Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

A. Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade pro- Departepositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret »»enfef.
1930/1931 har Kungl. Majit i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande an- L1 •-*
slagen till utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
nämnda dag) att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för utrikesdepartementet
på följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

Lönegrad.

1 sändebud såsom kabinettssekreterare...................... A 3

4 utrikesråd såsom avdelningschefer........................ A 2

7 byråchefer ............................................ B 30

7 förste sekreterare........................................ B 26

6 andre sekreterare........................................ B 21

3 förste kanslister eller kanslister......................| ,, ? !?

B. Övrig personal.

Lönegrad.

1 kamrerare ............................................ B 26

1 förste arkivarie.......................................... B 24

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 3 käft. (Nr 3.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

1 andre arkivarie.......................................... B 21

6 kansliskrivare .......................................... B 11

8 kanslibiträden.......................................... B 7

1 förste expeditionsvakt .................................. B 7

9 expeditionsvakter ...................................... B 5;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra ordinarie förslagsanslaget
till departementet med oförändrat belopp av 511,300 kronor.

Departementschefen, som ansett önskvärt, att de å utrikesdepartementets ordinarie
stat uppförda fyra avdelningscheferna (lönegraden A 2) erhölle någon
beteckning, som tydligare än benämningen avdelningschef angåve deras
ställning inom förvaltningen, har föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare
i staten uppfördes under benämningen utrikesråd.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för
utrikesdepartementet på följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 sändebud såsom kabinettssekreterare
4 utrikesråd såsom avdelningschefer...

7 byråchefer..................

7 förste sekreterare............

6 andre sekreterare............

3 förste kanslister eller kanslister

\ eller

Lönegrad.

A 3
A 2
B 30
B 26
B 21
B 16
B 12.

B. Övrig personal.

Lönegrad.

1 kamrerare.................................. B26

1 förste arkivarie............................. B 24

1 andre arkivarie............................. B21

6 kansliskrivare.............................. Bil

8 kanslibiträden.............................. B 7

1 förste expeditionsvakt....................... B 7

9 expeditionsvakter........................... B 5.;

b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra ordinarie
förslagsanslaget till departementet med oförändrat belopp av
511,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

B. Sveriges representation i utlandet.

2:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 2) att Beskick .

. ningar och

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar konsulat.

och konsulat på nedanstående sätt: [2.]

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.

Lönegrad.

11 sändebud ................................................ A 3

8 sändebud ................................................ A 2

7 generalkonsuler............................................ A 2

6 legationsråd ........................................... B 30

8 konsuler.................................................. B 30

4 förste legationssekreterare .................. B 26

9 vicekonsuler .............................................. B 26

3 andre legationssekreterare .................................. B 21

3 andre vicekonsuler ........................................ B 21

17 förste kanslister eller kanslister ........................1

( eller B 12;

dels godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från
och med den 1 juli 1930:

Stat för avlöning utom ortstilliigg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 852,000

Exspektansarvoden, förslagsanslag.......................... » 75,000

Summa kronor 927,000;

dels godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den
1 juli 1930:

Stat för ortstillägg.

Belgien, Luxemburg.

Bryssel:

Sändebud .......................................... kronor 5,000

Danmark och Island.

Köpenhamn:

Sändebud .......................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Vicekonsul .......................................... » 2,000

Kanslist ............................................ » —

Reykjavik:

Konsul ............................................ » 8,800

4

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Estland.

Reval:

Konsul ............................................ kronor 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud .......................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Vicekonsul (alternativt med placering i Ryssland)...... » 2,000

Frankrike.

Paris:

Sändebud .......................................... » 30,600

Legationsråd ........................................ » 6,100

Kanslist ............................................ » 1,900

Rouen:

Konsul ............................................ » 5,100

Italien.

Rom:

Sändebud .......................................... » 5,800

Nederländerna.

Haag:

Sändebud .......................................... » 17,400

Legationssekreterare ................................ » 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul .......................................... » 3,800

Norge.

Oslo:

Sändebud .......................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Ryssland, Persien.

Moskva:

Sändebud .......................................... » 30,600

Legationsråd ........................................ » 6,600

Kanslist ............................................ » 2,000

Leningrad:

Konsul ............................................ » 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud .......................................... » 7,800

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud .......................................... kronor

Kanslist ............................................ »

Storbritannien och Norra Irland samt Irländska fristaten.

London:

Sändebud .......................................... »

Legationsråd ........................................ »

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Paris) .................................... »

Kanslist ............................................ »

Generalkonsul ...................................... »

Vicekonsul........................................ »

Andre vicekonsul.................................... »

Kanslist ............................................ »

Dublin:

Konsul ............................................ »

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud .............................. »

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud .......................................... »

Legationsråd ........................................ »

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Bern) .................................... »

Kanslist ............................................ »

Hamburg:

Generalkonsul ...................................... »

Vicekonsul .......................................... »

Lubeck:

Konsul ............................................ »

Österrike, Ungern, Jugoslavien.

Wien:

Sändebud .......................................... »

Amerikas Förenta Stater.

Washington:

Sändebud .......................................... »

Legationsråd ........................................ »

Kanslist ............................................ »

New York:

Generalkonsul ...................................... »

9,000

1,900

45.000
6,600

4.800
2,000

14,400

3.800
3,800
2,000

10.000

9,000

23,400

5.100

3.800

1.800

7,400

3,300

4.100

8,800

35,000

7,600

4,500

18,400

6

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Vicekonsul..................

Andre vicekonsul ............

Kanslist ....................

Chicago:

Konsul ....................

Kanslist ....................

San Francisco:

Konsul ....................

Kanslist ....................

Minneapolis:

Vicekonsul..................

Omaha:

Vicekonsul ................

Mexico, Cuba.

Mexico:

Sändebud ..................

Kanslist ....................

Argentina, Chile, Paraguay, Uruguay.
Buenos Aires:

Sändebud ..................

Kanslist ....................

Valparaiso:

Vicekonsul..................

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud ..................

Kanslist ....................

Jafan, Kina.

Tokio:

Sändebud ..................

Legationssekreterare ........

Kanslist ....................

Peking:

Legationsråd ................

Shanghai:

Generalkonsul ..............

Vicekonsul..................

Australien.

Sydney:

Generalkonsul ...............

Kanslist .....................

kronor

6,800

»

5,000

»

4,500

»

12,100

»

4,500

»

12,100

»

4,500

»

6,800

»

6,800

»

22,400

»

4,500!

»

36,000

»

4,500!

»

6,800

»

30,000

»

4,500!

»

30,000

»

6,600

»

4,500l

»

12,000

»

19,400

»

6,600

»

14,400

»

4,500

1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

7

Canada.

Montreal:

Generalkonsul
Kanslist ....

kronor 16,400
» 4,500

Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul

.................. » 11,400

Summa ortstillägg kronor 736,000

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister

........ kronor 4,000

Summa kronor 740,000.

Anni. 1. Sändebuden i Berlin, Bern, Bryssel, Helsingfors, Konstantinopel,
Köpenhamn, London, Madrid, Oslo, Paris, Rom, Washington och Wien samt
generalkonsuln i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Till nu nämnda tjänstemän utgår ersättning för uppvärmning och belysning
av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp, nämligen

till sändebudet

i Berlin ..................

.......... 4,000

kronor

»

»

» Bern ..................

.......... 1.500

»

»

»

» Brvssel ................

.......... 1,500

»

»

»

» Helsingfors..............

.......... 4.000

»

»

»

» Konstantinopel ..........

.......... 2,000

»

»

»

» Köpenhamn..............

.......... 1,500

»

»

»

» London ................

»

»

»

» Madrid..................

......... 2,000

»

»

»

» Oslo ....................

.......... 2,400

»

»

»

» Paris....................

.......... 4,000

»

»

»

» Rom....................

.......... 1,200

»

»

»

» Washington..............

.......... 3,000

»

»

»

......... 3,000

»

»

generalkonsuln i Hamburg ............

.......... 1,600

»

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningsclief, som icke åtnjuter fri bostad, samt
för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal,

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu
1,625,300 kronor, med 35,700 kronor till 1,661,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 2—17 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj :ts förslag innebär till en början upprättande av lönat konsulat
på Island. Departementschefen har inledningsvis erinrat om att denna fråga
till följd av väckta motioner varit föremål för nästföregående års riksdags behandling,
men att riksdagen, som visserligen funnit frågan vara förtjänt av
beaktande, icke ansett sig för det dåvarande kunna bifalla motionerna. Emel -

lia »91.
Majit.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

lertid förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit skulle ägna förslaget särskild
uppmärksamhet och till innevarande års riksdag framlägga förslag i ärendet,
därest den fortsatta utredningen därtill gåve anledning. Med förmälan att
inom utrikesdepartementet verkställts en undersökning i frågan har departementschefen
vidare anfört följande.

»Av den föreliggande utredningen framgår, att Sveriges handelsförbindelser
med Island under senare år undergått en glädjande utveckling, samt att
det svenska sillfisket utanför Island och den svenska sillimporten från Island
åro av betydande omfattning. Av utredningen framgår vidare, att de svenska
fiskare, som idka sillfiske utanför Island, och de svenska importörer, som
därifrån importera sill, numera på grund av vissa isländska lagstiftningsåtgärder
hava att driva sin näring under svårare och mer komplicerade förhållanden
än tidigare, samt att särskilt till följd av sistberörda omständigheter ett
verkligt behov av en lönad konsulär representation på Island gör sig gällande.

Under sådana förhållanden samt med hänsyn till angelägenheten av fiskerinäringens
befrämjande och till sillimportens betydelse för vår folkhushållning
finner jag mig böra tillstyrka, att förslag nu framlägges örn upprättande från
och med nästkommande budgetårs ingång av en lönad konsulär representation
i Reykjavik.

En sådan åtgärd synes mig även motiverad av de allt livligare kulturella
förbindelser, som etablerats mellan Sverige och Island, och av den ställning
sistnämnda land numera intager i den nordiska kulturgemenskapen. Den av
mig förordade tidpunkten för upprättandet av en lönad konsulär representation
på Island torde även såtillvida vara särskilt lämplig, som den skulle sammanfalla
med det isländska alltingets 1,000-årsjubileum, för vars högtidlighållande
omfattande förberedelser nu vidtagas under livlig anslutning från befolkningens
sida.

En lönad svensk _ konsulär representant på Island bör lämpligen erhålla
konsuls tjänsteställning. Till jämförelse må nämnas, att Danmark å Island
representeras av en minister, att Norge och Tyskland där företrädas av
lönade generalkonsuler, samt att Frankrike representeras av en lönad konsul i
Reykjavik.

Lön för konsul (lönegraden B 30, 32 :a löneklassen) utgör 11,460 kronor.
Ortstillägg synes skäligen böra utgå med 8,800 kronor för år räknat. Till
jämförelse må beaktas, att levnadskostnaderna i Reykjavik enligt inhämtade
upplysningar äro avsevärt högre än i Reval, där ortstillägg för konsuln utgår
med 6,600 kronor för år, varjämte vid ortstilläggets bestämmande hänsyn måste
tagas till att konsuln i Reykjavik under sillfiskeperioden på sommaren torde
böra uppehålla sig inemot två månader i Sigluf jord, en ort på Islands nordkust,
som utgör centrum för sillfisket och där sillhandelsmonopolets verkställande
myndigheter under denna tid skall hava sin verksamhet. Vad övriga kostnader
beträffar torde böra beräknas för kontorskostnader 2,500 kronor för år och
för skrivbiträde likaledes 2,500 kronor för år, för vilka ändamål vederbörande
anslag komma att föreslås höjda med angivna belopp. För bestridande av återstående
utgifter behöva anslagsökningar icke ifrågasättas.»

