Statsutskottets utlåtande Nr 177.
1
Nr 177.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående vissa i samband med 1927 års skolreform
stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj :t under
åttonde huvudtiteln (punkt 148 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken för budgetåret 1930/1931 med 587,900 kronor.
Vidare har Kungl. Majit under punkt 153 av samma huvudtitel föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag
av 878,400 kronor.
Kungl. Majit har vidare under punkterna 155, 156, 157 och 158 av åttonde
huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna
dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett
extra anslag av 119,700 kronor,
dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett
extra anslag av 105,200 kronor,
dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett extra
anslag av 45,300 kronor,
dels ock till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken ett extra anslag av 47,300 kronor.
Slutligen har Kungl. Majit under punkt 161 föreslagit riksdagen att, bland
annat, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie re
Bihang
till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 80 haft. {Nr 177.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 177,
servationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt
skollälare, nn 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari 1930
dagtecknad proposition, nr 119, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att
I. beträffande de allmänna läroverken:
A. de allmänna läroverkens organisation:
medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid
realskola må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet angivit, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som
förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;
B. upprättande och ombildning av läroverk:
besluta:
a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:
1. i örebro skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning,
på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under
villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor;
2. i en var av städerna Linköping och Borås skall från och med den tid,
Kungl. Majit bestämmer, upprättas en realskola för flickor nied anknytning,
på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
3. realskolorna vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt
departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans såväl
fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun åtager sig
att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping
och Borås skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
2. vid ett vart av de allmänna läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik,
Arvika, Söderhamn och Åmål skall en femårig linje av realskolan om
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
8
bildas till en sådan förenad linje som här ovan under A omförmäles, och vid ett
vart av de allmänna läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund,
Hälsingborg, Jönköping, Eksjö’, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,
Ängelholm, Trälleberg och Falköping ävensom vid östra realskolan i Göteborg
och realskolan i Malmö skall en fyraårig linje av realskolan ombildas till dylik
förenad linje;
c) i avseende å lyceema:
1. •— med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket
för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av latinlyceilinjen
vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm — skall
dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre allmänna läroverken
i Uppsala och Lund med upprättandet av vederbörande lyceilinjer tills vidare
anstå;
dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet
av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå
samt i stället tills vidare finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium
och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad med
fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass;
2. intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd,
skall Kungl. Majit äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och
inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som
kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill att, på grund av att upprättandet
av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola respektive
gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar
;
3. första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att
minst 8 lärjungar blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövnin
garna.
€. anslag till de allmänna läroverken:
dels för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,
med den fördelning som av Kungl. Majit bestämmes, m. m. höja det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 588,750 kronor;
dels
för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare höja nämnda anslag, nu
37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;
kommande förty, vid bifall ej mindre härtill än även till Kungl. Majits under
punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionen åttonde huvudtitel
framlagda förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 7,453,225 kronor, att ökas med 634,525 kronor till 8,087,750 kronor;
dels
till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 817,100
kronor;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
dels till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminariet anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;
dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 119,600 kronor;
dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 105,900 kronor;
dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 45,300 kronor;
dels till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,300 kronor.
II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:
A. upprättande av kommunala flickskollinjer:
dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag
till kommunal flickskollinje:
1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt läroverk samt
vara upprättad och underhållen av skolområde, bestående av ett eller flera
skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet
eller förening av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda
kvinnliga lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt
läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig
bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid
tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk
verksamhet, särskilt inom hemmets område.
2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig lärokurs.
3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje skall undervisningen,
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gälla för
kommunala flickskolor, anordnas antingen på både en teoretisk och en praktisk
utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.
4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar både en teoretisk
och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer, hava sammanlagt minst 30
lärjungar.
5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens inseende.
6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från
föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.
7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet av de ordinarie
lärarna utgöras av kvinnor.
8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna läroverk, vid
vilket flickskollinjen är inrättad.
9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och tillräckliga
lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.
10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast där Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
5
Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet redan befintliga läroanstalter,
för vilka statsbidrag utgår, finner förutsättningar saknas för uppehållande eller
upprättande av fullständig flickskola och prövar inrättandet av kommunal
flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt
och lämpligt.
11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall stå öppen för
elever oberoende av deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall
på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans
reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp
för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras medellösa lärjungar.
12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad och undervisningen
därstädes anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
gälla för kommunal flickskola;
dels bestämma,
att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta samma avlöningsförmåner
med därtill hörande villkor och bestämmelser, som äro eller varda
bestämda för lärare vid kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i
sådant hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid kommunal
flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna med 100
kronor, till vikarierande rektor med 200 kronor samt till vikarie för biträdande
föreståndarinna med 100 kronor, allt för år räknat;
dels föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala flickskollinjer
skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande
eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:
I.
Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl. Majit blivit erkänd
såsom sådan, utgår på följande sätt:
a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på teoretisk och praktisk
linje eller på enbart teoretisk linje, med 9,200 kronor för år, och till flickskollinje,
där undervisningen är anordnad på enbart praktisk linje, 5,600 kronor
för år; samt därutöver
b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800 kronor för år, dock
att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas
utan skolöverstyrelsens medgivande;
c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, under
iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2,800 kronor för år för
parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för
parallellavdelning inom den praktiska linjen;
d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och
trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid
läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i
6
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar
komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.
Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel utgå bidrag
för lärare enligt samma grunder som gälla för kommunal flickskola.
II.
Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj :t godkännes, upprättar
kommunal flickskollinje genom successivt uppbyggande med en eller två
klasser av sådan linje, skall, under den tid, som erfordras för dess utbyggande
till treårig kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma icke
omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i övrigt av de här ovan
under A I stadgade grunder och med de i fråga örn de två högsta årsklasserna
av praktisk linje där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje
årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:
a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass;
b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd;
c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som med en understiger
antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart praktisk linje är upprättad, endast
en ordinarie lärare behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid
tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den nya organisationens
påbörjande; ävensom
d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med
de för kommunal flickskollinje gällande föreskrifter.
lil.
För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under A I och II givna
stadganden skola i övrigt gälla de föreskrifter, som i sådant avseende äro eller
varda utfärdade för kommunala flickskolor;
dels bemyndiga Kungl. Majit att ifråga örn tillämpningen av de under A I
—lil angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna
befinnas erforderliga;
dels ock besluta,
a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall vara delaktig i statens
pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående delaktighet
i denna anstalt är stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor,
med rätt för Kungl. Maj :t att utfärdade de närmare bestämmelser, sorn på grund
härav befinnas erforderliga; samt
b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje statsunderstödd
enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den
grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går
förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början av
skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,
som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1930,
intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
7
till två tredjedelar av den avlöning lion i enlighet med gällande bestämmelser
vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående
dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension
till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av
sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande
vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas
avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.
B. kommunal flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor:
föreskriva, att å ort, där efter prövning av Kungl. Majit kommunal flickskola
är i visst organisatoriskt avseende, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit, förenad med statlig realskola för flickor, rektor skall,
utom lön såsom rektor vid den statliga realskolan, åtnjuta ett särskilt årligt
arvode av 600 kronor.
C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:
dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag
till kommunala flickskolor å 50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer
med enahanda belopp, 50,000 kronor;
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930 30 juni
1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer med
följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sadan! hänseende nu gällande grunder
bestämmer;
dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
s tatsrådsp r otokoll.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen
dels en inom första kammaren av herr C. A. Reuterskiöld väckt motion (nr
300), vari hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag å vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkten I A
samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 121), besluta, att försöksvis de
enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas vid ett vart
av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade linjer av den
typ Kungl. Maj :t föreslagit och vid ett vart av de allmänna läroverken i Västervik,
Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål av en dylik förenad linje;
att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkterna
8
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
I B a) 1 och 2) och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges
en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga
flickläroverk, som må, efter noggrann prövning och med iakttagande av större
begränsning än 1929 ars sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas nödiga
(sid. 124);
att riksdagen matte, pa sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i
fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);
att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal flickskola och till kommunal
flickskollinje skall gälla, att lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt
blir minst 15;
att slutligen de av Kungl. Majit begärda anslagen ändras i överensstämmelse
med vad sålunda hemställts;
dels en inom första kammaren av herrar C. A. Carlsson och E. Jonsson väckt
motion (nr 303), vari hemställts,
ej mindre att riksdagen måtte, med godkännade i övrigt av vad i Kungl.
Maj:ts proposition, nr 119, föreslagits,
dels besluta här nedan angivna ändringar i det av Kungl. Majit framlagda
förslaget och följaktligen
I. Beträffande de allmänna läroverken:
A. de allmänna läroverkens organisation:
medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid
realskola på ort, som efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall, av
Kungl. Majit bestämmes, ma, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet angivit samt med iakttagande
av vad i motionen anförts, femårig och fyraårig linje kunna anordnas
som förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte
klass;
B. Upprättande och ombildning av läroverk:
besluta:
a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:
1. i var och en av städerna Uppsala, Lund och Örebro skall från och med
den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för
flickor, omfattande realskola med anknytning, på sätt av departementschefen
angivits, till folkskolans saväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium,
under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
2. i en var av städerna Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad
och Västerås skall från och med den tid, Kungl. Maj :t bestämmer, upprättas
en realskola för flickor med anknytning, på sätt av departementschefen angivits,
till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möberutrustning ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;
3. avslå, vad Kungl. Majit hemställt under denna punkt;
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
9
b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Norrköping,
Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till
samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;
2. vid ett —-----— förenad linje;
dels ock godkänna vad i motionen anförts med avseende på undervisningsplan
för förenad realskollinje ävensom med avseende på den tid, inom vilkens
förlopp lyceifrågan skall upptagas till förnyad prövning;
än även att vederbörande utskott måtte företaga de förändringar i propositionens
anslagssummor, som ett bifall till motionen kan föranleda;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr
P. A. Bergström (nr 307) och den andra inom andra kammaren av herr
K. Ward m. fl. (nr 480), i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid beslut
om upprättande av flickrealskolor i vissa städer måtte
1) dels besluta, att i Norrköping skall från och med den tid Kungl. Majit
bestämmer upprättas en realskola för flickor, under villkor att Norrköpings
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
2) dels besluta, att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping
skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,
under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i
Norrköping må, i den mån på grund av flickskolans inrättande den kommunala
mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl.
