/Statsutskottets utlåtande Nr 35.

1

Kr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda
framställningar m. in.

(lia avd.)

LANTFÖRSVARET.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade pro- Vapen
positionen angående statsverkets tillstånd ock behov kar Kungl. Majit under
fjärde huvudtiteln, innefattande anslagen till försvarsdepartementet, före- [43°.]
slagit riksdagen (punkt 43 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden samma dag) att öka ordinarie reservationsanslaget
till vapen ock ammunition m. m., nu 4,514,800 kronor, med
96,800 kronor till 4,611,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 237—241
av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen ock ammunition m. m. kar i
riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 4,514,800 kronor. Anslags -

behovet kar beräknats sålunda:

Titel I. Artillerimateriel............................................ kronor 552,800: —

Titel II. Artilleriammunition..................................... » 1,160,000: —

Titel III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser
................................................ » 62,500: —

Titel IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m....... » 403,000: —

Titel V. Handvapen- ock kulspruteammunition m. m. » 2,048,500: —

Titel VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
ock kulsprutor m. m........................ » 138,000: —

Titel VII. Till artilleridepartementets förfogande för
den industriella krigsberedskapen, för experiment
ock försök samt till oförutsedda

utgifter........................................................ » 150,000: —

Summa kronor 4,514,800: —

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll W30. 6 sami. 23 höft. (Nr 35.)

360 30 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

I bilaga (nr 1: 18) till 1925 års försvarsutskotts utlåtande nr 1 bär ordi -

narie vapenanslaget efter genomförd omorganisation av lantförsvaret beräknats
på följande sätt:

Titel I. Årtillerimateriel ................................................ kronor 485,000: —

Titel II. Artilleriammunition ........................................ » 1,100,000: —

Titel III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser
................................................ » 62,500: —

Titel IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m....... » 328,000: —

Titel V. Handvapen- och kulspruteammunition ....... » 2,261,500: —

Titel VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m..................... » 138,000: —

Titel VII. Till artilleridepartementets förfogande för
den industriella krigsberedskapen, för experiment
och försök samt till oförutsedda

utgifter.......................................................... » 150.000: —

Summa kronor 4,585,000: —

För budgetåret 1930/1931 har vapenanslaget av arméförvaltningen beräknats
sålunda:

Tit. I. Årtillerimateriel.

Underhållskostnader för till övningar

utlämnad materiel .......................... kronor 302,800: —

Förrådskostnader, transporter m. m. » 250,000: — kronor 552,800:_

Tit. II. Artilleriammunition.

Skarp ammunition för årets övningar kronor 975,000: —

Lös » » » » » 60,000: —

Revidering av äldre ammunition,

transporter, provskjutningar m. m. » 200,000: —

Tit. lil. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser.
..................................................

Tit. IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m.

Underhållskostnader, 6,400,000 tjänst göringsdagar

ä 0.0 2 kr................... kronor 128,000: —

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor,
kulsprutegevär och granatkastare
............................................. » 146,800: —

Underhåll och vård av till övningar

utlämnade gasmasker........................ » 75,000: —

Förrådskostnader, transporter m. m. » 150,000: —

Tit. V. Handvapen- och kulspruteammunition m. m.

13,400,000 st. 6.5 mm. skarpa patroner

m/94 ä O.095 kr.............................kronor 1,273,000: —

2,000,000 st. 6.5 mm. kammarpatroner

m/12 ä0.03 kr.................................. » 60,000: —

1,235,000: —
62,500: —

499,800: —

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

3

8.000. 000 st. 6.6 mm. lösa patroner m/94

ä 0.035 kr............................... kronor 280,000: —

2.000. 000 st. 6.5 mm. lösa patroner m/14

ä 0.06 kr................................. » 120,000: —

600,000 st. 9 mm. skarpa pistolpatroner

m/07 a 0.08 kr........................... » 48.000: —

Gevärs- och handgranatmateriel......... » 30,000: —

Lyspistolammunition m. m........ » 50,000: —

Ammunition för granatkastare m. m. » 125,000: —

Kavalleriets sprängmedel, transporter,

ammunitionsvård m. m............. » 62,500: — kronor 2,048,500: —

Tit. VI. Materiel för målskjutning sövning ar med handvapen
och kulsprutor m. m.

Målskjutningskostnader 15,400,000
skott med skarpa och kammarpatroner
ä 0.00 7 kr........................ kronor 107,800: —

Särskild materiel för de nya vapnen » 10,000: —

Transporter m. m....................... » 20,200: — » 138,000:_

Tit. VII. Till artilleridepartementets förfogande.

Kör den industriella krigsberedskapen, för experiment,

försök samt till oförutsedda utgifter .................. » 150,000: —

Summa kronor 4,686,600: —

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under ifrågavarande
anslag för budgetåret 1930/1931 anfört följande:

»I överensstämmelse med arméförvaltningens förslag torde titlarna I, III,
Y, Yl och YII under förevarande anslag böra för nästkommande budgetår
upptagas med samma belopp, som beräknats för nu löpande budgetår.

Vidkommande titeln II, har arméförvaltningen förnyat sitt föregående år
framställda förslag örn höjning av den under nämnda titel uppförda anslagsposten
till skarp artilleriammunition från hittillsvarande belopp av 900,000
kronor med 75,000 kronor till 975,000 kronor. Såsom jag i 1929 års statsverksproposition
uttalade beträffande denna anslagsfråga, håller jag visserligen
före, att en utökning av skarpskjutningsprogrammet utan tvivel skulle
vara i hög grad önskvärd, men jag anser dock detta anslagsbehov vara att
hänföra till dem, vilka för närvarande böra stå tillbaka för vissa mera angelägna
medelsbehov. Anslagstiteln i fråga torde därför böra upptagas med
oförändrat belopp, 1,160,000 kronor.

Yad slutligen angår titeln IV, har arméförvaltningen föreslagit, att det
belopp, 50,000 kronor, som under denna titel är beräknat för vård av till
övningar utlämnade kulsprutor, kulsprutegevär och granatkastare, måtte höjas
till 146,800 kronor. Vikten utav, att ifrågavarande dyrbara materiel väl
underhålles och vårdas, utgör enligt min uppfattning välgrundad anledning
till, att ämbetsverkets berörda förslag godkännes. Jag tillstyrker således,
att förevarande anslugstitel, i enlighet med arméförvaltningens förslag, beräknas
till 499,800 kronor.

Den av arméförvaltningen äskade anslagssumman, 4,686,600 kronor, torde,
i enlighet med vad jag nu anfört, böra minskas med 75,000 kronor till
4,611,600 kronor.»

4

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Engångskostnader
för
anskaffning
av artillerimateriel.

[44.]

Under erinran om att vid uppgörandet av kostnadsberäkningarna till 1925
års försvarsordning ett belopp av 50,000 kronor befunnits erforderligt för
vård av till övningar utlämnade kulsprutor, kulsprutegevär och granatkastare,
vilket belopp även utgår för innevarande budgetår, vill utskottet framhålla,
att kostnaderna under förevarande anslag böra kunna hållas inom ramen av
anslagets nuvarande belopp. Utskottet har alltså icke funnit skäl tillstyrka
den av Kungl. Majit begärda höjningen av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition
m. m. med oförändrat belopp, 4,514,800 kronor.

2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 44) att till bestridande av
engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,918,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 241—243 av åberopade statsrådsprotokollet.

