Statsutskottets utlåtande Nr 189.
1
Nr 189.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till hospitalsbyggnader jämte en i ämnet
väckt motion.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angågående
statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1930/1931 kar Kungl.
Majit under femte huvudtiteln (punkt 52 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen
förelagd, till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 beräkna ett
extra reservationsanslag av 4,700,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari
1930 dagtecknad proposition, nr 150, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden samma dag, föreslagit riksdagen att
I) dels besluta, att vid den anstalt för kvinnliga asociala imbecilla, som
enligt beslut av 1928 års riksdag skall inrättas genom ändring av det utav
Svea trängkår tidigare disponerade kasernetablissementet i Örebro, skola för
en beräknad kostnad av högst 34,000 kronor vidtagas åtgärder för avledande
av dagvatten m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för
socialdepartementet i sagda statsrådsprotokoll förordat förslag,
dels ock, med ändring av vad 1929 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva,
att sammanlagda kostnaden för omändring av berörda kasernetablissement
i Örebro må utgöra högst 1,409,000 kronor;
II) besluta, att ombyggnad av första klasspaviljongerna vid Lunds hospital
och asyl skall för en beräknad kostnad av högst 209,000 kronor utföras
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Carl Westman i
november 1927 uppgjorda ritningar, dock med iakttagande av viss av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordad jämkning;
III) besluta, att vid Växjö hospital skola utföras ny- och ombyggnadsarbeten
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag och för en beräknad kostnad av högst
3,807,000 kronor;
IV) besluta, att vid Vadstena hospital och asyl skola för en beräknad
kostnad av högst 481,000 kronor utföras vissa ombyggnads- och ändrings
Bihanrj
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 haft. (Nr 189.) lisö 30 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag; samt
Y) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälso- och
sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, till hospitalsbyggnader
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,700,000
kronor.
I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Inledning.
I en inledning till propositionen har departementschefen till en början
erinrat, att i propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlagts en plan
för anskaffande av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken
plan den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna
skulle fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående bvggnadspr
ogram.
Nämnda plan, som dock till sina detaljer icke vore att anse såsom definitiv
utan endast avsåge att för statsmakterna klargöra det resultat, som
de ansåge inom viss tid böra vinnas, tedde sig på följande sätt:
Plats antal
Anstalt |
Sinnes- sjuka |
Sinnes- slöa |
Kostnad kronor |
Utvidgning av Växjö hospital ................................ |
460 |
— |
2,760,000 |
Nytt hospital i Visby................................................ |
200 |
— |
2,200,000 |
Hospital vid Umeå .................................................. |
800 |
— |
7,000,000 |
Upptagningspaviljong vid Umeåhospitalet .......... |
100 |
— |
560,000 |
Omändring av Vänersborgs kaserner ..................... |
572 |
286 |
2,525,000 |
Omändring av Jönköpings » ..................... |
1,200 |
— |
6,000,000 |
Nya paviljonger vid Hälsingborgs hospital............ |
200 |
— |
1,000,000 |
Nya platser vid äldre hospital................................. |
150 |
— |
525,000 |
Övertagande av s. k. länsplatser vid äldre hospital |
325 |
— |
1,137,500 |
Psykiatrisk klinik i Lund.......................................... |
102 |
— |
724,000 |
Kliniker i Stockholm och Uppsala ........................ |
200 |
— |
2,000,000 |
Omändring av Sala kaserner.................................... |
— |
380 |
1,264,000 |
Omändring av Örebro kaserner .............................. |
— |
360 |
1,354,000 |
Tillbyggnad av Piteå hospital ................................. |
148 |
— |
2,200,000 |
Hospital i Gävleborgs län ....................................... |
600 |
— |
4,800,000 |
Större omändringsarbeten.......................................... |
— |
— |
3,500,000 |
Summa |
5,057 |
1,026 |
39,549,500 |
Från antalet platser för sinnessjuka.................... avginge till indragning avsedda platser å |
........ 5,057 |
||
Malmö asyl ........................................................... |
124 |
||
Visby hospital....................................................... |
63 |
||
Vadstena hospital................................................... |
66 253 |
Härefter återstode nyanskaffning av platser för sinnessjuka 4,804
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
3
Sammanlagda antalet liospitalsplatser för sinnessjuka skulle efter förslagets
genomförande komma att uppgå till omkring 16,500.
Beträffande den tid, inom vilken denna plan skulle genomföras, ansåg
departementschefen, att man tills vidare borde eftersträva platsbehovets fyllande
inom en tid av 10 år.
I riksdagens skrivelse i frågan (nr 287 år 1928) uttalades, att det icke
längre borde anstå med vidtagande av mera planmässiga åtgärder för fyllande
av den starka bristen på platser å de statliga sinnessjukanstalterna,
liksom ej heller med ordnande av frågan rörande vården av vuxna, vanartade
sinnesslöa. Arbetet med ökande av antalet platser för nu ifrågavarande
vårdbehövande borde sålunda energiskt fortsättas och därvid bedrivas efter
en enhetlig plan. I fråga örn tiden för planens genomförande yttrade riksdagen,
att med hänsyn till det trängande behovet av ökat antal hospitalsplatser
anskaffningen av dessa borde ske inom så kort tidsperiod, som omständigheterna
medgåve, samt att därför, oaktat de stora kostnader som
åsamkades statsverket för planens genomförande, tidsperioden syntes, så vitt
då kunde bedömas, i enlighet med vad departementschefen förordat böra
bestämmas till 10 år. Vad sedan angår grunddragen i det framlagda förslaget
rörande sättet för platsanskaffningen anförde riksdagen, att riksdagen,
såvitt då kunde bedömas, icke funnit anledning till erinran däremot. Riksdagen
funne sig emellertid sakna anledning att närmare ingå på vad departementschefen
yttrat i förevarande hänseende.
Det anslag, som för planens genomförande beviljades för budgetåret
1928/1929, uppgick till 3,500,000 kronor. Till fortsatta åtgärder för planens
genomförande anvisades för budgetåret 1929/1930 ett anslag av 4,100,000
kronor.
Ordnandet av vården av svårskötta obildbara .sinnesslöa.
Innan departementschefen i nu förevarande proposition nr 150 ingått på
behandling av vissa frågor, som sammanhänga med hospitalsbyggnadsplanens
genomförande, har departementschefen angivit sin ståndpunkt till den
inverkan på den ursprungliga byggnadsplanen, som ett av den s. k. kasernkommittén
avgivet förslag rörande inrättande av anstalter för svårskötta
obildbara sinnesslöa i Vaxholm och Lund kunde hava (sid. 7—15 i statsrådsprotokollet).
Departementschefen har därvid som sin uppfattning uttalat,
att det borde ankomma på staten att omhändertaga vården av de svårskötta
obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen kunde vårdas å kommunala
anstalter av ena eller andra slaget och som icke heller hörde hemma på
sinnessjukhusen, samt att anordna för detta ändamål erforderliga anstalter.
Emellertid har departementschefen på anförda skäl förklarat, att han icke
för närvarande vore beredd att taga ställning till kasernkommitténs förslag
om inrättande av sinnesslöanstalter i Vaxholm och Lund.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Preliminär byggnadsplan för återstoden ay byggnadsperioden.
Departementschefen tiar härefter (sid. 15—19 i statsrådsprotokollet) avhandlat
frågan om preliminär byggnadsplan för återstoden av byggnadsperioden
och därvid uttalat, att utförandet av de byggnadsföretag, som erfordrades
för statens övertagande av vården örn de svårskötta obildbara
sinnesslöa, borde, bland annat på grund av det samband kasernkommitténs
förslag i ämnet ägde med frågor örn ersättning till därav berörda städer i
anledning av förluster på grund av den år 1925 beslutade nedskrivningen
av försvarsorganisationen, till tiden sammanfalla med genomförandet av 1928
års hospitalsbyggnadsplan, och då nämnda byggnadsföretag hade ett denna
plan närliggande syfte, vore det uppenbart, att de båda grupperna av byggnadsföretag
borde betraktas såsom ett helt, så att sinnesslöanstalternas uppförande
bomme att ingå som led i hospitalsbyggnadsplanen.
Beträffande sin uppfattning örn huru, såvitt för närvarande kunde bedömas,
hospitalsbyggnadsplanen i sitt med de båda sinnesslöanstalterna
utvidgade skick borde i sina huvuddrag fullföljas, såvida icke särskilda omständigheter
föranledde avvikelse, har departemenschefen hänvisat till en
inom socialdepartementet upprättad översikt, vilken såsom bilaga fogats till
statsx-ådsprotokollet i ärendet liksom till utskottets förevarande utlåtande.
Härefter har departementschefen övergått att närmare behandla vart och
ett av de byggnadsföretag, till vilka han ansett anslag böra utgå för nästa
budgetår.
Omändring ay Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala till
anstalt för manliga asociala imbecilla.
I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag
rörande omändring av Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala
till anstalt för manliga asociala imbecilla.
I anledning av omförmälda proposition beslöt riksdagen (se riksdagens
skrivelse nr 287), att nämnda kasernetablissement skulle för en beräknad
kostnad av högst 1,264,000 kronor omändras till anstalt för manliga asociala
imbecilla, avsedd för minst 370 vårdplatser, i huvudsaklig överensstämmelse
med av ingenjören Hjalmar Cederström den 7 april 1927 upprättade och
i vissa delar den 20 december samma år omarbetade ritningar, i sistnämnda
delar betecknade med alternativ II, dock med iakttagande av vissa av föredragande
departementschefen i propositionen angivna jämkningar, samt att
förty det för nämnda anstalt avsedda området jämte därå befintliga, Kungl.
Majit och kronan tillhöriga byggnader — med undantag dels av en förrådsbyggnad,
som enligt upprättat förslag till avtal med staden Sala i anledning
av trängkårens upphörande skulle tillfalla staden, dels ock av två andra av
departementschefen angivna förrådsbyggnader — skulle från och med den
1 juli 1928 överföras från försvarsväsendet.
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
5
På därom av Kungl. Majit i proposition nr 220 till 1929 års riksdag gjord
framställning beslöt sedermera sistnämnda års riksdag (se riksdagens skrivelse
nr 288) dels att vid ifrågavarande anstalt skulle för en beräknad kostnad
av högst 83,000 kronor anordnas tvättinrättning i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i propositionen förordat förslag, dels
ock, med ändring av vad 1928 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva, att
sammanlagda kostnaden för omändring av berörda kasernetablissement i
Sala finge utgöra högst 1,367,000 kronor.
Enligt Kungl. Majlis nu förevarande förslag skall för ändamålet för nästa
budgetår under anslaget till kospitalsbyggnader beräknas ett belopp motsvarande
skillnaden mellan sistnämnda belopp och det belopp av tillhopa
1.150.000 kronor, som redan för ändamålet ställts till förfogande, eller alltså
217.000 kronor.
Omändring av Svea trängkårs kasernetablissement i Örebro till anstalt
för kvinnliga asociala imbecilla.
I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag
rörande omändring av det av Svea trängkår tidigare disponerade kasernetablissementet
i Örebro till anstalt för kvinnliga asociala imbecilla.
Riksdagen beslöt i anledning härav (se riksdagens skrivelse nr 287), att
berörda kasernetablissement skulle för en beräknad kostnad av högst 1,354,000
kronor omändras till anstalt för kvinnliga asociala imbecilla, avsedd för minst
350 vårdplatser, i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören Hjalmar
Cederström den 27 maj 1927 upprättade och i vissa delar den 20 december
samma år omarbetade ritningar, i sistnämnda delar betecknade med alternativ
II, dock med iakttagande av vissa av föredragande departementschefen
och riksdagen angivna jämkningar, samt att förty det för anstalten avsedda
området jämte därå befintliga, Kungl. Majit och kronan tillhöriga byggnader
— dock med undantag av en exercisbyggnad, som omförmälts i § 12 av en
mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll
av Kungl. Majits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Örebro
stad, å andra sidan, den 17 och den 25 maj 1927 ingången överenskommelse —
skulle från och med den 1 juli 1928 överföras från försvarsväsendet.
På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 220 till 1929 års riksdag
gjord framställning beslöt därefter nämnda års riksdag, med ändring av vad
1928 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva, att sammanlagda kostnaden
för omändring av Örebroetablissementet finge — med hänsyn till framlagt
förslag örn komplettering av maskinell utrustning i kök och tvätt m. m. —
utgöra högst 1,375,000 kronor (se riksdagens skrivelse nr 288).
Då Örebroanstalten beräknats vara fullbordad före utgången av år 1930
och då för byggnadsföretaget hittills anvisats sammanlagt 1,050,000 kronor,
skulle alltså för företagets slutförande för budgetåret 1930/1931 krävas återstoden
av det belopp, vartill totalkostnaderna beräknats, eller (1,375,000 —
1,050,000) 325,000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Emellertid har byggnadsstyrelsen på Kungl. Majits uppdrag verkställt utredning
rörande beliovet av anordningar för avledande av dagvatten vid
Örebroanstalten samt framlagt förslag till dagvatten- och täckdikesledningar
inom området för anstalten.