Maj :ts beprövande i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare
till flickrealskolan, därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt
må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga
örn överflyttning till statsläroverk av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie
ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,
eller under punkten 5:o i Kungl. Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås i liknande
hänseende;
4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest
mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan
hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918
(nr 927) utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16
första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass
eller avdelning av årsklass;
5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flick-,
realskolas inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor
vid den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i för
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
hållande till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj :t prövar
skäligt;
6) dels besluta, att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till
vad bär ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/
1931, anvisa härför nödiga medel;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr
G. Möller m. fl. (nr 308) och den andra inom andra kammaren av herr P. A.
Hansson i Stockholm m. fl. (nr 488), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville
1. beträffande de allmänna läroverken
dels avslå vad Kungl. Maj :t under A hemställt,
dels, med avslag å vad under B hemställts, besluta
a) att i Örebro skall, från och med den tid Kungl. Majit bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning
till folkskolans sjätte klass ävensom treårigt latingymnasium, under
villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor;
b) 1. att det högre allmänna läroverket i en var av städerna Lund, Borås och
Västerås skall ombildas till högre samläroverk, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler samt
bostad eller hyresersättning åt rektor;
2. att, intill dess högre flickläroverk inrättas i städerna Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid de i nämnda städer
upprättade läroverken skall ombildas till samgymnasium under de i b) 1. angivna
villkor;
c) 1. att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjerna i
anslutning till under b) 1. och 2. angivna ombildning skola ersättas vid det
förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare läroverket av fyrklassig
realskola och treårigt latingymnasium;
2. att vid statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet
av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen skall tills vidare
anstå samt i stället tills vidare finnas fyrklassig realskola samt fyraårigt latingymnasium
och treårigt realgymnasium;
dels ock anvisa erforderliga medel för genomförande av ovan föreslagna organisation
;
II. Beträffande kommunala flickskolor och flickskolelinjer:
med avslag å Kungl. Majits förslag under A, B och C
dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor med
oförändrat belopp, 50,000 kronor;
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med enahanda belopp
och efter enahanda grunder som under innevarande budgetår;
dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;
dels en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion (nr
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
11
309), vari hemställts, att sådan modifikation av riksdagen vidtages i den av
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 119 föreslagna organisationen, att under B.
b) tillägges ett moment 3, innehållande:
3. vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund skall den fyraåriga realskolan
ombildas så till vida, att den genom förenad linje får sådan anknytning
till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, som under A. omförmäles;
ävensom att den ändring av anslagssumman företages, som föranledes av ett
bifall till ovanstående hemställan;
dels en inom andra kammaren av herr J. E. Andersson i Ovanmyra väckt
motion (nr 438), vari hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag å vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkten I A
samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att försöksvis de
enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas vid ett vart
av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade linjer av den
typ Kungl. Majit föreslagit och vid ett vart av de allmänna läroverken i Västervik,
Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Amål av en dylik förenad linje;
att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkterna
I B a) 1 och 2 och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges
en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga
flickläroverk, som må efter noggrann prövning och med iakttagande av
större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas
nödiga (sid. 124);
att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i
fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125) ;
att slutligen de av Kungl. Maj:t begärda anslagen ändras i överensstämmelse
med vad sålunda hemställts;
dels en inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl. väckt motion
(nr 479), vari hemställts, att riksdagen måtte
1) dels besluta att i Norrköping i likhet med vad som föreslagits beträffande
Linköping och Borås skall från och med den tid Kungl. Majit bestämmer upprättas
en realskola för flickor med anknytning, på sätt i kungl, propositionen
nr 119 angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor
att Norrköpings kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt
rektor;
2) dels besluta att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping
skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium.
under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskola!! i
Norrköping må, i den mån på grund av flickrealskolas inrättande den kommunala
mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter
Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall i största möjliga utsträckning
överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till flickrealskolan, därvid de grunder
i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt må äga tillämpning, som av
12
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
1927 års riksdag blivit fastställda i fråga om överflyttning till statsläroverk
av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola,
som ombildas till allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i Kungl.
Majlis proposition nr 86/1929 föreslås i liknande hänseende;
4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest
mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan
hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918
(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16
första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass
eller avdelning av årsklass;
5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas
inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid
den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande
till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Majit prövar skäligt;
6)
dels besluta att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till
vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/
1931, anvisa härför nödiga medel;
dels en inom andra kammaren av herrar G. Persson i Falla och F. Sandwall
väckt motion (nr 481), vari hemställts, att vid samrealskolan i Askersund den
fyraåriga realskolelinjen på sätt i Kungl. Majits proposition nr 119 angives ombildas
till en förenad fem- och fyraårig linje med anknytning till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass;
dels och en inom andra kammaren av herr J. Weijne väckt motion (nr 487),
vari föreslagits, att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag örn upprättandet
av en statlig realskola för flickor i Borås måtte besluta, att skolan
tillsvidare skall bestå av en fyraårig linje.
Beträffande de av motionärerna till stöd för ovanberörda förslag anförda skäl
tillåter sig utskottet hänvisa till vederbörande motioner.
I. Deli kvinnliga ungdomens högre skolundervisning.
I proposition nr 116 till 1927 års riksdag angående omorganisation av det
högre skolväsendet m. m. föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att
besluta, att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg
skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, upprättas ett högre
allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium,
under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom
bostad eller hyresersättning åt rektor.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
13
Riksdagen beslöt i anledning av denna proposition samt i ämnet väckta motioner,
bland annat, dels att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö
och Hälsingborg skulle från och med den tid, Kungl. Haj:t bestämde, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och,
vad beträffar Stockholm, fyraårigt och treårigt samt beträffande övriga tre
städer treårigt gymnasium, under samma villkor som av Kungl. Majit angivits,
dels ock att, bland andra, följande läroverk, nämligen i Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, örebro och Västerås skulle i
sin helhet vara avsedda endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke
högre flickläroverk i nämnda städer inrättats, kvinnliga lärjungar skulle, under
vissa närmare angivna förutsättningar, efter framställning från vederbörande
kommun, kunna av Kungl. Maj :t lämnas tillträde till gymnasium vid nuvarande
läroverk i dessa städer. Därjämte anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t
måtte till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i sin
skrivelse i frågan (nr 262) anfört och efter verkställd utredning, framlägga en
plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen i nämnda
skrivelse angivit.
Sedan skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat den sålunda begärda
planen jämte de från vederbörande städer infordrade yttrandena, föreslog
Kungl. Majit, i proposition nr 86, 1929 års riksdag, bland annat, att besluta,
att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola
och treårigt gymnasium, skulle upprättas från och med den 1 juli 1930
i en var av städerna Linköping, Norrköping, Borås och örebro, från och med
den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad och Västerås, från och
med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i
staden Jönköping.
I skrivelse den 1 juni 1929, nr 250, anmälde riksdagen, att riksdagen avslagit
Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning, samt anhöll, i anledning av två
i ämnet väckta motioner (1:241 och 11:374), dels örn förnyad utredning rörande
behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de
fyra av 1927 års riksdag beslutade samt örn deras organisation, dels örn utredning
i samband därmed rörande behovet och möjligheten av att vid de högre
allmänna läroverk för flickor, som kunde komma att upprättas, inpassa en för
de flickor, som icke skulle avlägga real- eller studentexamen, lämpad praktisk
linje, dels ock att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga de förslag,
vartill berörda utredningar kunde föranleda.
Genom beslut den 5 juli 1929 fann Kungl. Majit gott att uppdraga åt de
inom ecklesiastikdepartementet tillkallade s. k. 1927 års skolsakkunniga att,
bland annat, biträda med den av riksdagen begärda utredningen rörande högre
allmänna läroverk för flickor.
De sakkunniga hava den 30 november 1929 avgivit sitt betänkande i fragan,
benämnt Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. (Statens offentliga
utredningar 1929:33).
Över detta betänkande hava statskontoret och statens pensionsanstalt yttrat
sig samt utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som därvid överlämnat ytt
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
randen av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen och av de högre
allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.
Flickornas läroverksutbildning.
A. Ytterligare behov av högre flickläroverk.
Vad då först beträffar frågan örn behovet av ytterligare högre allmänna läroverk
för flickor, har departementschefen till en början erinrat därom, att åtgärden
att över huvud upprätta högre allmänna läroverk för flickor närmast
vore betingad av den av 1927 års riksdag fastslagna grundsatsen, att varje
läroverkssamhälle borde erbjuda möjlighet för flickor att erhålla tillträde till
statsläroverk under samma villkor som gossar. Sådan möjlighet skulle i främsta
rummet beredas genom de högre gossläroverkens förvandling till samläroverk.
Där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning olämplig, borde emellertid
den kvinnliga ungdomens utbildning tillgodoses genom särskilda för densamma
avsedda högre allmänna läroverk. I överensstämmelse härmed hade
1927 års riksdag beslutat upprättandet av fyra högre allmänna läroverk för
flickor, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, och hos Kungl. Maj :t
begärt en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen
i sin skrivelse angivit (riksd. skr. nr 262 sid. 70 och 185). Vidare hade
1929 års riksdag i sin förenämnda skrivelse nr 250 anhållit om förnyad utredning
rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver
de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation. Riksdagen
hade därvid angivit vissa riktlinjer för denna utredning. Sålunda hade
riksdagen uttalat, att den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett
högre allmänt läroverk för flickor vore, att det antal elever i staden och omkringliggande
bygd, som åtnjöte högre undervisning, vore så stort, att det förmådde
rekrytera en dylik läroanstalt, utan att den lokala organisationen av
skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbades, örn dess bibehållande i
oförändrad form vore önskvärt med hänsyn till föreliggande behov.
Med ledning av de riktlinjer, som riksdagen sålunda givit, hade de sakkunniga
företagit en närmare detaljgranskning av de förhållanden på de olika orterna,
som närmast påkallade undersökning, samt därvid letts till vissa allmänna
synpunkter, vilka de funnit böra bliva bestämmande i fråga örn det förslag,
de haft att framlägga. De sakkunnigas överväganden hade lett till uppdragande
av vissa allmänna riktlinjer rörande den kvinnliga ungdomens läroverksutbildning,
vilka de sakkunniga sammanfattat på följande sätt:
på ort, där läroverkets lärjungenumerär är så stor, att å intetdera av läroverkets
stadier Barnundervisning kan anordnas, upprättas fullständigt högre
flickläroverk;
på ort, där ettdera stadiet — gymnasium eller realskola — räknar en större
lärjungenumerär, än att Barnundervisning lämpligen kan anordnas, upprättas
för det stadium, som den för starka frekvensen gäller, ett fristående flickläro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
15
verk — gymnasium eller flickrealskola — under det att för det återstående
stadiets vidkommande Barnundervisning anordnas;
på ort, där allmänt läroverk finnes och lärjungefrekvensen icke är större,
än att enligt de grunder, de sakkunniga i det föregående närmare utvecklat,
Barnundervisning bör kunna äga rum pa läroverkets olika stadier, tillgodoses
flickornas läroverksutbildning genom läroverkets anordnande såsom samläroverk.