I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen hava upptagits vissa
engångskostnader för materielanskaffning. Ifrågavarande kostnader hava avsetts
att fördelas på en period av tio år. För anskaffning av materiel, stående
under artilleridepartementets förvaltning, hava beräknats följande belopp,
nämligen i

för luftvärnsmateriel ........................................................ kronor 1,900,000: —

» kulsprutor och kulsprutegevär .................................. » 7,050,000: —

(därav enligt försvarspropositionen 2,400,000 kronor
för kulsprutor och 4,400,000 kronor för kulsprutegevär
samt enligt försvarsutskottets beräkningar
ytterligare 250,000 kronor för båda materielslagen)

» gasskydd...................................................................... » 620,000

» motorisering av visst artilleri.................................... » 3,000,000

» mät- och observationsmateriel för artilleriet............ » 248,000

» diverse artillerimateriel................................................ » 400,000

» infanteriartilleri......................................................... » 150,000

» mobiliseringsammunition............................................ » 2,500,000

» industriens krigsorganisation .................................... » 2,000,000

» meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst » 120,000

» strålkastare för luftvärnsartilleriet............................. » 500,000

» ballongmateriel ........................................................... » 300,000

» stridsvagnar................................................ »_400,000

Summa kronor 19,188,000:

För bestridande av här ifrågavarande engångskostnader har riksdagen
alltsedan budgetåret 1926/1927 å riksstaten för varje budgetår såsom extra
reservationsanslag anvisat en tiondedel av det för ändamålet avsedda engångsbeloppet
eller 1,918,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

5

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av artillerimateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 1,918,800 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må för elektrifiering av tygstationen å Karlsborg
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att öka ordinarie
reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000
kronor, med 47,000 kronor till 2,636,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits
med 2,589,000 kronor. Vid uppskattandet av medelsbehovet under anslaget
har behållningen å anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen
m. m. för nämnda budgetår beräknats till 60,900 kronor, varjämte för bestridande
av utgifter från anslaget avsetts att tagas i anspråk 98,000 kronor,
utgörande överskott å den för budgetåret 1926/1927 beräknade behållningen
under nyssnämnda titel. Sammanlagda medelstillgången under anslaget har
alltså upptagits med (2,589,000 + 60,900 + 98,000 =) 2,747,900 kronor.

Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, hava de årliga
kostnaderna för underhållet av lantförsvarets byggnader beräknats till */2
procent av anläggningskostnaderna under 1—4 året, s/4 procent under 5—8
året och 1 procent från och med 9 året.

Körande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1930/1931
har arméförvaltningen anfört följande.

I enlighet med förenämnda beräkningsgrunder borde underhållsmedlen
beträffande kasernetablissemangen för förutvarande Första och Andra livgrenadjärregementena,
vilka viel budgetårets ingång varit i bruk under en
tid av över 8 år, ökas med % procent av anläggningskostnaderna (tillhopa
enligt den ursprungliga beräkningsgrunden omkring 4,400,000 kronor) eller
med 11,000 kronor. Enär särskilt förstärkningsanslag numera bortfallit,
borde med hänsyn till såväl det sätt, på vilket nyssnämnda summa beräknats,
som de grunder, enligt vilka byggnadsanslaget blivit efter förstärkningsanslagets
bortfallande vid genomförandet av den nya härordningen beviljat,
sagda summa ökas med 75 procent eller till 19,250 kronor.

Den inom kvarteret Uppfinnaren i Stockholm belägna generalitetsbyggnaden
hade vid budgetårets ingång varit i bruk under en tid av över 4 år.
Underhållsmedlen för sagda byggnad borde i enlighet med meromnämnda
beräkningsgrunder ökas med */4 procent av anläggningskostnaderna, enligt
uppgift från byggnadsstyrelsen beräknade till 3,300,000 kronor, eller med
8,250 kronor.

Elektrifiering
av tygstationen
å
Karlsborg.

[52.]

Byggnader,
Övningsfält
och skjutbanor.

[53.]

6

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

För de byggnader, som enligt 1921 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln
(sid. 243), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad
av 1,051,370 kronor, borde underhållsmedlen jämväl ökas med 14
procent jämte, på grund av vad ovan anförts beträffande förstärkningsanslagets
bortfallande, 75 procent å sålunda erhållet belopp eller med 4,000 kronor.

För de byggnader, som enligt 1925 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln
(sid. 99), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad
av 1,466,900 kronor, borde underhållsmedlen ökas med */4 procent eller
med 3,670 kronor.

Vidare beräknades genom fortifikationsdepartementets försorg komma att
före den 1 juli 1930 uppföras nedan angivna byggnader m. m., för vilka
underhållsmedel från sagda tid erfordrades. Anläggningskostnaderna för
desamma beräknades uppgå till nedanstående belopp:

Bilgarage m. m. för Göta trängkår ...................................... kronor 73,000: —

Motorverkstad vid Karlsborgs tygstation ........................... » 20,000: —

Ängcentral med tvätt- och badinrättning m. m. vid Göta

artilleriregemente ................................................. » 125,000: —

Garage för kavalleriets pansarbilar m. m. vid Norrlands

dragonregemente ........................................................... » 60,000: —

Förrådsbyggnad vid Hallands regemente ........................... » 22.720: —

Stridsvagn sgarage vid Göta livgarde................................ » 41,000: —

Sprängmedelsförråd vid Göta ingenjörkår...................... v 18,000: —

Summa kronor 359,720: —

Enligt förutnämnda beräkningsgrunder erfordrades för underhåll av dessa
byggnader under ifrågavarande budgetår l/2 procent av anläggningskostnaderna
eller 1,800 kronor.

Till följd av bland annat bestämmelserna angående inkallandet av till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga samt ordnandet av liandräckningstjänsten
(generalorder den 18 juni 1926, nr 1043) hade det under de senaste
åren blivit allt svårare vid truppförbanden att för kasernvården erhålla
handräckningspersonal, varigenom utförandet av vanliga underhålls- och reparationsarbeten
med truppförbandens egna arbetskrafter, såsom föreskreves
i kasernvårdsreglementet § 4 mom. 2, icke kunnat ske i samma utsträckning
som förut. På grund härav måste till truppförbanden m. fl. utgående underhålls-
och reparationsanslag, som redan förut visat sig knappt tillmätta, numera
betecknas såsom varande otillräckliga. Underhållsmedlen för etablissemangen,
i all synnerhet för de äldre av dem, torde nämligen med nuvarande
beräkningsgrund för anslag till underhåll utav */2 till 1 procent av
anläggningskostnaderna få anses vara — i jämförelse med de väsentligt högre
underhållskostnader, varmed andra myndigheter torde räkna — så lågt satta,
att en minskning i tillgång på egna arbetskrafter för kasernvården måste
ogynnsamt inverka på sagda vård. Underhållsstandarden för flera etablissemang
befunne sig ock i märkbart nedgående. Fortifikationsdepartementet
ans&ge efter arméfördelningschefernas m. flis hörande, att omförmälda minskning
av truppförbandens m. flis tillgång på egna arbetskrafter för kasernvården
nödvändiggjorde en ökning av byggnadsanslaget med 205,000 kronor,
utgörande i medeltal 4,360 kronor för vart och ett av 47 etablissemang.