Kungl. Majlis förslag innebär vidare upprättande av lönat konsulat i Dublin.
Med omnämnande att sändebudet i London och generalkonsuln därstädes inkommit
med framställningar i ärendet, varöver yttranden inhämtats dels från
kommerskollegium dels ock, genom kollegii försorg, från vissa näringsorganisationer,
har departementschefen anfört följande.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

9

»Med hänsyn till vad den sålunda förebragta utredningen givit vid handen
i fråga örn den omfattning och betydelse, våra förbindelser med Irland numera
uppnått, och örn möjligheterna för dessa förbindelsers fortsatta utveckling
torde fullt tillräckliga skäl få anses föreligga för att den anordning,
som avsett att provisoriskt tillgodose behovet av konsulär representation i
Dublin, ersättes av en permanent ordning genom upprättande på ordinarie
stat av en lönad konsulsbefattning i Dublin från och med nästkommande
budgetår. Då den vid generalkonsulatet i London anställde andre vicekonsulns
placering till tjänstgöring i Dublin medfört avsevärda olägenheter för
arbetsförhållandena vid generalkonsulatet och nödvändiggjort att till minskande
av dessa olägenheter en extra attaché placerats till tjänstgöring därstädes,
skulle genom upprättandet av en lönad konsulsbefattning i Dublin även den
fördelen vinnas, att ifrågavarande andre vicekonsulsbefattning åter komme
generalkonsulatet i London till godo samt att arvode för en extra attaché vid
generalkonsulatet ej vidare behövde utgå.

Kostnaderna för en konsulsbefattning i Dublin torde böra beräknas på följande
sätt: Lön för konsul (lönegraden B 30, 32:a löneklassen): 11,460 kronor.
Ortstillägg: 10,000 kronor. Skrivbiträdesersättning: 4,800 kronor. Ersättning
för expenser: 2,500 kronor. Kontorskostnadsersättning: 2,500 kronor.
Ersättning för vaktmästarbiträde: 1,500 kronor. Härvid är emellertid att
märka, att skrivbiträdesersättning och ersättning för expenser redan nu utgår
till konsulatet i Dublin med nyss angivna belopp av 4,800 resp. 2,500 kronor;
de merkostnader, som enligt här gjorda beräkningar skulle föranledas^ av dea
ifrågavarande ordinarie konsulsbefattningens upprättande, skulle alltså uppgå
till sammanlagt 25,460 kronor. För erhållande av medel till den beräknade
kontorskostnadsersättningen, 2,500 kronor, är motsvarande ökning av vederbörande
anslag erforderlig; för den beräknade ersättningen till vaktmästarbiträde
torde däremot anslagsökning ej påkallas. Såsom jag vid anmälan av
frågan örn medelsbehovet för han delsattachéer senare skall visa, har emellertid
förutsatts, att vid bifall till förslaget om upprättande av en lönad konsulsbefattning
i Dublin en nedsättning med 5,000 kronor skulle göras i vederbörande
anslag till handelsattachéer, varifrån hm närvarande, såsom tidigare
omnämnts, ett arvode av 6,500 kronor för år utgår till t. f. konsuln i Dublin;
den budgetära merkostnaden för ett lönat konsulat i Dublin skulle salunda inskränkas
till 18,960 kronor. Enligt vad ovan framhållits, skulle upprättandet
av ett dylikt konsulat även såtillvida möjliggöra en besparing, som arvode för
en extra attaché vid generalkonsulatet i London därefter ej vidare skulle behöva
utgå.»

Genomförandet av de förslag, departementschefen sålunda förordat, skulle
innebära en merbelastning av nu ifrågavarande anslagstitel med 41,720 kronor.
Vid bifall till det förslag om inköp av beskickningshus i Bern, som under
punkt 22 av statsrådsprotokollet framlagts, skulle emellertid det till sändebudet
i Bern utgående ortstillägg, nu 13,800 kronor, minskas med 6,000
kronor. För bidrag till beskickningsfastighetens uppvärmning och belysning
syntes skäligen böra beräknas ett belopp av 1,500 kronor för år, vilket belopp
dock ej vore av beskaffenhet att böra belasta det nu ifrågavarande anslaget.
Detta anslag skulle sålunda, därest ifrågavarande förslag godkändes, komma
att ökas med 35,720 kronor, d. v. s. från 1,625,300 kronor till 1,661,020 kronor
eller i avrundat tal 1,661,000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottets

yttrande.

Utskottet Ilar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i fråga om
upprättandet av lönade konsulat i Reykjavik och i Dublin.

Under punkt 23 :o) här nedan tillstyrker utskottet jämväl Kungl. Maj:ts
framställning örn anslag för inköp av beskickningshus i Bern. Den i samband
med detta förvärv stående sänkningen av ortstillägget för sändebudet därstädes
med 6,000 kronor föranleder icke någon erinran från utskottets sida, liksom
ej heller det till 1,500 kronor föreslagna bidraget till beskickningshusets
uppvärmning m. m. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för
beskickningar och konsulat på nedanstående sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och

konsulat.

Lönegrad.

11 sändebud................................. A 3

8 sändebud................................. A 2

7 generalkonsuler............................ A 2

6 legationsråd............................... B 30

8 konsuler.................................. B 30

4 förste legationssekreterare................... B 26

9 vicekonsul............................... B 26

3 andre legationssekreterare................... B21

3 andre vicekonsul......................... B21

17 förste kanslister eller kanslister........\ „

[ eller B 12.;

b) godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att
tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsanslag kronor 852,000
Exspektansarvoden, förslagsanslag............. » 75,000

Summa kronor 927,000.;

c) godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från
och med den 1 juli 1930:

Stat för ortstillägg.

Belgien, Luxemburg.

Bryssel:

Sändebud............................... kronor 5,000

Danmark och, Island.

Köpenhamn:

Sändebud............................... » 10,800

Förste legationssekreterare............... » 2,000

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

11

Vicekonsul.............................. kronor 2,000

Kanslist................................ » —

Reykjavik:

Konsul................................. » 8,800

Estland.

Reval:

Konsul................................. » 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud............................... » 10,800

Förste legationssekreterare............... » 2,000

Vicekonsul (alternativt med placering i Ryssland).
................................ » 2,000

Frankrike.

Paris:

Sändebud............................... » 30,600

Legationsråd............................ * 6,100

■ Kanslist................................ » 1,900

Rouen:

Konsul................................. » 5,100

Italien.

Rom:

Sändebud............................... » 5,800

Nederländerna.

Haag:

Sändebud............................... » 17,400

Legationssekreterare..................... » 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul.............................. » 3,800

Norge.

Oslo:

Sändebud............................... » 10,800

Förste legationssekreterare................ » 2,000

Ryssland, Persien.

Moskva:

Sändebud............................... » 30,600

Legationsråd............................ » 6,600

Kanslist................................ » 2,000

Leningrad:

Konsul................................. » 8,100

12

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Schweiz.

Bern:

Sändebud............................... kronor 7,800

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud............................... » .9,000

Kanslist................................ » 1,900

Storbritannien och Norra Irland samt Irländska fristaten.

London:

Sändebud............................... » 45,000

Legationsråd............................ » 6,600

Legationssekreterare (alternativt med placering
vid beskickningen i Paris) ........ » 4,800

Kanslist................................ » 2,000

Generalkonsul........................... » 14,400

Vicekonsul.............................. » 3,800

Andre vicekonsul....................... » 3,800

Kanslist...........................A... » 2,000

Dublin:

Konsul................................. » 10,000

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud............................... » 9,000

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud............................... » 23,400

Legationsråd............................ » 5,100

Legationssekreterare (alternativt med placering
vid beskickningen i Bern)......... » 3,800

Kanslist................................ » 1,800

Hamburg:

Generalkonsul........................... » 7,400

Vicekonsul.............................. » 3,300

Lubeck:

Konsul................................. » 4,100

Österrike, Ungern, Jugoslavien.

Wien:

Sändebud............................... » 8,800

Amerikas Förenta Stater.

Washington:

Sändebud.............................. » 35,000

Statsutskottets utlåtande Nr 3. 13

Legationsråd............................ kronor 7,600

Kanslist................................ » 4,500

New York:

Generalkonsul........................... » 18,400

Vicekonsul.............................. » 6,800

Andre vicekonsul........................ » 5,000

Kanslist................................ » 4,500

Chicago:

Konsul................................. » 12,100

Kanslist................................ » 4,500

San Francisco:

Konsul................................. » 12,100

Kanslist................................ » 4,500

Minneapolis:

Vicekonsul.............................. » 6,800

Omaha:

Vicekonsul.............................. » 6,800

Mexico, Cuba.

Mexico:

Sändebud............................... » 22,400

Kanslist................................ » 4,500*

Argentina, Chile, Paraguay, Uruguay.

Buenos Aires:

Sändebud............................... » 36,000

Kanslist................................ » 4,500*

Valparaiso:

Vicekonsul.............................. » 6,800

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud............................... » 30,000

Kanslist................................ » 4,500*

Japan, Kina.

Tokio:

Sändebud............................... » 30,000

Legationssekreterare..................... » 6,600

Kanslist................................ » 4,500*

Peking:

Legationsråd............................ » 12,000

Shanghai:

Generalkonsul........................... » 19,400

Vicekonsul.............................. » 6,600

Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

14

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Australien.

Sydney:

Generalkonsul...........................kronor 14,400

Kanslist................................ » 4,500

Canada.

Montreal:

Generalkonsul........................... » 16,400

Kanslist................................ » 4,500

Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul........................... » 11,400

Summa ortstillägg kronor 730,000

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister........ kronor 4,000

Summa kronor 734,000.

Anm. 1. Sändebuden i Berlin, Bern, Bryssel, Helsingfors, Konstantinopel,
Köpenhamn, London, Madrid, Oslo, Paris, Rom,
Washington och Wien samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta fri
bostad.

Till nu nämnda tjänstemän utgår ersättning för uppvärmning
och belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus

med följande belopp, nämligen

till sändebudet i Berlin.................. 4,000 kronor

» » »Bern .................. 1,500 »

» » »Bryssel................. 1,500 »

» » »Helsingfors............. 4,000 »

» » » Konstantinopel.......... 2,000 »

» » »Köpenhamn............. 1,500 »

» » »London................. 3,000 »

» » » Madrid................. 2,000 »

» » » Oslo .................. 2,400 »

’> » »Paris................... 4,000 »

» » »Rom................... 1,200 »

» » »Washington............. 3,000 »

» » »Wien................... 3,000 »

» generalkonsuln i Hamburg............ 1,600 »

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för
statens fastighet i Leningrad.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter
fri bostad, samt för generalkonsuln i Shanghai avser även
kostnaden för kanslilokal.;

statsutskottets utlåtande Nr S.

15

d) höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och
konsulat, nu 1,625,300 kronor, med 35,700 kronor till

1,661,000 kronor.

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

dels bestämma antalet befattningshavare å extra stat i utrikesrepresentationen
under budgetåret 1930/1931 på nedanstående sätt:

Befattningshavare å extra stat i utrikesrepresentationen från oell nied

den 1 juli 1930.

Lönegrad.

4 sändebud .............................................. A 2

2 generalkonsuler.......................................... A 2

3 förste legationssekreterare utan fast placering ............ B 26

3 förste kanslister eller kanslister......................| ejjgr g

Från och nied den 1 januari 1931 ytterligare

1 sändebud .............................................. A 2

1 legationsråd ............................................ B 30

1 förste kanslist eller kanslist..........................j eger g

dels godkänna följande stat för ortstillägg åt personal å extra stat i utrikesrepresentationen: -

Arvoden och
ortstillägg
åt personal
å extra stat
i utrikesrepresentationen.

[3.]

Stat för ortstillägg åt personal å extra stat i utrikesrepresentationen

för budgetåret 1930/1931.

Ortstillägg.

Personal med fast placering:

Lettland, Estland, Lithauen.

Riga:

Sändebud .......................................... kronor 12,000

Polen.

Warschau:

Sändebud .......................................... » 17,400

Kanslist ............................................ » 1,900

Tj echo slovakien.

Prag:

Sändebud .......................................... » 9,000

16

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Rumänien, Grekland.

Bukarest:

Sändebud .......................................... kronor 13,800

Peru, Bolivia, Ecuador, Colombia, Venezuela.

Lima:

Sändebud, från och med den 1 januari 1931 .......... » 17,000

Kanslist, » » » » » » » ............ » 2,250*

Bogotå:

Legationsråd, från och med den 1 januari 1931......... » 9,200

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul ...................................... » 19,400

Kanslist ............................................ » 4,500

Nederländska Indien.

Batavia:

Generalkonsul ...................................... » 19,400

Kanslist ............................................ » 4,500

Personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare.............................. » 14,000.

