för pensionerad personal.

I fråga örn härens truppslagsinspektioner hade, vad först beträffar infanteriinspektionens
organisation, föreslagits, att infanteriets beväpnings-, utrustnings-
och utbildningsfrågor skulle centraliseras till infanteriinspektionen
och där för ändamålet bildas en utrustningsdetalj. Då befattningen såsom
inspektör för artilleriet hade ansetts böra skiljas från befattningen såsom
generalfälttygmästare, har vidare föreslagits, att för artilleriinspektören skulle
uppföras en ny beställning å staten för generalitetet. Dessutom hava ifrågasatts
vissa smärre förändringar och jämkningar i de olika staterna för truppslagsinspektionerna.

Slutligen har föreslagits, att befattningen såsom inspektör för militärläroverken
skulle uppföras som självständig befattning.

Till följd av de föreslagna förändringarna skulle staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner minskas med 4 brigadchefsbeställningar
samt ökas med 1 beställning såsom inspektör för militärläroverken,
1 överstelöjtnants- eller majorsbeställning, 1 majors- och 2 kaptensbeställningar,
sistnämnda fyra beställningar avsedda för vapendepartementets
handvapenbyrå och infanteriinspektionen. Därigenom uppstode en kostnadsminskning
av 8,598 kronor. Dessutom skulle överflyttning av viss personal
ske från andra stater in. m.

En sammanfattning av de till följd av omorganisationen föranledda ökningar
och minskningar av kostnaderna för lantförsvaret utvisar en nettominskning
av 66,111 kronor.

Sjöförsvaret.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för marinen förnämsta uppgift
bliva att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt marinens allmänna
tillstånd, tillse, att dess krigsberedskap och förmåga att fylla sina uppgifter
vid rikets försvar upprätthålles och befordras, så långt detta med ett ändamålsenligt
utnyttjande av dess resurser i fråga örn personal och materiel

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

o

m. m. är möjligt. Därför samt för upprätthållandet av god anda, ordning
och krigstukt inom marinen borde chefen för marinen i första hand vara
Konungen ansvarig.

I fråga örn marinstaben hava ifrågasatts vissa organisatoriska ändringar,
vilka skulle medföra överförandet av arvodesbefattningar för en pensionerad
officer och en pensionerad underofficer från sjöförsvarets kommandoexpedition
till marinstaben.

Marinförvaltningen skulle enligt det föreliggande organisationsförslaget
indelas i sju militära och en civil avdelning. En omläggning av arbetsfördelningen
och arbetsformerna har ansetts böra komma till stånd allenast
beträffande civilavdelningen, vars stat härigenom skulle ökas med 1 kamrerare
(B 26), 1 sekreterare (B 26) och 1 registrator (pensionerad officer) samt
minskas med 1 kamrerare (B 24), 1 sekreterare (B 24) och 1 aktuarie och
registrator (B 21). Vidare skulle anslaget till vikariatsersättningar minskas
med 2,500 kronor.

Chefen för kustartilleriet föreslås att benämnas inspektör för kustartilleriet
och därvid komma att hänföras till de myndigheter och organ, som i
ett eller annat avseende ingå i eller äro förbundna med den centrala ledningen.

En sammanfattning av de till följd av omorganisationen föranledda ökningar
och minskningar av kostnaderna för sjöförsvaret utvisar en nettoökning
av 29,346 kronor.

Flygvapnet.

I fråga örn organisationen av flygvapnets centrala ledning och förvaltning
har icke föreslagits någon principiell förändring.

Övergången till den nya organisationen.

Det har synts departementschefen önskvärt, att den föreslagna organisationen
av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning träder i kraft
så snart lämpligen kan ske efter ingången av budgetåret 1930/1931, och har
departementschefen ansett det böra ankomma på Kungl. Majit att framdeles
bestämma tidpunkten härför. Cheferna för hären och marinen ävensom viss
annan nytillkommen personal borde kunna tillsättas redan innan de nya
befälsförhållandena m. m. träda i kraft för att planlägga och leda, respek
tive biträda vid omorganisationsarbetet.

Utskottet vill erinra örn att innevarande riksdag i sin skrivelse nr 150
hos Kungl. Majit anhållit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en allsidig
utredning av vårt lands försvarsfråga i enlighet med vissa i samma riksdagsskrivelse
angivna riktlinjer. Med den ståndpunkt, riksdagen sålunda
intagit synes anledning icke föreligga att nu närmare ingå på spörsmålet
örn vissa organisatoriska förändringar inom försvarsväsendet. Detta spörsmål
måste nämligen i alla mera betydelsefulla delar vara beroende av de

Utskottets

yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

resultat, som av utredningen kunna föranledas. Det av Kungl. Majit framlagda
förslaget till omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning
synes därför icke nu böra bliva föremål för riksdagens prövning. Uppmärksammas
må emellertid, att med detta förslag i större eller mindre grad
sammanhänga ett flertal andra frågor, som upptagits till behandling i samband
med vissa anslag under fjärde huvudtiteln. Ej heller dessa frågor
synas nu böra i allmänhet föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Dock har utskottet i undantagsfall funnit skäl föreligga att under särskilda
punkter här nedan närmare ingå på vissa spörsmål, som ansetts kunna lösas
oberoende av riksdagens beslut örn försvarsutredning. Vad de ovannämnda
motionerna beträffar, kunna de anses besvarade genom vad utskottet sålunda
anfört.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Kungl. Majrts under rubrik »Omorganisation av försvarets
centrala ledning och förvaltning» framställda förslag
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att herr C. A. Keuterskiölds motion I: 74, herr C. G.
Hammarskjölds motion I: 101, i vad densamma icke behandlas
under punkt 5:o) här nedan, herr M. L. Peterssons i Broaryd
motion II: 144, herr O. Järtes m. fl. motion II: 192 samt herr
A. Forssells motioner II: 198 och 199 må anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Dmetel''’'' ^:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 1) att

[1.]°) ock mec* ^en 1 juli 1930 å försvarsdepartementets ordinarie stat

'' uppföra en ny expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B. 5;

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1930:

II. Departementet.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. :

m. m. å

kronor 189,600:

kansliavdelningen, förslagsanslag .......

23,280: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna ..............,...............

36,060: —

Förslagsanslag kronor 248,940: —

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

7

B Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag.................................................... kronor 19,300:

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 279,040
kronor, med 10,800 kronor till 268,240 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 86—88
av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört följande:

»Enligt nu gällande avlöningsstat skall expeditionsvaktspersonalen a departementets
kansliavdelning utgöras av en förste expeditionsvakt med avlöning
enligt lönegraden B. 7 och en expeditionsvakt med avlöning enligt lönegraden
B. 5. Såsom framhölls i propositionen nr 175 till 1929 års riksdag,
har denna personal icke visat sig vara tillräcklig för fullgörande av de till
vaktmästarsysslor hänförliga göromålen inom nämnda avdelning, utan har
det blivit nödvändigt att härför i viss utsträckning anlita extra arbetskraft.
Sålunda har sedan åtskilliga år tillbaka från den å departementets stat uppförda
anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
å kansliavdelningen utgått ett särskilt arvode — för närvarande 2,400 kronor
för år — till den vid departementet anställde portvakten mot skyldighet för
denne att jämväl biträda vid vaktmästargöromålens utförande. Då någon av de
ordinarie expeditionsvakterna åtnjutit semester eller eljest av någon anledning
ej kunnat sköta sin tjänst, har därjämte ytterligare extra arbetskraft måst
anlitas. En väsentligt bidragande orsak till behovet av öka.d personal för
ifrågavarande ändamål har varit, att kansliavdelningens lokaler äro förlagda till
flera olika våningar i departementets ämbetshus, vilket givetvis medför en
ökning av vaktmästargöromålen. Då erfarenheten sålunda visat, att departementet
har ett stadigvarande behov av ökad expeditionsvaktspersonal, finner
jag mig böra förorda, att ytterligare en expeditionsvaktsbeställning uppföres
å departementets stat med avlöning i lönegraden B. 5. Den för avlöningar
till ordinarie tjänstemän upptagna anslagsposten bör av denna anledning ökas
med 2,988 kronor till i runt tal 189,600 kronor. Vid bifall till nyssnämnda
förslag torde åt en av expeditionsvakterna böra uppdragas att mot åtnjutande
av fri bostad med lyse och bränsle bestrida portvaktssysslan i departementet,
till följd varav det under anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. å kansliavdelningen beräknade arvodet a 2,400
kronor kan indragas.

Vid behandlingen i statsrådet den 7 mars 1929 (proposition nr 175) av
frågan örn medelsbehovet under departementets anslag för innevarande budgetår
framhöll jag, att det på grund av de föreliggande arbetsuppgifternas
omfattning å kansliavdelningen varit oavvisligen av behovet påkallat att
förstärka arbetskrafterna därstädes genom anställande av extra personal. Jag
ansåg mig för det dåvarande icke av denna anledning böra ifrågasätta någon
ändring av staten för departementet men förutsatte, att det borde få ankomma
på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder för arbetskrafternas förstärkande,
som av omständigheterna oundgängligen betingades, och att härför
erforderliga medel finge utgå av lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Under det gångna året hava å kansliavdelningen anställts två amanuensaspiranter
med halvtidstjänstgöring, vilka uppbära avlöning från lantförsvarets
anslag till extra utgifter. Den överflyttning till finansdepartementet av

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

vissa pensionsärenden, varom chefen för nämnda departement senare i dag
kemmer att avgiva förslag, lärer icke göra det möjligt att undvara denna
förstärkning av arbetskrafterna. Från och med nästkommande budgetår
torde medel för avlöning åt de bägge aspiranterna böra beräknas å förevarande
anslag. Av denna anledning bör anslagsposten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å kansliavdelningen ökas med ett
belopp av 3,000 kronor. A andra sidan bör denna anslagspost, i enlighet
med vad i det föregående anförts, minskas med 2,400 kronor. Anslagsposten
bör sålunda upptagas med (22,680 + 3,000 — 2,400=) 23,280 kronor.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna har beräknats på följande sätt:

arvode till registrator i departementet ................................. kronor 3,180: —

arvoden ä 3,180 kronor till 6 pensionerade officerare å lantförsvarets
kommandoexpedition......................................... » 19,080:_

arvoden ä 3,600 kronor till 3 pensionerade officerare å

samma expedition ............................................................ » 10 800:_

arvoden ä 2,340 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å samma expedition ........................................................... » 4 680:_

arvode till 1 pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition.
........ ................................................................. » 3,180: —

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition
.................................................................. » 2,340:_

Summa kronor 43,260: —

Enligt den av mig i det föregående föreslagna organisationen av lantförsvarets
kommandoexpedition skall antalet pensionerade officerare minskas
till sex samt antalet pensionerade underofficerare ökas till tre. Arvodet för
officerarna bör liksom för innevarande budgetår beräknas till 3,600 kronor
för tre av dem och till 3,180 kronor för de återstående. För den nytillkomne
underofficeren bör beräknas ett arvode av 2,340 kronor.

Beträffande de å sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande pensionerade
befattningshavarna, en officer och en underofficer, innebär det av
mig framlagda organisationsförslaget icke för det närmaste budgetåret någon
ändring.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal a kommandoexpeditionerna, nu 43,260 kronor, torde, på grund av
vad sålunda anförts, böra minskas med 7,200 kronor till 36,060 kronor.

Anslagsposten för personal å övergångsstat är för närvarande upptagen
med ett belopp av 26,500 kronor. Då en å övergångsstat uppförd kanslisekreterare
numera avlidit, torde nyssnämnda belopp kunna minskas med,
i runt tal, 7,200 kronor till 19,300 kronor.»

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn uppförande
av ytterligare en expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B 5 å försvarsdepartementets
stat. Samtidigt bör emellertid, likaledes i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag, anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen minskas med 2,400 kronor. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran mot att nämnda anslagspost på grund
av överflyttning till densamma av vissa avlöningskostnader från lantförsva -

9

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

rets anslag till extra utgifter ökas med 3,000 kronor. Anslagsposten skulle
alltså komma att förete en nettoökning av 600 kronor och upptagas med
23,280 kronor.

De av Kungl. Majit föreslagna förändringarna beträffande personalen å
lantförsvarets kommandoexpedition, vilka sammanhänga med spörsmålet örn
försvarets centrala ledning, finner utskottet, med hänsyn till vad utskottet
under punkt 1 här ovan anfört, ej nu böra föranleda till någon åtgärd från
riksdagens sida.

Departementets övergångsstat bör enligt Kungl. Majits förslag kunna
minskas med 7,200 kronor till 19,300 kronor.

Staten för försvarsdepartementet bör alltså från och med budgetåret
1930/1931 upptagas på följande sätt:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 189,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag...................................... * 23,280:

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna ................................... * 43,260:

Förslagsanslag kronor 256,140: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ..................................................... kronor 19,300:

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1930 å försvarsdepartementets
ordinarie stat uppföra en ny expeditionsvaktsbefattning i lönegraden
B 5;

b) godkänna ovan intagna ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930;

c) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu
279,040 kronor, med 3,600 kronor till 275,440 kronor.

3:o) Beträffande Kungl. Majt:s framställning rörande anslag till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i departementet (punkt 2) har riksdagen redan
fattat beslut; varom utskottet velat här

Dyrtids tillägg
åt befattningshavare

i departementet.

[2-]

erinra.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Arméförvalt ningen.

[3.]

Motion.

Utskottets

yttrande.

III. Lantförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

4:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 3) att dels godkänna
vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3 januari 1930 fogade förslag
till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1930/1931,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen, nu 532,668
kronor, med 2,132 kronor till 534,800 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 89 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Uti en inom första kammaren av herr V. Bydén väckt motion (nr 105)
har vidare hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den utav de tre revisionskommissarietjänsterna
i arméförvaltningen, som för närvarande tillhör
24 lönegraden, i likhet med de övriga revisionskommissarietjänsterna inom
ämbetsverket, skall hänföras till 26 lönegraden.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Då utskottet under punkt l:o) här ovan föreslagit, att Kungl. Majits framställning
i fråga örn ordnandet av försvarets centrala ledning icke skall föranleda
till någon åtgärd från riksdagens sida, har utskottet ej heller ansett,
att några åtgärder böra vidtagas i fråga örn ändring av arméförvaltningens
organisation vare sig beträffande tekniska eller civila departement. På grund
härav har utskottet ej heller funnit sig böra tillstyrka den av herr Bydén
väckta motionen rörande högre placering i lönegrad av en revisionskommissarie
i sistnämnda departement.

Då åtminstone en del av personalen i arméförvaltningen genom ett ytterligare
uppskov med frågan örn ämbetsverkets organisation kommer i en
ogynnsam ställning i ekonomiskt hänseende, har utskottet emellertid velat
förorda, att de tjänstemän, som på förordnande uppehålla sådana tjänster,
vilka enligt Kungl. Majits förslag skulle komma att tillsättas med ordinarie
innehavare, eller i succession efter å dylika tjänster förordnade befattningshavare,
erhålla avlöning efter samma grunder som gälla för befattningshavare
på extra stat i motsvarande lönegrad samt att framdeles beredes ersättning
åt dem för de retroaktivavgifter för familjepension, som belöpa å tiden efter
den 1 juli 1930.

Med den ställning, utskottet sålunda intagit till frågan rörande omorganisation
av arméförvaltningen, bör den nu gällande ordinarie staten för arméförvaltningen
gälla oförändrad efter innevarande budgetårs utgång. Ej
heller bör någon förändring ske i fråga örn nuvarande extra anslaget till

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

11

upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet. I anslutning till vad
som uttalades vid denna frågas behandling av 1929 års riksdag, vill utskottet
uttala sin förväntan, att de inskränkningar ifråga örn den civila icke-ordinarie
personalen inom ämbetsverket komma att vidtagas, som utan olägenhet ur
arbetssynpunkt kunna komma till stånd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och
herr Rydéns förenämnda motion (I: 105)

a) besluta, att den för budgetåret 1929/1930 gällande staten
för arméförvaltningen skall oförändrad tillämpas under budgetåret
1930/1931;

b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,
532,668 kronor;

c) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum till
upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 32,900 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3
januari 1930 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, generalstabskåren, artilleristaben, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan,
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, arméns
underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet,
överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena, vapendepartementets
fabriker och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna,
intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden,
arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att
gälla under budgetåret 1930/1931, dock med rätt för Kungl. Majit att i
fråga örn staternas tillämpning vidtaga de avvikelser och jämkningar, som
under budgetåret kunna befinnas erforderliga med hänsyn till omorganisationen
av försvarets centrala ledning och förvaltning,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i den vid avlöningsreglementet den 20
maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet fogade tjänsteförteckningen
vidtaga de ändringar, som betingas av de utav Kungl. Majit
föreslagna förändringar i avseende å personalstaterna under avlöningsanslaget,

dels godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fi. ersättningar»

Avlöning till
personal vid
staber och
truppförband
m. fl.

[4-]

12

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Motioner.

Kungl. Maj:ts
förslag.

under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl., nu 24,000,000 kronor, med 1,000,000 kronor till
25,000,000 kronor,

dels ock medgiva, att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet eller
artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande bestämmelser
tages i anspråk för beredande av lön åt vid truppförbandet anställd surnumerär
fänrik (underlöjtnant), må, enligt Kungl. Maj:ts prövning, under
budgetåret 1930/1931 disponeras för beredande åt vid annat truppförband
inom truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av lön enligt
de grunder, som enligt i vederbörliga stater intagna bestämmelser örn vissa
lönedispositioner tillkomma i samma bestämmelser avsedd surnumerär fänrik
(underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver komma i åtnjutande
av de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 89—144.

Uti en av herr C. G. Hammarskjöld inom första kammaren väckt motion
(nr 102) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Jämtlands fältjägarregemente,
Södra Skånska infanteriregementet, Hallands regemente, Kronobergs
regemente (utom detachementet i Karlskrona), Dalregementet, Hälsinge
regemente, Västerbottens regemente, Västernorrlands regemente och Värmlands
regemente samtliga organiseras såsom normalregemente [— Livregementets
grenadjärer); att staterna för ovannämnda regementen under budgetåret
1930/1931 ökas med 1 fänrik; samt

att Gotlands infanterikår organiseras såsom normalregemente å fastlandet,
dock att till den för sådant regemente fastställda personalen tillkomma 1
major och 1 subalternofficer; att i sammanhang härmed staten för Gotlands
infanterikår under budgetåret 1930/1931 ökas med 1 major, 1 löjtnant och 2
fänrikar.

Vidare har uti den av samme motionär väckta motionen I: 101, vilken omförmälts
under punkt l:o) här ovan, bland annat hemställts, att arvodena
för samtliga aktuarier i generalstaben måtte utgå med ett belopp av 3,600
kronor per år och befattning.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Vad till en början beträffar de å avlöningsstaterna upptagna anslagsposterna,
har departementschefen förslagit, att dessa poster med vissa särskilt
angivna undantag skulle omräknas med ledning av den verkliga utgiftsbelastningen
under det senast förflutna budgetåret.

Under rubriken »Avlöningsförmåner upptagna i vederbörliga stater» bär
Kungl. Maj:t framställt ett flertal förslag. Sålunda har föreslagits, att beställningarna
såsom militärbefälhavare för övre Norrland och såsom kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

13

mendant i Bodens fästning skulle sammanslås till en beställning i lönegraden
0 8. I fråga örn läkarpersonalen i Boden bär begärts arvode för en
förordnad bataljonsläkare, avsedd för Bodens garnison oell garnisonssjuklius.
I fråga örn vissa förändringar i Östra brigadens personalstat bar ånyo framlagts
det förslag, som upptagits i propositionen nr 175 till 1929 års riksdag.
Jämväl i fråga örn vissa ändringar rörande militärbefälet på Gotland
och kavalleriinspektionen bava vissa förslag framställts, avseende jämkning
i avlöningsbelopp m. m. Beträffande staten för rullföringsbefälhavare med
biträden bar föreslagits en ökning av antalet biträden med 4. I anslutning
till ett av 1928 års riksdag lämnat medgivande bar å samma stat beräknats
arvodestillägg till vissa rullföringsbiträden med förslagsvis 4,800 kronor.

Beträffande undervisningsverken har gjorts framställning örn uppförande
av en ny lärartjänst vid vardera av krigshögskolan och artilleri- och ingenjörhögskolan.
Därjämte hava vissa jämkningar begärts i staterna för skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet samt artilleriets skjutskola.

Yad därefter beträffar truppförbandsstaterna, har viss förändring ifrågasatts
i anmärkningarna till dessa stater, avseende att den truppförbandschef
tillkommande rätten att vidtaga jämkningar beträffande antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna skulle upphöra. Den å Svea livgardes stat
uppförda befattningen för en pensionerad officer samt den ena av de å
samma stat uppförda expeditionsunderofficersbefattningarna hava föreslagits
skola överflyttas till Göta livgardes stat, i samband med överflyttandet av
bestyret med inskrivningsväsendet till sekundchefen för sistnämnda regemente.
Beträffande staten för Norrbottens artillerikår har föreslagits, att
majorsbeställningen, avsedd för chefen för kåren, skulle utbytas mot en beställning
för överstelöjtnant eller major. I anslutning till ett av arméförvaltningens
civila departement framlagt förslag har departementschefen förordat,
att innehavare av beställning för kompaniofficer vid Karlsborgs artilleriregemente
skulle vid transport äga åtnjuta flyttningsersättning. De a staten
för samma regemente uppförda arvodesbeställningarna hava vidare föreslagits
skola utbytas mot ordinarie beställningar. A staten för fortifikationen har
begärts uppförande av en ny beställning såsom elektroingenjör. Å staten
för arméns sjuksköterskekår har föreslagits upptagandet av en sjuksköterska,
avsedd för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.

Å arvodesstaten har föreslagits höjning av arvodet till portvakten vid
arméförvaltningens ämbetslius från 4G8 kronor till 768 kronor ävensom upptagande
av ett nytt arvode å 300 kronor till uppbördsmannen vid förplägnadsmagasinet
i Tingstäde.

Slutligen har för bestridandet av kostnader för avlöning åt civil personal,
avsedd att ersätta militär liandräckningspersonal vid förrådsskötseln, beräknats
ett belopp av 115,000 kronor.

Avlöningsanslaget har av departementschefen beräknats pa följande sätt:

14

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Kronor

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater....

24 574 245

_

B. Kallortstillägg, förslagsvis...........................

78 000

_

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteri-

truppförband.

5 000

_

D. Felräkningspenningar, förslagsvis .......

16 000

_

E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom bi-

träden hos regementsintendenter, förslagsvis

7 500

_

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis .

138 000

_

G. Anställningspenningar, förslagsvis.....................

70 000

_

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis

110 000

—

I. Kostnader för musikelever .

14 000

J. G-ottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis

83 000

_

K. Stipendier å 2 000 kronor för underlättande av officersrekryteringen

i Boden, förslagsvis ____

12 000

_

L. Ekiperingshjälp, förslagsvis.........

49 000

_

M. Vissa arvoden m. m., förslagsvis ..

670 516

_

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.,

förslagsvis.................

50 000

—

Summa kronor

25 877 261

—

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder......... kronor 770 000-—

Avgår för beräknad ersättning från respektive lands-

ting till vissa militära sjukhus................... » 100 000: —

870 000

—

Återstå kronor

25 007 261

—

eller i avrundat tal 25 000 000 kronor.

Utskottet vill till en början erinra om, att utskottet underpunkt l:o) bär
ovan föreslagit, att Kungl. Maj:ts framställning beträffande ordnandet av
försvarets centrala ledning icke skall föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Yad härefter först angår den föreslagna ändringen i beräkningen av avlöningsanslaget
i syfte att ernå bättre överensstämmelse mellan det upptagna
anslagsbeloppet och den verkliga utgiftsbelastningen å anslaget, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka ifrågavarande förändring.

Utskottet övergår härefter till de särskilda personalstaterna under avlöningsanslaget.

I detta sammanhang har utskottet upptagit till behandling förut omförmälda
av herr C. G. Hammarskjöld väckta motion, 1:101, i vad densamma
avser att till samtliga aktuarier vid generalstaben måtte utgå ett arvode av

3,600 kronor för år. Under hänvisning till den av utskottet tillkännagivna
uppfattningen (utlåtande nr 128) i avseende å den utredning med förslag
angående arvodesreglering för viss pensionerad personal, som framlades i
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 till 1929 års riksdag och varvid den av
herr Hammarskjöld nu avsedda frågan var föremål för ingående övervägande,
har utskottet — då ej anförts några skäl, som motivera ett ändrat ståndpunktstagande
till befattningarnas i fråga kvalifikationer — ansett sig sakna
anledning att förorda det av herr Hammarskjöld framförda yrkandet.

Av den ställning, utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förut avhandlade

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15

förslag rörande omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning,
följer, att någon förändring icke bör ske i fråga om personalberäkningarna
å de nuvarande staterna för generalitetet, generalstaben och artilleristaben,
utan böra dessa stater i sådant hänseende oförändrade tillämpas under
budgetåret 1930/1931.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändring av de nuvarande befäls- och
förvaltningsförhållandena inom övre Norrlands militärområde — innebärande
i huvudsak förenandet i fredstid av befattningarna såsom militärbefälhavare
för övre Norrland och kommendant i Bodens fästning i en persons hand
jämte sammanslagning av nämnda båda befälhavares staber — har utskottet,
med hänsyn till att resultatet av den utav riksdagen numera beslutade
allmänna försvarsutredningen kan komma att få en viss betydelse
med avseende å förevarande frågas lösning, ansett sig icke kunna tillstyrka.
Av liknande skäl har utskottet ej heller ansett sig nu böra förorda Kungl.
Maj:ts förslag till förändrad förvaltningsorganisation inom Östra brigaden
och befälsförhållandenas ordnande i samband därmed, till reglerandet av
militärbefälhavarens på Gotland befälsställning samt örn uppförandet å stat
av arvode åt remonteringsnämndens främste ledamot. Med avseende å sistnämnda
fråga vill utskottet framhålla, att utskottet icke har något att erinra
mot att arvode åt ifrågavarande befattningshavare inom kavalleriinspektionen
tillsvidare, på sätt hittills skett, bestrides från lantförsvarets anslag till
extra utgifter. Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag örn uppflyttning
av beställningen såsom militärbefälhavare på Gotland från lönegraden O 6 till
lönegraden O 7 anser utskottet, vid det förhållande, att militärbefälhavarens
ställning kan bliva beroende av försvarsutredningens resultat, det ej vara
lämpligt, att riksdagen nu tager ställning till ett särskilt löneplaceringsspörsmål,
sådant som det förevarande, varför utskottet får avstyrka förslaget. Vad
som förekommit i avseende å frågan örn förstärkning av läkarpersonalen i
Boden, har bibragt utskottet den övertygelsen, att det nuvarande antalet
läkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus bör förstärkas, och ansluter
sig utskottet i detta hänseende till Kungl. Maj:ts förslag samt tillstyrker
sålunda, att å vederbörlig stat — staten för kommendantskapet i Boden —
beräknas medel i enlighet med de föreslagna ersättningsgrunderna för en
förordnad bataljonsläkare. De för innevarande budgetår gällande staterna
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner samt för kommendantskapet
i Boden torde vid här angivna förhållanden böra vad personalbestånden
beträffar — den sistnämnda staten dock med den jämkning, som
följer av tillkomsten av den förordnade bataljonsläkaren — äga tillämpning
under nästkommande budgetår.

Vad Kungl. Majit föreslagit ifråga om ändring av staterna för rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för
infanteriet och kavalleriet samt artilleriets skjutskola, Ilar icke föranlett
någon erinran från utskottets sida.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I syfte att överflytta bestyret med inskrivningsväsendet för Stockholms
inskrivningsområde från sekundchefen för Svea livgarde till sekundchefen
för Göta livgarde har Kungl. Majit föreslagit den förändringen av nämnda
truppförbands stater, att till Göta livgarde skulle överföras dels den å Svea
livgardes stat uppförda befattningen för en pensionerad officer, dels ock den
ena av de å sistnämnda regementes stat uppförda expeditionsunderofficersbefattningarna.
Utskottet har emellertid vid sin prövning av detta spörsmål
icke känt sig övertygat örn ändamålsenligheten uti den föreslagna förändringen
i fråga örn inskrivningsväsendets handhavande, i följd varav utskottet
ansett sig icke böra nu tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Herr C. G. Hammarskjöld har i sin ovanberörda motion I: 102 angående
ändrad organisation av vissa infanteri truppförband berört ett ämne, som,
på grund av motionsvis framställda yrkanden, varit föremål för ingående
prövning vid vissa av de senare årens riksdagar utan att därvid föranleda
till något riksdagens beslut örn ändring i den år 1925 beslutade organi
sationen av samma förband. På grund av den allmänna utredning rörande
vårt lands försvarsväsende, som enligt riksdagens beslut är avsedd att
inom en nära framtid komma till stånd, har utskottet ansett skäl ej heller
nu vara för handen att tillstyrka motionärens yrkande.

Kungl. Majit har föreslagit sådan jämkning beträffande staten för Norrbottens
artillerikår, att, i stället för den nuvarande majorsbeställningen, å
staten skall uppföras en beställning för överstelöjtnant eller major. Häremot
har utskottet icke något att erinra. Likaledes har Kungl. Majits förslag
i fråga om staten för Karlsborgs artilleriregemente, innebärande att de därå
upptagna, för kompaniofficerarna avsedda befattningarna med arvoden skola
från och med nästa budgetår utbytas mot ordinarie beställningar för ifrågavarande
befälspersonal, icke givit utskottet anledning till anmärkning.

Den omständigheten, att Kungl. Maj:ts förslag rörande arméförvaltningens
omorganisation av utskottet avstyrkts, föranleder, att den nuvarande benämningen
å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör bibehållas.

A staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen
har upptagits en ordinarie beställning för ytterligare en såsom
teknisk expert avsedd ingenjör. Staten upp tager sålunda två beställningar
för dylik ingenjörspersonal, den förutvarande med placering i lönegraden
C. 12 och den nytillkomne med placering i lönegraden C. 10, samt med de
föreslagna benämningarna elektroingenjörer av 1. respektive 2. graden. Mot
Kungl. Majits här ifrågavarande förslag har utskottet icke något att invända.
Utskottet har emellertid bemärkt, att chefen för fortifikationen uti sin till
grund för Kungl. Majits förslag liggande framställning uttalat, att ingenjörernas
antal efter hand torde behöva utökas till tre ä fyra, varvid de
erforderliga lönerna avsåges att uppföras å förevarande stat. Utskottet vill
i anledning härav betona, att då utskottet funnit vad i ärendet anförts till
stöd för den nu föreslagna nya beställningens uppförande å stat motivera
åtgärden i fråga, detta å andra sidan icke får tolkas såsom innebärande
något ställningstagande från utskottets sida i fråga om behovet av att antalet

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 17

beställningar för ingenjörstekniskt utbildad personal framdeles ökas utöver
de nu avsedda två dylika beställningarna.

Utskottets ställning till Kungl. Maj:ts förslag rörande omorganisation av
försvarets centrala ledning och förvaltning föranleder vissa ändringar beträffande
de av Kungl. Maj:t föreslagna staterna för officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid trängen samt staten för intendenturkåren. Överstebeställningen
vid trängen bör sålunda bibehållas med nuvarande placering
i lönegraden O 6 och antalet kaptensbeställningar vid trängen oförändrat
upptagas till 19. A staten för intendenturkåren torde kaptens- och löjtnantsbeställningarna
samt befattningarna för expeditionsofficerare och expeditionsunderofficerare
böra bibehållas vid nuvarande antal av respektive 62, 9, 2
och 7.

Sistnämnda stat upptager en anslagspost å 11,000 kronor till dagarvoden
till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön å intendenturkårens
stat eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente, förordnas att
uppehålla befattning vid nämnda kår. Utskottets uppmärksamhet har i
detta sammanhang fästs därvid, att ifrågavarande dagarvode tillkommit en
officer utom intendenturkåren under förordnande såsom adjutant vid arméns
intendenturförråd i Stockholm. Då förmånen i fråga allenast bör utgå i de
fall, vederbörande bekläder befattning med redogörareansvar, har utskottet
ansett ett förtydligande i sådan riktning böra ske i rubriken till förberörda
anslagspost å staten.

Beträffande den av Kungl. Majit föreslagna staten för garnisonssjukhuset
i Boden har utskottet icke något att erinra i annan mån, än att en jämkning
i avfattningen av anm. 2 bör äga rum i anslutning till utskottets förslag
örn bibehållandet av beställningen såsom kommendant i Boden. "Vad angår
staten för arméns sjuksköterskekår, torde den nuvarande benämningen å
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse på grund av att förslaget örn arméförvaltningens
omorganisation av utskottet avstyrkes böra i staten bibehållas.
I fråga örn antalet befattningar för sjuksköterskor bör detsamma — sedan
utskottet inhämtat, att Kungl. Majit i enlighet med av vederbörande myndigheter
framställt förslag den 16 maj 1930 meddelat ändrade bestämmelser,
att gälla från och med den 1 juli 1930, rörande dispositionen av förutvarande
Vaxholms grenadjärregementes sjukhus och varigenom en för fästniugsbataljonen
i Vaxholm i staten beräknad sjuksköterska icke kommer att
bliva erforderlig — å staten upptagas med oförändrat antal eller 41.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda uttalat i avseende å personalstaterna
under avlöningsanslaget, har utskottet låtit uppgöra förslag till följande
nya stater (se Bil. A—L vid detta utlåtande) och avsedda att i stället
för de av Kungl. Majit framlagda motsvarande staterna äga tillämpning
under budgetåret 1930/1931, nämligen för generalitetet, arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet
i Boden, Svea och Göta livgarden, artilleriets fabriker och tyganstalter,
officerare och underofficerare med vederlikar m. 11. vid trängen,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

999 30 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

intendenturkåren, garnisonssjukhuset i Boden saint arméns sjuksköterskekår.
Vid statförslagens uppgörande har i vederbörliga stycken iakttagits och tilllämpats
den förut avhandlade principen att för avlöningsanslagets beräkning
lägga den verkliga utgiftsbelastningen under det senast tilländalupna budgetåret
till grund.

De av Kungl. Majit framlagda beräkningarna av de övriga å avlöningsanslaget
under punkterna B—N upptagna särskilda anslagsposterna hava
icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet vill framhålla,
att i följd av utskottets avstyrkande av Kungl. Majits förslag rörande
arméförvaltningens omorganisation arvodet till värmeingenjören å arméförvaltningens
fortifikationsdepartement fortfarande torde böra upptagas under
anslagsposten till vissa arvoden m. m. (rubriken A å arvodesförteckningen).
Vid granskningen av det väckta förslaget örn utbyte av militär handräckningspersonal
mot civil personal för förrådsskötseln har utskottet kommit
till den uppfattningen, att den föreslagna anordningen är att betrakta såsom
ändamålsenlig.

Kungl. Majit har slutligen gjort framställning i syfte att möjliggöra tillfälligt
disponerande av ledig fänriks- (underlöjtnants-) lön vid ett truppförband
för avlönande av surnumerär fänrik (underlöjtnant) vid annat truppförband,
dock så begränsat, att dylik löneöverflyttning allenast skulle ske från ett
truppförband till ett annat inom samma truppslag. Då vissa billighetsskäl
även enligt utskottets mening synas tala för sådan lönedisposition, har utskottet
funnit sig böra förorda Kungl. Majits ifrågavarande framställning.

De delar av Kungl. Majits förslag beträffande förevarande anslag, örn
vilka utskottet icke särskilt yttrat sig, hava icke föranlett någon erinran
från utskottets sida.

Kungl. Majits beräkning över samtliga utgifter för anslaget till avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1930/1931
slutar å ett belopp av 25,007,261 kronor, som avrundats till 25,000,000 kronor.
Yad utskottet ovan föreslagit i fråga örn vissa av Kungl. Majit framlagda
organisationsförslag medför en minskning av anslagets slutsumma med
i runt tal 20,000 kronor. Detta synes emellertid icke böra föranleda någon
ändring av anslagets utav Kungl. Majit angivna belopp.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å herr C. G. Hammarskjölds motion I: 101,
i vad den avser arvodena till vissa av aktuarierna vid generalstaben,
samt densammes motion I: 102 godkänna följande förslag
till stater, nämligen:

de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3 januari
1930 fogade, såsom bilagorna nr 6—14, 17—31, 33—37, 39—40,
42—43 samt 46 betecknade staterna för rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar -

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

19

stipendiater, krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband
av infanteriet med undantag för Svea och Göta livgarden,
truppförband av kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och
majorer vid kavalleriregementena, officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och
fälttelegrafkåren, trängkårerna, garnisonssjukhuset i Stockholm
och å Karlsborg samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg,
att gälla under budgetåret 1930/1931, samt

de vid detta utlåtande fogade, såsom bilagorna A—L betecknade
staterna för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet
i Boden, Svea och Göta livgarden, artilleriets fabriker
och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid trängen, intendenturkåren, garnisonssjukhuset i
Boden samt arméns sjuksköterskekår, att gälla under budgetåret
1930/1931;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den vid avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet fogade tjänsteförteckningen vidtaga den
ändring, som betingas av Kungl. Maj:ts förslag i avseende å
staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid fortifikationen;

c) godkänna de i en vid förenämnda statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden
m. fl. ersättningar» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde
huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, dock med
den av utskottet ovan angivna jämkning;

d) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl., nu 24,000,000 kronor, med

1,000,000 kronor till 25,000,000 kronor;

e) medgiva, att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet
eller artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande
bestämmelser tages i anspråk för beredande av lön åt vid
truppförbandet anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant), må,
enligt Kungl. Majis prövning, under budgetåret 1930/1931
disponeras för beredande åt vid annat truppförband inom
truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av lön
enligt de grunder, som enligt i vederbörliga stater intagna bestämmelser
örn vissa lönedispositioner tillkomma i samma bestämmelser
avsedd surnumerär fänrik (underlöjtnant), med rätt

20

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Avlöning till
personal å
övergångsstat
vid armén.

[5.]

Avskedsersättning
åt
övertalig
personal
vid armén.

[6.]

för sådan officer att därutöver komma i åtnjutande av de övriga
förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning
till personal å övergångsstat vid armén, nu 7,000,000
kronor, med 800,000 kronor till 6,200,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till bestridande av
kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig personal vid armén för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 145—147 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren väckt
motion (nr 23) har hemställts, att riksdagen må besluta, att bestämmelserna
i kungl, kungörelsen den 15 januari 1926 angående avskedsersättning och
förtidspension åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
skola gälla intill den 30 juni 1931, dock att de fall, då avskedsersättning
eller förtidspension skola utgå, böra prövas av Kungl. Majit.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»I motion nr 318 i andra kammaren vid 1929 års riksdag föreslog undertecknad,
att bestämmelserna angående avskedsersättning och förtidspension
för arbetare vid försvarsväsendet, vilka genom det vid 1925 års riksdag
fattade beslutet i försvarsfrågan bliva övertaliga, skulle gälla till den 1 juli
1930. Detta yrkande blev av riksdagen bifallet med vissa tillägg, föreslagna
av statsutskottet.