Den nya kommunalskattelagen torde även medföra ökade utgifter för byggnadsanslaget.
Fortifikationsdepartementet vore emellertid nu icke berett att
göra framställning örn häremot svarande ökning av anslaget.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts, borde byggnadsanslaget

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

7

ökas med (19,250 + 8,250 + 4,600 + 3,670 + 1,800 + 205,000 =) 242,570 kronor
eller från 2,747,900 kronor till i runt tal 2,990,500 kronor.

Beträffande de fastigheter, vilka förut redovisats under arrende-, jordskylds-
och tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel, hade den verkliga
behållningen för budgetåret 1927/1928 med 68,036 kronor 50 öre överstigit
den för samma budgetår beräknade behållningen, vadan sålunda här
funnes ett disponibelt belopp av i runt tal 68,000 kronor, som nu kunde
tagas i anspråk.

För budgetåret 1930/1931 hade inkomster och utgifter beträffande nyssnämnda
fastigheter beräknats sålunda:

Myndigheter m. m.

Beräknade

inkomster

kronor

Beräknade

utgifter

kronor

Södra arméfördelningen......................................................

130,393

109,452

Västra » ....................................................

134,020

116,399

Östra » ....................................................

271,352

199,796

Norra » ......................................................

61,381

58,214

Övre Norrland.....................................................................

1,750

1,460

Boden...............................................................................

49,702

49,464

Gotland............................................................................

21,291

20,499

Vissa myndigheter m. m....................................................

25,758

8.915

Fortifikationsdepartementets hyres- och arrendemedel (oförut-

695,647

564,199

sedda utgifter m. m.~) ......................................................

—

50.000

Summa kronor

695,647

614,199

Beräknade inkomster ........................................................ kronor 695,647: —

» utgifter ..................... ...................................... » 614,199: —

Beräknad behållning kronor 81,448: —

eller i runt tal 81,500 kronor.

Det för byggnadsanslaget beräknade medelsbehovet, 2,990,500 kronor,
kunde sålunda minskas dels med nyssnämnda överskott eller 68,000 kronor,
dels med ovanstående beräknade behållning, 81,500 kronor, eller till 2,841,000
kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,
övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000 kronor, med 252,000 kronor
till 2,841,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen föreslagit
ökning av ordinarie byggnadsanslaget med, bland annat, ett belopp av

205,000 kronor för bestridande av sådana merkostnader under anslaget, som
bliva en följd av bristande tillgång på militär handräckningspersonal för
kasernvården. Jag anser mig emellertid icke nu kunna tillstyrka en dylik
anslagsökning, utan synas mig de hittillsvarande grunderna för uppskattandet
av kostnaderna för byggnadsunderhållet böra tillämpas jämväl för nästkommande
budgetår. På grund härav och då jag i övrigt icke har något
att erinra mot arméförvaltningens förslag till anslagsberäkning, förordar jag,

8

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Ombyggnad
av en del
av Södra
skånska
infanteriregementets

skjutbana
i Ystad.

[56.]

Äng- och
värmecentral
m. m. vid
Bodens
artilleriregemente.

[6L]

att byggnadsanslaget för budgetåret 1930/1931 upptages med (2,841,000 —
— 205,000 =) 2,636,000 kronor.»

Bland de beräknade utgifterna för lantförsvarets jordbruks- och skogsfastigheter
ingår, enligt vad utskottet inhämtat, ett belopp av 60,000 kronor
för anläggandet av en skenfri korsning över statens järnvägar å Järvafältet.
Detta belopp är emellertid avsett att fördelas på två budgetår med 30,000
kronor för vartdera. Enligt utskottets mening böra anläggningar av denna art,
särskilt då de draga så betydande kostnader som här är fallet, icke utföras
med anlitande av överskottsmedel från nyssnämnda fastigheter, utan frågan
härom bör underställas riksdagen i form av begäran örn särskilt anslag för
ändamålet, varigenom riksdagen bliver i tillfälle att bedöma anläggningarnas
behövlighet och kostnaderna för deras utförande. Den för budgetåret 1930/1931
beräknade kostnaden för ifrågavarande skenfria korsning å Järvafältet har
utskottet ansett icke böra upptagas under byggnadsanslaget, vilket följaktligen
för budgetåret 1930/1931 kan minskas med 30,000 kronor. Då utskottet
i övrigt icke haft någon erinran mot det begärda anslaget, vilket bör upptagas
till 2,606,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
byggnader, övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000 kronor,
med 17,000 kronor till 2,606,000 kronor.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av en del av Södra skånska infanteriregementets
skjutbana i Ystad för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 21,800 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för anordnande
av äng- och värmecentral m. m. vid Bodens artilleriregemente för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 274 och
275 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser anordnande vid Bodens artilleriregemente av
en äng- och värmecentral i förening med uppvärmningsanordning för stallar
och ridhus samt centraluppvärmningsanläggningar för kanslihuset och två
kasernhus jämte sjukpaviljongen. Enligt en av arméförvaltningen verkställd
utredning beräknades kostnaderna för dessa anläggningar komma att uppgå
till 220,000 kronor, vilket belopp arméförvaltningen ansett kunna fördelas på
två budgetår.

Departementschefen har framhållit, att beslut nu borde fattas allenast örn
det belopp, som skulle anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår,
eller 110,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

9

I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för anordnande av äng- och värmecentral
m. m. vid Bodens artilleriregemente för budgetåret 1930,1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för elektrifiering
av vissa befästningar i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.

I sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1930/1931 har arméförvaltningen, under hänvisning till vad ämbetsverkets
fortifikationsdepartement i särskild skrivelse den 28 augusti 1929 i ämnet
anfört, hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till elektrifiering
av vissa befästningar i Boden för nämnda budgetår anvisa ett extra
reservationsanslag av 126,000 kronor.

Departementschefen har i likhet med arméförvaltningen funnit det vara
angeläget, att åtgärder vidtoges för tillgodoseende av det behov, varom här
vore fråga. Mot den verkställda kostnadsberäkningen, enligt vilken för ändamålet
skulle erfordras ett belopp av 126,000 kronor, har departementschefen
icke funnit anledning till någon erinran, men ansett sig emellertid böra räkna
med en uppdelning av kostnaderna på två budgetår och förordat, att för
nästkommande budgetår anvisades hälften av nyssnämnda belopp eller 63,000
kronor.

Utskottet, som har tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får utskottets
med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa, yttrande.

att riksdagen må för elektrifiering av vissa befästningar i
Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.

Elektrifiering
av vissa
befästningar
i Boden.

[64.]

SJÖFÖRSVARET.

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 97) att öka ordinarie re- Underhåll av
servationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., nu flottans fartyg

5,900,000 kronor, med 176,000 kronor till 6,076,000 kronor. noder m.9m.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 321—325 [97.]

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptaget
med 6,500,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930
beräknade marinförvaltningen utgifterna under anslaget till 7,197,285 kronor.

Med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation ansåg sig dock ämbetsverket
kunna begränsa sitt anslagsäskande för ifrågavarande ändamål till

10

/Statsutskottets utlåtande Nr 35.

6,500,000 kronor. Anslaget upptogs av Kungl. Maj:t med sistnämnda belopp
i det för 1929 års riksdag framlagda riksstatsförslaget. På hemställan av
statsutskottet beslöt emellertid riksdagen att minska anslaget till 5,900,000
kronor.