Departementschefen har framhållit, att den av 1927 års riksdag uttalade
grundsatsen, att varje läroverkssamhälle borde erbjuda möjlighet för flickor
att erhålla tillträde till statsläroverk under samma villkor som gossar, enligt
riksdagens mening skulle förverkligas i främsta rummet genom de högre gossläroverkens
förvandling till samläroverk; där läroverkens storlek gjorde en
dylik anordning olämplig, skulle den kvinnliga ungdomen beredas läroverksutbildning
genom särskilda flickläroverk. Fyra sådana vore redan upprättade,
och det gällde nu att pröva behovet av ytterligare flickläroverk. Vid
denna prövning kunde departementschefen givetvis icke bortse från vissa betänkligheter,
som omsorgen om den kvinnliga ungdomens bästa framkallade. Å
ena sidan kunde upprättandet av ytterligare ett avsevärt antal statliga flickläroverk,
och särskilt av fullständiga sådana, vara ägnat att i det allmänna
medvetandet låta realexamen och studentexamen framstå som de normala målen
även för flickornas högre utbildning; en utveckling i denna riktning vore givetvis
beklaglig och hade av riksdagen uttryckligen betecknats som icke önskvärd.
Å andra sidan kunde ur pedagogisk synpunkt bestämda invändningar göras
mot att utan tvingande skäl anordna Barnundervisning: i en skola, som ville
främja självverksamhet och individualisering, vöre med hänsyn till könens olika
utvecklingstempo och intresseriktning särundervisning otvivelaktigt att föredraga
framför Barnundervisning, då den bättre kunde tillgodose såväl gossars
som flickors skilda anlag och behov och enkannerligen gjorde det möjligt att
planmässigt anordna flickornas undervisning på ett efter deras egenart och blivande
uppgifter särskilt avpassat sätt. Dessa betänkligheter manade givetvis
till varsamhet, både när det gällde att upprätta speciella flickläroverk, särskilt
fullständiga dylika, och när det gällde att för flickor öppna gossläroverk. Emellertid
vore det knappast möjligt att vid bedömandet av föreliggande fråga taga
mera avgörande hänsyn till dylika synpunkter, då den måste ses i samband
med de åtgärder, som genom 1927 års skolreform redan vidtagits för tillgodoseende
av flickornas läroverksutbildning; för närvarande vore uppgiften närmast
att åstadkomma likställighet mellan olika läroverkssamhällen, så att icke
de största bland de medelstora städerna bleve mera ogynnsamt ställda i avseende
på statliga utbildningsmöjligheter för flickor än de något eller väsentligt
mindre läroverksstäderna. I detta frågans läge gällde det alltså i själva verket
blott sättet att ordna flickornas läroverksutbildning i ifrågavarande städer.
Under sådana förhållanden kunde departementschefen i väsentliga delar ansluta
sig till de synpunkter, som de sakkunniga anfört i fråga örn ytterligare
behov av särskilda flickläroverk och som godtagits av skolöverstyrelsen och
centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 177,
Vid övervägandet av frågan, i vad mån läroverksutbildning för flickor
borde anordnas genom särskilda flickläroverk eller genom gossläroverkens
öppnande även för flickor, bade, anför departementschefen vidare, de sakkunniga
tagit väsentlig hänsyn till två önskemål, som båda syntes värda allt
beaktande: å ena sidan borde ett samläroverk, med hänsyn till de särskilda
krav ett dylikt ställde på ledningens och lärarnas fostrande verksamhet, icke
vara allt för stort, å andra sidan borde ett gymnasium med hänsyn till den
i och med 1927 ars skolreform genomförda starka differentieringen icke
vara allt för litet. De sakkunniga hade vid sina överväganden utgått från
att det totala antalet lärjungar vid ett samläroverk ej borde mera avsevärt
överskrida 500. För denna grundsats hade de enligt departementschefens
mening anfört goda skäl och den syntes departementschefen kunna godtagas,
även örn gränsen mäste anses i viss mån godtyckligt vald och givetvis icke
under alla förhållanden kunde tillmätas avgörande betydelse. De fördelar
åter, som ett större gymnasium kunde erbjuda för undervisningens differentierande,
syntes departementschefen vara av så stort värde, att även örn de, såsom
i vissa fall skett i de sakkunnigas förslag, skulle leda till anordnande av
Barnundervisning i stället för särundervisning, en dylik anordning syntes böra
godtagas. Departementschefen hade härvid särskilt tänkt på önskvärdheten av
att för de olika undervisningsämnena kunna bereda ett så stort timantal, att
fackligt väl meriterade lärarkrafter kunde anställas. Han hade också tänkt på
de större möjligheter, som skulle beredas läroverken att organisera och bedriva
arbetet efter de individualiserande linjer, som den nya läroverksstadgan
i enlighet med riksdagens uttalade önskan anbefallde. Med hänsyn till
vad nu anförts ansage departementschefen, att de allmänna synpunkter rörande
behovet av läroverksutbildning för kvinnlig ungdom på de olika orterna,
vilka de sakkunniga framlagt, i huvudsak kunde läggas till grund för
hans vidare övervägande i förevarande hänseende.
B. Flickläroverkens organisation,
a. Organisationen av de till upprättande föreslagna flickläroverken.
Beträffande de högre flickläroverkens organisation förelåge, framhåller departementschefen
härefter, två spörsmål, som de sakkunniga jämlikt det dem
lämnade uppdraget närmast haft att undersöka, nämligen dels frågan örn dessa
läroverks anslutning till folkskolan, dels fragan örn de i dem ingående gymnasiernas
ställning till realskolan. Riksdagens begäran örn utredning i dessa frågor
hade närmast avsett de högre flickläroverk, som kunde komma att ytterligare
upprättas. Emellertid hade departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
den 5 juli 1929 vid anmälan inför Kungl. Majit av samma
ars riksdags omförmälda skrivelse nr 250 uttalat, att frågan örn de fyra redan
beslutade och upprättade flickläroverkens organisation uppenbarligen stöde i
sådant samband med den av riksdagen ifrågasatta utredningen, att jämväl
denna fråga borde tagas till förnyat övervägande.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
17
De sakkunniga hade först upptagit frågan om organisationen av de flickläroverk,
som av dem föresloges till upprättande, och yttrat sig därvid dels örn realskolan,
dels örn gymnasiet. I fråga om] realskolan hade de sakkunniga anfört,
att de funne alla skäl tala för att dessa läroverk erhölle en dubbel anknytning
till folkskolan. Därför talade allra först den omständigheten, att 1928 års riksdag
i sin skrivelse till Kungl. Majit angående upprättande av kommnala flickskolor
uttalat, att i 1927 års riksdags beslut angående omorganisation av det
högre skolväsendet m. m. inrymdes full likställdhet mellan sex- och fyraårig
folkskolkurs som grundval för den högre skolan. Vidare förelåge här alldeles
enahanda förhållanden, sorn'' föranlett 1928 års riksdag att organisera den då
beslutade kommunala flickskolan med dubbel anknytning. Då emellertid —-alldeles såsom fallet förutsattes kunna bliva med den kommunala flickskolan
— det kunde komma att inträffa, att lärjungefrekvensen i flickläroverket icke
vore så stor, att den m|edgåve dubbel anknytning i form av två fristående realskollinjer
— en femårig och en fyraårig — hade de sakkunniga funnit sig böra
förorda, att den i flickläroverket ingående realskolans anknytning till folkskolan
anordnades med tillämpning av samma normer, som i liknande fall fastställts
för den kommunala flickskolan. I enlighet med dessa skulle realskolan
organiseras allt efter lärjungeantalets storlek antingen med förenad linje
eller med två fristående realskollinjer. Då en dylik förenad realskollinje förutsatte
vissa förskjutningar och modifikationer i den för realskolan gällande undervisningsplanen,
hade de sakkunniga utarbetat, i den män så ansetts erforderligt,
förslag till undervisningsplan för förenad fem- och fyraårig realskola.
Av denna plan jämte motiveringen till densamma framginge, att lärjungarna
i den förenade fyraåriga kursen skulle utan ökad ansträngning och utan att
undervisningen behövde antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning
kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas
med den fristående fyraåriga realskolkursen.
Departementschefen har framhållit, att riksdagen, som nämnts, funnit här
förevarande fråga böra underkastas ny utredning och därvid särskilt framhållit,
att utredningen borde avse jämväl läroverkens organisation. Härigenom
hade frågan kommit i ett nytt läge, som möjliggjorde en förutsättningslös
prövning av hela spörsmålet örn! ifrågavarande läroverks organisation. Vid
övervägandet av detta spörsmål hade departementschefen, i anslutning till den
uppfattning, han vid skolfrågans tidigare behandling i riksdagen hävdat, och
på de av de sakkunniga anförda skälen funnit, att realskolan borde erhålla dubbel
anknytning till folkskolan, på sätt de sakkunniga närmare föreslagit.
Örn gymnasiets organisation hade de sakkunniga anfört, bland annat att,
vad de nu till upprättande föreslagna gymnasierna beträffade, det syntes böra
tagas i övervägande, huruvida dessa i sin organisation borde närmare ansluta
sig till de redan upprättade flickgymnasierna, vilka nästan uteslutande hade
treårig gymnasiekurs, eller till goss- och samgymnasierna, vilka i regel hade
fyraårig latinlinje och merendels treårig reallinje. De sakkunniga hade av den
i ärendet förebragta utredningen funnit med stor bestämdhet framgå, att särskilt
för flickor avsedda gymnasier så långt möjligt och särskilt vad latinlin
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 0 sami. 80 haft. (Nr 177.)
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 177
jen beträffade borde organiseras som fyraåriga. Givetvis måste emellertid vid
avgörandet av denna organisationsfråga rörande varje särskilt läroverk hänsyn
tagas även till ovan nämnda organisatoriska och praktiska skäl. Särskilt borde
tagas i övervägande, i vad mån vederbörande flickgymnasium kunde väntas
komma att rekryteras även från real- och mellanskolor å andra orter. Organisationen
av gymnasiet måste vid varje särskilt läroverk bliva beroende av
överväganden, i vad mån vederbörande gymnasium kunde väntas komma att
rekryteras även från orter utan gymnasium men med real- eller mellanskola,
ävensom, huruvida lärjungarna från dylika orter för sin gymnasieundervisning
vore hänvisade till just det ifrågavarande flickgymnasiet eller hade andra möjligheter
att välja på.