Jag förutsatte vid avgivande av motionen i ärendet till 1929 års riksdag,
att det endast skulle bliva fråga örn ett ytterst ringa antal, som efter den
1 juli 1929 skulle bliva övertaliga. Det har emellertid visat sig, att antalet
blivit rätt betydande och säkerligen kommer det att finnas en del fall, där
arbetena icke hunnit avslutas före utgången av juni månad 1930 och där
arbetare efter denna tid bliva övertaliga.

Även efter den 1 juli 1930 synes det sålunda bliva en del fall av avskedanden,
där arbetarna blivit övertaliga på grund av det vid 1925 års riksdag
fattade beslutet i försvarsfrågan. Därest bestämmelserna örn förtidspension
och avskedsersättning skulle upphöra att gälla den 1 juli 1930,
skulle detta medföra, att de, som under det därefter följande året komma
att avskedas såsom övertaliga, bleve satta i en ogynnsam och orättvis ställning
jämfört med dem, som kunnat avskedas före den 1 juli 1930.

Då en del arbeten ej hunnit slutföras och reglering av arbetareantalet på
grund därav ej kunnat genomföras inom den beräknade tiden, synes det
med hänsyn till rättvisa och billighet vara erforderligt, att den tid de här
omskrivna bestämmelserna skola gälla utsträckes ytterligare ett år och att
de sålunda få gälla intill den 30 juni 1931. Det bör då i likhet med vad
under innevarande budgetår varit fallet överlämnas åt Kungl. Majit att pröva
de fall, i vilka avskedsersättning och förtidspension skola utgå.»

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

21

Vidare har uti en av herr F. A. Hansson i Stockholm inom andra kammaren
väckt motion (nr 188) hemställts, att riksdagen för bestridande av
kostnaderna för avskedsersättning åt högst 55 av arméns äldre furirer efter
i motionen angivna grunder för budgetåret 1930/31 måtte anvisa ett extra
förslagsanslag av 105,000 kronor.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»Vid genomförandet av 1925 års försvarsordning avsågs, att överföringen
till övergångsstat av underofficrare skulle ske så, att det äldre underbefälets
befordringsmöjligheter bevarades. På grund av överföring av ett proportionsvis
för stort antal äldre underofficerare har emellertid det angivna syftet icke
kunnat nås. Underbefälets befordringsutsikter lia, såsom framgår av till
denna motion fogade tabeller, avsevärt försämrats.

Försvarsväsendets underbefälsförbund gjorde i början av 1928 framställning
till Kungl. Maj:t örn åtgärder till förbättring av furirernas befordringsmöjligheter.
Framställningen föranledde ingen annan åtgärd, än att Kungl.
Majit ställde i utsikt att efter prövning i varje särskilt fall underbefäl skulle
kunna medgivas att kvarstå i sin beställning efter uppnåendet av den författningsenligt
för avgång bestämda levnadsåldern. Kungl. Majit har också
senare i en del fall medgivit åldersdispens. Därigenom förbättras ju dock
icke befordringsutsikterna i allmänhet, varjämte ur tjänstesynpunkt det är
till nackdel, att befordringarna till underofficer ske först vid en relativt hög
ålder. Såsom av bilaga 2 framgår skulle medelåldern vid befordran under
de närmaste åren bliva 33—36 år, medan redan 30 år för dylik befordran
betraktas såsom hög ålder. I icke mindre än 52 % av fallen skulle dispens
behövas.

Det måste sålunda anses ofrånkomligt, att en del äldre furirer avskedas
för att befordringsåldern skall kunna sänkas. Dessa avskedanden komma
att drabba sådana, som såsom varande bättre kvalificerade fått kvarstå medan
andra fått taga i anspråk avskedsersättningarna. Det synes vara en enkel
gärd av rättvisa att de icke nu försättas i ett sämre lägre än en del såsom
mindre kvalificerade med avskedsersättning avskedade. En av underbefälsförbundet
gjord och till sin riktighet av arméförvaltningen vitsordad utredning
har ådagalagt, att under övergångsåren av olika skäl 55 avskedsersättningar
till furirer icke utbetalades. Det synes rimligt att dessa nu disponeras
för här angivet ändamål. Därigenom torde befordringsförhållandena
för arméns furirer komma att så förbättras att vidare åtgärder kunna anses
obehövliga.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att utbetala den här förordade avskedsersättningen
till furir, som är lämplig för underofficersbefordran, men på
grund av ovan angivna omständigheter icke kan erhålla dylik befordran.
Vederbörande truppslagsinspektör (truppslagschef) bör avgiva förslag. Ersättning
bör icke i något fall utgå till furir av andra klassen och ej heller till
beställningsman, som icke inom sitt fack ens under normala befordringsförhållanden
haft möjlighet att nå underofficersbefordran. De ifrågakommande
böra entledigas hösten 1930 och de under åren 1925—1927 för avskedsersättning
gällande bestämmelserna tillämpas.

Beräknas varje avskedsersättning till 3,600 kronor blir kostnaden 198,000
kronor. Härtill komma barntillägg, vilka kunna beräknas till 12,000 kronor.
Sammanlagda kostnaden blir alltså 210,000 kronor, fördelad på två år.»

Genom kungörelse den 15 januari 1926 (nr 10) hava föreskrifter meddelats
angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa till följd av

Kungl. Maj:ts
förelag.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

den under år 1925 beslutade nya försvarsorganisationens genomförande övertaliga
civila löntagare vid armén och marinen. Enligt § 2 mom. 5 i kungörelsen
skall från rätt till förmån, varom här är fråga, undantagas sådan
löntagare, vilkens avgång ur tjänst icke ägt rum förrän efter den 30 juni
1929. Till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig
personal vid armén för budgetåret 1929/1930 anvisade riksdagen ett extra
förslagsanslag av 50,000 kronor.

I samband med behandlingen av denna anslagsfråga upptog riksdagen
till prövning ett motionsvis framställt förslag örn beviljande av förtidspension
eller avskedsersättning åt övertaliga civila löntagare vid armén och
marinen jämväl i sådana fall, då avgång ur tjänsten ägt rum efter den 30
juni 1929. På sätt närmare inhämtas av riksdagens skrivelse i ämnet (nr
186), medgav riksdagen, att även löntagare, vilken avskedades efter sistnämnda
tidpunkt men före den 1 juli 1930, finge beredas förtidspension eller avskedsersättning,
dock med iakttagande av, att varje uppkommande spörsmål örn
sådan förmån skulle underkastas Kungl. Maj.ts prövning. Någon ökning av
anslaget till avskedsersättning på grund av berörda medgivande syntes icke
riksdagen vara erforderlig, då det givetvis endast i undantagsfall borde
ifrågakomma, att avskedsersättning beviljades efter utgången av budgetåret
1928/1929.

Kungl. Maj:t har nu efter verkställd beräkning för budgetåret 1930/1931 föreslagit
en höjning av ifrågavarande anslag med 50,000 kronor till 100,000 kronor.

Beträffande först det av herr Andersson i Stockholm i motionen II: 23
väckta förslaget örn utsträckning av giltighetstiden för kungörelsen den 15
januari 1926 angående avskedsersättning och förtidspension åt övertaliga
civila löntagare vid armén och marinen till den 1 juli 1931 anser sig utskottet,
som med stöd av 46 § riksdagsordningen inhämtat yttranden över motionen
från armé- och marinförvaltningarna, med hänsyn till vad de i ärendet hörda
myndigheterna anfört, icke böra motsätta sig ett bifall till motionen. Utskottet
förutsätter emellertid därvid, att ytterligare utsträckning av kungörelsens
giltighetstid icke kommer att äga rum, utan att den slutliga regleringen
av arbetarantalet slutföres före utgången av juni månad 1931. Kostnaderna
för budgetåret 1930/1931 har utskottet beräknat till 15,000 kronor.

Vidkommande härefter det av herr Hansson i Stockholm i motionen II: 188
framställda yrkandet i fråga örn beredande av avskedsersättning åt högst
55 av arméns äldre furirer anser sig utskottet böra tillstyrka motionen; och
torde i anledning härav de för ändamålet erforderliga medlen böra i enlighet
med i motionen angivna grunder, vilka utskottet anser sig kunna godtaga,
beräknas till 105,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit annan anledning till
erinran än att ifrågavarande anslag bör, med hänsyn till vad utskottet ovan
anfört, utgå med förhöjt belopp och vill utskottet föreslå, att anslaget bestämmes
till 220,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 4. -o

a) att riksdagen må med bifall till herr Anderssons i Stockholm
förevarande motion II: 23 besluta, att avskedser sättning
och förtidspension jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den
15 januari 1926 (nr 10) angående avskedsersättning och förtidspension
åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
må beredas civil löntagare även för den händelse avgången
ur tjänst äger rum under tiden 1 juli 1930—30 juni
1931, dock att de fall, då avskedsersättning eller förtidspension
skola utgå, böra prövas av Kungl. Majit;

b) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
förenämnda motion II: 23 samt med bifall till herr Hanssons i
Stockholm motion II: 188 till bestridande av kostnaderna för
avskedsersättning åt övertalig personal vid armén för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att minska ordinarie
reservationsanslaget till rekryteringskostnader, nu 153,000 kronor med 49,000
kronor till 104,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 147—148
av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader har i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptagits med 153,000 kronor. Enligt av Kungl.
Majit den 31 maj 1929 fastställd stat har anslaget fördelats sålunda:

Titel I. Rekryteringsmedel .............................................. kronor 140,000: —

Titel II. Kostnader för fria resor åt nyanställt eller avskedat
manskap vid vissa truppförband......... » 13,000: —

Summa kronor 153,000: —

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 har arméförvaltningen
anfört följande.

Enligt verkställda beräkningar hade motsvarande kostnader för budgetåret
1928/1929 uppgått till 118,946 kronor 57 öre, därav 16,119 kronor 25
öre utgjorde kostnader för vissa resor. Vid ingången av budgetåret 1929/
1930 hade å anslaget förefunnits en reservation av 49,665 kronor 57 öre.
Visserligen funnes vid truppförbanden såsom reservationer bokfört ett belopp
av icke mindre än 112,666 kronor 97 öre, men med hänsyn till den
verkliga reservationens storlek saknades uppenbarligen täckning för större
del harav, än som motsvarade beloppet av den faktiskt förefintliga reserva tl0För

nästkommande budgetår syntes medelsbehovet under anslaget böra
beräknas efter samma grunder, som tillämpats för innevarande budgetår,
eller till sammanlagt 153,000 kronor. På grund av den förefintliga reservationen
å anslaget behövde emellertid icke nela detta belopp upptagas i riksstaten,
utan torde av reservationen kunna tagas i anspråk förslagsvis 30,000
kronor. I enlighet härmed borde anslaget för budgetåret 1930/1931 beräknas
till (153,000 — 30,000=) 123,000 kronor.

Rekryterings kostnader.

[7-3

24

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Arméns

reservstater.

[9.]

Departementschefen har icke funnit anledning föreligga att för det nu
löpande budgetåret räkna med en så betydande utgiftsstegring, att reservationen
å anslaget vid budgetårets slut skulle hava nedgått under beloppet
av den behållning, som förefanns vid det senaste budgetårsskiftet, eller omkring
49,000 kronor. Anslaget syntes departementschefen därför kunna för
nästkommande budgetår minskas med sistnämnda belopp till 104,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
rekryteringskostnader, nu 153,000 kronor, med 49,000 kronor
till 104,000 kronor.

9:°) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att dels godkänna de
vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för officerare och underofficerare
å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla
för budgetåret 1930/1931, dels medgiva att personal, som med rätt till pension
under budgetåret 1930/1931 avgår från arméns reservstater, må under
sin återstående livstid uppbära pension av statsmedel med de i förenämnda
kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289) angivna belopp, dels ock i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie förslagsanslaget till arméns
reservstater med oförändrat belopp, 715,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 149—154
av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater har, på grundval av
den beslutade provisoriska löne- och pensionsregleringen för reservstatspersonalen,
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits med 715,000
kronor och beräknats sålunda:

löner ..................................................

avlöningstillägg .................................

tjänstgöringstraktamenten..................

rese- och traktamentskostnader .......

pensioner.............................................

eller, i avrundat tal, 715,000 kronor.

............ kronor 312,540: —

............ » 25,000: —

............ » 25,000: —

............ » 9,100: —

............ i 343,540: -

Summa kronor 715,180: —

Arméförvaltningen har beträffande medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1930/1931 anfört följande.

Vid beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag för budgetåret
1930/1931 hade arméförvaltningen ansett sig kunna utgå ifrån, att den
utav 1925 års riksdag beslutade löne- och pensionsregleringen komme att
givas förlängd giltighet även för nämnda budgetår. Med hänsyn till den
förefintliga tillgången på personal å övergångsstat förutsatte ämbetsverket
vidare, att den enligt 1925 års härordning beslutade reservstatsorganisationen
icke komme att under budgetåret genomföras och att icke heller något

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 25

återbesättande av vakanta reservstatsbeställningar under samma tid komme
att äga rum.

Under nu angivna förutsättningar hade arméförvaltningen ansett sig kunna
föreslå, att anslagsposten till löner åt personal å reservstat för budgetåret
1930/1931 beräknades till förslagsvis 232,800 kronor.

De i anslaget ingående, för innevarande budgetår upptagna anslagsposterna
för avlöningstillägg och tjänstgöringstraktamenten samt för rese- och traktamentskostnader
syntes böra upptagas med oförändrade belopp.

Yidkommande den del av anslaget, som beräknades för pensioner åt f. d.
reservstatspersonal, ville arméförvaltningen framhålla, att beställningshavare
å reservstat redan erhållit eller före den 1 juli 1930 förväntades erhålla avsked
med pension till ett sammanlagt belopp av 403,990 kronor. Jämlikt
§ 18 av reservstatsförordningen skulle såsom bidrag till kostnaderna för beredande
av pension åt i tjänst kvarstående beställningshavare på reservstat
erläggas 3 procent av de vederbörande efter avgången tillkommande pensionsbelopp,
vilket bidrag, med hänsyn till antalet nu besatta beställningar
på reservstaten, syntes kunna beräknas till i runt tal 6,200 kronor. I enlighet
härmed skulle för pensioner åt f. d. reservstatspersonal för tiden den
1 juli 1930—den 30 juni 1931 erfordras (403,990 — 6,200 =) 397,790 kronor.

Anslaget i sin helhet syntes alltså böra för budgetåret 1930/1931 upptagas
sålunda:

löner ...........................................................

........................... kronor 232,800: —

avlöningstillägg...........................................

............................ » 25,000: —

tjänstgöringstraktamenten.........................

............................ » 25,000: —

rese- och traktamentskostnader ..............

............................ » 9,100: —

pensioner.....................................................

........................... » 397,790: —

Summa kronor 689,690: —

eller, i avrundat tal, 690,000 kronor.

Arméförvaltningen hemställde således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att för budgetåret 1930/1931 minska ordinarie förslagsanslaget till
arméns reservstater, nu 715,000 kronor, med 25,000 kronor till 690,000
kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under anslaget för budgetåret
1930/1931 anfört följande:

»Då något förslag till definitiv löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen
icke är avsett att föreläggas 1930 års riksdag, torde de nu gällande
provisoriska avlönings- och pensioneringsbestämmelserna böra erhålla fortsatt
giltighet under budgetåret 1930/1931.

Enligt 1925 års liärordningsbeslut skall reservstaten för officerare och
underofficerare bestå av 308 officers- och 65 underofficersbeställningar samt
fältläkarkårens reservstat av 3 beställningar. I jämförelse med de under
tiden närmast före härordningsbeslutet gällande staterna för officerare och
underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens reservstat
innebär nämnda beslut en ökning med 156 officersbeställningar samt en
minskning med 55 underofficers- och 17 läkarbeställningar. Formellt sett
äga nyssberörda tidigare fastställda stater alltjämt giltighet i vad avser antalet
beställningar, men vid anslagsberäkningarnas uppgörande har förutsatts,
att inträffande vakanser å reservstatsbeställningarna tillsvidare icke skola
återbesättas. Antalet beställningshavare å reservstat har till följd av denna
vakanshållning reducerats högst betydligt och utgjorde vid början av inne -

26

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

TJtskottets

yttrande.

varande budgetår allenast 102 officerare, 34 underofficerare och 2 läkare.
Före utgången av budgetåret 1930/1931 kommer antalet officersbeställningar
att nedgå med ungefär 25 procent, om ingen nyrekrytering äger rum.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, Ilar chefen för generalstaben
nu framlagt en plan för genomförandet successivt av den år 1925
beslutade reservstatsorganisationen. Enligt denna plan skulle den nya organisationen
vara fullt uppsatt under loppet av budgetåret 1939/1940. Yad det
närmaste budgetåret beträffar, räknar chefen för generalstaben med att under
loppet av detsamma skulle besättas 10 majors-, 22 kompaniofficers- och 7
underofficersbeställningar å reservstat.

Med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget torde man kunna utgå
ifrån, att antalet sökande till beställningar på reservstat blir ganska ringa.
Endast genom att på ett betydande antal år fördela utökningen av reservstaten
till den år 1925 beslutade omfattningen av densamma torde det vara
möjligt att planmässigt verkställa uppsättandet samt att undvika de olägenheter
ur flera synpunkter, som skulle uppstå, därest reservstaten icke nått
en tillräcklig omfattning, innan nu på övergångsstat varande officerare på
grund av ålder bliva mindre lämpade för användning i fält.

Det synes mig därför vara lämpligt att, såsom ett första steg i riktning
mot den nya reservstatsorganisationens genomförande, redan under nästa
budgetår påbörja återbesättandet av i den nuvarande staten upptagna majorsoch
kompaniofficersbeställningar ävensom underofficersbeställningar, vad de
sistnämnda beträffar givetvis under beaktande av den reducering av beställningarnas
antal, i förhållande till antalet beställningar å den nuvarande
staten, som den nya organisationen innebär. Då såsom ovan nämnts antalet
sökande till reservstatsbeställningar sannolikt kommer att bliva ringa, torde
de härav föranledda kostnaderna bliva ganska begränsade, och synes på
grund härav samt med hänsyn till avgången av personal å reservstaten förevarande
anslag för nästkommande budgetår icke behöva upptagas högre än
till det för innevarande budgetår anvisade beloppet, 715,000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att, för den händelse tilloppet av sökande
skulle bliva oväntat stort, genom lämplig begränsning av antalet till återbesättande
avsedda beställningar draga försorg därom, att något mera väsentligt
överskridande av det sålunda beräknade anslagsbeloppet icke må äga
rum.

Det torde böra framhållas, att därest sålunda möjlighet, örn ock i
mindre utsträckning, beredes för övergång från aktiv stat till reservstat,
befordringsförhållandena inom den aktiva kadern, vilka för närvarande till
följd av övergången till den nya härordningen äro mindre tillfredsställande,
komma att till en viss grad förbättras.

På grund av vad ovan anförts finner jag mig böra förorda, att de nu
gällande staterna för officerare och underofficerare å reservstat vid armén
samt för fältläkarkårens reservstat givas förlängd giltighet under nästkommande
budgetår ävensom att anslaget till arméns reservstater för samma
budgetår upptages med oförändrat belopp, 715,000 kronor.»

Utskottet har icke funnit annan anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag än att utskottet ansett något återbesättande av i staten upptagna
reservstatsbeställningar för närvarande icke böra äga rum och att följaktligen
medelsbehovet under förevarande anslag bör, i enlighet med arméförvaltningens
beräkning, begränsas till 690,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

27

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1930 fogade förslag till stater för officerare och
underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens
reservstat, att gälla för budgetåret 1930/1931,

b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under
budgetåret 1930/1931 avgår från arméns reservstater, må under
sin återstående livstid uppbära pension av statsmedel med de i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 289) angivna belopp,

c) minska ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater,
nu 715,000 kronor, med 25,000 kronor till 690,000 kronor.

10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för reservstat för
furirer vid Gotlands trupper för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 52,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 154—156
av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1929/1930 anvisats ett extra
förslagsanslag av 51,000 kronor. För budgetåret 1930/1931 har i enlighet
med de för anslagets användning uppgjorda beräkningarna en ökning med

1.000 kronor ansetts erforderlig.

Jämlikt förordningen den 18 juli 1928 (nr 323) skulle å reservstaten för
furirer vid Gotlands trupper årligen anställas sammanlagt högst tio furirer.
Av uppgifter, som utskottet inhämtat, framgår emellertid, att det beräknade
antalet anställda furirer vid reservstaten de två sistförfluten åren
icke kunnat erhållas. Vid sådant förhållande och då något ökat tillopp av
sökande till ifrågavarande reservstatsbeställningar icke torde vara att förvänta,
anser utskottet, att medelsbehovet under förevarande anslag bör
kunna avsevärt begränsas, och vill utskottet föreslå, att anslaget bestämmes
till 30,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för reservstat för furirer vid Gotlands trupper
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

30,000 kronor.

Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att öka ordinarie
förslagsanslaget till arméns personal över stat, nu 400,000 kronor, med

200.000 kronor till 600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid 156—158
av åberopade statsrådsprotokollet.

Reservstat
för furirer
vid Gotlands
trupper.

[10.]

Utskottets

yttrande.

Arméns
personal över
stat.

[HO

28

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Rese- och
traktamentspenningar.

[12.J

Utskottets

yttrande.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat var i riksstaten
för vart oell ett av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 upptaget med 380,000
kronor. För innevarande budgetår har anslagssumman höjts till 400,000
kronor. På grund av de för anslagets användning uppgjorda beräkningarna
har nu en ökning med 200,000 kronor ansetts erforderlig.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till arméns
personal över stat, nu 400,000 kronor, med 200,000 kronor till

600,000 kronor.

12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att minska ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 310,000 kronor, med

20,000 kronor till 290,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 158.

Ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppfört med 310,000 kronor.

Med avseende å medelsbehovet under anslaget för nästkommande budgetår
har arméförvaltningen anfört följande.

Enligt föreliggande uppgifter hade nettoutgifterna under anslaget för
budgetåret 1928/1929 uppgått till i avrundat tal 261,820 kronor. Beträffande
de utgifter från anslaget, som kunde förväntas uppstå under budgetåret
1930/1931, ville arméförvaltningen erinra därom, att jämlikt det den 27 juni
1929 utfärdade allmänna resereglementet traktamentsersättningarna för natt
för samtliga traktamentsklasser höjts med 1 krona. Visserligen kunde det
antagas, att den sålunda uppkommande ökade anslagsbelastningen i någon
mån kompenserades därav, att i 17 § 2 mom. av reglementet intagits för
vissa fall gällande föreskrifter örn reducering av traktamente för dag och
örn innehållande av traktamente för natt.

I betraktande härav ansåge arméförvaltningen försiktigheten bjuda, att,
därest en nedsättning i anslaget ansåges böra äga rum, densamma begränsades
till 20,000 kronor.

Arméförvaltningen hemställde således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att minska ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu 310,000 kronor, med 20,000 kronor till 290,000 kronor.

Utskottet har funnit förevarande anslag kunna sänkas med 15,000 kronor
utöver vad Kungl. Majit föreslagit eller med sammanlagt 35,000 kronor,
varigenom medelsanvisningen i sin helhet begränsas till 275,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar, nu 310,000 kronor, med 35,000 kronor
till 275,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

29

13:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14) att öka ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier, nu 15,000 kronor, nied 1,000 kronor
till 16,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 159—160.

Ordinarie reservationsanslaget till resestipendier har i riksstaten för
vart och ett av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 upptagits
med 15,000 kronor.

Arméförvaltningen har anmält, dels att chefen för generalstaben framställt
förslag örn anslagets höjning med 2,000 kronor för möjliggörande av sådan
ändring i anslagets disposition, att till nämnde chefs förfogande kunde
ställas ett till 3,000 kronor förhöjt belopp, dels ock att generalfältlygmästaren
och inspektören för artilleriet hemställt örn åtgärd i syfte att det till
hans disposition för resestipendier åt artilleriofficerare ställda beloppet måtte
höjas till 4,000 kronor. Med hänsyn till vikten av att särskilt generalstabsofficerare
och artilleriofficerare kunde beredas studietillfällen i utsträckt
omfattning, ansåge arméförvaltningen sig kunna så tillvida biträda ifrågavarande
framställningar, att åtgärder syntes böra vidtagas i syfte att de
delar av anslaget, varöver chefen för generalstaben, respektive generalfälttygmästaren
ägde förfoga — liksom under vissa tidigare år och senast år
1922 — kunde utgå med från 1,000 kronor till 2,000 kronor, respektive från

2,000 kronor till 4,000 kronor ökade belopp.

Arméförvaltningens förslag örn höjning av förevarande anslag har departementschefen
ansett sig endast i så måtto böra biträda, att, då det syntes
särskilt angeläget att kunna bereda stipendier åt personal tillhörande generalstaben
i något större utsträckning än som vore möjligt med nuvarande
medelstillgång, departementschefen tillstyrkt, att anslaget för nästkommande
budgetår höjdes med 1,000 kronor eller till 16,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t i avseende å
förevarande anslag föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till resestipendier,
nu 15,000 kronor, med 1,000 kronor till 16,000
kronor.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att öka ordinarie
förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 2,765,000 kronor, med 64,000
kronor till 2,829,000 kronor.

Rese stipendier.

[14.]

De värnpliktigas

avlöning.

[15.]

30

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Motioner.

Kungl. Maj:ts
förslag.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 160—164
av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(I: 41) av herr C. Thorén m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 66)
av herr E. Björnberg har hemställts, att riksdagen ville besluta, att värnpliktiga
studenter och likställda under den tid de tjänstgöra såsom underbefäl
erhålla samma dagavlöning som fast anställt manskap i motsvarande
grad har i begynnelselön.

Vidare har uti en av herr O. Öhman m. fl. inom andra kammaren väckt
motion (nr 50) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att värnpliktig skall
under tjänstgöringstiden erhålla ett penningbidrag av 1 krona per dag vid
tjänstgöring på förläggningsorten och en krona och femtio öre vid tjänstgöring
i fält och till sjöss, samt att dessutom till värnpliktig, som är familjeförsörjare
eller på annat sätt försörjningspliktig, skall utgå familjebidrag till
hustru eller av den värnpliktige beroende föräldrar med, per dag räknat:

i ortsgrupp I 2 kr. 35 öre; i ortsgrupp II 2 kr. 70 öre; i ortsgrupp III
3 kr. 5 öre; i ortsgrupp IV 3 kr. 40 öre; i ortsgrupp V 3 kr. 75 öre, samt
för varje barn, eller annan person, vilken den värnpliktige har att försörja:
i ortsgrupp I 50 öre; i ortsgrupp II 60 öre; i ortsgrupp III 70 öre; i ortsgrupp
IV 80 öre; i ortsgrupp V 90 öre.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.

Till grund för den av Kungl. Maj:t framlagda anslagsberäkningen ligger
följande uppgift å antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid armén.

Tjänstgöringsdagar j

I. Linjen.

med penning-bidrag

ä 50 öre.

med penning-bidrag
å 1 kr.

Studenter och likställda.........

Övriga värnpliktiga...........

280 000

2 644 800

361000
. 442 200

Säger för linjen

2 924 800

803 200

II. Ersättningsreserven

1 070 000

—

Summa tjänstgöringsdagar

3 994 800

803 200

4 798 000

Härtill kommer visst avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter, beräknat
till 27,950 kronor.

Medelsbehovet för de värnpliktigas avlöning har följaktligen för budgetåret
1930/1931 av Kungl. Maj:t beräknats på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 31

3,994,800 tjänstgöringsdagar a 0: 50 kr................................. kronor 1,997,400

803,200 » » 1: — » ................................. » 803,200

Aylöningstillägg åt reservofficersaspiranter ........................... »_27,950

Summa kronor 2,828,550

Anslaget Ilar upptagits med ett till 2,829,000 kronor avrundat belopp.

Yad till en början beträffar frågan örn förändring av grunderna för beräkningen
av penningbidrag till värnpliktiga, vill utskottet erinra örn att
motioner i samma syfte väcktes vid 1929 års riksdag, men att riksdagen
lämnade dem utan bifall. Några skäl för innevarande års riksdag att vidtaga
jämkning i nu gällande grunder för de värnpliktigas avlöning synas
icke föreligga, så mycket mindre som riksdagen numera anhållit örn utredning
örn vårt lands försvarsväsende. På grund härav anser sig utskottet
icke kunna tillstyrka den av herr Thorén m. fl. och herr Björnberg väckta
motionerna ävensom den av herr Öhman m. fl. väckta motionen, i vad sistnämnda
motion avser förevarande anslag. Beträffande det i samma motion
framställda förslaget örn viss förändring i grunderna för familjebidrag till
värnpliktiga, som hava viss försörjningsskyldighet, återkommer utskottet
härtill under följande punkt.

Enligt av riksdagen numera godkänd beräkning har antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga i linjetjänst upptagits till 3,728,000 samt för värnpliktiga
tillhörande ersättningsreserven till 850,000. Antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga utgör alltså 4,578,000. Penningbidrag bör beräknas med 50
öre örn dagen för 3,774,800 tjänstgöringsdagar och med 1 krona om dagen
för 803,200 dagar. Efter denna beräkning bör anslaget till de värnpliktigas
avlöning upptagas med ett belopp av 2,719,000 kronor, varav 27,950 kronor
avse avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å förenämnda av herrar Thorén m. fl. och Björnberg
väckta motioner (I: 41 och II: 66) ävensom å den av herr
Öhman m. fl. väckta motionen (II: 50), i vad desamma avse förevarande
anslag, minska ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning, nu 2,765,000 kronor, med 46,000 kronor till

2,719,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
vissa värnpliktigas familjer med oförändrat belopp, 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 164—167.

Uti den under föregående punkt omnämnda motionen av herr Öhman m. fl.
(II: 50) har föreslagits viss ändring i grunderna för familjebidrag till värnpliktiga
med försörjningsskyldighet.

Utskottets

yttrande.

Understöd
åt vissa
värnpliktigas
familjer.

[16.]

Motion.

Utskottets

yttrande.

Inskrivnings-,
mönstringsoch
färdkostnader

m. m.

[17.]

32 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Departementschefen har i fråga om medelsbehovet under anslaget anfört
följande.

»Även under budgetåret 1930/1931 torde böra utgå tillfällig understödsförhöjning
med samma belopp som för närvarande.

De av arméförvaltningen lämnade uppgifterna rörande utgiftsbelastningen
under de tre senaste budgetåren å anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas
familjer utvisa, att anslaget överskridits avsevärt. Emellertid hava utgifterna
minskats år från år, och man torde hava anledning att för tiden efter
utgången av budgetåret 1928/1929 räkna med en ytterligare fortgående utgiftsminskning.
Härvid är särskilt att märka, att, på grund av övergångsbestämmelserna
till den nya värnpliktslagen, den tjänstgöringsomgång, som medfört
största utgiftsbelastningen å förevarande anslag, nämligen tredje repetitionsövningen
för de värnpliktiga vid infanteriet, först från och med innevarande
budgetår bortfallit. Då härtill kommer, att denna repetitionsövning till och
med budgetåret 1928/1929 fullgjorts med obegränsade årsklasser av värnpliktiga,
under det att den i tjänst varande linjestyrkan nästa budgetår kommer
att hava nedgått till den i 1925 års liärordningsbeslut förutsatta numerären,
torde utgiftsbelastningen å anslaget bliva i högst betydande grad reducerad.
Under sådana förhållanden anser jag det vara lämpligt att avvakta ännu ett
eller annat års erfarenhet, innan någon ändring vidtages beträffande anslagets
beräkning.»

Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att tillstyrka det motionsvis
väckta förslaget, hemställer,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herr Öhmans m. fl. förenämnda motion (II: 50), i vad
den avser förevarande anslag, må i riksstaten för budgetåret
1930/1931 upptaga ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
vissa värnpliktigas familjer med oförändrat belopp, 75,000
kronor.

16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att öka ordinarie
förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., nu

935.000 kronor, med 65,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—169 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. har i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits med 935,000
kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har en fortgående reducering
av utgifterna å förevarande anslag ägt rum under de senaste budgetåren.
Sålunda har utgiftsbelastningen, som under budgetåret 1924/1925 utgjorde

1.777.000 kronor, under budgetåret 1928/1929 nedgått till 1,453,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

33

Det är visserligen vanskligt att med någon större grad av tillförlitlighet uppskatta
medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1930/1931. Med hänsyn
till de av mig under nästföregående punkt berörda förhållandena i avseende
å tjänstgöringsomgångarnas antal och linjekontingenternas storlek är det
emellertid att förvänta, att särskilt färdkostnaderna under nästa budgetår
komma att bliva högst avsevärt lägre än vad fallet varit under budgetåret
1928/1929. I avvaktan på närmare erfarenhet angående det belopp, som
efter fullständigt genomförande av 1925 års härordning kan bliva erforderligt,
synes mig anslagsökningen böra begränsas till 65,000 kronor och anslaget
sålunda upptagas med 1,000,000 kronor.»

Den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottets uppmärksamhet har emellertid fästs vid, att det i ett stort
antal fall inträffat, att värnpliktiga, örn vilka vid den i samband med inskrivningarna
förekommande läkarundersökningen tvekan rått rörande deras
hälsotillstånd, likväl uttagits för att efter inryckningen till tjänstgöring
underkastas ytterligare undersökning. Då därvid ofta befunnits, att sådana
värnpliktiga varit oförmögna till värnpliktens fullgörande, har detta föranlett
avsevärda onödiga kostnader under förevarande och andra anslag, varjämte
svårigheter beretts den enskilde. Utskottet har därför velat framhålla angelägenheten
av att vid värnpliktsinskrivningarna i sådana fall frikallelse sker
eller uppskov beviljas i större utsträckning än nu är fallet. Denna fråga
synes utskottet vara av den betydelse, att riksdagen bör i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn vidtagande av åtgärder i ovan angivna syfte.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) öka ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings-
och färdkostnader m. m., nu 935,000 kronor, med 65,000
till 1,000,000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta vidtaga åtgärder i syfte att i möjligaste mån förebygga
onödiga inkallelser av värnpliktiga i sådana fall, som
av utskottet här ovan berörts.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie reservationsanslaget till undervisnings-
och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser
med oförändrat belopp, 900,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 169—174
av åberopade statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

Utskottets

yttrande.

Under visnings anslaget.

[18.]

999 30 3

34

. Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Extra kulsprut
ekurs för
majorer och
äldre kompaniofficerare.

[19.]

Medelsbehovet för undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser beräknades av 1929 års riksdag för
budgetåret 1929/1930 till sammanlagt 954,000 kronor. För täckande av detta
behov har i riksstaten å det ordinarie undervisningsanslaget upptagits ett
belopp av 900,000 kronor, under det att det återstående erforderliga beloppet,
54,000 kronor, ansetts kunna tagas i anspråk av förefintlig odisponerad
reservation å anslaget.

Medelsbehovet under titel I »Undervisningsmateriel» har med tillämpning
av hittills gällande grunder upptagits med ett belopp av 64,998 kronor.

I fråga örn titel II »De fasta undervisningsverken m. m.» har föreslagits
en ökning med 1,600 kronor för anordnandet av en förvaltarkurs.

Beträffande titel III »Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda
behov» har medelsbehovet beräknats till 440,000 kronor. Med hänsyn
till å anslagstiteln förefintliga reservationer har medelsanvisningen under
densamma ansetts kunna reduceras nied omkring 98,000 kronor, vadan anslagstiteln
i enlighet härmed och för avrundande av undervisningsanslagets slutsumma
upptagits med 342,207 kronor.

Medelsbehovet under förevarande anslagstitlar har av departementschefen
beräknats till sammanlagt 900,000 kronor, vilket belopp fördelats på de olika
titlarna på följande sätt:

Titel I................................................................................ kronor 64,998: —

Titel II................................................................................ » 492,795: —

Titel III................................................................... » 342,207: -

Summa kronor 900,000: —

Med hänsyn till att antalet tjänstgöringsdagar till följd av riksdagens
tidigare fattade beslut begränsats till 7,002,000, torde medelsbehovet under
titel I böra beräknas till 63,018 kronor. Beträffande titlarna II och III
anser sig utskottet böra tillstyrka de av departementschefen föreslagna ökningarna.
I enlighet härmed bör medelsbehovet å undervisningsanslaget för
budgetåret 1930/1931 beräknas till (63,018 + 492,795 + 342,207 =) 898,020 kronor,
vilket belopp lärer böra avrundas till 898,000 kronor.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, nu 900,000 kronor, med 2,000
kronor till 898,000 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för anordnande
av en extra kulsprutekurs för majorer och äldre kompaniofficerare för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 16,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 175 och 176 av åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

35

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement Ilar chefen för
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gjort framställning örn anvisande
av medel för anordnande under budgetåret 1930/1931 av en extra kulsprutekurs
för majorer och äldre kompaniofficerare. De för ändamålet erforderliga
kostnaderna hava beräknats till 16,500 kronor.

Inspektören för infanteriet och arméförvaltningen hava tillstyrkt skolchefens
framställning.

Med hänsyn därtill, att någon kulsprutekurs för majorer och äldre kompaniofficerare
icke varit anordnad sedan våren 1928, syntes det departementschefen
i hög grad önskvärt, att en dylik kurs komme till stånd inom
den närmaste tiden. Departementschefen har därför ansett sig böra tillstyrka
chefens för infanteriskjutskolan i ämnet framställda förslag. Gentemot
den uppgjorda kostnadsberäkningen, som slutade å ett belopp av 16,500
kronor, har departementschefen icke funnit anledning till erinran.

I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av en extra hulsprutekurs
för majorer och äldre kompaniofficerare för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 16,500 kronor.

19:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 20) att i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier
utan angivet belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 176 och 177 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier har i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 upptagits med 9,000 kronor. Anslaget har beräknats
sålunda:

Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan...... kronor 3,000: —

» » underofficerare och furirer................................ » 6,000: —-

Summa kronor 9,000: —

Såsom i 1928 och 1929 års statsverkspropositioner omförmälts, kar
chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan tidigare gjort framställningar om
förhöjning av anslagsposten till stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.
Dessa framställningar hava dock icke föranlett någon Kungl.
Majis åtgärd.

Skolchefen har nu ånyo framställt förslag i samma syfte. Då icke några
nya skäl anförts för berörda förslag, har emellertid arméförvaltningen ej
ansett sig kunna tillstyrka detsamma. För egen del har departementschefen
icke heller funnit sig böra biträda det av bemälde chef avgivna
förslaget. Till stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan har
därför för nästkommande budgetår beräknats enahanda belopp som för närvarande
eller 3,000 kronor.

