Statsutskottets utlåtande Nr 190.
1
Nr 190.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om dels nedskrivning av statens
utlåning sfonders lånekapital, dels ock täckande av förluster
å lånemedelskapital.
(4:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angåenda statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för nämnda dag (»Utgifter för kapitalökning»;
sid. 1—25), föreslagit riksdagen, dels att för nedskrivning, i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, av statens utlåningsfonders
lånekapital skall av fonden för statsskuldens amortering tagas i
anspråk ett belopp av 20,980,000 kronor, dels ock att för täckande av de i
statsrådsprotokollet angivna förluster å lånemedelskapital skall av fonden
för statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av 5,462,097
kronor 75 öre.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:t anbefallde den 5 juli 1929, i enlighet med förslag av chefen
för finansdepartementet, statskontoret samt hemställde till fullmäktige
i riksgäldskontoret att i samråd verkställa utredning angående nedskrivning,
med användande av fonden för statsskuldens amortering, av
statens utlåningsfonders lånekapital, i den mån detta kapital vore att
anse såsom icke räntabelt.
Sedan utredning i ärendet verkställts av fullmäktige i riksgäldskontoret
och statskontoret, hava dessa myndigheter enats örn det förslag till åtgärder
i förevarande avseende, som framlagts i en av fullmäktige i riksgäldskontoret
den 28 november 1929 avlåten skrivelse.
I denna skrivelse hava fullmäktige efter en redogörelse för frågans utveckling
till en början anfört, att amorteringsfonden nu nått sådan storlek,
att den enligt fullmäktiges mening borde kunna i betydande utsträckning
tagas i anspråk för den nedskrivning av statens utlåningsfonders icke räntabla
lånekapital, som avsetts med 1926 års riksdags beslut örn avsättning av rusdrycksmedel
till fonden.
Innan frågan om de grunder, efter vilka en dylik nedskrivning bör äga
rum, av fullmäktige upptagits till bedömande, hava fullmäktige lämnat en
redogörelse för storleken av det i utlåningsfonderna placerade kapitalet, med
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 87 haft. (Nr 190 19b.) 1
Nedskrivning
av statens uttåning
8fonders
lånekapital.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
uppdelning av detsamma på lånemedel och andra medel. I sådant syfte
hava sammanställts följande uppgifter, utvisande de kapitaltillgångar, som
den 30 juni 1929 redovisades i statens utlåningsfonder: * 4
Utlåningsfonder |
Kapitaltillgångar, uppkomna |
av |
||||
lånemedel |
) andra stats |
Summa |
||||
Av statskontoret förvaltade utlåningsfonder. |
kronor |
ö. |
kronor |
ö. |
kronor |
ö. |
j Lånefonden för tjänstemannasamhället vid |
2,490,000 |
— |
_ |
_ |
2,490,000 |
_ |
Vattenkraftslånefonden ........................... |
7,744,967 |
95 |
— |
— |
7,744,967 |
95 |
Luftfartslånefonden ................................. |
1,300,000 |
— |
— |
— |
1,300,000 |
— |
j Fonden för räntefria studielån ............... |
750,000 |
— |
1,898,539 |
32 |
2,648,539 |
32 |
J Statens avdikningslånefond .................... |
19,597,227 |
81 |
1 12,041,053 |
30 |
31,638,281 |
11 |
j Egnahemslånefonden .............................. |
161,016,342 |
12 |
9,400,000 |
— |
170,416,342 |
12 |
Fiskerilånefonden................................... |
2,715,402 |
52 |
2 1,410,814 |
46 |
4,126,216 |
98 |
j Dräneringsfonden................................... |
544,300 |
60 |
— |
— |
544,300 |
50 |
J Allmänna nyodlingsfonden ..................... |
420,000 |
— |
449,586 |
90 |
869,586 |
90 |
Norrländska nyodlingsfonden .................. |
1,385,768 |
44 |
3 1,072,106 |
42 |
2,457,874 |
86 |
! J ordförmedlingsfonden ........................... |
1,560,899 |
14 |
— |
— |
1,560,899 |
14 |
j Lånefonden för inköp av ädla avelsston ... |
— |
- |
260,000 |
— |
