Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna
under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen
till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) Departemenangående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har tets avrfelniy

r ... av Kungl.

Kungl. Majit i avseende a andra huvudtiteln, innefattande anslagen till Magita kanan.
justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen [1*]
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda
dag) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på
följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................ —

1 ledamot för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

2 kansliråd ...................................................................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare ......................................................................... B 26

2 andre kanslisekreterare ......................................................................... B 21

1 registrator .................................................................................................... B 15

1 förste expeditionsvakt ............................................................................... B 7

1 kanslibiträde .............................................................................................. B 7

2 expeditionsvakter ....................................................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................................................... B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 haft. (Nr 2.J 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Befattningshavare å övergångsstat.

Befattning Lönegrad

1 förste kanslisekreterare ............................................................................ B 26

1 registrator .................................................................................................... B 22

dels godkänna följande stater för justitiedepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 117,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 18,600

Summa kronor 136,200

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

dels ock sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
från dess nuvarande belopp, 155,100 kronor, med 1,600 kronor till 153,500
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—14 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande stater för justitiedepartementet hava följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 119,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................... » 18,200

Summa kronor 137,800.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag.................................................... kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 155,100

Antalet ordinarie befattningar i departementet är bestämt på följande sätt

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Kansliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
.......................................................................................... —

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 3

Befattning Lönegrad

2 kansliråd ............................................................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare ....................................................................... B 26

2 andre kanslisekreterare .................................................................... B 21

1 registrator.......................................................................................... B 15

Lagavdelningen:

1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7

1 kanslibiträde ...................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter........................................................ B 5

3 kontorsbiträden.................................................................................. B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt.......................................................................... B 7

1 expeditionsvakt................................................................................... B 5

Befattningshavare å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare ................................................................ B 26

1 registrator...................................................................................... B 22

Såsom av staten framgår, är departementet för närvarande uppdelat på
två avdelningar, kansliavdelningen och lagavdelningen.

Kansliavdelningen står under ledning av statssekreteraren-expeditionschefen.
Utom så vitt lagärenden beträffar, fullgör denne de åligganden och
utövar de befogenheter, som enligt instruktionen för befattningshavarna
i statsdepartement uppdragits åt statssekreterare och expeditionschef.
I vad lagärenden angår, tillkomma nämnda åligganden och befogenheter
chefen för lagavdelningen.

Kansliavdelningen är uppdelad på två byråer, benämnda första och
andra byrån, med ett kansliråd som chef för varje byrå. Å den första
byrån handläggas, bland annat, ärenden angående städernas jurisdiktion,
fångvården, fideikommiss m. m. och å den andra byrån ärenden angående
rikets domstolar med undantag av stadsdomstolarna, medborgarrätt, utlänningars
fastighetsförvärv m. m.

Till tjänstgöring å första byrån äro indelade en förste kanslisekreterare,
som självständigt föredrager ärenden angående antagande av släktnamn
och tillstånd till äktenskap och adoptioner, samt en andre kanslisekreterare
och en halvtidsamanuens. Å andra byrån tjänstgöra en andre kanslisekreterare
och en halvtidsamanuens.

Å lagavdelningen tjänstgöra en ordinarie och två extra ledamöter, de
senare avlönade från särskilt för ändamålet beviljat extra anslag, även -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

som en heltidsamanuens, vilken biträder en av de extra ledamöterna med
Svensk författningssamlings utgivande.

En av de viktigaste ändringarna i departementets organisation, som
vidtogos genom 1917 års departementalreform, var förenämnda uppdelning
å två skilda avdelningar med var sin chef. Lämpligheten av denna
tudelning och behovet av två jämställda chefer har under senare år vid
flera tillfällen varit föremål för övervägande. Då under föregående års
höst statssekreterar-expeditionschefsbefattningen blev ledig, ansågs frågan
örn departementets uppdelning å avdelningar jämte därmed sammanhängande
organisationsspörsmål böra upptagas till allsidig utredning.
Med föranledande härav bemyndigade Kungl. Majit chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en person att såsom sakkunnig inom departe
mentet verkställa utredningen, varjämte Kungl. Maj :t förklarade, att med
återbesättande av statssekreterar-expeditionschefsbefattningen skulle tillsvidare
anstå samt att under tiden förordnande skulle meddelas angående
uppehållande av allenast en expeditionschefstjänst. Vidare erhöll departementschefen
bemyndigande att under samma tid meddela förordnande om
bestridande av övriga med statssekreterar-expeditionschefsbefattningen
förenade göromål.

Sedan f. d. justitierådet Birger Ekeberg tillkallats att verkställa förutnämnda
utredning och denna utredning avslutats, har ärendet nu underställts
riksdagens prövning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle å justitiedepartementets stat uppföras
— i stället för en statssekreterare expeditionschef och en chef för
lagavdelningen — en statssekreterare och en expeditionschef.

Med den sålunda föreslagna förändringen beträffande de båda chefsposterna
skulle följa, att uppdelningen av departementet i en kansli- och
en lagavdelning skulle upphöra. Detta förhållande skulle föranleda, att
ledamoten å lagavdelningen skulle erhålla en annan tjänstetitel och har i
detta hänseende föreslagits titeln »ledamot för lagärenden».

Efter en omorganisation av departementet på nu angivet sätt kan anslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän sänkas med 2,000 kronor.

Av skäl, departementschefen anfört å sid. 14 i statsrådsprotokollet, har
anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts
med 400 kronor, utgörande ersättning åt en extra expeditions vakt för uppehållande
av portvaktssysslan i kanslihuset.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande" förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt
motion, nr 300, vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj-.ts
förslag i fråga örn ändrad organisation av justitiedepartementet, måtte bestämma
antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på sätt, som
är gällande enligt statsregleringen för budgetåret 1929/1930.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

5

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Vad departementschefen framhållit till stöd för den föreslagna förändringen
i avseende å de håda chefsposterna i departementet samt om upphörande
av den nuvarande uppdelningen av departementet å kansli- och lagavdelningarna,
har synts utskottet utgöra vägande motiv för en sådan förändrings
genomförande. Vad motionsvis i frågan anförts, har utskottet icke funnit
utgöra tillräckliga skäl för att ställa frågan på framtiden.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Majit
under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å herr Forssells ovanberörda
motion, II: 300,

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartement
på följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings reglementet

................................................. —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings reglementet

........................................... —

1 ledamot för lagärenden, arvode enligt 5 § i av -

löningsreglementet ........................................... —

2 kansliråd ..................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare.................................... B 26

2 andre kanslisekreterare.................................. B 21

1 registrator ........................................................ B 15

1 förste expeditionsvakt......................................... B 7

1 kanslibiträde..................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................ B 5

3 kontorsbiträden .................................................. B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt........................................ B 7

1 expeditionsvakt .............................................. B 5

Befattningshavare å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare...................................... B 26

1 registrator .......................................................... B 22

h) godkänna följande stater för justitiedepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Utskottets

yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag

kronor 117,600
'' 18,600

Summa kronor 136,200

Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............

............. kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

samt

c) sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp,
155,100 kronor, med 1,600 kronor till 153,500 kronor.

Extra leda- 2:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt 2)
lagärenden oc^ under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 16) i ämnet innehåller,
[2.] hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av två extra ledamöter
för lagärenden i justitiedepartementet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag å 24,000 kronor.

Handsekre- 3:0) I
terare åt stats- stäU
ministern.

[3.]

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 3) får utskottet hörnätt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en handsekreterare
åt statsministern för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag å 4,000 kronor.

Lagberedningen.

[4.]

Lagberedningen m. m.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4)
dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 74,000 kronor,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till
lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag
å 8,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 7

Till lagberedningen har å extra stat för varje år fran och med 1903
anvisats särskilt reservationsanslag. För budgetåret 1929/1930 har anslagsbeloppet
bestämts till 74,000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag
för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens
personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestritts från
förenämnda reservationsanslag och därförut från andra huvudtitelns allmänna
anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Nämnda förslagsanslag, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och
1925/1926 uppgick till 6,500 kronor, har från och med budgetåret 1926/1927
utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor.

Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1930/1931
hava, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens
personal, uppskattats till 78,800 kronor. Med hänsyn till beräknad besparing
å reservationsanslaget den 1 juli 1930 bar anslaget emellertid ansetts
kunna begränsas till nu utgående belopp, 74,000 kronor. Förslagsanslaget
till dyrtidstilläggsersättning har, såsom av det förestående framgår, likaledes
upptagits med samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit skäl till
erinran. Att frågan örn dyrtidstillägg för nästkommande budgetår icke
ännu varit föremål för riksdagens prövning, har utskottet, med hänsyn särskilt
till nu ifrågavarande anslags natur och ringa storlek, ansett icke böra föranleda
till uppskov med beviljande av detsamma. Utskottet förutsätter
givetvis, att samma grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tilllämpas
å lagberedningens personal som å statens befattningshavare i övrigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
å 74,000 kronor; samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till lagberedningens personal för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000 kronor,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till
utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag
å 3,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Dalautredningen
.

[5.]

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 18 och 19
i statsrådsprotokollet.

Till Dalautredningen har å extra stat från och med budgetåret 1923/1924
årligen anvisats ett särskilt reservationsanslag. För det första året uppgick
anslaget till 54,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och
1925/1926 till 62,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 till 65,000 kronor,
för budgetåret 1927/1928 till 45,000 kronor och för budgetåret 1928/1929
till 35,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet 17,000
kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag
för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens
personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestreds från
förenamnda reservationsanslag. Sagda förslagsanslag uppgick för vart och
ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 4,000 kronor samt för vart
och ett av budgetåren 1926/1927—1928/1929 till 5,000 kronor. För det nu
löpande budgetåret är anslagsbeloppet bestämt till 4,000 kronor.

Utgifterna för budgetåret 1930/1931 hava, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande
ersättningen till utredningens personal, ansetts böra beräknas till
40,500 kronor. Att ytterligare minska utgifterna har på grund av önskemålet
om framläggande av lagförslag i ämnet till 1932 års riksdag icke
synts vara möjligt. Med hänsyn till beräknad besparing å reservationsanslaget
den 1 juli 1930, 15,500 kronor, har anslagsbehovet emellertid ansetts
kunna begränsas till 25,000 kronor. Härjämte har, liksom i nu gällande
riksstat, till dyrtidstillägg motsvarande ersättning åt utredningens personal
upptagits ett särskilt anslag, vilket ansetts kunna bestämmas till 3,000
kronor.