Studiestipen dier.

[20.]

36

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Frivilliga

skytte väsendets befrämjande.

[21.]

Motioner.

Beträffande medelsbehovet för beredande under budgetåret 1930/1931 av
stipendier åt sådana underofficerare och furirer, vilka genomgått underofficersutbildning
enligt äldre grunder, har arméförvaltningen anfört, att detta
behov, i den män det kunde komma att göra sig gällande under nämnda
budgetår, väl kunde fyllas av befintliga reservationer å anslaget, särskilt som
dessa vid utgången av budgetåret 1928/1929 vuxit till 31,550 kronor, varav
en stor del vore odisponerad.

Den å anslaget till studiestipendier förefintliga medelstillgången syntes
departementschefen väl förslå till täckande av medelsbehovet under innevarande
och nästa budgetår såväl för studiestipendier åt här avsedda underofficerare
och furirer som ock för stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan
angivet belopp.

20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att dels till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 500,000 kronor, dels medgiva, att av kronans
äldre ammunitionspartier må till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret
1930/1931 försäljas högst 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris
av 5 öre för patron, inklusive hylsa, dels ock medgiva, att till den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av
kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra anslaget till
det frivilliga skytteväsendets befrämjande under år 1930 utbetalas dyrtidstillägg
enligt de grunder, som för samma år äro eller kunna varda bestämda
i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 178—183
av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande inom första kammaren väckta motioner, nämligen

nr 42 av herr E. Jonsson, vilken hemställt, att till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1930/1931 måtte anvisas ett extra
reservationsanslag av 470,000 kronor.

samt nr 73 av herr J. P. Johansson, vilken hemställt, att riksdagen måtte
dels avslå Kungl. Majits framställning örn anslag till den frivilliga skytterörelsens
befrämjande; dels för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av

500,000 kronor till främjande av skolungdomens fysiska fostran samt besluta,
att anslaget skall överflyttas till åttonde huvudtiteln; dels ock anhålla, att
Kungl. Majit ville utfärda närmare föreskrifter för medlens användning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

37

Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag till det frivilliga Kungl. Majus
skytteväsendets befrämjande. För vart oell ett av budgetåren 1923/1924— förslag.

1927/1928 upptogs ifrågavarande anslag i riksstaten med 500,000 kronor. Av
det för sistnämnda budgetår anvisade anslaget disponerades emellertid under
samma budgetår endast 470,000 kronor. I olikhet mot vad tidigare varit
fallet, beviljades icke något understöd för skyttar i åldern 12—15 år. Med
hänsyn till att ett belopp av 30,000 kronor sålunda kvarstod odisponerat av
den för budgetåret 1927/1928 anvisade anslagssumman, upptogs anslaget i
riksstaten för budgetåret 1928/1929 med 440,000 kronor.

I 1929 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att till
det frivilliga skytteväsendets befrämjande för innevarande budgetår anvisa
ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. Kungl. Majlis förslag vann
i så måtto riksdagens bifall, att riksdagen för ändamålet anvisade ett anslag
av 470,000 kronor.

Sedan skytteförbundens överstyrelse avgivit förslag rörande dispositionen
av de för innevarande budgetår tillgängliga anslagsmedlen, tillhopa 470,000
kronor, samt arméförvaltningens artilleri- och civila departement yttrat sig
över förslaget, har Kungl. Majit genom brev den 27 juli 1929 fastställt följande
plan för anslagets användande:

Överstyrelsen:

Till reseersättning åt ledamöterna i
skytteförbundens överstyrelse
och dess verkställande utskott... kronor 8,000: —

» reseersättning åt ledamöterna i
överstyrelsens verkställande utskott
vid inspektionsresor ......... » 1,000: —

» arvoden, hyra m. m........................ » 28,100: — ]cronor 37,100: —

SJcytteförbunden :

Till reseersättning åt Kungl. Majits
ombud i skytteförbundens styrelser.
............................................ kronor 8,000: —

» omkostnader för besiktning av från
kronans förråd till de frivilliga
skytteföreningarna utlånade 6.5

mm. gevär m/96........................... » 3,000: —

» arvoden åt skytteförbundens sekreterare.
............................................ » 20,800: —

» omkostnader för allmänna tävlings skjutningars

anordnande............ » 18,200: —

» pris vid tävlingsskjutningar............ » 45,000: —

» understöd för fältmässigt anordnade

tävlingar....................................... » 20,000: —

» bidrag för hållande av föredrag...... » 6,000: —

38

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Till Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens skytteförbund
såsom extra understöd kronor

4,000:

Skytteföreningarna:
Till ammunitionsunderstöd att utgå:
för skjutning med skarp ammunition
under budgetåret 1929/1930, upptaget
för ett beräknat antal av
75,000 anslagsberättigade skyttar
över 15 års ålder med en krona
50 öre för varje skytt, förslagsvis
.................................................

Till understöd att utgå:
till pris vid tävlingsskjutningar samt
till arvoden åt instruktörer och
andra omkostnader för verksamhetens
utövande under budgetåret
1929/1930, upptaget för ett
beräknat antal av 75,000 anslagsberättigade
skyttar över 15 års
ålder med två kronor för varje

skytt, förslagsvis...........................

* anskaffande av skyttemärken, riks medaljer

och diplom, förslagsvis

» understöd åt rinder budgetåret

1929/1930 nybildade skytteför eningar,

att utgå med högst 100
kronor till varje förening, förslagsvis -

kronor 112,500:

150,000:

10,000:

2,000:

Återstoden av anslaget att jämte behållningen
från föregående budgetår
samt möjligen blivande överskott å
förestående anslagstitlar användas:
till en riksskyttetävling för hela Sverige kronor 10,000:

» riksfältskjritning på skidor.............. » 4,000:

» anordnande av tävlingsskjutningar

för skolungdom........................... » 3,000:

» understöd för ordnande av skjutbanor,
till ersättning för bestyret
för utlåning av gevär samt till
bestridande av sådana av den
frivilliga skytterörelsen föranledda
utgifter, vartill Kungl. Maj:t i
särskilda fall lämnar medgivande » 16,400: ■

Summa

kronor 125,000: —

högstkr. 274,500: —

kronor 33,400: —
kronor 470,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 39

Departementschefen Ilar anfört, att även för nästkommande budgetar
syntes understöd böra beviljas det frivilliga skytteväsendet.

Vad till en början anginge frågan örn tillhandahållande av ammunition
in natura, syntes det departementschefen, att vad arméförvaltningen anfört
rörande önskvärdheten av att under de närmaste åren erhålla hastigare omsättning
uti kronans ammunitionsförråd innebure goda skäl för ett utlämnande
från förråden av ammunition till den frivilliga skytterörelsen för ett
lägre pris än anskaffningspriset. I anslutning till arméförvaltningens föislag
fann departementschefen sig därför böra förorda, att av riksdagen utveikades
medgivande, att under budgetåret 1930/1931 måtte av kronans äldre ammunitionspartier
till de frivilliga skytteföreningarna försäljas intill 5,000,000
skarpa patroner m/94 till ett pris av 5 öre för patron, inklusive hylsa.

Vidkommande det anslagsbelopp, som för nästa budgetår borde stallas till
förfogande för främjandet av det frivilliga skytteväsendet, ansåge departementschefen
sig — under hänvisning till vad i 1929 års statsverksproposition
samt av arméförvaltningen anförts rörande behovet av ökad medelsanvisning
för ordnande av skjutbanor — böra föreslå, att framställning gjordes
hos riksdagen örn anvisande av ett anslag av 500,000 kronor. Departementschefen
förutsatte därvid, att icke någon del av ifrågavarande anslag
komme att tagas i anspråk för understöd åt skyttar i åldern 12—15 år.

Därjämte har, i likhet med vad som tidigare ägt rum, begärts medgivande
att av reservationerna å anslaget utbetala dyrtidstillägg åt viss å skytteförbundens
överstyrelses expedition anställd personal.

Vad till en början beträffar det i motionen I: 73 behandlade spörsmålet
örn anvisande av anslag till främjande av skolungdomens fysiska fostran
under åttonde huvudtiteln i samband med att anslaget till den frivilliga skytterörelsen
skulle utgå ur riksstaten, har utskottet — vid det förhållande att tillräcklig
utredning i denna fråga varken i avseende å användningen av ett
nytt anslag för skolungdomens fysiska fostran eller verkningarna av ett beslut
i sådan riktning föreligger — icke kunnat tillstyrka motionen i denna del.

Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka beviljande av högre anslag
än som utgår för löpande budgetår och tillstyrker alltså herr E. Jonssons
motion I: 42.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej föranlett någon erinran fran utskottets
sida, får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till herr E. Jonssons motion (I: 42) samt mod avslag å herr

J. P. Johanssons motion (I: 73), i vad den avser anslag till
det frivilliga skytteväsendet, till det frivilliga slcytteuäscndets
befrämjande för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 470,000 kronor;

Utskottets

yttrande.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

b) medgiva, att av kronans äldre ammunitionspartier må
till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret 1930/1931
försäljas högst 5,000,000 skarpa patronor m/94 till ett pris av
5 öre för patron, inklusive hylsa;

c) medgiva, att till den vid skytteförbundens överstyrelses
expeditio*n anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,
må från förefintliga reservationer under extra anslaget
till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under år 1930
utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma år
äro eller kunna varda bestämda i fråga örn dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst;

II. att herr J. P. Johanssons förevarande motion (I: 73), i
vad den avser anslag till skolungdomens fysiska fostran, icke
må av riksdagen bifallas.

materialier 21:o) .KunSL MaJ:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att öka ordinarie
och expenser, reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser, nu 540,000 kronor,
[22 ] me<^ ö0,000 kronor till 570,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 183—188
av åberopade statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag beräknades medelsbehovet
under ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser för
budgetåret 1929/1930 till 595,000 kronor. Med hänsyn till å anslaget förefintliga
reservationer upptogs dock anslaget i riksstatsförslaget med allenast

570.000 kronor.

Riksdagen begränsade emellertid medelsanvisningen under anslaget till

540.000 kronor.

Kungl. Majit har den 6 juni 1929 fastställt stat för ifrågavarande anslag.
Enligt denna stat har, jämte anvisningen å riksstaten, ett belopp av 25,000
kronor av förefintliga reservationer disponerats för täckande av medelsbehovet
under anslaget. De sålunda för innevarande budgetår enligt stat
tillgängliga medlen, tillhopa 565,000 kronor, hava fördelats på följande sätt:

Titel I. Expenser vid verte, staber m. fl.

Försvarsdepartementet .......................... kronor 43,000: —

Arméförvaltningen ................................. » 46,250:_

Generalstaben.......................................... » 44,800:_

Generalfälttygmästarens, inspektörens
för artilleriet och artilleristabens

expeditioner.......................................... » 11,400:_

Fortifikationens huvudstation ............... » 8,550: -

Inspektörens för infanteriet expedition » 3,000: —

» » kavalleriet » » 5,050: —

» » trängen » » 1,800: —

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

41

Inspektörens för militärläroverken

expedition ............

kronor

1,800: —

Södra arméfördelningens expedition ..

»

9,540: —

Västra » » ...

»

6,050: —

Östra » » ...

6,000: —

Norra » »

»

5,850: —

Militärbefälhavarens för övre Norrland

expedition.............................................

»

5,000: —

Militärbefälhavarens på Gotland expe-

dition samt Gotlands trupper............

»

12,500: -

Chefens för östra brigaden expedition

»

3,500: —

Kommendantens i Bodens fästning

expedition...........................................

»

6,000: —

Fortifikationsbefälhavarens i Boden

expedition.............................................

»

2,430: —

Platsbefälhavarens i Karlsborg expedi-

tion .....................................................

»

5,900: —

Landstormsexpeditionerna för förhy-rande av expeditionslokaler för Stock-holms södra, västra och östra land-

stormsområden ...................................

»

2,000: —

Intendenturs tabén...................................

»

3,500: -

Intendenturförrådet i Stockholm .........

»

1,800: —

» å Karlsborg............

»

1,800: —

» i Boden ...............

»

1,800: —

Garnisonssjukhuset i Stockholm .........

»

3,500: —

» i Boden..................

»

3,000: -

Till inköp av litteratur för vissa mili-tärattachéer, att fördelas av arméför-

valtningens civila departement .........

»

1,500: - kronor 247,320:

Titel II. Expenser m. m. vid rullföringsexpeditionerna.

Rullföringsexpeditionernas expensanslag, att av arméförvaltningens
civila departement fördelas mellan 78 rullföringsexpeditioner
med..................................................... kronor 81,200: —

Titel III. Expenser vid truppförbanden m.fl.

Infanteriets truppförband med tillhörande
inskrivningsområdesexpeditio ner.

....................................................... kronor 115,750: —

Kavalleriets truppförband .................... » 18,400: —

Artilleriets truppförband med tillhörande
tygverkstäder och skjutfält...... » 40,600: —

Ingenjörtrupperna ................................ » 19,900: —

42

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Trängkårerna ......................................... kronor

Intendenturtrupperna.............................. »

Formationer förutbildning av värnpliktiga
studenter......................................

11,600: —

4,600: —

—_ ‘ ~ kronor 210,850: —

Titel IV. Oförutsedda expensbehov.

För oförutsedda expensbehov samt för centraluppliandling,

att disponeras av arméförvaltningens civila departement » 25,630: —

Summa kronor 565,000: —

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1930/1931 har av
departementschefen i enlighet med av arméförvaltningen därom gjorda framställningar
beräknats på följande sätt.

I fråga örn titel I »Expenser vid verk, staber m. 6.» har föreslagits en
ökning med 3,420 kronor, varav 3,000 kronor avses för underhåll av krigskarteutrustningen
och 420 kronor för bestridande av abonnemangsavgifter
för vissa tjänstetelefoner inom den av generalstaben m. fl. myndigheter disponerade
ämbetsbyggnaden.

Medelsbehovet under titel II »Expenser m. m. vid rullföringsexpeditionerna»
har upptagits med oförändrat belopp.

Beträffande titel III »Expenser vid truppförbanden m. fl.» har föreslagits
en anslagsförhöjning med 1,000 kronor att tillkomma expensanslaget för
Kronobergs regemente.

Vidkommande titel IV »Oförutsedda expensbehov» har densamma för
avrundande av anslagsbeloppet i dess helhet ökats från 25,630 kronor till
26,210 kronor.

I enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna skulle medelsbehovet
under ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser för
budgetåret 1930/1931 beräknas på följande sätt.

Titel I. Expenser vid verk, staber m. fl......................... kronor 250,740: —

» II. » m. m. vid rullföringsexpeditionerna » 81,200: —

» lil. » vid truppförbanden m. fl.................. » 211,850: —

» IV. Oförutsedda expensbehov ................................ » 26,210: —

Summa kronor 570,000: —

Enligt utskottets mening bör anvisningen för budgetåret 1930/1931 kunna
begränsas till 555,000 kronor, vilket dock innebär en ökning i riksstatsanslaget
med 15,000 kronor i jämförelse med anslaget för innevarande år.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, nu 540,000 kronor, med 15,000
kronor till 555,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

43

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer utskottet, General stabens

över att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande siktskarta öv er
budgetår ägt rum, för underhåll av generalstabens översiktskarta Sverige,
över Sverige i skalan 1: 400,000 för budgetåret 1930/1931 anvisa [23.]
ett extra reservationsanslag av 7,400 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för konservering Konservering
av vissa samlingar i krigsarkivet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra samlingar
reservationsanslag av 10,000 kronor. i krigsarkivet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 189 och [24.]
190 av åberopade statsrådsprotokollet.

Riksdagen har för konservering av vissa kart- och aktsamlingar i krigsarkivet
för vart och ett av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

För fortsatt konservering av ifrågavarande samlingar har nu för nästkommande
budgetår äskats ett anslag av 10,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för konservering av vissa samlingar i krigsarkivet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

24:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatta arbeten å verket »Sveriges krig
åren 1611—1648» för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 19,000 kronor.

Verket

»Sveriges krig
åren 1611—
1648».

[25.]

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer utskottet, Krigskollegii

historia.

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande [26 ]
budgetår ägt rum, för utgivande av krigskollegii historia för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

26:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) örn anslag till arméns Mathållning.
mathållning har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet velat [27.]

erinra.

27:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28) att öka ordinarie Munderingsreservationsanslaget
till munderingsutrustning, nu 3,607,500 kronor, med utrustning.
552,500 kronor till 4,160,000 kronor. [28.]

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 199—202.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Kasernutredning,

intendentur -fordon m. m.

[29.]

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning beräknades för
budgetåret 1928/1929 efter ett belopp av 55 öre om dagen för varje man
och 15 öre örn dagen för varje häst och upptogs i riksstaten med 4,440,000
kronor.

På grund av tillgången på persedlar från indragna truppförband ansågs
anslaget kunna för budgetåret 1929/1930 minskas med 484,000 kronor samt
upptogs med tillämpning i övrigt av ovannämnda beräkningsgrunder i riksstaten
för samma budgetår med 3,607,500 kronor.

För budgetåret 1930/1931 har äskats ett belopp av 4,160,000 kronor med
utgångspunkt från en kostnad av 55 öre för manskapstjänstgöringsdag och
15 öre för hästtjänstgöringsdag.

Utskottet vill erinra örn att antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt
manskap och värnpliktiga av innevarande års riksdag fastställts till 7,002,000.
Mot Kungl. Maj:ts beräkning av antalet hästtjänstgöringsdagar har utskottet
intet att erinra liksom ej heller mot det föreslagna beräkningssättet.

Munderingsanslaget bör alltså för budgetåret 1930/1931 beräknas på
följande sätt:

7,002,000 dagar ä 55 öre för man och dag ..................... kronor 3,851,100: —

1,250,795 dagar k 15 öre för häst och dag ..................... » 187,619: 25

Summa kronor 4,038,719: 25

eller i avrundat tal 4,039,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,
nu 3,607,500 kronor, med 431,500 kronor till

4,039,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,270,000
kronor, med 15,000 kronor till 1,285,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 202 och 203.

Medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 har av departementschefen beräknats
på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

45

Kronor.

I. Kasernutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap:
för fast anställt manskap 2 424 000 dagar
» värnpliktiga..... 4 798 000 »

Säger 7 222 000 dagar å 0,07 kr...... 505 540: —

II. Förplägnadsutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap 2 424 000 dagar
» värnpliktiga..... 4 798 000 »

Säger 7 222 000 dagar å 0,05 kr. 361 100: —

Underhållsdagar för hästar:

vid staber m. fl....... 74 095 dagar

» infanteriet...... 222 475 »

» kavalleriet ...... 860 805 »

» artilleriet....... 761560 »

» ingenjörtrupperna . . . 107 315 »

» trängen........ 90 325 »

» intendenturtrupperna ._3 095 »

Säger 2119 670 dagar å 0,oi kr. 21196: 70 382 296-70!

lil. Intendenturfordon........ 235 000: — |

:

:

eller i avrundat tal

IV. Skldmateriel.......... 70 000: —

V- Plonjärmateriel......... 42 000: — j

VI. Signalmateriel ......... 50 000: — I

Säger kr. 1 284 836: 70

1 285 000

På grund av den utav riksdagen vidtagna sänkningen i antalet tjänstgö- utskottets
ringsdagar för värnpliktiga bör medelsbeliovet under titlarna I Kasernutred- yttrande.
ning och II Förplägnadsutredning kunna minskas med 15,400 kronor, respektive
11,000 kronor.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot den verkställda
anslagsberäkningen, bör intendenturanslaget för budgetåret 1930/1931
upptagas med ett belopp av (1,285,000 — 15,400 — 11.000 =) 1,258,000 kronor
eller i avrundat tal 1,259,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,270,000 kronor,
med 11,000 kronor till 1,259,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att öka ordinarie Remontermg.
reservationsanslaget till remontering, nu 320,000 kronor, med 38,000 kronor [31.]
till 358,000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Furagering.

[32.]

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 208 och
209 av åberopade statsrådsprotokollet.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till remontering har
för innevarande budgetår beräknats till i avrundat tal 496,000 kronor. Med
hänsyn till a anslaget förefintliga besparingar har emellertid anslagsbeloppet
å riksstaten nedsatts till 320,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit framlagt följande beräkning
av medelsbehovet under remonteringsanslaget:

Utgifter.

Kronor.

Summa

kronor.

Inköp av remonter.

410 remonter a 1100 kronor . .

451 000

Transport-, rese- och diverse kostnader.

410 remonter å 187 kronor 50 öre ...

76 875

Omkostnader vid depåerna

7 500

—

Å depå störtade remonter.

10 remonter å 1 287 kronor 50 öre . .

12 875

Summa kronor

548 250

—

Inkomster.

Ersättning för utrangerade stamhästar.

Ett beräknat belopp av kronor .

36 000:-

Ersättning för till tJänstehäBtar uttagna stamhästar

10 under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 uttagna hästar
å 1 600 kronor ...

16 000: —

52 000

Återstod kronor

eller i avrundat tal ...

496 250

—

496 000

Med hänsyn till förefintliga reservationer å anslaget har emellertid anvisningen
å riksstaten ansetts kunna begränsas till 358,000 kronor.

Enligt utskottets mening bör, med anledning av att mycket betydande
reservationer förefinnas å anslaget, medelsanvisningen för budgetåret 1930/
1931 kunna inskränkas till 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
remontering, nu 320,000 kronor, med 20,000 kronor till 300,000
kronor.

30:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att öka ordinarie
förslagsanslaget till furagering, nu 3,047,000 kronor, med 10,000 kronor, till

3,057,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 209 och 210.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

47

Kostnaderna för furagering av arméns hästar Lava av arméförvaltningen
och departementschefen beräknats till 1 krona 35 öre för hästunderhållsdag,
vartill komma de för remonterna avsedda särskilda kostnaderna. Enligt denna

beräkning och med utgångspunkt från ett antal underliållsdagar av 2,119,670
har medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 beräknats till 3,057,000 kronor
i enlighet med nedanstående specifikation:

Underhålls-

dagar.

Summa

underhålls-

dagar.

Säger

kronor.

Summa

kronor.

Staber m. fl.

Stamhästar.............

Egna tj änstehästar.........

47 815
26 280

74 095

Truppförbanden.

Infanteriet.

Stamhästar............

Ackordhästar...........

Egna tj änstehästar........

Stamhästar för personal å övergångs-stat ...............

171 185
31 050

5 840

14 400

222 475

Kavalleriet.

Stamhästar............

Ackordhästar...........

Egna tj änstehästar.........

Ersättningsremonter........

Stamhästar för personal å övergångs-stat ...............

806 650
800
32 850
9 945

10 560

860 805

Artilleriet.

Stamhästar............

Lejda hästar och ackordhästar . . .

Egna tjänstehästar.........

Ersättningsremonter........

Stamhästar för personal å övergångs-stat ...............

646 050
103 600
3 285
5 265

3 360

761 560

Ingenjörtrupperna.

Stamhästar............

Lejda hästar och ackordhästar . . .

Ersättningsremonter ........

Stamhästar för personal å övergångs-stat ...............

69 350
34 800
765

2 400

107 315

Trängen.

Stamhästar............

Ackordhästar...........

Ersättningsremonter........

Stamhästar för personal å övergångs-stat ...............

67 160
20 000
765

2 400

90 325

Intendenturtrupperna.

Stamhästar............

Lejda hästar och ackordhästar . . .

1 095

2 000

3 095

2 045 675

Summa underhållsdagar å 1 krona

35 öre

—

2119 670

2 861 554

50

Remontdepåerna.........

—

—

195 000

—

Säger kr.

3 056 554

50

eller i avrundat tal.........

—

—

3 057 000

—

48

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Engångskostnader

för anskaffning
av
motormateriel
för trängen.

[33.]

Anskaffning,
underhåll och
drift av
motorfordon.

[34.]

Med hänsyn till den inträdda sänkningen i priset på havre har utskottet
ansett, att kostnaden för normalrationen bör kunna bestämmas till 1 krona
16 öre i stället för av Kungl. Majit föreslagna 1 krona 26 öre. Härtill
komma i enlighet med Kungl. Marits förslag för »övriga kostnader» 9 öre för
underhållsdag. Furageringsanslaget bör alltså beräknas efter en kostnad av
(1.16 + 0.09=) 1 krona 25 öre för underhållsdag på följande sätt:

2,119,670 liästunderhållsdagar ä 1 krona 25 öre..................... kr. 2,649,587:50

Kostnader vid remontdepåerna............................................... » 195,000: —

S:a kr. 2,844,587: 50

eller i avrundat tal 2,845,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till furagering,
nu 3,047,000 kronor, med 202,000 kronor till 2,845,000
kronor.

31 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 33) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för
anskaffning av motormateriel för trängen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 244,000 kronor.

32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att öka ordinarie
reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, nu

514,000 kronor, med 57,000 kronor till 571,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 214—219
av åberopade statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för anskaffning, underhåll och drift
av motorfordon har i riksstaten från och med budgetåret 1928/1929 varit
uppfört ett särskilt ordinarie reservationsanslag. Detta anslag har för budgetåret
1929/1930 upptagits med 514,000 kronor samt beräknats sålunda:

för nyanskaffning av lastbilar för ekonomikörslor samt av
personbilar och motorcyklar, avsedda för staber och

truppförband m. fl......................................................

kronor

118,000: —

» underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomi-körslor ...........................................................................

81,000: —

» underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber
och truppförband m. fl.............................................

»

50,000: —

» underhåll och drift av i trängens bilkompanier in-gående motorfordon m. m...........................................

»

265,000: -

Summa kronor

514,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 49

Beträffande medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1930/1931
bar arméförvaltningen framlagt följande beräkning:

nyanskaffning av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor,
samt av motorcyklar, tilldelade staber och truppförband

m. il. (74,300 -f 35,250=) i runt tal................................. kronor 109,000: —

underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor
............................................................... > 81,000: —

underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och

truppförband m. il............................................................. » 50,000: —

underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående

motorfordon ........................................................................ » 337,000: —

Summa kronor 577,000: —

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår anslagsposten till ^''anskaffning av lastbilar för ekonomikörslor
samt av motorcyklar, avsedda för staber och truppförband lii. il.,
har jag icke funnit anledning till någon erinran mot den av arméförvaltningen
verkställda beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål.
Anslagsposten synes alltså böra upptagas med 109,000 kronor. Jag vill
emellertid i detta sammanhang framhålla, att det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att, för anställande av försök med träkolsdrivna lastbilar, disponera
medel å ifrågavarande anslagspost för inköp av en eller två dylika bilar.

För underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor, samt
för underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och truppförband
m. il., torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra för nästkommande
budgetår beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller

SI,000 kronor respektive 50,000 kronor.

Vidkommande det av inspektören för trängen uppgjorda, av arméförvaltningen
biträdda förslaget till beräkning av anslagsposten för underhåll och
drift av i trängens bilkompanier ingående motorfordon, hava i den för sådant
ändamål upptagna summan, 337,000 kronor, inberäknats medel till
underhåll och drift av den under nästföregående punkt omförmälda personbilen,
som avses att anskaffas för gemensamt bruk av trängtruppernas ofllcersaspirantskola
och studentkompani samt tränginspektionen. Det synes
mig lämpligt, att drifts- och underhållskostnaderna för nämnda bil även
bestridas av detta anslag. Vad angår kostnader för körkort — för vilket
ändamål i anslagsberäkningen uppförts ett belopp av 6,000 kronor — har
jag inhämtat, att i det förslag till förordning örn motorfordon m. m., som
är avsett att föreläggas innevarande års riksdag, förutsatts, att någon avgift
icke skall utgå för körkort, som utfärdas för förare i militär tjänst. På
grund härav och då jag icke i övrigt har något att erinra mot beräkningen
av ifrågavarande anslagspost, synes densamma böra upptagas med (337,000 —
— 6,000=) 331,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle anslaget till anskaffning, underhåll
och drift av motorfordon för budgetåret 1930/1931 uppgå till (109,000 +
+ 81,000 + 50,000 + 331,000=) 571,000 kronor.»

Mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

I detta sammanhang har emellertid utskottet velat uttala önskvärd B

ihan g till riksdagens protokoll 19->0. 6 sami. 4 helft. (Nr 4.) 999 30 4

Utskottets

yttrande.

50

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Engångskostnader
för
anskaffning
av intendent
turmateriel.

[35.]

Truppför bandens övninqar.

[36.]

heten av att reparationer av försvarsväsendet tillhöriga motorfordon och
andra likartade arbeten i den utsträckning, som lämpligen kan ske, utföras
vid försvarsväsendets egna verkstäder. Jämväl vid användningen av övriga
anslag under försvarshuvudtiteln synes denna regel böra tillämpas, varigenom
en stabilisering i fråga örn arbetsförhållandena kan åstadkommas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till anskaffning,
underhåll och drift av motorfordon, nu 514,000 kronor,
med 57,000 kronor till 571,000 kronor.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

34:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36) att öka ordinarie
reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,675,000 kronor, med

195,000 kronor till 1,870,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer å sid. 219—233 av åberopade statsrådsprotokollet.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens
övningar beräknades i 1928 års statsverksproposition till 1,738,500 kronor.
Med hänsyn till å anslaget förefintliga besparingar begränsades emellertid
anslagsäskandet för budgetåret 1928/1929 till 1,400,000 kronor, vilket belopp
av riksdagen anvisades.

I 1929 års statsverksproposition uppskattades medelsbehovet under anslaget
till 1,885,000 kronor. Riksdagen, som icke ansåg sig böra beräkna
medelsbehovet under detta anslag till högre belopp än 1,675,000 kronor,
upptog anslaget å riksstaten för budgetåret 1929/1930 med nämnda summa.

För budgetåret 1930/1931 har medelsbehovet under ifrågavarande anslag

av departementschefen beräknats sålunda:

Titel I. Hästlega ........................................................... kronor 313,000: —

» II. Befälsövningar................................................ » 116,000: —

» III. Vinterövningar ............................................. » 276,000: —

» IV. Truppförbandens övriga övningar.................. » 1,115,000: —

» V. Frivilliga övningar med landstormen............ » 50,000: —

Summa kronor 1,870,000: —

Under tit. II. Befälsövningar har bland annat beräknats ett belopp av

15,000 kronor för befälskurser i biltjänst för personalen vid såväl trängen
som vissa av de övriga truppslagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

51

Utskottet tiar visserligen funnit en ökning av anslaget påkallad, men synes
denna böra begränsas till 100,000 kronor. Härigenom skulle medelsbehovet
under anslaget komma att utgöra 1,775,000 kronor.

I samband med förevarande anslagsfråga bär utskottet velat framhålla
dels att befälskurserna i biltjänst enligt utskottets mening endast böra omfatta
personal från trängen, dels ock angelägenheten av att vid lejning av
hästar för truppförbandens räkning i största möjliga mån hänvändelse sker
till befintliga lantmannaorganisationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens
övningar, nu 1,675,000 kronor, med 100,000 kronor
till 1,775,000 kronor.

35:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar
med oförändrat belopp, 700,000 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av luftförsvarsövningar för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor.

E. Sjukvård m. m.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att öka ordinarie
reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 528,000 kronor,
med 51,000 kronor till 579,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 234 och 235.

Förevarande anslag har av departementschefen beräknats pa följande sätt:

Utskottets

yttrande.

Fält- och
fälttjänstÖvninqar.

[37.]

Luftförsvars övningar.

[38.]

Sjuk- och
veterinär vård
m. m.

[39.]

52

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I. Sjukvård 1 allmänliet.

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap....... 2 424 000 dagar

» värnpliktiga........... 4 798 000 »

Säger 7 222 000 dagar å 0,035 kr.

II. Sanatorievård åt personal vid armén...........

III. Tandvård........................

IV. Ögonsjukvård och annan specialsjukvård..........

252 770
60 000
30 000
35 000

V. Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlöningsreglementet . 40 000: —

VI. Underhåll och sjukvårdsmaterlel m. m. vid garnisonssjukhnsen 50 000: —

Kronor.

VII. Veterinärvård.

Underhålls dagar för hästar:

vid staber m. fl............ 74 095 dagar

» infanteriet............ 222 475 •>

» kavalleriet............ 860 805 »

» artilleriet ............ 761560 »

» ingenjörtrupperna ........ 107 315 »

» trängen ............. 90 325 »

» intendenturtrupperna....... 3 095 >>

för remonter (å depåerna)....... 201 000 ■■

Säger 2 320 670 dagar å 0,048 kr. lil 392: 16
Säger kr. 579 162:16

eller i avrundat tal.............................

579 000

Utskottets Mot den framlagda anslagsberäkningen har utskottet icke funnit anledning
yttuxnäe. annan erinran än att medelsbehovet under titel I. »Sjukvård i allmän het»

bör med hänsyn till att riksdagen fastställt antalet manskapstjänstgöringsdagar
till 7,002,000 bestämmas till 245,070 kronor och följaktligen
sjukvårdsanslaget i dess helhet till i avrundat tal 572,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
sjuk- och veterinärvård m. m., nu 528,000 kronor, med 44,000
kronor till 572,000 kronor.

Arméns bak- 38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,

teriologiska

laboratorium. att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

[40.] budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för arméns

bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

Frivilliga
sjukvårdsväsendet
i
krig.

[41.]

39:o) Utskottet får i enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 41) hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till befrämjande av det frivilliga sjukvårds -

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 53

väsendet i krig för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

40:o) Med
utskottet,

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) hemställer Engångskostnader
för

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande “»‘sjuk^och
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för an- veterinärskaffning
av sjuk- och veterinärvår dsmateriel för budgetåret ^

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor. L ''J

F. Vapen och ammunition.

41:o) Beträffande Kungl. Majis framställningar under rubriken »Vapen Vapenanslaget
och ammunition» avseende ordinarie vapenanslaget och engångskostnader rtp1'' "j/^ ~i
för anskaffning av artillerimateriel (punkterna 43 och 44) har riksdagen redan ^ J

fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

42:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för underhåll Underhåll av
av och försök med stridsvagnar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra jj’Ld
reservationsanslag av 50,000 kronor. ragnar.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 243 av åberopade statsrådsproto- [45.]
bollet.

För underhåll av och försök med stridsvagnar har för vart och ett av
budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 anvisats ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet upptagits i
kostnadsberäkningarna för 1925 års härordning.

I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för underhåll av och försök med stridsvagnar
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

50,000 kronor.

43:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 46) att för försök med Försök med
infanterikanoner för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag ^anorur''
av 80,000 kronor. Mg n

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 243—245
av åberopade statsrådsprotokollet.

Inspektören för infanteriet hade i skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement
den 28 augusti 1928 framhållit, att vid infanteriet vore en
infanterikanon erforderlig för vissa stridsuppgifter, vid vilkas lösande fält -

54

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

artilleriet icke alltid vore påräkneligt. För sådana ändamål syntes en kulspruta
även av mycket grov kaliber icke vara tillräckligt effektiv. Inspektören
hade därför anhållit, att arméförvaltningens artilleridepartement måtte
gå i författning örn utprövandet av lämplig kanonmateriel samt att medel
begärdes för inköp av åtminstone en dylik försökspjäs med erforderlig
ammunition.

Arméförvaltningen, som tillstyrkte den gjorda framställningen, beräknade
för ifrågavarande materielanskaffning samt för bestridande av övriga med
försöken förenade kostnader ett belopp av 80,000 kronor erforderligt.

I enlighet med arméförvaltningens hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att för försök med infanterikanoner för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor. Detta förslag vann emellertid
ej riksdagens bifall.

I sin skrivelse den 31 augusti 1929 rörande lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår har arméförvaltningen meddelat, att inspektören
för infanteriet hos ämbetsverket ånyo framhållit ovanberörda frågas stora
betydelse för höjandet av infanteriets stridsvärde och därför hemställt, att
frågan måtte föreläggas 1930 års riksdag. Arméförvaltningen, som för egen
del funnit inspektörens framställning synnerligen beaktansvärd, har tillstyrkt
densamma.

I likhet med inspektören för infanteriet har departementschefen ansett,
att det för infanteriets stridsvärde skulle vara av den största betydelse att
äga tillgång på infanterikanoner. Innan någon plan kunde uppgöras för
anskaffning av dylik materiel, måste emellertid vissa försök verkställas för
utrönande av en lämplig modell. Då ett ytterligare anstånd med igångsättandet
av de erforderliga försöken enligt departementschefens uppfattning
vore synnerligen beklagligt, har departementschefen ansett sig böra tillstyrka,
att framställning avlätes till innevarande års riksdag örn anvisande av det
belopp, 80,000 kronor, vartill försökskostnaderna beräknats.

utskottets Med hänsyn till de avsevärda belopp, som för budgetåret 1930/1931 av
jthande. utskottet tillstyrkts för anskaffning av artillerimateriel, anser utskottet anledning
icke föreligga att förorda beviljande av ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av medel för försök
med infanterikanoner icke må av riksdagen bifallas.

Förberedelser 44:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 47) att till förberedelser
bering*™]'' modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel för budgetåret
nyanskaffning 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
aVrimaterieie Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 245—251
f47 1 av åberopade statsrådsprotokollet. I

Motion.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom första kammaren av herr C. G. Hammarskjöld

iStatsutskottets utlåtande Nr 4.

55

väckt motion, nr 104, vari hemställts, att riksdagen matte besluta att till
förberedelser för modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel för
budgetåret 1930—1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 380,000 kronor.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande.

»Av bilaga till 1930 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln sid.

245—251, framgår, att läget i fråga örn dan svenska fältartillerimaterielen är
allvarligt, och att omedelbara åtgärder äro i hög grad påkallade. Det framgår
vidare av arméförvaltningens skrivelse i ärendet, att ämbetsverket ur
sparsamhetssynpunkt endast äskat medel för anställande av oundgängligen
nödvändiga försök.

För ersättning av föråldrad och försliten materiel av detta slag beräknas
icke något årligt anslag. Det är emellertid uppenbart, att även denna materiel
tid efter annan måste förnyas. På grund av de omständigheter, vilka
anföras av arméförvaltningen, är det nödvändigt, att här avsedd modernisering
och nyanskaffning verkställes redan under den närmaste framtiden.

Under sådana förhållanden måste det anses av synnerlig vikt, att förberedelserna
för nämnda modernisering och nyanskaffning under budgetåret
1930—1931 kunna komma till stånd i hela den utsträckning ämbetsverket
föreslagit.»