260,000 |
— |
j Täckdikningslånefonden........................... |
5,328,602 |
49 |
— |
— |
5,328,602 |
49 |
! Norrländska andelsmejerifonden .............. |
300,000 |
— |
— |
— |
300,000 |
— |
i Kraftledningslånefonden.......................... |
12,989,917 |
41 |
— |
— |
12,989,917 |
41 |
Gödselvårdslånefonden ........................ |
1,350,000 |
— |
— |
— |
1,350,000 |
— |
1 Hemslöjdslånefonden .............................. |
150,000 |
— |
— |
— |
150,000 |
— |
Västerbottens och Norrbottens nybygges-och bostadsförbättringslånefond ............ |
90,000 |
— |
— |
— |
90,000 |
— |
Lånefonden för inköp av renar ............... |
6,000 |
- |
— |
— |
6,000 |
— |
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond |
49,034 |
— |
— |
- |
49,034 |
— |
Hantverkslånefonden .............................. |
300,000 |
— |
— |
— |
300,000 |
— |
Rederilånefonden.................................... |
21,489,856 oi |
— |
— |
21,489,856 |
01 |
|
Industrilånefonden ................................. |
4,764,799 83 |
— |
— |
4,764,799 |
83 |
|
Säger |
246,343,118 |
22 |
26,532,100 |
40 |
272,875,218 6 2 |
|
Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings-fonder. Allmänna järnvägslånefonden .................. |
48,116,210 |
09 |
4 5,368,250 |
28 |
53,484,460 3 7 |
|
Bibanelånefonden.................................... |
12,086,333 |
— |
1,876,733 |
— |
13,963,066 |
|
Allmänna byggnadslånefonden ................. |
— |
— |
743,909 |
64 |
743,909 64 |
|
Säger |
60,202,543i09| |
7,988,892 92 |
68,191,436 |
01 |
||
Summa |
306,545,661 31| |
34,520,993 |
321 |
341,066,654)63 |
1, 2 och 3 Häri ingå kapitaliserade räntor med respektive kronor 173,197: 61, 111,529: 71,
22,106: 42.
4 Häri ingå kapitaliserade räntor med kronor 5,323,450:28.
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
3
Fullmäktige hava, efter meddelande av förestående uppgifter, övergått till
angivande av grunderna för beräkning av det oräntabla lånekapitalet i utlåningsfonderna.
Dessa grunder innebära i huvudsak, att den räntefot,
vid vilken full förräntning kan anses vara för handen, satts till 5 procent,
att beräkningen av det i utlåningsfonderna nedlagda lånekapital, som
med utgångspunkt från en upplåningsränta för staten av 5 procent är
att anse såsom oräntabelt, med hänsyn till de för olika fonder gällande
olika utlåningsvillkoren synts böra verkställas för varje fond särskilt,
samt att såsom disponerat kapital endast räknats med fondernas utlånta
medel och sålunda icke medtagits deras kontantbehållningar, vilka såsom
innestående å statsverkets giroräkning anses förräntade i riksbankens
rörelse.
För lånefonden för inköp av ädla avelsston, byggnadslånefonden och
lånefonden för inköp av renar, erfordras, enligt vad fullmäktige anfört,
ej några åtgärder av med denna utredning avsett slag. I förstnämnda
två fonder hade nämligen icke nedlagts några lånemedel, och sistnämnda
fonds kapital syntes, i den mån det ej redan återbetalts, komma att inom
en nära framtid antingen återbäras eller avskrivas.
Vad angår de av utredningen omfattade fonderna hava fullmäktige vidare
yttrat följande: Sedan förräntningen av de olika utlåningsfon
derna
beräknats efter ovan angivna grunder, hade förhållandet mellan
den sålunda erhållna utlåningsräntan och den för statens upplåning antagna
räntefoten av 5 procent uträknats. Den härvid framkomna förräntningskvoten
angåve, huru stor del av fondkapitalet, som vore att anse
såsom förräntat. I enlighet med angivna riktlinjer för statens lånepolitik
borde av fondens kapitaltillgångar endast så stor del, som motsvarade
denna kvot, vara finansierad av lånemedel; återstoden av fondens
kapital borde finansieras med andra statsinkomster. I den mån det faktiskt
investerade lånekaptalet överstege det beräknade beloppet för det
förräntade kapitalet, borde detsamma följaktligen ersättas genom andra
statsinkomster än lånemedel.