Kostnaderna för genomförande av detta förslag, som av departementschefen
tillstyrkts, hava genom iakttagande av vissa förenklingar ansetts
kunna bestämmas till 34,000 kronor.
På grund härav har den av riksdagen fastställda högsta kostnadssiffran
för Örebroanstaltens inrättande, 1,375,000 kronor, föreslagits att höjas med
34,000 kronor eller till 1,409,000 kronor.
Då Örebroanstalten, som nämnts, är avsedd att vara färdig före utgången
av innevarande kalenderår, hava de medel, som erfordras för byggnadsarbetenas
slutförande, ansetts böra i sin helhet anvisas för nästa budgetår.
För ändamålet har därför beräknats ett belopp av (325,000 + 34,000) 359,000
kronor.
Pissa ombyggnadsarbeten vid Uppsala hospital oell asyl.
I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att
riksdagen måtte besluta, att vid Uppsala hospital och asyl skulle för en
beräknad kostnad av högst 234,500 kronor anordnas W. C.-anläggning inom
lussa byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i propositionen förordat förslag.
Denna hemställan bifölls av riksdagen (se riksdagens skrivelse nr 288).
För ifrågavarande ändamål har Kungl. Majit ställt ett belopp av högst
60,000 kronor till medicinalstyrelsens förfogande.
I 1926 års sta Isrel ''ksproposi tion, femte huvudtiteln, punkt 56, föreslog
Kungl. Majit 1926 års riksdag att dels medgiva, att utvidgning av köksbyggnaden
vid Uppsala hospital och asyl finge i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Carl Westman i juni 1924 uppgjorda ritningar utföras
för en beräknad kostnad av 267,700 kronor, dels ock för ändamålet för
budgetåret 1926/1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
I skrivelse den 5 juni 1926 anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit
Kungl. Majits ifrågavarande förslag.
Med bifall till en i propositionen nr 220 till 1929 års riksdag gjord
framställning medgav vidare nämnda års riksdag, att i det av 1926 års
riksdag godkända förslaget beträffande utvidgning av köksbyggnaden vid
Uppsala hospital och asyl finge vidtagas jämkning i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i propositionen förordat, ävensom
att sammanlagda kostnaden för ifrågavarande utvidgningsarbeten finge utgöra
högst 384,000 kronor.
Den del av den för byggnadsföretaget beräknade totalkostnaden av 384,000
kronor, som ännu icke anvisats för ändamålet, utgör 116,300 kronor.
Enligt Kungl. Majits nu förevarande förslag skulle för byggnadsarbeten
vid Uppsala hospital och asyl under nästa budgetår erfordras, för
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
7
W. C.-anläggningen (234,500—60,000) 174,500 kronor oell för utvidgningen av
köksbyggnaden 116,300 kronor eller tillhopa 290,800 kronor.
Sinnessjukhuset vid Umeå.
I förenämnda proposition nr 220 till 1929 års riksdag framlades förslag
örn uppförande av ett nytt hospital vid Umeå. Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet var grundad på utredning och förslag av medicinalstyrelsen samt
gick ut på att riksdagen måtte besluta, att en för 918 vårdplatser avsedd
sinnessjukanstalt skulle, för en beräknad kostnad av högst i,650,000 kronor,
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Carl Westman i december
1928 och januari 1929, beträffande en i förslaget ingående upptagningspaviljong
i november 1927, upprättade ritningar, dock med iakttagande av vissa
av departementschefen i propositionen förordade jämkningar, uppföras på
det å en av t. f. distriktslantmätaren Georg Tillgren år 1925 sammanställd
och kompletterad karta med bruten blå linje och bokstäverna A—B—C
X)—E—F—G—H—A angivna området av kyrkoherdebostället 81/64 mantal
krono Kyrkobordet nr 1 och komministerboställena tillhopa 3/16 mantal
krono Kyrkobordet nr 2 ävensom lägenheten Kyrkoplatsen nr 1, allt i I meå
socken.
Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll må hänvisas till nyssnämnda
proposition, blev av riksdagen bifallet (se riksdagens skrivelse nr
288).
Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1929/1930 begärda och av
riksdagen beviljade beloppet beräknades i propositionen ett belopp av 200,000
kronor för påbörjande:^ av arbetena vid hospitalet.
Sedan vissa modifikationer företagits i den för Umeåliospitalet utarbetade
byggnadsplanen, innebärande bland annat att byggnadsarbetena vid Umeåanstalten
skulle så bedrivas, att en mindre del av byggnadsanslaget erfordrades
först under budgetåret 1934/1935, har i Kungl. Maj:ts förevarande proposition
för arbetenas fortsättande under nästkommande budgetår under anslaget
till hospitalsbyggnader beräknats ett belopp av 1,200,000 kronor.
Sinnessjukhuset i Jönköping.
I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
besluta, att det av Jönköpings regemente tidigare disponerade kasernetablissementet
i Jönköping skulle för en beräknad kostnad av högst 6,750,000
kronor — däri inräknade utgifter för inlösen av vissa Kungl. Majit och
kronan icke tillhöriga byggnader och annan egendom — omändras till en för
1,220 vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt i huvudsaklig överensstämmelse
med av ingenjören Hjalmar Cederström upprättade, den 18 juni 1928 och
den 1 februari 1929 dagtecknade ritningar, märkta respektive »Kungl. Medicinalstyrelsen
1928» och »Kungl. Medicinalstyrelsen 1929», dock med iakttagande
av vissa utav departementschefen i propositionen angivna jämkningar,
samt att förty det för nämnda anstalt enligt av departementschefen
8
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
förordat förslag avsedda området jämte därå befintliga, Kungl. Majit och
kronan tillhöriga byggnader — med undantag av vissa av departementschefen
omförmälda förrådsbyggnader — skulle från och med den 1 juli 1929
överföras från försvarsväsendet.
Kungl. Majits framställning i ämnet var grundad på utredning och förslag
av kasernkommittén. Kungl. Majlis förslag, rörande vars närmare innehåll
må hänvisas till nyssnämnda proposition, blev av riksdagen till alla delar
godkänt (se riksdagens skrivelse nr 288).
Av det anslag till liospitalsbyggnader, som anvisades för budgetåret
1929/1930, var ett belopp av 160,000 kronor avsett för Jönköpingsanstalten.
Beloppet skulle enligt propositionen användas dels för bestridande av kostnaderna
för kasernkommitténs och medicinalstyrelsens utredningar angående
omändringar av kasernetablissementet, dels för inlösen av vissa byggnader,
dels ock för byggnadsarbetenas fortsatta förberedande.
Byggnadsstyrelsen har nu på anförda skäl föreslagit, att arbetena vid
etablissementet, som enligt föreskrift skulle vara färdiga den 1 juli 1934,
måtte få bedrivas på sådant sätt, att byggnadstiden kunde begränsas till
omkring 3 år. Då arbetena skulle påbörjas under våren 1930, borde byggnadsföretaget
fullbordas redan hösten 1933. Enligt byggnadsstyrelsens mening
borde byggnadskostnaderna jämnt fördelas å de tre byggnadsåren och följaktligen
det för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslaget beräknas till
tredjedelen av skillnaden mellan den beräknade totalkostnaden, 6,750,000
kronor, och det för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget å 160,000 kronor,
eller i runt tal 2,200,000 kronor. §
Departementschefen har anslutit sig till byggnadsstyrelsens förslag men
ansett tillräckligt, att för nästa budgetår beräknades ett belopp av 2,100,000
kronor.
Ombyggnad av första klass paviljongerna vid lunds hospital
och asyl.
Vid Lunds hospital och asyl finnas två s. k. första klass paviljonger, av
vilka en är avsedd för manliga och en för kvinnliga patienter. Vardera av
dessa paviljonger, vilka båda äro byggda i två våningar, innehåller dels en
avdelning för vård av 15 sjuka i första betalningsklassen, dels ock en s. k.
öppendörravdelning för vård av 12 rekonvalescenter, tillhörande den allmänna
betalningsklassen. Den förra avdelningen omfattar hela övre våningen
och en del av bottenvåningen, medan den senare avdelningen upptager återstoden
av bottenvåningen.
Paviljongerna, som äro uppförda i samband med hospitalets tillkomst i
slutet av 1870-talet, hava, sedan de tagits i bruk, icke undergått någon mera
genomgripande ändring i byggnadshänseende och äro sedan länge i flera
avseenden otidsenliga.
Vid olika tillfällen har därför fråga väckts örn omändring av paviljongerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 189. &
Med skrivelse den 20 december 1929 bar medicinalstyrelsen överlämnat förnyat
förslag till ombyggnad av ifrågavarande paviljonger.
Förslaget bar, efter av förutvarande överläkaren vid Lunds hospital och
asyl, professorn Y. Wigert utarbetat program, uppgjorts av arkitekten
C. Westman under medverkan av ingenjören H. Theorell för värmeledningsarbeten,
aktiebolaget Vatten och Värme Carl Holmberg samt ingenjören
Theorell för sanitära anläggningar samt maskinmästaren vid hospitalet
P. Hammarberg och överingenjören T. Holmgren för elektriska installationsarbeten.
Kostnaderna för de ifrågavarande ombyggnadsarbetena hava enligt en av
arkitekten C. Westman den 15 augusti 1929 uppgjord sammanställning beräknats
sålunda.
Byggnadskostnad enligt kaptenen Henriksson ....................... kronor 82,000
Värmeledning enligt ingenjören Theorell ................................. » 45,300
Sanitetsanläggning enligt ingenjören Theorell ........................ » 30,000
Efterlagning för sanitetsanläggningen enligt anstaltens syssloman
................ » 3,000
Elektrisk anläggning enligt maskinmästaren Hammarberg ... » 6,800
Arkitekt- och kontrollantarvoden och oförutsett ..................... » 13,150
Kronor 180,250
Härtill för utvändiga kulvertar och kulvertledningar, med anslutning
till överläkarebostaden och utbyte i panncentralen
av expansionskärl mot en hydrofor med luftpump enligt
ingenjören Theorell ......................................................... » 28,750
Slamma kronor 209,000
Över föreliggande förslag hava av medicinalstyrelsen infordrats yttranden
från t. f. överläkaren H. Sjöbring, från direktionen för hospitalet samt från
byggnadsstyrelsen.
Departementschefen har uttalat, att det av medicinalstyrelsen i ämnet
framlagda förslaget syntes honom vara av beskaffenhet att kunna i huvudsak
godkännas. Han förutsatte därvid, att i förslaget komme att vidtagas
de smärre ändringar, vilka kunde föranledas av t. f. överläkaren Sjöbrings
uttalanden eller vilka eljest visade sig ändamålsenliga och kunde genomföras,
utan att totalkostnaden därigenom ökades. Mot den för arbetenas utförande
beräknade kostnaden av 209,000 kronor hade någon anmärkning
ej blivit framställd, och icke heller departementschefen hade något att erinra
däremot. För påbörjande av nämnda arbeten har i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag ansetts böra för nästa budgetår beräknas ett belopp
av 100,000 kronor.
Ny- och ombyggnader vid Växjö hospital.
Växjö hospital iir beläget omkring 2 kilometer i sydostlig riktning från Växjö
stad. Hospitalet omfattar för närvarande 404 vårdplatser. Av dessa äro 100
10
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
belägna i en för män avsedd kriminalavdelning, 40 i en Kronobergs och Blekinge
län tillhörig s. k. npptagningspaviljong och 34 i en öppendörrpaviljong
för lugna manliga patienter. Återstående 230 platser äro fördelade på två
större sjukvårdsbyggnader.
Å sid. 37—40 i statsrådsprotokollet har lämnats en redogörelse för de
förslag örn utvidgning av Växjö hospital, som under senare år varit föremål
för Kungl Maj:ts och riksdagens behandling, till vilken redogörelse utskottet
tillåter sig att hänvisa.
Med skrivelse den 25 januari 1930 har medicinalstyrelsen överlämnat anbefalld
utredning rörande utvidgning av Växjöhospitalet och däri inledningsvis
anfört, att ett förslag till utvidgning uppgjorts redan under
år 1927, vilket lagts till grund för det av styrelsen nu överlämnade men
omarbetats med hänsyn till utvecklingen av den moderna arbetsterapien
och det alltmera framträdande kravet på avdelningar vid sinnessjukhusen
för nyinsjuknade ömtåliga patienter. Förslaget avser i sitt nuvarande
skick, jämte utvidgning med 480 platser, även erforderliga anordningar för
hospitalets förseende med vatten samt för föi-bättrande av dess spillvattenavledning.