De synpunkter i fråga örn organisationen av flickläroverkens gymnasium,
som de sakkunniga sålunda gjort gällande, har departementschefen funnit sig
kunna godtaga. Särskilt har han framhållit betydelsen av att latinlinjen, där
icke tvingande skäl påkallade annan anordning, gjordes fyraårig. En treårig
latinlinje måste leda till ett för lärjungarna forcerat och pressande arbete samt
försvårade en ändamålsenlig läggning av undervisningen.
b. De redan beslutade flickläroverkens organisation.
I fråga örn de redan beslutade flickläroverkens organisation hava de sakkunniga
hållit före, att ehuru starka skäl kunde anföras för en ändring i organisationen
av de ifrågavarande högre flickläroverkens realskolor, en dylik åtgärd
likväl borde uppskjutas, enär den skulle verka störande på det just nu påbörjade
arbetet vid läroverken. Med hänsyn till vad som anförts från de berörda
flickläroverken samt av skolöverstyrelsen har departementschefen icke
kunnat finna bärande skäl anförda för ett dylikt uppskov. Det måste anses
vara en organisatorisk oegentlighet, att i de fyra städer, det här gällde, den
kvinnliga ungdomen icke ägde samma möjlighet som den manliga ungdomen i
samtala städer och den kvinnliga i de smärre läroverksstäderna att genom en
femårig realskola med ett års vinst i förhållande till lärjungar i den fyraåriga
realskolan taga vägen till real- och studentexamen. Det måste jämväl vara av
vikt för de berörda städerna att snarast möjligt få klarhet rörande ifrågavarande
läroverks behov av lokaler. Under sådana förhållanden och då avvikelsen
från grundsatsen, att flickor borde erhålla tillträde till statsläroverk under
samma villkor som gossar, skulle gälla våra största städer, där lärjungetillströmningen
vore starkast och behovet av olika möjligheter gjorde sig
kraftigast gällande, funne sig departementschefen icke kunna underlåta
att nu föreslå, att även de fyra redan upprättade flickläroverken efter
mönstret av den kommunala flickskolan erhölle dubbel anknytning till
folkskolan. Med avseende på vad skolöverstyrelsen föreslagit angående
upprättande vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö
av — i stället för en förenad linje -— en särskild femårig realskollinje vid
sidan av den fyraåriga, ville departementschefen framhålla, att därest det förslag
till organisation, som han i det följande komme att framlägga för ett antal
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
19
läroverk, bleve godtaget, särskilt beslut i den riktning, överstyrelsen här angivit,
icke bleve erforderligt. Departementschefen har tillagt, att han vore benägen
att ansluta sig till skolöverstyrelsens uppfattning rörande det sannolika
behovet av fristående linjer vid flickläroverken i Stockholm, Göteborg och
Malmö med anledning därav att i dessa stora städer en enkel förenad linje i
klass 2 med visshet komme att bliva övertalig och följaktligen måste upplösas
i två klasser. Med en eventuell omorganisation av nu ifrågavarande läroverks
gymnasier ansåge departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen att det
tills vidare borde kunna anstå.
Den speciella flickskolutbilclningen.
A. Behovet av särskilda högre flickskolor.
De sakkunniga hava i fråga örn de olika orterna ansett sig böra icke blott
undersöka behovet av anordningar för beredande åt den kvinnliga ungdomen
av realskol- respektive gymnasieundervisning utan även tillse, att möjlighet
för samma ungdom att erhålla högre flickskolutbildning förefunnes i önskvärd
utsträckning.
Departementschefen har förklarat sig obetingat biträda det av de sakkunniga
uttalade grundläggande önskemålet, att på ort, där anordningar vore vidtagna
för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- eller gymnasieutbildning,
jämväl högre flickskola skulle finnas i alla de fall, då antalet flickor på
orten, som för närvarande ägnade sig åt fortsatta skolstudier, vore så stort, att
en högre flickskola kunde beräknas erhålla tillräckligt antal elever. Departementschefen
har också funnit det i hög grad av behovet påkallat, att anordningar
träffades för att bereda den kvinnliga ungdomen möjlighet att åtnjuta
dylik undervisning under i stort sett lika förmånliga ekonomiska villkor, som
på orten befintliga statliga eller kommunala anstalter för realskol- och gymnasieundervisning
erbjöde. I likhet med de sakkunniga ansåge departementschefen
att den av 1928 års riksdag genom beslut örn upprättande av kommunala
flickskolor möjliggjorda utvägen här lämpligen borde anlitas, detta så
mycket mer som densamma, enligt vad av de sakkunniga utvecklats, erbjöde
goda möjligheter till anpassning efter olika orters behov. De sakkunniga hade
visserligen antytt en annan utväg att åstadkomma en billigare undervisning
för den kvinnliga ungdomen, nämligen att anslaget till de privata flickskolorna
höjdes så mycket, att terminsavgifterna kunde göras lägre. En dylik utväg
ansåge departementschefen dock för närvarande, efter den lösning, som frågan
örn förbilligandet av den högre undervisningen för kvinnlig ungdom fått
genom föregående riksdagars beslut, knappast framkomlig.
B. Olika anordningar för flickskolutbildningen.
För att möjliggöra en lämplig anpassning efter förhållandena på olika orter
hava de sakkunniga för den rena flickskolutbildningen tänkt sig två olika or
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
ganisationsfÖrmer: fullständig flickskola ock partiell flickskola. Där lärjungantalet
sådant medgåve, borde fullständig flickskola förekomma i form av
kommunal flickskola eller statsunderstödd enskild flickskola. Vad den fullständiga
flickskolan beträffar, avböja de sakkunniga en samorganisation med
ett högre allmänt läroverk men tänka sig en samorganisation med en flickrealskola
i vissa fall kunna anbefallas. Den partiella flickskolan, som skulle utgöras
av en till normalskolekompetens förande treårig kommunal flickskollinje,
byggd på realskolans näst bogsta klass, förutsättes vara knuten vid ett
statsläroverk; denna skolform vore emellertid mera att betrakta som en nödfallsutväg.
Departementschefen har funnit sig i stort sett kunna ansluta sig till de
synpunkter, som de sakkunniga anfört. Att han åt de fullständiga flickskolorna
gåve ett bestämt företräde vore med hänsyn till denna skolforms
uppenbara överlägsenhet ur pedagogisk synpunkt självfallet. Vad beträffade
den föreslagna treåriga flickskollinjen, ansåge han i likhet med skolöverstyrelsen
och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen densamma erbjuda
en utväg, som på orter, där betingelser för uppehållande av fullständig
flickskola saknades, syntes kunna under de av skolöverstyrelsen angivna förutsättningarna
komma till användning. Den grund, som lädes i de tre respektive
fyra nedre klasserna av en realskola, syntes nämligen i det hela väl
skickad att bära upp de föreslagna tre rena flickskoleklassema. På åtskilliga
punkter slote sig kurserna utan vidare till varandra, på andra åter hade
en fullt tillfredsställande anknytning åstadkommits genom den av de sakkunniga
framlagda kursplanen. Mot tanken att göra den partiella linjen statlig
syntes de sakkunniga hava anfört bindande skäl. Mot en samorganisation
av en kommunal och en statlig läroanstalt skulle kunna anföras, att detta skulle
kunna föranleda svårigheter i administrativt avseende. Emellertid hade erfarenheten
ifrån sådana läroanstalter, där en samorganisation av kommunalt
och statligt skolväsen redan förekommit — departementschefen ville erinra örn
den på åtskilliga orter hittills förefintliga samorganisationen av statlig realskola
och kommunalt gymnasium — ådagalagt, att samorganisation läte sig
utan nämnvärd svårighet ordna.
De synpunkter och allmänna grundlinjer för flickskolutbildningen, som de
sakkunniga framlagt, ansåge departementschefen sig salunda kunna i det väsentliga
godtaga.
De olika orternas tillgodoseende i fråga om den kvinnliga
ungdomens högre skolundervisning.
Sedan departementschefen redogjort för sin principiella ställning till de frågor,
som avse den kvinnliga ungdomens fortsatta skolstudier, har han övergått
till att redogöra för de anordningar, som syntes för närvarande böra vidtagas
för att på de olika orterna tillgodose sagda undervisning.
Den av de sakkunniga verkställda undersökningen och de resultat, till vilka
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
21
den lett, sammanfatta de, i vad avses upprättandet av allmänna läroverk för
flickor, på följande sätt:
Den undersökning av förhållandena på olika orter, för vilken de sakkunniga
med tillämpning av de allmänna riktlinjer, som tidigare angivits, redogjort i
föregående översikt, har givit det resultatet, att de sakkunniga ansett sig
höra föreslå upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor i en var
av städerna Uppsala, Lund och Örebro samt av en flickrealskola i var och
en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås.
De sakkunniga hava också övervägt, i vilken ordning de salunda föreslagna
läroverken syntes böra upprättas, och yttra därom följande:
Bland annat av kostnadsskäl torde det ej vara lämpligt, att alla dessa läroverk
upprättas samtidigt. De sakkunniga vilja för sin del_ förorda^ att de sålunda
föreslagna läroverken upprättas successivt, så att under tre pa varandra
följande år ett högre läroverk och två flickrealskolor upprättas. Med hänsyn
till vad som föreslagits i förut omförmälda proposition till 1929 års riksdag
hava de sakkunniga funnit lämpligast, att i första rummet må ifrågakomma
ett högre flickläroverk i Örebro samt en flickrealskola i vardera av städerna
Linköping och Borås.
I anslutning till sina överväganden beträffande den speciella flickundervisningen
framhålla de sakkunniga önskvärdheten av
att fullständiga kommunala flickskolor komma till stånd i Arvika, Borås,
Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg,
Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,
Kristinehamn, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad,
Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Skara, Skövde, Stockholm, Strängnäs,
Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla, Umea, Uppsala, Varberg,
Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund;
att därest fullständig kommunal eller enskild flickskola icke kan upprätthållas
i Arvika, Eksjö, Hudiksvall, Karlshamn, Lidköping, Mariestad, Oskarshamn,
Skövde, Söderhamn och Varberg, vid de allmänna läroverken i dessa
städer upprättas en kommunal, treårig flickskollinje; samt _
att en dylik flickskollinje upprättas vid de allmänna läroverken i Alingsås,
Boden, Hässleholm, Malmberget, Skelleftea, Stora Tuna, Trollhättan, Västervik,
Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik.