Resultatet av de i överensstämmelse med vad förut anförts verkställda
beräkningarna hava fullmäktige meddelat i följande tabell:
4 Statsutskottets utlåtande Nr 190.
Utlåningsfonder |
Genom- snittlig förränt- ning % |
Förränt- ningskvot (avrun- dad) % |
Oförräntat kapital |
I fonden |
Oförräntade lånemedel |
Ad statskontoret förvaltade utlånings-fonder. Lånefonden för tjänstemannasamhället |
5 |
100 |
|||
Vattenkraftslånefonden..................... |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Luftfartslånefonden ........................ |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Fonden för räntefria studielån ......... |
0 |
0 |
2,650,000 |
1,900,000 |
750,000 |
Statens avdikningslånefond............... |
3.56 |
70 |
9,490,000 |
12,040,000 |
— |
Egnahemslånefonden...................... |
4.27 |
85 |
25,560,000 |
9,400,000 |
16,160,000 |
Fiskerilånefonden ........................... |
2.71 |
55 |
1,860,000 |
1,410,000 |
450,000 |
Allmänna nyodlingsfonden .............. |
2.60 |
50 |
430,000 |
450,000 |
— |
Norrländska nyodlingsfonden........... |
2 |
40 |
1,470,000 |
1,070,000 |
400,000 |
Jordförmedlingsf onden..................... |
4 |
80 |
310,000 |
— |
310,000 |
Lånefonden för inköp av ädla avelsston |
0 |
0 |
260,000 |
260,000 |
— |
Täckdikningslånefonden1 ...............j |
12.6 7 |
55 |
2,640,000 |
— |
2,640,000 |
Dräneringsf onden1 .......................J |
1(4) |
(80) |
(1,170,000) |
— |
(1,170,000) |
Norrländska andelsmejerifonden......... |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Kraftledningslånefonden .................. |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Gödselvårdslånefonden ..................... |
4 |
80 |
270,000 |
— |
270,000 |
Hemslöjdslånefonden....................... |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Västerbottens och Norrbottens nybyg-ges- och bostadsförbättringslånefond |
4.8 7 |
100 |
— |
— |
— |
Lånefonden för inköp av renar......... |
— |
— |
— |
— |
— |
Kolonisternas kreaturs- och redskaps-lånefond....................................... |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Hantverkslånefonden........................ |
5 |
100 |
— |
— |
— |
Rederilånefonden ........................... |
5 |
100 |
— |
— |
|
Industrilånefonden........................... |
5 |
100 |
— |
— |
|
- |
44,940,000 |
26,530,000 |
20,980,000 |
||
Av riksgäldskontoret förvaltade ut-låningsfonder. Allmänna järnvägslånefonden............ |
2.86 |
60 |
21,390,000 |
5,370,000 |
j 16,020,000 ! |
Bibanelånefonden ........................... |
0 |
0 |
13,960,000 |
1,880,000 |
12,080,000 |
Allmänna byggnadslånefonden ......... |
2.15 |
45 |
410,000 |
740,000 |
— |
— |
— |
35,760,000 |
7,990,000 |
28,100,000 |
|
Summa |
— |
— |
80,700,000 34,520,000 |
49,080,000 |
1 Inom parentes upptagna siffror äro uträknade under den förutsättning, att någon förändring
i nu gällande villkor för täckdikningslånefonden icke kommer att äga rum.-
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
5
Denna sammanställning giver vid handen, att det i utlåningsfonderna
förefintliga oförräntade lånekapitalet sammanlagt kan beräknas uppgå
till 49.08 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig 20.98 miljoner kronor
till de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna och 28.io miljoner
kronor till de fonder, som förvaltas av riksgäldskontoret.