Anm. Ortstilläggen för ifrågavarande sändebud, generalkonsuler och legationsråd
avse även konstnaderna för kanslilokal;

dels ock till arvoden och ortstillägg åt personal å extra stat i utrikesrepresenta
tionen för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 283,000 kronor

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17—32 i statsrådsprotokollet.

Från extra förslagsanslaget med ovanstående rubrik bestridas för närvarande
avlöningarna för sändebuden i Athén och Bukarest, i Prag, i Reval, Riga
och Kovno samt i Warschau, för generalkonsuler i Batavia och i Calcutta, för
tre förste legationssekreterare utan fast placering samt för kanslister vid beskicknigen
i Warschau, vid generalkonsulatet i Batavia och vid generalkonsulatet
i Calcutta.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att å extra stat skulle från och med den
1 januari 1931 uppföras en befattning i lönegraden A 2 såsom sändebud i Peru,
Bolivia, Ecuador, Colombia och Venezuela med placering i Lima och med ett
ortstillägg av 34,000 kronor, en befattning i lönegraden B 30 såsom legationsråd
vid beskickningen i nyssnämnda länder med placering i Bogotå och med
ett ortstillägg av 18,400 kronor samt en befattning i lönegraden B 16 såsom
förste kanslist vid beskickningen i Lima med ett ortstillägg av 4,500 kronor,
eller, därest kanslisten äger tillräcklig kännedom i verksamhetslandets språk,

5,500 kronor.

1 Ytterligare 1,000 kronor för år räknat, om kanslisten äger tillräcklig kännedom i verksamhets

landets språk.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

17

I likhet med de i ärendet tillkallade sakkunniga ävensom kommerskollegium
och det övervägande flertalet av de näringsorganisationer, som yttrat sig över
de sakkunnigas förslag, har departementschefen funnit önskvärt, att en förstärkning
av vår diplomatiska representation i Sydamerika kommer till stånd,
särskilt i de sydamerikanska republiker, där Sverige för närvarande representeras
endast av olönade konsuler, d. v. s. i Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru
och Bolivia. Då stora förutsättningar och möjligheter förefinnas för en framgångsrik
utveckling av Sveriges ekonomiska och kommersiella förbindelser
med dessa länder, skulle en svensk diplomatisk representation därstädes kunna
befrämja en dylik utveckling och till gagn för näringslivet göra positiva insatser,
som väl skulle motivera kostnaderna för en inom skäliga proportioner
anordnad sådan representation.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle en utgiftsökning under förevarande
anslagstitel uppkomma med ett belopp av 86,670 kronor för år räknat.
För budgetåret 1980/1931 skulle ökningen uppgå till hälften av detta belopp,
43,335 kronor eller i avrundat tal 43,300 kronor.

De av Kungl. Majit föreslagna ändringarna i fråga örn Sveriges representation
i Sydamerika har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under denna punkt hava icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å extra stat i utrikesrepresentationen
under budgetåret 1930/1931 på nedanstående
sätt:

Befattningshavare å extra stat i utrikesrepresentationen
från och med den 1 juli 1930.

Lönegrad.

4 sändebud.................................. A 2

2 generalkonsuler............................. A 2

3 förste legationssekreterare utan fast placering.. B 26

3 förste kanslister eller kanslister........ | ^

eller B 12.

Från och nied den 1 januari 1931 ytterligare

1 sändebud..................

1 legationsråd................

1 förste kanslist eller kanslist

..... A 2

..... B 30

| B 16

[eller B 12.;

b) godkänna följande stat för ortstillägg åt personal å extra
stat i utrikesrepresentationen:

Bihang till riksdagens protokoll 19SO. 6 sami. 3 haft. (Nr 3.)

Utskottets

yttrande.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Stat för ortstillägg åt personal å extra stat i utrikesrepresentationen
för budgetåret 1930/1931.

Ortstillägg.

Personal med fast placering:

Lettland, Estland, Lithauen.

Riga:

Sändebud.............................. kronor 12,000

Polen.

Warschau:

Sändebud.............................. » 17,400

Kanslist .............................. » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud.............................. » 9,000

Rumänien, Grekland.

Bukarest:

Sändebud.............................. » 13,800

Peru, Bolivia, Ecuador, Colombia, Venezuela.

Lima:

Sändebud, från och med den 1 januari 1931 » 17,000

Kanslist, » » » » » » » » 2,250*

Bogotå:

Legationsråd, från och med den 1 jan. 1931 » 9,200

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul.......................... » 19,400

Kanslist.............................. » 4,500

Nederländska Indien.

Batavia:

Generalkonsul.......................... » 19,400

Kanslist.............................. » 4,500

Personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare................. » 14,000.

Anm. Ortstilläggen för ifrågavarande sändebud, generalkonsuler
och legationsråd avse även kostnaderna för kanslilokal.;

c) till arvoden och ortstillägg åt personal å extra stat i utrikesrepresentationen
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 283,000 kronor.

1 Ytterligare 1,000 kronor för år räknat, om kanslisten äger tillräcklig kännedom i verksamhets landets

språk.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

19

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till extra ortstillägg
åt personal å ordinarie och å extra stat i utrikesrepresentationen för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 365,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 32—34 av
åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget nied

335.000 kronor.

Departementschefen har till en början erinrat, att han i statsverkspropositionen
till 1929 års riksdag framhållit, hurusom starka krav framförts på löneförbättring
åt den underordnade personalen vid beskickningen i Washington
och vid generalkonsulatet i New York samt åt vissa på andra platser i Förenta
staterna anställda tjänstemän i konsuls eller vice-konsuls ställning. Oaktat ett
belopp av 40,000 kronor skulle enligt verkställda beräkningar erfordras, fann
han sig böra föreslå en ökning av anslaget med allenast 20,000 kronor, men
framhöll samtidigt, att de förhöjningar av de till nämnda befattningshavare i
Nordamerika utgående extra ortstillägg, som genom den föreslagna ökningen
skulle möjliggöras, ingalunda kunde bliva betydande och för visso efter ytterligare
erfarenhet måste underkastas en förnyad prövning. — Den av Kungl.
Majit i enlighet härmed föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag med

20.000 kronor blev av riksdagen godtagen.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet för budgetåret 1930/1931
anfört följande:

»Den sålunda beviljade anslagsökningen har helt kommit de vid beskickningen
i Washington samt vid generalkonsulatet i New York och vid övriga konsulat
i Förenta Staterna anställda tjänstemännen i konsuls, vicekonsuls och
kanslists ställning till godo. Av det belopp, 20,000 kronor, varmed anslaget
ökats, hava sammanlagt 15,000 kronor anlitats till höjning av^de till ifrågavarande
tjänstemän tidigare utgående extra ortstillägg och återstoden tills
vidare reserverats i syfte att senare under budgetåret disponeras till ytterligare
höjningar av ortstilläggen för de av dessa tjänstemän, som därav kunna
vara mest i behov.

Genom de höjningar av de till ovan angivna kategori hörande konsulära
tjänstemännens extra ortstillägg, som tack vare den av nästföregående års riksdag
medgivna anslagsökningen möjliggjorts, hava dessa tjänstemäns mest
trängande löneökningsbehov kunnat tillgodoses. Såsom redan i statsverkspropositionen
samma år framhölls, medgiver denna anslagsökning dock ej utdelandet
av sådana ortstilläggsbelopp till nämnda tjänstemän, att dessa kunna
tillförsäkras den ekonomiska ställning, som är önskvärd. En viss ytterligare
löneförhöjning för nu ifrågavarande grupp av befattningshavare framstår alltjämt
såsom i hög grad påkallad.

Det synes mig emellertid särdeles angeläget, att möjlighet beredes till löneförbättring
ej blott åt nu nämnda befattningshavare i Förenta Staterna utan
även åt sändebudet i Washington och åt generalkonsuln i New York. De löneförmåner,
som dessa nu uppbära, uppgå visserligen till efter svenska förhållanden
höga belopp, men på grund av de exceptionellt dyra förhållanden, vali
sistnämnda befattningshavare måste leva, hava dessa löneförmåner dock visat
sig otillräckliga för bestridande av de nödiga levnadskostnaderna.

De utredningar och framställningar angående levnadskostnader och lönebe -

Extra ortstillägg
åt
personal å
ordinarie
och å extra
stat i utrikesrepresentationen.

[4.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Skrivbiträden
vid beskickningar

och konsulat.

[5.]

hov, vilka utarbetats för att tjäna till ledning vid fördelningen av de till extra
ortstillägg anslagna medlen, hava vidare bestyrkt, att även åtskilliga befattningshavare
i Europa hava stora svårigheter att draga sig fram med nu utgående
löneförmåner. Med nuvarande anslagsbelopp föreligger dock icke någon
möjlighet att verkställa de jämkningar i de extra ortstilläggen, som skulle erfordras
för en förbättring av dessa befattningshavares ställning. I vissa länder
hava levnadskostnaderna alltjämt undergått en fortlöpande stegring och
torde en stabilisering av prisnivån ännu ej hava uppnåtts. I andra länder har
levnadskostnadsindex visserligen nedgått till en lägre nivå än tidigare, men i
genomsnitt äro de ortsindextal, som beräknats med utgångspunkt från levnadskostnadsnivån
i Stockholm, avsevärt högre nu än de voro då levnadskostnadsindex
i Sverige nådde den siffra, varvid den sedermera med endast obetydliga
variationer kunnat bestå. Det torde under sådana förhållanden vara ofrånkomligt,
att det nu förevarande anslaget måste undergå en motsvarande höjning
för att kunna i samma mån som tidigare fylla de behov, för vilka det
avsetts.

För möjliggörande av de löneförbättringar åt vissa befattningshavare inom
utrikesrepresentationen, som äro mest trängande, torde en anslagsökning av

30,000 kronor nu vara erforderlig.»

Utskottet har i samband med behandlingen av förevarande anslag ansett sig
böra ifrågasätta, huruvida icke valutaförhållandena numera kunna anses vara
så stabiliserade, att tiden är inne för att vidtaga åtgärder till vinnande av en
mera definitiv reglering av ortstilläggen.

Beträffande anslagsbeloppet för budgetåret 1930/1931 har utskottet icke velat
motsätta sig en ökning av det nuvarande anslaget, men har icke funnit anledning
föreslå, att denna bestämmes till högre belopp än 15,000 kronor, varigenom
anslaget skulle komma att utgå med 350,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till extra ortstillägg åt personal å ordinarie
och å extra stat i utrikesrepresentationen för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 350,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att höja ordinarie
anslaget till skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu 385,000 kronor,
med 5,000 kronor till 390,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 34 av åberopade statsrådsprotokollet.

Anslagshöjningen är förorsakad av den ökning av medelsbehovet för skrivbiträden,
som föranledes av de av Kungl. Majit väckta förslagen örn upprättande
av nya konsulat i Reykjavik och i Dublin samt av en ny beskickning i
Sydamerika.

Utskottet, som under punkterna 2 och 3 här ovan tillstyrkt sistberörda förslag
och icke haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts nu förevarande framställning,
får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat, nu 385,000 kronor, med

5,000 kronor till 390,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

21

6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6) att höja ordinarie Konfor»-anslaget till kontorskostnader åt lönade konsuler, nu 98,000 kronor, med 5,000 ers°^ttningar

kronor till 103,000 kronor. ‘konsuler

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35 av aberopade statsrådsprotokollet. ^ ^

Med hänsyn till Kungl. Maj :ts förslag örn upprättande av nya konsulat i
Reykjavik och i Dublin har en höjning av ifrågavarande anslag med 5,000 kronor
ansetts erforderlig.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 2 här ovan anfört, får utskottet
i enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till kontorskostnadsersättningar
åt lönade konsuler, nu 98,000 kronor, med

5,000 kronor till 103,000 kronor.

7 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt ruin, till personlig gottgörelse för mistade konsulatavgifter
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

Personlig
gottgörelse
för mistade
konsulatavgifter.

[7.]

av 5,000 kronor.

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till attachéer för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 44,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35 och 36 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förstärkning
av reservationsanslaget
till
attachéer.

[8.]

För bestridande av arvoden och ortstillägg till attachéer är i nksstaten för
innevarande budgetår uppfört dels ett ordinarie reservationsanslag av 56,000
kronor, dels ett extra förstärkningsanslag av 24,000 kronor.