Vad först beträffade det till upprättande föreslagna högre läroverket i Örebro,
syntes, framhåller departementschefen, det icke behöva råda någon tvekan
angående detta läroverk. Här syntes fastmer -— på sätt de sakkunniga närmare
utvecklat — alla omständigheter tala för upprättandet av ett fullständigt
högre flickläroverk. Av skäl, som förut anförts, ansage departementschefen,
att detta läroverks realskola borde efter mönstret av den kommunala
flickskolan få dubbel anknytning till folkskolan och att dess gymnasium organiserades
som en fyraårig enkel latinlinje.
Vad åter beträffade Uppsala och Lund, hade skolöverstyrelsen påpekat, hurusom
den omständigheten, att provårskurs vore förlagd till de högre allmänna
läroverken i dessa håda städer, borde, da frågan örn en förändrad anordning
av provåret just nu vore under behandling, föranleda ett uppskjutande av det
22
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
definitiva ställningstagandet till förslaget örn upprättande av högre flickläroverk
i sagda båda städer, till dess frågan om provårets anordning blivit slutbehandlad.
Departementschefen har förklarat sig biträda den sålunda uttalade
meningen så mycket hellre, som det icke borde dröja någon längre tid, innan
provårsfrågan finge sin lösning. För tillgodoseende av flickornas läroverksutbildning
i de båda ifrågavarande städerna, kunde, vad gymnasiestadiet beträffade,
Kungl. Majit — jämlikt beslut av 1927 års riksdag -— därest framställning
från vederbörande kommun därom gjordes, medgiva, att flickor mottoges
till undervisning å sagda stadium vid de där befintliga gossläroverken.
Beträffande realskolstadiet erinrar departementschefen örn att i Lund en kommunal
mellanskola funnes, vid vilken även flickor hade möjlighet att avlägga
realexamen. För Uppsalas vidkommande torde — om så skulle befinnas ömkligt
— kunna tagas i övervägande, huruvida icke en dylik möjlighet skulle
kunna beredas vid den med universitetet förbundna pedagogiska skolan, vilken
för närvarande hade befogenhet att anställa realexamen.
Mot de sakkunnigas förslag till upprättande av särskilda realskolor för flickor
hade departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen, med hänsyn till
de genom 1927 års skolreform givna förutsättningarna, intet att erinra. Den
av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen framförda tanken på inrättande
i viss utsträckning av statliga flickskolor av normalskoltyp i stället
för flickrealskolor ansåge departementschefen med tanke på den ståndpunkt
riksdagen hittills intagit till frågan örn statens övertagande av flickundervisningen
icke för närvarande hava utsikt till förverkligande.
De sakkunniga hade föreslagit sex flickrealskolor, att successivt, två varje
år, upprättas under tre på varandra följande år. Emellertid funne departementschefen,
både av ekonomiska skäl och för att erfarenheter måtte inhämtas
på området, det vara av vikt att här gå fram med stor varsamhet. Vid övervägande
av vilka bland dessa skolor under sådana förhållanden närmast borde
ifrågakomma, hade departementschefen ansett sig kunna bortse från realskolan
i Karlstad. Frågan örn denna skola stöde nämligen i så nära samband med
den under utredning varande frågan örn utbyggande av realskolan i Kristinehamn
till ett fullständigt högre läroverk, att de båda frågorna borde behandlas
i ett sammanhang.
Vad vidare Jönköping beträffade, vore att märka, att när stadsfullmäktige
i Jönköping år 1928 hade att yttra sig över den då föreliggande planen att i
staden upprätta ett högre flickläroverk, stadsfullmäktige visserligen förklarade
sig villiga att uppfylla de för läroverkets upprättande föreskrivna villkoren
men önskade anstånd med upprättandet till år 1933. I betraktande härav
ansåge departementschefen sig icke nu böra föreslå upprättande av en flickrealskola
i Jönköping.
Med avseende på Norrköping ansåge de sakkunniga det med hänsyn till lärjungeantalet
i det högre allmänna läroverket icke tillrådligt att öppna realskolan
vid detta läroverk även flickor. T Norrköping vore nu sörjt för realskolutbildnmg
för flickor genom den kommunala mellanskolan i staden, som jämväl
hade berett det högre allmänna läroverkets realskola en viss avlastning,
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
23
men det syntes innebära en orättvisa mot Norrköping, örn i detta fall staden
nödgades vidkännas kostnader för en utbildning, som eljest under jämförliga
förhållanden åvilade staten, i synnerhet om staden, såsom de sakkunniga förordade,
dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av en kommunal
flickskola. Även i Norrköping syntes därför böra upprättas en flickrealskola,
som tills vidare borde kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning
till folkskolan. Härigenom tillgodosåges på billigaste sätt det av
stadsfullmäktige i Norrköping i beslut den 14 juni 1928 uttalade önskemålet, att
»flickläroverket må ansluta icke endast till folkskolans sjätte klass utan jämväl
vid behov av parallella linjer till dess fjärde klass och realskolan sålunda omfatta
såväl en fyraårig som en femårig kurs». Skolöverstyrelsen däremot funne
med hänsyn till den i Norrköping befintliga kommunala mellanskolan ett
uppskov med inrättande av statlig realskola för flickor icke vara förenat med
några allvarliga olägenheter. På grund av vad som i frågan anförts funne
departementschefen visserligen i likhet med de sakkunniga vissa billighetsskäl
tala för att en dylik skola komme till stånd i Norrköping liksom redan skett
i de tre större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, i vilka städer ävenledes
kommunal mellanskola funnes, samt i Hälsingborg, som till invånarantalet
komme efter Norrköping. Då det emellertid genom den kommunala
mellanskolan i Norrköping måste anses vara i viss utsträckning sörjt för flickornas
realskolutbildning, funne departementschefen med hänsyn till den begränsning,
som han i denna fråga förordat, böra för detta år anstå med upprättandet
av statlig flickrealskola i denna stad.
Av de återstående tre föreslagna skolorna — de i Linköping, Borås och
Västerås — syntes den i Linköping i första rummet böra ifrågakomma. Då
med hänsyn till det allmänna läroverkets storlek dess realskola tydligen icke
kunde öppnas för flickor, kunde det av de sakkunniga påvisade behovet av
realskolutbildning för flickor i Linköping tillgodoses endast genom upprättande
av en särskild flickrealskola.
I fråga örn Västerås och Borås hade skolöverstyrelsen anfört, att det borde
tagas under övervägande, huruvida icke därvarande gossläroverk kunde tills
vidare fungera som samläroverk. Departementschefen har anslutit sig till
denna överstyrelsens uppfattning i vad den avsåge Västerås. Vad åter beträffade
Borås — i fråga om denna stad hade inom skolöverstyrelsen föredraganden
och en annan ledamot reservationsvis anslutit sig till de sakkunnigas
förslag -—- kunde departementschefen ej finna annat än att det stora invånarantalet
i denna stad och den starka befolkningstillväxten gjorde det önskvärt,
att en flickrealskola redan nu därstädes komme till stånd.
Vidare hade de sakkunniga föreslagit —■ och däri hade skolöverstyrelsen instämt
— att gymnasiet vid högre allmänna läroverken i Linköping, Norrköping,
Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås pa statens bekostnad skulle öppnas
även för flickor. Med den ståndpunkt departementschefen intagit angående
ordnandet av flickornas realskolundervisning i dessa städer, ansåge han sig
för närvarande kunna tillstyrka en sådan anordning endast beträffande
läroverken i Linköping och Borås. Vad de övriga fyra städerna beträf
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
fade, borde frågan om anordnande av gymnasieundervisning för flickor upptagas
i samband med fragan om det slutliga ordnandet av läroverksundervisning
för flickor därstädes. I avvaktan härpå kunde givetvis i enlighet med
1927 års riksdags beslut flickor i de städer, där så ej redan skett, medgivas
tillträde till gossläroverkets gymnasium.
Skolöverstyrelsen hade i sitt yttrande ifrågasatt utredning angående samorganisation
mellan statligt läroverk för flickor och kommunal flickskola,
angående den högre flickundervisningens ordnande i städerna Uppsala och Lund
samt angående möjligheten att öppna realskolan vid högre allmänna läroverken
i Boras och Västerås jämväl för flickor. I fråga örn Borås hade departementschefen
redan i det föregående yttrat sig. Frågan örn läroverksutbildning
för flickor i Uppsala och Lund borde enligt departementschefens mening lösas
i samband med ordnandet av provårsinstitutionen i dessa städer. I övrigt funne
departementschefen den av skolöverstyrelsen påyrkade utredningen böra, i den
mån den visade sig erforderlig, företagas i samband med ifrågavarande angelägenheters
ordnande på de olika orterna.
De principiella synpunkter, som de sakkunniga framfört rörande olika organisationsformer
för den speciella flickskolutbildningen, hade departementschefen
redan i det föregående i stort sett skänkt sin anslutning. Även de önskemål
med avseende på denna flickundervisnings ordnande å de särskilda läroverksortema,
som de sakkunniga framhållit, syntes departementschefen i det
hela väl befogade. De av dem gjorda uttalandena innebure i själva verket en
sammanfattning av de konsekvenser, till vilka riksdagens ställningstaganden
i fråga örn den kvinnliga ungdomens högre skolutbildning syntes leda för vårt
skolsystem vid tillämpningen på de olika orterna. Den ledande synpunkten
hade därvid varit den av riksdagen vid olika tillfällen starkt uttalade önskan,
att den rena flickskolutbildningen icke måtte för andra önskemål undanträngas,
och den givna sammanfattningen visade, hurusom den av riksdagen skapade
skolformen kommunal flickskola, kompletterad med biformen treårig
flickskollinje, väl lämpade sig att åstadkomma den jämvikt mellan den kvinnliga
ungdomens olika studievägar, som riksdagen önskat se åvägabragt. Vad
sålunda anförts avsåge naturligtvis icke att på något sätt göra intrång i den
kommunala självbestämmanderätten eller tvinga utvecklingen in på banor, där
kommunernas egna erfarenheter och önskemål icke komme att tagas till ledning.
Det måste givetvis ankomma på de särskilda kommunerna att var för
sig taga initiativ till de anordningar, som borde på de olika orterna vidtagas.