I anslutning till det sålunda framkomna resultatet av utredningen hava
fullmäktige slutligen yttrat följande:
»Såsom framgår av vad ovan anförts, synes någon nedskrivning av det
oräntabla lånekapitalet i allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden
icke för närvarande lämpligen böra göras. Den nedskrivningsåtgärd,
som sålunda synes nu böra genomföras, avser därför de av statskontoret
förvaltade fonderna eller ett belopp av 20.9S miljoner kronor. Då
behållningen å fonden för statsskuldens amortering för närvarande uppgår
till 47.5? miljoner kronor och fonden inom de närmaste åren kommer
att tillgodoföras betydande belopp rusdrycksmedel, synes hinder ej möta
att genom disposition av medel från fonden täcka hela det oräntabla lånekapital,
som är investerat i de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna.
Den förräntningskvot, som ovan uträknats för de olika fonderna, kommer
givetvis att undergå förändring, i den mån framdeles komma att
vidtagas ändringar i lånevillkoren vilka innebära höjning eller sänkning
av utlåningsräntan, eller därest ändring sker i den beräknade räntefoten
för statens upplåning. Den nu fastställda relationen mellan lånemedel
och andra medel i fonderna kan icke heller beräknas bliva allt framgent
bestående. Liksom hittills måste man nämligen räkna med att kapitalförluster
komma att drabba fonderna. I den mån avskrivning av dylika
förluster, vilka enligt tillämpade regler i första hand skola täckas av fondens
kapital av andra statsinkomster än lånemedel, äger rum, förändras
givetvis förhållandet mellan respektive fonds kapital av lånemedel och
andra medel. I utredningen har emellertid hänsyn icke kunnat tagas till
förändringar av nu angivna slag. Därest sådan ändring skulle inträffa
i räntabiliteten för viss fond, att ytterligare nedskrivning av lånekapitalet
skulle anses erforderlig, förutsättes dock, att frågan härom upptages
till övervägande. Den nu verkställda utredningen torde emellertid från
givna utgångspunkter få anses innefatta en sådan lösning av frågan örn
storleken av det lånekapital, som bör vara investerat i utlåningsfonderna,
att den kan förutses bliva bestående under icke alltför kort tid.
Därest den föreslagna nedskrivningen kommer till stånd, följer av vad
nyss sagts örn sättet för täckning av kapitalförluster å ifrågavarande ittlåningsfonder,
att de belopp, som i framtiden komma att erfordras av
fonden för statsskuldens amortering för detta ändamål komma att i viss
mån nedgå.
Såsom chefen för finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 5 juli 1929 anfört, måste, då statens fordringar
av låntagarna icke därigenom ändras, återbetalningen till riksgäldskontoret
av ifrågavarande lånekapital motsvaras av en lika stor
ökning av fondernas bokförda kapital av andra medel än lånemedel. Nedskrivningen
av lånemedlen innebär ju icke någon förändring i storleken
av det uti utlåningsfonderna redovisade statskapitalet. Fonden för statsskuldens
amortering kommer däremot givetvis att nedgå genom disposition
av fondens medel för nedskrivningen, men denna minskning motsva
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
ras av lika stor ökning av tillgångarna å riksgäldsverkets fond. Då fonden
för statsskuldens amortering redan disponeras av riksgäldskontoret,
innebär den ifrågasatta transaktionen icke någon förstärkning av riksgäldskontorets
kassaställning. Det är emellertid för riksgäldskontoret en
betydande fördel, att medel, tillhörande berörda fond, genom deras i anspråktagande
för nedskrivningar av bär ifrågavarande art definitivt tillgodoföras
riksgäldskontoret att användas för nedbringande av lånebehovet
eller för amortering av utestående skulder.
Det föreslagna utbytet av lånemedel mot andra statsinkomster i ovan
angivna utlåningsfonder med oförräntat lånekapital synes böra verkställas
i räkenskaperna per den 30 juni 1930.»
Fullmäktige hava, med åberopande av det sålunda anförda, hemställt,
att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva, att av fonden för statsskuldens
amortering måtte tagas i anspråk för nedskrivning av icke räntabelt
lånekapital i statens utlåningsfonder enligt ovan angivna fördelning
ett belopp av 20,980,000 kronor.