Med hänsyn till att tidigare förefintlig reservation å det ordinarie anslaget
till attachéer nu är helt förbrukad och till det medelsbehov, som under nästkommande
budgetår kan förutses, har det synts departementschefen erforderligt,
att förstärkningsanslaget ökas med 20,000 kronor till 44,000 kronor.

Utskottet får i enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till attachéer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 44,000 kronor.

9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till förstärkning Förstärkav
ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret 1930/1931 servationsbevilja
ett extra anslag av 60,000 kronor. ^hanäels^

Beträffande utredningen i ärendet får irtskottet hänvisa till sid. 36 och 37 attachéer.
av åberopade statsrådsprotokollet. [9.]

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Avlönande
av en social
attaché.

[10.]

Sveriges
andel i kostnaderna

under år
1930 för
Nationernas
förbund.

[11.]

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är upptaget dels ett ordinarie reservationsanslag
till handelsattachéer å 40,000 kronor, dels ett till förstärkning
av detta anslag avsett extra anslag å 65,000 kronor.

Med hänsyn till medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål under nästkommande
budgetår har det synts departementschefen icke vara erforderligt att
av riksdagen nu äska högre belopp än 60,000 kronor till förstärkning av det
Ordinarie anslaget.

Utskottet får i enlighet nied Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till handelsattachéer för budgetåret 1930/1931 bevilja
ett extra anslag av 60,000 kronor.

10 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.

C. Internationella byråer m. m.

lim) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för gäldande av
Sveriges andel i kostnaderna under år 1930 för Nationernas förbund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 352,700 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 38—42.

Beträffande fördelningen av kostnaderna för Nationernas förbunds verksamhet
har förbundsförsamlingen år 1928 beslutat, att de under föregående år gällande
provisoriska grunderna skola tillämpas under åren 1929—1932, varefter
en reviderad skala, som är under utarbetande, torde komma att införas.
Enligt den provisoriska skalan beräknas antalet enheter till 986, varav 18 falla
på Sveriges lott. Jämlikt denna beräkningsgrund och enligt officiellt meddelande
från förbundets generalsekreterare den 2 november 1929 uppgår Sveriges
bidrag till förbundet för år 1930 — efter avdrag för ett belopp av 7,551: 60
guldfrancs, vilket skall återbäras till Sverige av överskottet för år 1928, samt
för det belopp, vilket skall återbetalas till Sverige ur byggnadsfonden, 17,698: 93
guldfrancs — till 489,743:85 guldfrancs. Sistnämnda belopp motsvarar efter
en kurs av 72 öre per guldfrancs 352,615 kronor, vilket belopp lämpligen synts
böra avrundas uppåt till 352,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

23

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under
denna punkt framlagda förslag, får hemställa,

att riksdagen må för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
under år 1930 för Nationernas förbund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 352,700 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Majits därom framställda förslag (punkt 12)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling
för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra anslag av

Sveriges
representanters
deltagande
i
Nationernas
förbunds
delegeradeförsamling.

[12.]

35,000 kronor.

13 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer Svenges^del utskottet,

internatio nella

kon att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- ferenser.
getår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges [13.]
deltagande i internationella konferenser för budgetåret
1930/1931 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestridande Permanenta
av Sveriges andel i kostnaderna för permanenta skiljedomstolens interna tio- stålens internella
byrå i Haag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

4,000 kronor. [44.]

Utredning i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 43.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
4,200 kronor. Anslaget har nu ansetts kunna för budgetåret 1930/1931 nedsättas
med 200 kronor till 4,000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för permanenta skiljedomstolens internationella byrå
i Haag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 4,000 kronor.

15 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts framställning i fråga örn bidrag till be- Riksdagens
stridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp har riks- ™kariska
dagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom grupp.

erinra.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

nella freds Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 16) att till intematio byrån

i neUa fredsbyrån i Genéve för budgetaret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
Geneve. 1,000 kronor.

[16.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 46 av statsrådsprotokollet.

Uti en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr 214)
har bland annat hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget till fredsbyrån
till dess gamla belopp 2,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

'' ^yttrande8 Utskottet, som icke funnit anledning föreligga att föreslå högre anslag till
fredsbyrån i Genéve än som under de senaste åren beviljats av riksdagen och
nu av Kungl. Majit äskats, får avstyrka den väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majits förslag och
med avslag å förenämnda motion (I: 214), i vad den avser
anslag till internationella fredsbyrån i Genéve, till nämnda
byrå för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,000
kronor.

Motioner
rörande
anslag till
fredsrörelsen.

17 :o) Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. Nilsson i Malmö (nr 72) och den andra inom andra kammaren
av fru O. Nordgren m. fl. (nr 209) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för budgetåret 1930/1931 anslå 100,000 kronor att av Kungl. Majit
utdelas till sådana sammanslutningar, som dels i vårt land vilja sprida upplysning
örn fredsarbetets mål och medel och dels genom samarbete med motsvarande
organisationer i utlandet vilja främja de internationella fredssträvandena.

I en inom första kammaren av herrar J. Bergman och E. B. Andersson väckt
motion (nr 40) har vidare hemställts, att riksdagen måtte även för budgetåret
1930/1931, i likhet med vad som skedde för nu löpande budgetår, till
saklig och objektiv upplysningsverksamhet i fredsfrågan anvisa ett extra anslag
av 25,000 kronor att fördelas av Kungl. Maj :t bland sådana inom fredsrörelsen
verksamma sammanslutningar, som prövas vara förtjänta av understöd
med statsmedel.

Slutligen har uti den under punkt 16 här ovan omnämnda av herr C. Lindhagen
väckta motion (I: 214) beträffande nu förevarande fråga hemställts,
att riksdagen matte bevilja ett anslag av 100,000 kronor, motsvarande en femtedel
av skytteanslaget, med den fördelning mellan olika organisationer, som
statsutskottet för denna gång må äga att föreslå.

MI:72nocha Til1 St°d fÖr motionerna T: 72 och 11: 209 har anförts följande:

11:209. 5>Ue folkliga fredsrörelserna togo sin början för något mer än 100 år sedan
efter napoleonkrigens slut. De växte med den allmänna folkbildningens höjande

StalsutsTcoitets utlåtande Nr 8.

25

så småningom fram till internationell räckvidd och betydelse, och det beslöts
på en universell kongress i Bom 1891 att grunda en gemensam fredsbyrå, vilken
kom till stånd följande år i Bern.

Den bärande principen hos denna internationella folkliga fredsrörelse var att
även i de mellanfolkliga förhållandena ersätta makt med rätt, m. a. o. att i
skiljedom söka en ersättning för kriget såsom medel att lösa mellanfolkliga
tvister. Det torde icke kunna förnekas, att denna rörelse, som förstod att göra
sin röst hörd i press och parlament, kraftigt bidrog till det första steg, som
regeringarna gemensamt togo i syfte att söka förverkliga den ovan nämnda
principen, nämligen sammankallandet av fredskonferenserna i Haag 1899 och
1907 samt upprättandet av den internationella skiljedomstolen i Haag.

Under och efter världskriget skärptes de folkliga kraven i ovan nämnda hänseende.
Samtidigt reste sig en ökad fordran på nedrustning, kapprustningarnas
upphörande och en omläggning av den mellanfolkliga politiken i syfte att tjäna
en samarbetande och uppbyggande verksamhet.

Dessa allt starkare folkliga krav togo sig med naturnödvändighet uttryck i
skapandet av nya fredsorganisationer inom olika länder och befolkningsgrupper.
I Nationernas förbunds handbok över internationella organisationer upptagas
16 egentliga fredsorganisationer (14 »pacifistiska» och 2 »Nationernas
f örbundsföreningamas»). Av dem ha icke mindre än 13 bildats under eller efter
kriget. Härtill kommer ett mycket stort antal nationella sammanslutningar av
motsvarande art, där ökningen under och efter kriget synes vara än mera framträdande
i fråga örn både organisationernas och medlemmarnas antal. En statistisk
undersökning giver vid handen, att medlemsantalet enbart i Sverige,
Norge, Danmark, Finland, England, Frankrike, Tyskland och Österrike för
närvarande uppgår till i runt tal 1,000,000 organiserade medlemmar. Härtill
kommer den allt starkare fredsbetoning, som efter kriget tydligt förmärkts
inom de övriga stora folkrörelserna, kyrkorna och de religiösa rörelserna, nykterhetsrörelsen,
arbetarrörelsen, den kooperativa rörelsen, världsspråkrörelsen
samt på uppfostrans område.

Det torde vara på grundvalen av kraften hos denna — utöver staternas gränser
och oberoende av ras, religion, nationalitet och klass gående fredsrörelse,
som framgången av Nationernas förbunds arbete för världsfredens tryggande
ytterst beror. Förbundsförsamlingen och andra förbundets organ hava upprepade
gånger understrukit detta av varje erfaren statsman insedda faktum, att
folkens vilja numera är den i sista hand avgörande politiska faktorn. Härav
följer plikten för folkens ledare att med kraft främja sagda folkviljas uppfostran
och dess stärkande i fredsvänlig riktning. Härur framträder kravet på
en fördomsfri och saklig upplysning om de faktorer, som inverka på frågan
om krig och fred.

Statsmakterna i flera länder inse denna förpliktelse. Den framträder än
starkare i betraktande av det förhållandet, att intet folk numera — tack vare
världskommunikationernas utveckling — kan anses vara isolerat. Ett folks
tankar och handlingar inverka starkare och snabbare än någonsin förr på andra
folks tänke- och handlingssätt och bidraga därigenom kraftigare än förut att
driva mänsklighetens utveckling framåt i den ena eller andra riktningen. Det
är mot denna bakgrund man bör se ett enskilt folks inställning till och verksamhet
för världsfredens tryggande genom positivt arbete.

I den uppbyggande fredsrörelsens universalitet ligger dess styrka och tillika
garantier för dess framgång. Sveriges traditioner förplikta vårt folk att med
kraft fullfölja sitt arbete på förverkligandet av fredstanken i världen. Vi påminnas
ofta därom, att andra folks uppmärksamhet och förväntningar äro
starkt riktade på oss i dessa hänseenden.

Sveriges förhållande 1905, under världskriget, i Ålandsfrågan och icke minst

26

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

dess kloka, rätts- och fredshävdande uppträdande inom Nationernas förbund,
har ovedersägligen starkt bidragit till att upprätta och stärka det anseende, som
vårt land i sällsynt hög grad åtnjuter såsom en fredsfaktor av betydelse i
världen. Ett av de svenska statsmakterna åt den folkliga fredsrörelsens upplysningsverksamhet
givet ekonomiskt stöd av den storlek, som denna rörelses
inneboende värde och betydelse berättigar den till, skulle otvivelaktigt icke
endast befästa Sveriges internationella anseende som fredsfrämjande nation utan
även moraliskt stärka fredsrörelsen inom andra nationer.

Därmed skulle vårt land i hög grad medverka till att göra fredsviljan i världen
till en maktfaktor, som vore i stånd att utöva ett avgörande inflytande på
det politiska arbetet och skapa förutsättningarna för en allmän nedrustning, i
sin ordning ett av de nödvändigaste villkoren för åstadkommande av en varaktig
fred.

_ För att de svenska statsmakterna skola kunna fylla sin internationella uppgift^
dessa hänseenden är det därför ett vitalt intresse, att den svenska folkmeningen
blir upplyst i hithörande frågor och får sin vilja inriktad på ett sunt
fredsarbete. Redan långt före världskriget framförde de folkliga fredsföreningarna
i alla länder kravet på skiljedom — vilket ord också ingår i namnet på
vår äldsta fredsförening. Vi ha under 1929 sett, huru långt förverkligandet av
detta krav redan nått, och för dessa framsteg stå vi i tacksamhetsskuld till det
folkliga fredsarbetet, i främsta rummet till det engelska.

Under och efter världskriget ha vi att lägga märke till tre huvudriktningar
inom föreningarnas arbete: deras växande internationella läggning, deras alltmer
på verkligheten inriktade arbete med inskränkande av den ensidigt propagerande
verksamheten och slutligen de olika föreningarnas inom samma land
närmande till varandra.

I alla dessa tre avseenden har den svenska fredsrörelsen följt utvecklingen.