De av myndigheterna framlagda kostnadsberäkningarna för flottans stationer
i Karlskrona och i Stockholm samt för underhåll av byggnader i Marstrand
ävensom de äv marinförvaltningen föreslagna jämkningarna av berörda
kostnader framgå av följande tablå:

1

Varvsehefen

Karlskrona.

Varvsehefen

Stockholm.

Summa.

Marinförvalt-

ningen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I 1. Fartyg och hatar.

Reservinventarier m. m...............

214,100

81,100

295,200

250.000

Pansarskepp ..............................

777,900

256,300

1,034,200

1.000.000

Kryssare ...................................

501,200

166,100

727 300

700.000

Jagare ......................................

427,650

112,300

539,950

540,000

Torpedbåtar ..............................

—

3,900

3,900

—

Motortorpedbåtar........................

2.050

—

2,050

2,000

Undervattensbåtar .....................

295.300

533,200

828,500

820,000

Specialfartyg..............................

126,550

176,900

303,450

300,000

Vedettbåtar ................................

306.250

354,000

660.250

500.000

Skeppsgossefartyg ....................

183,300

—

183,300

183,000

Logementsfartyg ........................

—

161,500

161,500

150,000

Transportmateriel samt mindre far-

tyg och båtar m. m................

189.200

208,500

397,700

386,400

Torpedmateriel...........................

95,000

90.000

185,000

185,000

Radiomateriel..............................

22,000

38 700

60,700

61,000

Min-, spräng- och svepmateriel ...

9.000

34,000

43,000

43,000

Nautisk materiel ........................

30.000

21,200

51,200

50,000

2. Hus och byggnader...................

630,575

365,600

996,175

800,000

3. Avlöning till viss administrativ

personal.................................

53.725

64,300

118,025

118,000

4. Åtskilliga behov ........................

61,950

93,500

155,450

154.000

3,985,750

2,761,100

6,746,850

6,242,400

5. Byggnader i Harstrand...............

—

—

—

9,600

6. För omsättning av undervattens-

båtars aekumulatorbatterier......

—

—

—

300,000

7. Till marinförvaltningens disposition

för oförutsedda utgifter............

—

—

—

300,000

Summa summarum kronor

—

- |

—

6,852,000

Marinförvaltningen beräknade alltså medelsbehovet för underhåll av flottans
fartyg och byggnader m. m. till 6,852,000 kronor.

Inkomster och utgifter för uthyrda bostadsfastigheter m. m. samt för
Gustaf sviks örlogsdepå beräknades uppgå till följande belopp:

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

11

Inkomster.

Kronor.

Utgifter.

Kronor.

Bostadsfastigheter i Karlskrona .................................

50,000

37,100

» » Stockholm ..................................

10.000

—

» » Marstrand..................................

100

—

Gustafsviks örlogsdepå................................................

7,000

10,000

Summa

67,100

47,100

Behållningen beräknades sålunda komma att uppgå till (67,100 — 47,100=)

20.000 kronor.

Härutöver beräknades liyresmedel komma att inflyta från områden i Djurgårdsstaden
ävensom å Beckholmen och å Fjäderholmarna. Dessa hyresmedel
skulle emellertid efter avdrag av erforderliga underhållskostnader m. m.
för fastigheterna tillföras Stockholms varvs byggnadsfond.

Det förut angivna medelsbehovet, 6,852,000 kronor, kunde alltså minskas
med 20.000 kronor till 6,832,000 kronor, vilket belopp med 365,285 kronor
understege det av ämbetsverket för innevarande budgetår beräknade medelsbeliovet.

Marinförvaltningen hade senast i sin skrivelse angående regleringen av
utgifterna för sjöförsvaret under budgetåret 1929/1930 framhållit, att anslagets
storlek i förhållande till befintlig materiel under ett flertal år varit
otillräckligt, varför underhållet i motsvarande grad måst eftersättas. Detta
förhållande bleve på grund av 1929 års riksdagsbeslut, vilket innebure en
kraftig beskärning av ifrågavarande anslag, ännu mera framträdande. Ämbetsverket
ville därför framhålla nödvändigheten av, att tillräckliga medel be
reddes för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag har departemenschefen
anfört följande;

»Såsom redan nämnts, nedsatte riksdagen flottans underhållsanslag för
budgetåret 1929/1930 till 5,900,000 kronor. Enligt vad av riksdagens skrivelse
i ämnet inhämtas, utgick riksdagen härvid från det i kostnadsberäkningarna
för 1925 års marinorganisation upptagna anslagsbeloppet, korrigerat
med hänsyn därtill, att vid uppgörandet av dessa kostnadsberäkningar
förutsatt prisfall icke inträffat, eller 5,800,000 kronor. Härtill lades dels

25.000 kronor för bestridande av vissa sjukvårdskostnader, som numera belasta
anslaget, dels ock 75,000 kronor för ökade avlönings utgifter.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1927 av frågan örn medelsbehovet
under förevarande anslag för budgetåret 1927/1928 framhöll min
företrädare i ämbetet, att för underhåll av de för samövningar med flygvapnet
avsedda fartygen — för vilket ändamål icke några medel syntes hava
upptagits i 1925 års kostnadsberäkningar — borde å förevarande anslag beräknas
ett belopp av 80,000 kronor." Häremot gjordes från 1927 års riksdags
sida icke någon erinran. Vidare är att märka, att i 1925 års försvarsproposition
angavs såsom en bland förutsättningarna för anslagets nedbringande
till den i propositionen beräknade summan, att vissa förenklingar i
varvens organisation och drift m. ni. kunde komma till stånd, motsvarande
en kostnadsminskning av 550,000 kronor. I 1927 års statsverksproposition
har för riksdagen anmälts, att de i berörda hänseende av flottans organisationssakkunniga
föreslagna, numera genomförda förenklingarna beräknats
medföra en årlig besparing av 450,000 kronor, eller 100,000 kronor mindre

12

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Befästningar,
kustartilleriets
kaserner
m. m.

[99.]

än som förutsattes i 1925 års beräkningar. Även om man principiellt godtager
den år 1925 uppgjorda kostnadsberäkningen såsom utgångspunkt vid
uppskattandet av medelsbehovet under ifrågavarande anslag, bör sålunda
på grund av nu berörda omständigheter anslaget ökas med (80,000 + 100,000 =)

180.000 kronor. I enlighet härmed och under förutsättning att, på sätt i
det följande kommer att föreslås, en årlig utgiftssumma av omkring 4,000
kronor överflyttas från förevarande anslag till ett nyuppfört anslag för anskaffning,
underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon, skulle flottans
underhållsanslag upptagas med (5,900,000 + 180,000 — 4,000=) 6,076,000 kronor.
Denna summa understiger visserligen avsevärt marinförvaltningens
anslagsäskande för nästkommande budgetår och lärer icke kunna anses fullt
motsvara det framtida årliga medelsbehovet å anslaget, särskilt med hänsyn
därtill, att anslaget avses att kunna lämna tillgång till bestridande av de
betydande kostnaderna för sådana mera genomgripande reparationsarbeten,
som tid efter annan måste komma till utförande än å ett, än å ett annat
av flottans fartyg. För det närmaste budgetåret har jag emellertid funnit
mig böra stanna vid ovannämnda anslagsbelopp, 6,076,000 kronor.»