Med tillfredsställelse har utskottet inhämtat, att Dalautredningen ansett
sig kunna med ingången av detta år ägna ett samlat arbete åt den slutliga
lagstiftningen i det ämne, varom fråga är.

Vad angår de för nästkommande budgetår äskade anslagen för fortsatt
uppehållande av Dalautredningens verksamhet och för beredande av dyrtidstillägg
motsvarande ersättning till utredningens personal, hava Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande
dyrtidstillägg åt lagberedningens personal, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av Dalautredningens
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag å 25,000 kronor; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till utredningens personal för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag å 3,000 kronor.

Domstolarna.

6:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 6) och under hänvisning Extra expeditill
vad statsrådsprotokollet (sid. 19 och 20) i ämnet innehåller, hemställer ^s^tafdom^
Utskottet, stolen.

[6.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsrum
vid högsta domstolen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 7) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
20 och 21) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre
justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden
och en extra expeditionsvakt för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag å 56,908 kronor.

Tillfällig
förstärkning
av arbetskrafterna

i nedre
justia srevisionen.

[7.]

8:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 8) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra ledamot
i Svea hovrätt för hudgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag å 8,580 kronor.

Extra ledamot
i Svea
hovrätt.

[8.]

9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att osta hovrätt,

dels ur övergångsstaten för Göta hovrätt utesluta från och med den 1 juli [9*]

1930 två notariebefattningar i lönegraden B 22 samt från och med den 1
januari 1931 en arkivariebefattning i samma lönegrad;

dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt att tillämpas
från och med den 1 juli 19301

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till 4 divisionsordförande samt å 500

kronor till 4 vice ordförande å division ............................ » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 42,460

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 6,140;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess
nuvarande belopp, 418,000 kronor, med 15,000 kronor till 403,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24—29 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stater för Göta hovrätt äro av följande lydelse:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................... » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt

å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ...... » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 40,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................. » 2,000

Summa kronor 394,400.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 23,600.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle sålunda anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare ökas med 2,460 kronor,
under det att övergångsstaten skulle minskas med 17,460 kronor. Med
skillnaden mellan dessa belopp, 15,000 kronor, har anslaget alltså ansetts
kunna nedsättas.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) ur övergångsstaten för Göta hovrätt utesluta från
och med den 1 juli 1930 två notariebefattningar i lönegraden
B 22 samt från och med den 1 januari 1931 en
arkivariebefattning i samma lönegrad;

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

b) godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....
Arvoden å 1,500 kronor till 4 divisionsordförande
samt å 500 kronor till 4
vice ordförande å division
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.................................

Renskrivningskostnad, förslagsanslag

kronor 342,700
» 1,700

8,000

42,460

2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag kronor 6,140;

samt

c) minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt
från dess nuvarande belopp, 418,000 kronor med

15,000 kronor till 403,000 kronor.

10:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hän- Tillfällig förvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 30—33) i ämnet innehåller, får av arbets.
utskottet hemställa, . krafter”a

i vissa hov att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande rätter.
budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna
i vissa hovrätter för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag å 67,000 kronor.

Illo) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 11)
hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt
från dess nuvarande belopp, 379,187 kronor, med 5,600
kronor till 373,587 kronor.

Justitiestat
undtr Svea
hovrätt.

[ii.]

12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till partiell Partiell lönelöneförbättring
för häradshövdingarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett ^harldt
extra anslag å 126,800 kronor. hövdingarna.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet. [12.]

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
domsagornas
förvaltning.

[13.]

Vatten domstolarna.

[14.]

Civil personal
vid regementsoch
stationskrigsrättema.

[15.]

För ifrågavarande ändamål är i innevarande budgetårs riksstat uppfört
ett extra anslag å 130,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till ''partiell löneförbättring för häradshövdingarna
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag å 126,800 kronor.

13:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 35 och 36) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av vissa bidrag till
kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna
i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade
bestämmelser, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag å 550,000 kronor.

14:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande
av arvoden och ersättningar åt befattningshavare vid vattendomstolarna
m. m. (punkt 14) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av civil personal vid
regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret
1930/1931 anvisa e.tt extra anslag å 108,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

13

Rättegångsväsendet i allmänhet.

16:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 16) och Understöd åt
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 41 och 42) i ämnet inne- rättshjälps

håller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag å 50,000 kronor.

anstalter.

[16.]

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det i riks- övervakning
staten uppförda ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnaderna av törnda''91

för övervakning av villkorligt dömda från dess nuvarande belopp, 35,000
kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42 i statsrådsprotokollet.

Den äskade förhöjningen av anslaget är föranledd av att det för budgetåret
1928/1929 anvisade anslaget, 25,000 kronor, väsentligt överskridits eller
med omkring 15,300 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till bestridande av kostnaderna
för övervakning av villkorligt dömda från dess nuvarande
belopp, 35,000 kronor, med 5,000 kronor till

40,000 kronor.

[17.]

18:o) Beträffande Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget Medikolegal
till medikolegala besiktningar (punkt 18) kommer utskottet att framdeles besiktningar.
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för ^18-1
riksdagen

anmäla.

Fångvården m. m.

19io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels förklara, att beträffande de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie
befattningar den ändring skall från och med den 1 januari 1931 vidtagas,
att antalet vaktkonstaplar, lönegrad B 6, ökas från 396 till 402;

dels godkänna följande stater för fångvården att tillämpas från och med
budgetåret 1930/1931i

Anslag till
fångvården.

[19.]

14

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar tili ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... »

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige ........................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... >

155,700

5.000

1.000
20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag............................................................................ »

2,022,000

150.000

350.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... » 1,217,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag............................................ » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

dels ock öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till fångvården
från dess nuvarande belopp, 3,765,000 kronor, med 160,000 kronor
till 3,925,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43—69 i
statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till fångvården är i nu gällande riksstat upptaget
med 3,765,000 kronor samt disponeras enligt följande stater:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige .......................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ....

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ...........................................................................

kronor 148,700

» 5,000

» 1,000

» 16,000

» 2,013,000

» 150,000

» 280,000

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... kronor 1,147,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m. förslagsanslag............................................ » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,765,000.

Beträffande användningen av det under fångvårdsstyrelsen upptagna anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ävensom av
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten
m. m. har Kungl. Majit den 31 maj 1929 fastställt särskilda
stater att tillämpas under innevarande budgetår. Samtidigt har godkänts
ett av fångvårdsstyrelsen underställt förslag till omkostnadsstat för nämnda
tid. Omkostnadsstaten slutar å ett belopp av 1,640,780 kronor, varav 6,480
kronor beräknas inflyta såsom bidrag från vissa städer och kommuner,

162,000 kronor såsom hyresinkomst samt 325,000 kronor såsom inkomst å
arbetens bedrivande och återstoden 1,147,300 kronor utgör statens tillskott
att utgå av anslaget till övriga kostnader för fångvård.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1929 medgivit fångvårdsstyrelsen
dels att tillsvidare under budgetåret 1929/1930, i mån av
behov, vid fångvårdsstaten anställa, utöver vad genom förenämnda beslut
den 31 maj 1929 medgivits, vissa icke-ordinarie befattningshavare dels ock
utbetala särskilda arvoden till läkare vid vissa fångvårdsanstalter.

Kungl. Majits nu förevarande förslag innebär höjningar dels av vissa
anslag under avlöningsstaten, dels ock av omkostnadsstaten.

Vidkommande först anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
hos fångvårdsstyrelsen har Kungl. Majit föreslagit, att detta anslag måtte
höjas med 7,000 kronor, motsvarande avlöning till en notarie hos styrelsen.
Detta sammanhänger med följande förhållande.

Enligt den stat för fångvårdsstyrelsen, som fastställdes av 1921 års riksdag,
inrättades en notariebefattning å fångvårdsstyrelsens sociala avdelning.
Enär denne notarie i succession efter en tjänstledig byråchef uppehöll
annan befattning hos styrelsen samt notariebefattningen ansågs kunna
hållas obesatt, nedsatte 1923 års riksdag, efter framställning av Kungl.
Majit (se andra huvudtiteln, sid. 48 o. f.), förslagsanslaget till avlöningar
till ordinarie tjänstemän hos styrelsen med ett mot avlöningen å notariebefattningen
svarande belopp.

Sedan omförmälde byråchef återinträtt i tjänstgöring, har lönen å ifrågavarande
notariebefattning måst utgå från förslagsanslaget till ordinarie
tjenstemän hos styrelsen, vilket sålunda tagits i anspråk i större utsträck -

Anslag till
fångvårdsstyrelsen.

16

Statsutskottets utlåtande Nr A

Anslag till
fångvårdsstaten.

ning än vad som beräknats vid anslagets nedsättning. Sedan numera arbetet
å styrelsens sociala avdelning väsentligt ökats genom tillkomsten av ärenden
rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare samt internering
av återfallsförbrytare, har det ansetts uteslutet, att notariebefattningen
skulle kunna undvaras. Det har för den skull synts lämpligt, att vid beräkningen
av ifrågavarande avlöningsanslag hänsyn tages till lönen å notariebefattningen.

I 1923 års stat för fångvårdsstyrelsen var anslaget till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. uppfört med 22,000 kronor. Efter
Kungl. Maj:ts förslag (se andra huvudtiteln, sid. 49) nedsatte 1923 års
riksdag anslaget till 16,000 kronor, med vilket belopp anslaget sedermera
utgått. Enligt den för innevarande budgetår fastställda staten skola från
ifrågavarande anslag utgå dels arvoden till en biträdande läkare med 1,200
kronor och till en biträdande arkitekt med 6,000 kronor, dels ock ersättning
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. med 8,800 kronor. Sistnämnda
belopp användes, bland annat, till avlöningar åt de aspiranter å befattningar
inom fångvården, vilka för sin utbildning tjänstgöra inom styrelsen.

Ifrågavarande anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag
höjas från nuvarande beloppet, 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 20,000
kronor. Anslagsökningen avser att tillgodose behovet av kvalificerad personal,
som skall vikariera å befattningar i fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten
och i sinom tid vinna befordran inom verket. Härjämte är att
märka, att den utvidgning av arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna, som
för närvarande pågår, kräver ökade extra arbetskrafter å styrelsens arbetskontor,
särskilt skrivhjälp.

Vad härefter angår anslagen till fångvårdsstaten har departementschefen
till en början lämnat några meddelanden angående vissa förhållanden,
som äro av beskaffenhet att påverka en del av dessa anslag, nämligen
dels antalet i statens fångvårdsanstalter förvarade personer, dels ock vissa
föreskrifter i den nya sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321), som
träder i kraft den 1 januari 1931.