Varje fall, som här kunde yppa sig, komme då att behandlas för sig, varvid
det jämväl bleve tillfälle för Kungl. Maj :t att pröva, vilken anordning som
bäst lämpade sig för varje ort. För närvarande syntes departementschefen
från Kungl. Maj:ts sida ingen annan åtgärd erforderlig än att för riksdagen
framlades förslag om upprättande av skolformen treårig flickskollinje samt
att medel för detta ändamål äskades. Skulle förslaget vinna riksdagens bifall,
bleve därav en följd, att vissa tilläggsbestämmelser, avseende den treåriga linjen,
måste göras till stadgan för kommunala flickskolor. De sakkunniga hade
framlagt förslag till dylika bestämmelser.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
25
Kostnadsberäkning.
A. De allmänna läroverken.
Den utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m., som avgivits av
de skolsakkunniga, innehåller även en beräkning av kostnaderna för upprättandet
av de av de sakkunniga föreslagna flickläroverken.
Denna beräkning utgår ifrån att realskolan skall hava förenad femårig och
fyraårig lärokurs samt att de till upprättande föreslagna gymnasierna skola
anordnas som fyraåriga latingymnasier. Beräkningarna omfatta emellertid
även högre flickläroverk med både fyraårigt och treårigt latingymnasium samt
med fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium. Löner och arvoden
äro beräknade efter de grunder, som gälla för de allmänna läroverkens
lärare. Ehuru man enligt de sakkunnigas mening torde kunna räkna med att
flickläroverken i ej ringa omfattning få kvinnliga rektorer och kvinnliga lärare,
äro dock enligt vedertagen praxis lönerna, utom i fråga örn ämneslärarinnor
samt lärare i gymnastik och handarbete, i de till betänkandet fogade
lönestaterna upptagna till de för manliga lärare fastställda beloppen.
Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar under de av dem gjorda förutsättningarna
har departementschefen förklarat sig i huvudsak intet hava att erinra.
Örn man å den förenade linjen, i överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag, vilket departementschefen av pedagogiska skäl ansett sig böra
tillerkänna visst företräde, anordnade skild undervisning i tyska under två år,
komme detta att medföra en ökning i den av de sakkunniga beräknade kostnaden
med omkring 400 kronor för varje sådan linje. Detta inverkade dock
icke på beräkningen av det första årets kostnader. I likhet med de sakkunniga
ansåge departementschefen, att under första läsåret särskilda arvoden åt
bibliotekarie och biträde å rektorsexpeditionen vid nyupprättade läroverk icke
behövde medtagas i kostnadsberäkningen.
Departementschefen ansåge sig ej nu behöva taga ståndpunkt till huruvida
den av de sakkunniga ifrågasatta proportionen mellan antalet lektorer, adjunkter
och ämneslärarinnor vore den lämpliga.
Vidare ansåge departementschefen, såsom förut anförts, att till en början
ett högre allmänt läroverk för flickor borde upprättas i örebro och nya flickrealskolor
i Linköping och Borås. Anslag härför torde böra äskas från och
med budgetåret 1930/1931.
Det i det föregående framlagda förslaget örn att de fyra redan upprättade
flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg efter
mönstret av den kommunala flickskolan måtte erhålla dubbel anknytning till
folkskolan komme givetvis att medföra något ökade kostnader för dessa läroverk.
Budgetåret 1930/1931 skulle i realskolan, utom de två lägsta klasserna
å den fyraåriga linjen, upprättas en första klass å den femåriga linjen.
För sistnämnda klass erfordades vid vart och ett av dess läroverk dels en
lärarkraft i läroämnen (26 veckotimmar), dels ock timlärartimmar i teckning
26
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
och välskrivning (3 timmar), i musik (2 timmar) och i slöjd för flickor
(2 timmar). För gymnastik torde till en början särskilda timmar ej vara
behövliga. Då det på frågans nuvarande stadium vore svårt att avgöra, örn
den för läroämnena erforderliga lärarkraften lämpligen borde inrättas som en
adjunktstjänst eller som en ämneslärarinnebefattning, ansåge departementschefen,
att ifrågavarande undervisning under läsåret 1930—1931 lämpligen borde
bestridas av extra lärare. Den härför erforderliga sammanlagda kostnaden för
budgetåret 1930/1931 skulle alltså uppgå till
för läroämnen 4 X 3,300:— ........ kr. 13,200: —
» teckning och välskrivning 4 X 3 X 90:— ............ » 1,080: —
» musik 4 X 2 X 90: — . .. ........... » 720: —
» slöjd för flickor 4X2 X 75:—...................... » 600: —
kr. 15,600: —
Av denna kostnad komme 13,200 kronor på extra anslaget till extra och
vikarierande ämneslärare samt det övriga på respektive extra anslag till extra
arvoden åt Övningslärare.
För därpå följande budgetår behövde anslagsbeloppet ytterligare ökas. Vid
läroverk, där sammanlagda antalet lärjungar i andra klassen av den femåriga
linjen och första klassen av den fyraåriga linjen ej överstege 35, bleve kostnadsökningen
omkring 1,400 kronor. Vid läroverk åter, där på grund av antalet
lärjungar de båda linjerna måste upprättas som fristående linjer, komme kostnadsökningen
att motsvara kostnaden för upprättande av erforderliga parallellavdelningar.
Så vitt man nu kunde döma, torde fristående linjer bliva erforderliga
i Stockholm och Göteborg samt. sannolikt även i Malmö.
Förslaget innebure vidare, att ett nytt högre flickläroverk skulle upprättas
1 Örebro och nya realskolor i Linköping och Borås. Budgetåret 1930/1931
skulle det högre flickläroverket draga en kostnad av 13,670 kronor till läraravlöningar
och 300 kronor till arvode åt skolläkare samt de två realskolorna
tillsammans 17,120 kronor till läraravlöningar och 300 kronor
till arvoden åt skolläkare. Härtill skulle komma ett belopp av respektive
6,500 kronor och 8,000 kronor som bidrag till läroverkens kassor för inköp av
en första uppsättning av undervisningsmateriel m. m. Av de nu nämnda beloppen
komme avlöningarna åt rektorerna (7,500 + 2 X 6,400 kronor) och en
ämneslärarinna (2,800 kronor) samt arvoden åt tillsyningslärarinnor (200 +
2 X 100 kronor) på det ordinarie reservationsanslaget, arvoden för timlärartimmar
(14 + 2 X 8 X 140 kronor) på extra anslaget till extra och vikarierande
ämneslärare, arvoden åt lärare i teckning [(5 + 2 X 3) X 90 kronor],
1 musik [(3 + 2 X 2) X 90 kronor], i gymnastik med lek och idrott [(4 +
2 X 4) X 85 kronor] och i slöjd för flickor [(2 + 2X2) X 75 kronor] på
respektive extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare samt arvoden åt skolläkare
(300 + 2 X 150 kronor) på den i det ordinarie reservationsanslaget ingående
posten: arvoden åt skolläkare. Vad vidare engångsbidraget till läroverkens
kassor (6,500 + 2 X 4,000 kronor) beträffade, syntes Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
27
böra äga befogenhet att för nu ifrågavarande ändamål anvisa medel från det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.
Slutligen hade departementschefen ifrågasatt, att gymnasierna vid de allmänna
läroverken i Linköping och Borås skulle ombildas till samgymnasier.
De sakkunniga hade erinrat örn att särskilt anslag till arvoden åt tillsyningslärarinnor
vid nämnda läroverk erfordrades. Enligt beslut av 1929 års riksdag
skulle tillsyningslärare (lärarinna) vid allmänt läroverk, utöver honom eljest
tillkommande löneförmåner, åtnjuta arvode å 500 kronor. Med hänsyn till
den ringa erfarenhet man hade örn läroanstalter av nu ifrågavarande slag,
ansåge departementschefen, att man till en början i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag borde nöja sig med att vid de läroverk, vid vilka gymnasiet
skulle vara tillgängligt även för flickor, anställa en kvinnlig sakkunnig att
gå rektor tillhanda med råd och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna.
Sådan sakkunnig borde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, erhålla ett
årligt arvode av 300 kronor. För detta ändamål syntes det ordinarie reservationsanslaget
böra höjas med 2 X 300 = 600 kronor. Emellertid medförde öppnandet
av gymnasiet vid dessa läroverk för flickor även en annan kostnadsökning.
Givetvis borde de kvinnliga lärjungarna på detta stadium åtnjuta skild
undervisning i gymnastik. Kostnaden härför kunde beräknas till 2X4X85
= 680 kronor. Däremot syntes det knappast erforderligt att beräkna särskilt
arvode för de kvinnliga lärjungarnas undervisning i musik. Den sammanlagda
kostnaden för ifrågavarande ombildning uppginge alltså till 600 + 680 —
1,280 kronor.
Ett genomförande av de i det föregående framställda förslagen för tillgodoseende
av flickornas läroverksutbildning skulle alltså för budgetåret 1930/1931
medföra följande kostnader:
Upprättande av en första klass av den femåriga realskolan vid
vart och ett av de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Hälsingborg..................■......... kr. 15,600
högre flickläroverk i örebro ............................ » 13,970
flickrealskolor i Linköping och Borås .................... » 17,420
bidrag till läroverkens kassor vid nämnda läroverk i örebro,
Linköping och Borås .....................■........... » 14,500: —
ombildning av gymnasierna i Linköping och Borås till samgymnasier
.......................................... » 1,280: —
kr. 62,770: —
Sammanställde man åter kostnaderna efter de olika anslag, vilka de böra
belasta, visar det sig, att på reservationsanslaget komme:
avlöning åt 3 rektorer i....... kr. 20,300: —
» » 1 ämneslärarinna ............ » 2,800: —
arvode åt 3 tillsyningslärare ............................ » 400: —
» » 2 kvinnliga sakkunniga ........................ » 600: —
» » skolläkare .................................. » 600: —
kr. 24,700
28
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
saint på extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare:
arvode till 4 extra lärare................................ kr. 13,200: —
» för 30 timlärartimmar t............................. » 4,200: —
kr. 17,400: —
Vidare skulle på extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare komma:
för teckning 23 t. ä 90:— .............................. kr. 2,070: —
» musik 15 t. å 90: —.................................. » 1,350: —
» gymnastik med lek och idrott 20 t. å 85:—.............. » 1,700: —
» kvinnlig slöjd 14 t. ä 75:—............................ » 1,050: —
kr. 6,170: —
Slutligen skulle bidragen till läroverkens kassor bestridas av besparingar å
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.
På de olika anslagen komme alltså :
extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare
extra anslagen till extra arvoden åt Övningslärare . .
från besparingar å ordinarie reservationsanslaget ..