Sedan arméförvaltningen i skrivelse den 31 augusti 1928 framlagt förslag Kungl. Majds
örn vidtagande av vissa förberedande åtgärder för modernisering och ny- g

anskaffning av fältartillerimateriel till en sammanlagd kostnad av 750,000
kronor, äskade Kungl. Majit såsom anslag för ändamålet för budgetåret
1929 1930 ett belopp av 380,000 kronor. Berörda äskande blev emellertid
icke bifallet av riksdagen.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning örn anvisande för nästkommande
budgetår för ifrågavarande ändamål av erforderliga medel, 380,000
kronor. Med hänsyn till angelägenheten att såvitt möjligt begränsa statsutgifterna
har Kungl. Majit emellertid för nästkommande budgetår för ändamålet
begärt endast 250,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att för närvarande tillstyrka be- utskottets
viljande av medel för nu ifrågavarande ändamål, får hemställa,

att riksdagen må avslå såväl Kungl. Majlis förevarande förslag
som herr C. G. Hammarskjölds ovanberörda motion
(I: 104).

45 o) Kunni. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för anskaffning Signalav
signalmateriel för budgetåret 1930 1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 251 och 252 av åberopade statsrådsprotokollet.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Försök med
viss artillerimateriel.

[49.]

Modernisering
av den
fasta liestyckningen i

Bodens fästning.

[50.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade nästlidet års riksdag för
ifrågavarande ändamål ett anslag å 100,000 kronor, utgörande hälften av det
för anskaffning av här avsedd materiel såsom erforderligt ansedda totalbeloppet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av signalmateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett estra reservationsanslag av 100,000
kronor.

46:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för försök med
viss artillerimateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 252—255 av åberopade statsrådsprotokollet.

För anställande av försök med viss artillerimateriel har riksdagen, på
därom av Kungl. Majit gjorda framställningar, för budgetåret 1927/1928 anvisat
130,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1928/1999 och
1929/1930 100,000 kronor.

Kostnaderna för dylika försök under budgetåret 1930/1931 hava av arméförvaltningen
beräknats till 130,000 kronor.

Medelsanvisningen härför har emellertid av departementschefen ansetts
kunna begränsas till samma belopp, som för innevarande budgetår avsetts
för ändamålet, eller 100,000 kronor. Körande anslagets användning för olika
slag av försök med här ifrågavarande materiel har departementschefen ansett,
att det borde ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela beslut.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för försök med viss artillerimateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor.

47:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 50) att för modernisering
av den fasta bestyckningen i Bodens fästning för budgetåret 1930 1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 256 av åberopade statsrådsprotokollet.
I

I sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen, under hänvisning till vad ämbetsverket
i särskild skrivelse anfört i ämnet, hemställt, att Kungl. Majit måtta

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

57

föreslå riksdagen att för modernisering av vissa i den fasta bestyckningen i
Bodens fästning ingående pjäser å extra stat för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett reservationsanslag å 145,000 kronor.

Departementschefen bar funnit sig böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas
för modernisering av ifrågavarande artilleripjäser. Det av arméförvaltningen
för ändamålet äskade anslaget har emellertid av departementschefen ansetts
kunna fördelas på tre budgetår och medelsanvisningen å riksstaten för budgetåret
1930/1931 begränsas till 40,000 kronor.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke
funnit skäl föreligga att tillstyrka det begärda anslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av medel för modernisering
av den fasta bestyckningen i Bodens fästning icke
må av riksdagen bifallas.

48:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för anskaffning
av laddapparater för Karlsborgs artilleriregemente för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 256 och 257 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffning av laddapparater för Karlsborgs
artilleriregemente för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

49:o) Beträffande Kungl. Majis framställning i fråga örn anslag för elektrifiering
av tygstationen å Karlsborg (punkt 52) har riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

50:o) I fråga örn Kungl. Majis framställning rörande ordinarie reservationsanslaget
till byggnader, övningsfält och skjutbanor (punkt 53) har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Silo) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 54) att för ordnande av
förläggningen vid krigsskolan för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 106,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 261 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottets
yttrande.

Laddapjparaier
för
Karlsborgs
artilleriregemente.

[51.]

Elektrifiering
av tygstationen
d
Karlsborg.

[52.]

Byggnads anslaget.

[53.]

Ordnande av
förläggningen
vid krigsskolan.

[54.]

58

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bilgarage
m. m. för
skånska
trän akaren.

[55.]

Utskottets

yttrande.

Ombyggnad
av en del av
Södra skånska
infanteriregementets
skjutbana
i Ystad.

[56.]

Kostnaderna för ordnande av förläggningen vid krigsskolan hava beräknats
uppgå till 211,000 kronor. För ändamålet har riksdagen för innevarande
budgetår anvisat ett belopp av 105,000 kronor. Det återstående beloppet
106,000 kronor har av Kungl. Maj:t äskats för nästkommande budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för ordnande av förläggningen vid krigsskolan
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 106,000 kronor.

52:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 55) att för uppförande
av bilgarage m. m. för Skånska trängkåren för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 262 och 263 av åberopade statsrådsprotokollet
.

I likhet med vad som tidigare skett för ordnandet av garageutrymme vid
Svea, Göta och Norrlands trängkårer, har Kungl. Majit nu äskat medel för
motsvarande ändamål vid Skånska trängkåren.

I samband med denna fråga har departementschefen anfört följande:

»Beträffande det av 1929 års riksdag anvisade anslaget, 73,000 kronor, till
uppförande av bilgarage m. m. för Göta trängkår får jag i detta sammanhang
meddela, att fråga numera uppkommit att disponera anslaget för inköp
av ett i omedelbar närhet av trängkårens etablissemang beläget markområde,
innehållande cirka 8,000 kvadratmeter, jämte därå uppförda byggnader. Det
bär därvid framhållits såsom förmånligt för kronan, att genom inköp av
denna fastighet, vilken syntes kunna förvärvas för ett billigt pris, stora utrymmen
i nämnda byggnad skulle kunna lämna möjlighet till anordnande i
densamma av ej endast de lokaler, som avsetts skola inrymmas i den till
uppförande föreslagna nybyggnaden, utan jämväl verkstad savdelning, förrådslokaler
och expeditioner ävensom ett synnerligen rymligt kallgarage
m. m.»

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och Ilar ej heller funnit anledning till erinran mot inköp av det utav departementschefen
omförmälda markområdet vid Göta trängkårs etablissemang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av bilgarage m. in. för
Skånska trängkåren för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 53,000 kronor.

53:o) Beträffande Kungl. Majits framställning i fråga örn anslag till ombyggnad
av en del av Södra skånska infanteriregementets skjutbana i Ystad
har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

59

54:o) Utskottet får i enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 57) hemställa,

att riksdagen må för anläggande av en Jculspruteskjutbana
vid Västernorrlands regemente för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

55:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för flyttning av
vissa förrådsbyggnader m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 264 och 265 av åberopade statsrådsprotokollet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1930/1931 gjort framställning örn anvisande av anslag
till flyttning av vissa förrådsbyggnader m. m. samt därvid anfört, att en vid
Svea trängkårs förutvarande kasernetablissemang i Örebro — vilket etablissemang
vore under inredande till sinnesslöanstalt — befintlig förrådsbyggnad
(å en upprättad situationsplan betecknad med XXIII) väl lämpade
sig att uppföras vid samma trängkårs nuvarande kasernetablissemang i Linköping,
där brist rådde på förrådsutrymme för såväl materiel som fordon.
Kostnaderna för ifrågavarande förflyttning hade beräknats uppgå till 27,000
kronor. Vid omändringen av förutvarande Västgöta regementes kasernetablissemang
i Vänersborg till sinnessjukanstalt torde följande byggnader
därstädes, nämligen ett sommarstall, ett ingenjörförråd och en halmbod, icke
komma att erfordras för den blivande sinnessjukanstaltens räkning. Dessa
byggnader lämpade sig väl för flyttning till andra kasernetablissemang inom
västra arméfördelningen. Sommarstallet vore sålunda synnerligen behövligt
vid Göta trängkår, där brist på stallutrymme för ackordhästar förelåge, medan
de båda övriga byggnaderna syntes böra användas för fyllande av bristande
förrådsutrymme vid Livregementets husarer. Kostnaderna för ifrågavarande
frenne byggnaders förflyttning till de nämnda truppförbandens etablissemang
i Skövde hade beräknats uppgå till 18,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts bär arméförvaltningen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till flyttning av vissa förrådsbyggnader
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

I infordrat yttrande har medicinalstyrelsen förklarat sig icke hava något
att erinra mot vad arméförvaltningen i ärendet föreslagit.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet har föredragande departementschefen
funnit sig böra tillstyrka arméförvaltningens förslag örn flyttning
av de ifrågavarande byggnaderna. Gentemot den av ämbetsverket uppgjorda
kostnadsberäkningen, enligt vilken de med byggnadernas flyttning
förenade utgifterna skulle belöpa sig till sammanlagt 45,000 kronor, har departementschefen
icke haft något att erinra.

Utskottet har icke blivit övertygat örn behovet och ändamålsenligheten
av att flytta ovannämnda förrådsbyggnader i Vänersborg till Skövde och Ilar

Anläggande
av en kulspriiteskjutbana
vid
Västernorrlands
regemente• [57.

]

Flyttning av
Assa förrådsbyggnader

m. m.

[58.]

Utskottets

yttrande.

60

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

därför ej ansett sig böra tillstyrka anvisande av det för ändamålet beräknade
beloppet, 18,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet icke funnit anledning till
erinran.

Medelsbehovet bör alltså beräknas till 27,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för flyttning av en förrådsbyggnad m. ni.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 27,000 kronor.

Byggnad för
sjukstall m. m.
vid Göta
artilleriregemente.

[59.]

56:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för uppförande
av en byggnad för sjukstall m. m. vid Göta artilleriregemente för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet för utskottet hänvisa till sid. 265—268
av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan arméförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för
byggnad för sjukstall m. m. vid Göta artilleriregemente och samtidigt lämnat
en redogörelse för behovet av ifrågavarande byggnad, ilar departementschefen
i ärendet anfört följande.

»Av vad arméförvaltningen sålunda anfört synes mig framgå, att det icke
ytterligare bör anstå med tillgodoseendet av behovet utav en nybyggnad för
veterinärtjänsten vid Göta artilleriregemente. Jag har därför ansett mig
böra tillstyrka arméförvaltningens i ämnet framställda förslag. Mot den
verkställda kostnadsberäkningen, enligt vilken för ändamålet skulle erfordras
ett belopp av 125,000 kronor, har jag icke funnit anledning till någon erinran.

Såsom arméförvaltningen framhållit, finnes för bestridandet av ifrågavarande
kostnad redan tillgängligt ett belopp av 37,000 kronor. Nämnda
belopp utgör en del av den ersättning, som Göteborgs stad, på sätt inhämtas
av Kungl. Maj:ts proposition nr 47 till 1923 års riksdag, haft att erlägga
för vissa till staden överlåtna byggnader. Beloppet har jämlikt riksdagens
beslut i ärendet (skrivelse nr 94) tillgodoförts ordinarie byggnadsanslaget
samt särskilt bokförts för att framdeles användas till uppförande av en byggnad
för hästsjukvården vid Göta artilleriregemente. Vidkommande den härutöver
erforderliga summan, 88,000 kronor, torde densamma böra äskas av
riksdagen.»

utskottets Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts föreyttrande.
varan(je förslag, får hemställa,

att riksdagen må för uppförande av en byggnad för sjuks tall
m. m. vid Göta artilleriregemente för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

Ordnande av 57:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 60) att för ordnande av
foriaggmngen förläggningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet för budgetåret
skolan för in- l^oU/lOol anvisa ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

fanterist och
kavalleriet.

[60.]

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

61

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 268—274
av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan Kungl. Majit den 15 november 1928 uppdragit åt arméförvaltningens
fortifiJcationsdepartement att verkställa utredning angående ordnandet av förläggningen
vid infanteriskjutskolan, har fortifikationsdepartementet, efter att
i ärendet hava samrått med chefen för östra arméfördelningen, uti skrivelse
till Kungl. Majit den 31 augusti 1929 framlagt utredning och förslag i
ämnet.

Beträffande behovet av ökade förläggningslokaler m. m. har fortifikationsdepartementet
härvid hänvisat till vad chefen för skjutskolan anfört i särskilda
skrivelser den 5 och den 31 juli 1928.
chefen framställda förslaget örn flyttning av en barack till Rosersberg för
tillgodoseende av behovet utav gymnastiklokal m. m. har fortifikationsdepartementet
uttalat, att förslaget icke syntes lämpligt, utan att denna fråga
borde lösas genom nybyggnad. Fortifikationsdepartementet har ansett, att
för genomförande av 1925 års försvarsordning beträffande infanteriskjutskolan
och de kurser, som avsetts att förläggas till Rosersberg, erfordrades uppförande
därstädes av en kasernbyggnad, en gymnastikbyggnad, ett varmbadhus
med tvättstuga samt en avträdesbyggnad ävensom ombyggnad av kokinrättningen.
Kostnaderna för utförandet av dessa arbeten hava av departementet
approximativt beräknats sålunda:

kasernbyggnad, innehållande expeditions-, föreläsningsoch
mässlokaler i bottenvåningen samt manskapsförläggning
i våningen en trappa upp, ävensom värmeled ningsrum

i källaren........................................................... kronor 161,000

gymnastikbyggnad, även avsedd för praktiska övningar

och förläggning .................................................................. * 77,000

gymnastikapparater.................................................................. * 7,000

varmbadhus jämte tvättstuga ............................................... * 50,000

ombyggnad av kokinrättningen:

fyra nya ånggrytor, potatiskokare och

panna.................... .............................. kronor 25,000: —

nytt pannrum samt diverse övriga
byggnadsarbeten................................ » 10,000: — >,

avträdesbyggnad .................................................. *

yttre ledningar för vatten, avlopp och belysning...............

planering och diverse ........................................................... »

oförutsedda utgifter och ritningar m. m................ >;

35.000

9.000

12.000

6.000
13,000

Summa kronor 370,000

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro de nuvarande förläggningsförhållandena
vid infanteriskjutskolan å Rosersberg i flera hänseenden otili -

62

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

fredsställande. Så är i första rummet fallet med handräckningstruppens
inkvarteringsförhällanden samt beträffande mässlokalerna för underbefäl och
manskap, men bristen på varmbadinrättning för truppen och manskapskökets
ytterst otidsenliga inredning torde även påkalla snara åtgärder. Genom
det av fortifikationsdepartementet framlagda förslaget till nybyggnads- och
ändringsarbeten vid skjutskolan skulle, förutom att de i nyssberörda hänseenden
rådande påtagliga bristerna i fråga örn förläggningen komme att
avhjälpas, även vissa i övrigt framträdande behov av ökade utrymmen,
exempelvis för undervisningsändamål, bliva tillgodosedda. Då de föreslagna
arbetena synas mig ändamålsenliga och torde få anses oundgängligen erforderliga
med hänsyn till den för skolan avsedda organisationen, har jag funnit
mig böra tillstyrka, att desamma komma till utförande.

Kostnaderna för de föreslagna byggnads- och reparationsarbetena hava
av fortifikationsdepartementet beräknats till 370,000 kronor. Mot beräkningen
har jag i huvudsak icke något att erinra. Den för ändamålet erforderliga
medelsanvisningen synes mig böra fördelas på de närmaste tre budgetåren,
och torde beslut nu allenast böra fattas beträffande det anslag, som bör
upptagas å riksstaten för nästkommande budgetår. Detta anslag synes böra
bestämmas till 110,000 kronor.

Såsom riksmarskalksämbetet förutsatt, bör ämbetet i sinom tid beredas
tillfälle att avgiva yttrande såväl i fråga örn valet av platser å Rosersbergs
kungsgårds mark för de avsedda nybyggnaderna som ock angående ritningarna
till nybyggnaderna.»

Utskottet vill erinra örn att riksdagen vid behandlingen av arméns mathållningsanslag
utgått från, att anordningar för individuell utspisning skulle
under budgetåret 1930/1931 vidtagas vid infanteriskjutskolan. Redan av
denna anledning erfordras vissa jämkningar i den framlagda byggnadsplanen.
Härtill kommer, att utskottet under besök vid skolan kommit till den uppfattningen,
att även vissa andra förändringar böra vidtagas i nämnda plan..

Med anledning härav har utskottet under hand från arméförvaltningens
fortifikationsdepartement begärt närmare uppgifter, huru ifrågavarande förändringar
skulle kunna genomföras ävensom kostnaderna härför. Från departementet
har utskottet därefter erhållit följande:

»Ä. P. M. angående förslaget till nya byggnader m. m. för infanteriskjutskolan
å Rosersberg.

På grund av vid besök å Rosersberg av statsutskottets första avdelning
gjorda uttalanden har ny utredning i ärendet utförts å fortifikationsdepartementets
kasernbyrå i samråd med departementets maskin- och värmebyrå,
skolchefen och intendentsdepartementets konsulent.

Resultatet av denna utredning är följande:

Varmbadhuset för manskap och tvättstugan minskas till dimensionerna

15.7 x 8.5 m2.

Gymnastikbyggnaden minskas till dimensionerna 30.5 x 12.4 m2.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

63

Kasernbyggnaden utföres till ungefär samma storlek men får rymma jämväl
furirmässen, som i förra förslaget avsetts skola vara kvar i »värdshuset»
och endast ha ett mindre rum för servering i kasernbyggnaden.

» Värdshuset* avses rymma: sjukavdelningen i nuvarande lokaler; underofficersmäss
i nuvarande furirmässen, varifrån dock ett rum avskiljes för
kokerskan; rum för mässföreståndarinna och 2 mässflickor å n. b. och rum
för köksföreståndarinna och 6 ä 7 st. köksbetjäning i nuvarande underofficersmässen.

Kokinrättningen tillbygges enligt förslag av intendentsdepartementets konsulent
och skolans redogörare, förses med apparatur enligt A. P. M. (bil. 8)
av chefen för maskin- och värmebyrån samt inredes, så att individuell utspisning
kan tillämpas, varjämte matsalen förses med centralvärmeledning.

En mindre proviantbod uppföres; dimensioner 6 X 10 ur.

Kostnadsberäkning:

Kasernbyggnad (bil. 1—3) innehållande expeditions-, föreläsnings- och mässlokaler
(för manskap och furirer) i bottenvåningen, manskapsförläggning
i våningen 1 tr. upp samt rum för värmeledning i källaren, 37.4 X 16.6 X

X 7.5 = 4,600 m3 ä 35:— kr........................................... kronor 161,000: —

Gymnastikbyggnad (bil. 4), även avsedd för praktiska övningar
och förläggning, 30.5 X 12.4 X 7.2 = 2,700 m3

ä 22: — kr.............................................. kronor 59,400: —

Past gymnastikinredning..................... »_6,600: — » 66,000: —

Varmbadhus för manskap och tvättstuga för personal (bil. 5),

15.7 X 8.5 X 4.i = 550 m3 ä 50: — ■ ■ kronor 27,500: —

Grundförstärkning .............................. » 1,500: —

Värme- samt inre vatten-, avlopps- och

elektriska ledningar (incl. hydrofor) » 12,000: — » 41,000: —

Kokinrättningen omändras och tillbygges enligt förslag
av intendentsdepartementets konsulent och skolans

redogörare (bil. 6 och 7)..................... kronor 20,000: —

och förses med apparatur enligt Ä.

P. M. av chefen för maskin- och

värmebyrån (bil. 8) .......................... » 35,000: —

Proviantbod, 10 X 6 X 3.4 = 200 ä 30: — kr.....................

»Värdshuset* omändringsarbeten enl. bil. 9 och 10 ........

Avträdesbyggnad, 10.5 X 5 X 3.i = 165 ä 30: — kr..........

Yttre ledningar för vatten, avlopp och belysning ............

Planering .................................................................................

Oförutsedda utgifter och ritningar m. m............................

55.000
6,000
5,000

5.000

12.000

6.000
13,000

Summa kronor 370,000

Stockholm den 24 april 1930.

Gunnar Fock.

64

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Äng- och
värmecentral
tn. m. vid
Bodens
artilleriregemente.

[61.]

Centraluppvärmning

i vissa
bostadsbyggnader
i
Boden.
[62.]

De sålanda angivna ändringarna i byggnadsplan, vilka icke föranleda
ökning av totalkostnaderna, har utskottet funnit sig böra förorda. Då utskottet
alltså ansett, att sistnämnda plan bör godkännas, har utskottet, som
funnit att medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 ej behöver upptagas till
högre belopp än som av Kungl. Majit föreslagits eller 110,000 kronor, dock
velat framhålla, att den omständigheten, att ej nu hela det för byggnadsplanens
realiserande erforderliga beloppet, 370,000 kronor, ställes till förfogande,
ej bör utgöra hinder för igångsättandet och förberedandet av samtliga
sådana byggnadsarbeten, som i första hand böra komma till utförande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ordnande enligt av utskottet förordad
plan av förläggningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 110,000 kronor.

58:o) Beträffande Kungl. Majits framställning (punkt 61) örn anslag till
äng- och värmecentral m. m. vid Bodens artilleriregemente har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

59:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 62) att för anordnande
av centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275 och 276 av åberopade statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Majit i statsverkspropositionerna till 1927, 1928
och 1929 års riksdagar gjorda framställningar har riksdagen för anordnande
av centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden för vart och ett
av budgetåren 1927/1928, 1928 1929 och 1929 1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att — sedan 1928 och 1929 års riksdagar
för här ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 80,000 kronor — för
täckandet av det återstående medelsbehovet för anordnande av centraluppvärmning
i sådana Bodens garnison tillhörande bostadshus, för vilka dylik
uppvärmning kunde anses vara ur hälsosynpunkt verkligt behövlig, krävdes
ytterligare ett belopp av 142,500 kronor. Härav har arméförvaltningen för
det närmaste budgetåret begärt 40,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Majit
äskats för ändamålet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anordnande av centraluppvärmning i
vissa bostadsbyggnader i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 65

60:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 63) att för utförande Fortifikaav
vissa fortifikatoriska anordningar i Boden för budgetåret 1930/1931 an- torska

. . ° ° '' anordningar

visa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor. i Boden.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 276 och 277 av åberopade stats- [63.]
rådsprotokollet.

Arméförvaltningen har angivit kostnaderna för utförandet av här avsedda
anordningar i Boden till 327,500 kronor, varav ämbetsverket för budgetåret
1929/1930 begärde ett belopp av 193,000 kronor. Medelsanvisningen för berörda
ändamål syntes departementschefen emellertid kunna för nämnda
budgetår begränsas till 45,000 kronor, vilket belopp blev på därom av Kungl.

Maj: t gjord framställning av riksdagen beviljat.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att till fortifikatoriska anordningar i
Boden måtte för budgetåret 1930/1931 anvisas återstoden av det utav ämbetsverket
för innevarande budgetår begärda beloppet eller (193,000 — 45,000 =)

148,000 kronor.

Kungl. Majit har för nästkommande budgetår äskat ett belopp av 45,000
kronor för ändamålet.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för utförande av vissa fortifikatoriska anordningar
i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

61 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 64) i fråga örn anslag
till elektrifiering av vissa befästningar i Boden har riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Elektrifiering
av vissa
befästningar
i Boden.

[64.]

62:o) Kungl. Majit har föreslaget riksdagen (punkt 65) att för anläggande Järnvägsspår
av ett järnvägsspår i Tingstäde för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra 1 Tin9st“dereservationsanslag
av 5,400 kronor. [65.]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 277 och 278 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl. Majits förslag avser anläggande av ett järnvägsspår till vissa
förrådsbyggnader i Tingstäde.

I enlighet med Kungl. Majits förslag får utskottet, som tagit del av de
till ärendet hörande handlingar, hemställa,

att riksdagen må för anläggande av ett järnvägsspår i Tingstäde
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

999 30 5

66

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Försök med
ny ingenjörmat
eriel.

[67.]

Engångskostnader

för anskaffning
av
ingenjörmat
eriel.

[68.]

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till forsöle med ny ingmjörmateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor.

64:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 155,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 280—282
av åberopade statsrådsprotokollet.

I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen hava upptagits vissa
engångskostnader för materielanskaffning. Ifrågavarande kostnader avses att
fördelas på en period av 10 år. Bland den till anskaffning avsedda materielen
ingår följande ingenjörmateriel till nedan angivna kostnadsbelopp:

radiomateriel..................................................................... kronor 700,000: —

tung pontonmateriel........................................................... » 250,000: —

diverse fortifikationsmateriel ............................................ » 270,000: —

Summa kronor 1,220,000: —.

För vart och ett av budgetåren 1926/1927, 1927/1928 och 1928/1929 har
riksdagen för anskaffning’ av här avsedd materiel anvisat en tiondedel av
berörda totalbelopp eller 122,000 kronor för budgetår.

I sin skrivelse den 31 augusti 1928 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1929/1930 hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av ingenjörmateriel för nämnda budgetår anvisa ett extra reservationsanslag
av 503,200 kronor.

Medelsanvisningen för ändamålet syntes emellertid departementschefen
kunna begränsas till 166,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Majit äskades.
Riksdagen ansåg sig emellertid icke böra anvisa högre belopp för ändamålet
än som för det då löpande budgetåret utginge eller 122,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu — under åberopande av vad ämbetsverkets
fortifikationsdepartement uti särskild skrivelse den 28 augusti 1929 i ämnet
anfört — hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 234,000 kronor. Av
denna summa har ett belopp av 188,000 kronor beräknats för anskaffning
av radiomateriel, medan återstående 46,000 kronor avsetts för anskaffning
av diverse fortifikationsmateriel.

Departementschefen har i anledning av arméförvaltningens förenämnda
framställning anfört följande:

»Såsom redan nämnts, grundades arméförvaltningens anslagsäskande för
budgetåret 1929/1930 i fråga om radiomaterielen på en anskaffningsplan av
större omfattning än den för 1925 års riksdag framlagda planen för anskaffning

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

67

av radiomateriel. Enligt vad i ärendet upplysts, är emellertid den ifrågavarande
nya planen för närvarande föremål för revidering. I avvaktan på resultatet
av den sålunda pågående utredningen synes mig medelsanvisningen för
nästkommande budgetår böra allenast avse den för övningsändamål oundgängligen
erforderliga anskaffningen av dylik materiel. Jag har funnit mig
i sådant hänseende böra föreslå anvisande av ett belopp av 109,000 kronor.
Härtill bör läggas den av arméförvaltningen för anskaffning av diverse fortifikationsmateriel
äskade summan, 46,000 kronor. Sammanlagda anslagsbeloppet
för bestridande av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel
skulle således utgöra 155,000 kronor.

Jag förutsätter, att, liksom tidigare varit fallet, det får ankomma på Kungl.
Majit att framdeles meddela beslut beträffande anslagets disponerande för
olika slag av här avsedd ingenjörmateriel.

Rörande den närmare innebörden av detta ärende torde riksdagens vederbörande
utskott erhålla kännedom genom de handlingar, som tillhandahållas
utskottet.»

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, har icke
ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp än som utgår för innevarande
budgetår eller 122,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av ingenjörmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.

65:o) Under erinran att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
belopp av 7,000 kronor för arméns brevduveväsende, får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Marits under punkt 69 framställda förslag hemställa,

att riksdagen må till arméns brevduveväsende för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till fortifikationsdepartementets åtgärder för
industriens krigsorganisation för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 21,000 kronor.

H. Diverse.

67:o) Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag (punkt 71) hemställer
utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för rustning och rotering, nu 340,000 kronor, med

15,000 kronor, till 325,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Arméns

brevduve väsende.

[69.]

Fortifikationsdepartementets
åtgärder
för
industriens
krigs orqanisation.

[70.]

Ersättning
för rustning
och rotering.

[71.]

68

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Semester åt
vid laniförsvaret

anställda
arbetare

[73.]

Utskottets

yttrande.

68:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 73) att upptaga ordinarie
förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare
med oförändrat belopp, 160,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 284.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm
väckt motion (nr 313), bland annat, hemställts, att riksdagen må besluta,
att arbetare vid försvarsväsendet skola åtnjuta semester efter de grunder,
som äro fastställda för extra-ordinarie befattningshavare i statens tjänst,
samt för detta ändamål bland annat höja det av Kungl. Majit i proposition
nr 1 angående fjärde huvudtiteln äskade anslaget under punkt 73 med

160,000 kronor till 320,000 kronor.

I fråga
utskottet hänvisa till motionen.

Ordinarie förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda
arbetare har i riksstaten för vart och ett av budgetåren 1926/1927, 1927/1928,
1928/1929 och 1929/1930 upptagits med 160,000 kronor.

Arméförvaltningen har anfört, att å anslaget för budgetåret 1928/1929
uppstått en brist å 33,992 kronor 57 öre, vilken siffra vid jämförelse med
bristen för budgetåret 1927/1928 innebure en utgiftsminskning å anslaget
med omkring 7,000 kronor. Med hänsyn härtill och då intill ingången av
nästa budgetår den i samband med 1925 års härordning avsedda minskningen
i arbetarantalet vid lantförsvaret kunde antagas hava blivit verkställd
i så stor utsträckning, att under samma budgetår det hittills beräknade anslagsbeloppet
i huvudsak komme att motsvara behovet, ansåge arméförvaltningen
något skäl till ändring av anslagets belopp icke föreligga.

Under åberopande av vad arméförvaltningen sålunda anfört har departementschefen
funnit sig böra föreslå, att anslaget till semester åt vid lantförsvaret
anställda arbetare i riksstaten för budgetåret 1930,1931 upptages
med oförändrat belopp, 160,000 kronor.

Utskottet vill erinra örn, att utskottet vid föregående års riksdag avstyrkte
en av samme motionär då gjord liknande framställning under uttalande
av, att utskottet förutsatte, att, därest så skulle erfordras, de av
motionären upptagna spörsmålen bleve föremål för Kungl. Majits behandling.
Motionen blev av riksdagen avslagen.

Då några nya skäl, som skulle kunna föranleda utskottet att nu intaga
en annan ståndpunkt, icke tillkommit, anser sig utskottet, under åberopande
av sitt ovan angivna tidigare uttalande, icke kunna tillstyrka föreliggande
motion. Dock har utskottet velat uttala, att enligt utskottets mening anledning
synes föreligga att taga under övervägande, huruvida icke föreskrifterna
örn semester för försvarsväsendets arbetare kunna bättre än nu är fallet
anpassas efter vederbörandes anställningstid och tjänsteålder.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

69

Mot Kungl. Maj:ts förslag Ilar utskottet icke funnit anledning till erinran
och utskottet får alltså under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Anderssons i Stockholm motion II: 313, i
vad den avser förevarande anslag, upptaga ordinarie förslagsanslaget
till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare
med oförändrat belopp, 160,000 kronor.

69:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) örn anvisande av medel
för ersättning åt vissa städer vill utskottet erinra örn, att riksdagen, i avseende
å ersättning till staden Västerås, redan fattat beslut. Beträffande
åter framställningen örn ersättning till staden Lund har utlåtande avgivits
till riksdagen; varom utskottet velat härigenom

erinra.

70:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för förflyttning
av viss armémateriél m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 37,000 kronor.

71:o) Rörande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) i avseende å anslag till
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret har riksdagen redan
fattat beslut, varom utskottet velat härigenom

erinra.

IV. SJÖFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

72:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att dels godkänna vid statsråds]
uotokollet fogat förslag till stat för marinförvaltningen, att tillämpas
under budgetåret 1930/1931, dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till
marinförvaltningen, nu 260,370 kronor, med 6,612 kronor till 253,7o8 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 287 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen har i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 upptagits med ett belopp av 260,370 kronor. I

I anslutning till den ställning, som utskottet intagit till frågan rörande
omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning, torde den för
marinförvaltningen för innevarande budgetår gällande staten böra äga fort -

Ersättning
till vissa
städer.

[74.]

Förflyttning
av viss armémateriel
m. m.

[75.]

Dyrtids tillägg.

[76.]

Marin förvaltningen.

[77.]

Utskottets

yttrande.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

satt tillämpning under nästföljande budgetår, dock med iakttagande av den
ändringen att en av de å övergångsstat uppförda befattningarna i lönegraden
B 21 utgår ur staten. Utskottet vill därjämte uttala sin förväntan,
att befattningen som amiralitetsråd tillsvidare icke besättes med ordinarie
innehavare utan allenast på förordnande.

Utskottet bär låtit uppgöra nytt förslag till stat för marinförvaltningen
(Bil. M), slutande å 253,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vid detta utlåtande såsom bilaga M fogade förslag
till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1930/1931;

b) minska ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen,
nu 260,370 kronor, med 7,170 kronor till 253,200 kronor.

Avlöning 73:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att

Vid kårer "och dels godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för

stater m. fl. flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kust[78.
] artilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och
flottans poliskår m. fl., vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus
i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor och skeppsgosseskolorna,
att gälla under budgetåret 1930/1931,

dels godkänna de i en vid berörda protokoll fogad »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer
och stater m. fl., nu 10,770,000 kronor med 730,000 kronor till 11,500,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 287—304
av åberopade statsrådsprotokollet, I

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 har sjöförsvarets avlöningsanslag
upptagits med 10,770,000 kronor.

Till grund för beräkningen av utgifterna under anslaget till avlöning till
personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1930/1931 har lagts motsvarande
beräkning för föregående budgetår, vilken slutade å ett belopp av
11,617,563 kronor.

Nämnda summa har nu ansetts böra ökas med ett belopp av förslagsvis

100,000 kronor för bestridande av merkostnader för manskap, som även
under nästkommande budgetår eller del därav bomme att åtnjuta avlöning

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

71

enligt äldre avlöningsbestämmelser. Å andra sidan Ilar föreslagits minskning
dels med 125,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder,
dels ock med 94,000 kronor, i anledning av att ett visst antal
löner för högbåtsmän kunde förutsättas av olika anledningar komma att
bliva vakanta.

Beräkningen komme alltså att utvisa ett anslagsbehov för budgetåret
1930/1931 av (11,617,563 + 100,000 — (125,000 + 94,000)=) 11,498,563 kronor
eller, i runt tal, 11,500,000 kronor.

Med erinran örn att de verkliga utgifterna å anslaget under en följd av
år avsevärt överstigit de i riksstaten upptagna beloppen, anbefallde Kungl.
Maj:t genom brev den 14 juni 1929 marinförvaltningen att verkställa utredning
och framlägga förslag beträffande de grunder för beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, som borde tillämpas i syfte att ernå
bästa möjliga överensstämmelse mellan det å anslaget upptagna beloppet
och utgiftsbelastningen.

I det av marinförvaltningen framlagda förslaget, som tillstyrkts av departementschefen,
har för lönekostnadernas uppskattande för vissa gruppei
av den sjömilitära personalen ifragasatts förändrade beräkningsgilindel,
varigenom åstadkommits ett mot de verkliga utgifterna för ifrågavarande
ändamål bättre svarande resultat än med hittills tillämpade beräkningsgrunder.

Beträffande staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och
skeppsgossekår har, i anslutning till 1925 ars beslut att underofficerare av
av 3:e graden vid flottan skola i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler,
föreslagits, att antalet flaggkorpralsbeställningar ökas till 134, under det att
antalet underofficersbeställningar av 3:e graden bör minskas till 206.

Enligt 11 § i gällande avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid
försvarsväsendet äger, bland andra, flaggkorpral, korpral (högbåtsman) samt
till 1. klass sjöman eller 1. klass kustartillerist uppflyttad menig vid marinen
att under vissa villkor åtnjuta årligt hyresbidrag enligt i nämnda paragraf
närmare angivna grunder.

Med erinran örn att mer än 500 befattningshavare vid flottan för närvarande
vore i åtnjutande av hyresbidrag, bär departementschefen föreslagit,
att det för ändamålet för innevarande budgetår beräknade anslaget, 48,000
kronor, liöjes till 140,000 kronor.

Slutligen har föreslagits, att den å förevarande stat upptagna anslagsposten
till inkvarteringsersättning åt manskap vid flottan matte upptagas
med ett till 47,800 kronor förhöjt belopp.

Med avseende å staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl. har antalet flaggkorpralsbeställningar för nästkommande budgetår
ökats med 1 eller från 19 till 20. Antalet beställningar för underofficerare
av 3:e graden har i staten upptagits med 39.

Vidare har den å förevarande stat upptagna anslagsposten till hyresbidrag
åt manskap vid kustartilleriet ökats från 14,400 kronor till 28,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

72 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Under rubriken »Vid marinstaben anställd personal» bar departementschefen
med anledning av ett ritav chefen för marinstaben framställt förslag
örn inrättandet av en sjökrigshistorisk avdelning föreslagit, att å nu förevarande
stat uppföras två arvoden, det ena å 3,180 kronor för en officer —
pensionerad eller eljest tillhörande reserven — avsedd såsom ledare av sjökrigshistoriska
forskningsarbeten, och det andra å 2,400 kronor för en sjökrigsarkivarie.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för vid flottans sjukhus
i Karlskrona anställd personal slutar å ett belopp av 46,000 kronor. Marinförvaltningen
har nu föreslagit dels en uppdelning av den under staten upptagna
anvisningen till avlöning åt icke-ordinarie personal i tre poster, dels
ock en höjning av staten till 47,300 kronor. Emot marinförvaltningens förslag
har departementschefen icke gjort någon erinran.

Beträffande under rubriken »Undervisningsverken» upptagna stater för
sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och skeppsgosseskolorna hava föreslagits
vissa mindre ändringar.

För avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner
är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av högst 60,000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt ett av marinförvaltningen framställt
förslag örn dels en uppdelning av anslaget i ett flertal poster, dels ock en
höjning av detsamma till 61,000 kronor.

I de i förteckningen under rubriken A upptagna arvodesbeloppen hava
ifrågasatts vissa ändringar.

I enlighet med marinförvaltningens förslag hava sålunda upptagits tre
arvodesbelopp å 48 kronor till en uppbördsman vid var och en av matinrättningarna
vid Siarö- och Ängsholmsforten och batterivärn Torsberg.
Vidare har föreslagits, att för den såsom tillsyningsman å Älvsborgsön placerade
underofficeren uppföres ett arvode av 600 kronor.

Departementschefen har härefter berört frågan örn visst manskaps vid
marinen kvarstående å äldre löneplaner. Med erinran örn att en viss kategori
manskap åtnjöte avlöning enligt de i 1921 års manskapsavlöningsreglemente
respektive kungörelsen den 9 juni 1922 intagna löneplaner samt att tillämpningen
av dessa avlöningsbestämmelser icke kunde beräknas hava helt upphört
förrän år 1960 har departementschefen i syfte att påskynda ifrågavarade
manskaps inordnande under för fast anställt manskap i allmänhet gällande
löneplaner ifrågasatt, huruvida icke i vederbörlig ordning borde verkställas
uppsägning av det manskap, som anställts före den 1 juli 1923 utan att sedermera
hava fått sin anställningstid förlängd genom tecknande av nytt kontrakt.

Beträffande till en början sättet för lönekostnadernas uppskattande, har
utskottet ansett sig böra lämna utan erinran vad departementschefen i sådant
hänseende anfört och föreslagit.