Ifrågavarande redogörelse återfinnes å sid. 47—51 i åberopade statsrådsprotokollet.

Efter nämnda meddelanden örn fångantalet och den nya sinnessjuklagens
verkningar har departementschefen övergått till frågan örn dessa faktorers
betydelse för personalbehovet. ,

Enligt den av 1929 års riksdag fastställda staten för fångvården skall
finnas, bland annat, följande antal ordinarie befattningshavare för bevakning
och arbetsdrift, nämligen

12 uppsyningsman,

6 yrkesmästare av l:a klass,

45 överkonstaplar,

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

26 yrkesmästare av 2:a klass,

396 vaktkonstapel*,

4 första vaktfrnar och
36 vaktfruar.

Den förut gällande staten upptog samma antal ordinarie befattningshavare
dock med den skillnaden, att antalet yrkesmästare av lia klass var 3, yrkesmästare
av 2:a klass 23 och vaktkonstaplar 402.

Det av 1929 års riksdag för innevarande budgetår beviljade anslaget å

280,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
vid fångvården var beräknat bland annat för högst följande icke-ordinarie
befattningshavare för bevakning eller arbetsdrift, nämligen
3 uppsyningsman eller yrkesmästare av l:a klass,

11 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a klass,

35 vaktkonstaplar,

2 första vaktfruar och
6 vaktfruar.

Detta antal icke-ordinarie befattningshavare var jämväl enligt Kungl.
Majits brev den 8 juni 1928 fastställt för budgetåret 1928/1929. På framställning
av fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 13 juli 1928 medgav emellertid
Kungl. Maj:t genom beslut den 31 augusti 1928, att utöver sistnämnda
antal icke-ordinarie befattningshavare finge från och med den 1 september
1928 tills vidare under nämnda budgetår i mån av behov anställas 1
uppsyningsman, 1 överkonstapel samt 8 vaktkonstaplar, samtliga med avlöning
från förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
vid fångvårdsstaten m. m. Det ökade behovet av icke-ordinarie
befattningshavare motiverades av fångvårdsstyrelsen med den större bevakningsstyrka,
som erfordrades vid fångvårdens sinnessjukavdelningar samt
vid de nya vård- och interneringsanstalterna i Norrköping och Ystad. I
sin skrivelse den 7 augusti 1928 angående anslagsäskanden till 1929 års
riksdag begärde fångvårdsstyrelsen emellertid ej anslag till avlöning åt sistnämnda
icke-ordinarie befattningshavare, och fann Kungl. Maj:t ej anledning
göra någon hemställan till riksdagen örn anvisande av medel därtill.

Sedan Kungl. Majit den 5 april 1929 i samband med anmälan av riksdagens
beslut rörande utgifterna för budgetåret 1929/1930 under andra
huvudtiteln ålagt fångvårdsstyrelsen att för fastställelse till Kungl. Majit
inkomma med förslag till stater för nämnda budgetår å bland annat anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten
m. m., hemställde fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 11 maj 1929, under
åberopande av dels behovet av ökad bevakning vid sinnessjukavdelningen å
centralfängelset å Långholmen samt vid vårdanstalten i Norrköping ävensom
vid interneringsanstalten i Ystad dels ock pågående utvidgning av arbetsdriften
vid fångvårdsanstalterna, att för innevarande budgetår finge anställas
högst följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 4 uppsyningsman
Bihang till riksdagens protokoll 19H0. 6 sami. 2 höft. (\r 2.) 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

eller yrkesmästare av lia klass, 14 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a
klass samt 53 vaktkonstaplar.

Genom beslut den 31 maj 1929 fann Kungl. Majit emellertid gott medgiva,
att endast det antal icke-ordinarie befattningshavare, för vilkas avlöning
medel vid anslagets fixerande beräknats, finge högst anställas. Kostnaden
härför upptogs förslagsvis till 158,000 kronor. Tillika förklarade Kungl.
Majit, att Kungl. Majit ville, efter av fångvårdsstyrelsen förebragt ingående
utredning rörande möjligheterna att genom indragning av fångvårdsanstalter
eller andra åtgärder minska personalbehovet, meddela beslut
beträffande frågan örn anvisande av medel till ytterligare icke-ordinarie
befattninghavare för bevakning och arbetsdrift.

Efter ytterligare utredning hemställde därefter fångvårdsstyrelsen i skrivelse
den 25 juni 1929 att Kungl. Majit måtte medgiva, att från förslagsanslaget
till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten m. m. finge
under budgetåret 1929/1930 utgå — utöver avlöningar till, de icke-ordinarie
befattningshavare, som medgivits genom beslutet den 31 maj 1929 —
avlöningar till högst följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 1
uppsyningsman eller yrkesmästare av lia klass, 3 överkonstaplar eller yrkesmästare
av 2:a klass samt 18 vaktkonstaplar. Kungl Majit beslöt den 27
juni 1929 att bifalla fångvårdsstyrelsens nyssnämnda framställning. Genom
detta beslut samt beslutet den 31 maj 1929 har medgivande lämnats att för
innevarande budgetår anställa bland annat högst följande icke-ordinarie
befattningshavare, nämligen 4 uppsyningsman eller yrkesmästare av lia
klass, 14 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a klass samt 53 vaktkonstaplar.

I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1929 angående anslagsäskanden
för budgetåret 1930/1931 har fångvårdsstyrelsen i fråga örn personal
för bevakning och arbetsdrift hemställt dels örn ökning av antalet
ordinarie vaktkonstapelsbefattningar från 396 till 402 dels ock örn medgivande,
att högst samma antal icke-ordinarie befattningshavare, som slutligen
fastställts för nu löpande budgetår, måtte få anställas jämväl för
budgetåret 1930/1931.

Departementschefen har förordat bifall till fångvårdsstyrelsens förslag örn
ökning av den ordinarie personalen på det sätt, att antalet ordinarie vaktkonstaplar
från och med den 1 januari 1931 ökas med 6 eller från 396
till 402, vilket för budgetåret 1930/1931 skulle påkalla en ökning av anslaget
till ordinarie befattningshavare vid fångvårdsanstalterna med 9,000
kronor.

Vad därefter angår den icke-ordinarie personalen, har departementschefen
uttalat, bland annat, att, frånsett frågan örn de straffriförklarades
överflyttande till sinnessjukhus, de förhållanden, som föranlett Kungl. Majit
att lämna fångvårdsstyrelsen bemyndigande att anställa ytterligare personal
för löpande budgetår, även under nästkommande budgetår i stort sett torde

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

komma att kvarstå oförändrade. Då den nyssberörda ökningen av antalet
ordinarie vaktkonstaplar betingats av nya förhållanden, kunde motsvarande
minskning i antalet icke-ordinarie befattningshavare ej ske. Därest emellertid
de straffriförklarade i större utsträckning skulle överflyttas till
sinnessjukhus, syntes dock självfallet den för dessa avsedda personalen
kunna indragas. Som tidpunkten för en dylik överflyttning ännu ej kunde
fixeras, syntes dock försiktigheten bjuda att för budgetåret 1930/1931 räkna
med det av fångvårdsstyrelsen föreslagna antalet. Anslaget till icke-ordinarie
befattningshavare vid fångvårdsstaten m. m. skulle vid bifall härtill höjas
med 52,000 kronor.

Departementschefen har härefter övergått att behandla frågan örn läkararvoden
vid vissa fångvårdsanstalter, vilka arvoden utgå från det under
fångvårdsstaten upptagna anslaget för avlöningar till icke-ordinarie (befattningshavare
m. m.

För närvarande verkställas rättspsykiatriska undersökningar dels å fångvårdens
sinnessjukavdelningar, dels å statens hospital. I och med sinnessjuklagens
ikraftträdande skola alla rättspsykiatriska undersökningar rörande
häktade verkställas å fångvårdens sinnessjukavdelningar, vilket förhållande
påkallar ökat anslag till läkarpersonalen.

Endast vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen Annes
nu anställd särskild sinnessjukläkare med i stat uppfört arvode å 3,000 kronor.
Med denna tjänst är förenad den å Karolinska mediko-kirurgiska institutets
stat uppförda befattningen såsom lärare i rättspsykiatri med ett arvode av 3,600
kronor för år. Vid kronohäktet i Västervik har läkarens arvode, nu 3,972
kronor för år, bestämts med hänsyn tagen till häktets karaktär av huvudsakligen
sinnessjukanstalt. Vid övriga fängelser med sinnessjukavdelningar
åligger däremot vederbörande, närmast för kroppssjukvården avsedda
fängelseläkare att jämväl omhänderhava vården av de å fängelset intagna
sinnessjuka fångar och Undersöknin gsfångar. Till läkare, som verkställer
rättspsykiatrisk undersökning, utgår dessutom ett arvode av 70 kronor för
varje undersökning. I senast fastställda omkostnadsstat hava kostnaderna
härför, däri inberäknat utgifter för utskrift av utlåtandena, förslagsvis beräknats
till 12,500 kronor.

Efter erinran härom har departementschefen redogjort för en av 1926
års sinnessjuksakkunniga i deras betänkande II (sid. 176 o. f.) verkställd utredning
örn, bland annat, den ökning av läkarpersonal vid fångvårdens
sinnessjukavdelningar, som den nya sinnessjuklagen betingar (sid. 59—61),
samt vidare återgivit fångvårdsstyrelsens i särskilda skrivelser framlagda
förslag i avseende å ersättning till sinnessjukläkarna jämte medicinalstyrelsens
däröver avgivna utlåtande (sid. 61—65). Sin egen ståndpunkt till
förevarande fråga har departementschefen angivit sålunda:

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

_ grund av sinnessjuklagens stadganden, att rättspsykiatrisk undersökning
av häktad skall verkställas av sjukvårdsläkaren vid den fångvården
tillhörande sinnessjukavdelning, som skall mottaga för sinnessjukdom misstänkta
från det häkte, där den tilltalade förvaras, har i kungörelse den
19 september 1929 (nr 338) örn ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen
den 17 december 1915 (nr 559) angående villkor för behörighet till vissa
civila läkarbefattningar föreskrivits, att i avseende å behörighet till läkarbefattning
vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning skall gälla vad
som finnes stadgat örn behörighet till överläkarbefattning vid statens sinnessjukhus
d. v. s. han skall förutom föreskriven tjänstgöring under vissa tider
vid lasarett eller vid medicinsk eller kirurgisk avdelning av sjukhus samt
vid något statens sinnessjukhus eller annat därmed jämförligt sinnessjukhus
hava förvärvat skicklighet och omfattande erfarenhet i behandlingen
av sinnessjuka samt hava ådagalagt förmåga att handhava förvaltningen
av sinnessjukhus.