Utskottet, som icke ansett skäl föreligga att nu tillstyrka högre medelsanvisning
än som beslutats för innevarande budgetår, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till underhåll av flottans
fartyg och byggnader m. m. med oförändrat belopp, 5,900,000
kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99) att öka ordinarie
reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., nu

320.000 kronor, med 30,000 kronor till 350,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 326—328.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptaget med

350.000 kronor. I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag upptogs
anslaget med samma belopp. Uti skrivelse den 30 april 1929 (nr 4 A) anmälde
riksdagen — efter att hava erinrat, att anslaget i kostnadsberäkningarna för
den nya marinorganisationen uppförts med ett belopp av 302,000 kronor —
att riksdagen, som ansett medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 icke behöva
beräknas högre än till 320,000 kronor, minskat anslaget till sistnämnda
belopp.

För anslaget har av Kungl. Majit fastställts stat, enligt vilken anslagsmedlen
tillika med hyror och arrendemedel till ett belopp av 24,000 kronor

äro fördelade på följande sätt:

Kommendanten i Vaxholms fästning.................................... kronor 125,000: —

Befälhavande amiralen i Karlskrona.................................... » 102,000: —

Kommendanten i Alvsborgs fästning................................... » 46,000: —

» » Hemsö » » 1,500: —

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter
................................................................................... » 69,560: —

Summa kronor 344,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 35. 13

Marinförvaltningen har för budgetåret 1930/1931 begärt följande belopp: Vaxholms

fästning................................................................. kronor 130,000: —

Karlskrona » » 106,000: —

Alvsborgs » utöver inflytande hyres- och arrendemedel
.................................................................................. » 30,000: —

Hemsö fästning............................................... » 2,000: —

kronor 268,000: -—

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter.
.............................................................................. ..... » 82,000: —

Summa kronor 350,000: —

För underhåll av befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. borde härutöver
disponeras de inom kustfästningarna med flera platser inflytande
hyres- och arrendemedlen.

Departementschefen har framhållit, att en ökning av anslaget till samma
belopp, varmed detsamma upptagits i riksstaten för budgetåret 1928/1929,
vore av behovet påkallat.

Under erinran örn att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna för den
nya marinorganisationen upptagits med ett belopp av 302,000 kronor, får
utskottet, som ej funnit sig böra tillstyrka anvisande av högre anslag än
som av riksdagen beviljats för innevarande budgetår, hemställa

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets
kaserner m. m. med oförändrat belopp, 320,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor
med 46,000 kronor till 626,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 328—330.

I sin framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1929/1930 hemställde marinförvaltningen, att ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets materiel m. m., vilket i riksstaten för budgetåret 1928/1929
upptagits med ett belopp av 580,000 kronor, måtte för förstnämnda budgetår
ökas till 675,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4 januari 1929
framhöll departementschefen, att, ehuru även han ansåge en ökning av anslaget
erforderlig, han dock icke kunde tillstyrka en så betydande anslagshöjning
som den av marinförvaltningen ifrågasatta, utan syntes honom anslagsbeloppet
böra bestämmas till 630,000 kronor. Kungl. Maj:ts i enlighet
härmed till riksdagen avlåtna förslag blev emellertid icke av riksdagen bifallet.
Riksdagen fann nämligen skäl icke föreligga att höja anslaget och
upptog alltså detsamma för budgetåret 1929/1930 med oförändrat belopp,

580,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Kustartilleriets
materiel
m. m.

[100.]

Utskottets
yttrande.

Anskaffning,
underhåll och
drift av sjöförsvarets

motorfordon.

[101.]

14 Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Anslaget har enligt av Kungl. Majit fastställd stat fördelats sålunda:

Vaxholms fästning........

.......................................................... kronor 286,080

—

Karlskrona » .......

.......................................................... » 230,800

—

Alvsborgs » ........

......................................................... » 19,500

—

Hemsö » .......

.......................................................... » 7,100

—

Till marinförvaltningens

disposition för oförutsedda utgifter » 36,520

—

Summa kronor 580,000

—

För budgetåret 1930/1931 har marinförvaltningen begärt ett till 671,000
kronor förhöjt belopp. Departementschefen har emellertid funnit, att medelsanvisningen
för samma budgetår bör kunna reduceras till 626,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning föreligga att nu tillstyrka anvisande
av högre anslag än som av riksdagen beviljats för innevarande budgetår
eller 580,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel
m. m. med oförändrat belopp, 580,000 kronor.

Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att dels i riksstaten
uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Anskaffning, underhåll och drift av
sjöförsvarets motorfordon, reservationsanslag», dels och under detta anslag
anvisa ett belopp av 28,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 330—334.

I sin skrivelse (nr 190) till Konungen i anledning av statsrevisorernas
berättelse år 1927 anförde 1928 års riksdag bland annat följande.

Riksdagen ville till en början erinra örn att Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till 1928 års riksdag framlagt förslag örn anvisande av ett särskilt
anslag för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon vid armén, samt
att ifrågavarande förslag blivit av riksdagen godkänt. Härigenom hade
frågan örn anskaffning av personbilar och motorcyklar ävensom motormateriel
för trängen blivit på ett tillfredsställande sätt löst, och riksdagen hade
därvid beretts tillfälle att pröva omfattningen av nyanskaffningar utav denna
materiel.

Det syntes riksdagen lämpligt, att även frågan örn inköp av lastautomobiler
för arméns behov ordnades på likartat sätt ävensom att i samband
därmed nya bestämmelser meddelades örn kostnaderna för dessa automobilers
drift.

Jämväl beträffande sjöförsvaret och flygvapnet borde enligt riksdagens
mening enahanda bestämmelser meddelas, varigenom riksdagen bleve i tillfälle
att på ett mera ingående sätt pröva frågorna örn nyanskaffningar av
motormateriel även för dessa grenar av försvarsväsendet.

Beträffande tvenne av marinförvaltningen inköpta personautomobiler, avsedda
huvudsakligen för befälliavande amiralen i Karlskrona och stationsbefälhavaren
vid flottans station i Stockholm, uttalade riksdagen vidare sin

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

15

förväntan, att Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida ett verkligt
behov av motorfordon i ifrågavarande fall förelåge och, örn så icke prövades
vara förhållandet, föranstalta örn att de inköpta fordonen överfördes
till annan del av försvarsväsendet, där de kunde komma till lämplig användning.

Under hänvisning till vad ovan anförts, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
måtte taga under övervägande, vilka ytterligare åtgärder, som borde vidtagas
för ordnandet på ett fullt tillfredsställande sätt av frågorna örn inköp av
och kostnaderna för driften av motormateriel vid försvarsväsendet.

Kungl. Maj:t — som i statsverkspropositionen till 1929 års riksdag i enlighet
med arméförvaltningens förslag under lantförsvarets anslag till anskaffning,
underhåll och drift av motorfordon uppfört visst belopp till bestridande
av kostnader för underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor
— fann enligt beslut den 12 januari 1929 vad uti riksdagens skrivelse i
ovanberörda hänseende anförts beträffande lantförsvarets motorfordon icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Beträffande flygvapnets motorfordon föreskrev Kungl. Maj:t, att det skulle
åligga flygstyrelsen att framdeles, sedan ytterligare erfarenhet vunnits i vissa
av flygstyrelsen i dess yttrande berörda hänseenden, taga de i riksdagsskrivelsen
omförmälda frågorna örn inköp av och kostnaderna för driften av
motorfordon vid flygvapnet under förnyat övervägande och därvid inkomma
med det yttrande i ämnet, vartill anledning kunde föreligga.