Styrelsen meddelar även, att styrelsen vid förslagets utarbetande
biträtts av överinspektören för sinnessjukvården E. Göransson, hospitalsöverläkarna
A. Granholm och E. Lauritzen samt av styrelsens arkitekt C.
Westman, av arkitekten A. Wiman, vilken uppgjort ritningar och kostnadsberäkningar
beträffande byggnadsarbetena, av ingenjören H. Theorell beträffande
ångpanne- och värmeledningsanläggningen samt den maskinella utrustningen
för kök och tvätt m. m., av ingenjören J. Bergström beträffande vatten-
och avloppsledningsfrågorna samt av överingenjören T. Holmgren i fråga
örn de elektriska anläggningarna.
Innan styrelsen närmare ingått på förslaget, har styrelsen till belysande
av förslagets förutsättningar lämnat vissa orienterande uppgifter angående
hospitalet, sådant det för närvarande är inrättat. Dessa återfinnas å sid. 41
i statsrådsprotokollet.
Efter en redogörelse rörande planen för de nu föreslagna utvidgningsarbetena
(sid. 41—44 i statsrådsprotokollet) har medicinalstyrelsen meddelat,
att antalet vårdplatser, efter föreslagen utvidgning skulle — oberäknat reservplatser
men inräknat de 40 platser, vilka tills vidare disponerades av
Kronobergs och Blekinge läns landsting — utgöra
å mansavdelningen
i befintliga byggnader ...................................... 304
i nybygggnad....................................................._50 354
å Jcvinnoavdelningen
i nybyggnader ................................................... 430
å Jcriminalavdelningen..............................................100
Summa 884.
Ökningen i sjukhusets nuvarande platsantal skulle alltså utgöra 480.
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
11
Styrelsen påpekar, att — om kriminalavdelningen frånräknades — platssiffran
för kvinnor skulle bliva något större än den för män men att denna
skillnad uppvägdes genom den betydande överlägsenhet i antalet manliga
sjuka, som förefunnes vid den med hospitalet sammanhörande familjevården
i Korsberga.
A sid. 44—50 har redogörelse lämnats för de föreslagna nya oell omändrade
byggnaderna, plan för uppvärmning, ångdrift, köks- och tvättinrättning
ävensom förslag till vatten-, avloppsledningars och elektriska anläggningars
anordnande.
Medicinalstyrelsen har framlagt följande sammanställning av kostnadsberäkningarna
för utförande av de föreslagna arbetena, frånsett arbetena för
avloppsledningsanordningar inom det äldre hospitalsområdet.
ByggnadsJcostnader (enligt arkitekten Wiman).
Kronor
Paviljong A............................................................................. 323,000
» B............................................................................. 323,000
» C........................................................................... 380,000
Administrationsbyggnad......................................................... 231,000
Öppendörrpaviljong ............................................................ 68,000
Bostad för läkare m. fl........................................................ 65,000
Upptagningspaviljong .......................................................... 343,000
Portvaktsstuga ...................................................................... 15,000
Samlingssalsbyggnad (festsal)................................................ 70,500
Till- och ombyggnad av köks- och tvättbyggnad............... 144,000
Till- och ombyggnad av ångcentralen ................................ 43,500
Promenadgårdar och soltält.................................................. 29,000
Kulvertar ................................................................................ 41,000
Arkitektarvoden, kontroll och oförutsett.............................. 104,000 2,180 000
Värmeledningar m. m. (enligt ingenjören Theorell)........................... 597,000
Vatten- och avloppsledningar för nyanläggningarna (enligt ingenjören
Bergström) ...................................................................................... 652,600
Elektriska anläggningar (enligt överingenjören Holmgren)............... 174,000
Summa kronor 3,603,600
Över förslagen till de i sammanställningen upptagna arbetena och därtill
hörande kostnadsberäkningar har byggnadsstyrelsen den 19 december 1929
avgivit yttrande. Däri har styrelsen förklarat sig icke hava något att erinra
mot de föreliggande ritningarna. Däremot vore enligt styrelsen kostnaderna
i allmänhet väl knappt beräknade. Detta vore i synnerhet fallet beträffande
de tre vårdpaviljongerna, upptagningspaviljongen och panncentralen. Med
hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen föreslagit en höjning av den beräknade
totalkostnaden med 124,000 kronor.
Medicinalstyrelsen har sedermera anfört, att styrelsen icke funnit anledning
att motsätta sig den av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna höjningen
av den beräknade kostnaden.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Till den förut angivna kostnadssumman bör enligt medicinalstyrelsen
läggas kostnaden för en av styrelsen förordad anslutning till det föreslagna
reningsverket av spillvattenavloppet för byggnader inom det äldre
hospitalsområdet, vilken kostnad av Bergström beräknats till 80,000 kronor.
Totalkostnaderna för de av medicinalstyrelsen föreslagna anläggningarna
hava i följd härav av styrelsen beräknats till (3,603,600 -f 124,000 + 80,000)
3,807,600 kronor.
Beträffande det sålunda beräknade kostnadsbeloppet har styrelsen ytterligare
anfört följande.
Då den genom den föreslagna utvidgningen vunna ökningen i sjukhusets
platsantal utgjorde 499, eller •— med frånräknande av reservplatserna — 480,
skulle, med en fördelning av nämnda totalkostnad 3,807,600 kronor på dessa
platser, kostnaden per plats utgöra omkring 7,630, respektive 7,932 kronor.
En dylik beräkning vore emellertid i avsevärd mån missvisande, enär betydande
belopp avsåge anläggningar, som skulle bliva för hela den utvidgade
anstalten, med dess inemot 900 platser, gemensamma. Så vore bland annat
förhållandet med anordningarna för anstaltens förseende med vatten från
Växjö stad, med uppförandet av samlingssalsbyggnaden och bottenvåningen
av administrationsbyggnaden, med moderniseringen av kök och tvätt och
med anläggningen av reningsverk för spillvattnet. Vidare berörde en inom
totalkostnadsbeloppet upptagen anläggning, nämligen anslutningen av det
nuvarande hospitalets avloppsledningar till det nya reningsverket, uteslutande
den äldre delen av anstalten.
A sid. 52 och 53 i statsrådsprotokollet har redogjorts för av medicinalstyrelsen
lämnade uppgifter angående dels engångskostnaderna utöver utgifterna
för utförandet av byggnads- m. fl. anläggningar, dels ock driftkostnaderna.
Vidare har återgivits ett uttalande av medicinalstyrelsen rörande
läkarorganisationen vid det utvidgade sjukhuset.
Medicinalstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att ny- och ombyggnader vid Växjö hospital för ökning
av anstaltens sjukplatser till ett antal av 884 samt åtgärder för förbättrande
av hospitalets vatten- och avloppsledningar finge i huvudsaklig överensstämmelse
med det av styrelsen framlagda förslaget utföras för en beräknad
kostnad av 3,807,600 kronor, dels ock för påbörjande av sagda arbeten för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.
Tillika har medicinalstyrelsen, under förutsättning att berörda framställning
bleve av Kungl. Majit och riksdagen bifallen och under hänvisning till
ett av stadsfullmäktige i Växjö meddelat beslut den 23 december 1929, hemställt,
att Kungl. Majit måtte bemyndiga medicinalstyrelsen att med stadsfullmäktige
i Växjö uppgöra avtal örn leverans av vatten till Växjö hospital
i enlighet med de i berörda beslut angivna grunder.
Departementschefen har i detta ärende anfört följande:
»Såsom framgår av det föregående, hava statsmakterna vid flera tillfällen
uttalat sig för att en utvidgning av Växjö hospital bör komma till stånd.
Medan emellertid enligt det år 1917 utarbetade och av 1918 års riksdag i
sina huvuddrag gillade förslaget det totala platsantalet efter utvidgningen
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
13
skulle bliva allenast 761, skall detsamma enligt nu föreliggande förslag bliva
884. Sistnämnda antal innebär en ökning av det nuvarande platsantalet
med 480. Denna ökning överensstämmer emellertid, som förut anförts, i
buvudsak med beräkningarna i 1928 års plan för anskaffande av nya vårdplatser
vid sinnessjukhusen, och jag har intet att erinra mot det föreslagna
platsantalet.
Även med avseende å sättet för anstaltens utvidgning skiljer sig nu förevarande
förslag i avsevärd mån från det äldre förslaget. Angående orsakerna
härtill, vilka endast delvis sammanhänga med det ökade platsantalet, har
medicinalstyrelsen lämnat en ingående motivering, till vilken jag i allt väsentligt
kan ansluta mig. Jag biträder därför även i denna del styrelsens
förslag.
Beträffande. vissa punkter i förslaget synes ett närmare uttalande från
min sida vara påkallat. Sålunda vill jag med anledning av medicinalstyrelsens
förslag örn uppförande av en särskild upptagmngspaviljong erinra,
att dylika paviljonger i stor utsträckning äro avsedda för vård av nyinsjuknade
patienter, som befinna sig i sådant tillstånd, att utsikterna för
förbättring och tillfrisknande äro jämförelsevis stora, och att därför dessa
byggnader äro av den största betydelse för en rationell sinnessjukvård.
På dessa skäl förordade jag förra året inrättande av dylika avdelningar vid
de blivande sinnessjukanstalterna vid Umeå och i Jönköping. I överensstämmelse
härmed anser jag mig böra förorda styrelsens förslag i denna
del jämväl beträffande Växjöanstalten, oaktat detsamma medfört den konsekvensen,
att någon paviljong för första klasspatienter icke nu kunnat
medtagas i förslaget. Vad angår det föreslagna läget för upptagningspaviljongen
har jag hyst någon tvekan, huruvida det i tillräcklig grad innebär
den avskildhet, som är särskilt önskvärd beträffande ifrågavarande patientmaterial.
Jag förutsätter emellertid, att medicinalstyrelsen skall äga frihet
att vid ombyggnadsplanens närmare utförande därutinnan göra den omläggning,
som kan befinnas möjlig och lämplig.
Yad beträffar sättet för anstaltens förseende med vatten, delar jag medicinalstyrelsens
uppfattning örn lämpligheten för hospitalets del av att avtal
träffas med Växjö stad angående leverans av vatten från staden till hospitalet.
Jag vill emellertid här understryka, att staden, såsom förut nämnts,
gjort sitt erbjudande i ämnet beroende av att densamma erhåller Kungl.
Maj:ts tillstånd att åtaga sig den ifrågasatta vattenleveransen ävensom att
upptaga den ytterligare vattenmängd ur Helgasjön. som för sagda leverans
kan finnas erforderlig. Detta villkor har uppställts med hänsyn därtill att
staden jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 26 februari 1915 äger rätt att ur
Helgasjön bortleda vatten allenast för stadens eget behov samt till en
myckenhet av högst 2,200 kbm örn dygnet samt staden för övrigt ansett,
att angivna maximikvantitet måste helt reserveras för stadens egen
förbrukning. Omförmälda avtal förutsätter alltså viss ändring av brevet den
26 februari 1915. Huruvida en dylik ändring kan äga rum, måste givetvis
i annat sammanhang bliva föremål för vederbörlig granskning, som ännu
14
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
icke kunnat företagas. Då emellertid den vattenmängd, som erfordras för
hospitalets behov, i förhållande till nämnda maximikvantitet är ganska obetydlig,
torde man kunna förutsätta, att några svårigheter i berörda hänseende
icke skola yppa sig. Här synes man därför kunna utgå från att ett avtal
i ämnet kan komma till stånd.
Behovet av det föreslagna reningsverket för spillvatten från de nya hospitalsbyggnaderna
synes mig vara klart ådagalagt. Likaså synes det uppenbart,
att till detta reningsverk böra anslutas jämväl avloppsledningarna
från byggnaderna inom det äldre hospitalsområdet, detta särskilt med tanke
därpå att införande av vattenklosetter i sistnämnda byggnader under
alla förhållanden förr eller senare lärer böra komma till stånd, men att
detta icke låter sig göra med nuvarande avloppsförhållanden.
Med avseende å kostnadsberäkningarna har jag icke någon erinran att
framställa mot medicinalstyrelsens senaste förslag, vilket ansluter sig till
byggnadsstyrelsens i ämnet gjorda kalkyler. Till jämförelse må nämnas,
att de godkända kostnadsberäkningarna för Umeå- och Jönköpingsanstalterna
i jämförliga delar, särskilt vad angår de nya vårdpaviljongerna, genomgående
uppvisa högre siffror än det föreliggande förslaget. Icke heller vad ungärde
uppskattade kostnaderna för inventarier och drift eller den beräknade ökningen
i personalbehovet har jag någon anmärkning att framställa.
Yad angår de utrymmen, som beräknats för skilda ändamål, överensstämmer
förslaget väsentligen med nämnda anstalter. Med tillfredsställelse bör
konstateras, att i planen på olika sätt noga beaktats vikten av att i ordnat
arbete kunna sysselsätta det stora flertalet av de vårdade.
Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört angående den blivande
Idkar organisationen vid anstalten vill jag, ehuru anledning icke föreligger att
i förevarande sammanhang upptaga denna fråga till närmare dryftande, uttala,
att det synes mig klart, att den utvidgade Yäxjöanstalten bör — i likhet
med vad som i 1930 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt
51) förutsatts beträffande anstalter av motsvarande storlek — erhålla två
överläkare, av vilka den ene bör såsom sjukhuschef handhava den administrativa
ledningen.
På sålunda anförda skäl och med erinran örn vad jag inledningsvis anfört
rörande ordningen för genomförande av i hospitalsbyggnadsplanen ingående
byggnadsföretag förordar jag, att medicinalstyrelsens förevarande förslag
lägges till grund för framställning till riksdagen såsom nästa mera betydande
steg till genomförande av berörda plan.
Yad angår det belopp, som erfordras för de föreslagna arbetenas påbörjande
under nästa budgetår, synes mig detsamma kunna, utan att dröjsmål
med anstaltens färdigställande därav föranledes, begränsas till 200,000
kronor.» I
I detta sammanhang har departementschefen anmält en av medicinalstyrelsen
i skrivelse den 5 februari 1930 gjord framställning rörande lantbrukskolonien
i Korsberga.
Statsutskottets utlåtande Nr 18i).
15
Departementschefen har därvid först i korthet redogjort för uppkomsten
av nämnda koloni samt för de åtgärder för koloniens utvidgning, som
tidigare vid olika tillfällen vidtagits eller föreslagits.
I anslutning till Växjö hospital finnes sedan lång tid tillbaka i Korsberga
socken av Jönköpings län en koloni för familjevård åt sinnessjuka, vilken
koloni efter hand utsträckts jämväl till angränsande socknar. De till denna
koloni hörande patienterna äro utackorderade i enskilda hem men stå alltjämt
under tillsyn av läkare vid hospitalet. Till familjevården hör även ett
i Korsberga kyrkoby beläget centralhem. å vilket de utackorderade sjuka
mottagas, när de på grund av kroppslig sjukdom äro i behov av vård eller
på grund av tillfälligt psykiskt orostillstånd icke lämpligen kunna kvarstanna
hos sitt värdfolk.
Genom brev den 11 april 1919 bemyndigade Kungl. Majit medicinalstyrelsen
att under en tid av fem år, räknat från och med den 1 maj 1919,
för Växjö hospitals räkning arrendera lönebostället l1/* mantal Korsberga
nr 1 Prästgård i Korsberga socken för anordnande av en lantbrukskoloni
för sinnessjuka i anslutning till omförmälda familjevård. Genom brev den
14 december 1923 och den 27 november 1925 förlängdes detta bemyndigande,
sist för en tid av högst tre år, räknat från och med den 14 mars
1926.
Med stöd av nämnda brev arrenderade medicinalstyrelsen ifrågavarande
till kyrkofonden hörande löneboställe och inrättade därstädes den avsedda
lantbrukskolonien. I arrendet ingick icke den i omedelbar närhet till bostället
belägna, av kyrkoherden i Korsberga pastorat bebodda prästgården
med därtill hörande mark och byggnader. Då koloniens patienter icke
kunde erhålla bostad å det arrenderade området, förhyrde medicinalstyrelsen
till bostad åt patienterna en kyrkoherden på platsen J. A. Lundh tillhörig,
å prästgårdsområdet belägen flygelbyggnad till prästgården. Med hänsyn
till den obetydliga storleken av nämnda flygelbyggnad, vilken allenast innehöll
fem boningsrum, måste antalet patienter å kolonien begränsas till omkring
7.
Genom beslut den 18 januari 1929 förordnade Kungl. Majit, att prästgård
för kyrkoherden i Korsberga pastorat skulle anordnas å stomhemmanet
Korsberga Klockaregård, samt förklarade vidkommande den framtida
användningen av de nuvarande prästgårdsbyggnaderna, att hinder icke mötte
för länsstyrelsen i Jönköpings län att i samband med blivande ny utarrendering
av lönebostället Korsberga Prästgården föreskriva, att det dittills
varande prästgårdsområdet skulle från och med den 14 mars 1929 förenas
med lönebostället och de förutvarande laga husen å prästgården tagas i anspråk
för löneboställets behov.
Därefter bemyndigade Kungl. Majit med anledning av medicinalstyrelsens
den 10 december 1928 gjorda framställning styrelsen att under en tid av
två år, räknat från och med den 14 mars 1929, för Växjö hospitals räkning
arrendera lönebostället jämte det därmed förenade prästgårdsområdet att
användas för ifrågavarande lantbrukskoloni samt anbefallde styrelsen att
16
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
fullfölja en genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1928 anbefalld utredning
och till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill den fortsatta utredningen
kunde anses böra föranleda.
Med stöd av nämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen den 22 och
28 mars 1929 träffat avtal med länsstyrelsen i Jönköpings län angående
arrende av ifrågavarande löneboställe för tiden intill den 14 mars 1931.
Sedermera har medicinalstyrelsen i förut omförmälda skrivelse av den 5
februari 1930 avgivit ny framställning i ämnet och därvid till en början uttalat,
att styrelsen alltjämt vore av den uppfattningen, att den sinnessjukvårdsverksamhet,
som utövades vid lantbrukskolonien i Korsberga, borde
fortsättas, särskilt med hänsyn till det gagn, som därmed bereddes den till
Korsberga hörande familjevården för sinnessjuka. En utvidgning av kolonien
i enlighet med den ursprungliga planen till ett tjugutal sjukplatser skulle
öka dess möjligheter att befordra familjevårdens intressen och vore i övrigt
motiverad av de lokala förhållandena.
Medicinalstyrelsen har i sin skrivelse vidare behandlat frågan, huruvida
dispositionsrätten till det område och de byggnader, varav kolonien är i
behov, bör förvärvas genom inköp eller arrende samt redogjort för av styrelsen
verkställda beräkningar rörande de årliga kostnader, som skulle uppkomma
vid inköp respektive arrende av de av styrelsen i dess skrivelse angivna
områdena. Styrelsen har härjämte uttalat sig angående personalbehovet
för den utvidgade lantbrukskolonien samt rörande hittillsvarande
och beräknade sjukvårdskostnader för dag och patient.
Medicinalstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga
styrelsen att för en tid av ytterligare åtta år, räknat från och med den 14
mars 1931, arrendera det av styrelsen för närvarande på arrende innehavda,
med förutvarande prästgårdsområde förenade lönebostället lx/4 mantal nr 1
Korsberga Prästgård i Korsberga socken av Jönköpings län för att där driva
en utvidgad lantbrukskoloni för sinnessjuka i anslutning till Växjö hospital,
dels ock bemyndiga styrelsen att av anslaget till hospital och asyler disponera
ett belopp av 2,000 kronor för inlösen av pastoratets kyrkoherde enskilt
tillhöriga, på nämnda boställes mark belägna byggnader.
Departementschefen har angivit sin ståndpunkt till förevarande fråga sålunda:
»Med
anledning av vad sålunda förekommit ber jag att få framhålla, att
enligt min mening den friare form av vård åt sinnessjuka, som tillämpas inom
familjevården i Korsberga men även å lantbrukskolonien därstädes, synes
vara av största betydelse. Kolonien torde vara ett nödvändigt komplement
till den familjevård, i anslutning till vilken den anordnats. Jag anser därför,
att nämnda koloni bör ej blott vidmakthållas utan även i föreslagen omfattning
utvidgas. Angående sättet för denna utvidgning anser jag — i
likhet med medicinalstyrelsen — övervägande skäl tala för att dispositionsrätten
till för kolonien erforderliga områden förvärvas genom att nuvarande
arrendeavtal förlänges för viss kortare tid, som lämpligen synes kunna omfatta
ytterligare 8 år. Genom en sådan anordning synes koloniens mark
-
Statsutskottets utlåtande Kr 189.
17
behov tills vidare bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett, och statens
myndigheter bliva i tillfälle att — innanjie binda sig genom mera definitiva
åtgärder — inhämta en värdefull erfarenhet av den utvidgade koloniverksamheten.
Härigenom undviker man även att redan nu taga ställning
till den ännu icke tillräckligt utredda frågan angående behovet av utvidgning
av det i Korsberga belägna centralhemmet. Även ur ekonomisk synpunkt
synes en förlängning av nuvarande arrendeavtal vara den bästa lösningen.
I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har jag för avsikt
att framdeles i annat sammanhang tillstyrka bifall till medicinalstyrelsens
nu föreliggande förslag. De ökade personalkostnaderna liksom även utgifterna
för inlösen ar vissa hus äro icke av den storleksordning, att de inverka
på beräkningen av anslaget för nästa budgetår till hospital och asyler.»
Ombyggnads- och ändringsarbeten vid Vadstena hospital och asyl.
Vadstena hospital är avsett för vård av 788 sinnessjuka och består av
två skilda huvudavdelningar, belägna på avsevärt avstånd från varandra.
Den ena av dessa avdelningar, förlagd till södra delen av staden och
vanligen kallad asylen, inrättades i början av 1890-talet genom förändring
av en större fabriksbyggnad. Den inrymmer 392 platser för män, tillhörande
allmänna betalningsklassen.
Den andra avdelningen, belägen i norra delen av staden, utgöres av det
äldre hospitalet och omfattar, bland annat, det forna nunneklostret samt
användes för vård dels av kvinnor i allmänna betalningsklassen till ett antal
av 374, dels av manliga och kvinnliga sjuka i första betalningsklassen till
ett antal av 22.
De för kvinnor i allmän betalningsklass avsedda 374 platserna äro för -
delade sålunda:
1. Två sammanbyggda klosterbyggnader ................................. 185 platser.
2. En T-formig byggnad, medelst en sammanbindningsgång
förenad med ena klosterbyggnaden, benämnd T-paviljongen 31 »
3. Ett byggnadskomplex, beläget på andra sidan av Hospitalsgatan
och kallat B-paviljongen ....................................... 158 »
De första betalningsklassen tillhörande sjuka äro förlagda i några äldre
byggnader, en för kvinnor, belägen i klosterparken, och två för män invid
den förut nämnda B-paviljongen. Vissa lägenheter i dessa byggnader hava
under de senare åren apterats för andra ändamål, utan att det totala platsantalet
vid anstalten därigenom minskats.
Anstaltens byggnader för kök och tvätt äro i likhet med dess vattenverk
med flera ekonomianläggningar belägna i klosterparken och genom ett
décauvillespår satta i förbindelse med asylen.
Frågan örn nybyggnads- och ändringsarbeten vid Vadstena hospital och
asyl har länge varit aktuell.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 haft. (Nr 189.)
1185 80 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
I skrivelse den 7 januari 1930 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till
nybyggnads- oell ändringsarbeten vid omförmälda anstalt, omfattande dels
uppförande av nybyggnad för kök, tvätt och ångcentral, dels ändrings- och
reparationsarbeten i den s. k. T-paviljongen och dels anläggning av nytt
vattenverk.
Medicinalstyrelsen har vidare på departementschefens anmodan i särskild
skrivelse framlagt ett alternativt förslag, enligt vilket för närvarande allenast
skulle komma till utförande ändrings- och reparationsarbeten å T-paviljongen
samt anläggning av nytt vattenverk, varemot någon ny ekonomibyggnad icke
nu skulle uppföras. I statsrådsprotokollet har först redogjorts för medicinalstyrelsens
med dess skrivelse den 7 januari 1930 framlagda förslag,
det s. k. huvudförslaget, samt därefter behandlats alternativförslaget.
De sammanlagda kostnaderna enligt alternativförslaget hava av medicinal -
styrelsen beräknats sålunda.
Ändrings- och reparationsarbeten inom T-paviljongen.
Byggnadsarbeten inklusive arbeten för pannanläggningen 42,800
Värmeledning med tillhörande pannanläggning........................ 28,000
Vatten- och avloppsledningar...................................................... 17,200
Elektrisk anläggning................................................................... 3,000
Arkitekt- och kontrollantarvoden, administration och oförutsett
........................................................................................... O500 98,500
Nytt vattenledningsverk .................................................................... 382,500
Summa kronor 481,000
Departementschefen har anfört:
»Det lärer vara ostridigt, att förhållandena vid Vadstena hospital och asyl
i åtskilliga hänseenden liro bristfälliga och att därför nämnda anstalt är i
starkt behov av modernisering och förbättring. Av medicinalstyrelsens framställning
i ämnet torde ock framgå, att det i och för sig skulle vara särdeles
önskvärt, att samtliga de i styrelsens huvudförslag upptagna arbetena nu
kunde komma till stånd. Med hänsyn till nödvändigheten att för de närmaste
budgetåren hålla kostnaderna för hospitalsbyggnaderna inom den ram,
som överensstämmer med planen för dessa byggnader och inledningsvis närmare
angivits, anser jag mig, såsom redan i den allmänna översikten antytts,
dock icke för närvarande kunna tillstyrka uppförandet av den föreslagna
ekonomibyggnaden utan inskränker mig till att förorda de arbeten, vilka av
styrelsen upptagits i dess alternativförslag och vilka synts även mig vara
de, som i första hand böra komma till utförande. Det nuvarande vattenverkets
underhaltiga beskaffenhet gör en omläggning därav nödvändig, och
genom den föreslagna ombyggnaden av T-paviljongen kan man för en jämförelsevis
obetydlig kostnad erhålla väsentligt förbättrade vårdmöjligheter.