Den stränga fordran, som sålunda uppställes för behörighet till läkarbefattning
vid fångvårdens sinnessjukavdelningar, medför, att ersättning till
läkare vid sådan sinnessjukavdelning måste höjas. Vid bedömande av denna
fråga gäller det först att taga ställning till spörsmålet, huruvida dessa läkares
gottgörelse skall utgå uteslutande i form av avlöning eller helt eller delvis i
form av ersättning för varje undersökning, samt örn, därest avlöningsprincipen
godtages, läkarbefattningarna skola bliva ordinarie eller icke. De sinnessjuksakkunniga
havm såsom förut nämnts utgått från att sinnessjukläkarna vid
centralfängelset å Långholmen och straffängelserna i Jönköping och Karlstad
skola bliva ordinarie samt motiverat detta med att man eljest knappast
skulle kunna räkna på att erhålla sökande med föreskrivna kvalifikationer.
För övriga läkarbefattningar hava de sakkunniga föreslagit arvoden
med förut av mig nämnda belopp.

_ Såväl fångvårdsstyrelsen som medicinalstyrelsen hava ansett, att åtminstone
tills vidare läkarbefattningarna skola avlönas med arvoden.

Såsom jag förut framhållit, har jag ansett den nuvarande anordningen i
fråga örn anstalterna för rättspsykiatriska undersökningar böra provisoriskt
bibehållas, intill dess erfarenhet vunnits örn sinnessjuklagens verkningar.
Med hänsyn härtill synes det lämpligt att tills vidare bestämma ifrågavarande
läkares avlöning i form av arvode jämte ersättning för varje undersökning.

Beträffande storleken av de arvoden, som skola utgå, har fångvårdsstyrelsen
föreslagit en ökning av arvodet till sinnessjukläkaren å Långholmen
med 1,500 kronor från nuvarande 3,000 kronor till 4,500 kronor, vartill
skulle komma dels honom tillkommande arvode såsom lärare i rättspsykiatri
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet, 3,600 kronor, dels ock ersättningar
för varje undersökning med 70 kronor, vilka undersökningar torde
kunna beräknas till minst 50 per år. Hans sammanlagda ersättning kan
således beräknas till 11,600 kronor. Denna inkomst torde få anses skälig
för en läkare med de kvalifikationer, som måste uppställas. Jag anser mig
därför böra tillstyrka fångvårdsstyrelsens av medicinalstyrelsen biträdda
förslag örn ökning av det nu från fångvården utgående anslaget till denne
läkare med 1,500 kronor till 4,500 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har vidare föreslagit ett arvode till en var av läkarna
vid sinnessjukavdelningarna i Malmö, å Härlanda, i Härnösand och i
Växjö med 600 kronor, vilket arvode på grund av Kungl. Maj:ts medgivande
den 27 juni 1929 redan utgår för innevarande budgetår. De sinnessjuksakkunniga
hava däremot föreslagit arvoden av 1,200 kronor till envar
av dessa läkare, under det att medicinalstyrelsen ansett, att arvodena borde

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

21

utgå med 1,000 kronor samt att ersättningen för rättspsykiatriska utlåtanden
för dessa läkare borde bestämmas till 100 kronor för varje utlåtande.
I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att arvodet å ifrågavarande läkartjänster
bör bestämmas till högst 1,000 kronor, vilket medför en årlig kostnadsökning
av högst 4,000 kronor. Däremot synes mig ersättningen för
varje undersökning böra tillsvidare bibehållas med samma belopp, som skall
utgå till övriga sinnessjukläkare.

Till läkaren vid kronohäktet i Västervik utgår för närvarande ett arvode
av 3,972 kronor, vilket de sinnessjuksakkunniga föreslagit skola höjas till 4,500
kronor under förutsättning, att ersättningen för varje undersökning indroges.
Då såsom jag tidigare anfört denna ersättning tillsvidare bör utgå, anser
jag i likhet med de båda myndigheterna det nu utgående arvodet böra
bibehållas.

Vad angår läkar befattningarna vid sinnessjukavdelningarna vid strafffängelserna
i Jönköping och Karlstad äro arvodena enligt förenämnda Kungl.
Maj:ts beslut den 27 juni 1929 bestämda till högst 900 kronor för varje.
Därest emellertid, såsom jag förut omnämnt, de straffriförklarade komma
att överföras till statens sinnessjukhus, torde dessa arvoden kunna minskas
eller eventuellt indragas. Innan ännu med säkerhet kan bestämmas, från
vilken tidpunkt dylik överföring kan äga rum, samt då det är sannolikt, att
fångvården även därefter tidvis måste omhändertaga straffriförklarade, synes
mig försiktigheten bjuda att för budgetåret 1930/1931 räkna med dessa arvoden.

Vidkommande slutligen fångvårdsstyrelsens äskande örn höjning av arvodet
till läkaren vid kronohäktet i Norrköping och den därmed förenade
vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare från högst 1,200 kronor
till högst 2,400 kronor samt till läkaren vid kronohäktet i Ystad och den
därmed förenade interneringsanstalten för manliga återfallsförbrytare från
högst 504 kronor till högst 900 kronor anser jag mig, med hänsyn till
vikten av att å dessa tjänster erhålla fullt kvalificerade läkare samt till
den arbetsbörda, som åvilar dem, böra biträda samma äskande. Till
belysande av det ökade arbetet vid dessa anstalter tillåter jag mig erinra
örn att den 1 december 1929 i anstalten i Norrköping förvarades 19 personer
och i anstalten i Ystad 9 personer, under det att motsvarande siffror vid
samma tidpunkt år 1928 var för vardera anstalten 2.

Bifalles mitt förslag örn arvoden för omförmälda läkarbefattningar, skulle
ökningen å läkararvodena uppgå till omkring 8,900 kronor.

I statsrådsprotokollet har vidare upptagits två av fångvårdsstyrelsen
i skrivelsen den 23 augusti 1929 Kungl. Majit underställda frågor nämligen
dels örn särskilt arvode till uppsyning smannen vid fångkolonien å
Singeshult, dels ock om ökning av utgående ersättning åt vikarier för ickeordinarie
befattningshavare vid fångvårdsstaten m. ira.

Såsom föreståndare för fångkolonien å Singeshult har alltsedan koloniens
tagande i bruk under år 1920 tjänstgjort numera ordinarie uppsyningsmannen
Carl Johan Emil Lindén, vilken åtnjuter lön enligt 10:e lö
negraden. Med hänsyn till de krävande och självständiga sysslor, som
åligga föreståndaren vid Singeshult, samt då Lindén, enligt vad fångvårdsstyrelsen
vitsordat, på ett synnerligen förtjänstfullt sätt fullgjort
sitt uppdrag, har ett personligt lönetillägg å 300 kronor utan rätt till

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

dyrtidstillägg, ansetts böra tillerkännas Lindén, att utgå av förslagsanslaget
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten
m. m.

Till ersättning åt vikarier för icke-ordinarie befattningshavare vid semester
och sjukledighet samt kostnader för läkarvård, begravningshjälp
m. m. åt sådana befattningshavare är i staten för budgetåret 1929/1930
uppfört ett belopp av förslagsvis 8,010 kronor. Då nämnda belopp icke
ansetts kunna på långt när förslå med det antal icke-ordinarie befattningshavare,
som beräknats för budgetåret 1930/1931, har berörda anslagspost
föreslagits höjd från 8,010 kronor med 8,800 kronor till 16,810 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslaget till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid fångvårdsstaten, skulle
detta anslag ökas från 280,000 kronor med 70,000 kronor till 350,000 kronor.

Beträffande fångvårdens omkostnadsstat har departementschefen erinrat,
att denna för budgetåret 1928/1929 uppgjorts med hänsyn till ett
fångantal av 1,800 samt för budgetåret 1929/1930 efter ett medeltal fångar
av 1,950. Departementschefen har ansett, att man vid anslagsberäkningen
för nästkommande budgetår bör utgå från ett medeltal av 2,050 fångar,
vilket skulle medföra en kostnadsförhöjning av cirka 50,000 kronor. Då
omkostnadsstaten för budgetåret 1928/1929 emellertid överskridits med ungefär
27,000 kronor, har det dock ansetts nödvändigt att utöver omförmälda

50.000 kronor uppräkna anslaget till omkostnadsstaten med ytterligare

20.000 kronor. Vid anförda förhållanden har anslaget till omkostnadsstat
för budgetåret 1930/1931 beräknats till 1,217,300 kronor.

Vad slutligen angår anslaget till övergångsstat har detsamma i enlighet
med fångvårdsstyrelsens hemställan för budgetåret 1930/1931 föreslagits
till upptagande med samma belopp som för nu löpande budgetår eller

4.000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majrts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt
motion, nr 23, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sinnessjukläkarbefattningen
vid centralfängelset å Långholmen uppföres å ordinarie
stat med placering i lönegrad B 29, samt att arvodet för den med
denna läkarbefattning förenade lärarbefattningen i rättspsykiatri vid Karolinska
institutet i samband härmed minskas från nuvarande 3,600 kronor
till 3,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Kungl. Majrts förslag, i vad desamma avse höjning av de i avlöningsstaten
för fångvårdsstyrelsen ingående anslagsposterna för avlöningar till
ordinarie tjänstemän och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

23

m. m., hava icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
alltså den äskade höjningen av dessa poster nied tillhopa 11,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är, vad fångvårdsstaten angår,
den begärda utökningen av antalet ordinarie vaktkonstaplar föranledd
av den fordran på fackutbildade befattningshavare, som anstalten för förminskat
tillräkneliga förbrytare i Norrköping samt de fångvårdsanstalter,
som omhänderhava undersökningsfångar och sinnessjuka eller sinnesoroliga
fångar, påkalla. Förslaget i denna del har utskottet, med hänsyn
till det föreliggande behovet av personal med sagda utbildning samt önskvärdheten
av en god rekrytering av personalen i fråga, ansett sig böra biträda.
Då utskottet jämväl funnit det för anställande av icke-ordinarie
personal äskade beloppet till fyllest motiverat, har utskottet även i detta
hänseende ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vad härefter angår frågan örn reglering av de till vissa läkare vid
fångvårdens sinnessjukavdelningar utgående ersättningarna, har utskottet
i likhet med departementschefen funnit den nuvarande anordningen ifråga
örn anstalterna för rättspsykiatriska undersökningar böra provisoriskt
bibehållas, intill dess erfarenhet vunnits örn sinnessjuklagens verkningar.
På grund härav har det ock synts utskottet lämpligt att tillsvidare
bestämma ifrågavarande läkares avlöning i form av arvode jämte
ersättning för varje undersökning. Även i fråga örn sinnessjukläkarbefattningen
vid centralfängelset å Långholmen har denna anordning synts
utskottet tillsvidare böra gälla, ehuru utskottet likvisst funnit vissa skäl
tala för, att denna befattning uppföres å ordinarie stat med lön enligt
9 § i löneplanen i det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.
För närvarande och i avvaktan på erfarenhet rörande den
blivande omfattningen av de med befattningen förenade åliggandena
torde sålunda enligt utskottets mening förändrade bestämmelser i fråga
örn avlöningsförmånerna å sagda befattning icke böra genomföras.