Vidkommande ovannämnda av marinförvaltningen inköpta tvenne personautomobiler
förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles, sedan frågan rörande
omorganisation av den centrala förvaltningen inom försvarsväsendet blivit
avgjord, efter framställning av marinförvaltningen meddela beslut angående
dispositionen av dessa automobiler.

Slutligen anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen, bland annat, att i
blivande framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1930/1931 avgiva förslag angående uppförande i riksstaten av en särskild
anslagspost för bestridande av kostnaderna för anskaffning, underhåll och
drift av sjöförsvarets motorfordon, med undantag av lastbilar, avsedda för
örlogsvarvens transporter.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1930/1931 beträffande marinens motorfordon meddelat, att
vid marinen för närvarande funnes 5 personbilar, 6 lastbilar samt 2 brandbilar,
de båda senare i Karlskrona.

För driftkostnader för nämnda bilar beräknade marinförvaltningen, att
ett belopp av 29,500 kronor vore erforderligt enligt följande fördelning:

9 person- och lastbilar ä 2,000 kronor .. kronor 18,000: —

1 lastbil ä 3,000 kronor........................... » 3,000: —•

2 brandbilar .............................................. » 8,000: —

I drakvinsclibil ........................ »_500: —

Summa kronor 29,500: —

16

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Vissa

röjningsarbeten
m. m. å
Beckholmen.

[108.]

Dessutom har marinförvaltningen begärt ett belopp av 5,300 kronor för
utbyte av en inom Vaxholms fästning befintlig lastbil, vilken anskaffats år
1922 och numera vore försliten.

Departementschefen har ansett, att å riksstaten borde uppföras ett nytt
ordinarie anslag för bestridande av kostnaderna för anskaffning, underhåll
och drift av sjöförsvarets motorfordon med undantag av lastbilar, avsedda
för örlogsvarvens transporter. Då emellertid i marinförvaltningens beräkning
inginge kostnader för avlöning till två civila chaufförer, vilka avlöningskostnader
icke syntes böra belasta förevarande anslag utan liksom hittills
utgå från flottans underhållsanslag, borde enligt departementschefens mening
den av marinförvaltningen beräknade anslagssumman, 34,800 kronor, reduceras
till 28,300 kronor.

Vad till en början beträffar den för befälhavande amiralen i Karlskrona
avsedda personautomobilen, kan utskottet icke finna, att de skäl, som anförts
för att en särskild automobil skall stå till dennes förfogande, tillfyllest motivera
en sådan anordning, särskilt som varvschefen vid flottans station å
samma ort disponerar en personautomobil, som vid förefallande behov bör
kunna tagas i anspråk även för befälhavande amiralens räkning. Vidkommande
därefter den för stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm
avsedda personautomobilen vill utskottet icke motsätta sig, att denna automobil
tillsvidare tages i anspråk för de marina myndigheterna i Stockholm.
Vad slutligen beträffar den ovan nämnda drakvinschbilen anser utskottet, att
underhållskostnaderna för densamma böra bestridas av vederbörligt anslag
till kustartilleriet.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till annan erinran mot det
framlagda förslaget, än att utskottet vill som sin mening framhålla, att någon
försäkring av automobilerna, sedan nu gällande försäkringsavtal utgått,
icke bör ifrågakomma. Enligt vad utskottet inhämtat, utgå dessa avtal dock
i allmänhet icke före den 30 juni 1931.

Förevarande anslag torde, med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört,
böra upptagas med ett belopp av 25,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Anskaffning,
underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon, reservationsanslag»,

b) under detta anslag anvisa ett belopp av 25,800 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för vissa röjningsarbeten m. m.
å Beckholmen må disponeras ett belopp av 7,000 kronor ur
Stockholms varvs byggnadsfond.

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

17

FLYGVAPNET.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 139), att till anskaffning
av för kroppsundersökning av flygare erforderlig apparatur för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,100 kronor.

Uti en inom andra kammaren av herrar O. Järte och F. Sandwall väckt
motion (nr 194) har hemställts, att riksdagen för anskaffning av för kroppsundersökning
av flygare erforderlig apparatur för budgetåret 1930/1931
måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»I skrivelse den 31 augusti 1928 angående flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1929/1930 hemställde flygstyrelsen örn anvisandet av ett anslag å

10,000 kronor för anskaffning av för flygares kroppsundersökning erforderlig
apparatur. Denna hemställan föranledde då icke någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. I fjol förnyade flygstyrelsen sin framställning och anförde
därvid följande:

''Genom av Kungl. Majit den 24 maj 1928 utfärdade bestämmelser rörande
antagningsvillkor samt vissa undersökningar i fråga örn för flygtjänstgöring
avsedd personal m. m. hade föreskrivits, att, bland annat, allmän kroppsundersökning
skulle äga rum av såväl för flygutbildning avsedda elever som
även — minst en gång årligen — av till flygtjänstgöring kommenderad, flygutbildad
personal. Flygstyrelsen ägde att i särskilt reglemente efter samråd
med medicinalstyrelsen samt generalfältläkaren och marinöverläkaren meddela
närmare föreskrifter och anvisningar angående omfattningen och arten av
ifrågavarande undersökningar.

Flygstyrelsen hade i sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1928 meddelat,
att dylikt reglemente då vore under utarbetande i flygstyrelsen, samt
att på grund av såväl inom det svenska som vid främmande länders flygvapen
under senare år gjorda iakttagelser det bleve nödvändigt att i samma
reglemente upptaga ett flertal undersökningsmetoder, vilka krävde anskaffande
till flygkårerna av särskild apparatur, som hittills ej förefunnits bland dessas
sjukvårdsmateriel. Verkställd beräkning över härmed förbundna kostnader
hade stannat vid en summa av 10,000 kronor.

Det reglemente, som vid ifrågavarande tidpunkt varit under utarbetande
i flygstyrelsen, förelåge nu färdigt att fastställas. Förutsättningen för dess
tillämpande vore emellertid, att vid varje flygkår funnes sådant instrumentarium,
att däri avsedda undersökningar skulle kunna äga rum. I medvetande
örn det ansvar, som påvilade flygstyrelsen, för att såväl den för
flygutbildning avsedda som den redan flygutbildade personalen underkastades
sådana undersökningar, som den moderna vetenskapen inom hithörande områden
påvisat vara erforderliga för flygare, och då det synts flygstyrelsen
ändamålsenligt, att ifrågavarande reglemente, innan det fastställdes, försöksvis
bleve tillämpat, hade detta ägt rum såväl vid 1928 års undersökningar av
för utbildning avsedda elever som även vid 1929 års undersökningar av redan
flygutbildad personal.

Ett villkor härför hade emellertid varit att äga tillgång till en uppsättning
apparatur av ifrågavarande slag. Flygstyrelsen hade därför ansett sig befogad
att från eget sjukvårdsanslag och för flygskolkårens räkning inköpa
de härför mest nödvändiga apparaterna, vilka sedermera ambulerat mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 saini. 23 käft. (Nr 35.) scb so 2

Anskaffning
av för
kroppsundersökning
av
flygare erforderlig
apparatur.

[139.]

Motion.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3b.

Utskottets

yttrande.

Förbättring
av vissa
skjutbanor.

[143.]

de olika flygkårerna under tiden för därstädes pågående anbefallda undersökningar
av redan flygutbildad personal. Denna relativt dyrbara och känsliga
apparatur kunde emellertid icke utan risk för skada utsättas för dylika
transporter, och det vore givetvis nödvändigt att vid förekommande behov
därav städse hava dylik undersökningsmateriel tillgänglig vid varje flygkår.