Mot den av medicinalstyrelsen för dessa arbeten beräknade kostnadssumman
av sammanlagt 481,000 kronor synes mig intet vara att erinra. Yad
särskilt beträffar de kostnader, vilka föranledas av det nya vattenlednings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
19
verket, vill jag framhålla att — på sätt redan framgår av det föregående —
statsverket enligt gällande avtal med Vadstena stad äger möjlighet att
genom höjning av vattenavgiften erhålla ersättning av staden för den del av
kostnaderna, som med hänsyn till den rikligare och bättre vattenleveransen
skäligen kan anses böra belöpa å staden. En ändring i sådant hänseende
av berörda avtal torde i händelse av bifall till förevarande förslag böra genom
medicinalstyrelsens försorg genomföras.»
Departementschefen har alltså tillstyrkt, att vid Vadstenaanstalten finge
i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens alternativförslag
för en beräknad kostnad av högst 481,000 kronor dels utföras ändrings- och
reparationsarbeten i den s. k. T-paviljongen, dels ock anläggas ett nytt vattenledningsverk.
Av förenämnda summa har för nästa budgetår beräknats ett
belopp av 200,000 kronor, att utgå av ifrågavarande anslag.
I detta sammanhang har erinrats att i medicinalstyrelsens år 1927 framlagda
plan för anskaffande av vårdplatser åt sinnessjuka räknats med en
minskning av platsantalet å Vadstenaanstalten med 66. Anledningen härtill
vore den, att styrelsen förutsatt, att vissa av anstalten för sjukvårdsändamål
använda utrymmen inom de gamla klosterbyggnaderna skulle komma
att upplåtas till Birgittastiftelsen. Denna fråga hade nu fått sin lösning, i det
att så skett, dock i mindre utsträckning än som tidigare avsetts. Genom
beslut den 21 februari 1930 hade nämligen Kungl. Maj:t medgivit, att till
nämnda stiftelse finge överlämnas dispositionsrätten till en del av nämnda
utrymmen. En följd härav komme att bliva, att platsantalet vid anstalten
minskades med 36.
Sammanfattning.
Departementschefen har slutligen lämnat en kort sammanfattning rörande
det antal vårdplatser, som skulle vinnas efter genomförande av hittills beslutade
eller nu föreslagna byggnadsföretag, vilka avses i planen för anskaffande av
ytterligare platser för den statliga sinnessjukvården. Härvid har för fullständighetens
skull medtagits den av 1928 års riksdag beslutade psykiatriska
kliniken i Lund, ehuru särskilt anslag för uppförande av denna inrättning
anvisats å riksstaten.
Antalet beräknade vårdplatser för sinnessjuka och sinnesslöa å nu avsedda
anstalter framgår av följande sammanställning, i vilken jämförelse
gjorts mellan å ena sidan det beräknade platsantalet enligt medicinalstyrelsens
plan för anordnandet av ytterligare sinnessjukvårdsplatser och å andra
sidan de beräkningar, som legat till grund för av statsmakterna fattade beslut
eller nu framlagda förslag. Därvid har anmärkts, att genom utvidgningen
av Piteå hospital antalet platser därstädes kunnat ökas med 170 mot det
ursprungligen beräknade antalet 148.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
1 Anstalt |
Antal |
platser |
||
enligt medicinalstyrelsens plan |
enligt tidigare beslut |
|||
sinnessjuka |
sinnesslöa |
sinnessjuka |
sinnesslöa |
|
Piteå (utvidgning).......................... |
148 |
170 |
||
Sala ............................ |
— |
323 |
— |
370 |
Orebro........................... |
— |
323 |
— |
350 |
Vänersborg................................... |
566 |
283 |
587 |
283 |
Umeå ....................... |
880 |
— |
918 |
— |
Psykiatrisk klinik i Lund .......... |
100 |
— |
102 |
— |
Jönköping.............................. |
1,200 |
— |
1,220 |
— |
Växjö (utvidgning) ......................... |
460 |
— |
480 |
— |
3,354 |
929 |
3,477 |
1.003 |
|
4,283 |
4,480 |
Enligt medicinalstyrelsens plan skulle vidare antalet vårdplatser vid Vadstena
hospital och asyl minskas med 66. Såsom förut nämnts kommer enligt
Kungl. Maj:ts den 21 februari 1930 meddelade beslut minskningen att
inskränka sig till 36 platser. A andra sidan kommer vid bifall till det i det
föregående omförmälda förslaget angående ombyggnads- och ändringsarbeten
vid nämnda anstalt platsantalet därstädes att ökas med 12. I förhållande till
1927 års plan innebär detta alltså en sammanlagd ökning av (30 + 12) 42
platser. I förhållande till nuvarande antal blir det däremot en minskning
av (30-—12) 18 platser.
Efter genomförande av de byggnadsföretag, som hittills beslutats eller
beträffande vilka förslag nu framlagts, skulle — frånsett anstalten i Vadstena
— finnas sammanlagt 4,480 nya vårdplatser, därav 3,477 för sinnessjuka
och 1,003 för sinnesslöa. Då en stor del av sist avsedda platser
komma att upptagas av patienter, som nu vårdas å sinnessjukanstalter, kan
ökningen av antalet för sinnessjuka disponibla platser väntas bliva avsevärt
större, än den nyss anförda siffran anger.
Vad angår kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten, hava dessa
kostnader enligt redan fattade beslut, respektive av departementschefen
förordade förslag, beräknats till sammanlagt 26,669,700 kronor.
Såsom av det föregående framgår, har i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag beräknats ett extra reservationsanslag för nästkommande
budgetår av 4,700,000 kronor.
I enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet vid behandlingen
av de särskilda byggnadsföretagen anfört skulle anslagsbeloppet för
nästa år kunna beräknas på följande sätt:
Anstalten i Sala .................................... kronor 217,000
» i Örebro............................... » 359,000
Uppsala hospital och asyl..................... » 290,800
Hospitalet vid Umeå............................. » 1,200,000
* i Jönköping ..................... » 2,100,000
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
21
Lunds hospital och asyl........................ kronor 100,000
Växjö » ...................................... » 200,000
Vadstena » och asyl........................ »_200,000
Summa kronor 4,666,800
Därutöver har ansetts böra reserveras visst belopp att ställas till Kungl.
Maj:ts disposition för bestridande av kostnader för underhåll av byggnader
vid anstalterna i Sala, Orebro och Jönköping, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen
begärt 9,000 kronor, samt för vissa utredningar m. m. Detta belopp
har förslagsvis uppskattats till omkring 33,000 kronor. Anslaget har
i följd därav beräknats till 4,700,000 kronor.
Med avseende å anslagsbeloppets fördelning har liksom tidigare år ansetts
böra fasthållas, att den angivna beräkningen givetvis icke avser att vara i
detalj bindande för dispositionen av anslaget eller för den fördelning av beloppet
som, i händelse detsamma beviljas, torde komma att fastställas av Kungl.
Majit. Då det gäller så många och delvis så stora byggnadsföretag, som här
äro i fråga, har det synts naturligt, att medelsåtgången på varje särskilt håll
under de olika åren icke kan på förhand med tillförlitlighet beräknas. Det
är således även möjligt, att något av de belopp, som av det för innevarande
budgetår beviljade anslaget anvisats för olika företag, kommer att visa behållning
vid budgetårets slut. I den mån så med hänsyn till sättet för
byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas önskvärt, har det för
byggnadsplanens genomförande synts vara förmånligt, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för ett visst ändamål
kan ske, mot det att motsvarande minskning vidtages i de anvisade
medlen för ett annat ändamål.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt
motion nr 283, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels att en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön anordnas
genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet
i Lund,
dels att för detta ändamål måtte under nästa budgetår utgå 100,000 kronor,
dels ock att såsom en följd härav det av Kungl. Majit för nästa budgetår
till hospitalsbyggnader begärda extra reservationsanslaget måtte höjas med
100,000 kronor till 4,800,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»I proposition nr 150 angående anslag till hospitalsbyggnader avhandlas
även frågan örn ordnandet av vården örn svårskötta obildbara sinnesslöa. Som
därvid erinras, har denna vårdfråga stått på dagordningen alltsedan början av
detta århundrade. Den avhandlades sålunda i den underdåniga berättelse angående
undersökning av sinnessjuka och sinnesslöa, som medicinalstyrelsen den
8 december 1902 avgav. Efter att hava tillstyrkt, att statsbidrag måtte utgå
22
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
även till anstalter för obildbara sinnesslöa — dittills hade sådant utgått endast
till anstalter för bildbara sinnesslöa — anförde medicinalstyrelsen vid detta
tillfälle följande:
''Det synes i själva verket uppenbart, att, även örn staten, på sätt ovan föreslagits,
lämnar bidrag till de sinnesslöas vård, ett visst antal av dessa kräver ett
mera direkt ingripande Iran statens sida. Det torde med andra ord även för
framtiden bliva nödvändigt, att staten ägnar samma omsorg åt vissa kategorier
av sinnesslöa som åt det stora flertalet sinnessjuka. Örn nämligen av enskilda,
kommuner eller landsting anordnade asyler ej skola bliva alltför dyra i anläggning
och drift, är det önskvärt, för att ej säga nödvändigt, att de allra mest
svårskötta, liksom även de som äro för omgivningen i mera utpräglad grad farliga,
kunna fran dessa anstalter uteslutas. Särskilt beträffande de sistnämnda
synes vården örn dem givet böra anses som en statens, angelägenhet.
Medicinalstyrelsen har härmed velat betona, att den ovan föreslagna formen
för statens omvårdnad örn de obildbara sinnesslöa icke kan eller bör utesluta
statens hittills erkända förpliktelse att å offentliga anstalter till vård mottaga
även vissa sinnesslöa. Den nuvarande anordningen att intaga sinnesslöa å anstalter,
som egentligen äro avsedda för sinnessjuka, är dock utan tvivel från
vissa synpunkter ganska olämplig både för sinnessjukvården och för vården om
de sinnesslöa, enär den sistnämnda naturligen fordrar i viss mån andra anordningar
än den förstnämnda. Dessutom hava hittills platsbristen å statens hospital
och asyler samt föreskriften, att sinnesslöa endast i sista hand äro berättigade
till inträde, verkat därhän, att mången synnerligen svårskött sinnesslö
fått vänta på inträde längre än relativt lättskötta sinnessjuka,
Av dessa skäl torde det vara förtjänt att övervägas, huruvida icke de sinnesslöa,
som anses böra vara föremål för vård å statsanstalt, borde hänvisas till
en särskild, enbart för vård av dessa avsedda anstalt. Härigenom skulle vinnas
dels den fördelen, att sinnesslöa icke vid tävlan om inträde behövde stå tillbaka
för sinnessjuka, dels även att anstalten kunde anordnas uteslutande och speciellt
med hänsyn till vården om sinnesslöa och denna på så sätt kunde Miva mera
ändamålsenlig än nu är fallet å hospitalen och asylerna för sinnessjuka.’
T enlighet med den lili medicinalstyrelsens här anförda yttrande uttalade
principen blevo de anstalter för obildbara sinnesslöa (sinnesslöasyler), som__
efter det statsbidrag från och med år 1905 börjat utgå till dylika anstalter —-begynte att i år efter år stigande antal upprättas av landsting, föreningar och
enskilda, icke anordnade på ett sådant sätt, att de kunde lämpa sig för vården
av de allra mest svårskötta och de i mera utpräglad grad farliga bland de till
vuxen ålder komna obildbara sinnesslöa, Det visade sig snart, att detta medförde
betydande olägenheter, i det att det alltsomoftast inträffade, att obildbara
sinnesslöa, som visade våldsamhet eller förstörelselusta eller voro störande genom
höga skrik, blevo från de statsunderstödda simiesslöanslalterna utskrivna till
sina resp. hemorter. Enligt en utredning, som förelåg år 1916 — vilket år denna
fråga avhandlades å sinnesslövårdsmöte i Mariestad -— hade utskrivning till
hemorterna av dylik indikation under de gångna åren ägt rum i ett 30-tal fall.