Vad arvodenas storlek beträffar, har utskottet icke kunnat undgå att
finna Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn arvodena till läkarna för sinnessjukavdelningarna
i Malmö, å Härlanda, i Härnösand och i Växjö innebära
en procentuellt stor förhöjning av nu utgående belopp. Utskottet har
emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Storleken
av de föreslagna läkararvodena vid övriga iangvårdsanstalter kar
icke givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot vad i övrigt under förevarande
punkt föreslagits, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Petréns ovanberörda
motion, I: 23,

a) förklara, att beträffande'' de för fångvårdsstaten
avsedda ordinarie befattningar den ändring skall från

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

och med den 1 januari 1931 vidtagas, att antalet vaktkonstaplar,
lönegrad B 6, ökas från 396 till 402;

b) godkänna följande stater för fångvården att tilllämpas
från och med budgetåret 1930/1931:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................ kronor 155,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.... » 5,000

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige
................................................ » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............................. » 20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................ » 2,022,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m.] m., förslagsanslag » 350,000

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag
............................................ » 1,217,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag....... » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

samt

c) öka det i riksstaten uppförda ordinarie" förslagsanslaget
till fångvården från dess nuvarande belopp,

3,765,000 kronor, med 160,000 kronor till 3,925,000.

Extra byrådirektör
å
fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[20.]

20:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
20) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70 och 71) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra byrådirektör
å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag å 10,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

21:o) På grund av Kungl. Majits förslag (punkt 21) och under hänvisning Understöd åt
till vad statsrådsprotokollet (sid. 71 och 72) i ämnet innehåller, hemställer tmfri^ivna
utskottet, Vy™

skydd.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande [21.]
budgetår ägt rum, till fångvårdsstyrelsens disposition
för understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
å 23,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till understöd
åt Svenska skyddsförbundet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
å 90,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 72—75 i åberopade statsrådsprotokollet.

Understöd åt
Svenska
sky dds för-]
bundet.

[22.]

Till Svenska skyddsförbundet, som enligt stadgar, antagna den 26 juni 1925,
utgör en sammanslutning av flertalet fångvårds- och skyddsföreningar i
riket och har till ändamål att verka för de anslutna organisationernas gemensamma
intressen samt åvägabringa och förmedla samarbete dem emellan,
har från och med budgetåret 1926/1927 årligen anvisats ett extra anslag å

75,000 kronor.

Efter förslag av fångvårdsstyrelsen har Kungl. Majit genom beslut den
20 juni 1929 ställt det för innevarande budgetår beviljade beloppet till förbundets
förfogande, varvid Kungl. Majit föreskrivit, att därav skulle tilldelas

föreningen Skyddsvärnet i Stockholm ....................................... kronor 35,000

» »i Göteborg.......................................... » 6,000

» » i Malmö................................................ » 6,000

» »i örebro................................................ » 4,000

» » i Falun ............................................... » 4,000

» »i Vänersborg........................................ » 1,000

» »i Umeå ................................................ » 500

» » i Gävle ................................................ » 500

Stockholms skyddsförening ........................................................... » 1,000

föreningen Uppsala samhjälp ....................................................... » 2,000

Malmöhus läns förening till stöd för värnlösa och fallna » 1,000

Blekinge läns förening till stöd för frigivna ............................ » 500

Stockholms kyrkliga socialråd........................................................ » 2,000

föreningen Självhjälp ................................................. »_1.000

Summa kronor 64,500.

Vidare har Kungl. Majit genom samma beslut bemyndigat styrelsen för
skyddsförbundet att av de anvisade medlen använda ett belopp av intill
7,500 kronor till understödjande av sådana till förbundet anslutna föreningar,
vilka på grund av omfattning och intensitet i bedriven verksamhet kunde

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Vissa nybyggnadsarbeten

vid centralfängelset
å
Långholmen.
Uthuggning
av cell fönster
vid centralfängelset
å
Långholmen.

[23 och 24.]

bliva i särskilt behov av sådant understöd. För förbundets egna utgifter
skulle få disponeras 3,000 kronor.

Åt fångvårdsstyrelsen bar tillika uppdragits att genom verkställande av
inspektioner rörande vederbörande organisationers verksamhet, infordrande
av uppgifter och på annat lämpligt sätt öva nödig kontroll över medlens
användning, varjämte bestämts, att ett av chefen för justitiedepartementet
förordnat ombud skulle äga deltaga i revisionen av förbundets räkenskaper
ävensom, där ombudet så funne nödigt, infordra och taga del av de till förbundet
anslutna föreningars räkenskaper samt att styrelsen för förbundet
skulle före den 1 april 1930 till fångvårdsstyrelsen avgiva berättelse, innefattande
jämväl redogörelse för och särskild redovisning över anslagets
användning samt för förbundets övriga inkomster och utgifter, rörande
förbundets verksamhet under år 1929.

Såsom motiv för den nu äskade förhöjningen av förevarande anslag har
anförts den utvidgning, som på senare tid ägt rum av förbundets verksamhet,
samt dennas sambällsnyttiga beskaffenhet.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att skyddsförbundets
verksamhet även hädanefter bör vinna ekonomiskt understöd från det allmännas
sida. Mot den nu föreslagna, relativt stora förhöjningen av
understödet har utskottet dock icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter
och detta särskilt med hänsyn till den enligt utskottets mening knapphändiga
motivering, som åberopats till stöd för förhöjningen ifråga. Utskottet
har för sin del ansett sig böra stanna vid att förorda anslagets
höjning med 5,000 kronor eller sålunda från 75,000 till 80,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
å 80,000 kronor.

23:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande
av kostnaderna för vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen
(punkt 23) samt för upphuggning av cellfönster vid sagda fängelse
(punkt 24) ävensom väckt motion i anledning av förstnämnda förslag
(1:76) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för anordnande
av en isoleringsavdelning vid vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare
i Norrköping i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen
framlagt förslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
å 140,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 78 — 82 i
statsrådsprotokollet.

Anordnande
av en särskild
isoleringsavdelning
vid
vårdanstalten
för förminskat
tillräkneliga
förbrytare i
Norrköping.

[25.]

Enligt lagen den 22 april 1927 (nr 107) örn förvaring av förminskat tillräkneliga
förbrytare, vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1928, äger domstol, efter
inhämtande av yttrande från interneringsnämnden, under angivna förutsättningar
förordna, att den, som dömes till ansvar för brott, skall, då han
prövas vid brottets begående hava varit och fortfarande vara av sinnesbeskaffenhet,
varom i 5 kap. 6 § strafflagen sägs, i stället för att undergå det
ådömda straffet intagas till förvaring i särskild vårdanstalt.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 203, anmälde riksdagen, att riksdagen i
anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln i statsverkspropositionen
gjorda framställning anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000
kronor för anordnande av vårdanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare
vid förutvarande centralfängelset i Norrköping. Genom brev den 3 juni
1927 ställde Kungl. Maj:t omförmälda anslag till fångvårdsstyrelsens förfogande
att användas för därmed avsett ändamål i huvudsaklig överensstämmelse
med de vid ärendets behandling i statsrådet den 4 januari 1927
(andra huvudtiteln punkt 21) av föredragande departementschefen tillstyrkta
grunder, varefter Kungl. Maj:t den 25 november 1927 förordnade, att män,
som jämlikt förenämnda lag dömas till förvaring, skola intagas å den vid
förenämnda centralfängelse anordnade vårdanstalten för förminskat tillräkneliga
förbrytare.

Centralfängelset i Norrköping består av dels en huvudbyggnad mot norr,
inrymmande expeditionslokaler, kyrksal, logement för 156 fångar placerade
i s. k. nattceller samt en bostadslägenhet, dels en länga i väster innefattande
en häktesbyggnad med 24 vanliga s. k. dagceller för förvaring av fångar
såväl dag som natt, domstolslokal med expeditionsrum, 9 enkelrum jämte
vaktrum samt en mindre bostadslägenhet, dels en länga i öster med kök,
sjukrum, skolsal samt badrum, dels ock slutligen i söder en arbetsbyggnad
med ångpannerum m. m.

Norrköpingsfängelset beräknades kunna rymma åtminstone 100 förvarade.
Till en början ansågs anstalten dock böra anordnas allenast för omkring ett
femtiotal. För att lämna plats för detta antal hava följande åtgärder vidtagits.
Den södra byggnaden har inretts till sovsalar för 30 förvarade,
dagrum, vaktrum, snyggningsrum och arbetssalar. Inom häktesavdelningen
i den västra längan hava upphuggits en del fönster, vilka försetts med tjockt
glas. I de i samma byggnad belägna 9 enkelrummen, vilka äro sinsemellan
skilda allenast av putsade träväggar, hava vidtagits smärre ändringar. De

28

Utskottets

yttrande.

Inköp av
vissa fastigheter
för
fångkolonien
vid Singeshult.

[26.]

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

två nedre våningarna i häktesavdelningen, inrymmande 16 celler, hava avsetts
för våldsamma eller oroliga individer och de 9 enkelrummen för mindre
svårskötta, vilka dock ej vore så fogliga, att de lämpligen böra förvaras i
de gemensamma sovsalarna i den omändrade arbetsflygeln, eller också på
grund av särskilda omständigheter böra få egna rum.