På grund av utskottets ställning till Kungl. Maj:ts förslag rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning torde ändring i
vissa av de av Kungl. Majit framlagda personalstaterna böra komma till

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

73

stånd. A staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskar oell
skeppsgossekår böra sålunda utgå befattningen såsom chef för marinen
och anslagsposten å 1,200 kronor till arvode åt beställningshavare, som,
utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att uppehålla stationsbefälhavarämbetet
i Stockholm, varjämte flaggmansbeställningarna böra ökas från 4
till 5 och beställningarna för kommendörkaptener av 1. graden minskas från
18 till 17. A staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl. torde benämningen chef för kustartilleriet böra kvarstå. Från
staten för vid marinstaben anställd personal torde en beräknad arvodesbefattning
för en pensionerad officer, avsedd såsom expeditionsofficer, böra utgå.

Kungl. Majit har i förevarande sammanhang till behandling upptagit
frågan om inrättandet av en sjökrigshistorisk avdelning inom marinstaben.
Departementschefen Ilar i detta ärende uttalat, att, med hänsyn till det sjökrigshistoriska
forskningsarbetets betydelse ej allenast för marinstabens egen
verksamhet och sjöofficerarnas utbildning utan jämväl för kännedomen i allmänhet
örn vårt fäderneslands historia, departementschefen ansåge det vara
angeläget, att det rika källmaterial, som förefunnes dels i flottans arkiv, dels
i riksarkivet, dit flottans äldre arkivalier numera överflyttats, bleve någorlunda
systematiskt bearbetat. För detta ändamål har nu enligt Kungl. Majits
förslag särskild personal avsetts att anställas, i det att å staten för vid
marinstaben anställd personal uppförts två arvoden, det ena å 3,180 kronor
för en officer — pensionerad eller eljest tillhörande reserven — såsom
ledare av de sjökrigshistoriska arbetena och det andra å 2,400 kronor fölen
sjökrigsarkivarie.

Utskottet — som ingalunda underskattar den sjökrigshistoriska forskningens
betydelse för den sjömilitära utbildningen — har emellertid vid sin
granskning av det förevarande förslaget blivit i viss mån tveksamt i avseende
å frågan, huruvida icke ifrågavarande forskningsarbeten böra ställas i
samband med övrig krigshistorisk och allmän historisk forskning. Ändamålsenligheten
och möjligheterna av en sådan inriktning med åtföljande
koncentrering av det krigshistoriska forskningsarbetet har utskottet ansett
böra tagas under ingående omprövning. På grund av denna utskottets uppfattning
har utskottet funnit sig icke nu böra tillstyrka Kungl. Majits förslag
örn uppförande å förevarande stat av de ifrågasatta arvodesbefattningarna.
Utskottet vill emellertid framhålla, att, därest något mindre belopp skulle
visa sig erforderligt för avlönande av särskild personal för vissa sjökrigshistoriska
forskningar, Kungl. Majit tillsvidare torde kunna anvisa detta
från till Kungl. Majits förfogande stående medel.

Utöver vad utskottet ovan yttrat, föranleda Kungl. Majits förslag till personalstater
eller vad i samband därmed förekommit icke till någon erinran
från utskottets sida. Utskottet har, med hänsyn till vad utskottet förut uttalat,
låtit uppgöra förslag till nya stater för flottans officerskår, underofficerskår,
sjöman skår och skeppsgossekår, för kustartilleriets officerskår, underofficerskår
och manskap m. fl. samt för vid marinstaben anställd personal
(Bil. N—P vid detta utlåtande).

74

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Vidkommande beräkningen av de å avlöningsanslaget under punkterna
B—K upptagna särskilda anslagsposterna har Kungl. Maj:ts förslag icke
givit anledning till något särskilt uttalande från utskottets sida.

Departementschefen har slutligen berört frågan örn visst manskaps vid
marinen kvarstående å äldre löneplaner och därvid påvisat, hurusom tilllämpningen
av de äldre avlöningsbestämmelserna på en del av marinens
manskap medförde betydande merkostnader, vilka, därest icke särskilda åtgärder
vidtoges, för en avsevärd tid framåt komme att belasta marinens
avlöningsan slag. Utskottet har likväl ansett, att någon åtgärd i anledning
härav i den av departementschefen antydda riktningen ej bör vidtagas,
alldenstund utskottet förutsätter, att ifrågavarande förhållanden komma att
beaktas vid förestående utarbetande av nytt manskapsavlöningsreglemente.

Kungl. Maj:ts beräkning över samtliga utgifter från anslaget till avlöning
till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1930/1931 slutar å
ett belopp av 11,498,563 kronor, vilket avrundats till 11,500,000 kronor. Vad
utskottet ovan föreslagit i anledning av vissa av Kungl. Maj:t framlagda
organisationsförslag medför en sänkning av anslaget med i runt tal 19,000
kronor, men å andra sidan orsakar utskottets ställning till frågan örn tilllämpningen
av de äldre avlöningsbestämmelserna på visst manskap vid
marinen en merkostnad å anslaget, som uppskattats till 40,000 kronor. Detta
synes emellertid icke böra föranleda någon ändring av anslagets utav Kungl.
Majit angivna belopp.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1930 fogade, såsom bilagorna nr 62 och 64—69
betecknade staterna för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans
poliskår m. fl., vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal,
sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor och skeppsgosseskolorna,
att gälla under budgetåret 1930/1931, samt

de vid detta utlåtande fogade, såsom bilagorna N—P betecknade
staterna för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår
och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår
och manskap m. fl. samt vid marinstaben anställd
personal, att gälla under budgetåret 1930/1931;

b) godkänna de i en vid samma statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.»
upptagna arvoden,

c) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl., nu 10,770,000 kronor, med 730,000
kronor till 11,500,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

75

74:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bestridande
av kostnaderna för avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl. vid
marinen för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 306 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom under motsvarande anslag för lantförsvaret punkt 7 :o) omförmälts,
bär uti en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm väckt
motion, nr 23, hemställts, att riksdagen må besluta, att bestämmelserna i
kungl, kungörelsen den 15 januari 1926 angående avskedsersättning och förtidspension
åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen skola
gälla intill den 30 juni 1931, dock att de fall, då avskedsersättning eller
förtidspension skola utgå, böra prövas av Kungl. Majit.

I fråga örn det motionsvis framställda yrkandet rörande utsträckning av
giltighetstiden för kungörelsen den 15 januari 1926 angående avskedsersättning
och förtidspension åt övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
till den 1 juli 1931 får utskottet hänvisa till vad utskottet under punkt 7:o)
här ovan anfört och hemställt. För marinens vidkommande har utskottet
icke ansett någon ökning av förevarande anslag erforderlig till följd av
utsträckningen av kungörelsens giltighetstid.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framlagda anslagsäskande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning
åt övertaliga månadslönare
getåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000
kronor.

75:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 81) att öka ordinarie
förslagsanslaget till rekryteringskostnader, nu 70,000 kronor, nied 20,000
kronor till 90,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 306—307 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till rekryteringskostnader har i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 upptagits med 70,000 kronor.

Den av Kungl. Majit äskade förhöjningen av förevarande anslag är föranledd
därav, att anslaget visat sig otillräckligt för sitt ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till rekryteringskostnader,
nu 70,000 kronor, med 20,000 kronor till 90,000
kronor.

Av sletås er sätt
ning åt över
tålig amånads
lånare m. ftrid
marinen.

[80.]

Motion•

Utskottets
yttrande.

Rekryterings

kostnader.

[81.]

Utskottets

yttrande.

Marinens

reservstat.

[82.]

De värnpliktigas

avlöning.

[84.]

Motioner.

70 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet,

att riksdagen ina

a) godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1930 fogat förslag till stat för marinens reservstat
att gälla för budgetåret 1930/1931,

b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under
budgetåret 1930/1931 avgår från reservstat, må under sin återstående
livstid uppbära pension av statsmedel med i berörda
statsrådsprotokoll omförmälda kungörelse den 18 juni 1925
(nr 290) angivna belopp,

e) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till marinens reservstat med oförändrat belopp

58,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

77:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 84) att öka ordinarie
förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 483,000 kronor, med 14,000
kronor till 497,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 309 och
310 av åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom omnämnts under punkt 14:o) här ovan, har dels i tvenne likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 41) av herr C. Thorén
rn. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 66) av herr E. Björnberg,
föreslagits, att värnpliktiga studenter och likställda under den tid de tjänstgöra
såsom underbefäl erhålla samma dagavlöning som fast anställt manskap
i motsvarande grad har i begynnelselön;

dels ock uti en av herr O. Ollman m. fl. inom andra kammaren väckt
motion (nr 50) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att värnpliktig skall
under tjänstgöringstiden erhålla ett penningbidrag av 1 krona per dag vid
tjänstgöring på förläggningsorten och en krona och femtio öre vid tjänstgöring
i fält och till sjöss, samt att dessutom till värnpliktig, som är familjeförsörjare
eller på annat sätt försörjningspliktig, skall utgå familjebidrag till
hustru eller av den värnpliktige beroende föräldrar med, per dag räknat:

i ortsgrupp I 2 kronor 35 öre; i ortsgrupp II 2 kronor 70 öre; i örtsgrupp
III 3 kronor 5 öre; i ortsgrupp IY 3 kronor 40 öre; i ortsgrupp V
3 kronor 75 öre, samt för varje barn, eller annan person, vilken den värnpliktige
har att försörja: i ortsgrupp I 50 öre; i ortsgrupp II 60 öre; i ortsgrupp
III 70 öre; i ortsgrupp IV 80 öre; i ortsgrupp Y 90 öre.

Ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning är i riksstaten
för innevarande budgetår upjjtaget med ett belopp av 483,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

77

Anslaget har beräknats sålunda:

Penningbidrag ........................................................................ kronor 482,850: —

Avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet......... »_600: -

Summa kronor 483,450: —

eller, i avrundat tal, 483,000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 har beräknats till 497,000 kronor
med utgångspunkt från nedan intagna sammanställning av antalet tjänstgöringsdagar: -

Antal tjänstgörings-dagar

Samma

tj änstgöringsdagar

nied penningbidrag

för

för

ä 50 öre.

ä 1 krona.

värn-

pliktiga.

kadetter
m. fl.

Flottan.

Värnpliktiga i linjetjänst..............

Ersättningsreserv . . ................

Kadetter m. fl....................

312 700
62 000

4 000

131 200

22 500

443 900
62 000

26 500

Summa

378 700

153 700

505 900

26 500

Till följd av hemförlovning beräknas avgå......

—

1000

1000

—

Säger för flottan

878 700

152 700

504 900

26 500

Kustartilleriet.

Värnpliktiga i linjetjänst..............

Ersättningsreserv..................

Värnpliktiga studenter...............

Kadetter......................

100 600
94 000

6 100

3 600

42 200

5 200

4 900

142 800
94 000
11300

8 500

Säger för kustartilleriet

204 300

52 300

248 100

8 500

Sammanlagt antal tjänstgöringsdagar

583000

205 000

753 000

35 000

788

000

788 000

Penningbidragen hava beräknats till sammanlagt 496,500 kronor, vartill
komma 600 kronor för avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet.

Anslaget har avrundats till 497,000 kronor.

Den verkställda beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för flottans utskottets
vidkommande föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Vad kust- yttrande.
artilleriet beträffar, vill utskottet, under erinran om att för innevarande
budgetår för till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga endast beräknats
ett antal av 70,000 tjänstgöringsdagar, föreslå, att det av Kungl. Maj:t härför
avsedda antalet av 94,000 tjänstgöringsdagar nedsättes till 80,000. Härav
föranledes en minskning av det äskade anslaget med 7,000 kronor till

490,000 kronor.

På de skäl, som utskottet anfört under punkt 14:o), har utskottet ansett
sig böra avstyrka de väckta motionerna, i vad de hänföra sig till nu ifrågavarande
anslag.

78

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Understöd åt
vissa värnpliktigas

familjer.

[85.]

Utskottets

yttrande.

Undervis

ningsanslaget.

[86.]

Studie stipendier.

[87.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å förenämnda av herrar Thorén m. fl. och Björnberg
väckta motioner (I: 41 och II: 66) ävensom å den av herr
Ohman m. fl. väckta motionen (II: 50), i vad dessa motioner
avse förevarande anslag, öka ordinarie förslagsanslaget till de
värnpliktigas avlöning, nu 483,000 kronor, med 7,000 kronor
till 490,000 kronor.

78:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 85) att öka ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer, nu 5,000 kronor,
med 10,000 kronor till 15,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 310 och
311 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti den under punkt 77:o) omnämnda motionen av herr Ohman m. fl.
(II: 50) har föreslagits viss ändring i fråga örn grunderna för familjebidrag åt
vissa värnpliktiga med försörjningsskyldigliet.

Med hänsyn till den stora utgiftsbelastningen å anslaget har en ökning
av detsamma nu föreslagits av Kungl. Majit.

Under hänvisning till vad som under punkt 15:o) anförts, har utskottet
ansett sig böra avstyrka förenämnda motion, i vad den avser nu ifrågavarande
anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Öhmans m. fl. förenämnda motion (II: 50),
i vad den avser förevarande anslag, öka ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt vissa värnpliktigas familjer, nu 5,000
kronor, med 10,000 kronor till 15,000 kronor.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m., nu

40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan
angivet belopp.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

79

81:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 88) att öka ordinarie
reservationsanslaget till understöd åt föreningar, nu 23,250 kronor, nied 1,200
kronor till 24,450 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 312 oell 313 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande ökning avser att bereda hyresbidrag at tva personalsammanslutningar,
så länge utrymme för dem ej kail beredas i kronans lokaler.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
understöd åt föreningar, nu 23,250 kronor, med 1,200 kronor
till 24,450 kronor.

82:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 89) att för anordnande
av en marinläkarkurs för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

11,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 314 och
315 av åberopade statsrådsprotokollet.

Alltsedan marinläkarkåren organiserades, hava särskilda utbildningskurser
för marinläkare ägt rum, då antalet marinläkare av 2:a graden, som ej deltagit
i dylik kurs, uppgått till omkring 10. Sådan marinläkarkurs avhölls
senast år 1925, och i riksstaten för budgetåret 1925/1926 var för ändamålet
uppfört ett extra anslag av 11,000 kronor.

Anslaget var beräknat på följande sätt:

Läraren i navalhygien ............................................... arvode kronor

» » sjökrigets kirurgi...................................... »

» » psykiatri.....................................................

» » oftalmiatrik ................................................

» » otiatri ........................................................

» » lungsjukdomar............................................ *

» » läkemedelsekonomi ................................... * *

» » reglementskännedom ................................

10 elever, dagarvoden ä 12 kronor per dag i 40 dagar

1,500: -1,500: —
500: —
400: —
400: —
400: —
200: -300: —
4,800: —

Laboratorieavgifter, litteratur m. fl. omkostnader
samt oförutsedda utgifter....................................._

1,000: —

Summa kronor 11,000: —

I fråga örn de ämnen, som ingått i 1925 års kurs, och de lärararvoden,
sorn därvid beräknats, har för 1930 års kurs icke föreslagits annan ändring
än dels inrättande av särskild undervisning beträffande giftgaserna, för vilket
ändamål skulle anställas tvenne lärare med ett arvode av 250 kronor vardera,
dels ock ökning av arvodet till läraren i läkemedelsekonomi från förut -

Understöd dt
föreningar.

[88.]

Utskottets

yttrande.

Marinläkar kurs.

[89.]

Utskottets
yttrande.

Förplägnad.

[90.]

80 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

varande 200 till 300 kronor. Anslaget för ifrågavarande kurs skulle sålunda
uppgå till 11,600 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna
anslagsberäkningen, får hemställa,

att riksdagen må för anordnande av en marinlälcarkurs för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 11,600 kronor.

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

83:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 90) att minska ordinarie
förslagsanslaget till förplägnad, nu 2,502,000 kronor, med 19,000 kronor till

2,483,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 315 och
316 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till förplägnad har i riksstaten för budgetåret
1929/1930 upptagits med 2,502,000 kronor.

Till grund för anslagets beräkning har lagts en portionskostnad för man
och dag av 86 öre i land och 1 krona 42 öre ombord.

Marinförvaltningen har meddelat, att ämbetsverket med hänsyn till de
under föregående och innevarande budgetår gällande portionspris funnit sig
böra för budgetåret 1930/1931 räkna med samma portionskostnad för man
och dag, som legat till grund för beräkningen av ifrågavarande anslag för
innevarande budgetår, eller 86 öre i land och 1 krona 42 öre ombord.

I enlighet härmed hava kostnaderna beräknats för landportion till 86
öre och för sjöportion till 1 krona 42 öre för dag.

Det antal tjänstgöringsdagar, som av Kungl. Majit lagts till grund för
anslagsberäkningen, framgår av följande sammanställning:

Antal tjänstgöringsdagar

Flottan.

Underofficerare av 3:e graden (endast ombord) .....................

Stammanskap inklusive musikelever ....................................

Skeppsgossar .....................................................................

Kadetter m. fl...................................

1,072,820

143,600

38,100

25,000

Värnpliktiga........................................................................

504,900

1,759.420

Kustartilleriet.

Stammanskap ........................

213.160

Kadetter m. fl. ...................„.....

8,500

Värnpliktiga........................................................................

248,100

469,760

Summa

2,229,180

2,254,180

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

81

Antalet dagar för tjänstgöring ombord bär, i enlighet med vad marinförvaltningen
föreslagit, beräknats till 972,000, vadan antalet tjänstgöringsdagar
i land således skulle uppgå till (2,254,180 — 972,000=) 1,282,180.

Anslagsbehovet för förplägnad har följaktligen för budgetåret 1930/1931
av Kungl. Majit beräknats till (0.86 X 1,282,180 + 1.42 X 972,000 =) 2,482,914
kronor 80 öre eller, i avrundat tal, 2,483,000 kronor.

Med erinran örn att utskottet vid behandlingen av motsvarande anslag
under lantförsvaret ansett sig böra räkna med en nedsättning i normalportionspriset,
har utskottet beträffande de av Kungl. Majit under förevarande
anslag beräknade portionskostnaderna för man och dag velat föreslå
en sänkning för portionskostnaden i land från 86 öre till 84 öre samt för
portionskostnaden ombord från 1 krona 42 öre till 1 krona 40 öre. Då utskottet
vid beräkningen av förevarande anslag utgått från ett till 1,268,180
reducerat antal tjänstgöringsdagar bör, med de av utskottet ovan föreslagna
portionskostnaderna, anslaget till förplägnad upptagas med (0.84 x 1,268,180 +
+ 1.40 x 972,000 =) 2,426,000 kronor. Detta innebär sålunda en ytterligare
minskning av det äskade anslaget med 57,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till förplägnad,
nu 2,502,000 kronor, med 76,000 kronor till 2,426,000
kronor.

84:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 91) att öka ordinarie
reservationsanslaget till beklädnad, nu 1,115,000 kronor, med 111,000 kronor
till 1,226,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 316 av
åberopade statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1929/1930 har medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad beräknats efter 55 öre för man och dag till

1.215.000 kronor. Med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation Ilar
emellertid anslaget i riksstaten för nämnda budgetår upptagits med allenast

1.115.000 kronor.

Till grund för beräknandet av medelsbehovet för budgetåret 1930/1931
har Kungl. Majit jämväl lagt en dagskostnad av 55 öre. Med utgångspunkt
från 2,229,180 tjänstgöringsdagar har ett belopp av (0.65 X 2,229,180=)
1,226,049 kronor eller, i avrundat tal, 1,226,000 kronor ansetts erforderligt
för sistnämnda budgetår.

Med beaktande av att antalet tjänstgöringsdagar av utskottet beräknats
till 2,215,180 kommer medelsbehovet under beklädnadsanslaget för budget.
året 1930/1931 att belöpa sig till (0.55 X 2,215,180=) 1,219,000 kronor.

Utskottet hemställer,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

Utskottets

yttrande.

Beklädnad.

[91.]

Utskottets

yttrande.

099 30 6

82

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Kasern- och
förplägnadsutredning

samt sängservis
m. m.

[92.]

Utskottets

yttrande.

Flottans
krig stier edskap
och
Övninqar.

[93.]

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till beklädnad,
nu 1,115,000 kronor, med 104,000 kronor till 1,219,000
kronor.

85:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 92) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis
m. m., nu 144,200 kronor, med 9,800 kronor till 154,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 316 och 317 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. har i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppförts med

144,200 kronor. Anslagsbehovet har beräknats efter en kostnad för man
och dag av 12 öre, varjämte för musikinstrument vid flottan och kustartilleriet
upptagits ett särskilt belopp av 6,000 kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar, som lagts till grund för anslagsberäkningen
för nästkommande budgetår, har av Kungl. Majit beräknats på följande

sätt: Antalet tjänstgöringsdagar i land.................................. 1,282,180 dagar.

Härifrån avgå för personal, som icke åtnjuter inkvartering

eller förplägnad in natura ................................................. 53,147 »

Återstå 1,229,033 dagar.

Kungl. Majit har nu med utgångspunkt från sagda antal tjänstgöringsdagar
och med oförändrad dagskostnad av 12 öre beräknat medelsbehovet
för kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. till (1,229,033
X 0.12 =) 147,483 kronor 96 öre eller, i avrundat tal, 147,500 kronor. Därtill
har lagts ett till 6,500 kronor förhöjt belopp för underhåll av musikinstrument.
Anslaget har sålunda beräknats till 154,000 kronor.

Utskottet, som beträffande förevarande anslag utgår från ett till 1,215,033
reducerat antal tjänstgöringsdagar, har beräknat medelsbehovet för kasernoch
förplägnadsutredning m. m. till (1,215,033 X 0.12=) 145,803 kronor 96
öre eller i avrundat tal 145,800 kronor. Lägges härtill nyssnämnda kostnad
för musikinstrument, 6,500 kronor, mot vilket utskottet icke funnit anledning
till erinran, erhålles ett belopp av 152,300 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m., nu

144,200 kronor, med 8,100 kronor till 152,300 kronor.

E. Övningar.

86:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93) att minska ordinarie
reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, nu 4,511,000
kronor, med 1,000 kronor till 4,510,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 83

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 317 och 318 av åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
flottans krigsberedskap och övningar, nu 4,511,000 kronor, med

1.000 kronor till 4,510,000 kronor.

87:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för beredande av ökade förmåner under sjöJcommendering
åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt, för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

45.000 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu

500,000 kronor, med 13,800 kronor till 513,800 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 318—320
av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp
av 500,000 kronor.

Chefen för kustartilleriet — som för budgetåret 1929/1930 beräknat medelsbeliovet
under detta anslag till 530,700 kronor — har nu i skrivelse till
marinförvaltningen den 31 juli 1929 anfört i huvudsak följande.

I sin framställning rörande medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 hade
chefen för kustartilleriet anfört, bland annat, att den omräkning av anslagsbehovet
för kustartilleriets krigsberedskap och övningar, som av honom
verkställts år 1926 och som till marinförvaltningen överlämnats genom chefens
för kustartilleriet skrivelse den 31 juli samma år, ånyo genomgåtts och prövats
med hänsyn till de under budgetåret 1927/1928 vunna erfarenheterna, men
att denna prövning icke givit anledning att ändra de belopp, som i ovannämnda
skrivelse den 31 juli 1926 angivits såsom erforderliga å de olika
utgiftsposterna.

Erfarenheterna under budgetåret 1928/1929 hade likaledes bestyrkt chefens
för kustartilleriet sålunda uttalade uppfattning, och kunde han ej heller för
budgetåret 1930/1931 förutse, att någon minskning av medelsbehovet i jämförelse
med innevarande budgetår kunde komma att uppstå till följd av
den år 1925 beslutade begränsningen av kustartilleriets organisation. Den
av 1929 års riksdag beslutade ökningen av traktamentsersättningen under
resa torde, i vad avsåge resor i och för övningarna, komma att återverka
så, att ökade medel krävdes å förevarande anslag. Detsamma gällde i fråga
örn den ökning av traktamente vid tjänstgöring utom och i vissa fall inom

Ökade förmåner
under
sjökommendering
åt
person alf
tjänstgörande
å undervattenbåt.

[94.]

Kustartilleriets

krigsberedskap
och
övningar.

[95.]

84

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

TJtskottets

yttrande.

förläggningsorten, som kunde förutses komma att inträffa i anslutning till
nyssnämnda ökning av traktamentsersättningen under resa. Chefen för
kustartilleriet hade dock ej i sina nu verkställda beräkningar tagit hänsyn
till dessa förhållanden.

Slutligen torde det bliva nödvändigt att för budgetåret 1930/1931 avse
ökat belopp för kustartilleriets skjutskola. I kungl, förordningen av den
23 september 1927, angående befäl i kustartilleriets reserv, § 9, föreskreves
nämligen, att ^ reservofficer för att kunna befordras till kapten måste hava
bl. a. genomgått särskild utbildningskurs. Denna utbildningskurs omfattade
jämlikt generalorder nr 319/1928, § 5, för den, som utbildats för artilleritjänst,
bland annat kurs i skjutskola, och finge i enlighet med samma
generalorder, § 4: 3, ansökning örn deltagande i kursen icke göras av den,
som uppnått_ 39 ars alder. Med hänsyn till sistnämnda bestämmelse och
da det^ givetvis måste tillses, att reservofficer icke genom någon underlåtenhet
fran statsmakternas sida förhindrades vinna här ovan omförmäld befordran,
torde det bliva nödvändigt att under budgetåret 1930/1931 anordna
kurs för reservofficerare vid kustartilleriets skjutskola. Den därigenom uppstående
kostnaden beräknades till 14,600 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknade chefen för kustartilleriet,
att å anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar under budgetåret
1930/1931 erfordrades ett belopp av (530,700 + 14,600 =) 545,300 kronor.
Han hade därvid förutsatt, att medel icke skulle överflyttas från förevarande
anslag till ett anslag för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.

Marinförvaltningen har meddelat, att utgifterna under förevarande anslag
torde kunna beräknas bliva minskade med omkring 800 kronor, därest kostnaderna
för nyanskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon
komme att bestridas av ett för sådant ändamål i riksstaten uppfört särskilt
anslag. Marinförvaltningen har därför föreslagit, att det av chefen för kustartilleriet
beräknade beloppet, 545,300 kronor, emot vilket ämbetsverket i
övrigt icke hade något att erinra, måtte minskas med 800 kronor och anslaget
alltså för nästkommande budgetår upptagas med ett belopp av 544,500
kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under anslaget för
budgetåret 1930/1931 anfört följande.

»Med hänsyn till vad chefen för kustartilleriet anfört angående behovet
av att anordna en kurs för reservofficerare vid kustartilleriets skjutskola,
finnér jag mig böra så tillvida förorda myndigheternas förslag örn anslagets
höjning, att jag tillstyrker, att detsamma ökas med det belopp av 14,600
kronor, som beräknats erforderligt för bestridande av kostnaderna för en
dylik kurs. A andra sidan bör anslaget minskas med det belopp av 800
kronor, som avses att överföras till det nya anslaget för anskaffning, underhåll
och drift av sjöförsvarets motorfordon. Anslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar bör alltså för nästkommande budgetår uppföras
med (o00,000 + 14,600 — 800=) 513,800 kronor.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att medel beräknas
under anslaget för en kurs för reservofficerare vid kustartilleriets skjutskola.

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 85

Ej heller i övrigt har deli framlagda anslagsberäkningen föranlett någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 500,000 kronor,
med 13,800 kronor till 513,800 kronor.

F. Sjukvård.

89:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 96) att öka ordinarie
reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 187,800 kronor, med 900
kronor till 188,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 320 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 187,800 kronor. I
anslaget ingår, bland annat, en för sjukvård för manskap m. fl. avsedd
anslagspost, vilken beräknats efter 5 öre för man och tjänstgöringsdag.

Den av Kungl. Majit nu begärda ökningen av förevarande anslag är beroende
på, att det antal tjänstgöringsdagar för manskap m. fl. vid marinen,
med vilket Kungl. Majit räknat för nästkommande budgetår, med omkring
17,300 dagar överstiger det dagantal, som legat till grund för beräkningen av
nyssnämnda anslagspost.

Utskottet har med hänsyn till den av utskottet föreslagna reduceringen
av antalet tjänstgöringsdagar för manskap m. fl. vid marinen funnit, att det
av Kungl. Majit under ifrågavarande anslag äskade beloppet bör minskas
med 700 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
sjukvård för marinen, nu 187,800 kronor, med 200 kronor till

188.000 kronor.

G. Flytande materiel och byggnader.

90:o) Beträffande Kungl. Majits framställning i fråga örn anslaget till
underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. (punkt 97) har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

Sjukvård
för marinen.

[96.]

Utskottets
yttrande.

Underhåll av
flottans fartyg
och byggnader
m. m.

[97.]

erinra.

86

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Flottans

ersättnings byggnad.

[98.]

Befästningar,
kustartilleriets

kaserner
m. m., kustartilleriets

materiel
m. ra., anskaffning,

underhåll och
drift av sjöförsvarets

motorfordon,
och ersättningsbyggnad

av kust fästningarnas

båtmateriel.

[99-102.]

iUtvidgning
av Karlskrona
varvs

kraftcentral.

[103.]

91 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för flottans er sättning sbyggnad för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 9,198,000
kronor.

92:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar rörande anslagen till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. m. (punkt 99), kustartilleriets materiel
m. m. (punkt 100), anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon
(punkt 101) samt ersättningsbyggnad av kustfästningarnas båtmateriel
(punkt 102) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom erinra.

93:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103) att för utvidgning
av Karlskrona varvs kraftcentral för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 90,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 augusti 1927 angående sjöförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1928/1929 anförde marinförvaltningen, bland annat, följande.

Driften vid flottans varv i Karlskrona hade under årens lopp i överensstämmelse
med den allmänna industriella utvecklingen blivit alltmer beroende av
tillgång på maskinkraft. För tillgodoseende på mera ekonomiskt sätt av detta
kraftbehov, som till en början hade kunnat besörjas med lokala ånganläggningar,
hade man alltmer även å varvet övergått till kraftdistribution på
elektrisk väg från en central kraftkälla, varvets kraftcentral. Denna hade utbyggts
först för ångdrift men i samband med anläggande å varvet av den nya
torpedverkstaden år 1909 utvidgats med en dieselmotor (å c:a 150 k\v.). Nästa
steg hade tagits år 1914, då med användandet av ett av 1913 års riksdag beviljat
anslag kraftcentralen anslutits till Hemsjö kraftaktiebolags kraftdistributionsnät
med Karlskrona stads elektricitetsverk som mellanhand. Samtidigt
härmed hade verkställts en elektrifiering av belysnings- och kraftbehovet även
å flottans station, så att från nämnda tid alla marinens kansli-, kasern-, förråds-
m. fl. byggnader inom stadens område vore anslutna till »Karlskrona
varvs kraftcentral» eller som den även benämndes »marinens elektricitetsverk
i Karlskrona». Det effektbelopp, sorn enligt det ursprungliga, med staden uppgjorda
kontraktet av marinen fått uttagas, hade uppgått till 150 kw. Då det
totala effektbehovet varit avsevärt större, hade parallellkörning ägt rum mellan
den från staden erhållna elektriska effekten och marinens egna primära kraftkällor,
företrädesvis dieselmotorer, men vid behov även de äldre ångmaskinerna.
Då emellertid med stegrad maskindrift å varvet effektbehovet ständigt

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

87

stigit, hade det från staden uttagna effektbeloppet måst ökas, så att det för
närvarande uppginge till c:a 500 kw. För denna stegrade effekts tillgodogörande
hade i kraftcentralen och å varvet huvudsakligen genom av riksdagen år 1918
beviljade anslag anordnats ytterligare omformare och transformatorer. Några
nya primära kraftkällor hade emellertid hittills ej uppsatts i varvets kraftcentral,
frånsett ett mindre, ur undervattensbåten nr 1 vid dess slopande uttaget
dieselmotoraggregat. Under den tid, som förflutit efter anslutningen till
Karlskrona stad, hade emellertid även villkoren för kronans kraftabonnemang
från staden blivit för kronan mindre gynnsamma. Vid utgången av den ursprungliga
kontraktstiden, som varit 10-årig, hade staden för fortsatt kraftleverans
fordrat väsentligt högre priser, vilka marinförvaltningen vid det nya
kontraktets tecknande nödgats godtaga. Samtidigt hade staden, som i det första
kontraktet förbundet sig att vid driftavbrott å kraftlinjen från Hemsjö omedelbart
igångsätta sina egna primärkraftkällor (dieselmotorer) och medelst dessa
leverera hela den överenskomna s. k. årseffekten, förklarat sig ej^ längre kunna
garantera hela effekten, utan endast velat förbinda sig att i män av tillgång
tillförsäkra kronan årseffekten. I saknad av resurser att på annat sätt tillgodose
marinens växande kraftbehov i Karlskrona, hade marinförvaltningen
måst godtaga även dessa villkor, varför nytt kontrakt uppgjorts med Karlskrona
stad, dock endast för en tid av 5 år från den 1 juli 1924. Då, emellertid
med den ständigt fortgående ökningen av varvets effektbehov den sålunda överenskomna
kraftleveransen från staden ej kunde täcka behovet under någon
längre tid framåt, hade marinförvaltningen låtit genom varvets i Karlskrona
försorg utarbeta ett förslag jämte driftkalkyler till kraftcentralens utvidgning
genom installerande därstädes av nya primära kraftkällor. Det för ämbetsverket
avgörande skälet härför hade varit, att varvets drift ej lämpligen borde
vara helt eller till övervägande del beroende av en lång och genom fientliga
flyganfall utanför Karlskrona fästnings försvarsanordningar lätt skadad kraftlinje
och att varvet därför, även om en ekonomiskt mera fördelaktig uppgörelse
med staden längre fram kunde vinnas, måste äga resurser att självt kunna vid
driftavbrott å linjen tillgodose åtminstone de viktigaste av sina kraftbehov.
Den enligt nyssnämnda förslag såsom nödvändig ansedda utvidgningen hade
tänkts fördelad på flera — upp till fyra -— skeden. Under alla förhållanden
borde den första utvidgningen, avseende installerande i kraftcentralen av ett
300 kw. dieselmotoraggregat, med det allra snaraste företagas.

Sedan varvets förut omförmälda utredning verkställts, hade erbjudande gjorts
från staden örn leverans av ytterligare effekt — 250 kw. — utöver de 500 kw.,
som enligt gällande kontrakt kunnat erhållas; och hade avtal därom träffats
med staden. Ifrågavarande kraft skulle emellertid fortfarande levereras från
Sydsvenska kraftaktiebolaget, som numera övertagit Hemsjö kraftaktiebolags anläggningar,
i form av s. k. sekunda kraft, respektive ångkraft från kraftbolagets
ångstation i Karlshamn. Då staden för denna effekt ej kunnat lämna någon
som helst reserv i händelse av driftavbrott å linjen från Hemsjö, kunde det nya
krafttillskottet icke på något sätt anses förringa behövligheten av den föreslagna
första kraftcentralutvidgningen. Enligt av varvschefen verkställd utredning
skulle kostnaden för ifrågavarande första utvidgningsskede uppgå till
171,900 kronor. Marinförvaltningen anhölle i anslutning till vad sålunda anförts,
att framställning måtte göras hos riksdagen örn anvisande av nämnda
belopp för budgetåret 1928/1929.

Marinförvaltningens ifrågavarande hemställan liksom även en av ämbetsverket
i dess skrivelse den 31 augusti 1928 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1929/1930 gjord framställning om medelsanvisning för ifråga -

88

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

varande ändamål föranledde emellertid icke någon åtgärd från Kungl. Majda
sida.

Marinförvaltningen Ilar nu ånyo gjort framställning örn anvisande av medel
för utvidgning av varvets kraftcentral i Karlskrona och därvid anfört, bland
annat, följande.

Under det driftår, som gått till ända, sedan förutnämnda framställning den
31 augusti 1928 av ämbetsverket avlåtits, hade följande förändringar inträffat
beträffande kraftcentralens primära kraftkällor.

Av centralens tvenne ångpannor vore den ena numera så dålig, att den icke
kunde leverera ånga av tillräckligt tryck för att driva ångmaskingeneratorerna.
Dea andra ångpannan hade hittills kunnat lämna ånga av ett tryck, som medgivit
reducerad drift med ångmaskinerna, men beräknades trycket även i denna
panna inom kort bliva så nedsatt, att all. drift med ångmaskinerna vore utesluten.

Det ur undervattensbåten nr 1 uttagna och i kraftcentralen uppsatta dieselmotoraggregatet
å 65 kw. vore numera så förslitet, att det med det snaraste borde
utrangeras. Det likaledes ur undervattensbåten nr 1 uttagna ackumulatorbatteriet,
som varit uppställt i kraftcentralen, hade efter upprepade gånger inträffade
explosioner måst slopas. Man kunde därför förutse, att storleken av
centralens primära kraftkällor inom kort komme att nedgå till c:a 150 kw.,
motsvarande den år 1909 anskaffade dieselmotorns effekt. Under tiden hade
emellertid effektbehovet till följd av den elektriska driftens fortgående utvidgning
varit i oavbrutet stigande. På grund härav hade såväl varvets som stationens
elektriska drift för belysning och kraft blivit alltmer och kunde snart
väntas bliva uteslutande beroende av energileveransen från Karlskrona stad och
i sista hand från Sydsvenska kraftaktiebolaget. Såsom ämbetsverket emellertid
i detta ärende förut framhållit, kunde staden enligt nu gällande kontrakt
ej åläggas att vid driftavbrott å kraftbolagets kraftlinje tillgodose kronans
behov av årseffekten (500 kw.), än mindre den tilläggseffekt (f. n. c:a 250 kw.),
som därutöver av staden levererades i form av s. k. sekunda kraft. Ett avbrott
å kraftlinjen till staden, särskilt ett dylikt av längre varaktighet, kunde därför
bliva av katastrofal verkan för marinens anläggningar i Karlskrona.

Såsom marinförvaltningen redan tidigare framhållit, hade den såsom nödvändig
ansedda utvidgningen tänkts fördelad på flera — lipp till fyra —
skeden. Det första utvidgningsskedet skulle omfatta:

1) höjning av den nuvarande kraftcentralens tak, så att det skulle bilda
fortsättning på taket över verkstadsbyggnaden.

2) anordnande av en travers för 5 tons lyftkraft jämte montage och byggnadsarbeten
samt

3) anskaffande av ett 300 kw. dieselmotoraggregat med fundament, ledningar,
instrumentering och montering.

Marinförvaltningen ansåge sig böra framhålla, att varje skede vore ett avslutat
helt för sig utan annat sammanhang med eventuell framtida utvidgning
än att vad som utförts under ett tidigare skede icke skulle behöva förändras,
örn och när ett senare utvidgningsskede komme till utförande.