För dess internationella förbindelser redogöres i kap. II i bilagan.

Intresset för krigets orsaker är i starkt stigande och kravet på ekonomisk
nedrustning är växande. Även frågor, som synas ligga oss mera avlägset, men
som på grund av mänsklighetens samhörighet även för oss ha sin stora betydelse,
såsom rasproblemet och opiumfrågan, ha alltmer blivit föremål för
svenskt studium, ej minst därför att svenskar på dessa områden gjort och göra
stora insatser, för att endast nämna ett par namn: Otto Nordenskiöld, Anna
Wiksell och E. E. Ekstrand. Nationernas förbunds organisation och verksamhet
erhålla mer och mer plats på läroanstalternas och studiecirklarnas arbetsprogram,
och den svenska arbetarrörelsen är dessutom varmt intresserad för
Eackföreningsinternationalens fredsfrämjande arbete. Några av föreningarna
deltaga därjämte både ekonomiskt och genom insättande av personlig arbetskraft
i det internationella försoningsarbetet i gränstrakter och i länder, där
stridigheter råda. Se kap. I i bilagan.

För befrämjande av samförstånd och samarbete mellan de fredsintresserade
organisationerna i Sverige bildades 1927 en samarbetskommitté, som utan att
binda de enskilda föreningarna lyckats åstadkomma ett gott samarbete särskilt
i fråga örn spridandet av upplysning.

Av det ovannämnda framgår, att de svenska fredsrörelserna ha goda förutsättningar
att, därest de erhålla moraliskt och ekonomiskt stöd, utföra det arbete,
som av dem kräves för fullgörandet av deras andel i det nationella och
internationella arbetet för fred.

_ I syfte att få staten att lämna fredsrörelsen detta stöd, väckte undertecknad
vid 1929 års riksdag en motion, vari hemställdes, att riksdagen måtte besluta
anslå 100,000 kronor till bedrivande av ett omfattande upplysningsarbete för
freden. I motionen framhölls också lämpligheten av att ekonomiskt stöd främst
lämnades sådana sammanslutningar, som genom samarbete med liknande orga -

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

27

nisationer i utlandet kunna internationellt främja fredssträvandena, en uppfattning,
som ävenledes underströks av statsutskottet. Riksdagen prutade
emellertid ned det begärda anslaget till 25,000 kronor.

Det synes mig vara rimligt, att staten även i fortsättningen genom anslag
främjar fredssträvandena. Anslaget bör då kunna utgå med ett väsentligt
högre belopp än förra året. Ett anslag på 100,000 kr. torde vara det minsta
som riksdagen bör kunna ställa till fredsföreningarnas förfogande. Därigenom
bli dessa i tillfälle att utföra ett mera planmässigt fredsarbete.

För möjliggörande av en praktisk och rättvis fördelning av anslaget torde en
uppdelning av detsamma i vissa huvudgrupper vara att förorda. Genom inrättandet
av Informationsbyrån för fredsfrågor och méllanfolydigt samarbete
har en möjlighet till en viss avlastning av föreningarnas arbetsbörda kommit
till stånd. Då de olika föreningarna, som hittills skett, själva måst samla,
bearbeta och ordna sitt upplysningsmaterial, kunde det icke undvikas, att en
mängd dubbelarbete utfördes. Blir byrån! stånd att fylla de berättigade förväntningar,
som ställas på densamma, frigöres en stor del av föreningarnas
arbetskraft för andra viktiga ändamål. Nödvändigt är därför, att Informationsbyrån
får en säkerställd ekonomi, som sätter den i stånd att fördjupa och utvidga
sin verksamhet. Dessutom gör sig det behovet alltmer gällande, att föreningarna
få tillfälle att på bästa sätt utnyttja byråns bibliotek och övriga studiematerial.
Detta kan endast ske därigenom att byrån förfogar över dels ett
särskilt läs- och studierum, dels ett i möjligaste mån fullständigt referentbibliotek
och ett välordnat arkiv, dels även erforderlig personal för tillhandagående
med muntliga och skriftliga upplysningar. Som bidrag till fyllande av dessa
uppgifter torde direkt till byrån böra anslås ett belopp av minst 25,000 kronor.

Vid fördelningen av fjolårets anslag visade det sig, att beloppet 25,000 kronor
var alldeles otillräckligt för fyllande av de olika fredsorganisationemas behov.
Så är det exempelvis för föreningar, vilkas medverkan kräves vid internationella
konferenser och kommittéer, vid vilka i en del fall svenskar t. o. m. intaga en
ledande ställning, omöjligt att fullgöra sina uppgifter med ett statsanslag på

2.000 ä 4,000 kronor, då föreningarnas övriga inkomster — i regel endast bestående
av låga medlemsavgifter — knappast räcka till förvaltningskostnader.
Jag föreslår därför, att till fördelning mellan fredsorganisationerna anslås omkring
50,000 kronor (d. v. s. i medeltal 4 ä 5,000 kronor för varje i betraktande
kommande förening).

För anordnandet av upplysnings- och utbildningskurser, för stipendier för
deltagande i kongresser, konferenser och sommarskolor samt för tillgodoseende
av övriga för en saklig upplysning viktiga ändamål torde vara lämpligt, att till
disposition för det organ, som kommer att fördela beloppen, ställdes en viss
summa, av vilken understöd efter ansökan kunde utdelas för nyssnämnda ändamål.
Detta synes lämpligt, ej blott därför att föreningarna olika år ha olika
behov, utan också därför att understöd för visst ändamål bör kunna lämnas
även till förening, som icke erhållit statsunderstöd vid den skedda fördelningen,
eller till enskild person, exempelvis för företagande av studieresa eller utgivande
av fredsbefrämjande bok eller broschyr. För detta syfte föreslås omkring

25.000 kronor, ett för ändamålet synnerligen lågt belopp.

Då det begärda anslaget ju är avsett för upplysningsverksamhet, torde även
kunna ifrågasättas, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att anslaget ställdes
till ecklesiastikdepartementets förfogande. För en sådan anordning talar
även det förhållandet, att anslaget till nykterhetsundervisning förvaltas av
nämnda departement. En myndighet, som synes böra hava intresse av fredsanslagets
användande, är skolöverstyrelsen.

Själva fördelningen av fredsanslaget kan givetvis omhänderhavas av olika
organ. Så torde uppgiften i fråga exempelvis lämpligen kunna anförtros åt en

28

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Motion
1:40.

kommitté, bestående av 5 ledamöter, varav 3 väljas av fredsföreningarna, (genom
deras samarbetskommitté) och 2 av statsmakterna. I dylikt fall torde
en av statens representanter kunna erhålla uppdraget att tjänstgöra som kommitténs
ordförande. En kommitté kan även tänkas tillsättas med 2 ledamöter
från fredsföreningarna och 2 från staten med en ordförande eventuellt från skolöverstyrelsen.
Emellertid förefaller det mig lämpligt att ytterligare en tids erfarenhet
av fredsföreningarnas verksamhet vinnes, innan uppdraget att fördela
fredsanslaget lämnas åt dem. Intill dess torde medlen lämpligast kunna fördelas
genom Kungl. Maj :t. De föreningar, vilka böra komma i åtnjutande av anslag,
böra dels inom vårt land sprida upplysning örn fredens betydelse för land och
folk och dels genom samarbete med motsvarande organisationer i utlandet
kunna främja de internationella fredssträvandena. En revisor att kontrollera
statsmedlens rätta användning bör ävenledes kunna tillsättas av Kungl. Maj :t.»

I motionen I: 40 har anförts:

»1929 års riksdag beslöt att till upplysningsverksamhet i fredsfrågan anvisa
ett. extra anslag av 25,000 kronor att fördelas av Kungl. Majit bland
sådana inom fredsrörelsen verksamma sammanslutningar, som prövades vara
förtjänta av understöd med statsmedel.

Kungl. Maj :t fördelade den 23 augusti 1929 den sålunda anvisade summan
med olika belopp till vissa sammanslutningar, som Kungl. Majit alltså prövade
förtjänta av understöd, nämligen

Svenska kommittén av världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom
kyrkosamfunden (4,500 kronor),

Uppsala studentförening för Nationernas förbund (1,500 kronor),

Svenska freds- och skiljedomsföreningen (3,000 kronor),

Vita bandets centralstyrelse (2,000 kronor),

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
(3,000 kronor),

Svenska skolornas fredsförening (1,000 kronor),

Svenska föreningen för Nationernas förbund, under villkor att föreningen,
i samråd med utrikesdepartementet, för en beräknad kostnad av 3,900 kronor
ombesörjde en för svenska förhållanden bearbetad upplaga av den av Nationernas
förbunds sekretariat utgivna skriften rörande förbundets organisation
och syften (7,000 kronor),

Internationella klubbens styrelse (1,000 kronor), samt

Nationaltemplarorden (2,000 kronor).

I den till 1930 års riksdag avgivna statsverkspropositionen föreslås visserligen
ett anslag till Svenska föreningen för Nationernas förbund av 3,000
kronor (föreningen hade på i propositionens bilaga angivna grunder begärt ett
belopp av 11,700 kronor), varjämte Kungl. Majit i samma proposition även
föreslår till bidrag åt vid universitet och högskolor bildade studentföreningar
för Nationernas förbund ett anslag av 3,000 kronor, summa alltså 6,000 kronor
i stället för de av fjolårets riksdag för hithörande ändamål som skäliga
ansedda 25,000 kronor.

Då vi ej kunnat finna några skäl angivna, varför riksdagens i fjol så tydligt
uttryckta önskan i detta avsende i år skulle frångås, och då vi i Kungl.
Majits alltjämt förutsatta prövning av behovet och kvalifikationerna hos de
sammanslutningar, som kunna göra anspråk på understöd, se en garanti för
att inga medel användas till ovederhäftig eller eljest olämplig propaganda, få
vi vördsamt föreslå, att riksdagen måtte även för budgetåret 1930—1931, i
likhet med vad som skedde för nu löpande budgetår, till saklig och objektiv
upplysningsverksamhet i fredsfrågan anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

29

att fördelas av Kungl. Maj:t bland sådana inom fredsrörelsen verksamma sammanslutningar,
som prövas vara förtjänta av understöd med statsmedel.»

Slutligen bär i motionen I: 214 i avseende å den under förevarande punkt
behandlade frågan anförts följande:

»Anslag till fredsrörelsen stå sedan länge så gott som årligen på riksdagarnas
dagordning. Efter trägna påminnelser slog frågan slutligen igenom på det
sättet, att riksdagens majoritet beviljade ett anslag på 25,000 kronor att fördelas
av regeringen efter gottfinnande. Experimentet har åtminstone ur pacifistisk
synpunkt ej slagit väl ut. Regeringen har visserligen förordat tre
anslag till behjärtansvärda ändamål men undantagit andra lika behjärtansvärda
och dessutom inknappat betydligt på beloppet.

Det blir således fortfarande nödvändigt att vända tillbaka till motionsvägen.
Stämning tycks föreligga på åtskilliga håll för att nu begära åtminstone
100,000 kronor, vilket belopp dock är blott en femtedel av skytteanslaget.
Dessutom anse vi det varit ett misstag att lägga utdelningen i regeringens
hand. Det är nog mindre lämpligt av mer än en anledning och bestyrkes
nu även av erfarenheten.

Det är framkastat att uppdraga fördelningen till fredsorganisationerna själva
eller någon av dem. Detta synes mig vara minst lika olämpligt. De äro
ju konkurrenter och även deras ledningar äro ofta inställda efter olika politiska
riktningar. Svårighet möter att finna något lämpligt organ, men det
måste i alla fall uppfinnas. Då oklarhet ännu råder, hur detta skall ske,
föreslår jag, att denna gång statsutskottet också föreslår fördelningen av det
anslag, som kan tillstyrkas. Man får hoppas att det kommer att ske någorlunda
oväldigt. Annars lia vi att emotse nya meningsbrytningar i riksdagen
även örn den saken.

En synpunkt som gärna glömmes bort är att en av fredsrörelsens främsta
uppgifter är att väcka de breda folklagrens entusiasm för freden och intresse
att följa världshändelserna. Det är ur en sådan miljö fredssträvandena hämta
sin bästa kraft. Man bör således stå med öppen hand inför just sådana bemödanden
och icke företrädesvis eller kanske uteslutande utdela anslaget till
de också viktiga för ett mera begränsat antal personer avsedda intellektualistiska
utredningarna, varigenom anslaget ej blir till den allsidiga nytta, som
vederbör.»