Vidare framhölls vid mötet ifråga, att det alltemellanåt förekomma, att ansökan
örn vård av obildbara sinnesslöa blev avslagen, när det av handlingarna
framginge, att det vore fråga örn mera svårskötta sådana. I anledning härav
hade det också ingått klagomål över att de våldsamma, de förstörande och de
högljutt skrikande icke kunde vinna inträde å sinnesslöasylerna utan måste be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
23
hållas i hemmen oell å fattigvårdsanstalten Mötet uttalade sig på grund av den
sålunda vunna erfarenheten för att den av medicinalstyrelsen förordade principen,
att staten direkt åtager sig denna kategori av sinnesslöa, för vilkas vård
de av landsting, föreningar och enskilda personer upprättade sinnesslöasylerna
sakna nödiga, resurser, snarast möjligt måtte bli förverkligad.
Detta krav blev också beaktat i den följande år för riksdagen framlagda
propositionen örn nytt hospital vid Hälsingborg, i det att förslaget härom omfattade,
förutom 1,200 platser för sinnessjuka, även 200 vårdplatser för svårsJcötta
obildbara sinnesslöa, förlagda till två särskilda paviljonger, en för vartdera
könet. Denna proposition bifölls av riksdagen, som därmed definitivt
godkänt principen att vården örn de för omgivningen vådliga och eljest svårskötta
sinnesslöa bör vara en statens angelägenhet. Vid sedermera uppgjort förnyat
kostnadsförslag för Hälsingborgs hospital blevo emellertid dessa paviljonger
för sinnesslöa icke medtagna, och i skrivelse den 27 augusti 1926, däri
medicinalstyrelsen gjorde anmälan till Kungl. Majit om Hälsingborgs hospitals
fullbordande, anförde styrelsen, att den icke komme att framlägga plan och
kostnadsberäkningar rörande omnämnda paviljonger, enär (råga uppstått, huruvida
icke till följd av 1925 års beslut i försvarsfrågan ledigblivande kaserner
skulle kunna användas till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa. I anledning
härav verkställde den s. k. kasernkommittén, vilken bl. a. fått i uppdrag
att framkomma med förslag rörande den framtida användningen av dylika
kasernetablissement, en närmare utredning beträffande behovet av vårdplatser
för svår sköfla obildbara sinnesslöa, i den mån detta givit sig tillkänna genom
intagning å eller anmälan till hospital eller sinnesslöanstalt. Ur denna utredning
må följande här anföras:
Vid 1926 års utgång utgjorde antalet å hospitalen intagna sinnesslöa (idioter)
sammanlagt 215, därav 130 manliga och 85 kvinnliga. Vid samma tid funnos
icke mindre än 403 sinnesslöa anmälda till hospital, därav 263 män och 140
kvinnor. Sålunda utgjorde summan av de å hospitalen vårdade idioterna av
mankön och do till hospitalen anmälda manliga sinnesslöa 393 och summan av
de å hospitalen vårdade idioterna av kvinnkön och de till hospitalen anmälda
kvinnliga sinnesslöa 225. Vidare begärdes uppgifter från^ de statsunderstödda
sinnesslöasylerna angående där intagna, vilka voro så svårskötta, att de med
hänsyn till dessa anstalters bristande resurser borde överflyttas till statsanstalt.
Dessas antal uppgavs till sammanlagt 122, därav 76 av mankön och 46 av
kvinnkön. Häggås dessa siffror till de ovannämnda, blir behovet av platser för
svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön 469 och för svårskötta obildbara
sinnesslöa av kvinnkön 271. Vidare ifragasatte kasernkommitten, att det^ a
stat sanstal te rila för svårskötta obildbara sinnesslöa, bland vilka ju finnas åtskilliga
med epilepsi behäftade, även skulle kunna mottagas fallandesjuka, som
icke varit från barndomen sinnesslöa men hos vilka det med åren utvecklats en
epileptisk demens. Då antalet till hospitalen anmälda mod epileptisk sinnessjukdom
vid tidpunkten ifråga utgjorde 147, därav 89 män och 58 kvinnor,
skulle alltså behovet av platser å statens anstalter för svårskötta obildbara
sinnesslöa bliva 5o8 för män och 329 för kvinnor (järn tor tahlan a sid. 12 i piopositionen).
Emellertid framhöll kasernkommittén i denna sin utredning, att
behovet ifråga säkerligen är större än dessa siffror utvisa, då det å fattigvårdsanstalterna
torde finnas åtskilliga svårskötta sinnesslöa, för vilka det, på grund
24
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
av svårigheten att under nuvarande förhållanden fä in dem å specialanstalt
(hospital eller sinnesslöasyl). icke gjorts någon anmälan till sådan anstalt.
Efter det denna utredning med skrivelse den 12 januari 1928 ingivits till
statsrådet och chefen för socialdepartementet, upptogs frågan av denne, som i
ett anförande till statsrådsprotokollet för den 22 juni 1928 bl. a. yttrade följande:
''''Vid
anmälan till statsrådsprotokollet över socialärenden för den 20 mars
1928 av frågan örn anslag för budgetaret 1928—1929 till hospitalsbyggnader
berörde jag, i samband med behandling av spörsmålet örn vården av asociala
imbecilla, även fragan om vardén av svårskötta obildbara sinnesslöa. Jag anförde
därvid bland annat att, enligt vad som framginge av en utav professor
A. Petrén inom kasernkommittén verkställd och av kommittén med skrivelse
den 12 januari 1928 till mig överlämnad utredning, antalet sinnesslöa av denna
kategori vore sa stort, att, för ett tillfredsställande omhändertagande av desamma,
omfattande särskilda åtgärder syntes erforderliga, därvid andra möjligheter
för frågans lösning än ett ingripande från statens sida knappast kunde
tänkas. Beträffande sättet för ett effektivt ordnande av denna vård syntes det
ligga närmast till hands att för ändamalet använda ett eller flera kasernetablissement.
Vid de preliminära överväganden, som jag i samråd med chefen för
försvarsdepartementet ägnat förevarande spörsmål, hade jag funnit det av Svea
ingenjörskårs fästningsingenjörkompani disponerade etablissement å Vaxön
böra, i_ första hand ifrågakomma, därest detta bleve ledigt. Det hade vidare
preliminärt ifrågasatts att anordna ytterligare vårdplatser inom det invid Lund
belägna kasernetablissement, vilket icke blivit färdigställt för sitt ursprungliga
ändamål.
I anslutning till vad jag i statsrådsprotokollet för den 20 mars 1928 anfört i
ämnet anser jag önskvärt, att särskilda åtgärder från statens sida med det
snaraste vidtagas för ett tillfredsställande ordnande av vården av svårskötta
obildbara sinnesslöa. Sådana åtgärder synas motiverade ej blott av nuvarande
brist på vårdmöjligheter för åsyftade abnormkategori utan även av den omständigheten,
att — enligt vad medicinalstyrelsen vid olika tillfällen framhållit
— den hittillsvarande anordningen med intagning av vissa idioter å sinnessjukvårdsanstalter
måste anses mindre lämplig ur sinnessjukvårdens synpunkt. Att
staten nu griper sig an med denna uppgift torde vara så mycket mer påkallat,
som det synes möjligt att för ifrågavarande ändamål taga i anspråk ledigblivande
kasernetablissement. På grund av kasernkommitténs uppdrag att utreda
frågan örn lämpligaste användningen av sådana etablissement torde det ankomma
på kommittén att i första hand upptaga frågan om detta vårdbehovs
tillgodoseende pa angivet sätt. Genom beslut den 14 juni 1928 har också Kungl.
M^aj.t uppdragit at kommittén att med biträde av särskild sakkunnig närmare
utreda frågan örn användande av förenämnda kasern å Vaxen till Anstalt för
vård av vuxna obildbara sinnesslöa, I denna kasern kan emellertid, såsom av
det förut anförda framgår, icke inrymmas på långt när hela del. antal, för vilket
vard å statsanstalt kräves. Ytterligare åtgärder torde alltså bliva erforderliga,
och i enlighet med vad nyss anförts synes det påbörjade men ej färdigstälfda
kasernetablissementet invid Lund närmast böra komma i fråga såsom ytterligare
anstalt för ändamålet. För bedömande av storleken av en eventuell anstalt
i sistnämnda etablissement kräves emellertid uppenbarligen ett ståndLågan
örn avgränsningen av statens vårdnad beträffande
obildbara sinnesslöa. Det synes därför böra, innan beslut fattas örn storleken
avo sist avsedda anstalt, övervägas, huruvida, såsom Petrén föreslagit, till de
svårskötta obildbara sinnesslöa, för vilka staten bör ombesörja vården, även
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
25
böra hänföras dels vuxna obildbara sinnesslöa, vilka lida av epilepsi, dels ock
vårdbehövande patienter, vilka lida av kronisk epileptisk sinnessjukdom. Spörsmålet
örn de sistnämndas omhändertagande är visserligen att betrakta såsom en
sinnessjukvårdsfråga, men därest praktiska vårdsynpunkter kunna anses tala
för att i nämnda samband ordna denna del av sinnessjukvården, lärer hinder
härför ej böra möta. I detta sammanhang torde slutligen böra tagas under övervägande
ett av Petrén även framställt, av praktiska synpunkter förestavat
förslag örn att imbecilla skulle i viss utsträckning kunna intagas å anstalt för
svårskötta obildbara.
Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i nu angivna hänseenden, synes medicinalstyrelsens
yttrande och förslag i ämnet böra infordras.’
I det sålunda av medicinalstyrelsen infordrade yttrandet i ärendet, som är
refererat å sid. 11—12 i propositionen, underströk styrelsen återigen sin tidigare
uttalade uppfattning rörande olämpligheten av att å sinnessjukhusen mottaga
även vissa sinnesslöa och rörande behovet av särskilda statsanstalter för
svårskötta obildbara sinnesslöa.
I enlighet med den dåvarande departementschefens ovan berörda uttalande
till statsrådsprotokollet, varav utdrag översändes till kasernkommittén, uppgjorde
denna därpå förslag till anordnandet av anstalt för svårskötta obildbara
sinnesslöa dels vid det av Svea ingenjörskårs kustingenjörskompani hittills
disponerade kasernetablissement å Vaxön, dels ock vid det ofullbordade kasernetablissementet
i Lund. Förstnämnda förslag, som med hänsyn till platsens
mera begränsade utrymme avsåg anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av
kvinnkön, då behovet av platser för dylika — som av det ovan anförda framgått
— är mindre, ingavs den 27 februari 1929, och sistnämnda förslag, som
alltså avsåg anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön, ingavs den
30 september 1929. Av dessa anstalter beräknades den för kvinnor, som skulle
få 305 platser, draga en kostnad av 2,025,650 kronor, och den för män, som
skulle få 612 platser, draga en kostnad av 4,200,000 kronor.
Något anslag för påbörjandet av dessa anstalter begäres emellertid icke i
årets proposition örn hospitalsbyggnader. Visserligen ansluter sig departementschefen
till den uppfattningen, att det bör ankomma på staten att omhändertaga
vården av de svårskötta obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen
kunna vårdas å kommunala anstalter av ena eller andra slaget, men anser han
dock, att sinnessjukvårdens krav måste äga företräde framför sinnesslövårdens,
då det under rådande förhållanden möter stora svårigheter för beredande av
anstaltsvård även för nyinsjuknade och botliga fall och då det förhandenvarande
platsbehovet för sinnessjuka är förhållandevis vida större än det för sinnesslöa.
I anledning av denna departementschefens motivering för sin underlåtenhet
att begära anslag för lösandet av den sedan snart 30 år tillbaka aktuella frågan
örn anstalter för vård av svårskötta obildbara sinnesslöa, trots det förslag till
dylika anstalter nu blivit framlagda, må framhållas, att det enkla faktum, att
det erfordras flera vårdplatser å statsanstalt för sinnessjuka än för sinnesslöa,
ju icke bör vara det avgörande för ståndpunktstagandet i det föreliggande ärendet,
utan att frågeställningen bör vara denna: Vilket behov är mest trängande,
26
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
sedan de hittills beslutade anstalterna för sinnessjuka samtliga blivit färdiga,
att de återstående erforderliga vårdplatserna för sinnessjuka anskaffas eller
att det kommer till stånd anstalter för de allra mest svårskötta av de obildbara
sinnesslöa?
För bedömande av denna fråga bar man att erinra sig följande: Totalbehovet
vårdplatser för sinnessjuka är — bortsett från Stockholm, Göteborg och Malmö,
vilka städer själva skola ombesörja vården av sina sinnessjuka — beräknat till
c:a 16,000, motsvarande 3 pro mille av befolkningen. Av dessa platser fattas
visserligen i närvarande stund bortemot 4,300, men genom de vid 1928 och 1929
års riksdagar beslutade sinnessjukanstalterna i Vänersborg och Jönköping samt
vid Umeå och den psykiatriska kliniken i Lund erhållas sammanlagt c:a 2,830
nya vårdplatser för sinnessjuka. Vidare är det att märka, att dessutom kommer
under de närmaste åren ytterligare över ett 1,000-tal platser, som nu upptagas
av sinnessjuka från de nämnda tre storstäderna, att bliva disponibla för sinnessjuka
från landet i övrigt. Man bör väl kunna utgå ifrån att, när de hittills
beslutade sinnessjukanstalterna blivit färdiga och därmed vårdplatser för sinnessjuka
å statsanstalter komma att finnas till ett antal av c:a 14,550, motsvarande
något mer än 2.7 pro mille av befolkningen, de i propositionen berörda
nuvarande svårigheterna att kunna bereda plats för även nyinsjuknade
och botliga fall icke skola fortfara, utan att alla sinnessjuka, vilka äro i mera
trängande behov av vård å sinnessjukhus, då skola kunna mottagas å sådant.