De under denna tid tillämpade undersökningsmetoderna hade visat sig
vara av den art, att de med nödvändighet måste inrymmas i det avsedda
reglementet, och hade desamma därför ytterligare bekräftat behovet av
att för varje flygkårs räkning snarast möjligt anskaffa sålunda erforderlig
materiel.

Sedan dylik materiel enligt vad nyss nämnts redan inköpts för flygskolkårens
räkning, erfordrades nu sådan för återstående flygkårer jämte 2:a flygkårens
förläggning i Karlskrona, sålunda fem uppsättningar. Härmed förbundna
kostnader syntes komma att belöpa sig till omkring 8,500 kronor.

Flygstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för anskaffande av för kroppsundersökning av flygare erforderlig apparatur
för nästkommande budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.’

Av årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, inhämtas, att Kungl.
Majit nu anser sig böra tillstyrka, att medel ställas till förfogande för ifrågavarande
ändamål. Försvarsministern begränsar emellertid medelsanvisningen
för det närmaste budgetåret till det belopp, 5,100 kronor, som erfordras för
anskaffning av tre apparaturuppsättningar.

Av flygstyrelsens ovannämnda framställning synes uppenbart, att starka
skäl tala för bifall till styrelsens hemställan. Sparsamhet på detta konto är
icke förenlig med god ekonomi vad främst apparaterna, men även vad bakomliggande
synpunkter i fråga örn människoliv och flygmaterial beträffar.»

I anledning av flygstyrelsens i motionen omförmälda framställning har
departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att medel ställdes till förfogande
för det ändamål, varom här vore fråga, men samtidigt ansett medelsanvisningen
för det närmaste budgetåret böra begränsas till det belopp,
5,100 kronor, som erfordrades för anskaffning av tre apparaturuppsättningar.

Utskottet, som funnit det vara av behovet påkallat, att medel ställas till
förfogande för anskaffning av för kroppsundersökning av flygare erforderlig
apparatur, har ansett sig böra i enlighet med det motionsvis framställda yrkandet
tillstyrka, att anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål bestämmes
till 8,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag och
med bifall till förevarande av herrar Järte och Sandvall väckta
motion (lii 194) till anskaffning av för kroppsundersökning av
flygare erforderlig apparatur för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 143) att för förbättring
av vissa skjutbanor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 396 av åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

19

Kostnaderna för de föreslagna förbättringarna, som avse flygvapnets skjutbanor
vid 3. flygkåren å Malmen, 4. flygkåren å Frösön samt flygskolkåren,
hava enligt verkställd utredning beräknats uppgå till 24,000 kronor.

Departementschefen har funnit ifrågavarande anslagsbelopp böra fördelas
på två år och medelsanvisningen för budgetåret 1930/1931 sålunda begränsas
till 12,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för förbättring av vissa skjutbanor för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor.

15:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 144) att för iståndsättande
av flygstationen vid Barkarby för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 396 och
397 av åberopade statsrådsprotokollet.

Flygstyrelsen har vid upprepade tillfällen och senast i sin skrivelse rörande
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1930/1931 gjort framställning
örn anvisande av medel för iståndsättande av flygstationen vid Barkarby i
Järfälla socken invid Stockholm. Styrelsen har därvid anfört, bland annat,
att flygfältet vid Barkarby i sitt nuvarande skick vore av mindre god beskaffenhet,
enär marken över den för omkring 10 år sedan utförda täckdikningen
i avsevärd grad sjunkit. Landning med ett flygplan, vars besättning
icke vore väl förtrogen med fältets beskaffenhet, vore därför förenad
med risk för haveri. Barkarby flygfält hade redan i fredstid stor betydelse
för flygvapnet, dels såsom mellanlandningsplats vid förflyttning av flygförband
mellan landets södra och norra delar, dels vid ofta förekommande samövningar
med Stockholms garnison. Vid krigstillfälle funnes för närvarande i Stockholms
närhet intet annat flygfält för de luftstridskrafter, som kunde bliva
avsedda för huvudstadens skydd. Härtill komme, att flygfältet under nu
rådande förhållanden måste tagas i anspråk för även andra militära och civila
landflygplan, som tid efter annan besökte rikets huvudstad.

Ur synpunkten av huvudstadens försvar mot luftanfall vore det — fram
håller flygstyrelsen vidare — av synnerlig vikt, att ifrågavarande flygstation
redan under fredstid bleve så ordnad, att den utan särskilda risker kunde
användas såväl vid dagsljus som vid mörker. Det läte sig nämligen svårligen
göra att vid krigstillfälle hastigt bringa flygfältet i fullt användbart skick,
alldenstund planeringsarbeten dels toge avsevärd tid att utföra, dels nödvändiggjorde
det planerade områdets tagande ur bruk, intill dess jorden
erhållit tillräcklig fasthet och gräsväxten hunnit taga fart. Av största betydelse
vore sålunda, att åtminstone erforderliga planeringsarbeten kunde
snarast igångsättas.

Iståndsättande
av
flyg stationen
vid Barkarby.

[144.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
yttrande.

att riksdagen må för iståndsättande av flygstationen vid Barkarby
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

Engängs• 16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 146) att till bestridande

kLlflygkårens aY en§ångskostnader för 1. flygkårens förläggning för budgetåret 1930/1931 anförläggning,
visa ett extra reservationsanslag av 61,000 kronor.

[146.]

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I proposition (nr 175) till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
dels besluta, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västerås och 2.
flygtåren till Hägernäs—Karlskrona, dels ock medgiva, att kronoegendomen
fyra mantal Hässiö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken av Västmanlands
län finge överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning och
statens domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde
svarande belopp.

Beträffande engångskostnaderna för förläggningarnas ordnande yttrade
föredragande departementschefen till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,
bland annat, att dessa engångskostnader beräknats för 1. flygkåren
till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren till 1,125,500 kronor eller
således tillhopa, 2,375,500 kronor. Då härav redan 1,523,000 kronor av riksdagen
ställts till förfogande, återstode att anvisa en summa av 852,500
kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel ett belopp av

525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första hand kunde
disponeras för bestridande av berörda engångskostnader, syntes det departementschefen
kunna anstå till år 1929 med framställning till riksdagen örn
anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse den 31 augusti 1928 hemställde flygstyrelsen, att förenämnda
belopp, 852,500 kronor, som utöver av riksdagen redan till förfogande för
ändamålet ställda medel beräknats erforderligt för bestridande av engångskostnader
för 1. och 2. flygkårernas förläggning, måtte anvisas å riksstaten
för budgetåret 1929/1930.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t anförde jag, bland annat, att
det syntes kunna utan större olägenheter anstå till budgetåret 1930/1931
med anvisande av en del utav det äskade anslaget, nämligen 61,000 kronor,
avsedda för anskaffning av en transportbil ävensom för utförande av vissa
inredningsarbeten för 1. flygkårens räkning. För budgetåret 1929/1930 syntes
mig därför medelsanvisningen böra begränsas till (852,500 — 61,000=) 791,500
kronor. I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t förslag i ämnet till 1929 års
riksdag.