Då de skäl, som föranlett 1929 års riksdag att för upplysningsverksamhet
för freden för budgetåret 1929/1930 bevilja ett anslag av 25,000 kronor, alltfortfarande
föreligga, synes jämväl för budgetaret 1930/1931 lämpligt belopp
böra för ändamålet ställas till förfogande.

Med hänsyn till det betydelsefulla utrednings- och upplysningsarbete i fredsfrågan,
som utföres av Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolkligt
samarbete till gagn för samtliga inom fredsrörelsen verksamma organisationer.
har utskottet funnit sig böra förorda, att till understödjandet av byråns
verksamhet beviljas ett belopp av 15,000 kronor.

I fråga örn anslaget till övriga fredsorganisationer, som prövas böra komma
i åtanke, Ilar utskottet ej velat bestrida, att det för innevarande budgetår beviljade
anslaget av 25,000 kronor kan vara till fullo motiverat. Då emellertid
utdelningen av anslag år 1929 mera hade försökets karaktär och åtminstone i
(!tt fall berörde ett tillfälligt ändamål, bär utskottet funnit anslaget i denna

Motion

1:214.

Utskottets

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Svenska
föreningen
för Nationernas
förbund.

[17.]

Utskottets

yttrande.

Studentföreningar

f ör Nationernas
förbund.

[18.]

del kunna begränsas till 17,000 kronor, alltså sammanlagt en summa av 32,000
kronor.

Beloppet bör, med beaktande av vad ovan anförts i fråga örn Informationsbyrån
för fredsfrågor och mellanfolkligt samarbete, fördelas av Kungl. Majit,
därvid utskottet såsom sin mening vill framhålla, att särskilt sådana sammanslutningar
synas böra erhålla understöd, som hava till uppgift att samarbeta
med motsvarande organisationer i utlandet.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, lärer det icke vara erforderligt
att särskilda anslag beviljas vare sig till Svenska föreningen för Nationernas
förbund eller till vissa studentföreningar för Nationernas förbund.

Det anslag till upplysningsarbete för freden, som av utskottet tillstyrkes,
torde alltså böra utgå med 32,000 kronor samt anvisas såsom extra anslag för
budgetåret 1930/1931.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av herr Nilssons i Malmö och
fru Nordgrens motioner I: 72 och II: 209, herrar Bergmans
och Anderssons motion I: 40 samt herr Lindhagens motion
I: 214, den sistnämnda i vad densamma icke behandlats under
föregående punkt, till bedrivande av upplysningsarbete för
freden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

32,000 kronor.

18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till Svenska
föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 46—49.

Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört,
hemställer utskottet,

att Kungl. Majlis förevarande förslag må anses besvarat
genom vad utskottet under punkt 17 :o) här ovan anfört och
hemställt.

19:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till bidrag åt
vid universitet och högskolor bildade studentföreningar för Nationernas förbund
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Under punkt 18 i 1927 års statsverksproposition, tredje huvudtiteln, föreslog
Kungl. Majit riksdagen att anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor till
främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund. Som framgår
av motiveringen till detta anslagsäskande, var detsamma delvis föranlett
av en utav Nationernas förbunds församling vid dess möte år 1926 till re -

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

31

geringarna i de till förbundet anslutna staterna riktad anmaning att upprätta
stipendier, avsedda att bereda studerande vid universiteten möjlighet att i
Genéve följa förbundets verksamhet. I anslutning härtill framhölls av föredragande
departementschefen, att vid anslagets fördelning syntes böra tagas
under övervägande, huruvida icke bl. a. Sveriges akademiska förening för Nationernas
förbund, vilken särskilt inriktat sig på att bereda yngre akademici
möjlighet att göra sig förtrogna med det mellanfolkliga samarbetet, borde erhålla
ekonomiskt stöd för sin verksamhet. Kungl. Maj:ts förslag i denna
punkt vann endast såtillvida beaktande, att riksdagen beviljade ett anslag av

1,500 kronor, vilket belopp emellertid enligt riksdagens beslut skulle helt komma
en annan sammanslutning, Svenska föreningen för Nationernas förbund, till
godo.

Frågan örn tillmötesgående av förbundsförsamlingens hemställan återupptogs
i 1928 års statsverksproposition, vari Kungl. Maj:t — under punkt 11 i
tredje huvudtiteln —- föreslog riksdagen att till stipendier åt studerande vid
universiteten för studier av Nationernas förbunds verksamhet anvisa ett extra
anslag av 1,000 kronor. Denna hemställan bifölls av riksdagen, och det sålunda
beviljade anslagsbeloppet utdelades, i enlighet med vad som angivits i motiveringen
till anslagsäskandet, i form av två stipendier, vartdera å 500 kronor,
med skyldighet för vederbörande stipendiater att under fyra ä fem veckor,,
omfattande tiden närmast före och under förbundsförsamlingens ordinarie möte,
uppehålla sig i Genéve för studier av förbundets organisation och verksamhet.

Jämväl 1929 års riksdag beviljade på Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16 i
statsverkspropositionens tredje huvudtitel) för nyssnämnda ändamål ett extra
reservationsanslag av 1,000 kronor, vilket belopp sedermera fördelades enligt
samma grunder som nästföregående år.

Vid fördelningen av det utav 1929 års riksdag anvisade anslaget för bedrivande
av upplysningsarbete för freden förelåg från Uppsala studentförening
för Nationernas förbund en ansökan örn bidrag ur nämnda anslag med 3,000
kronor, varav 1,500 kronor skulle användas till reseunderstöd åt tre studerande
för vistelse i Genéve under förbundsförsamlingens möte och 1,500 kronor avsetts
till föreningens övriga verksamhet. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23
augusti tilldelades föreningen, såsom här under nästföregående punkt omnämnts,
av det nyssberörda anslaget ett belopp av 1,500 kronor för anordnande
av föredrag samt för bestridande av omkostnader för dess övriga verksamhet.

Vid sidan av Uppsala studentförening för Nationernas förbund finnas även
i Lund och Stockholm akademiska sammanslutningar av motsvarande slag.
Dessa föreningar, vilka hava en centralorganisation — den i det föregående omnämnda
Sveriges akademiska förening för Nationernas förbund — hava till
syfte att genom anordnande av föredrag och diskussioner, tillhandahållande av
litteratur i ämnet samt utdelande av understöd för studieresor till Genéve sprida
kunskap om förbundet och väcka intresse för dess idéer. Det synes mig väl
motiverat, att denna verksamhet, som av ekonomiska skäl hittills icke kunnat

32

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Underhåll
och reparationer
av
statens
fastigheter
i utlandet,
möbler
m. m.

[19.]

Kungl.

Majit.

få den omfattning den förtjänar, av statsmakterna nnderstödjes. Särskilt angeläget
synes mig vara, att möjlighet i större utsträckning än hittills beredes
studerande att genom studier å ort och ställe få en närmare inblick i förbundets
arbete och i sådant syfte jämväl deltaga i de kurser för studerande av
olika nationaliteter, som pläga före och under församlingens möten anordnas
av »Bureau d’Etudes internationales de Genéve».

Jag vill följaktligen förorda, att hemställan göres till riksdagen att såsom
bidrag till ifrågavarande föreningars verksamhet anvisa ett anslag av 3,000
kronor, framför allt avsett att utgå i form av stipendier för studieresor till Genéve.
I likhet med det nu utgående stipendieanslaget torde detta anslag böra
betecknas såsom reservationsanslag.»

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 17 :o) anfört, hemställer utskottet,

att Kungl. Maj :ts förevarande förslag må anses besvarat genom
vad utskottet under punkt 17 :o) här ovan anfört och hemställt.

D. Diverse.

20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att dels medgiva,
ej mindre att de hyresinkomster, som kunna inflyta från statens beskickningsoch
konsulatfastigheter, må, i den mån de ej erfordras till bestridande av onera
och övriga omkostnader vid vederbörande fastigheter, från och med budgetåret
1930/1931 användas till bestridande av onera och övriga omkostnader vid andra
beskicknings- och konsulatfastigheter, än även att de överskottsmedel av sådana
hyresinkomster, som intill ingången av samma budgetår influtit, må användas
för de med reservationsanslaget underhåll och reparationer av statens
fastigheter i utlandet, möbler m. m. avsedda ändamål, dels ock uppföra ordinarie
reservationsanslaget underhåll och reparationer av statens fastigheter i
utlandet, möbler m. m. med oförändrat belopp 60,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 50—55.

Alltsedan år 1922 har i riksstaten upptagits ett ordinarie reservationsanslag
till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler
m. m. I 1921 års statsverksproposition hade föreslagits, att medel för
ifrågavarande ändamål skulle anvisas å ett under rubriken ekiperingspenningar,
möbler, reparationer m. m. uppfört förslagsanslag. Riksdagen fann det emellertid
icke ändamålsenligt, att dessa olika behov tillgodosåges under ett och
samma anslag, utan ansåg att medel till reparationer av statens fastigheter i
utlandet samt till dessas möblering borde beviljas under ett särskilt anslag,
som enligt riksdagens mening borde erhålla karaktär av reservationsanslag.
Vid beräkningen av detta anslags storlek utgick riksdagen ifrån, att de från
statens fastighet i Konstantinopel inflytande hyresmedlen — vilka tidigare i

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

33

viss utsträckning, jämte tredje huvudtitelns besparingar, tagits i anspråk för
bestridande av kostnader för reparationer och underhåll av statens övriga
fastigheter i utlandet och vilka jämväl anlitades för täckande av ett flertal
årliga mindre utgiftsposter för beskickningens i Konstantinopel ekonomi m. m.
— icke kunde beräknas lämna tillgång till mer än omkring 12,000 kronor örn
året för bestridande av underhålls- och reparationskostnader för övriga fastigheter.
Med utgångspunkt härifrån och under framhållande av att det anslag,
varom här vore fråga, tillika vore avsett för bestridande av kostnader för
möblering av ekonomi- och representationsavdelningarna i beskickningshusen
ävensom för täckande av å dessa hus vilande onera, fann riksdagen anslaget
icke böra beräknas till lägre belopp än 35,000 kronor, med vilket belopp det
såsom ordinarie reservationsanslag uppfördes i riksstaten för år 1922 (riksdagens
skrivelse nr 3 A den 17 juni 1921, sid. 43). Motsvarande belopp,

17,500 kronor, anvisades även för samma ändamål för första halvåret 1923.
T statsverkspropositionen till 1923 års riksdag hemställdes örn anslagets ökning
till 60,000 kronor. Det framhölls därvid, bl. a., att utgifterna för vattenavgifter,
försäkringspremier, skatter och andra onera vid statens fastigheter
i utlandet för år 1924 beräknats till omkring 18,000 kronor, att enligt en i
byggnadsstyrelsen verkställd utredning för reparations- och underhållskostnader
borde beräknas ett sammanlagt belopp av 46,000 kronor för år, samt att
för nyanskaffning av möbler ävensom för underhåll och komplettering av äldre
sådana torde erfordras ett belopp av 10,000 kronor årligen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag uppfördes det ifrågavarande anslaget i riksstaten för
budgetåret 1923/1924, liksom sedermera även för budgetåret 1924/1925, med

60,000 kronor. Då vid ingången av sistnämnda budgetår på grund av en utgiftsbegränsning
av tillfällig art en reservation uppstått till belopp av omkring
35,000 kronor, blev anslaget på Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret
1925/1926 nedsatt till 50,000 kronor, vid vilket belopp det även bibehölls för
budgetåret 1926/1927. Sedan de tidigare förefintliga reservationerna helt förbrukats,
föreslogs i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag, att anslaget
ånyo måtte bestämmas till 60,000 kronor, med vilket belopp det även upptogs
i riksstaten för budgetåret 1927/1928 och varvid det sedermera bibehållits
oförändrat.