I den skrivelse med översikt rörande kostnaderna för anskaffandet av de
återstående vårdplatserna å statliga sinnessjukhus och sinnesslöanstalter, som
medicinalstyrelsen den 10 december 1929 ingivit till Kungl. Maj:t, voro tvenne
alternativförslag uppgjorda rörande den ordning, i vilken byggnadsarbetena
ifråga borde utföras. Enligt det ena alternativet skulle utvidgning av Växjö
hospital med 480 platser påbörjas under nästa budgetår, men ombyggandet av
kasernetablissementet i Lund för anordnande av en anstalt för svårskötta obildbara
sinnesslöa män nied c:a 600 platser undanskjutas till budgetåret 1933—
1934. Enligt det andra alternativet åter skulle denna anstalt påbörjas under
nästa budgetår, men utvidgningen av Växjö hospital — utom i vad anginge
vissa mindre anordningar beträffande vattenledningen — uppskjutas till budgetåret
1933—1934. Av dessa alternativ har departementschefen anslutit sig till
det förstnämnda, emedan det med Växjö hospitals utvidgning skulle erhållas
480 nya platser för sinnessjuka, medan man med Lunda-anstalten ifråga endast
skulle vinna det antal vårdplatser för sinnessjuka, som för närvarande upptages
av idioter av mankön (c:a 130). I betraktande av det ovan sagda rörande tillgängligt
antal vårdplatser av statsanstalter för sinnessjuka, när de nya sinnessjukhus,
som äro av riksdagen beslutade, blivit färdiga, kan det dock starkt
ifrågasättas, om det då icke är allra mest av behovet påkallat, att fattigvårdsanstalterna
och hemmen befrias från sådana obildbara sinneslöa, vilka äro så
svårskötta, att de statsunderstödda sinnesslöasylerna icke kunna vårda dem.
Därtill kommer ju, att med statsaustalterna för svårskötta obildbara sinnesslöa
vinnes även, att den nuvarande, av medicinalstyrelsen vid upprepade till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
27
fällen påtalade olägenheten att behöva vårda dylika sinnesslöa tillsammans med
de sinnessjuka blir undanröjd.
Till belysande av vad slags patienter det är som under nuvarande förhållanden
på grund av svårskötthet utskrivas från de statsunderstödda sinnesslöasylerna
må ett pär exempel anföras från den utredning rörande behovet av
vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa, som kasernkommittén verkställt:
Från
en asyl för vuxna obildbara sinnesslöa av mankön lämnades rapport
örn 6 dylika, som blivit där intagna. Därvid meddelades, att beträffande två av
dem hade utskrivning beslutats, enär de voro omöjliga att vårda, men ännu
efter fyra månaders förlopp efter detta beslut hade de icke blivit avhämtade,
enär kommunerna ifråga icke kunnat bereda dem plats på annat håll.
Från en annan sinnesslöasyl lämnades följande meddelande örn en därstädes
intagen svårskött, likaledes manlig sinnesslö: ''Han sliter av sig alla kläder och
förstör allt, som finnes i hans närhet, samt är tidvis mycket våldsam. Ansökan
för inträde har gjorts vid Nyköpings-, Vadstena och Västerviks hospital samt
vid Motala och Linköpings upptagningsanstalter. Vi vore ytterst tacksamma,
om vi kunde få honom placerad någonstans med det allra första.’
Departementschefen yttrar (sid. 19), att under tiden, till dess anstaltsbehovet
för de svårskötta obildbara sinnesslöa kan bliva genom statens försorg tillgodosett,
få dessa sjuka omhänderhavas på fattigvårdsanstalterna. Det ligger emellertid
i öppen dag, att sinnesslöa av här ifrågavarande art, vilka för övrigt ofta
även äro störande genom höga tjuk, måste bereda de åldringar, för vilka lattigvårdsanstalterna
äro avsedda, mycken oro och vantrevnad. Det torde därför
icke kunna bestridas, att den förutvarande chefen för socialdepartementet hade
alldeles rätt, när han i sitt ovan återgivna anförande till statsrådsprotokollet
framhöll önskvärdheten av att särskilda åtgärder från statens sida med del
snaraste vidtoges för ett tillfredsställande ordnande av vården av svårskötta
obildbara sinnesslöa. Behovet härav är emellertid allra mest trängande beträffande
dylika sinnesslöa av mankön. Dc anstalter, varå dessa under nuvarande
förhållanden äro omhändertagna, nämligen fattigvårdsanstalter och sinnesslöasyler,
hava nämligen i allmänhet uteslutande kvinnlig personal och
denna är icke sällan utsatt för fara från manliga sinnesslöa, som äro opålitliga
och våldsamma.
Av skäl, som nu blivit anförda, synes det mig icke böra ifrågakomma, att
den planerade anstalten för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön uppskjutes.
På det att riksdagen må kunna taga ståndpunkt till delilia anstaltsfråga
bifogas därför bär dels kasernkommitténs förslag i ärendet (Bilaga I)
dels ock medicinalstyrelsens den 14 februari 1930 avgivna yttrande över detsamma
(Bilaga TI). Som av detta yttrande framgår har medicinalstyrelsen i
princip intet att erinra mot anordnandet av en anstalt för manliga svårskötta
obildbara sinnesslöa av den föreslagna storleken genom omändring och utbyggnad
av det ofullbordade kasernetablissementet vid Lund. Däremot önskar medicinalstyrelsen
några ändringar i det av kasernkommittén framlagda förslaget
och har i detta hänseende framlagt tvenne alternativförslag. Det ena av dessa,
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
betecknat ''Alternativ A’, som endast innefattar några smärre ändringar beträffande
trappornas anordnande m. m. i den redan befintliga kasernen, skulle
öka kostnaden — vilken emellertid enligt byggnadsstyrelsens uppfattning av
kasernkommittén räknats 100,000 kronor för högt — med 7,000 kronor. Det
andra ändringsförslaget, betecknat ''Alternativ B’, vilket är mera omfattande,
i det att enligt detta administrationslokalerna icke — som kasernkommittén
föreslagit — skulle förläggas till den befintliga kasernbyggnadens souterrainvåning
utan till en nyuppförd byggnad, skulle öka kostnaden med enligt medicinalstyrelsens
beräkning 64,000 kronor, enligt byggnadsstyrelsens beräkning
40,000 kronor.
Även om riksdagen icke skulle anse sig böra bestämma, vilket av dessa
alternativförslag som är att föredraga, förrän Kungl. Majit prövat den frågan,
synes detta icke behöva utgöra något hinder för att riksdagen redan i år fattar
principbeslut örn denna anstalt och anslår något mindre belopp för nästa budgetår.
exempelvis 100,000 kronor, på det att utarbetandet av arbetsbeskrivningar
för de byggnader, om vilka ingen tvekan råder, kunna utan uppskov påbörjas
och även planeringsarbeten kunna komma till utförande redan under nästa vår.
Givetvis vore det mest önskvärt, örn både detta byggnadsföretag och utvidgningen
av Växjö hospital kunde samtidigt igångsättas, och, skulle budgeten
för de kommande åren icke tillåta belastning med de härför erforderliga utgifterna,
borde det väl inte vara alldeles otänkbart, att de för anordnande av
anstalterna för svarskötta obildbara sinnesslöa erforderliga pengarna foges ur
rusdrycksmedelsfonden, då det ju dock förefinnes något samband mellan alkoholism
och idioti. I detta sammanhang må för övrigt erinras örn att det vid
1921 års riksdag beslöts att ur denna fond taga 4 miljoner kronor till uppförandet
av hospitalet vid Hälsingborg. Skulle det emellertid icke låta sig göra
att samtidigt börja med den planerade sinnesslöanstalten i Lund och med utvidgningen
av Växjö hospital, då torde ovan anförda förhållanden tala för det
av medicinalstyrelsens alternativförslag, enligt vilket anordnandet av en anstalt
för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön skulle gå före utvidgningen
av Växjö hospital.
Vad beträffar det av kasernkommittén uppgjorda förslaget till anstalt för
svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnkön, vill jag inte ifrågasätta något
anslag härtill vid denna riksdag, då det med hänsyn till av medicinalstyrelsen
gjorda anmärkningar möjligen kan behöva tagas under närmare övervägande,
om nybyggnaderna böra få någon annan placering än den föreslagna. Vad åter
angår förslaget till anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön kan
som skäl mot uppskov med dess anordnande till vad som ovan anförts även
nämnas, att enligt det med Lunds stad, i anledning av Södra skånska infanteriregementets
förflyttning från staden, upprättade avtalet, skall staten — därest
denna sinnesslöanstalt icke blivit färdig att tagas i bruk den 30 september 1934
— åt Lunds stad erlägga ett till 20,000 kronor höjt årligt skadeståndsbelopp.
För att anstalten skall kunna vara färdig till nämnda tidpunkt, torde emellertid
erfordras, att beslut örn densamma fattas vid årets riksdag.»
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
29
Vid prövning av Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag
har utskottet först till behandling upptagit frågan om ordnandet av
vården av svårskötta obildbara sinnesslöa, i vilken fråga, såsom nämnts,
motion ock väckts inom riksdagen.
Såsom statsrådsprotokollet utvisar och i motionen erinrats, har denna
vårdfråga stått på dagordningen alltsedan början av detta århundrade. Sålunda
beslöt redan 1899 års riksdag en skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan
örn utredning och förslag rörande åtgärder för att genom statens
medverkan bereda vård åt sådana sinnesslöa, vilka enligt gällande bestämmelser
icke kunde vinna inträde på då befintliga, huvudsakligen för bildbara
sinnesslöa avsedda anstalter. Enligt riksdagens dåvarande mening
borde statens medverkan ske genom bidrag till de årliga underhållskostnaderna.
Huru frågan sedermera utvecklat sig framgår av statsrådsprotokollet
(sid. 8—14) ävensom av ovannämnda motion, vartill utskottet tillåter
sig att hänvisa.
I den föreliggande propositionen har departementschefen uttalat den uppfattningen,
att det bör ankomma på staten att omhändertaga vården av de
svårskötta obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen kunna vårdas å kommunala
anstalter av ena eller andra slaget och som icke heller höra hemma
på sinnessjukhusen samt att anordna för detta ändamål erforderliga anstalter.
Emellertid har departementschefen, under erinran örn kasernkommitténs förslag
angående tillgodoseende av ifrågavarande behov, nämligen genom omändring
och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet i Lund till
en anstalt för obildbara sinnesslöa män och inrättandet av en anstalt för
obildbara sinnesslöa kvinnor i kasernetablissementet å Yaxön, på anförda
skäl funnit sig nu icke vara beredd att för innevarande års riksdag framlägga
förslag i ämnet. Yad särskilt angår kommitténs förslag örn en sinnesslöanstalt
i Lund, har förslaget härutinnan visserligen synts departementschefen
i stort sett vara ändamålsenligt och väl ägnat att läggas till grund för
en proposition och någon erinran har ej heller synts departementschefen kunna
framställas mot det avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena sidan, och
staden Lund, å den andra, som kasernkommittén preliminärt undertecknat
och som utgår från att berörda kasernetablissement skall inredas till sinnesslöanstalt,
men departementschefen har dock, såsom nyss nämnts, med hänsyn
till de beräknade kostnaderna under vissa budgetår ansett, att jämväl
avgörandet av denna fråga bör tillsvidare undanskjutas.
Då utskottet, som delar departementschefens uppfattning därom, att det
bör ankomma på staten att omhändertaga vården av de sinnesslöa, varom
fråga är, till prövning förehaft spörsmålet örn anstalters anordnande för
dessa, har utskottet, med hänsyn till det samband kasernkommittens förslag
i ämnet äger med frågor om ersättning till därav berörda städer i anledning
av förluster pa grund av den år 1925 beslutade nedskrivningen av försvarsorganisationen,
ansett starka skäl tala för att utförandet av de byggnadsföretag,
som erfordras för statens övertagande av berörda vård, till tiden sammanfaller
med genomförandet av 1928 års hospitalsbyggnadsplan. Och då
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
sagda byggnadsföretag hava ett denna plan närliggande syfte, torde de båda
grupperna av byggnadsföretag böra betraktas såsom ett helt, så att sinnesslöanstalternas
uppförande kommer att ingå såsom ett led i byggnadsplanen.