24,700: — |
|
17,400: — |
|
6,170: — |
|
. » |
14,500: — |
kr. |
62,770: — |
I likhet med de sakkunniga ansåge departementschefen, att de föreslagna
nya flickläroverken borde upprättas under villkor att vederbörande kommun
åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.
B. Kommunala flickskolor och flickskollinjer.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle, såsom förut är nämnt, i vissa fall eu
samorganisation av en statlig flickrealskola och en kommunal flickskola
kunna komma till stånd. Dessa skolor skulle i så fall hava gemensam rektor,
vilken utom vanlig lön som rektor vid den statliga flickrealskolan borde tillerkännas
ett särskilt årligt arvode å 600 kronor. Dessutom borde han erhålla
minskning i den honom som rektor vid realskolan åliggande undervisningsskyldigheten
med tre timmar i veckan.
De av de sakkunniga i det föregående omnämnda kommunala flickskollinjerna
skulle upprättas vid statsläroverk och bygga på realskolans näst högsta
klass. En sådan linje skulle hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar,
som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt läroverk, tillfälle
till inhämtande av ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn
tagen till den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller
mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt
inom hemmets område. Den borde enligt de sakkunnigas mening omfatta
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
29
Ire år och vara organiserad på i huvudsak samma sätt som den kommunala
flickskolans tre högsta klasser. Linjen i fråga borde alltså under de två
sista åren kunna omfatta antingen både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje
eller endera av dessa utbildningslinjer. Vidare borde bestämmelserna
i stadgan för kommunala flickskolor med vissa modifikationer bliva i
tillämpliga delar gällande även för flickskollinjen. Bland annat borde
bestämmelser utfärdas därom, att rektor och lärare vid allmänt läroverk,
med vilket kommunal flickskollinje är förenad, må kunna hava någon del
av sin tjänstgöring förlagd till flickskollinjen, dock under iakttagande av att sådan
tjänstgöring må omfatta högst hälften av den vederbörande såsom lärare
vid allmänna läroverket åliggande undervisningsskyldigheten samt att statsverket
icke därigenom förorsakas ökade kostnader; samt att lärare vid kommunal
flickskollinje må kunna hava högst hälften av sin tjänstgöring förlagd
till det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad, dock under
iakttagande av att statsbidrag ej må utgå till flera sådana lärare än som skulle
erfordras vid den kommunala flickskollinjen, därest samtliga vid densamma
anställda lärare med full tjänstgöring haft hela sin undervisning dit förlagd.
Även i fråga örn läraravlöning och statsbidrag torde enligt de sakkunniga
bestämmelserna för kommunala flickskolor i huvudsak kunna tillämpas på den
ifrågasatta kommunala treåriga flickskollinjen.
Mot de sakkunnigas förslag till samorganisation mellan kommunal flickskola
och flickrealskola samt upprättande av treårig flickskollinje liksom mot
förslaget till avlönings- och statsbidragsbestämmelser ifråga örn dylik organisation
har departementschefen förklarat sig i huvudsak intet hava att erinra.
Han har därför tillstyrkt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
godkänna de bestämmelser i förevarande avseende, som han i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag i statsrådsprotokollet angivit.
Departementschefen har tillika erinrat därom, att den ifrågasatta nedsättningen
i rektors undervisningsskyldighet givetvis borde kompenseras genom att
den kommunala flickskolan respektive flickskollinjen bekostade motsvarande
antal timlärartimmar.
I anslutning till vad av 1928 års riksdag beslöts i fråga örn åtgärder för
sådana lärarinnor, som på grund av statsunderstödda enskilda högre flickskolors
upphörande med sin verksamhet i samband med inrättandet av kommunal
flickskola på orten förlorade sin anställning, funne departementschefen, att
motsvarande bestämmelser borde gälla även för de lärarinnor vid omförmälda
högre flickskolor, vilka på grund av kommunal flickskollinjes inrättande på
orten ginge förlustiga sin befattning.
Ej heller i fråga örn den av de sakkunniga framlagda kostnadsberäkningen
för kommunala flickskollinjers upprättande hade departementschefen något att
erinra. Givetvis vore det ej möjligt att på förhand beräkna, i vilken omfattning
sådana flickskollinjer under den närmaste tiden komme att upprättas. Till frågan
örn erforderligt anslag för nästa budgetår har departementschefen återkommit
vid behandlingen av frågan örn anslag till kommunala flickskolor.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
II. Vissa frågor rörande tillämpningen av 1927 års skolorganisation.
Departementschefen har framhållit, att den väsentligaste förändring, som
pa grund av 1927 års riksdags beslut genomförts inom de allmänna läroverkens
organisation, otvivelaktigt vore den, att realskolan nu skulle vara antingen
fyraårig och grundad på genomgången sjätte klass i någon av den sexklassiga
folkskolans huvudformer eller femårig och grundad på genomgången
fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller ock såväl fyra- som femårig
och ansluten till folkskolan på bada nu angivna sätt. Vid genomförandet av
denna nya organisation av realskolan hade emellertid vissa svårigheter framträtt.
Dessa hade särskilt tydligt gjort sig gällande vid vissa läroverk, där
realskolan enligt 1927 års organisationsplan vore dels femårig, dels fyraårig
och alltså hade vad man kallat dubbel anknytning till folkskolan.
Det hade varit dessa allt tydligare framträdande olägenheter med den gällande
organisationsplanen, som med hänsyn till 1929 års riksdags i ämnet gjorda
uttalanden föranlett departementschefen att bringa denna fråga under
Kungl. Maj:ts prövning. På departementschefens därom gjorda framställning
hade Kungl. Maj:t beslutat att uppdraga åt 1927 års skolsakkunniga att verkställa
utredning och avgiva yttrande och förslag i, bland andra, det sålunda
angivna hänseendet. Därjämte hade chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigats
att till förstärkning av nyssnämnda sakkunnigberedning tillkalla
ytterligare två sakkunniga.
Den 30 november 1929 hade 1927 års skolsakkunniga avgivit sitt betänkande
i frågan, benämnt Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927
års skolorganisation (Statens offentliga utredningar 1929:32).
På grund av remiss hade utlåtanden över ifrågavarande betänkande avgivits
av statskontoret och skolöverstyrelsen, vilken inhämtat yttranden från läroverkskollegierna
vid de allmänna läroverk, beträffande vilkas organisation
de sakkunniga framlagt förslag till jämkningar.
Den femåriga och den fyraåriga realskollin,jens förekomst
vid de olika läroverken.
A. Behov av jämkningar inom 1927 års organisationsplan.
Av vad de sakkunniga anfört liksom av läroverkskollegiernas och skolöverstyrelsen
yttranden framginge, anför departementschefen till en början, att på
åtskilliga orter erfarenheten gjort vissa jämkningar i den år 1927 fastställda
organisationsplanen önskvärda. De av de sakkunniga påpekade missförhållandena
hade uppenbarligen en sådan räckvidd och ingrepe på ett så störande sätt
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
31
såväl i de enskilda lärjungarnas studiegång som i planläggningen av läroverkens
arbete, att åtgärder i syfte att bringa organisationen i bättre överensstämmelse
med de av riksdagen fastställda grundsatserna enligt departementschefens
uppfattning måste anses påkallade. Det syntes under sådana omständigheter
ofrånkomligt, att det nu, på sätt riksdagen förutsatt, för riksdagen
framlades förslag, ägnade att råda bot på de missförhållanden, som sålunda
framträtt.
När departementschefen intoge denna ståndpunkt, skedde det efter noggrant
övervägande jämväl av de skäl, som ansetts tala emot att redan nu jämkningar
i 1927 års organisationsplan vidtoges. Värdet av dessa invändningar bleve
givetvis beroende på vilka jämkningar det vore fråga örn. Sattes det exempelvis
i fråga att på en ort definitivt slopa den ena realskollinjen, därför att den
visat sig icke kunna samla tillräckligt antal lärjungar, vore det utan vidare
klart, att den hittills vunna erfarenheten vore för kort för att giva utslag i
fråga örn en dylik åtgärd, som ju skulle stå i uppenbar strid med de av 1927
och 1928 års riksdagar fastställda principerna för anknytningen till folkskolan.
Gällde det återigen endast en utjämnande reglering inom den av organisationen
angivna ramen, vore det lika klart, att dylika åtgärder tillhörde de
jämkningar, örn vilka riksdagen förutsatt, att i den mån behovet icke kuryle
i vanlig ordning tillgodoses med tillgängliga anslag, förslag skulle för riksdagen
framläggas. Så långt tillgängliga anslag räckte till, behövde ju dylika
frågor ej ens underställas riksdagens prövning, såsom enligt riksdagens protokoll
under debatten i andra kammaren framhölls av andra särskilda utskottets
ordförande: »då skolorganisationen nu även i detalj fastställts under riksdagens
medverkan och följaktligen ej heller rubbningar i densamma kunna ske utan
riksdagsbeslut i ärendet så innebär detta givetvis ingen inskränkning i rätten
för Kungl. Maj :t att medgiva tillfälliga anordningar, t. ex. i fråga örn inrättande
eller indragning under ett läsår av en parallellklass på grund av variationer i
tillströmningen av lärjungar».
Nu vore de svårigheter, som yppat sig vid genomförandet av 1927 års skolbeslut,
endast i viss utsträckning av den art, att de kunde avhjälpas genom
sådana jämkningar, som riksdagen förutsatt i mån av behov borde ske genom
tillfälliga åtgärder av Kungl. Maj:t. I stor utsträckning vore de av den art,
att de icke kunde undanröjas allenast genom tillfälliga anordningar med hjälp
av tillgängliga anslag.
Med hänsyn till vad sålunda anförts syntes departementschefen ingen tvekan
kunna råda därom, att frågan nu borde framläggas för riksdagen.
B. Samorganisation av femårig och fyraårig realskollinje.
Vid sin undersökning av olika möjligheter att förläna realskolans organisation
på två olika linjer en smidigare form hade de sakkunniga stannat för
en organisation med en förenad linje av samma slag som vid den kommunala
flickskolan. Vad sistnämnda skolform beträffade har departementschefen
32
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
erinrat därom, att kommunal flickskola enligt gällande stadga den 24 septemver
1928 (nr 426) skulle vara anordnad med såväl sjuårig som sexårig lärokurs,
vilka kurser skulle vara antingen var för sig fristående eller med varandra
förenade. Vid fristående lärokurs skulle den sjuåriga lärokursens lägsta
klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga kursens lägsta
klass till sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon
av denna skolas huvudformer. Då lärokurserna vore förenade, skulle lärjungar,
som genomgått folkskolans fjärde klass, kunna vinna inträde i den sjuåriga
lärokursens första klass, samt lärjungar, som genomgått sjätte klassen av
sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer,
kunna intagas i andra klassen av samma lärokurs, vilken klass således
komme att tillika utgöra den sexåriga lärokursens lägsta klass. De båda
lärokurserna skulle, örn de vore fristående, i läroämnena undervisas var för
sig, dock skulle gemensam undervisning anordnas för de båda högsta klasserna
i sjuårig och sexårig lärokurs i det fall, att det sammanlagda antalet lärjungar
i de båda lärokurserna inom sådan klass ej överstege 30.