Departementschefen har nu meddelat, att anslagets otillräcklighet till fullo
bestyrkts av erfarenheten under senaste år. Brist på medel å anslaget hade sålunda
medfört, att kostnaderna för sådana reparationsarbeten, som befunnits
av behovet oundgängligen påkallade, måst i avsevärd mån bestridas av anslaget
till extra utgifter, som på grund av förefintliga reservationer kunnat anlitas
för detta ändamål. Av samma anledning hade det även varit nödvändigt att
tills vidare undanskjuta ett flertal i och för sig synnerligen välmotiverade, av
byggnadsstyrelsen förordade framställningar örn anvisande av medel ur fastighetsanslaget
för olika beskickningsfastigheters behov. En beräkning av de belopp,
som skulle erfordras för dessa ändamål ävensom för bestridande av oguldna
ordinarie utgifter å anslaget, gåve vid handen, att sammanlagt omkring

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 3 käft. (Nr 3.)

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

119,000 kronor skulle behöva tillskjutas för att vid nästkommande budgetårs
ingång det för budgetåret avsedda anslaget skulle vara ograverat.

Efter att hava omförmält en av byggnadsstyrelsen verkställd utredning, utvisande
ett årligt medelsbehov av 65,000 kronor för bestridandet av fastigheternas
underhållskostnader, har departementschefen anfört följande:

»Såsom härav framgår, har byggnadsstyrelsen funnit, att ett belopp av tillhopa
65,000 kronor borde beräknas för de ärliga underhållskostnaderna vid
ifrågavarande fastigheter, varvid dock bortsetts från beskickningsfastigheten
i Konstantinopel, där dessa kostnader bestridas av från fastigheten inflytande
hyresmedel. Gentemot denna beräkning saknar jag anledning att göra någon
erinran.

Till kostnaderna för underhåll och reparationer, sålunda beräknade till 65,000
kronor för år, komma emellertid vissa ytterligare utgifter för fastigheterna i
fråga. Onera och övriga omkostnader, däri inbegripet kostnader för portvakter,
vid beskickningsfastigheterna, i Helsingfors, Konstantinopel, Köpenhamn och
Paris samt vid statens fastighet i Leningrad, torde böra utgå av de från vederbörande
fastigheter inflytande hyresmedlen. Motsvarande kostnader vid övriga
fastigheter, vilka icke lämna någon hyresinkomst, torde böra bestridas av förevarande
anslag; dessa kostnader kunna beräknas uppgå till sammanlagt omkring
31,000 kronor för år. Till underhåll och nyanskaffning av inventarier, för
vilket ändamål anslaget även är avsett, torde lägre belopp än 15,000 kronor för
år ej böra beräknas. Det sammanlagda årliga medelsbehovet kan alltså uppskattas
till omkring 111,000 kronor. — Såsom av vad ovan anförts framgår, stå
till bestridande av detta medelsbehov, förutom anslaget, nu 60,000 kronor,
även de från statens fastighet i Konstantinopel inflytande hyresmedlen i viss
utsträckning till förfogande. Då i detta avseende högre belopp än 13,000 kronor
för år ej torde kunna påräknas, understiger sålunda det nu utgående anslaget
med omkring 38,000 kronor det normala årsbehov, som därur bör tillgodoses.

För täckande av det ökade årliga medelsbehovet ävensom av det på grund
av fastighetsanslagets otillräcklighet inträdda tillfälliga behov av anslagsförstärkning,
som, enligt vad ovan visats, för närvarande gör sig gällande, skulle
jag givetvis sett mig nödsakad föreslå en motsvarande ökning av anslaget för
nästkommande budgetår, därest icke en utväg föreiåge, varigenom en tillfredsställande
ordning i berörda avseenden torde kunna åstadkommas utan sådan
anslagsökning. Den utväg, som jag härvid avser, innebär, att sådana överskottsmedel
av hyresinkomster, som inflyta från vissa beskicknings- och konsulatfastigheter,
sedan onera och övriga årliga omkostnader vid vederbörande
fastigheter bestritts, och som för närvarande kunna beräknas uppgå till omkring
20,000 kronor för år, skulle från och med nästkommande budgetår få —
i likhet med vad redan i viss utsträckning är fallet med de från Konstantinopelfastigheten
inflytande hyresmedlen — av Kungl. Majit disponeras till
bestridande av motsvarande omkostnader vid andra beskicknings- och konsulatfastigheter,
samt att de intill ingången av samma budgetår influtna överskottsmedel
av dylika hyresinkomster skulle få användas till hithörande ändamål.
De medel av ifrågavarande art, som nu äro disponibla, utgöra hyresmedel, som
influtit från beskickningsfastigheten i Paris från den 1 juli 1920, från
beskickningsfastigheten i Köpenhamn från den 15 april 1921, från beskickningsfastigheten
i Helsingfors från den 20 september 1921 och från statens
fastighet i Leningrad från den 1 maj 1926. Dessa medel hava successivt inlevererats
till utrikesdepartementet och av departementet insatts å statsverkets
giroräkning i riksbanken, där de för närvarande innestå; de hava emellertid ej

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

35

avförts nr utrikesdepartementets räkenskaper oell hava följaktligen ej upptagits
i budgetredovisningen. Vid nästkommande budgetårs ingång kunna
dessa medel beräknas uppgå till ett sammanlagt belopp av omkring 134,000
kronor.

Frågan örn disponerandet av de från vissa beskickningsfastigheter inflytande
hyresmedlen har redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 151 den 10 mars 1922 angående disponerande
av medel för iordningställande av beskickningshusen i Köpenhamn och Helsingfors
samt konsulathuset i Hamburg m. m. hemställdes nämligen, bl. a., att
riksdagen måtte medgiva, att de hyresmedel, som kunde inflyta från nämnda
beskickningsfastigheter, finge, i den mån desamma ej erfordrades för gäldande
av kostnaderna för iordningställande av fastigheten i Helsingfors, ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att vid behov användas till ändrings- och reparationsarbeten
å nämnda eller andra statens fastigheter utomlands. Riksdagen
uttalade emellertid i anledning härav i skrivelse nr 107 den 21 april 1922, att
enligt riksdagens mening de hyresmedel, som kunde inflyta från statens fastigheter
i Köpenhamn och Helsingfors, syntes endast böra efter framställning till
riksdagen användas för ändrings- och reparationsarbeten å statens fastigheter i
utlandet.

I nu förhandenvarande läge synes mig emellertid den utväg för tillgodoseende
av det ökade medelsbehovet för statens fastigheter i utlandet, vars innebörd
jag nyss angivit, vara den, som ur olika synpunkter erbjuder den mest
tillfredsställande lösningen av frågan. Då etet visat sig omöjligt att med de
medel, som hittills stått till förfogande, bestrida det förefintliga medelsbehovet,
finner jag det naturligt oell ändamålsenligt, att de vid vissa av ifrågavarande
fastigheter uppkommande överskotten användas till täckande av de årliga
omkostnaderna för de övriga, liksom att de överskottsmedel, som under
årens lopp influtit, disponeras för fyllande av det behov av förstärkning å
fastighet sanslaget, som nu på grund av anslagets otillräcklighet förefinnes.
Riksdagens bemyndigande härtill synes mig alltså böra begäras. Vid bifall
till detta förslag torde medlen i fråga böra såsom uppbörd tillföras nämnda

anslag. . . .

De hyresmedel, som inflyta från beskickningsfastigheterna i Helsingfors,
Köpenhamn och Paris samt från statens fastighet i Leningrad, kunna, efter
avdrag för å dessa fastigheter belöpande onera och övriga omkostnader, för
närvarande beräknas till omkring 20,000 kronor för år. Därest dessa medel
finge anlitas för bestridande av onera och övriga omkostnader vid andra fastigheter,
skulle alltså, såsom av det ovan sagda framgår, till täckande av det
årliga medelsbehovet, beräknat till omkring 111,000 kronor, ett sammanlagt
belopp av omkring 93,000 kronor stå till förfogande.

Trots att den årliga medelstillgången sålunda även med nyss angivna utökning
skulle komma att med omkring 18,000 kronor understiga det beräknade
årsbehovet, torde någon ökning i fastig.hetsanslaget för nästkommande budgetår
dock ej behöva ifrågasättas, därest de vid budgetårets ingång förefintliga
överskotten å hyresmedel, omkring 131,000 kronor, ställas till förfogande såsom
förstärkning å anslaget. Såsom jag i det föregående framhållit, skulle ett
belopp av omkring 119,000 kronor erfordras för att fastighetsanslaget vid
nästkommande budgetårs ingång skulle bringas i jämviktsläge. Efter den
förstärkning av anslaget, som genom de ifrågavarande överskottsmedlens anlitande
skulle komma till strind, bleve alltså ett belopp av omkring 15,000 kronor
disponibelt för täckande av det beräknade normala medelsbehovet för
nämnda budgetår. Ehuru, såsom nyss visats, för tillgodoseende av detta behov
ytterligare ett belopp av omkring 3,000 kronor skulle vara erforderligt,
torde dock den av mig ifrågasatta ansiagsförstärkningen komma att i sa avse -

36

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Upplysningsverksamhet
i
utlandet
angående
Sverige.

[20.]

Förhyrning
av fastighet
f ör beskickningen
i
Moskva
m. m.

[21.]

värd man lätta trycket å anslaget, att även vid bifall till det förslag örn inköp
av beskickningshus i Bern, som jag i det följande kommer att framlägga, anslaget
för nästkommande budgetår torde kunna utan olägenhet bibehållas vid
nuvarande belopp.»

Av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen och av utskottet i övrigt
inhämtade upplysningar i ärendet synes framgå, att reparationsarbeten under
ett visst år utförts utan att årets anslag därtill lämnat tillgång och att således
kostnaden kommit att drabba anslaget för nästkommande budgetår. Genom
sålunda år efter år skedd successiv förskjutning av en del av ifrågavarande
utgifter har det av departementschefen omförmälda förhållandet uppkommit,
att omkring 119,000 kronor beräknas erforderliga för att vid ingången av
budgetåret 1930/1931 täcka de gjorda förskotten samt vissa kostnader för undanskjutna
men såsom nödvändiga ansedda reparationer. Utskottet, som ansett
sig icke böra motsätta sig Kungl. Majrts förslag, har emellertid måst uttala
sin bestämda förväntan, att ett förfaringssätt sådant som det ovan angivna
icke vidare må ifrågakomma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, ej mindre att de hyresinkomster, som kunna
inflyta från statens beskicknings- och konsulatfastigheter,
må, i den mån de ej erfordras till bestridande av onera och
övriga omkostnader vid vederbörande fastigheter, från och med
budgetåret 1930/1931 användas till bestridande av onera och
övriga omkostnader vid andra beskicknings- och konsulatfastigheter,
än även att de överskottsmedel av sådana hyresinkomster,
som intill ingången av samma budgetår influtit,
må användas för de med reservationsanslaget underhåll och
reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m.
avsedda ändamål,

b) uppföra ordinarie reservationsanslaget underhåll och reparationer
av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. med
oförändrat belopp, 60,000 kronor.

21 :o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 125,000 kronor.

22 :o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 21)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för förhyr -

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

37

ning av fastighet för beskickningen i Moskva m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000
kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till inköp av
beskickningshus i Bern m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra an- ningshus i
slag av 185,000 kronor. Bern m_ m Utredningen

i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 58—62. [%%•]

Frågan om inköp av beskickningshus i Bern upptogs under år 1927 av dåvarande
sändebudet i Bern, som därvid under hand föreläde utrikesdepartementet
alternativa förslag till en definitiv lösning av beskickningens lokalfråga
och i skrivelse den 8 december 1927 framhöll de omständigheter, vilka
talade för att svenska staten förvärvade en fastighet i Bern. Han hänvisade
därvid särskilt till de svåra bostadsförhållanden, som därstädes vore rådande
och som tvingade åtskilliga beskickningschefer att med sina familjer år efter
år bo på hotell, och underströk, att ett undanskjutande av frågan örn inköp
av en fastighet i nämnda stad kunde komma att medföra kännbara svårigheter
och olägenheter. Beskickningen i Bern anmodades sedermera att inkomma
med utredning och förslag i ämnet, varjämte generaldirektören och chefen för
byggnadsstyrelsen erhöll i uppdrag att vid besök på platsen företaga en undersökning
angående föreliggande möjligheter till fastighetsförvärv därstädes.
I skrivelse den 23 juni 1928 framlade generaldirektören resultatet av sin
undersökning och framhöll därvid, att den dåvarande ministerbostaden icke
motsvarade några större fordringar på utrymme och hade den bestämda olägenheten,
att några för kanslilokaler lämpade rum icke funnos. Därest ett
förvärv av beskickningshus i Bern skulle ifrågakomma, förordade generaldirektören
en vid Thunstrasse nr 67 belägen fastighet, vilken med avseende såväl
å tomt som å byggnad vore lämplig för ändamålet. Det för fastigheten
betingade priset av 240,000 schweiziska francs ansågs skäligt.