Enligt ett inom fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag skulle den nu till
inrättande ifrågasatta särskilda isoleringsavdelningen anordnas genom omoch
påbyggnad av den befintliga för närvarande oanvända östra flygelbyggnaden.
Denna byggnad, som nu består av två ovan källarvåningen belägna
våningar inredda såsom sjukrum, kök m. m., skulle påbyggas med
ytterligare en våning inrymmande 11 enkelrum. Redan befintliga utrymmen
inom byggnaden skulle omändras sålunda, att i våningen 1 tr. upp inreddes
11 enkelrum och i bottenvåningen 6 enkelrum samt ekonomilokaler,
varjämte i källarvåningen skulle anordnas 3 disciplinceller samt badrum.
Härigenom skulle vinnas, förutom nyssnämnda 3 celler, 28 säkra förvaringsrum,
vart och ett med en golvyta av eirka 9 kvadratmeter.

Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet funnit ådagalagt,
att de nuvarande anordningarna vid Norrköpingsanstalten icke äro tillfyllest
för upprätthållande av ordning och säkerhet inom anstalten samt att bärande
skäl tala för anordnandet av en isoleringsavdelning vid densamma. Utskottet,
som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag
och därvid icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förevarande
framställning, får alltså hemställa,

att riksdagen må för anordnande av en isoleringsavdelning
vid vårdanstalten för förminskat tillräkneliga
förbrytare i Norrköping i huvudsaklig överensstämmelse
med av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
å 140,000 kronor.

25:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för inköp av
fångkolonien vid Singeshult av de] Kronobergs läns landsting tillhöriga
delar av fastigheterna 1/6 mantal nr 1, 451/5000 mantal nr 1, 3/48 mantal
nr 1 samt 33/1536 och 17/384 mantal nr 1 i Singeshult, Vrå socken, som
med röd kantfärg utmärkts å en fångvårdsstyrelsens skrivelse av den 6
november 1929 bilagd kartkopia, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag å 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 82—86 i statsrådsprotokollet.

I § 6 i lagen den 24 mars 1916 (nr 90) angående verkställighet av straffarbete
och fängelsestraff föreskrives, att örn fånge, som hålles till straff i
gemensamhet, under längre tid sysselsatts med arbete huvudsakligen inom -

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

29

hus, skall lian, där så lämpligen kan ske, någon tid före frigivningen helt
eller delvis hållas till arbete utomhus, samt att fånge, som undergår straff
i gemensamhet, må kunna sysselsättas med arbete utom straffanstaltens slutna
område, såvida förbindelse mellan fången och obehöriga förhindras. Dessa
bestämmelser hava tillkommit för att möjliggöra fångars arbete i det fria,
särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhängande sysselsättningar.

I 1926 års statsverksproposition (se andra huvudtiteln, sid. 147 o. f.)
finnes intagen en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för beredande
av ökad möjlighet till sådant arbete för fångar.

Genom beslut den 3 maj 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t fångvårdsstyrelsen
att vid Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län försöksvis
anordna en arbetskoloni för straffångar, och anvisades för ändamålet ett
belopp av 12,500 kronor att bestridas från förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll. Förläggningen skulle äga rum med begagnande av vissa
lägenheter, som av Kronobergs läns allmänningsstyrelse och skogssällskapet
i Göteborg ställts till fångvårdens disposition, och förutsattes, att vid fångvårdens
avflyttning ägarna till lägenheterna skulle ersätta fångvården för
kostnaderna, i den mån dessa vore att anse såsom nödiga eller nyttiga.

För att oberoende av andra kunna utföra de anläggningar, som med hänsyn
till den ökade jordbruksdriften prövades behövliga till kompletterande av
redan förefintliga möjligheter för inlogerande av fångar och bevakning m. m.
vid Singeshult, föreslog fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 24 augusti 1918,
att anslag å 50,000 kronor till bestridande av kostnader för jordinköp samt
uppförande av en logementsbyggnad i Singeshult måtte äskas hos riksdagen.
Förslaget förelädes 1919 års lagtima riksdag (se andra huvudtitelns tilläggsstat,
sid. 17 o. f.); och blev å 1919 års tilläggsstat för berörda ändamål
anvisat ett anslag å nyssnämnda belopp. För dessa medel hava enligt
Kungl. Maj:ts medgivande den 7 augusti 1919 och den 20 februari 1920
inköpts hemmansdelarna 5/48 mantal och 1/16 mantal Singeshult, vilka,
förutom skogs- och myrmark, jämväl tillfört kolonien åtskillig åkerjord. I
planen för anläggningen ingick, att, när arbetet med nyodlingar å de inköpta
fastigheterna fortskridit så långt, att nya hemmansbruk å särskilda delar
av dessa kunde bildas, dylika områden eventuellt skulle frånsäljas, därvid
av fångvården nedlagda kostnader skulle komma att återvinnas.

Sedan fångvårdsstyrelsen hemställt om ökning av antalet bostadslägenheter
vid kolonien, medgav 1921 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, dels att
för sagda ändamål ett belopp av högst 60,000 kronor hnge, efter Kungl.
Maj:ts prövning, av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel förskotteras för
att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien inflytande
avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka kunde komma att från
de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock att,
till dess återbetalning skett, medlen i styrelsens huvudbok redovisades å
konto: »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult». De sålunda
anvisade medlen hava jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 18 juli 1921

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Motion orri
stipendier till
fängelseläkare
för bevistande
av rättspsykiatriska

kurser.

Utskottets

yttrande.

använts till uppförande av ytterligare ett logementslius för 15 fångar samtal
bostadshus för uppsyningsman.

Vidare har 1926 års riksdag på Kungl. Majits förslag medgivit, att för uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt
förslag av logementsbyggnad och ladugård m. m. å en kolonigård vid
fångkolonien vid Singeshult ett belopp av högst 42,000 kronor finge i samma
ordning som av 1921 års riksdag medgivits av fångvårdsstyrelsen förskotteras.

Ett förvärv av den mark, varom nu är fråga, skulle innebära, att den
kronan med äganderätt redan tillhöriga, för fångvårdsändamål disponerade
marken vid Singeshult komme att avrundas, så att under kronans äganderätt
komme all inom centrum av Singeshults by liggande inägomark.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Marits förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må för inköp för fångkolonien vid Singeshult
av de Kronobergs läns landsting tillhöriga
delar av fastigheterna 1/6 mantal nr 1, 451/5000 mantål
nr 1, 3/48 mantal nr 1 samt 33/1536 och 17/384
mantal nr 1 i Singeshult, Vrå socken, som med röd
kantfärg utmärkts å en fångvårdsstyrelsens skrivelse av
den 6 november 1929 bilagd kartkopia, för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000
kronor.

26:o) I en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion, nr 24,
har hemställts, att riksdagen till stipendier åt läkare vid fångvårdsanstalter
för genomgående av rättspsykiatrisk kurs måtte för nästa budgetår anvisa
ett extra anslag av 4,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Såsom i motionen erinrats, väckte herr Petrén vid 1926 års riksdag förslag
av enahanda innehåll som det nu framlagda.

Vid prövning av detta förslag anförde utskottet, att utskottet, som visserligen
till fullo insåge betydelsen av att de läkare, varom fråga vore, erhölle
en tillfredsställande rättspsykiatrisk utbildning, likväl ansåge sig icke böra
enbart på motionsvis framställt yrkande förorda, att anslag för berörda
ändamål uppfördes å riksstaten. I enlighet med utskottets hemställan blev
motionen ock av riksdagen avslagen.

Utskottet hävdar alltjämt den sålunda • uttalade uppfattningen och får
alltså, under framhållande av att Kungl. Majit icke torde underlåta att, för

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 31

den händelse skäl därtill föreligga, för riksdagen framlägga förslag i ämnet,
hemställa,

att herr Petréns motion, I: 24, icke må vinna riksdagens
bifall.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens
uppfostringsanstalt
å
Bona.

[27.]

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 130,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. förslagsanslag
.................................................................................... » 32,900

Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ........................ »_144,000

Summa förslagsanslag kronor 310,300;

dels ock öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till statens
uppfostringsanstalt å Bona från dess nuvarande belopp, 305,150 kronor, med
5,150 kronor till 310,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 86—91 i
åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till Statens uppfostringsanstalt å Bona är i
nu gällande riksstat uppfört med 305,150 kronor och disponeras enligt följande
stater:

27:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att
dels förklara, att beträffande de för statens uppfostringsanstalt å Bona
avsedda ordinarie befattningar den ändring skall från och med budgetåret
1930/1931 vidtagas, att antalet förmän, lönegrad B 6, uppföres med 22 och
eldare, lönegrad B 5, med 1;

dels godkänna följande stat för statens uppfostringsanstalt å Bona att
tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 123,150

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 35,000

Utskottets

yttrande.

32 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag............................ kronor 144,000

Summa förslagsanslag kronor 305,150.

I fråga örn användningen av anslaget till ieke-ordinarie befattningshavare
m. m. har Kungl. Majit den 24 maj 1929 fastställt särskild stat att tilllämpas
under budgetåret 1929 1930. Samtidigt har Kungl. Majit godkänt
ett av anstaltens styrelse underställt förslag till omkostnadsstat för samma
budgetår. Omkostnadsstaten, som är beräknad efter ett medeltal av 200
elever per dag, slutar å ett belopp av 199,000 kronor, varav 55,000 kronor
beräknas inflyta såsom överskott å verkstadsdriften vid anstalten samt å
dess jord- och skogsbruk m. m. samt återstoden 144,000 kronor utgör statens
tillskott.

Enligt den nu gällande staten finnas vid anstalten anställda följande ordinarie
befattningshavare, nämligen 7 tjänstemän i ledande ställning, 2 uppsyningsmän,
8 förste förmän, 1 maskinist, 20 förmän och 1 husmoder. I
den stat å förslagsanslaget till icke-ordinarie befattningshavare, som fastställts
av Kungl. Majit den 24 maj 1929, äro för budgetåret 1929/1930 upptagna
6 extra förmän, 6 nattvakter, 2 eldare och 1 kokerska.

Kungl. Majits förevarande förslag innebär, att å ordinarie stat skulle uppföras
ytterligare två förmän utöver nu fastställt antal samt en av de två
icke-ordinarie eldarbefattningarna. Vid bifall till förslaget skulle anslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas från 123,150 kronor med i
runt tal 7,250 kronor till 130,400 kronor. Genom överförande av den ena
av eldarbefattningarna till ordinarie stat kan emellertid anslaget till ickeordinarie
befattningshavare minskas med 2,100 kronor. Sammanlagda
kostnadsökningen skulle alltså bliva 5,150 kronor.