I ärendet har riksräkenskapsverket avgivit ett den 14 december 1929
dagtecknat utlåtande, däri verket anfört följande:
»Med anledning av riksgäldsfullmäktiges förevarande förslag vill riksräkenskapsverket
såsom sin mening framhålla, att det föreslagna utbytet
av lånemedel mot andra statsinkomster i vissa lånefonder med oförräntat
lånekapital rätteligen bort såsom konsekvens medföra ett utbyte av
andra statsinkomster mot lånemedel i statens avdikningslånefond. Beträffande
denna fond utvisar nämligen den verkställda utredningen, att
i fonden investerade andra statsinkomster äro större än som erfordras
för tryggande av full förräntning av fondens av lånemedel uppkomna kapitaltillgångar.
Då emellertid en sådan åtgärd torde ligga utom ramen
för det riksgäldsfullmäktige lämnade uppdraget, har riksräkenskapsverket
icke något yrkande i nämnda avseende. Beträffande fullmäktiges
förslag i övrigt kan visserligen i en eller annan detalj erinringar göras.
Med hänsyn till att någon precision beträffande uträkningen av nedskrivningsbeloppen
knappast är av nöden eller möjlig att åstadkomma,
anser likväl riksräkenskapsverket tillräckliga skäl saknas att förorda
ändring i det framlagda förslaget.»
Departementschefen har anfört följande:
»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för frågan örn nedskrivning
av statens utlåningsfonders lånekapital, åsyftades med 1926 års
riksdags beslut om förändrad disposition av rusdrycksmedlen att genom
avsättning av dylika medel till fonden för statsskuldens amortering förbereda
en snabbare amortering av det i statens utlåningsfonder nedlagda
lånekapitalet. Amorteringsfondens uppgift har sedermera vidgats, bland
annat så, att fondens tillgångar tagits i anspråk även för täckande av
bokföringsmässigt konstaterade förluster.
Amorteringsfonden uppgick vid utgången av budgetåret 1928/1929 till
52.8 miljoner kronor. Härav skola, enligt beslut vid 1929 års riksdag, täckas
förluster å lånemedel örn tillhopa ungefär 5.2 miljoner kronor. För
innevarande budgetår är anvisat ett kapitalökningsanslag för fonden av
18.i miljoner kronor och för nästa budgetår äskas för samma ändamål
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
7
i runt tal 20.9 miljoner kronor. Fonden äger alltså sådan storlek, att av
densamma kan tagas i anspråk ett betydande belopp till nedskrivande av
det i utlåningsfonderna nedlagda lånekapitalet.
Den i ärendet förebragta utredningen visar från de i densamma angivna
förutsättningar, vilka jag i stort sett kan giva min anslutning, att
det i statens utlåningsfonder förefintliga oförräntade lånekapitalet kan
beräknas uppgått till sammanlagt 49,080,000 kronor, därav 20,980,000 kronor
för de av statskontoret förvaltade fonderna och 28,100,000 kronor för
de under riksgäldskontorets förvaltning ställda fonderna. På de av fullmäktige
angivna skälen finner även jag lämpligt, att den nedskrivningsåtgärd,
som nu skall genomföras, begränsas till de av statskontoret förvaltade
fonderna. Åtgärden innebär icke någon förändring i storleken
av det uti utlåningsfonderna redovisade statskapitalet utan allenast en
återbetalning till riksgäldskontoret av ifrågavarande lånekapital mot en
lika stor ökning av fondernas bokförda kapital av andra medel än lånemedel.
Riksräkenskapsverket har visserligen framhållit, att detta utbyte
rätteligen bort såsom konsekvens medföra ett utbyte av andra statsinkomster
mot lånemedel i statens avdikningslånefond. Denna uppfattning
finner jag väl i sak berättigad. En nedskrivning i enlighet härmed skulle
föranleda någon minskning av det belopp, som skulle tagas i anspråk ur
amorteringsfonden. Med hänsyn likväl till att — såsom fullmäktige i
riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket understrukit — en beräkning
av förevarande art endast är approximativ, har jag icke ansett tillräckligt
skäl föreligga att frånträda det resultat, vartill fullmäktige
kommit.