Nuvarande sändebudet i Bern inkom sedermera, i skrivelse den 24 november
1928, med utredning och förslag i frågan. Enligt sändebudets mening skulle
den vid nr 67 Thunstrasse belägna fastigheten fylla de krav, som borde ställas
på ett svenskt beskickningshus i Bern, och fann han inköp av ifrågavarande
fastighet vara för svenska staten förmånligt. Det för fastigheten begärda
priset, 240,000 guldfrancs, hade genom underhandlingar med ägarna nedbringats
till 230,000 guldfrancs. Sändebudet hade därtill utverkat, att tidsfristen
för inköp av fastigheten förlängts till den 1 mars 1930.

Byggnadsstyrelsen har i en den 3 oktober 1929 avgiven P. M. beräknat de
sammanlagda kostnaderna för inköp och iordningställande av den ifrågavarande
fastigheten till 257,000 francs, motsvarande omkring 185,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»De skäl, som i allmänhet tala för förvärv av beskickningshus i sådana länder,
där Sveriges representation måste förutsättas vara av permanent natur,
torde i och för sig vara tillfyllest för att motivera ett dylikt fastighetsförvärv

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i Bern. _ På grund av de omständigheter, som i detta fall föreligga, synes mig
emellertid förslaget örn fastighetsköp i alldeles särskilt hög grad beaktansvärt.
Redan min företrädare i ämbetet har understrukit angelägenheten av att lämpliga
lokaler, genom statens försorg tillförsäkrades beskickningen i Bern, som
genom Sveriges medlemskap i Nationernas förbund fått vidgad betydelse. Och
av utredningen i detta ärende framgår, att betydande svårigheter därstädes
göra sig gällande att genom förhyrning anskaffa lämpliga beskickningslägenheter,
samt att såväl den nuvarande beskickningschefen som hans närmaste
företrädare å sändebudsbefattningen starkt framhållit önskvärdheten av, att
beskickningens lokalfråga bragtes till en definitiv lösning genom inköp av
en för ändamålet lämpad fastighet.

Den fastighet, som nu föreslagits till inköp, synes i fråga örn såväl belägenhet
som storlek och beskaffenhet vara väl ägnad att tillgodose de anspråk, som
rimligen böra ställas på ett svenskt beskickningslius i Bern. Det belopp av

230,000 francs, vartill beskickningschefen därstädes lyckats nedbringa priset
å fastigheten, torde även få anses förmånligt. Det överstiger med endast 5,000
francs fastighetens taxeringsvärde, och understiger med 10,000 francs försäljningspriset
för den avsevärt mindre fastighet, som inledningsvis omnämnts
av chefen för byggnadsstyrelsen i hans ovan återgivna utlåtande och vars
taxeringsvärde uppgår till 175,000 francs.

Av införskaffade ytterligare upplysningar örn läget å fastighetsmarknaden
i Bern framgår vidare, att enligt vad erfarenheten utvisat, vid den fortlöpande
revision av fastighetstaxeringsvärdena, som sker därstädes, dessa värden regelmässigt
höjas, samt att värdestegringen är särskilt stark inom det distrikt,
där den ifrågavarande fastigheten är belägen. Av nämnda upplysningar, som
lämnats från mycket sakkunniga håll, har därjämte bestyrkts, att tillgången
på för beskickningsändamål lämpliga hus i Bern är särdeles begränsad.

Som jag tidigare anmärkt står möjligheten till förvärv av den ifrågavarande
fastigheten öppen endast intill den 1 nästkommande mars. Det har varit blott
med svårighet, som sändebudet i Bern kunnat av fastighetens ägare utverka en
så lång tidsfrist för den staten tillförsäkrade förköpsrätten till fastigheten som
den nyss angivna. Och de undersökningar örn möjligheterna att åvägabringa
en förlängning av denna tidsfrist, som av sändebudet enligt honom lämnat uppdrag
ytterligare företagits, hava givit vid handen, att vederbörande fastighetsägare
— ett stärbhus — bestämt vägrar att medgiva någon dylik förlängning.
Därest tidsfristen skulle utlöpa utan att förköpsrätten utnyttjats, kan
det således tagas för givet, att fastigheten ej längre skulle stå att förvärva för
svenska statens räkning utan inom kort bleve försåld till annan spekulant.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till de svårigheter, som uppenbarligen
skulle möta att på annat sätt finna en tillfredsställande lösning av
beskickningens lokalfråga, finner jag alla skäl tala för att den möjlighet till
åstadkommande av en definitiv lösning av denna fråga, som tillförsäkrats
staten genom den med vederbörande fastighetsägare avtalade förköpsrätten,
nu icke försittes.

Såsom förut angivits, utgör det överenskomna inköpspriset för fastigheten
i fråga 230,000 francs, vartill komma lagfartskostnader o. d. till ett beräknat
belopp av 4,000 francs. Därjämte har ett belopp av 23,000 francs beräknats
för uppsnyggnings- och reparationsarbeten, nyanskaffningar m. m. Med detta
belopp, vilket icke synes mig giva anledning till någon erinran, skulle fastigheten
försättas i fullt tillfredsställande skick såväl till det yttre som i det
inre. De sammanlagda kostnader, som skulle uppkomma vid förvärv av denna
fastighet, skulle alltså uppgå till ett belopp av 257,000 francs, motsvarande
omkring 185,000 kronor.

Därest det ifrågasatta inköpet komme till stånd, skulle fri bostad komma

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

39

att beredas sändebudet i Bern och en mot denna förmån svarande sänkning
av denne befattningshavares löneförmåner böra vidtagas. I enlighet härmed
har jag vid föredragningen av frågan örn medelsbehovet för avlöning och ortstillägg
åt ordinarie befattningshavare vid beskickningar och konsulat föreslagit,
att det med sändebudsbefattningen i Bern förenade ortstillägg, under
förutsättning att inköp av beskickningshus därstädes kommer till stånd,, måtte
nedsättas från 13,800 kronor till 7,800 kronor för år. Såsom jag därvid även
framhållit, torde under samma förutsättning bidrag till beskickningsfastighetens
uppvärmning och belysning böra utgå till sändebudet i Bern med ett
belopp av 1,500 kronor för år, för vilket ändamål någon ökning i vederbörande
anslag dock ej behöver ifrågasättas.»

Utskottet, som fäst sig vid att Kungl. Majit i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag begärt ett något högre belopp för inköp och iordningställande
av omförmälda fastighet än som ifrågasatts av sändebudet i Bern, vill, då utskottet
nu tillstyrker detta högre belopp, med hänsyn till de erfarenheter utskottet
haft från tidigare fastighetsförvärv av liknande slag, uttala, att utskottet
förutsätter, att det begärda anslaget under alla förhållanden skall bliva
tillräckligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp av beskickning shus i Bern m. m.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 185,000
kronor.

24 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag ifråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst tillhörande utrikesförvaltningen (punkt 23)
kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom
för riksdagen

anmäla.

E. Övriga ordinarie anslag.

25 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 7 februari 1930.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstillägg
åt

{vävare i
statens
tjänst.

[23.]

Övriga

ordinarie

anslag.

[25.]

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widett,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Bosén, N. J. H. Svensson i
Kompersmåla, K. V. Bydén, E. A. Lundell, K. E. Andersson i Eliantorp och I. lii.
E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Bistock, A. Wiklund i Brattfors,

C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Ä:son Törnkvist
i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro,
S. Persson i Fritorp, O. Strindlund och K. S. V. Ward.

Reservationer:

vid punkt 2 (beskickningar och konsulat) av herr Rosén, som ansett, att ortstillägget
för sändebudet i Bern borde bestämmas till 5,800 kronor samt förty
staten för ortstillägg upptages till 732,000 kronor och ordinarie förslagsanslaget
beskickningar och konsulat till 1,659,000 kronor.

vid punkt 17 (motioner rörande anslag till fredsrörelsen)

a) av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Andersson i Eliantorp,
Wiklund, Nilsson i Bonarp, Holmgren, Persson i Fritorp och Strindlund,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I anslutning till vad av departementschefen anförts i statsrådsprotokollet
sid. 48 och 49, finner sig utskottet icke kunna förorda, att anslag till upplysningsverksamhet
för freden beviljas i större utsträckning än som av Kungl.
Majit äskats. Utskottet anser sig följaktligen böra avstyrka ovannämnda motioner.

Utskottet hemställer,

att herr Nilssons i Malmö och fru Nordgrens m. fl. motioner
I: 72 och II: 209, herrar Bergmans och Anderssons motion
1:40 samt herr Lindhagens motion 1:214, den sistnämnda i
vad densamma icke behandlats under föregående punkt, icke
må av riksdagen bifallas.»

b) av herr Bergqvist

vid punkt 18 (svenska föreningen för nationernas förbund)

Samma reservanter, som äro antecknade vid punkt 17 under a), hava ansett,
att utskottet bort i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Svenska föreningen för Nationernas
förbund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

3,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

41

vid punkt 19 (studentföreningar för nationernas förbund)

Samma reservanter, som äro antecknade vid punkt 17 under a), hava ansett,
att utskottet bort, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till bidrag åt vid universitet och högskolor
bildade studentföreningar för Nationernas förbund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

6 sami.

S haft. (Nr S.)

4

Statsutskottets utlåtande Nr 3,

1

Verkliga utgifter.

lil. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

40,000

2

Departementet, förslagsanslag

511,300

Säger för departementet

551,300

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningar och konsulat, förslaqsanslag .............

1,661,000

2

Arvoden och ortstillägg åt personal å extra stat i ut-

rikesrepresentalionen, förslagsanslag...........................

283,000!

3

Extra ortstillägg åt personal å ordinarie och å extra

stat i utrikesrepresentationen ...................................

350,000!

4

Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat ............

390,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ................................

20,000

!

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler............

103,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag ........

120,000

8

Personlig gottgörelse för mistade konsulatavgifter .......

5,000

9

Attachéer, reservationsanslag ...............................

56,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer ....

44,000

11

Handelsattachéer, reservationsanslag .............................

40,000

12

Förstärkning av reservationsanslaget till handelsattachéer

60,000

13

Avlönande av en socialaltaehé, reservationsanslag

15,000

14

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och

konsulat ..........................................................

95,000

Säger för Sveriges representation i utlandet

2,485,000

757,000

C. Internationella byråer m. m.

1

Sveriges andel i kostnaderna under år 1930 för Natio-

nernas förbund, förslagsanslag ...................................

352,700

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-

hunds delegeradeförsamling ................................

35,000

3

Sveriges deltagande i internationella konferenser ........

30,000

Biholm Bil riksdagens protokoll 1930. 0 sami. 3 haft. (Nr 3.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor J Kronor

4

Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag,

förslagsanslag ...............................................................

4,000

5

Riksdagens interparlamentariska grupp .......................

* 22,000

6

Internationella fredsbyrån i Genéve

1,000

7

Upplysningsarbete för freden ........................................

32,000

Säger för internationella byråer m. m.

476,700

•

D. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

100,000

2

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................................

100,000

3

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag..............

60,000

4

Skrivmaterialier, expenser m. m., reservationsanslag

275,000

5

Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............

135,000

6

Uppvärmning, belysning m. m., förslagsanslag ............

50,000

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

30,000

8

Gottgöreise av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag ............................

100,000

9

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

125,000

10

Hemliga utgifter...............................................................

75,000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,

reservationsanslag ........................................................

10,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

30,000

13

Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva

m. m., förslagsanslag...................................................

4 5,000

14

Inköp av beskickningshus i Bern m. m.....................

185,000

15

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

** 270,000

Säger för diverse

965,000

625,000

Summa

4,001,300

1,858,700

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

800670. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri* Ak tiebolag, 1930.