Utskottet, som funnit Kungl. Majits förevarande förslag örn uppförande
å ordinarie stat av ytterligare tre befattningar vid Bonaanstalten tillfyllest
motiverat och ej heller i övrigt haft något att erinra mot detsamma, får
alltså hemställa,

att riksdagen må

a) förklara, att beträffande de för statens uppfostringsanstalt
å Bona avsedda ordinarie befattningar den
ändring skall från och med budgetåret 1930/1931 vidtagas,
att antalet förmän, lönegrad B 6, uppföres med
22 och eldare, lönegrad B 5, med 1;

b) godkänna följande stat för statens uppfostringsanstalt
å Bona att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931i

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 130,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ............ » 32,900

Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag
...................................................... » 144,000

Summa förslagsanslag kronor 310,300;

samt

c) öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till statens uppfostringsantalt å Bona från
dess nuvarande belopp, 305,150 kronor, med 5,150 kronor
till 310,300 kronor.

28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till ombyggnad visso
av snickareverkstaden m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor. vid Bona.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—93 i statsrådsprotokollet. [28.]

Förutom ombyggnad av snickareverkstaden vid Bonaan stalten innebär
Kungl. Maj:ts förevarande förslag anordnande av mejeri- och målareverkstad
vid anstalten samt montering och komplettering av maskinerier m. m. för
mejeri och snickareverkstad.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för- utskottets
slag, får alltså hemställa, närande.

att riksdagen må till ombyggnad av snickareverkstaden
m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
å 20,000 kronor.

29:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till gäldande av hyra m. m. för uppfostringsanstalt
för minderåriga kvinnliga förbrytare
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å
45,200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19110 6 sami. 2 håff. (Nr 2.) 3

Hyram.m. för
uppfostringsanstalt
för
minderåriga
kvinnliga förbrytare.

[29.]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Bespisning
och beklädnad
m. m. åt
elever vid uppfostringsanstalt
för
minderåriga
kvinnliga förbrytare.

[30.]

30:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till gottgörande av bespisning och
beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt för
minderåriga kvinnliga förbrytare för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 40,000 kronor.

Svensk författningssamling m. m.

utgivande av 3l;o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 31) och under hänvisdiakt
arkiv.» Ding till vad statsrådsprotokollet (sid. 96 och 97) i ämnet innehåller hernvi.
] ställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande
av tidskriften »Nytt juridiskt arkiv» för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag å 8,000 kronor.

Begerings- 32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att till bestridande
ra“- av kostnaderna för utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret
[32.] 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 97 i statsrådsprotokollet.

Sedan många år tillbaka har i riksstaten varit uppfört ett extra förslagsanslag
till bestridande av kostnaderna för utgivande av regeringsrättens
årsbok. Under senare år till och med 1922 bar detsamma utgått med 12,000
kronor. I riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptogs anslaget med 19,000
kronor. Från och med budgetåret 1924/1925 har anslaget nedsatts till

16,000 kronor.

Med det för ett visst budgetår beviljade anslaget bestridas kostnaderna
för årsboken för det kalenderår, som gått till ända närmast före budgetårets
ingång. Från anslaget för innevarande budgetår utgår således kostnaden
för 1928 års årgång.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget med 4,000 kronor är föranledd
därav att genom den beslutade höjningen av regeringsrådens antal en väsentlig
stegring ägt rum av antalet avgjorda mål och ärenden hos regeringsrätten.

utskottets Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, får
närande. hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

35

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Diverse.

33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid.
98 och 99) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild
polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å 70,000
kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för beredande
av särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders upprättande för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 65,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 99 — 102 i
statsrådsprotokollet.

På Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1921 års riksdag att för beredande av
särskild ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Genom kungörelse den 3 juni 1921 (nr 295) örn särskild ersättning åt häradsskrivare
för röstlängders upprättande under år 1921 förordnades, att
för upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare m. m.
under år 1921 häradsskrivare ägde av statsmedel bekomma ersättning för
det ena exemplaret med 50 öre för varje helt eller påbörjat uppslag örn
minst 15 rader.

Vidare anvisade 1922 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag (se prop. nr
214/1922) åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande på tilläggsstat för
år 1922 ett förslagsanslag å 72,000 kronor, varefter genom kungörelse den
14 juli 1922 (nr 448) förordnades, att vad i kungörelse den 3 juni 1921 (nr
295) funnes stadgat skulle i fråga örn röstlängder, upprättade efter utgången
av år 1921, äga motsvarande tillämpning tills vidare, så länge anslag för
ändamålet fortfarande beviljades av riksdagen.

Från och med budgetåret 1923/1924 har för nu ifrågavarande ändamål
beviljats ett extra förslagsanslag å 80,000 kronor för år.

Såsom skäl för den nu föreslagna reduceringen av anslaget har departementschefen
anfört följande:

Polisbyrå för
övervakande
av utlänningar
i riket.

[33.]

Ersättning
till häradsskrivare
för
röstlängders
upprättande.

[34.]

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

»Beträffande de grunder, enligt vilka ersättningen skall utgå, har jag
funnit det böra tagas under övervägande, huruvida icke en nedsättning
av det för varje uppslag utgående beloppet bör äga rum. Nämnda
belopp fastställdes med hänsyn till ett annat penningvärde än det nuvarande.
Häradsskrivarnas utgifter för arbetet med röstlängderna lärer följaktligen
hava nedgått på grund av penningvärdets stegring. Sålunda
kunna jämlikt socialstyrelsens beräkningar, enligt vilka prisnivån i juli
1914 anges med siffran 100, levnadskostnaderna år 1921 (1 juli), då den hittills
utgående ersättningen till häradsskrivarna bestämdes, betecknas med
indextalet 236 men år 1929 (1 juli) med 169. En minskning med 10 öre för
varje uppslag synes mig med hänsyn härtill vara skälig. Ersättningen av
statsmedel för det ena exemplaret av röstlängden skulle sålunda utgå med
40 öre för varje belt eller påbörjat uppslag örn minst 15 rader. Hela kostnaden
för ersättning till häradsskrivarna skulle vid bifall härtill kunna
nedbringas till 65,000 kronor för år.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av särskild ersättning
till häradsskrivare för röstlängders upprättande för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å

65,000 kronor.

Jordregister 35:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 35) att till fortsättande
^bygden. av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden för budgetåret 1930/
[35.] 1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 102—104 i statsrådsprotokollet.

Utöver de anslag örn tillhopa 2,175,000 kronor, som tidigare beviljats
för inrättande av ^ordregister för rikets landsbygd, beviljade 1929 års
riksdag för fortsättande av detta arbete ett anslag av 20,000 kronor. Av
sålunda beviljade medel beräknades omkring 13,000 kronor återstå vid 1929
års utgång. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar lantmäteristyrelsen
beräknat kostnaderna för år 1930 för jordregisterarbetet å lantmäterikontoren
till 7,400 kronor, varjämte styrelsen meddelat, att kostnaderna för
detta arbete under första halvåret 1931 synts böra beräknas till 3,500
kronor. För bekostande av vissa arbeten, som i samband med jordregisterarbetet
i länen verkställas i kammarkollegiet, bar beräknats omkring 8,000
kronor för år eller för år 1930 och första halvåret 1931 omkring 12,000
kronor.

Till jordregisterarbete under tiden januari 1930—juni 1931 skulle sålunda
erfordras ett belopp av omkring 23,000 kronor. Då av tidigare för
sådant arbete beviljade medel återstår ett belopp av omkring 13,000 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

har alltså’ medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 ansetts icke kunna beräknas
till mindre belopp än 10,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså utskottets

yttrande.

hemställa,

att riksdagen må till fortsättande av arbetet å inrättande
av jordregister för landsbygden för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000
kronor.

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för bestridande av de på staten belöpande
kostnaderna för första uppläggande av fastighetsregister
i städer och vissa andra samhällen för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å

120,000 kronor.

Fastighetsregister
i
städer och
vissa andra
samhällen.

[36.]

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under åbe- internatioropande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i ämnet innehåller, nel\\emTfZ *
får utskottet hemställa, skydd av

litterära och

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget ar''

till Internationella byrån i Bern, nu 4,000 kronor, med [37.]

1,000 kronor till 3,000 kronor, att i riksstaten uppföras
under den förändrade benämningen »Internationella byrån
i Bern för skydd av litterära och artistiska arbeten.
»

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bestridande Uppgående av
av kostnaderna för uppgående av riksgränsen mot Norge för budgetåret mot Norge.
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 77,000 kronor, med rätt [38.]
för Kungl. Maj:t att förskottsvis av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar utanordna vad av detta belopp
må finnas erforderligt före den 1 juli 1930.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 107—110 i statsrådsprotokollet.

Efter framställning av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1929
års riksdag under andra huvudtiteln (se sid. 54 o. f.) anvisade riksdagen till
bestridande av kostnaderna för uppgående av riksgränsen mot Norge för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag å 70,000 kronor, med rätt

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

för Kungl. Majit att förskottsvis av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar utanordna vad av detta belopp
funnes erforderligt före den 1 juli 1929.

Gränsröjningen beräknades draga en tid av 2 år och kosta 103,000 kronor.
Enligt beslut av Kungl. Majit den 22 mars 1929 uppdrogs gränsuppgången åt
rikets allmänna kartverk i samarbete med Norges geografiske opmaaling, varjämte
chefen för rikets allmänna kartverk erhöll uppdrag att vara svensk
gränsöverkommissarie. I samband därmed meddelade Kungl. Majit bestämmelser
angående ersättning till de förrättningsmän, som skulle deltaga i
gränsuppgången, och förklarade Kungl. Majit tillika, att Kungl. Majit ville
årligen efter fältarbetets slut taga i övervägande, huruvida förrättningsmännen
med avseende å uppdragets mödosamma beskaffenhet eller eljest föreliggande
omständigheter skulle tillerkännas särskilda gratifikationer. Genom särskilt
beslut samma dag fastställde Kungl. Ma jit instruktion för den svenska gränsöverkommissarien.
I denna instruktion stadgades, bland annat, att med gränsuppgången
förenat fältarbete skulle med visst undantag utföras gemensamt av
vissa genom de båda rikenas kartverk organiserade svenska och norska gränskommissioner,
var och en ledd av en gränskommissarie, varjämte Kungl.
Majit förklarade, att de svenska gränskommissionernas antal och sammansättning
skulle bestämmas av Kungl. Majit med hänsyn till gränsuppgångens
avslutande under loppet av två år. Slutligen förklarade Kungl. Majit
nämnda dag chefen för rikets allmänna kartverk berättigad att förskottsvis
före den 1 juli 1929 utbekomma högst 40,000 kronor.