För tillgodoseende av kraftcentralens omedelbara behov av ökad primär
effekt hade marinförvaltningen anmodat varvschefen vid flottans station i
Karlskrona att verkställa utredning örn eventuell uppställning i centralen av
de dieselmotoraggregat (och ackumulatorbatterier), som komme att uttagas
ur de till slopning anbefallda undervattensbåtarna nr 2 och 4. Denna ufred -

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

89

ning vore ännu ej slutförd men väntades giva till resultat, att ackumulatorbatterierna
med hänsyn till de stora kostnaderna för deras reparation ej kunde
för ändamålet ifrågakomma, och att dieselmotorgeneratorerna, som måste köras
med lägre spänning än den, för vilken de vöre byggda, därför ej kunde fullt
utnyttjas och ej lämna mera än högst 100 liw. vardera. De kunde därför i bästa
fall ej ens fullt ersätta de ångmaskiner och den dieselmotor, vilka såsom ovan
angivits inom den närmaste tiden måste utrangeras.

Varvschefen vid flottans station i Karlskrona hade därför i sin skrivelse
till marinförvaltningen angående varvets medelsbehov för nästkommande
budgetår ånyo framhållit, att numera ett oavvisligt behov förelåge av att den
tidigare föreslagna utvidgningen av varvets kraftcentral komme till stånd, och
att det uppgjorda förslagets första utvidgningsskede, omfattande höjning av
kraftcentralens tak, anordnande av en 5-tons travers och anskaffning av ett
300 kw. dieselmotoraggregat med tillbehör snarast finge igångsättas. Kostnaderna
härför uppginge enligt beräkning till 180,000 kronor. Av dessa kostnader
beräknades anskaffningen av dieselmotoraggregatet draga ett belopp
av ungefär hälften. Till denna anskaffning, som innebure en ersättning för
förslitna maskiner, funnes i föreskriven ordning avsatta medel, vadan för
första skedets genomförande endast ett belopp av 90,000 kronor erfordrades.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, som ansett
sig böra ånyo framhålla nödvändigheten av sagda arbetens snara utförande,
att för påbörjande av en utvidgning av flottans Varvs i Karlskrona kraftcentral
måtte för budgetåret 1930/1931 anvisas ett extra reservationsanslag av 90,000
kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Behovet av elektrisk kraft vid flottans station i Karlskrona har under den
senare tiden ständigt stegrats. Då de primära kraftkällorna vid varvets kraftcentral
icke i motsvarande grad ökats, har stationen i förevarande avseende
blivit alltmer beroende av energitillförseln från Karlskrona stads elektricitetsverk,
med vilket kontrakt örn leverans av dylik kraft träffats. De villkor, som
därvid på grund av för handen varande omständigheter måst från kronans sida
godtagas, hava emellertid i vissa hänseenden blivit mindre tillfredsställande,
och någon säkerhet för tillgodoseendet under alla förhållanden av varvsdriftens
kraftbehov förefinnes icke.

För avhjälpande av ifrågavarande olägenheter synes en utvidgning av
varvets egen kraftcentral genom installerande därstädes av nya primära kraftkällor
vara oundgängligen erforderlig. Såsom marinförvaltningen framhållit,
kan utvidgningsarbetet fördelas på flera av varandra oberoende skeden. De
arbeten, som avses att komma till utförande under första utvidgningsskedet,
omfatta höjning av den nuvarande kraftcentralens tak samt anordnande av en
travers för 5 tons lyftkraft, vartill kommer anskaffande av ett 300 liw. dieselmotoraggregat
med tillbehör. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten och anskaffning
hava av marinförvaltningen beräknats uppgå till 180,000 kronor,
varav ungefär hälften, eller omkring 90,000 kronor, belöper på anskaffningen
av dieselmotoraggregätet. Då emellertid, enligt vad marinförvaltningen meddelat,
medel för denna anskaffning redan finnas i vederbörlig ordning avsatta,
reduceras behovet av medelsanvisning för detta utvidgningsskede till 90,000
kronor. Nämnda belopp torde böra anvisas å riksstaten för nästkommande
budgetår.»

Ifrågavarande anslag avses att komma till användning för utbytande av
numera försliten materiel vid varvets kraftcentral. Utan att taga ställning

Utskottets
yttrande.r.

90

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Torpedinskjutningsstation
i
Stockholms
skärgård.

[104.]

Utskottets

yttrande.

Koncentrering
av verkstadsdriften
inom
Vaxholms
fästning.

[105.]

till frågan om utvidgning av nämnda kraftcentral har utskottet ansett sig
böra tillstyrka anvisande av det begärda beloppet, 90,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för ersättande av försliten materiel vid
Karlskrona varvs kraftcentral för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.

94:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 104) att för uppförande
av en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 338—340 av åberopade statsrådsprotokollet.

Efter att hava lämnat en redogörelse för av marinförvaltningen gjord
framställning i förevarande ämne har departementschefen för egen del anfört
följande.

»Sedan länge har bristen på en fast inskjutningsstation för torpeder
i Stockholms skärgård gjort sig gällande. Behovet av en dylik inskjutningsstation
har även erkänts av riksdagen, som år 1918 anvisat medel för inköp
av för ändamålet erforderlig mark. Flottans station i Stockholm har numera
tilldelats undervattensbåtar utrustade med 53 cm. torpeder, för vilkas
inskjutning de hittillsvarande provisoriska anordningarna äro fullständigt
otillräckliga. Då med hänsyn härtill ett ytterligare uppskov med de planerade
arbetenas utförande icke synes mig böra ifrågakomma, torde ärendet
ånyo böra underställas riksdagen.

Enligt av marinförvaltningen framlagd kostnadsberäkning, emot vilken jag
icke har något att erinra, skulle kostnaderna för inskjutningsstationens utbyggande
uppgå till sammanlagt 210,000 kronor. Såsom framhölls i föregående
års statsverksproposition, torde emellertid detta belopp kunna fördelas
på två budgetår med hälften på vartdera. För nästkommande budgetår
skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 105,000
kronor.»

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för anordnandet
av ifrågavarande torpedinskjutningsstation.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Majlis förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas.

95:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 105) att för koncentrering
av verkstadsdriften inom Vaxholms fästning för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor. ,

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 91

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 341—344 av åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt av marinförvaltningen framlagd kostnadsberäkning har upptagits

106,000 kronor för vissa verkstadsbyggnaders uppförande och inredande samt
flyttning av maskiner m. m., 9,300 kronor för förflyttning av en plåtförrådsbyggnad
samt 9,700 kronor för iordningställande av vissa för ändamålet erforderliga
lokaler. Av den totala kostnaden, 125,000 kronor, har marinförvaltningen
för nästkommande budgetår begärt ett belopp av 50,000 kronor.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot vad marinförvaltningen
föreslagit.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för koncentrering av verkstadsdriften inom
Vaxholms fästning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 50,000 kronor.

96:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 106) örn anslag till
tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
i Karlstens fästning har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
velat här

erinra.

97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att för anskaffning
av ny orgel i Skeppsholmskyrkan för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 22,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 344—346
av åberopade statsrådsprotokollet. I

I sin skrivelse den 31 augusti 1928 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1929/1930 gjorde marinförvaltningen framställning örn anvisande
av medel för anskaffning av en ny orgel för Carl Johans kyrka å
Skeppsholmen.

Marinförvaltningens ifrågavarande hemställan föranledde emellertid icke
någon framställning till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida.

Sedan frågan genom en vid 1929 års riksdag inom första kammaren väckt
motion (nr 122) bragts under riksdagens prövning, anförde statsutskottet i
sitt i anledning av nämnda motion avgivna utlåtande (nr 81), att utskottet
visserligen funnit behovet av en ny orgel ådagalagt, liksom utskottet ock
ansett den gjorda kostnadsberäkningen skälig. Av ett från byggnadsstyrelsen
inhämtat yttrande i ärendet hade emellertid framgått, att i samband

Ut skott e.ts
yttrande.

Tillbyggnadsoch
ändringsarbeten
för
skeppsgossekårens
i
Marstrand
förläggning i
Karlstens
fästning.

[106.]

Ny orgel i
Skeppsholmskyrkan.

[107.]

92

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Vissa
röjningsarbeten
m. m
å Beckholmen.

[108.]

Luftvärnsmateriel
m. viför
flottans
fartyg.

[109.]

nied uppsättande av en ny orgel vissa andra arbeten vore erforderliga. Dessa
frågor hade icke underkastats någon prövning från myndigheternas sida.
På grund härav och då ärendet ej syntes vara av mera brådskande natur
än att detsamma borde kunna anstå till ett kommande år, då det torde
kunna förväntas, att Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning framlade proposition
i ämnet, kunde utskottet icke tillstyrka motionen, utan hemställde,
att densamma icke för det dåvarande måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda. Denna utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetar har marinförvaltningen ånyo gjort framställning örn anvisande av
medel för anskaffande av en ny orgel i Skeppsholmskyrkan.

Departementschefen har framhållit att av den ytterligare utredning, som
verkställts i förevarande ärende, framginge, att det nuvarande för mer än 50
år sedan anskaffade orgelverket i Skeppsholmskyrkan befunne sig i ett sådant
tillstånd, att erforderlig musik för gudstjänsten m. m. inom kyrkan icke
kunde med detsamma på ett något så när tillfredsställande sätt utföras.
Med hänsyn till det förslitna skick, vari orgelverket befunne sig, och då
någon mera varaktig förbättring av detsamma icke stöde att vinna genom
reparation, har departementschefen ansett nödvändigt att, på sätt marinförvaltningen
föreslagit, anskaffa en ny orgel. Emot de av ämbetsverket beräknade
kostnaderna, tillhopa 22,600 kronor, har departementschefen icke haft
något att erinra.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av ny orgel i Skeppsholmskyrkan
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 22,600 kronor.

98:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 108) örn anslag till
vissa röjningsarbeten m. m. å Beckholmen har riksdagen redan fattat beslut;
varom utskottet velat här

erinra.

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.

99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att för anskaffning
av luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 290,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 347 och 348 av åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

93

I likhet med vad som tidigare ägt rum har riksdagen för anskaffning av
luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett belopp av 475,000 kronor.

Marinförvaltningen har framlagt förslag rörande fortsatt anskaffning av
luftvärnsmateriel för flottans fartyg samt beträffande vissa i samband härmed
stående ombyggnadsarbeten. Kostnaderna för den materielanskaffning och
de ändringsarbeten, varom här närmast är fråga, hava beräknats till 445,000
kronor, varav för nästkommande budgetår begärts ett belopp av 290,000
kronor, vilket belopp även av Kungl. Maj:t äskats för ändamålet.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m.
för flottans fartyg för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 290,000 kronor.

100:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 110) att för anskaffning
av luftvärnsmateriel m. m. för kustfästningarna för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 348 och 349 av åberopade statsrådsprotokollet.

Av det belopp, 630,000 kronor, som av marinförvaltningen beräknats erforderligt
för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m. för kustfästningarna,
har riksdagen för budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 anvisat 100,000, respektive
130,000 kronor.

Marinförvaltningen, som förutsatt, att det för anskaffning av luftvärnsmateriel
m. m. för kustfästningarna ytterligare erforderliga beloppet (630,000 —

100,000 —130,000 =) 400,000 kronor skulle fördelas på två budgetår, har
nu hemställt, att för ändamålet i fråga måtte å riksstaten för budgetåret
1930/1931 anvisas ett anslag av 200,000 kronor.

Departementschefen, som ansett anslagssumman böra kunna fördelas på
tre budgetår, har icke ifrågasatt någon höjning av medelsanvisningen utöver
det för innevarande budgetår utgående beloppet, 130,000 kronor. I

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, som tagit del av de
till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. rn.

för kustfästningarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 130,000 kronor.

Utskottets

yttrande

Luftvärnsmateriel
m. m.
för kustfästninaarna.

[110.]

Utskottets

yttrande.

94

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Nya kärnrör
m. m. i
marinens
artilleripjäser.

[lil.]

Modern
artilleriammunition

för kustfästninqarna.

[112.]

Eldledningsmateriel
för
nya sjöfrontsbatterier.

[113.]

Utskottets

yttrande.

Minmateriel
för marinen.

[114.]

Försök med
minmateriel.

[115-]

101:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likket med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till isättande av nya Jcärnrör m. m. i marinens
artilleripjäser för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.

102:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av modern artilleriammunition
för kustfästningarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor.

103:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 113) att för anskaffning
av eldledningsmateriel för nya sjöfrontsbatterier för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 350 av åberopade statsrådsprotokollet.

Marinförvaltningen har gjort framställning örn anskaffning av eldledningsmateriel
för vissa nyanlagda sjöfrontsbatterier. Kostnaden för denna materielanskaffning
har av marinförvaltningen beräknats uppgå till 80,000 kronor,
vilket belopp av ämbetsverket avsetts att fördelas på de två närmaste budgetåren
med 40,000 kronor på vartdera.

Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka marinförvaltningens förslag
med den ändringen, att anslagsbeloppet för nästkommande budgetår
begränsas till 20,000 kronor, vilket belopp nu äskats av Kungl. Majit.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffning av eldledningsmateriel för
nya sjöfrontsbatterier för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

104:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 114) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till anskaffning av minmateriel för marinen
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

75,000 kronor.

105:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 115) att till försök med
minmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

95

För vissa försök med och undersökningar av minmateriel hava från och
med år 1919 anvisats anslag, beräknade efter ett årsbehov av 25,000 kronor.

Marinförvaltningen har nu anfört, att jämväl för budgetåret 1930/1931 erfordrades
ett belopp av 25,000 kronor för utförande av sprängtekniska försök
ävensom för undersökning, i vad mån i utlandet gjorda framsteg inom
minväsendet kunde komma vårt minvapen till godo.

Utskottet, som icke velat föreslå någon förändring i anslagets belopp, utskottets
har emellertid ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke förevarande anslag närande.
lämpligen borde framdeles sammanföras med anslaget till försök med teknisk
materiel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till forsöle med minmateriel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

106:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för prövning och undersölening av brisanta
sprängämnen m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.

Prövning och
undersökning
av bris anta
sprängämnen
m. m.

[116.]

107:o)

utskottet,

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer Motmedelmot

undervattens att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.

[117.1

108:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 118) att för anskaff- Radiopejining
av radiopejlstationer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reserva- stationer.
tionsanslag av 28,500 kronor. [H8-]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 352 av åberopade statsrådsprotokollet.

Marinförvaltningen har framlagt förslag till anskaffning av radiopejlstationer
för marinen. Kostnaderna för de anläggningar, som nu närmast
avsetts att komma till utförande, hava av marinförvaltningen beräknats till

57,000 kronor, vilket belopp emellertid ansetts kunna fördelas på två budgetår.
Ämbetsverket har därför hemställt, att för anskaffning av radiopejlstationer
måtte för nästkommande budgetår anvisas ett belopp av 28,500
kronor.

96

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Gasskyddsyiateriel
för
flottan.

[119.]

Gasskyéldsmateriel
för
kust fästningarna.

Lisö.]

Utskottets

yttrande.

Departementschefen har ansett sig höra tillstyrka den av marinförvaltningen
gjorda framställningen.

Utskottet har icke funnit annan anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag än att kostnaderna för här avsedda ändamål, 57,000 kronor, böra
fördelas på tre budgetår och för nästkommande budgetår således anvisas

19.000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för anskaffning av radiopejlstationer för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

19,000 kronor.

109:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, för anskaffning av gasshyddsm a ten el för flottan
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

110:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 120) att för anskaffning
av gasskyddsmateriel för kustfästningarna för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 353 av åberopade statsrådsprotokollet.

Marinförvaltningen har gjort framställning örn anskaffning av gasskyddsmateriel
för kustfästningama. Den avsedda materielanskaffningen har beräknats
draga en kostnad av 240,000 kronor, vilket belopp ämbetsverket
ansett böra fördelas på tre budgetår. Marinförvaltningen har därför hemställt,
att till anskaffning av gasskyddsmateriel för kustfästningarna måtte
för nästkommande budgetår anvisas ett belopp av 80,000 kronor.

Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka, att medel för ifrågavarande
ändamål äskas av riksdagen. Emellertid syntes departementschefen
den för materielanskaffningen i dess helhet erforderliga medelsanvisningen,

240.000 kronor, kunna fördelas på fyra budgetår och anslagsbeloppet för
nästkommande budgetår alltså begränsas till 60,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majis förslag, får
hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av gasskyddsmateriel för

kustfästningarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reser vationsanslag

av 60,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

97

lilio) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 105:o) här ovan
anfört, får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 121)
hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till forsöle med teknisk materiel för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.

112:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 122) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till åtgärder för industriens krigsorganisation
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

113:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 123) att för anskaffning
av torpedtaktisk övningsmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 21,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 354 och
355 av åberopade statsrådsprotokollet.

Efter att hava redogjort för en av marinförvaltningen gjord framställning
i ämnet har departementschefen beträffande förevarande medelsbehov för
egen del anfört följande.

»Jag anser mig böra förorda marinförvaltningens framställning örn anskaffande
av torpedtaktisk övningsmateriel. Yad angår sättet för beredandet
av de för ändamålet erforderliga medlen, 21,000 kronor, har marinförvaltningen,
såsom nyss nämnts, föreslagit, att härför måtte få tagas i anspråk
förefintlig behållning å det senast för budgetåret 1926/1927 anvisade anslaget
för anskaffning av torpedsikten och orderapparater m. m. Emellertid har
riksräkenskapsverket i den 25 november 1929 avgivet yttrande uttalat den
uppfattningen, att därest medel skulle ställas till förfogande för den nu föreslagna
materielanskaffningen, vilken syntes främmande för ovannämnda anslags
ursprungliga ändamål, borde ett nytt anslag äskas av riksdagen. Härutinnan
instämmer jag med riksräkenskapsverket.»

Utskottet, som icke känt sig övertygat örn behovet av att ett särskilt anslag
beviljas för anskaffning av torpedtaktisk övningsmateriel, får hemställa,

att Kungl. Majits förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas.

Försök med
teknisk
materiel.

[121.]

Åtgärder för
industriens
krigsorganisation.

[122.]

Torpedtaktisk
övningsmateriel
.

[123.]

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

999 30 7

98

Statsutskottets utlåtande Nr d.

Avlöning till
sjöh ar teverkets

personal.

[124.]

Utskottets

yttrande.

I. Sjökarteverket.

114:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 124) att
dels godkänna följande stat för sjökarteverket att tillämpas från och med
den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........

Yikariatsersättningar, förslagsanslag....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.1)...
Arvode åt chefen för sjökarteverket, då denne vid flottan

innehar lägre beställning än såsom kommendör...........

Arvode åt den eller de ritare eller gravörer, som förordnas
att biträda vid rit- och gravyrarbetenas ledning
och övervakande ävensom vid instruktion av yngre

ritare och gravörer............................................................

Arvoden åt föreståndare för sjökarteverkets kontrollstationer.
................................................................................

kronor 125,810: —

» 800: —

» 40,720: -

2,520: —

* 600: —

» 11,600: —

Summa förslagsanslag kronor 182,050: —

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till sjökarteverkets
personal, nu 177,550 kronor, med 4,500 kronor till 182,050 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 356 och
357 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av anslaget är avsedd för utökning
av ritarpersonalen vid sjökarteverket.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majda förslag
får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för sjökarteverket att tillämpas
från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
........................................................... kronor 125,810: -—

V ikariats er sättningar, förslagsanslag ............ » 800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.1)............................................. » 40,720: —

Arvode åt chefen för sjökarteverket, då denne
vid flottan innehar lägre beställning än
såsom kommendör..................................... » 2,520: —

l) Häri ingår, bland annat, arvode till föreståndaren för sjökarteverkets militärdetalj
med 6,420 kronor. Därest denna befattning uppekålles av officer i flottans stam eller
reserv (med pension) eller å reservstat, skall arvodet emellertid endast utgå med det lägre
belopp, som av Kungl. Maj:t kan varda bestämt.

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 99

Arvode åt den eller de ritare eller gravörer,
som förordnas att biträda vid rit- oell
gravyrarbetenas ledning och övervakande
ävensom vid instruktion av yngre ritare

och gravörer ............................................... kronor 600: —

Arvoden åt föreståndare för sjökarteverkets

kontrollstationer........................................ » 11,600: —

Summa förslagsanslag kronor 182,050: —

b) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till sjökarteverkets
personal, nu 177,550 kronor, med 4,500 kronor till
182,050 kronor.

115:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att minska ordinarie
reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet, nu
345,400 kronor, med 5,000 kronor till 340,400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 358 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen av anslaget är föranledd av
en ökad behållning av inflytande medel av bok- och sjökortsför sälj ningen.

I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
omkostnader för sjömätningsväsendet, nu 345,400 kronor, med

5,000 kronor till 340,400 kronor.

116:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till redigering och utgivning av tidskriften
» Underrättelser för sjöfarande» för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor.

117:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till beredande av bidrag till internationella

hydrografiska byrån för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 8,500 kronor.

Omkostnader
för sjömätningsväsendet.

[125.]

Utskottets

yttrande.

Tidskriften
» Underrättelser
för
sjöfarande».

[126.]

Inter nationella hydrografiska byrån.

[127.]

100

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utgivande av
läroböcker,
beskrivningar,
reglementen
och instruktioner
m. m.

[128.]

Utskottets

yttrande.

Semester åt
vid sjöförsvaret
anställda
arbetare.

Motion.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
sjöförsvaret.

[129.]

J. Diverse.

118:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 128) att öka ordinarie
reservationsanslaget till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen
och instruktioner m. m., nu 12,000 kronor, med 3,000 kronor till 15,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 359 och
360 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Majit föreslagna ökningen av anslaget är föranledd av att
anslaget visat sig otillräckligt för sitt ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till utgivande
av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner
m. m., nu 12,000 kronor, med 3,000 kronor till 15,000
kronor.

119:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att upptaga ordinarie förslagsanslaget
till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare med oförändrat
belopp, 150,000 kronor.

Såsom omnämnts under punkt 68: o) här ovan, har uti en av herr E. Andersson
i Stockholm inom andra kammaren väckt motion (nr 313) hemställts,
att riksdagen må besluta, att arbetare vid försvarsväsendet skola åtnjuta
semester efter de grunder, som äro fastställda för extra-ordinarie befattningshavare
i statens tjänst, samt för detta ändamål bland annat höja det av
Kungl. Majit i proposition nr 1 angående fjärde huvudtiteln äskade anslaget
under punkt 128 med 150,000 kronor till 300,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet ovan under punkt 68: o) anfört får
utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Majits förslag och
med avslag å herr Anderssons i Stockholm motion lii 313,
i vad den avser förevarande anslag, upptaga ordinarie förslagsanslaget
till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare med
oförändrat belopp, 150,000 kronor.

120:o) Beträffande Kungl. Majits framställning i fråga örn anslag för bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret
har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

101

V. FLYGVAPNET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

121:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 130) att dels godkänna Avlöning,
de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för officerare och un- resekostnader
derofficerare m. fl. vid flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolkåren att m. Migada
för budgetåret 1930/1931, [ISO.]

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m., nu 1,080,000 kronor, med 150,000 kronor till 1,230,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 362—376
av åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet har i förevarande sammanhang upptagit till behandling tvenne
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar A.

Lindgren och H. Åkerberg (nr 106) och den andra inom andra kammaren av
herrar O. Järte och F. Sandwall (nr 193), varuti hemställts, att riksdagen
måtte besluta att å flygvapnets stat för officerare och underofficerare m. fl.
uppföres en regementsläkare i flygstyrelsen med lön i lönegraden C 11 enligt
vederbörligt avlöningsreglemente.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionerna.

I fråga örn flygvapnets fortsatta uppsättande har departementschefen förordat,
att det för budgetåret 1930/1931 utökas till i allmänhet omkring 90 %
av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning avsetts att erhålla.

Ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. Kungl. Maj-.ts
har för innevarande budgetår i riksstaten uppförts med 1,080,000 kronor. förslag.
Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater... kronor 948,358: —

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband............................................................ » 17,740: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården ...... » 325: —

I). Felräkningspenningar, förslagsvis ............................. » . 1,000: —

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis ............ » 1,600: —

F. Anställningspenningar, förslagsvis .............................. » 1,250: —

G. Gottgörelse för tjänstehäst .......................................... » 250: —

H. Ekiperingshjälp, förslagsvis.......................................... » 2,700: —

I. Vissa arvoden m. m., förslagsvis ................................ » 13,970: —

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda ut gifter

m. m., förslagsvis........................................... » 7,000: —

K. Rekryteringskostnader, förslagsvis .............................. » 4,000: —

102

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

L.

Flygvapnet» reservpersonal, förslagsvis .....................

kronor

29,900: —

M.

Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen
under tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis ......

»

7,104: —

N.

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis ...........

»

30,000: —

O.

Flyttningsersättning, förslagsvis .................................

20,000: -

P.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, för-slagsvis........................................................................

»

12,000: —

Q.

Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för inten-denturpersonal avsedda befattningar, förslagsvis...

»

700: —

Summa kronor 1,097,897: —

Från nyssnämnda summa, 1,097,897 kronor, har dragits ett belopp av
18,700 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Återstoden,
1,079,197 kronor, har avrundats till 1,080,000 kronor.

För nästkommande budgetår har departementschefen ansett anslaget böra
beräknas under samma rubriker som för det nu löpande budgetåret.

Å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet skulle
utöver nuvarande 5 majorsbeställningar upptagas ytterligare en majorsbeställning,
i syfte att den å sjöförsvarets kommandoexpedition nu tjänstgörande
kompaniofficeren ur flygvapnet må kunna utbytas mot en regementsofficer.
Antalet kaptensbeställningar — 20 — har ansetts böra bibehållas oförändrat
samt antalet löjtnantsbeställningar ökas från 22 till 27. I underofficersbeställningarnas
antal har föreslagits en ökning med en förrådsförvaltar-,
en fanjunkar- och en sergeantsbeställning. A staten skulle vidare upptagas
nya beställningar för en flygingenjör av 3. graden, en verkmästare av 2.
klassen, en tyghantverkare och en förrådsvaktmästare.

Beträffande den i flygstyrelsen såsom särskild föredragande i ärenden
angående hälso- och sjukvård för närvarande tjänstgörande militärläkaren
har flygstyrelsen gjort framställning örn utbyte av ifrågavarande arvodesbefattning
mot en ordinarie beställning å flygvapnets stat. Departementschefen
har av besparingsskäl icke ansett sig kunna tillstyrka denna framställning
utan har i stället föreslagit, att det för ifrågavarande militärläkare
nu utgående arvodet 1,000 kronor för nästkommande budgetår ökas till
2,400 kronor.

Slutligen har till förstärkning av arbetskrafterna inom flygstyrelsen föreslagits
inrättande av en sekreterar- och kamrerarbefattning med placering i
lönegraden B 24.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot att flygvapnet för
budgetåret 1930/1931 erhåller en omfattning, motsvarande i allmänhet 90 %
av den för vapnet avsedda efter fullbordad uppsättning, vill till en början
erinra örn vad utskottet under punkt l:o) här ovan anfört rörande försvarets
centrala ledning.

I fråga örn sättet för beräknandet av anslagsposterna å avlöningsstaterna
lämnar utskottet utan erinran vad härutinnan anförts och föreslagits.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

103

Å staten för officerare och underofficerare m. fl. viel flygvapnet torde, i
anslutning till utskottets avstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag om en omorganisation
av den centrala försvarsförvaltningen, böra vidtagas den jämkningen
i fråga örn officerspersonalen, att beställningarna för regementsofficerare
i lönegraden O. 4 (majors grad) minskas från föreslagna 6 till 5 samt
kaptensbeställningarna ökas från föreslagna 20 till 21.

I flygstyrelsen tjänstgör för närvarande en militärläkare såsom särskild
föredragande i ärenden angående hälso- och sjukvård mot ett arvode av

1,000 kronor för år, vilket upptagits under anslagsrubriken till »vissa arvoden
m. m.». Flygstyrelsen har gjort framställning örn utbyte av ifrågavarande
arvodesbefattning mot en ordinarie regementsläkarbeställning, avsedd
att uppföras å flygvapnets stat. Kungl. Maj:ts förslag i denna fråga
innebär emellertid, att en militärläkare, på sätt nu äger rum, fortfarande
tillsvidare bör förordnas att vid sidan av sin ordinarie tjänst vara föredragande
i berörda ärenden inom flygstyrelsen, dock att, med hänsyn till arten
och omfattningen av denne föredragandes arbete, arvodet ansetts böra höjas
till 2,400 kronor för år. I förenämnda motioner I: 106 och II: 193 har, i överensstämmelse
med flygstyrelsens framställning i ärendet, väckts förslag
örn anställande av en ordinarie regementsläkare för ifrågavarande arbetsuppgifter
inom styrelsen. Aven utskottet har funnit de framförda synpunkterna
tala för ett godkännande av flygstyrelsens, utav motionärerna upptagna
förslag. I enlighet härmed tillstyrker därför utskottet, att å flygvapnets stat
uppföres en beställning för en ordinarie regementsläkare med avlöning enligt
lönegraden C. 11 i gällande officersavlöningsreglemente. Kungl. Maj:t torde
böra bemyndigas att vidtaga härav föranledd ändring i den vid nämnda
reglemente fogade tjänsteförteckningen.

Kungl. Majis förslag om uppförande å flygvapnets stat av en ordinarie
beställning för en sekreterare och kamrerare med placering i lönegraden B. 24
har utskottet ansett sig böra tillstyrka. Enligt utskottets mening bör dock
beställningen icke för närvarande besättas med ordinarie innehavare utan
tillsvidare uppehållas på förordnande, varvid löneförmånerna böra regleras
med tillämpning av de för befattningshavare å extra stat gällande avlöningsgrunderna.
Till tjänsten synes böra ifrågakomma en härför lämplig tjänsteman
från arméförvaltningen eller marinförvaltningen, varigenom en blivande
omorganisation av dessa ämbetsverk kan i viss mån underlättas.

Beträffande staterna för de fyra flygkårerna samt för flygskolkåren vill
utskottet föreslå den ändringen i Kungl. Majis förslag, att staten för 1. flygkåren
redan från och med nästkommande budgetår bringas i full överensstämmelse
med 1925 års organisationsbeslut och att staten alltså, utöver vad
av Kungl. Maji ifrågasatts, ökas med 1 vicekorpralsbeställning, 2 beställningar
för menige samt 1 hantverksvicekorprals- och 1 hantverkssoldatbeställning.
Denna kårs fulla uppsättning från och med budgetåret 1930/1931
har utskottet ansett böra ske med föranledande av den mellan kronan och
Västerås stad, jämlikt medgivande av 1929 års riksdag (skrivelse nr 129),

104

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

träffade överenskommelsen örn beredandet av viss kompensation åt staden
på grund av genomförandet av 1925 års försvarsbeslut och vilken överenskommelse
i det avseende, varpå utskottet grundar sitt förslag, innehåller förpliktelse
för kronan att, intill dess flygkåren med organisation enligt 1925
års försvarsbeslut blivit förlagd till Västerås, till staden utgiva en kontant
ersättning av 10,000 kronor för år.

Utöver vad utskottet här ovan yttrat, föranleda Kungl. Maj:ts förslag till
personalstater eller vad i samband därmed anförts icke till någon erinran
från utskottets sida. Med hänsyn till vad sålunda förekommit, har utskottet
låtit uppgöra nya förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl.
vid flygvapnet samt för 1. flygkåren (Bil. Q och B vid detta utlåtande), avsedda
att i stället för de utav Kungl. Majit framlagda motsvarande staterna
äga tillämpning under budgetåret 1930/1931.

Vidkommande härefter beräkningarna av de å avlöningsanslaget under
punkterna B—Q upptagna särskilda anslagsposterna har utskottet funnit
anledning till uttalande allenast i avseende å anslagsposterna till vissa arvoden
m. m. (posten I) och till avlöning till reservofficerare vid armén och
marinen under tjänstgöring vid flygvapnet (posten M). Vad den förra posten
beträffar, som av Kungl. Majit beräknats till 15,370 kronor, torde densamma
på grund av utskottets förslag örn uppförandet av en ordinarie regementsläkarbeställning
å flygvapnets stat böra nedsättas med 2,400 kronor — motsvarande
det av Kungl. Majit avsedda arvodet till föredraganden inom flygstyrelsen
i ärenden angående hälso- och sjukvård — samt sålunda begränsas
till 12,970 kronor. I fråga örn den senare anslagsposten, som för innevarande
budgetår upptagits med 7,104 kronor och för nästkommande budgetår
föreslagits förhöjd till 14,208 kronor, har utskottet icke kunnat finna vad
flygstyrelsen anfört till stöd för förhöjningen innebära tillräckligt motiv för
en sådan åtgärd, i följd varav anslagsposten enligt utskottets mening bör
bibehållas vid det nuvarande beloppet.

Kungl. Majits beräkning över samtliga utgifter för anslaget till avlöning,
rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret 1930/1931 slutar å ett belopp
av 1,229,885 kronor, som avrundats till 1,230,000 kronor. Vad utskottet föreslagit
i fråga örn vissa delar av Kungl. Maj:ts framställning medför en ökning
av anslagets slutsumma med i runt tal 1,500 kronor. .Detta synes
emellertid icke böra föranleda någon ändring av anslagets utav Kungl. Majit
angivna belopp.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majits förslag ävensom med bifall
till herrar Lindgrens och Åkerbergs motion I: 106 och herrar
Järtes och Sandwall motion lii 193 godkänna

de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3 januari
1930 fogade, såsom bilagorna nr 77—80 betecknade staterna

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 105

för 2., 3. och 4. flygkårerna samt flygskolkåren, att gälla under
budgetåret 1930/1931, samt

de vid detta utlåtande fogade, såsom bilagorna Q och It
betecknade staterna för officerare och underofficerare m. fl. vid
flygvapnet och för 1. flygkåren, att gälla under budgetåret
1930/1931;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den vid avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet fogade tjänsteförteckningen vidtaga den
ändring, som betingas av utskottets förslag örn uppförande av
en regementsläkarbeställning å staten för officerare och underofficerare
m. fl. vid flygvapnet;

c) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnader m. m., nu 1,080,000 kronor, med 150,000 kronor
till 1,230,000 kronor.

122:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 131) att öka ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier, nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor
till 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 376 och 377.

Utskottet har funnit den föreslagna anslagsökningen kunna begränsas till

1,000 kronor, och får alltså hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till resestipendier,
nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning m. m.

123:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 132)
dels öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och
färder m. m., nu 132,900 kronor, med 9,100 kronor till 142,000 kronor,
dels ock medgiva, att dödsboet efter värnpliktig, som avlidit till följd av
skada, ådragen under flygning i tjänsten, må, efter Kungl. Majits prövning
i varje särskilt fall, tillerkännas begravningshjälp, överstigande det enligt
gällande författning eller i annan ordning fastställda beloppet av sådan förmån,
samt att härav föranledda kostnader må bestridas av anslaget till de
värnpliktigas avlöning och färder m. m.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprokollet
sid. 377—381.

Uti tvenne likalydande under punkt 14:o) närmare behandlade motioner,
väckta den ena inom första kammaren (I: 41) av herr C. Thorén m. fl. och
den andra inom andra inom andra kammaren (II: 66) av herr E. Björnberg

Resestipen dier.

[131.]

Utskottets

yttrande.

De värnpliktigas
avlöning
och
färder m. m.

[132.]

Motioner.

106

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

har hemställts, att värnpliktiga studenter och likställda under den tid, de
tjänstgöra såsom underbefäl, erhålla samma dagavlöning som fast anställt
manskap i motsvarande grad har i begynnelselön.

Vidare har uti en under samma punkt omförmäld av herr O. Öhman m.fl.
inom andra kammaren väckt motion (nr 50) hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att värnpliktig skall under tjänstgöringstiden erhålla ett penningbidrag
av 1 krona per dag vid tjänstgöring på förläggningsorten och en
krona och femtio öre vid tjänstgöring i fält och till sjöss, samt att dessutom
till värnpliktig, som är familjeförsörjare eller på annat sätt försörjningspliktig,
skall utgå familjebidrag till hustru eller av den värnpliktige beroende
föräldrar med, per dag räknat:

i ortsgrupp I 2 kronor 35 öre; i ortsgrupp II 2 kronor 70 öre; i ortsgrupp
III 3 kronor 5 öre; i ortsgrupp IV 3 kronor 40 öre; i ortsgrupp V
3 kronor 75 öre, samt för varje barn, eller annan person, vilken den värnpliktige
har att försörja: i ortsgrupp I 50 öre; i ortsgrupp II 60 öre; i ortsgrupp
III 70 öre; i ortsgrupp IV 80 öre; i ortsgrupp V 90 öre.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

För innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning och färder m. m. upptaget med 132,900 kronor. Anslaget har
beräknats sålunda:

Titel I. De värnpliktigas avlöning ................................ kronor 94,900: —

Titel II. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ...... » 3,000: —

Titel III. Färdkostnader...................................................... » 35,000: —

Summa kronor 132,900: —

För budgetåret 1930/1931 har departementschefen beräknat anslaget på

följande sätt:

Titel I. De värnpliktigas avlöning................................ kronor 104,000: —

Titel II. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ...... » 3,000: —

Titel III. Färdkostnader...................................................... » 35,000: —

Summa kronor 142,000

De motionsvis framställda yrkandena får utskottet avstyrka på de skäl,
som närmare framgå av utskottets yttrande under punkt 14:o) här ovan.

Mot den av Kungl. Maj:t framlagda beräkningen har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran än att med hänsyn till medelsåtgången under
tidigare budgetår titel III Färdkostnader bör kunna begränsas till 30,000
kronor, och följaktligen anslaget i sin helhet upptagas med 137,000 kronor.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit har utskottet velat tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
förenämnda av herrar Thorén m. 11. och Björnberg väckta mo -

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

107

tioner (I: 41 och II: 66) ävensom å den av herr Öhman m. fl.
väckta motionen (II: 50), i vad desamma avse förevarande anslag,
öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning
och färder m. m., nu 132,900 kronor, med 4,100 kronor till

137,000 kronor;

b) medgiva, att dödsboet efter värnpliktig, som avlidit till
följd av skada, ådragen under flygning i tjänsten, må, efter
Kungl. Majda prövning i varje särskilt fall, tillerkännas begravningshjälp,
överstigande det enligt gällande författning
eller i annan ordning fastställda beloppet av sådan förmån,
samt att härav föranledda kostnader må bestridas av anslaget
till de värnpliktigas avlöning och färder m. m.

C. Expenser m. m.

124:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) hemställer
utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
skrivmaterialier och expenser m. m., nu 18,000 kronor, med

2,000 kronor till 20,000 kronor.

125:o) Under erinran örn att jämning av huvudtitelns slutsumma plägar
ske med anlitande av flygvapnets anslag till tryckningskostnader får utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
tryckningskostnader, nu 24,964 kronor, med 14,892 kronor till
10,072 kronor, dock att i anslagets belopp må göras den jämkning,
som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

D. Förplägnad och intendenturmateriel.

126:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 135) att öka ordinarie
förslagsanslaget till mathållning och furagering, nu 215,300 kronor, nied
59,500 kronor till 274,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 383—386.