Behovet av att åtgärder snarast vidtagas för beredande av vård åt de
svårskötta obildbara sinnesslöa å för dem avsedda anstalter lärer vara ostridigt,
och starka skäl synas fördenskull tala för, att ytterligare uppskov med
frågans avgörande undvikes. Utskottet vill erinra örn, att med hänsyn till
platsbristen på sinnessjukhusen intagande av sinnesslöa å dessa som regel
endast äger rum i trängande fall samt att flertalet av de svårskötta och
obildbara sinnesslöa därför måst omhändertagas av fattigvårdsanstalterna,
där de mera sällan kunna erhålla nödig vård och varest de vålla obehag
för andra intagna. Störst synes förenämnda behov vara i fråga örn dylika
sinnesslöa av mankön.
Enligt den propositionen närslutna översikten över beräknade kostnader
för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m. under budgetåren 1928/1929—
1937/1938 — såsom bilaga fogad vid detta utlåtande — skulle de ifrågasatta
arbetena med omändring och utbyggande av kasernetablissementet i Lund
till en statlig anstalt för vård av svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön,
för vilka behov av anstaltsvård, enligt vad nyss nämnts, synes störst, icke
taga sin början förrän under budgetåret 1933/1934.
På grund av vad ovan anförts och jämväl ur andra synpunkter har utskottet
emellertid kommit till den uppfattningen, att det icke kan anses
försvarligt att, på sätt sålunda ifrågasatts, uppskjuta anordningars vidtagande
för beredande av vård å en statens anstalt för de sinnesslöa av mankön
varom fråga är. Utskottet vill erinra örn, att medicinalstyrelsen, som visserligen
ifrågasatt vissa ändringar i det av kasernkommittén framlagda förslaget
och i detta hänseende framlagt två alternativförslag, i princip icke
haft något att erinra mot anordnandet av en anstalt för manliga svårskötta
obildbara sinnesslöa av den av kasernkommittén föreslagna storleken genom
omändring och utbyggnad av kasernetablissementet i Lund samt att, sedan
riksdagen numera i huvudsak godkänt förberörda avtal mellan Kungl. Maj:t
och kronan, å ena sidan, samt Lunds stad, å andra sidan, riksdagen ock i
princip uttalat sig för, att anstalten skall komma till stånd. Under erinran
örn att enligt byggnadsstyrelsens beräkningar maximikostnaden för anstalten
skulle utgöra 4,140,000 kronor, vill utskottet förty förorda, att för anstaltens
färdigställande snarast möjligt förberedelser härför utan dröjsmål vidtagas.
I de avseenden, där alternativa förslag förekommit, förväntar emellertid utskottet,
att förslag härutinnan underställes nästkommande års riksdag.
Såsom ytterligare stöd för den ståndpunkt, utskottet sålunda till nu berörda
fråga intagit, vill utskottet framhålla, att enligt meromnämnda avtal
med Lunds stad staden skall för tiden från och med den 1 juli 1930 och
intill dess sinnesslöanstalten blivit färdig och tagits i bruk av kronan bekomma
ersättning, som för tid intill den 30 september 1934 skall utgå med
belopp, beräknat efter tolvtusen (12,000) kronor för helt år, samt för tid
Statsutskottets ''utlåtande Nr 189.
31
efter den P,0 september 1934 med belopp, beräknat efter tjugotusen (20,000)
kronor för helt år. Det synes ock utskottet lämpligt, att arbetskraft, som
under närmaste tiden icke behöves för andra under byggnadsstyrelsens regi
stående arbeten, så långt möjligt är disponeras för utförande av de arbeten,
varom lili är fråga.
Yad beträffar de för nästkommande budgetår erforderliga medlen för förberedande
arbetens igångsättande, synas dessa kunna begränsas till det av
motionären föreslagna beloppet, 100,000 kronor. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat, torde emellertid å hittills för hospitalsbyggnader anvisade
anslag så stora reservationer komma att uppstå, att höjning av det för nästa
budgetår äskade anslaget på grund av utskottets förslag icke behöver ifrågakomma.
Utskottet vill i detta sammanhang hava såsom sin mening uttalat,
att, därest det ur budgetsynpunkt skulle visa sig erforderligt, anslag för anordnande
av nu berörda anstalt torde under kommande budgetår böra beredas
av utav rusdrycksinkomster fonderade medel.
Yad härefter angår Kungl. Maj.ts förslag örn anvisande för nästkommande
budgetår av återstoden av det belopp, som beräknats för omäudring av
Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala till anstalt för manliga
asociala imbecilla, har förslaget härutinnan icke givit utskottet anledning
till erinran.
I överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit beträffande åtgärder
för avledande av dagvatten från området för sinnesslöanstalten i Orebro,
vilka åtgärder synts utskottet erforderliga, får utskottet ock tillstyrka, att
ett belopp av 34,000 kronor beräknas för sagda ändamål samt att till följd
härav den av riksdagen fastställda högsta kostnadssiffran för delina anstalts
inrättande höjes från 1,375,000 kronor till 1,409,000 kronor.
Mot anvisandet av återstoden av de belopp, som beräknats för slutförande
av vissa ombyggnadsarbeten vid Uppsala hospital och asyl, har utskottet
ej heller haft något att erinra och biträder utskottet jämväl Kungl.
Maj:ts förslag om beräknande av ett belopp av 1,200,000 kronor för fortsättande
av byggnadsarbetena å sinnessjukhuset vid Umeå i överensstämmelse
med den jämkade byggnadsplan, som i statsrådsprotokollet angivits. Likaså
får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning beträffande sinnessjukhuset
i Jönköping.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om medels anvisande för
ombyggnad av första klass paviljongerna vid Lunds hospital och asyl
har utskottet icke utan tvekan ansett sig böra biträda detsamma. Då utskottet
emellertid funnit ett uppskov med paviljongernas modernisering med
hänsyn till behovet härav icke böra äga rum och ansett sig böra tillstyrka
arbetenas utförande i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet uttala
önskvärdheten därav, att vid eventuellt uppkommande ytterligare krav
å reno verin gsarbeten vid sinnessjukhusen en plan framlägges för riksdagen
för belysande dels av omfattningen av sådana arbeten och dels av den ordning,
i vilka arbetena böra ifrågakomma.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Vad slutligen angår de föreslagna ny- och ombyggnaderna vid Växjö
hospital samt byggnadsarbetena m. m. vid Vadstena hospital och asyl, har
utskottet, som besökt hospitalen ifråga och tagit kännedom örn förhållandena
därstädes, funnit Kungl. Maj:ts förslag örn utförandet av ifrågavarande
arbeten till fullo motiverat och de beräknade kostnaderna hava icke föranlett
till erinran från utskottets sida.
Utskottet, som förutsätter, att i varje fall de större byggnadsarbetena,
nämligen vid sinnesslöanstalten i Lund och vid Växjö hospital utföras under
byggnadsstyrelsens regi, har i övrigt ej haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts i propositionen framlagda förslag, och får alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herr Petréns ovanberörda motion, I: 283,
I) a) besluta, att vid den anstalt för kvinnliga asociala imbecilla,
som enligt beslut av 1928 års riksdag skall inrättas
genom ändring av det utav Svea trängkår tidigare disponerade
kasernetablissementet i Örebro, skola för en beräknad kostnad
av högst 34,000 kronor vidtagas åtgärder för avledande av dagvatten
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 21 februari 1930 förordat
förslag,
b) med ändring av vad 1929 års riksdag därutinnan bestämt,
medgiva, att sammanlagda kostnaden för omändring av berörda
kasernetablissement i Örebro må utgöra högst 1,409,000 kronor;
II) besluta, att ombyggnad av första klasspaviljongerna vid
Lunds hospital och asyl skall för en beräknad kostnad av
högst 209,000 kronor utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Carl Westman i november 1927 uppgjorda
ritningar, dock med iakttagande av viss i sagda statsrådsprotokoll
förordad jämkning;
III) besluta, att vid Växjö hospital skola utföras ny- och
ombyggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med i
nämnda statsrådsprotokoll förordat förslag och för en beräknad
kostnad av högst 3,807,600 kronor;
IV) besluta, att vid Vadstena hospital och asyl skola för
en beräknad kostnad av högst 481,000 kronor utföras vissa
ombyggnads- och ändringsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse
med i meromnämnda statsrådsprotokoll förordat förslag;
V)
besluta, att en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa
av mankön må i huvudsaklig överensstämmelse med
vad utskottet förordat anordnas genom omändring och utbyggnad
av det ofullbordade kasernetablissementet i Lund för en
beräknad kostnad av högst 4,140,000 kronor; samt
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
33
Yl) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten
samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,
till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 4,700,000 kronor.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. I.
Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, G. Kobb, O. A. Ernfors och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,
L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O.
Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte och A. Danielsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 höft. (Nr 189.)
1185 30 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning ay
Antal platser |
1928/1929 |
1929/1930 |
1930/1931 |
||
sinnes- sjuka |
sinnes- slöa |
||||
Vänersborgs kaserner........................ |
587 |
283 |
1,275,000 |
1,387,000 |
i |
Sala » ........................ |
- |
370 |
600,000 |
550,000 |
217,000 |
Orebro » ....................... |
— |
350 |
400,000 |
650,000 |
359,000 |
Piteå hospitals utvidgning ............... |
170 |
— |
1,200,000 |
1,000,000 |
— |
Vänersborgs hospital ........................ |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
Uppsala hospitals w.o.-anläggning...... |
— |
— |
— |
60,000 |
174,500 |
» » köks reparation...... |
— |
'' — |
— |
— |
116,300 |
Sinnessjukhuset vid Umeå ............... |
918 |
— |
— |
200,000 |
1,200,000 |
» i Jönköping ............ |
1,220 |
— |
— |
160,000 |
2,100,000 |
Växjö hospitals utvidgning ............... |
480 |
— |
— |
— |
200,000 |
Visby nya hospital........................... |
200 |
— |
— |
— |
— |
Vadstena hospitals vattenledning m. m. |
— |
— |
— |
— |
200,000 |
Lunds hospital, I klass paviljonger ... |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
Psykiatrisk klinik i Lund.................. Psykiatriska kliniker i Stockholm och |
102 |
— |
300,000 |
424,100 |
— |
Uppsala ..................................... |
200 |
— |
— |
— |
— |
Hälsingborgs hospital, nya paviljonger |
200 |
— |
— |
— |
— |
Länsplatser vid hospitalen ............... |
303 |
— |
— |
— |
— |
Nya platser vid hospitalen ............... |
150 |
— |
— |
— |
— |
Nytt hospital i Gävleborgs län ......... |
518 |
— |
— |
— |
— |
Vaxholms kasern (eller motsvarighet) |
— |
305 |
— |
— |
— |
Lunds kaserner................................. |
— |
612 |
— |
— |
— |
Större omändringsarbeten.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
5,048 |
1,920 |
3,775,000 |
4,481,100 |
4,666,800 |
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
35
Bilaga.
hospitalsplatser m. in. under budgetåren 1928/1929—1937/1938.
1931/1932 |
1932/1933 |
1933 1934 |
1934/1935 |
1935/1936 |
1936/1937 |
1937/1938 |
Summa kronor |
2,662,000 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,367,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,409,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,200,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
234,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
116,300 |
2,300,000 |
2,100,000 |
1,550,000 |
300,000 |
— |
— |
— |
7,650,000 |
2,100,000 |
2,100,000 |
290,000 |
— |
— |
— |
— |
6,750,000 |
1,200,000 |
1,000,000 |
1,207,600 |
200,000 |
— |
— |
- |
3,807,600 |
— |
300,000 |
900,000 |
800,000 |
315,300 |
200,000 |
— |
2,515,300 |
281,000 |
— |
477,350 |
500,000 |
— |
— |
— |
1,458,350 |
109,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
209,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
724,100 |
— |
— |
500,000 |
500,000 |
500,000 |
500,000 |
— |
2,000,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
500,000 |
500,000 |
1,000,000 |
— |
— |
— |
— |
350,000 |
350,000 |
360,500 |
1,060,500 |
— |
— |
100,000 |
200,000 |
225,000 |
— |
— |
525,000 |
— |
— |
— |
500,000 |
1,400.000 |
1,400,000 |
844,000 |
4,144,000 |
— |
— |
— |
— |
222,200 |
1,000,000 |
803,450 |
2,025,650 |
— |
— |
175,000 |
1,750,000 |
1,750,000 |
525,000 |
— |
4,200,000 |
— |
350,000 |
350,000 |
350,000 |
350,000 |
350,000 |
350,000 |
2,100,000 |
5,990,000 |
5,850,000 |
5,549,950 |
5,100,000 |
5,112,500 |
4,825,000 |
2,857,950 |
48,208,300 |