Riksdagen, som icke ansåg sig kunna bevilja ett i den äskade anslagssumman
ingående belopp av 50,000 kronor, avsett för expropriation av arrenderätten
till kronoegendomen Hässiö, biföll i övrigt Kungl. Maj:ts förslag samt

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

21

anvisade alitsa till bestridande av engångskostnader för 1. och 2. flygkårernas
förläggning för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 741,500
kronor.

Flygstyrelsen Ilar nu gjort framställning om anvisande för budgetåret
1930/1931 av ett anslag å förut omförmälda belopp, 61,000 kronor, varav

16,000 kronor avsetts för inköp av en transportbil för överförande av flygmateriel
från och till 1. flygkårens landflygfält och 45,000 kronor för inredningsarbeten
för nämnda kårs flygmaterielförråd.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för 1.
flygkårens förläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 61,000 kronor.

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 147) att för anskaffningav
eldsläckningsmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.

Flygstyrelsen har gjort framställning om anvisande av särskilda medel
för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört följande.

Inom flygvapnets etablissemang vore risken för skada genom brand synnerligen
stor. Flera av etablissemangen, däribland de å Malmen, Frösön och
i Ljungbyhed belägna, bestode huvudsakligen av äldre träbaracker. Skulle
eld uppstå i något av dessa etablissemang, förelåge överhängande fara för
att hela etablissemanget ödelädes. Risken för att eld skulle uppstå och
svårigheten att därvid bekämpa densamma sammanhängde jämväl med den
omständigheten, att den inom etablissemangen befintliga materielen vore
i hög grad lättantändlig och hastigt förbrinnande. Att ur ett brinnande
etablissemang hinna undanföra och rädda någon nämnvärd del av den dyrbara
och svårersättliga flygmaterielen torde på grund av ovanstående knappast
vara att påräkna.

Ovannämnda förhållanden gjorde det till en trängande nödvändighet, att
flygvapnets etablissemang vore utrustade med kvantitativt tillräcklig eldsläckningsmateriel
av högsta kvalitet. Så vore emellertid för närvarande
icke fallet, då till förfogande stående medel icke medgivit komplettering och
nyanskaffning av dylik materiel.

Vid vissa etablissemang funnes visserligen en del eldsläckningsmateriel,
men densamma vore otillräcklig och i hög grad omodern. Detta vore fallet
beträffande 1. flygkårens etablissemang i Västerås, 2. flygkårens vid Hägernäs,
3. flygkårens å Malmen, 4. flygkårens å Frösön, flygskolkårens i Ljungbyhed
samt centrala flygverkstädernas etablissemang å Malmen och i Västerås.
Vid övriga etablissemang, 2. flygkårens detachement i Karlskrona, 4. flygkårens
i Vännäs och Boden samt vid etablissemangen å Karlsborg, Fårösund
och Barkarby saknades i stort sett all eldsläckningsmateriel.

Under sådana förhållanden syntes det flygstyrelsen vara en angelägenhet
av särskild vikt och betydelse, att åtgärder snarast vidtoges för komplettering
av eldsläckningsmaterielen vid de etablissemang, där dylik materiel i mindre
omfattning redan funnes, samt för anskaffning av eldsläckningsmateriel för
de etablissemang, där sådan saknades.

Utskottets

yttrande.

Eldsläck ningsmateriel.

[147.]

22

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Markradio stationer.

[154.]

Utskottets

yttrande.

Av flygstyrelsen verkställd utredning angående behovet härutinnan ävensom
angående härför erforderliga kostnader gåve vid handen, att anskaffningen
skulle draga en kostnad av 50,502 kronor eller i runt tal 50,000
kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde flygstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av eldsläckningsmateriel
vid flygvapnets etablissemang för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Vad flygstyrelsen i ämnet anfört har synts departementschefen ådagalägga,
att medel till anskaffning av eldsläckningsmateriel för flygvapnets
etablissemang äro oundgängligen erforderliga. Vid granskning av de till
grund för styrelsens framställning liggande detaljberäkningarna har departementschefen
emellertid kommit till den uppfattningen, att med anskaffningen
av en del av ifrågavarande materiel borde kunna anstå till en
senare tidpunkt och att med hänsyn därtill anslagsäskandet för nästkommande
budgetår kunde begränsas till 40,000 kronor.

Enligt vad utskottet erfarit, har det varit departementschefens avsikt att
med anskaffningen av eldsläckningsmaterielen för de mera tillfälliga förläggningsplatserna,
bland dem Fårösund, skulle tillsvidare anstå. Däremot ingår
i det belopp, som nu äskas, en till 4,450 kronor beräknad kostnad för en
motorspruta, avsedd för flygdetachementet i Karlskrona.

Såvitt utskottet kan finna, är sistnämnda anskaffning icke, åtminstone i
första hand, nödvändig med hänsyn till den goda brandberedskap, som finnes
i Karlskrona, såväl i staden som på varvet. För flygstationen i Fårösund
synes däremot böra beräknas det av flygstyrelsen härför begärda beloppet,

2,000 kronor. Medelsbehovet lärer alltså kunna begränsas till i avrundat tal
37,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anskaffning av eldsläckningsmateriel för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
37,500 kronor.

18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 154) att för anskaffning
av markradiostationer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 71,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 408.

För vart och ett av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 lia för ifrågavarande
ändamål anvisats 38,000 kronor. Kungl. Majit har nu för budgetåret
1930/1931 äskat ett anslag av 71,000 kronor.

Efter tagen del av de till ärendet hörande handlingarna har utskottet funnit
sig böra föreslå anvisande för ändamålet av (30,000 + 11,000 =) 41,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr,35.

23

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till anskaffning av markradiostationer för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

41,000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, J. Nilsson i
Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
K. V. Rydén, E. A. ljundell, G. G. V. Hammarskjöld, D. A. Petrén,
K. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Garlsson-Frosterud, O. Olsson i
Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F-.son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,
O. E. F. Järte, K. S. V. Ward och C. J. Högström.

Reservationer:

vid punkt l:o) (vapen och ammunition m. m.)

av herrar Widell, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Lundell,
Hammarskjöld, Nilsson i Bonarp, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge,
Holmgren och Järte,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
framlagda anslagsberäkningen för budgetåret 1930/1931, får hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
vapen och ammunition m. m., nu 4,514,800 kronor, med 96,800
kronor till 4,611,600 kronor.»

vid punkt 8:o) (underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.)

Samma ledamöter, som reserverat sig under punkt l:o), hava ansett, att
utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag bort hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., nu 5,900,000
kronor, med 176,000 kronor till 6,076,000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

vid punkt 9:o) (befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.)

av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Hammarskjöld, Nilsson
i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren och Järte, vilka ansett, att utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag bort hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. m., nu 320,000 kronor,
med 30,000 kronor till 350,000 kronor.

vid punkt 10:o) (kustartilleriets materiel m. m.)

1) av herrar Nilsson i Malmö, Bydén, Petrén, Pauli, Björck, Anderson i
Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Fr Österud, Ward och Högström, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke funnit anledning föreligga att tillstyrka anvisande
av högre anslag än som ansetts bliva erforderligt enligt de till grund för
1925 års marinorganisation liggande beräkningarna, eller 410,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor, med 170,000
kronor till 410,000 kronor.»

2) av samma ledamöter, som antecknats såsom reservanter under punkt 9:o).

vid punkt 18:o) (markradiostationer)

Samma reservanter som under punkt 9:o) hava ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till anskaffning av markradiostationer för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

71,000 kronor.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.