Ordinarie förslagsanslaget till mathållning och furagering har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med 215,300 kronor enligt följande
fördelning:

Titel I. Mathållning............................................................ kronor 208,840: —

Titel II. Furagering.............................................. »_6,453: 20

Summa kronor 215,293: 20

eller, i avrundat tal, 215,300 kronor.

Skrivmateriolier

och expenser
m. m.

[133.]

Tryckningskostnader.

[134.]

Mathållning
och furagering.

[135.]

108

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Beklädnadsoch
mundering
sutrustning
ra. ra.

[136.]

Antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga vid flygvapnet under budgetåret
1930/1931 har upptagits till 156,000. För flygvapnets fast anställda
manskap har tjänstgöringsdagarnas antal under samma budgetår beräknats
till 88,000. Sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar skulle alltså utgöra

244.000.

Under anslagstiteln till mathållning har för budgetåret 1930/1931 med utgångspunkt
från ett medelpris för dag av 1 krona 10 öre upptagits (244,000
X l.io =) 268,400 kronor.

Under titeln furagering har medelsbehovet beräknats efter 1 krona 35 öre
för häst och dag. I enlighet härmed har ifrågavarande anslagspost upptagits
med (13 X 365 X 1.3 5 =) 6,405 kronor 75 öre.

Anslaget till mathållning och furagering har sålunda för budgetåret 1930/1931
upptagits med (268,400 + 6,405.7 5 =) 274,805 kronor 75 öre eller, i avrundat
tal, 274,800 kronor.

Med hänsyn till den av utskottet förordade ökningen av 1. flygkårens stat,
bör antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap ökas från 88,000 till

90.000. För värnpliktiga bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptagas
ett antal tjänstgöringsdagar av 156,000. Sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar
bör alltså beräknas till (90,000 + 156,000 =) 246,000.

Medelkostnaden för mathållning synes av samma skäl, som anförts under
motsvarande anslag för lantförsvaret, böra för budgetåret 1930/1931 upptagas
till 1 krona 8 öre för man och dag. Under titel I Mathållning bör alltså
beräknas ett belopp av (246,000 X 1. o 8 =) 265,680 kronor.

Titel II Furagering synes böra upptagas efter en dagkostnad av 1 krona
25 öre med (13 X 365 X 1.25 =i avrundat tal) 5,920 kronor.

Anslaget i dess helhet bör alltså beräknas till (265,680 + 5,920 =) 271,600
kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet velat framhålla angelägenheten
av att framdeles en omräkning av titel I Mathållning sker på sådant sätt,
att portionskostnaderna vid tjänstgöring i land och vid sjökommendering
beräknas var för sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till mathållning
och furagering, nu 215,300 kronor, med 56,300 kronor till

271,600 kronor.

127:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 136) att öka ordinarie
reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernoch
förplägnadsutredning, nu 163,900 kronor, med 42,600 kronor till 206,500
kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 386—388.

I riksstaten för innevarande budgetår har ordinarie reservationsanslaget
till beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsut -

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 109

redning upptagits med 163,900 kronor. Anslaget Ilar fördelats å tre titlar
sålunda:

Titel I. Beklädnads- oell munderingsutrustning........... kronor 125,561:75

Titel II. Kasernutredning.................................................. » 22,700: —

Titel III. Förplägnadsutredning.......................................... » 15,597: 45

Summa kronor 163,859: 20

eller, i avrundat tal, 163,900 kronor.

För budgetåret 1930/1931 har departementschefen framlagt följande anslagsberäkning: -

Kronor.

I. Beklädnads- och munderingsutrustning.

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap .... 88 000 dagar

» värnpliktiga........ 156 000 »

Säger 244 000 dagar å kr. 0,55 kr. 134 200: —
Underhållsdagar för hästar (13 X 365 =) 4 745 å kr. 0,15 kr. 711:75

134 911

75

II. Speciell flygarbeklädnad...........

30 000

—

III. Kasernutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap 244 000 å kr. 0,10............

24 400

—

IV. Förplägnadsutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap 244 000 å kr. 0,07.....kr. 17 080: —

Underhällsdagar för hästar 4 745 å kr. 0,01........» 47:45

17 127

45

Summa kronor

206 439

20

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot beräkningen utskottets
än att på grund av det högre antal manskapstjänstgöringsdagar i förhållande yttrande.
till Kungl. Maj:ts förslag, varmed utskottet räknar, titlarna I, III och IV i
ovanstående tabell böra ökas till respektive 136,011 kronor 75 öre, 24,600
kronor och 17,267 kronor 45 öre.

Anslaget i sin helhet synes böra upptagas med 207,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till beklädnads-
och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsutredning,
nu 163,900 kronor, med 44,000 kronor till 207,900
kronor.

128:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer Bränsle, lyse,

utskottet ImTingZh

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till bränsle, tvätt m. m.
lyse, vatten, renhållning och tvätt in. m., nu 140,000 kronor, [137.J
med 40,000 kronor till 180,000 kronor.

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Sjuk- och
veterinär vård.

[138.]

Utskottets

yttrande.

Anskaffning
av viss
apparatur.

[139.]

Vapen och
ammunition

[140.]

E. Sjukvård m. m.

129:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 138) att öka ordinarie
förslagsanslaget till sjuk- och veterinärvård, nu 20,900 kronor, med 1,900
kronor till 22,800 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 390 och 391.

Ordinarie förslagsanslaget till sjuk- och veterinärvård har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med 20,900 kronor. Anslaget har fördelats
å två titlar sålunda:

Titel I. Sjukvård ............................................................ kronor 20,550: —

Titel II. Veterinärvård........................................................... » 300: —

Summa kronor 20,850: —

eller, i avrundat tal, 20,900 kronor.

För budgetåret 1930/1931 har departementschefen framlagt följande anslagsberäkning
:

Kronor

Kronor

Titel I. Sjukvård.

244,000 tjänstgöringsdagar för manskap och värnpliktiga å 0-05

öre....................................................................................

Läkarvård m. m. enligt 23 § offioersavlöningsreglementet .......

Specialsjukvård m. m.............................................................

12,200

4,500

5,800

22,500

Titel II. Veterinärvård.....................................................

—

300

Summa

—

22,800

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot den framlagda
beräkningen än, att titel I Sjukvård med hänsyn till den av utskottet föreslagna
ökningen av antalet manskapstjänstgöringsdagar bör höjas med 100
kronor, och att följaktligen anslaget i sin helhet bör upptagas till 22,900
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till sjuk- och
veterinärvård, nu 20,900 kronor, med 2,000 kronor till 22,900
kronor.

130:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 139) örn anvisande
av medel för anskaffning av för kroppsundersökning av flygare erforderlig
apparatur har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet velat härigenom

erinra.

F. Vapen och ammunition.

131 :o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 140) hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr d.

lil

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
vapen och ammunition, nu 96,000 kronor, med 12,000 kronor
till 108,000 kronor.

132:o) I anledning av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 141) örn anvisande av
ett extra reservationsanslag å 77,000 kronor till anskaffning av flygbomber
får utskottet, som efter att hava tagit del av de till ärendet hörande handlingarna
ansett anslagsbeloppet kunna begränsas till 70,000 kronor eller
samma belopp, som utgår för budgetåret 1929/1930, hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av flygbomber för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000
kronor.

G. Byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.

133:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) örn anvisande
under ordinarie reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m. av ett belopp
av 220,000 kronor får utskottet, som ansett medelsbehovet kunna begränsas
till 210,000 kronor, hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
byggnader, flygfält m. m., nu 200,000 kronor, med 10,000 kronor
till 210,000 kronor.

134:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställningar örn anvisande av medel till
förbättring av vissa skjutbanor (punkt 143) och till iståndsättande av flygstationen
vid Barkarby (punkt 144) har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet velat härigenom

erinra.

135:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag punkt 145) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för förvärv av mark för vissa flygstationer
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 18,500 kronor.

136:o) Rörande Kungl. Maj:ts framställningar örn anvisande av medel
till engångskostnader för 1. flygkårens förläggning (punkt 146) och till eldsläckningsmateriel
(punkt 147) har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
velat härigenom

Flygbomber.

[141.]

Byggnader,
flygfält m. ni.

[142.]

Förbättring
av vissa
skjutbanor
oell iståndsättande
av
flygstationen
vid Barkarby.

[143 och
144.J

Förvärv av
mark för vissa
fly g stationer.

[145.]

Engångskostnader
för
1. flygkårens
förläggning
och eldsläckningsmateriel.

[146 och
147.]

erinra.

112

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Flygövningar.

[148.]

137:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 148) att öka ordinarie
reservationsanslaget till flygövningar, nu 1,450,000 kronor, med 100,000 kronor
till 1,550,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 401 oell 402.

I de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna rörande flygvapnets
kostnader upptogs anslaget till flygövningar efter fullbordad uppsättning av
vapnet till 1,735,000 kronor. Drivmedels- och oljeprisen beräknades därvid
till 35 respektive 50 öre per kg.

För budgetåret 1929/1930, under vilket flygövningarna avsetts att bedrivas
i en utsträckning motsvarande 80 % av det planerade övningsprogrammets
omfattning efter fullt genomförd organisation av flygvapnet, bär anslaget till
flygövningar upptagits med 1,450,000 kronor enligt följande fördelning:

Titel I.
Titel II.
Titel III.
Titel IV.

Drivmedelskostnader för flygmotorer

Övriga övningskostnader........

Flygtillägg ................................

Tjänstgöringstraktamenten .....

kronor 450,000: —

..... ............. »

400,000: —

................... »

450,000: —

................... »

150,000: —

Summa kronoi

1,450,000: —

Drivmedels- och oljeprisen hava härvid beräknats till 46 respektive 89
öre per kg.

För nästkommande budgetår har flygstyrelsen räknat med en sänkning
av drivmedels- och oljeprisen till 39 respektive 61 öre. Medelsbehovet
under anslaget för ifrågavarande budgetår har av styrelsen uppskattats till
den i 1925 ars beräkningar av kostnaderna vid fullt genomförd organisation
upptagna anslagssumman, 1,735,000 kronor, minskad med ett till flottans
övningsanslag överfört belopp av 48,000 kronor samt ökad med i avrundat
tal 93,000 kronor för bestridande av merkostnader med anledning av den i
förhållande till 1925 års beräkningar alltjämt kvarstående stegringen av drivoch
smörjmedelsprisen, eller 1,780,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att flygstyrelsens anslagsberäkning
grundats pä den förutsättningen, att flygvapnet under nästkommande budgetår
skulle vara fullt uppsatt och att flygövningarna skulle bedrivas i en
däremot svarande omfattning. Därest flygvapnets utvidgning under nästa
budgetår begränsas på sätt av departementschefen föreslagits, skulle anslaget
till flygövningar icke behöva upptagas med större belopp än 90 % av
övningskostnaderna vid fullt genomförd organisation. Med tillämpning av
den utav flygstyrelsen använda beräkningsgrunden skulle i så fall medelsbehovet
mpp skattas till omkring 1,600,000 kronor. Då emellertid kostnaderna
för drivmedel och olja med hänsyn till den erfarenhet, som numera vunnits
beträffande dessa kostnaders storlek i förhållande till de totala utgifterna
under anslaget, syntes departementschefen kunna beräknas något lägre
än vad av flygstyrelsen förutsatts, bär han ansett, att anslagssumman borde

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

113

kunna begränsas till 1,550,000 kronor, vilken summa skulle fördelas sålunda
å de särskilda titlarna under anslaget:

Titel I ............................................. kronor 425,000: —

Titel II ............................................. » 450.000: —

Titel III ............................................. » 506,000: —

Titel IY ......................... » 169,000: —

Tillhopa kronor 1,550,000: —

Enligt utskottets mening bör ett belopp av 1,500,000 kronor bliva fullt
tillräckligt för flygövningarnas bedrivande under budgetåret 1930/1931.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till flygövningar,
nu 1,450,000 kronor, med 50,000 kronor till 1,500,000
kronor.

138:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 149) att öka ordinarie
reservationsanslaget till flygmateriel, nu 1,803,000 kronor, med 489,000 kronor
till 2,292,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 403—405.

Efter att hava lämnat en redogörelse för tidigare gjorda anvisningar
under detta anslag har departementschefen anfört följande:

»Utgiftsposterna för underhåll av flygmateriel, underhåll och förnyelse av
bilar, motorcyklar och motorbåtar m. m. samt för oförutsedda utgifter hava,
såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, för innevarande budgetår
beräknats till sammanlagt 1,352,950 kronor. För motsvarande ändamål har
flygstyrelsen för budgetåret 1930/1931 äskat ett belopp av icke mindre än

1,790,000 kronor. Flygstyrelsen bär därvid utgått från den år 1925 uppgjorda
beräkningen av ifrågavarande anslag samt förutsatt, att flygvapnets
uppsättning under nästa budgetår skulle komma att vara fullt genomförd.
Tager man i stället medelsanvisningen för innevarande budgetår till utgångspunkt
och, på sätt av mig förordats, för det närmaste budgetåret räknar med
en utveckling av flygvapnet till allenast omkring 90 % av organisationens
slutliga omfattning, synes anslagsökningen för bestridande av här ifrågavarande
underhålls- m. fl. kostnader kunna begränsas till (V8 X 1,352,950=)
i runt tal 169,100 kronor. På grund härav och då, såsom förut omförmälts,
ett belopp av 30,000 kronor, motsvarande kostnaderna för speciell flygarbekläduad,
avses att överflyttas från flygmaterielanslaget till anslaget för
beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsutredning,
finner jag mig böra föreslå, att ovanberörda utgiftsposter under förevarande
anslag för budgetåret 1930/1931 upptagas med (1,352,950 + 169,100 —
— 30,000 =) i avrundat tal 1,492,000 kronor.

Yad härefter angår den för ersättande av materielförluster genom fullständiga
haverier avsedda anslagsposten, har flygstyrelsen för nästkommande
budgetår beräknat densamma till ett belopp av 1,111,000 kronor, motsvarande
värdet av den materiel, som under budgetåret 1928/1929 kasserats på grund
av totalhaverier. Då emellertid flyghaveriernas omfattning under sistnämnda
budgetår torde hava varit onormalt stor och man synes hava grundad anledning
att för framtiden räkna med en nedgång i haverifrekvensen, har jag

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.) flaa 30 8

Utskott et s
yttrande.

Flygmateriel.

[149.]

114

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Fallskärmar.

[150.]

Utskottets

yttrande.

funnit mig kunna förorda, att ifrågavarande anslagspost begränsas till 800,000
kronor eller ungefär samma belopp, som, på sätt förut nämnts, för innevarande
budgetår anvisats för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra
örn att, jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit den 4 september 1929, särskilda
utredningsmän tillkallats för att inom försvarsdepartementet biträda
med verkställande av utredning i fråga örn åtgärder till höjande av säkerheten
vid flygning.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till flygmateriel skulle,
i enlighet med vad jag nu anfört, för budgetåret 1930/1931 upptagas till
(1,492,000 + 800,000=) 2,292,000 kronor.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
framlagda anslagsberäkningen.

I samband med behandlingen av detta anslag har utskottet velat framhålla
önskvärdheten av att framdeles en uppdelning av anslaget i två särskilda
anslag sker på sådant sätt, att kostnaderna för den egentliga flygmaterielen
samt för anskaffning och underhåll av motorfordon och motorbåtar
upptagas var för sig. Möjligen bör i anslutning till de grunder, som
vunnit tillämpning vid redovisningen av utgifterna för lantförsvarets motorfordon,
även driftkostnaderna för motorfordon och motorbåtar beräknas under
sistberörda anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till flygmateriel,
nu 1,803,000 kronor, med 489,000 kronor till 2,292,000
kronor.

139:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 150) att för anskaffning
av fallskärmar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 109,200 kronor.

På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar har riksdagen till anskaffning
av fallskärmar anvisat

för budgetåret 1926/1927 ...................................................... kronor 130,500: —

» » 1927/1928 » 75,000: —

» » 1928/1929 » 60,000: —

» » 1929/1930 » 126,300: —

Flygstyrelsen har nu hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för anskaffning av fallskärmar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 109,200 kronor. Flygstyrelsens förevarande förslag har
departementschefen funnit sig böra biträda.

Med hänsyn till de olika meningar, som gjort sig gällande vid bedömandet
av frågan örn den lämpligaste fallskärmstypen, har utskottet hyst en viss
tvekan ifråga örn den begärda anvisningen. Då emellertid, enligt vad utskottet
erfarit, departementschefen numera föranstaltat örn en närmare utredning av
typfrågan, har utskottet i avvaktan på resultatet därav ej velat motsätta sig
Kungl. Majlis förslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 115

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, hemställer
alltså,

att riksdagen må för anskaffning av fallskärmar för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,200
kronor.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffning av flottörer för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 119,000 kronor.

141 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till anskaffning av verkstadsutrustning för
flygverkstaden å Karlsborg för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 62,500 kronor.

142:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffning av förlag av materialier för
flygplantillverkning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.

143:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154) angående anslag till
markradiostationer har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet velat
härigenom

erinra.

144:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 155) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,790,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 408—412.

Kungl. Majit föreslog i 1929 års statsverksproposition riksdagen att till
bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,955,000 kronor.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 1 juni 1929 (nr 260), att riksdagen,
som icke funnit sig kunna anvisa ett så betydande belopp, som av Kungl.
Majit ifrågasatts, ansett, att medel för budgetåret 1929/1930 borde ställas
till förfogande för nedan angivna ändamål:

Engångskostnader för flygmateriel m. m. enligt beräkningar,
gjorda i samband med antagandet av 1925 års

försvarsorganisation ......................................................... kronor 1,200,000: —

Ersättning för fullständiga haverier (utöver vad för sådant
ändamål anvisats under ordinarie anslaget till

flygmateriel)..........................................

Inhemsk flygmotortillverkning .............

Stabiliseringsanordningar ...................

........................... » 365,000: —

........................... » 560,000: -

............................ » 100,000: —

Summa kronor 2,225,000: —

Flottörer.

[151.]

Verkstadsutrustning

för flygverkstaden
å
Karlsborg.

[152.]

Förlag av
materialier
för flygplantillverkning.

[153.]

Markradio stationer.

[154.]

Engångskostnader
för
anskaffning
av flygmateriel
m.m.

[155.]

116

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Riksdagen anvisade sålunda till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av flygmateriel m. m. för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 2,225,000 kronor.

Flygstyrelsen Ilar nu hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,840,800
kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, beräknades i 1929 års statsverksproposition
sammanlagda beloppet av de engångskostnader, för vilkas
bestridande medel borde utgå under de sju budgetåren 1929/1930—1935/1936,
till 28,474,000 kronor. Härav har riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat
dels under rubriken engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.

2,225,000 kronor, dels ock å särskilda anslag till engångskostnader för 1.
och 2. flygkårernas förläggning samt till anskaffning av fallskärmar, flottörer
och markradiostationer sammanlagt 1,024,800 kronor eller tillhopa 3,249,800
kronor. Efter avdrag av sistnämnda summa ävensom av ett bland medelsäskandena
i 1929 års statsverksproposition upptaget, för inlösen av arrenderätten
till Hässiö kronoegendom avsett belopp av 50,000 kronor, vilket riksdagen
fann obehövligt, återstår ett medelsbehov för engångskostnader av
(28,474,000 — 3,249,800— 50,000 =) 25,174,200 kronor. Förverkligandet av
den tidigare uppgjorda planen, enligt vilken materieluppsättningen beräknades
vara fullbordad under budgetåret 1935/1936, skulle således kräva en
årlig medelsanvisning för ifrågavarande ändamål under de sex närmaste budgetåren
av i genomsnitt omkring 4,200,000 kronor.

Emellertid har det, med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa statsutgifterna,
befunnits ofrånkomligt att för nästa budgetår avsevärt reducera
den på nyss angivet sätt beräknade årliga anslagssumman. Då man vid
sådant förhållande torde kunna förutse, att de för tiden efter nämnda budgetår
återstående utgifterna måste fördelas på ett större antal budgetår, än som
avsetts enligt förut omförmälda materielanskaffningsplan, har jag funnit mig
böra räkna med en utsträckning av anskaffningstiden med två år. För vart
och ett av budgetåren 1930/1931—1937/1938 skulle i så fall och under förutsättning,
att kostnaderna fördelades lika å dessa budgetår, erfordras en
medelsanvisning av omkring 3,150,000 kronor.

I det föregående har jag förordat upptagande å riksstaten för budgetåret
1930/1931 av anslag för nedan angivna ändamål till följande belopp,
nämligen:

för 1. flygkårens förläggning ...............

» anskaffning av fallskärmar ............

» » » flottörer..................

» » » markradiostationer

Summa kronor 360,200: —

kronor 61,000
» 109,200

» 119,000

» 71,000

Under anslaget till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel
m. m. torde, i enlighet med vad ovan anförts, böra anvisas ett belopp av
(3,150,000 — 360,200=) i avrundat tal 2,790,000 kronor.»

Utskottet, som icke ansett skäl föreligga att för ifrågavarande ändamål
tillstyrka högre medelsanvisning än 1,700,000 kronor, hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

117

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för
anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

145:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 156) liemställer
utskottet,

att riksdagen må för flygindustriens krigsorganisation för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.

H. Diverse,

146:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 28,000 kronor, med 3,000 kronor till 31,000 kronor,

147:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställning (punkt 158) örn anvisande
av medel till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet velat härigenom

erinra.

VI. G EM ENSAM MA ANSLAG.

148:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1930/1931 upptaga ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga med oförändrat belopp, 90,000 kronor.

Sedan riksdagen numera hos Kungl. Majit anhållit örn igångsättande av en
utredning örn vårt lands försvarsfråga och det nuvarande kommittéanslaget
icke kan antagas komma att förslå till bestridande av utgifterna för jämväl
denna utredning, har utskottet funnit sig böra föreslå, att detsamma för
budgetåret 1930/1931 upptages med ett till 140,000 kronor förhöjt belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, nu 90,000 kronor,
med 50,000 kronor till 140,000 kronor.

149:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 159) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 13,000 kronor.

Flyg industriens krigs organisation.

[156.]

Extra

utgifter.

[157.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
flygvapnet.

[158.]

Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.

Utskottets

yttrande.

Försvarsväsendets

lönenämnd.

[159.]

118

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Tillfällig löneförbättring.

[160.]

Rikskommissionen
för
ekonomisk
försvarsberedskap.

[161-]

Telegramkostnader
för den
militärmeteorologiska
informationstjänsten.

[162.]

Övriga

ordinarie

anslag.

150:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160) örn anvisande av
medel till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet velat härigenom erinra.

151:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den
3 januari 1930 fogat förslag till stat för rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, att gälla under budgetåret 1930/1931,

b) för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 78,000 kronor.

152:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till bestridande av telegramkostnader för
den militärmeteorologiska informationstjänsten för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

VII. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.

153:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 20 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYASTELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, K J. G. Bosén,

K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles och P. A.
Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. Olsson i Kullenbergstorp,
P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,

J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson,

K. S. V. Ward, F. V. Sandwall och G. J. Högström.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

119

Reservationer:

vid punkt l:o) (försvarets centrala ledning) av herr Widell, som ansett, att
utskottets yttrande och förslag hort erhålla följande lydelse:

»Utskottet vill____riktlinjer. Ehuru den ståndpunkt riksdagen sålunda

intagit enligt utskottets mening icke kan utgöra något avgörande hinder mot
att utskottet ingår i en realbehandling av Kungl. Maj :ts förevarande förslag,
har utskottet likväl ansett lämpligast, att dessa förslag nu icke föranleda
någon riksdagens åtgärd utom vad angår arméförvaltningen.

Beträffande denna synes visserligen Kungl. Maj:ts förslag örn ärendenas
fördelning mellan de olika departementen och sjukvårdsstyrelsen samt ordförandeskapet
i arméförvaltningens plenum icke böra av riksdagen bifallas.
Artilleridepartementet bör därför bibehållas vid sin nuvarande omfattning
och benämning, varjämte det föreslagna arvodet till ordföranden icke bör
upptagas på staten. Däremot anser utskottet starka skäl tala för att den
föreslagna omorganisationen genomföres i fråga örn den civila personalen.
Utskottets förslag örn bibehållande av den nuvarande fördelningen av ärendena
mellan de olika departementen och sjukvårdsstyrelsen medför visserligen
en annan placering av den civila personalen än som av Kungl. Maj.t
föreslagits, men inverkar ej på denna personals antal eller fördelning pa
olika lönegrader. För en omorganisation av den civila personalen talar till
att börja med den avsevärda kostnadsminskning, som härigenom vinnes.
Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit i fråga örn arvode till ordföranden
och under punkt 4:o) hemställer beträffande uppflyttande av en revi.
sionskommissarietjänst från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 kommer
denna besparing efter fullt genomförd omorganisation att uppgå till 71,493
kronor. Men framför allt synes en omorganisation påkallad med hänsyn
till den i arméförvaltningen tjänstgörande civila personalens intressen. Av
de manliga befattningar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle fortfarande
finnas kvar, uppehälles för närvarande mer än en tredjedel av tjänstemän
som icke inneha fullmakt eller konstitutorial på befattningarna. Då ersättningen
till de förordnade i flertalet fall utgår med betydligt lägre belopp än
som skulle kommit dem till del, örn de varit ordinarie innehavare av sina
befattningar, lida dessa tjänstemän årligen en betydande löneförlust. Därtill
kommer, att de blivande retroaktiva pensionsavgifterna till civilstatens änkeoch
pupillkassa ökas för varje år, som en omorganisation uppskjutes. "Visserligen
kunna de ekonomiska förlusterna minskas genom för tjänstemännen
fördelaktigare bestämmelser örn löneförmåner under förordnande och genom
att tjänstemännen hållas skadeslösa för de genom omorganisationens
uppskjutande ökade pensionsavgifterna. Men fortfarande kvarstår oförminskad
den osäkerhet för tjänstemännen, som följer av att de icke äro
ordinarie innehavare av sina befattningar. Enligt utskottet tillhandakomna
uppgifter finnas inom arméförvaltningen åtskilliga tjänstemän, som vid en
levnadsålder av mellan 40 och 45 år och med från 15 till 18 tjänsteår ännu

120

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

ej vunnit befordran till den lägsta ordinarie befattningen (B 21), utan fortfarande
äro extra ordinarie tjänstemän. Att nu genomföra en, låt vara provisorisk,
omorganisation kan utskottet icke finna medföra några nämnvärda
olägenheter med hänsyn till de resultat en blivande försvarsutredning kan
komma till. Under de närmaste åren uppnår nämligen ett ej ringa antal
tjänstemän i arméförvaltningen pensionsåldern, varigenom möjliggöres ytterligare
personalminskning, därest den blivande utredningen skulle finna en
sådan påkallad.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag till omorganisation av försvarets centrala

ledning och förvaltning må uppmärksammas, att med detta förslag--—

anfört.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts under rubrik--— icke må till annan

riksdagens åtgärd föranleda än vad som framgår av utskottets
nedan under punkt 4:o) gjorda hemställan;

b) att---må anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.»

vid punkt 4:o) (arméförvaltningen) av densamme, som ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Utskottet, som under punkt l:o) uttalat sig beträffande Kungl. Maj:ts förslag
till omorganisation av arméförvaltningen, har därvid tillstyrkt, att en
omorganisation kommer till stånd endast vad den civila personalen angår.
Dock har utskottet intet att erinra emot att benämningarna på intendentsdepartementet
och sjukvårdsstyrelsen ändras i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag.

Beträffande det motionsvis väckta förslaget, att den av de tre revisionskommissarietjänsterna,
som för närvarande tillhör lönegraden B 24, skall hänföras
till lönegraden B 26, har utskottet funnit bärande skäl anförda härför
och får alltså tillstyrka herr Rydéns ifrågavarande motion (I: 105). I övrigt
har det av Kungl. Majit framlagda förslaget till stat för arméförvaltningen icke
givit anledning till annan erinran, än att det föreslagna arvodet till ordföranden
i arméförvaltningens plenum bör ur staten uteslutas.

På grund av —---hemställa,

att riksdagen må

med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
herr Rydéns motion (I: 105) godkänna Kungl. Maj:ts förslag till
stat för arméförvaltningen med ovan föreslagna ändringar och
därav följande ändringar ifråga örn de särskilda anslagsposterna.»

vid punkt 5:o) (avlöningsanslaget för armén) av densamme, som ansett att
å staten för arméns sjuksköterskekår benämningen sjukvårdsstyrelse bör utbytas
mot sjukvårdsdepartement samt att arvode till värmeingenjören icke
bör uppföras på arvodesförteckningen.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

121

vid punkt 9:o) (arméns reservstater) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist,
Lundell, Hammarskjöld, Olsson i Blädinge, Holmgren, Lersson i Fritorp
och Sandwall, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Majit i avseende å
förevarande anslag föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1930 fogade förslag till stater för officerare och
underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens
reservstat, att gälla för budgetåret 1930/1931,

b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under
budgetåret 1930/1931 avgår från arméns reservstater, må under
sin återstående livstid uppbära pension av statsmedel med de i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 289) angivna belopp,

c) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till arméns reservstater med oförändrat belopp,

715,000 kronor.»

vid punkt 20:o) (frivilliga skytteväsendets befrämjande)

1) av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Bydén, Walles, Bergström, Anderson
i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Orebro,
Ward och Högström, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»Utskottet har, under erinran örn att anslag till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande icke upptagits i 1925 års proposition rörande försvarsfrågan,
ansett sig icke böra tillstyrka, att medel av riksdagen anvisas till
här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931. På grund härav får
utskottet avstyrka såväl Kungl. Maj:ts anslagsäskande som motionen I: 42.
Ej heller finner utskottet skäl föreligga att godkänna Kungl. Maj:ts förslag
örn försäljning till skytteföreningarna av skarp ammunition.

Kungl. Marits förslag beträffande dyrtidstillägg åt viss hos skytteförbundens
överstyrelse anställd personal finner sig utskottet däremot böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

I a) att riksdagen med bifall till herr J. P. Johanssons motion
(I: 73), i vad den avser det frivilliga skytteväsendet, må avslå
såväl Kungl. Maj:ts förslag om anslag till det frivilliga skytteväsendet
som herr E. Jonssons förevarande motion (I: 42);

b) att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag om försäljning
till de frivilliga skytteföreningarna av skarpa patroner
m/94;

122

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

c) att riksdagen må medgiva, att till den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag
av kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under
extra anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
under år 1930 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder, som
för samma år äro eller kunna varda bestämda i fråga örn dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst;

II) att herr J. P. Johanssons förevarande motion (I: 73), i
vad den avser anslag till skolungdomens fysiska fostran, icke
må av riksdagen bifallas.»

2) av herrar Widell och Holmgren.

vid punkt 34:o) (truppförbandens övningar).

Samma reservanter, som äro antecknade under 1) vid punkt 20:o), hava ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Utskottet, som icke funnit skäl tillstyrka beviljande av högre belopp än
som anvisats för löpande budgetår, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar
med oförändrat belopp, 1,675,000 kronor.»

vid punkt 35:o) (fält- och fälttjänstövningar).

Samma reservanter, som äro antecknade under 1) vid punkt 20:o), hava ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

»I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) får utskottet, som icke
velat tillstyrka anvisande av högre belopp än 350,000 kronor, hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
fält- och fälttjänstövningar, nu 700,000 kronor, med 350,000
kronor till 350,000 kronor.»

vid punkt 43:o) (försök med infanterikanoner) av herrar Kvarnzelius, Widéll,
Berggvist, Nilsson i Gränebo, Lundell, Hammarskjöld, Olsson i Blädinge,
Holmgren, Persson i Fritorp och Sandwall, som ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må för försök med infanterikanoner för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000
kronor.»

vid punkt 44:o) (förberedelser för modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel)
av herrar Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Lundell,
Hammarskjöld, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Persson

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 123

i Fritorp och Sandwall, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den av Kungl. Majit äskade medelsanvisningen
och får följaktligen avstyrka det motionsvis framställda
yrkandet örn beviljande av högre anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herr C. G. Hammarskjölds förevarande motion (1:104),
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts framställning,
må till förberedelser för modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor.»

vid punkt 47:o) (modernisering av den fasta bestyckningen i Bodens fästning)
av herrar Kvarnzelius, Widell, Berggvist, Nilsson i Gränebo, Lundéll,
Hammarskjöld, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Persson
i Fritorp och Sandwall, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må för modernisering av den fasta bestyckningen
i Bodens fästning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.»

vid punkt 64:o) (engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel) av
herrar Widell, Berggvist, Lundell, Hammarskjöld, Olsson i Blädinge, Holmgren,
Persson i Fritorp och Sandwall, som ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för
anskaffning av ingenjörmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 155,000 kronor.»

vid punkt 73:o) (avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.) av herrar
Walles, Bergström, Törnkvist i Karlskrona, Nilsson i Örebro, Ward och Högström,
som ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen besluta att sammanslå
de båda kustartilleriregementenas musikkårer till en kår, med placering
i Vaxholm fr. o. m. den 1 juli 1930.

vid punkt 88:o) (kustartilleriets krigsberedskap och övningar).

Samma reservanter, som äro antecknade under 1) vid punkt 20:o), hava ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

124

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

»Under , erinran om att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna till den
nya marinorganisationen upptagits till ett belopp av endast 350,000 kronor,
har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp än

425.000 kronor jämte kostnaden för anordnandet av en kurs för reservofficerare
vid kustartilleriets skjutskola, 14,600 kronor, eller tillhopa 439,600
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 500,000 kronor,
med 60,400 kronor till 439,600 kronor.»

vid punkt 91:o) (flottans er sättern gsbyggnad) av herrar Nilsson i Malmö,
Bosén och Törnkvist i Karlskrona.

vid punkt 94:o) (torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård).

Samma reservanter som vid punkt 64:o) hava ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för uppförande av en torpedinskjutningsstation
i Stockholms skärgård för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 105,000 kronor.»

vid punkt 144:o) (engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.)
av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Bydén, Walles, Bergström, Anderson i
Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Nilsson i Orebro, Ward och Högström, som
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I 1925 års försvarsbeslut upptogs i beräkningarna till engångskostnader
för anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1930/1931 1,000,000
kronor. Utskottet har icke funnit skäl föreligga att i annan mån avvika
från denna beräkning än att, i anslutning till av riksdagen efter 1925 beviljade
anslag till säkerhetsanordningar för flygmaterielen, ett belopp av

1.200.000 kronor bör beräknas för anskaffning av flygmateriel m. m.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för
anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande Nt 4.

125

Bil. A.

Stat

för Generalitet©!.

Officerare.

Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, militärbefälhavare
för övre Norrland, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen,

generalintendent.............. ............

Inspektör för kavalleriet m. m.........................

An tal.

Löneplan
och löne;rad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

O. 8
O. 7

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 183 000:

Summa förslagsanslag kronor 183 000: —

126

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. B.

Stat

för arméfördelninggstaber, militärbefäl och inspektioner.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avis-

ligt avlö-

a) Arméfördelningsstaberna.

nings-

nings-

reglemente.

d) Militärbefälet på Gotland.

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Brigadchefer..........

Fältläkare...........

Fältveterinärer.........

0. 7
C. 13
C. 11

Ordinarie beställningshavare.

Militärbefälhavare.......

i

0. 6

5

4

4

Stabsläkare (regementsläkare) . .
Bataljonsläkare........

i

i

C. 11

C. 9

Pensionerad personal.

Maskinist vid kronans hus i kvar

Fortifikationsofficer, arvode . . .

i

—

teret Uppfinnaren i Stockholm

1

C. 3

Officer, biträde hos stabsinten-

Eldare av första klassen vid dito

1

C. 1

denten, arvode........

Expeditionsunderofficerare, biträ-

i

Pensionerad personal.

den hos fortifikationsofficeren
och stabsintendenten, arvoden

2

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Förrådsförvaltare vid intenden-

den.............

12

—

turförrådet å Tingstäde, arvode

1

—

b) Militärbefälet för Övre
Norrland.

e) Infanteriinspektionen.

Pensionerad personal.

Ordinarie beställningshavare.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Kapten, adjutant, arvode ....

1

0. 3

Pensionerad personal.

f) Kavalleriinspektionen m. m.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Pensionerad personal.

Redogörare, officer, arvode . . .

1

—

c) Östra brigaden.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Ordinarie beställningshavare.

Kapten, adjutant, arvode ....

1

0. 3

g) Militärläroverksinspek-tionen.

Pensionerad personal.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 199 324: —
Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland,
att utgå med belopp motsvarande lön i 8-.e lönegraden i löneplan C av
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis » 5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 205 114: —

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

127

Anm. 1. Kapten, som förordnas till adjutant, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund
härav icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandscbef
förordna den närmast i tur till kapten sbefordran stående kompetente
löjtnanten och i succession efter sålunda förordnad löjtnant den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda
förordnad beställningsbavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet
åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock
med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning,
eller, där den förordnade bar att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat innehavd
beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Anm. 2. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

Anm. 3. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland må icke
utgå, därest för veterinärvårdens uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. C.

Stat

för Generalstaben.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

Militär personal.

Överadjutanter och stabs-adjutanter.

Överste............

i

O. 6

Överstelöjtnanter.......

4

O. 5

Majorer............

11

O. 4

Kaptener...........

34

O. 3

Militärattachéer.

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Majorer............

3

O. 4

Löneplan
och löne-

An-

tal.

grad enligt
vederbör-ligt avlö-

nings-

reglemente.

Pensionerad personal.

Redogörare, tillika redogörare vid

rikets allmänna kartverk, arvode

i

—

Bibliotekarie, arvode......

Aktuarie å organisationsavdelnin-

i

—

gen, arvode ... • .....

i

—

Aktuarier, arvoden.......

Expeditionsunderofficerare, arvo-

2

—

den.............

2

—

Civil personal.

Professor...........

1

Avd. B. 30

Krigsarkivarie.........

1

Avd. B. 26

Förste expeditionsvakt.....

1

Avd. B. 7

Expeditionsvakter.......

3

Avd. B. 5

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........

Arvode till bibliotekarie..........................

Arvode till aktuarien å organisationsavdelningen..............

Arvoden ä 3 180 kronor till 2 aktuarier..................

Arvoden m- m. till militärattachéer....................

Yikariatsersättning under semester för ordinarie civila beställningshavare,

förslagsvis.............................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare..........

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna..........

Eör passagesystemets genomförande i kaptensgraden............

kronor 457 246: —

» 33 264: —

» 3 600:—

» 3 600: —

» 6 360: —

» 48 000: —

»)

»

»

))

1000
19 200
25 200
1530

Summa förslagsanslag kronor 599 000

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 3. Befattningarna såsom redogörare och expeditionsunderofficerare skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars
uppehållande förordnas officerare på aktiv stat eller övergångsstat.