Den sålunda av mig förordade nedskrivningen av statens utlåningsfonders
lånekapital avser alltså ett belopp av 20,980,000 kronor, att fördelas
mellan fonderna på sätt utredningen visar. Täckning härför skall beredas
ur amorteringsfonden.»
I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit dels att vissa
anslag måtte av riksdagen anvisas till täckande, i enlighet med angivna
riktlinjer, av uppkomna kapitalförluster å fonden för statens aktier och
å statens utlåningsfonder, i den mån förlusterna hänförde sig till av
vederbörande fond disponerade lånemedel, dels ock att medel till förlusternas
täckande skulle beredas därigenom, att erforderligt belopp toges i
anspråk från fonden för statsskuldens amortering. Förslaget blev av
riksdagen bifallet. Beloppet för de täckta lånemedelsförlusterna uppgick
till sammanlagt omkring 2.8 miljoner kronor, därav i runt tal 1 miljon
kronor för fonden för statens aktier.
Efter samma grunder medgav jämväl 1929 års riksdag på förslag av
Kungl. Majit, att erforderligt belopp av fonden för statsskuldens amortering
finge tagas i anspråk för täckande av förluster å lånemedelskapital.
De förluster, om vilkas täckande sistlidet års riksdag beslutat, uppgå
till ungefär 5.2 miljoner kronor. Nu ifrågavarande täckning beredes direkt
från amorteringsfonden utan att särskilt anslag å riksstaten härför
anvisats.
I enlighet med Kungl. Majits beslut den 29 juli 1928 hava statskontoret
och fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit med redogörelser över så
-
Täckande av
förluster å
lånemedelskapital.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
Utskottets
yttrande.
dana förluster å statens utlåningsfonder, låneunderstöd och andra lånemedelspläceringar,
vilka kunna hänföras till räkenskapsåret 1928/1929.
Härjämte hava fullmäktige i riksgäldskontoret i sin ovannämnda skrivelse
den 28 november 1929 hemställt örn täckning ur amorteringsfonden
av ytterligare förluster å lånemedelskapital.
Departementschefen har efter redogörelse för de sålunda gjorda framställningarna
anfört följande:
»Även i år föreligga redogörelser och framställningar örn täckande av
bokföringsmässigt konstaterade förluster å statens lånemedelsplaceringar.
De lämnade uppgifterna utvisa, att ifrågavarande förluster uppgå till
3,483,467 kronor 25 öre för statskontorets och 1,978,630 kronor 50 öre för
riksgäldskontorets förvaltning. Det sammanlagda beloppet av förlusterna
utgör alltså 5,462,097 kronor 75 öre. I överensstämmelse med de i 1928 års
statsverksproposition angivna grunder böra nu medel ställas till riksgäldskontorets
förfogande för täckning av de förluster å lånemedelskapital,
som enligt dessa redogörelser uppkommit. Täckningen, som skall ske
medelst andra statsinkomster än lånemedel, bör i anslutning till vad som
förut skett verkställas på det sätt, att erforderligt belopp tages i anspråk
av fonden för statsskuldens amortering; och bör denna täckning beredas
direkt från fonden utan anvisande av anslag å riksstaten.»
Under hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet
tillstyrka bifall till Kungl. Majlis förslag örn nedskrivning av statens
utlåningsfonders lånekapital samt örn täckande av förluster å lånemedelskapital.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må besluta
a) att för nedskrivning, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 3 januari
1930 förordats, av statens utlåningsfonders lånekapital
skall av fonden för statsskuldens amortering tagas
i anspråk ett belopp av 20,980,000 kronor; samt
b) att för täckande av de i sagda statsrådsprotokoll
angivna förluster å lånemedelskapital skall av fonden
för statsskuldens amortering tagas i anspråk ett
belopp av 5,462,097 kronor 75 öre.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
9
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V.
Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld,
J. G. Walles, G. Kobb, O■ A. Ernfors och Ä. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, L. J.
Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å.son Törnkvist
i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i
Fritorp, A. Danielsson och G. Persson i Falla.