Efter förslag av chefen för rikets allmänna kartverk bestämde Kungl.
Majit därefter genom beslut den 5 april 1929, att de svenska gränskommissionernas
antal skulle under gränsuppgången år 1929 vara två, att den
ena gränskommissionen, som skulle benämnas den södra, skulle verkställa
röjning och eftersyn å gränssträckan från Idefjorden till riksröset nr 138,
samt att den andra gränskommissionen, som skulle benämnas den norra,
skulle verkställa röjning och eftersyn å gränssträckan från riksröset nr 138
till riksröset nr 191.

I skrivelse den 31 oktober 1929 har chefen för rikets allmänna kartverk
jämlikt föreskrift i förutnämnda instruktion meddelat, bland annat, att de
båda gränskommissionerna under sommaren 1929 uppgått gränsen å de
sträckor, som genom Kungl. Majits beslut den 5 april 1929 förelagts dem.
Till gränsuppgången för innevarande budgetår anslagna medel, 70,000
kronor, hade ock förbrukats, varjämte kartverket måst förskjuta ytterligare
förbrukade 4,450 kronor. Kostnaderna hade alltså överstigit de
approximativt beräknade, vilket huvudsakligen berodde av två omständigheter.
Arbetet hade nämligen visat sig besvärligare än beräknats såväl
beträffande antalet nya riksrös och utliggare som beträffande gränsgatomas
omläggning, varjämte arbetskraften ställt sig dyrare än vad de år 1926 från
landsfiskalerna inhämtade uppgifterna givit anledning beräkna. För fullföljande
och avslutande av gränsuppgången år 1930 erfordrades ett anslag

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

39

för budgetåret 1930/1931 av högst 77,000 kronor. Av detta belopp beräknades
åtgå till täckande av anslagsöverskridandet 1929/1930 4,450 kronor,
till bearbetning av fältarbetsresultatet m. m. 2,850 kronor, till fältarbetskostnader
1930 63,405 kronor saint till oförutsedda utgifter 6,295 kronor. Av
gamma skäl, sorn angivits i statsverkspropositionen för föregående år, behövdes
före den 1 juli 1930 ett belopp av 42,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t, på framställning av chefen för rikets allmänna
kartverk, genom beslut den 20 december 1929 tillerkänt förrättningsmännen
särskilda gratifikationer att utgå av andra huvudtitelns anslag till
extra utgifter.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
uppgående av riksgränsen mot Norge för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 77,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av
andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till reseoch
traktamentspenningar utanordna vad av detta
belopp må finnas erforderligt före den 1 juli 1930.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det i riksstaten under andra
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor,
med 500 kronor till 1,500 kronor.

40:o) 1 förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t
upptagit ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med
oförändrat belopp, 160,000 kronor.

Beträffande detta förslag har i två likalydande motioner, väckta, den ena,
nr 99, inom första kammaren av herr K. Schlyter m. fl. och den andra,
nr 205, av herr Lindqvist i Halmstad m. fl. hemställts, att riksdagen på
de närmare angivna villkor, som med stöd av föreliggande utredning i ämnet
finnas böra knytas vid anslagets beviljande, måtte för möjliggörande
av ersättnings utbetalande till nämndemän, för de med nämndemansuppdragets
utförande förenade resekostnader utöver vad för närvarande i dylikt
avseende är stadgat, höja det ordinarie förslagsanslaget under andra
huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar med 300,000 kronor till

460,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

ÅlderstiUäyg.

[39.]

Rese- och
traktamentspenningar.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Trycknings kostnader.

[40.]

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.

DyrtidstiUägg
åt befattningshavare
i sta -tens tjänst.

[41 och 42.]

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Såsom i statsrådsprotokollet och förenämnda motioner erinrats, har 1928
års riksdag i skrivelse den 24 februari 1928, nr 35, anhållit örn utredning,
huruvida och i vilken omfattning ersättning må tillerkännas nämndemän
för med nämndemansuppdragets utförande förenade resekostnader, utöver
vad för närvarande i dylikt avseende är stadgat, samt örn framläggande
för riksdagen av det förslag, som av denna utredning kunde föranledas.

Utredning i ämnet har numera verkställts inom justitiedepartementet.

Utskottet har tagit del av utredningen ifråga och har därvid konstaterat,
att skiljaktiga meningar gjort sig gällande i olika hänseenden samt att utredningen
i varje fall icke föreligger i det skick, att utskottet kan tillstyrka
motionärernas förslag. Emellertid förväntar utskottet, att ärendet
snarast underställes riksdagens prövning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Schlyters m. fl. och Lindqvists
i Halmstad m. fl. ovanberörda motioner, 1:99
och II: 205, upptaga ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar med oförändrat belopp, 160,000
kronor.

41:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 40)
hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten under andra
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader
från dess nuvarande belopp, 30,041 kronor,
med 50 kronor till 30,091 kronor; dock att i anslaget
må göras den jämkning, som kan erfordras för
jämnande av huvudtitelns slutsumma.

42:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande
av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
(punkt 41) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst (punkt 42) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

41

Övriga ordinarie anslag.

43:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras med
oförändrade belopp.

Stockholm den 4 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbebandling hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M.
Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i
Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, G. Persson
i Falla och F. TV. Sandwall.

Övriga

ordinarie

anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 höft. (Nr 2.)

4

42

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Reservati oner:

vid punkt 1 (departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli) av herrar
Rosén, Svensson i Kompersmåla, Järte och Sandwall, vilka ansett att utskottet
bort hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till herr Forssells ovanberörda motion
II: 300, avslå Kungl. Maj:ts framställning, i vad densamma
avser ändring i antal och tjänsteställning beträffande
befattningshavare å ordinarie stat i justitiedepartementet; b)

godkänna följande stater för justitiedepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 119,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .... » 18,600

Summa kronor 138,200

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................ kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 155,500

samt

c) höja det i riksstaten under andra huvudtiteln upp förda

ordinarie förslagsanslaget till departementets avavdelning
av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp, 155,100 kronor, med 400 kronor till 155,500

kronor.

vid punkt 19 (anslag till fångvården) av herr Petrén.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

43

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

-—-- — ''

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Lönefyllnad åt statsministern ........................................

6,000

2

Statsråden utan departement ........................................

72,000

3

Departementschefen .......................................................

24,000

4

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................................

153, Ö00

5

Extra ledamöter för lagärenden ...................................

24,000

6

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif-

ters allmängörande, förslagsanslag ............................

14,000

7

Handsekreterare åt statsministern ................................

4,000

Säger för departementet

269,500

28,000

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen:

1

Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag........

74,000

2

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagbered-

ningens personal, förslagsanslag ............................

8,000

82,000

Dalautredningen:

3

Dalautredningens verksamhet, reservationsanslag........

25,000

4

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Dalautred-

ningens personal, förslagsanslag ............................

3,000

28,000

Säger för lagberedningen m. m.

110,000

C. Justitiekanslersämbetet.

1

Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ....................

46,400

D. Domstolarna.

Högsta domstolen och regeringsrätten:

1

Högsta domstolen, förslagsanslag ................................

513,500

44

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

2

Regeringsrätten, förslagsanslag ....................................

237,500

3

Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen ............

2,208

751,000

2,208

Nedre justitierevisionen:

4

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....................

440,000

5

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna....................

56,908

Hovrätterna:

Svea hovrätt:

6

Hovrätten, förslagsanslag .......................................

843,000

7

Extra ledamot........................................

8,580

8

Göta hovrätt, förslagsanslag ........................................

403,000

9

Hovrätten över Skåne och Blekinge, förslagsanslag ...

212,700

10

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i vissa hov-

rätter ........................................................................

67,000

1,458,700

75,580

Häradsrätterna:

11

Justitiestat under Svea hovrätt...................

373,587

12

Justitiestat under Göta hovrätt...................................

267,313

13

Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge

108,913

14

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna ........

126,800

15

Vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvalt-

ning, förslagsanslag...................................................

550,000

749,813

676,800

16

Vattendomstolarna, förslagsanslag ...................................

* 250,000

Krigsrätterna:

17

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

108,000

18

Å äldre stat kvarstående auditör....................

4,000

19

Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för-

slagsanslag ...............................................................

10,000

14,000

108,000

Säger för domstolarna

3,413,513

1,169,496

E. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

500,000

2

Kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, förslagsanslag ................

300,000

3

Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-

anslag ...............................................................

50,000

4

Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ........

40,000

5

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.......................

* 31,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

45

........... " "

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna in-

rättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bö tesandelar, förslagsanslag ..................

18,000

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet

889,000

50,000

F. Fångvården m. m.

1

Fångvården, förslagsanslag................................................

3,925,000

2

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

10,500

3

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd,

reservationsanslag .......................................................

23,000

4

Svenska skyddsförbundet ................................................

80,000

5

Vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Lång-

holmen, reservationsanslag............................................

* 210,000

6

Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset å Lång-

holmen, reservationsanslag............................................

* 25,000

7

Isoleringsavdelning vid vårdanstalten för förminskat

tillräkneliga förbrytare i Norrköping, reservationsan-

slag ...............................................................................

140,000

8

Inköp för fångkolonien vid Singeshult av vissa fastig-

heter, reservationsanslag..............................................

20,000

Säger för fångvården m. m.

3,925,000

508,500

G. Uppfostringsanstalter för minderåriga för-

brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

1

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag ....

310,300

2

Ombyggnad av snickareverkstaden m. m. vid sta-

tens uppfostringsanstalt å Bona, reservationsanslag

20,000

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

3

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt...........................

45,200

4

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

uppfostringsanstalt, förslagsanslag............................

40,000

85,200

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare

310,300

105,200!

H. Svensk författningssamling m. m.

1

Svensk författningssamling, förslagsanslag ....................

90,000

2

Utgivande av »Nytt juridiskt arkiv» ...........................

8,000

3

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................

20,000

Säger för Svensk författningssamling m. m

90,000

28,000

* Av Kungl- Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 haft. (Nr 2.)

46

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

I. Diverse.

1

Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket

70,000

2

Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders

upprättande, förslagsanslag ........................................

65,000

3

Jordregister för landsbygden, reservationsanslag............

10,000

4

Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen,

förslagsanslag ...............................................................

120,000

5

Internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och artistiska arbeten, förslagsanslag ........................

3,000

6

Uppgående av riksgränsen mot Norge, reservationsanslag

77,000

7

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

1,500

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

160,000

9

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

260,000

10

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

30,091

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

170,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

30,000

13

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 1,700

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

* 1,630,000

Säger för diverse

654,591

1,973,700

Summa

9,598,304

3,972,896

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

300549. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.