Anm. 4. Örn brist uppstår i någon av de tre sista här ovan upptagna posterna, må till täckande
därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under
villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

129

Bil. D.

Stat

för Artilleristaben.

Löneplan
oell löne-

An-

tal.

grad enligt
vederbör-ligt avlö-

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Överste, chef.......................

Maj orer............................

i

0. 6

-_

_

2

0. 4

—

—

Kaptener..........................

9

0. 3

—

—

Kaptener eller löjtnanter...................

3

0.3 el. 0.2

—

—

Expeditionsvakt........................

1

Avd. B. 5

—

—

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer, arvode...................

1

—

—

—

Expeditionsunderofficer, arvode ..............

1

—

—

_

Löner till ovanstående ordinarie militära beställningshavare, för-

slagsvis...........................

—

—

123 612

—

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis..............

_

—

2 988

—

Arvode till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen
Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-

—

—

1 200

—

officer .................

—

—

7 200

_

Summa förslagsanslag kronor

135 000

—

Anni. 1. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till
annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar
beställning högst såsom kompaniofficer.

bihang till riksdagens protokoll 1930 6 sami. 4 håff. (Nr 4.)

999 8o 9

130

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. E.

Stat

för Konmiendantskapet i Boden.

Löneplan
och löne-

An-

tal.

grad enligt
vederbör-ligt avlö-

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Kommendant..........................

Regementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt

i

O. 7

—

—

för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare.......

2

C. 11

—

—

Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus ....

2

C. 9

—

—

Regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär . .

1

C. 9

—

—

Övermaskinist..........................

1

C. 5

—

—

Förste montör..........................

1

C. 3

—

—

Montör.............................

1

C. 1

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . .
Arvoden å 1170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljons-

—

—

69186

5 850

—

läkarna och regementsveterinären i Boden...........

—

—

Övrig personal.

Förordnad bataljonsläkare, arvode!) . . . ............

1

—

—

—-

Garnisonspastor, arvode'')....................

1

—

—

—

Expeditionsunderofficerare, arvoden................

2

—

—

— 1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 75 036: —
Arvode till den förordnade bataljonsläkaren i Boden, att utgå med dels ett
belopp, motsvarande lön i 9:e lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet
för officerare och. underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, dels ock ett belopp, motsvarande
det till övriga läkare i Boden utgående arvodet å 1 170 kronor,

eller tillhopa, förslagsvis........................ » 8 611: —

Arvode till garnisonspastorn i Boden.................... » 4 200: —-

Summa förslagsanslag kronor 87 847: —

‘) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder.

Anm. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

131

Bil. F.

Stat

för Svea livgarde.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

yederbör-

yederbör-

lal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

O. 6

Musikpersonal.

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Musikdirektör.........

1

O. 2

Majorer............

2

O. 4

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Kaptener...........

10

O. 3

Musiksergeanter........

6

Uo. 2

Löjtnanter...........

19

O. 2

Musikfurirer av första klassen .

4

Maf. 5

Underlöjtnanter och fänrikar . .

7

O. 1

Musikfurirer av andra klassen .

3

Maf. 4

Musikkorpraler.......

4

Maf. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpral.......

4

Maf. 2

Fanjunkare..........

8

Uo. 3

Musikvolontärer........

10

Maf. 1

Sergeanter ..........

18

Uo. 2

Manskap.

Clvilmilltär personal m. fl.

Furirer av första klassen . . .

12

Maf. 5

Regementsläkare........

1

C. 11

Furirer av andra klassen ....

25

Maf. 4

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Korpraler...........

24

Maf. 3

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Vicekorpraler.........

24

Maf. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Volontärer...........

37

Maf. 1

Maskinist...........

1

C. 3

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Maf. 5

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Maf. 3

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Maf. 2

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Officer (expeditionsofficer), arvode

1

—

Vapenhantverkarfurirer av andra

Expeditionsunderofficerare, arvo-

klassen...........

i)2

Maf. 4

den.............

2

—

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Underofficer, biträde åt regements-

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

intendenten, arvode.....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 562 000: —

Summa förslagsanslag kronor 562 000: —
*) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Anni. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta
de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsofficer, expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och
biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

132

StatsuttskoHets utlåtande Nr 4.

Bil. G.

Stat

för Göta livgarde.

Löneplan

Löneplan

och. löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt aylö-

nings-

nings-

Regementet.

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

O. 6

Vapenunderofficerare, arvoden

o

—

Majorer............

2

O. 4

Underofficer, biträde åt regements-

Kaptener...........

6

O. 3

intendenten, arvode.....

i

—

Löjtnanter...........

7

O. 2

Underofficer, förrådsförvaltare,

Underlöjtnanter och fänrikar . .

3

O. 1

arvode ...........

i

—

Underofficerare.

Uo. 3

Stridsvagnsbataljonen.

Fanjunkare..........

6

Sergeanter ..........

9

Uo. 2

Officerare.

Manskap.

Överstelöjtnant eller major . . .

i

(0.5 eller
\ O. 4

Furirer av första klassen . . .
Furirer av andra klassen ....

10

17

Maf. 5
Maf. 4

Kaptener, arvoden.......

Löjtnanter, arvoden......

2

6

O. 3
O. 2

Korpraler...........

16

Maf. 3

Vicekorpraler.........

16

Maf. 2

Underofficerare.

Volontärer...........

Sjukvårdsfurir av andra klassen .
Sjukvårdskorpral........

24

1

1

Maf. 1
Maf. 4
Maf. 3

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

2

4

Uo 3
Uo. 2

Sjukvårdssold at........

1

Maf. 1

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Manskap.

Vapenhantverkarfurirer av andra

klassen...........

Vapenhantverkarvicekorpral . .

2

1

Maf. 4
Maf. 2

Furirer av första klassen ....
Furirer av andra klassen ....
Korpraler...........

3

6

8

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3

Civllmilitär personal m. fl.

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

8

12

Maf. 2
Maf. 1

V ap enhantverk are.......

1

C. 3

Sjukvårdskorpral........

1

Maf. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Maskinister..........

2

C. 3

Civllmilitär personal.

Eldare av första klassen ....

2

C. 1

C. 4

Verkmästare av andra klassen .

1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Pensionerad personal.

den.............

2

—

Förrådsunderofficer, arvode . .

1

—

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie bestäjlningshavare, förslagsvis kronor 411 000: —

Summa förslagsanslag kronor 411 000: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Regementsofficeren vid stridsvagnsbataljonen skall vara underkastad transport till annan
beställning i innebavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas
vid stridsvagnsbataljonen, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav
icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef
förordna den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-) befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten) och i succession efter sålunda förordnad löjtnant
(underlöjtnant) den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

133

underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavaxe äger att, mot
avstående av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner,
under tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som
enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med den beställning,
han förordnats uppehålla, dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter
å denna beställning, eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter
å av honom på stat innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt
åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Anm. 4. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Majit icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

134

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. H.

Stat

för Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Ordinarie personal.

Fälttygmästare.........

i

O. 5

Tyg- eller fabriksskrivare . .

8

C. 3

Styresmän...........

3

O. 4

Tyghantverkare.........

40

C. 3

Tygmästare av första klassen . .

1

O. 4

Fortmaskinister.........

7

C. 3

D:o av andra klassen. .

2

O. 3

Pensionerad personal.

Tyg- eller fabriksingenjörer . . .

5

C. 12

Tyg- eller fabriksförvaltare av

Officer, ledare för artilleridepar-

första klassen ........

11

C. 7

tementets tekniska revision, ar-

Departementsskrivare.....

2

C. 6

vode............

1

—

Besiktningsrustmästare eller tyg-

Tygunderofficerare, arvoden . .

2

—

verkmästare.........

17

C. 6

Expeditionsunderofficerare, ar-

Verkmästare av första klassen .

6

C. 6

voden ............

12

—

Tygförvaltare av andra klassen .

7

C. 5

Kontroll- och besiktningsunder-

Verkmästare av andra klassen .

2

C. 4

officerare, arvoden......

2

—-

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 577 760: —

Arvoden å 2 040 kronor till fälttygmästaren och å 2 400 kronor till en var av

3 styresmän vid artilleriets fabriker................. » 9 240: —

Summa förslagsanslag kronor 587 000: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförda ordinarie beställningar skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader eller tj änsteklasser inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision, tygunderofficer,
expeditionsunderofficer samt kontroll- och besiktningsunderofficer skola, därest Kungl.
Majit icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

135

Bil. I.

Stat

för officerare oell underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

tal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Civilmilltär personal m: fl.

Överste............

i

O. 6

Regementsläkare .......

4

C. 11

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Bataljonsläkare........

4

C. 9

Majorer............

3

O. 4

Bataljonsveterinärer......

4

C. 8

10

O. 3

Hantverkare..........

16

C. 3

Löjtnanter...........

30

O. 2

Förrådsvaktmästare......

4

C. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

11

O. 1

Maskinister..........

4

C. 3

Eldare av första klassen ....

4

C. 1

Underofficerare.

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

19

Uo. 3

Sergeanter ...........

39

Uo. 2

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Vapenunderofficerare, arvoden .

4

—

Underofficerare, biträden åt rege-

Musikunderofficerare.

mentsintendenterna, arvoden .

4

—

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Underofficerare, furageuppbörds-

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

män m. m., arvoden.....

4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 742 000:

Summa förslagsanslag kronor 742 000: —

Anni. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant^er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta
de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlönings
reglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Anm, 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och furage uppbördsman skola, därest Kungl. Majit icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

136

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. J.

Stat

för Intendenturkåren.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-

ligt avlö-nings-reglemente.

Officerare.

Överstar.......

2

O. 6

Överstelöjtnanter.....

5

O. 5

Majorer........

8

O. 4

Kaptener.....

62

O. 3

Löjtnanter.......

9

O. 2

Underofficerare.

Förvaltare.....

53

Uo. 4

Fanjunkare......

5

Uo. 3

Sergeanter .....

10

Uo. 2

Elanskap.

Furirer av första klassen .

11

Maf. 5

Furirer av andra klassen ....

11

Maf. 4

Löneplan
och löne-

grad enligt.

tal.

vederbör- |
ligt avid- 1

nings-

reglemente.

Clvilmllitär personal.

Departementsskrivare

2

C. 6 i

j

Civil personal.

Expeditionsvakt vid intendentur-

staben.....

1

Avd.B. 5

Pensionerad personal.

Expeditionsofficerare, arvoden .
Expeditionsunderofficerare, arvo-

2

-

den......

7

—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare

förslagsvis . ■..........

Lön till ovanstående ordinarie expeditions vakt, förslagsvis ....
Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,
som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom

eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis...........

Dagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön
å mtendenturkårens stat eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente,
förordnas att vid nämnda kår uppehålla, officer befattning, med
vilken är förenat uppdrag såsom chef för kassaförvaltning, och underofficer
befattning, vilken är avsedd för förvaltare, förslagsvis

kronor 967 512: —

» 2 988: —

» 19 500: —

> 11 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 001 000: —

Anni. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl
Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på överytings
SLÄT}.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

137

Bil. K.

Stat

för garnisonssjukhuset i Boden.

Löneplan
och löne-

An-

tal.

grad enligt
vederbör-

Enhets-

kostnad.

Summa

ligt avlö-

Kronor.

nings-

reglemente.

A. Ordinarie beställningshavare.

Maskinist.........................

i

C. 3

—

—

—

Eldare av första klassen..................

i

C. 1

—

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

—

—

—

__

7 650

—

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Sjukhusintendent, förutom fri bostad med bränsle och lyse .

i

—

—

3180

—

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten.......

i

—

—

—

l)2 440

—

Sjukhusväbel.......................

i

—

—

—

^2 440

—

2. Estra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj t

fastställd löneplan.

Trädgårdsmästare.....................

i

—

—

—

—

Automobilförare......................

i

—

_

—

Eldare av andra klassen..................

i

—

—

—

—

—

Portvakt, tillika gårdskarl.................

i

—

—

—

—

—

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

—

—

—

-

11328

3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Husmoder.........................

Översköterskor (därav 1 operationssköterska och 1 röntgen-

i

—

—

-

-

—

sköterska).......................

2

—

_

—

—

—

Översköterskor (därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-

sköterska och 1 barnmorska)..............

10

—

—

—

—

Undersköterskor (därav 1 biträdande barnmorska)......

12

—

_

—

—

—

Köksförestånderska (tillika överkokerska)..........

1

—

—

—

—

—

Kokerska.........................

1

—

—

—

—

—

Tvättförestånderska....................

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,

1

—

—

—

—

—

förslagsvis.......................

—

—

—

—

28 380

“

C. Särskilda anslagsposter.

Till chefläkarens förfogande för anställande av följande

betjäningspersonal, nämligen: 14 kvinnliga sjukhusbiträ-den, 3 köksbiträden, 2 baderskor, 2 städerskor, 6 tvättbi-träden och 1 sömmerska, högst.............

_

22 421

Till arvoden åt extra personal...............

—

—

~*

6 500

— I

Till vikariatsersättning under sjukdom...........

__

—

_

600

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal . . .

—

—

6 400

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal..........

“

—

500

Summa förslagsanslag kronor

—

~

91839

'') Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

138

Anni. 1.

Anni. 2.
Anni. 3.
Anni. 4.

Anm■ 5.

Statsutskottets utlåtande, Nr 4.

Till sjukhusintendent, förrådsförvaltare och sjukhusväbel utgår, utöver arvode, kallortstillägg
enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade
grunder.

Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens i
Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl i mån av behov tillhandagå truppförbanden
och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen betjäningspersonal åtnjuter
kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder ävensom naturaförmåner enligt av Kungl. Majit utfärdade
bestämmelser.

Vid ombyte i befattningarna såsom sjukhusintendent och sjukhusväbel skall frågan
örn med befattningarna förenade löneförmåner underställas Kungl. Majis prövning.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

139

Bil. L.

Stat

för arméns sjuksköterskekår.

Antal.

Summa

kronor.

Sjuksköterskor med lön enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan ....

41

52 890

Löner till ovanstående sjuksköterskor, förslagsvis............

—

—

För anställande av extra sjuksköterskor................

—

10 500

—

Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse . . .

—

5 400

—

Summa förslagsanslag kronor

—

68 790

—

Antil. 1. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor,
dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom
dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,
eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförhands
etablissemang m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för »ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med
bränsle och lyse» disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande
av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad
icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

140

iStatsutskottets utlåtande AV 4.

Bil. M.

Stat

för Marinförvaltningen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Artilleriavdelningen.

Kemist............

1

C. 12

Förste revisor.........

i

B. 26

Expeditionsunderofficer (pensione-

Kamrerare ..........

i

B. 24

rad underofficer).......

1

—

Sekreterare ..........

i

B. 24

Aktuarie och registrator ....

i

B. 21

Torpedavdelningen.

Marinkassör..........

Notarie............

i

i

B. 21

B. 21

Expeditionsunderofficer (pensione-

Revisorer...........

2

B. 21

rad underofficer).......

1

—

Revisor och bokhållare.....

1

B. 21

Förste expeditionsvakt.....

1

B. 7

Minavdelningen.

Expeditionsvakter.......

2

B. 5

Kontorsbiträden........

4

B. 4

Expeditionsunderofficer (pensione-

Advokatfiskal, som tillika för-

rad underofficer).......

1

—

rättar advokatfiskalsgöromålen
vid Stockholms station ....

1

Fortifikationsavdelningen.

Chef.............

1

—

Å övergångsstat.

Artilleriavdelningen.

Intendentavdelningen.

Andre kemist.........

1

C. 9

Expeditionsunderofficer (pensione-

rad underofficer).......

1

—

Civilavdelningen.

Civilavdelningen.

Sekreterare ..........

2

B. 24

Marinöverkommissarie.....

1

A. 1

Notarie, revisor........

Expeditionsvakter......

2

B. 21

Amiralitetsråd.........

1

B. 30

2

B. 5

Löner till ovanstående kemist och andre kemist, förslagsvis.........kronor

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........ »

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... »

Arvoden till expeditionsunderofficerare................... »

Vikariatsersättningar, förslagsvis...........•.......... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. (häri ingår arvode till
advokatfiskal en med 4 000 kronor).................... »

18 000
152 488
1170

2 500

79 000

Summa förslagsanslag kronor 253 158: —

eller i avjämnat tal 253 200 kronor.

Anm. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

141

Bil. N.

Stat

för flottans officerskår, under officer skår, sjömanska!- och skeppsgossekår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

Antal.

vederbör-

Antal.

vederbör-

ligt aylö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerskåren.

Flaggman...........

5

O. 8

Sjömanskåren.

Kommendörer........

Kommendörkaptener av 1. gra-den ............

7

17

O. 6

O. 5

Flaggkorpraler.......

Korpraler och högbåtsman .

Meniga...........

Meniga under 5 månader . .

134
*) 1 064
1700

Mm. 3
Mm. 2
Mm. 1

Kommendörkaptener av 2. gra-den ............

18

O. 4

135

Mm. 1

Kaptener..........

lil

O. 3

Löjtnanter..........

100

O. 2

Skeppsgossekåren.

Underlöjtnanter och fänrikar .

46

O. 1

Skeppsgossar i 3. årskursen .

135

—

Skeppsgossar i 2. årskursen .

145

—

Uuderofficerskåren.

Skeppsgossar i 1. årskursen .

170

Förrådsförvaltare......

17

Uo. 4

Flaggunderofficerare.....

171

Uo. 3

Underofficerare av 2. graden .

340

Uo. 2

Underofficerare av 3. graden .

206

Uo. 1

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis...........kronor 7 986 600: —

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl havande

amirals- och stationsbefälhavarämhetena i Karlskrona ... » 3 480: —

Arvode till varvschefen i Karlskrona................... " 1 800: —

Arvode till varvschefen i Stockholm................... ” ~

Auställningspenning för förslagsvis 525 man............... 11 26 250:

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis............... ” 25 000:

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis......... “ 140 000:

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............. " 4< 800:

Dagavlöning till 135 skeppsgossar å 0,85 kronor under 7 månader..... " 10 017: —

Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0,25 kronor under 12 månader .... “ 13234: —

Dagavlöning till 170 skeppsgossar å 0,15 kronor under 12 månader .... » 9307: —

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar..... 11_730:

Summa förslagsanslag kronor 8 265 118: —

*) Därav högst 150 högbåtsman.

Anni. 1 I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anin. 2. För högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den män övertalig personal
(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare, korpraler med underofficers
av 3. graden löneförmåner samt poliser) tages i anspråk för bestridande av
för högbåtsman avsedda befattningar.

Anm. 3. Vid vakanser inom korpralsgraden, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd
därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
meniga.

Anm. 4. Under tiden 1 augusti—31 oktober må de menigas antal inom sjömanskåren ökas med
högst 100, under förutsättning att motsvarande antal manskapsbeställningar under
tiden 1 november—31 januari hålles vakant under lika lång tid, som de sålunda
övertaliga varit anställda under augusti--oktober.

Anm. 5. Vid sådana vakanser inom sjömanskåren, som icke föranledas av bestämmelserna i
anm. 4, må skeppsgossekåren ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer,
dock högst 100.

142

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. 0.

Stat

för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

Officerskåren.

Chef..........

Överstar .........

Överstelöjtnanter.......

Majorer......

Kaptener...........

Löjtnanter..........

Underlöjtnanter och fänrikar . .

1

2
4
7

32

34

16

O. 8
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2
O. 1

Manskap.

Flaggkorpraler.........

Korpraler...........

Meniga............

Musikpersonal.

20

212

352

Mm. 3
Mm. 2
Mm. 1

Underofflcerskåren.

Musikdirektörer........

2

O. 2

Förrådsförvaltare.......

Flaggunderofficerare......

Underofficerare av 2. graden . .
Underofficerare av 3. graden . .

6

30

60

39

Uo. 4
Uo. 3
Uo. 2
Uo. 1

Pensionerad personal.

Underofficerare........

10

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 696 500: —

Anställningspenning för förslagsvis 175 man............... » 8 750: —

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... » 28 500: —

Arvoden till pensionerade underofficerare................. » —: ■—

Summa förslagsanslag kronor 1 733 750

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Majit icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

143

Bil. P.

Stat

för vid Mariiistalien anställd personal.

Löneplan
och löne-

grad enligt

Antal.

vederbör-

*

ligt avid-

ninga-

reglemente.

Bibliotekarie (pensionerad officer)...................

i

Expedition sunderofficer (pensionerad underofficer)............

i

—

Expeditionsvakt............................

i

B. 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis . .

Arvode till bibliotekarien........

Arvode till expeditionsunderofficeren . . .
Extra befattningshavare, renskrivning m. m
Arvoden m. m. till marinattachéer ....

kronor

2 988: -

Summa

»

»

5 000: -36 000: —

förslagsanslag kronor 43 988

Anm. För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Majt icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

144

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bil. Q.

Stat

för officerare och underofficerare lii. fl. vid flygvapnet.

.....

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder-

Antal.

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Chef, generalsperson

Civllmilltär personal m. fl

.. (flaggman) ...............

1

O. 8

Flygöveringenjör......

1

C. 14

Överste (kommendör) ...

1

O. 6

Förste flygingenjörer ...

2

C. 13

Överste eller överstelöjt-

Flygh) geni örer av 1. gr.

2

C. 12

nant (kommendör eller

» » 2. «

4

C. 11

kommendörkapten av

» » 3. »

2

C. 10

1. graden) ...............

1

O. 6 eller O. 5

Kegementsläkare ........

1

C. 11

Majorer (kommendör-

Bataljonsläkare..........

1

C. 9

kaptener av 2. graden)

5

O. 4

Verkmästare av 1. kl..

5

C 6

Kaptener.....................

21

O. 3

» » 2. » ...

5

C. 4

Löjtnanter ..................

27

O. 2

Tyghantverkare...........

7

C. 3

Intendenturpersonal.

Vapenhantverkare........

Maskinister................

5

5

C. 3

C. 3

Överstelöjtnant eller ma-

Eldare av 1. kl...........

5

C. 1

jor ur intendenturkåren

Förrådsvaktmästare...

6

C. 1

(1. marinintendent avi.
eller 2. löneklassen) ...

1

O. 5 eller O. 4

Civil personal.

Kaptener ur intendentur-

Sekreterare och kamre-

kåren (marinintenden-

rare ......................

1

Avd. B. 24

ter av 1. graden)......

Löjtnant ur intendentur-

4

O. 3

Expeditionsvakt..........

1

Avd. B. 5

kåren (marinintendent

Pensionerad personal.

av 2. graden)............

1

O. 2

Officer, registrator och

1

Underofficerare.

bibliotekarie hos flyg-styrelsen ..............

1

Förrådsförvaltare........

9

Uo. 4

Officer, intendentur-

Fanjunkare...............

14

Uo. 3

utbildad.........

1

Sergeanter .................

20

Uo. 2

Underofficerare............

16

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 839 540: —

Arvoden till pensionerad personal, förslagsvis....................................... » 12 750: —

Summa förslagsanslag kronor 852 290: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningsiiayare, förslagsvis ............ kronor 839 540: —

Arvoden till pensionerad personal, förslagsvis....................................... » 12 750: —

Anm. 1. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade
transport till andra beställningar i innebavande grader inom armén respektive
marinen.

Anm. 2. De för pensionerad personal avsedda befattningarna skola, därest Kungl. Maj:t
icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

145

Bil. R.

Stat

för 1. flygkåren.

Löneplan

Löneplan !

oell lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder-börligt

Antal.

enligt veder-;
börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Vapenhantverkarfurir av

Furirer av 1. klassen ...

2

Maf. 5

2. klassen ...............

1

Maf. 4

» »2. »

2

Maf. 4

V apenhantverkarvice-

Korpraler .................

4

Maf. 3

korpral...................

1

Maf. 2

Vicekorpraler..............

8

Maf. 2

Hantverksfurir av 2.

Menige.......................

20

Maf. 1

klassen....................

1

Maf. 4

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverkskorpral.........

1

Maf. 3

klassen.....................

1

Maf. 4

Hantverksvicekorpraler..

2

Maf. 2

Sjukvårdskorpral .........

1

Maf. 3

Hantverkssoldater ......

6

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............... kronor 45 264: —

Summa förslagsanslag kronor 45 264: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

999 30 10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementet, förslagsanslag ........................................

275,440

3

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i departementet, för-

slagsanslag ....................................................................

* 35,000

Säger för departementet

299,440

35,000

2. Lantförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1

Arméförvaltningen, förslagsanslag....................................

532,668

2

Arméförvaltningens verksamhet ...................................

32,900

3

Avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl., förslagsanslag ....................................................

25,000,000

4

Avlöning till personal å övergångsstat vid armén,

förslagsanslag ................................................................

6,200,000

5

Avskedsersättning åt övertalig personal vid armén,

förslagsanslag ................................................................

220,000

6

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-

anslag ...........................................................................

21,450

7

Rekryteringskostnader, reservationsanslag........................

104,000

8

Avskedspremier m. m., förslagsanslag............................

130,000

9

Arméns reservstater, förslagsanslag ................................

690,000

10

Reservstat för furirer vid Gotlands trupper, förslags-

anslag ............................................................................

30,000

11

Arméns personal över stat, förslagsanslag ....................

600,000

12

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...........

275,000

13

Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-

ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag ............

80,000

14

Flyttningsersältning, förslagsanslag ................................

200,000

15

Resestipendier, reservationsanslag ...................................

16,000

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

33,849,118

282,900

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. A höft. (Nr A.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

2

3

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning.

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ....................

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,
förslagsanslag ................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

2,719,000

75,000

1,000,000

Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning...............................................................

3,794,000

1

:

■■

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis-

ningsanstalter och utbildningskurser, reservationsan-

slag ................................................................................

898,000

2

Extra kulsprutekurs för majorer och äldre kompani-

officerare, reservationsanslag........................................

16,500

3

Studiestipendier, reservationsanslag ..............................

—

4

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

reservationsanslag .......................................................

26,000

5

Befrämjande av den andliga vården vid armén, reser-

vationsanslag ................................................................

50,000

6

Frivilliga skytte väsendets befrämjande, reservationsanslag

470,000

7

Skrivmaterialier och expenser, reservationsanslag .......

555,000

|

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

235,000

9

Vissa: arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag

30,000

10

Generalstabens översiktskarta över Sverige, reserva-

tionsanslag ....................................................................

7,400

11

Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet, reser-

vationsanslag ................................................................

10,000

12

Verket »Sveriges krig åren 1611—1648», reservations-

anslag ............................................................................

19,000

13

Krigskollegii historia, reservationsanslag ......................

''

10,000

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

1,794,000

532,900

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

;

''

övningar m. m.

1

Mathållning, förslagsanslag................................................

*6,610,000

2

Munderingsutrustning, reservationsanslag ........................

4,039,000

3

Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservations-

anslag ............................................................................

1,259,000

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslags-

anslag ............................................................................

3,150,000

5

Remontering, reservationsanslag ...................................

300,000!

6

Furagering, förslagsanslag ................................................

2,845,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

7

8

9

10

11

12

Engångskostnader för anskaffning av motormateriel för

trängen, reservationsanslag............................................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, re-servationsanslag ............................................................

Engångskostnader för anskaffning av intendentur-

materiel, reservationsanslag ........................................

Truppförbandens övningar, reservationsanslag................

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ............

Luftförsvarsövningar, reservationsanslag ........................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

571.000

1,775,000

700.000

244,000

34.000

36.000

Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m............ ...............................................

21,249,000

314,000

E. Sjukvård m. m.

1

Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag........

572,000

2

Arméns bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag ....

2,000

3

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag

20,000

4

Engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veteri-

närvårdsmateriel, reservationsanslag............................

60,000

Säger för sjukvård m. m_

572,000

82,000

F. Vapen och ammunition.

1

Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag ........

* 4,514,800

2

Engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel,

reservationsanslag .......................................................

* 1,918,800

3

Underhåll av och försök med stridsvagnar, reserva-

länsanslag ...................................................................

50,000

4

Signalmateriel, reservationsanslag....................................

100,000

5

Försök med viss artillerimateriel, reservationsanslag. ..

100,000

6

Laddapparater för Karlsborgs artilleriregemente, reser-

vationsanslag ................................................................

20,000

7

Elektrifiering av tygstationen å Karlsborg, reservations-

anslag ............................................................................

* 25,000

Säger för vapen och ammunition

4,514,800

2,213,800

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

1

Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag

*2,606,000

2

Ordnande av förläggningen vid krigsskolan, reserva-

tionsanslag ....................................................................

106,000

3

Bilgarage m. m. för Skånska trängkåren, reservations-

anslag ...........................................................................

53,000

4

Ombyggnad av en del av Södra skånska infanterirege-

mentets skjutbana i Ystad, reservationsanslag............

* 21,800

* Beloppet redan beviljat av riksdagen

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Kulspruteskjutbana vid Västernorrlands regemente, re-

servationsanslag ............................................................

13,000

6

Flyttning av en förrådsbyggnad m. m., reservations-

anslag ............................................................................

27,000

7

Byggnad för sjukstall m. m. vid Göta artillerirege-

mente, reservationsanslag ............................................

88,000

8

Ordnande av förläggningen vid skjutskolan för infan-

teriet och kavalleriet, reservationsanslag....................

110,000

9

Äng- och värmecentral m. m. vid Bodens artillerirege-

mente, reservationsanslag ............................................

*110,000

10

Centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden,

reservationsanslag ........................................................

40,000

11

Vissa fortifikatoriska anordningar i Boden, reservations-

anslag ............................................................................

45,000

12

Elektrifiering av vissa befästningar i Boden, reserva-

tionsanslag ....................................................................

*63,000

13

Järnvägsspår i Tingstäde, reservationsanslag ................

5,400

14

Ingenjörmateriel, reservationsanslag ................................

172,000

15

Försök med ny ingenjörmateriel, reservationsanslag ....

100,000

16

Engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel,

reservationsanslag .......................................................

122,000

17

Arméns brevduveväsende, reservationsanslag ................

6,000

18

Fortifikationsdepartementets åtgärder för industriens

krigsorganisation, reservationsanslag ........................

21,000

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

2,778,000

931,200

H. Diverse.

1

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ....

325,000

2

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

400,000

3

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-

slagsanslag ....................................................................

160,000

4

Viss ersättning till staden Västerås................................

*10,000

5

Viss ersättning till staden Lund ....................................

**12,000

6

Förflyttning av viss armémateriel m. m., reservations-

anslag ............................................................................

37,000

7

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret,

förslagsanslag ................................................................

*4,300,000

Säger för diverse

885,000

4,359,000

Säger för lantförsvaret

69,435,918

8,715,800

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Härom har sammansatt stats- och jordbruksutskott avgivit utlåtande.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

5

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

3. Sjöförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Marinförvaltningen, förslagsanslag....................................

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för-

slagsanslag ...................................................................

Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen,

förslagsanslag ................................................................

Avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl.

vid marinen, förslagsanslag ........................................

Rekryteringskostnader, förslagsanslag ............................

Marinens reservstat, förslagsanslag ................................

Marinens reservpersonal, förslagsanslag .......................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

Flyttningsersättning, förslagsanslag ...............................

Resestipendier, reservationsanslag....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

253,200

11,500,000

1,900,000

90.000

58.000

80.000
100,000

50.000

12.000

55,000

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

14,043,200

55,000

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

1

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ....................

490,000

2

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

15,000

3

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag ................................................................

120,000

Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning....................................................................

625,000

i

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalterm.m.,

reservationsanslag ........................................................

30,000

2

Studiestipendier, reservationsanslag................................

—

3

Understöd åt föreningar, reservationsanslag....................

24,450

4

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

340,000

5

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

75,000

6

Biblioteksverksamhet för underbefäl och manskap vid

marinen, reservationsanslag ........................................

5,500

7

Marinläkarkurs ................................................................

11,600

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

474,950

11,600

D. Förplägnad, beklädnad m. ni.

1

Förplägnad, förslagsanslag................................................

2,426,000

2

Beklädnad, reservationsanslag .......................................

1,219,000

3

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.,

reservationsanslag .......................................................

152,300

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., för-

slagsanslag ....................................................................

800,000

Säger för förplägnad, beklädnad m. m.

4,597,300

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4-

! Ordinarie

Extra

anslag

anslag

| Kronor

Kronor

E. Övningar.

1

Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag

4,510,000

2

Ökade förmåner under sjökommendering åt personal,

tjänstgörande å undervattensbåt, reservationsanslag

45,000

3

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva-

tionsanslag ....................................................

513,800

4

Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag

15,000

Säger för övningar

5,038,800

45,000

F. Sjukvård.

1

Sjukvård för marinen, reservationsanslag............

188,000

G. Flytande materiel och byggnader.

1

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., re-

servationsanslag ............................................................

*5,900,000

2

Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag ............

9,198,000

3

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva-

tionsanslag .......................................................

*320,000

4

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag........

*580,000

5

Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets mo-

torfordon, reservationsanslag........................................

*25,800

6

Förnyelse av kustfästningarnas båtmateriel, reserva-

tionsanslag ....................................................

*200,000

7

Ersättande av försliten materiel vid Karlskrona varvs

kraftcentral, reservationsanslag..................................

90,000

8

Koncentrering av verkstadsdriften inom Vaxholms

fästning, reservationsanslag ...................................

50,000

9

Vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karl-

stens fästning, reservationsanslag ................................

*100,000

10

Ny orgel i Skeppsholmskyrkan, reservationsanslag........

22,600

11

Undervattensbåtmateriel, reservationsanslag ...............

*#_

Säger för flytande materiel och byggnader

6,825,800

9,660,600

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan
teknisk materiel.

Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,

reservationsanslag ........................................................

Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg, reservationsanslag
....................................................................

50,000

290,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Beslutat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

7

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Luftvärnsmateriel m. m. för kustfästningarna, reser-

vationsanslag ................................................................

130,000

4

Nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser, reserva-

tionsanslag ...................................................................

30,000

5

Modern artilleriammunition för kustfästningarna, reser-

vationsanslag ..............................................................

60,000

6

Eldledningsmateriel för nya sjöfrontsbatterier, reserva-

tionsanslag ....................................................................

20,000

7

Minmateriel för marinen, reservationsanslag ................

75,000

8

Försök med minmateriel, reservationsanslag ................

25,000

9

Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen

m. m., reservationsanslag ............................................

25,000

10

Motmedel mot undervattensbåtar, reservationsanslag ....

75,000

11

Radiopejlstationer, reservationsanslag ...........................

19,000

12

Gasskyddsmateriel för flottan, reservationsanslag ........

50,000

13

Gasskyddsmateriel för kustfästningarna, reservations-

anslag ............................................................................

60,000

14

Försök med teknisk materiel, reservationsanslag ........

50,000

15

Åtgärder för industriens krigsorganisation, reservations-

anslag ............................................................................

25,000

Säger för artilleri-, min-, torped-, radio- och annan

teknisk materiel............................................................

50,000

934,000

I. Sjökarteverket.

1

Avlöning till sjökarteverkets personal, förslagsanslag....

182,050

2

Omkostnader för sjömätningsväsendet, reservationsanslag

340,400

3

Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet,

•

reservationsanslag ........................................................

15,000

4

Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande», reservations-

anslag ...........................................................................

38,000

5

Internationella hydrografiska byrån, förslagsanslag........

8,500

Säger för sjökarteverket

537,450

46,500

J. Diverse.

1

Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen

och instruktioner lii. m., reservationsanslag................

15,000

2

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

70,000

3

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ....

1,480

4

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-

slagsanslag ..................................................................

150,000

5

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret, för-

slagsanslag ....................................................................

* 1,700,000

Säger för diverse

236,480

1,700,000

Säger för sjöförsvaret

32,616,980

12,452,700

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I

1

2

4. Flygvapnet.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m., förslags-anslag ............................................................................

Resestipendier, reservationsanslag....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1,230,000

6,000

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1,236,000

B. De värnpliktigas avlöning m. m.

1

De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags-

anslag ............................................................................

137,000

C. Expenser m. m.

1

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

20,000

2

Tryckningskostnader, reservationsanslag .......................

10,072

Säger för expenser m. m.

30,072

D. Förplägnad och intendenturmateriel.

1

Mathållning och furagering, förslagsanslag....................

271,600

2

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern-

och förplägnadsutredning, reservationsanslag............

207,900

3

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

förslagsanslag ................................................................

180,000

Säger för förplägnad och intendenturmateriel

659,500

E. Sjukvård m. m.

1

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag ........................

22,900

2

För kroppsundersökning av flygare erforderlig appara-

tur, reservationsanslag ................................................

* 8,500

Säger för sjukvård m. m.

22,900

8,500

F. Vapen och ammunition.

1

Vapen och ammunition, reservationsanslag....................

108,000

2

Flygbomber, reservationsanslag.......................................

70,000

Säger för vapen och ammunition

108,000

70,000

Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. Byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.

1

Byggnader, flygfält m. m., reservationsanslag................

210,000

2

Förbättring av vissa skjutbanor, reservationsanslag ....

# 12,000

3

Iståndsättande av flygstationen vid Barkarby, reserva-

tionsanslag ..................................................................

* 20,000

4

Förvärv av mark för vissa flygstationer, reservations-

anslag ............................................................................

18,500

5

Engångskostnader för 1. flygkårens förläggning, re-

servationsanstag ............................................................

* 61,000

6

Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag........................

* 37,500

7

Flygövningar, reservationsanslag ...................................

1,500,000

8

Flygmateriel, reservationsanslag ...................................

2,292,000

9

Materielprovning, reservationsanslag ............................

30,000

10

Fallskärmar, reservationsanslag ...................................

109,200

11

Flottörer, reservationsanslag............................................

119,000

12

Verkstadsutrustning för flygverkstaden å Karlsborg,

reservationsanslag ......................................................

62,500

13

Förlag av materialier för flygplantillverkning, reserva-

tionsanslag ....................................................................

30,000

14

Markradioslationer, reservationsanslag ............................

* 41,000

15

Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

m. m., reservationsanslag............................................

1,700,000

16

Flygindustriens krigsorganisation, reservationsanslag ....

25,000

Säger för byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.

4,032,000

2,235,700

H. Diverse.

1

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

31,000

2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet,

förslagsanslag ................................................................

* 140,000

Säger för diverse

31,000

140,000

Säger för flygvapnet

6,256,472

2,454,200

5. Gemensamma anslag.

1

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

140,000

2

Försvarsväsendets lönenämnd .......................................

13,000

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

10,000

4

Bikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

78,000

5

Telegramkostnader för den militärmeteorologiska in-

formationstjänsten, förslagsanslag................................

10,000

Säger för gemensamma anslag

140,000

111,000

Summa

108,748,810

1 23,768,700

* Beloppet redan beviljat av riksdagen

lliliang till riksdagens protokoll 19,''iO. G sami. 4 höft. (Nr h.)