Beträffande förenad linje vid realskola hava de sakkunniga anfört följande:
Den anordning med en i vissa fall förenad realskollinje, som de sakkunniga
i .‘döt. föregående förordat, utesluter risken att nödgas uppehålla undervisning
i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell synpunkt allt för ringa antal
lärjungar och möjliggör samtidigt organisationens anpassning efter behovet,
så långt den fastställda ramen är tillräcklig, i det att tack vare kombinationen
allt utrymme inom den givna ramen kan planmässigt och effektivt
utnyttjas. Med tillämpning av det nu gällande systemet kan, även örn
lärjungantalet skulle kunna rymmas i endast en serie av avdelningar, dubbel
anknytning till folkskolan vinnas blott genom upprättande av två linjer, en
femårig och en fyraårig. Med det här föreslagna systemet åter kan, då den
sammanlagda årskontingenten icke överstiger 35 lärjungar, förhandenvarande
behov av dubbel anknytning till folkskolan tillgodoses med endast en linje, en
förenad. På liknande sätt förhåller det sig i fråga örn större årskontingenter
och flera serier av klassavdelningar i realskolan. Örn exempelvis en
kontingent på mera än 35 lärjungar önskar inträde å endera linjen av en realskola
med endast en femårig och en fyraårig linje, förutsätter det nuvarande
systemet — därest ej ett antal godkända inträdessökande skola helt utestängas
— upprättande av parallellavdelningar inom den linje (fem- eller
fyraårig), som visat sig icke kunna mottaga hela antalet inträdessökande.
Vidtages ej en ^dylik anordning, komma de lärjungar, vilka för sin fortsatta
undervisning måste anlita statlig eller kommunal läroanstalt, i ett synnerligen
ogynnsamt läge. Gäller fallet den femåriga linjen, måste de godkända inträdessökande,
som icke kunnat mottagas, antingen påföljande läsår ånyo söka
inträde i den då börjande femåriga linjen eller ock efter två läsår söka sig in i
den fyraåriga linjen. I båda fallen innebär det en tidsförlust av ett år, vilken
för de berörda lärjungarna kommer att bliva liktydig med en, trots den godkända
inträdesprövningen, påtvungen kvarsittning. Är det åter på den fyraåriga
linjen, som utrymmet visar sig otillräckligt, kommer, därest nya avdelningar
ej upprättas, de lärjungar, som i detta fall måste avvisas, i det ogynnsamma
läget, att de nödgas antingen söka in i den femåriga linjens första klass
och där ånyo genomgå i huvudsak samma kurser som de redan genomgått i
folkskolan, eller också efter ännu ett års förlopp ånyo söka vinna inträde i den
fyraåriga linjen. Även här inträder alltså en av organisationen vållad tidsför
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
33
lust av ett år. Med det av de sakkunniga förordade systemet åter kunna lärjungarna,
under förutsättning att en linje göres förenad, få fritt inrikta sitt
val på femårig eller på fyraårig realskola, utan att antalet parallella klassavdelningar
i något fall behöver bliva större än örn alla lärjungar valde realskollinje
av samma längd.
Den anordning, som de sakkunniga — efter vad som i det föregående
blivit närmare utvecklat — således tänkt sig böra komma till tillämpning, undanröjer
alla dessa svårigheter. Den synes väl ägnad att giva åt läroverksorganisationen
en smidighet, som möjliggör dess anpassning efter olika orters
skiftande behov, på samma gång den låter de grundsatser, som 1927 och 1928
års riksdagar fastslagit för den nya läroverksorganisationen, komma till sin
fulla rätt. Därtill kommer, att den på intet sätt äventyrar det syfte, nämnda
riksdagar genom sina beslut velat nå i fråga örn fördelning av utbildningsmöjligheterna.
Med avseende på eventuellt behov av parallellavdelningar hava de sakkunniga
vidare anfört:
Även vid tillämpning av det kombinerade systemet kunna givetvis, när
vid en ökad lärjungefrekvens lärjungeantalet nått den siffra, som är föreskriven
som villkor för uppdelning av klass på parallellavdelningar, fall inträffa,
då nya parallellinjer behövas, men härvid är att märka, att sagda behov
med det nuvarande systemet uppstår, så snart det å endera av de båda
linjerna saknas tillräckligt utrymme för de inträdessökande, men att med ett
kombinerat system behovet av nya parallellavdelningar inträder först i det
fall, att båda linjerna äro fullt besatta.
I åtskilliga av de yttranden, som avgivits med anledning av de sakkunnigas
sålunda framlagda förslag, hava emellertid framkommit vissa betänkligheter,
dels av organisatorisk, dels av pedagogisk art.
En ledamot av skolöverstyrelsen, undervisningsrådet Hänninger, har i ett
till överstyrelsens i ämnet avgivna utlåtande fogat särskilt yttrande framlagt
ett förslag, som går ut på samläsning i liknande utsträckning, som av de sakkunniga
föreslagits.
Det av Hänninger framlagda förslaget innebär i sin helhet,
dels att sådana ändringar vidtagas i organisationsplanen för de allmänna
läroverken, som i en av honom bifogad tablå angivits, varvid sålunda ytterligare
en femårig realskollinje inrättas vid vart och ett av de högre allmänna
läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund, Hälsingborg,
Jönköping, Vänersborg och Härnösand samt vid östra realskolan i Göteborg
och realskolan i Malmö och vid envar av samrealskoloma i Ängelholm, Trälleberg
och Falköping ävensom samtidigt härmed en fyraårig realskollinje indrages
vid vart och ett av de högre allmänna läroverken i Linköping, Borås,
örebro, Halmstad, Sundsvall och Östersund samt vid östra realskolan i Göteborg
och realskolan i Malmö, dels att föreskrift utfärdas därom, att samläsning
enligt av honom angivna grunder skall anordnas mellan motsvarande klasser
av femårig och fyraårig realskollinje, därest lärjungeantalet i endera klassen
understiger 10 och det sammanlagda lärjungeantalet i de ifrågavarande klassavdelningarna
icke är större, än vad som enligt gällande föreskrifter kan inrymmas
inom en och samma klassavdelning, dels slutligen, att sådana ändringar
vidtagas i gällande bestämmelser rörande inrättande av parallellavdelningar
vid de allmänna läroverken, att överstyrelsen bemyndigas att inom
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177.) 3
34 Statsutskottets utlåtande Nr 177.
av Kungl. Majit bestämda gränser förfoga över för ifrågavarande ändamål
beviljade anslag.
Departementschefen har erinrat, att 1928 års riksdag i sin skrivelse nr 356
angående kommunala flickskolor m. m. gjorde ett förtydligande av 1927 års
beslut i skolfrågan, som för bedömandet av hithörande spörsmål vore av principiell
betydelse:
Riksdagen anser, att i 1927 års riksdagsbeslut inrymmes full likställdhet
mellan 4-årig och 6-årig folkskolekurs såsom grundval för den högre skolan.
Eders Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag utgår också från de båda linjernas
likaberättigande, och riksdagen vill i detta avseende ansluta sig till den
av departementschefen härutinnan hävdade uppfattningen.
Denna princip, sedd mot bakgrunden av 1927 års riksdags beslut, kunde,
framhåller departementschefen, givetvis icke innebära något slags numerär
likställdhet, så att t. ex. inom realskolan ett lika antal linjer skulle avses för
lärjungar från fyraårig och från sexårig folkskolekurs, utan vore uppenbarligen
att fatta så, att de från folkskolan avgående lärjungarna skulle, där både
fem- och fyraårig realskollinje funnes upprättad, äga lika möjligheter till
omedelbart inträde i realskolan, vare sig de från fjärde folkskolklassen sökt
inträde i femårig realskollinje eller från sjätte folkskolklassen i fyraårig realskollinje.
Emellertid hade den år 1927 fastställda formen för realskolans
dubbla anknytning till folkskolan visat sig icke allestädes fungera så, att
sagda möjligheter varit för handen. Det hade på åtskilliga orter inträffat, att
till inträde berättigade lärjungar måst avvisas.
Såsom den enklaste och närmast till hands liggande möjligheten att i full
utsträckning tillgodose förhandenvarande behov erbjöde sig under sådana förhållanden,
såsom i åtskilliga yttranden över de sakkunnigas förslag påyrkats,
givetvis den utvägen att genom ökade anslag till de allmänna läroverken möjliggöra
upprättande av parallellavdelningar i sådan utsträckning, att på de
olika orterna realskolan skulle kunna i en var av de båda linjerna mottaga
samtliga till respektive linje godkända inträdessökande.
-Vare sig man nu tänkte sig upprättandet av parallellavdelningar i här ifrågasatt
utsträckning möjliggjort genom en ökning av vederbörande anslag till
''de allmänna läroverken eller genom en förändring till förslagsanslag av det
nu utgående anslaget till extra och vikarierande ämneslärare, syntes departementschefen
emellertid den sålunda förordade utvägen av statsfinansiella skäl
icke vara att anbefalla. En dylik anordning löste visserligen frågan örn beredande
av olika utbildningsvägar på ett sätt, som vore för lärjungarna liksom
för ifrågavarande läroanstalter tillfredsställande, men medförde för staten risken
att nödgas upprätthålla undervisning i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell
synpunkt allt för litet lärjungeantal. Den dubbla anknytningen till
folkskolan förutsatte nämligen med nuvarande organisation alltid minst två
serier av klassavdelningar. Även där den årliga lärjungekontingenten understege
35 och sålunda skulle kunna rymmas i en klassavdelning, måste den enligt
nu gällande ordning, huru ringa antalet lärjungar i vardera avdelningen
än vore, delas på två linjer. Där årskontingenten överstege 35 men icke 70,
Statsutskottets utlåtande Nr 777.
35
kunde två klassavdelningar räcka, men endast under den förutsättning, att lärjungetillströmningen
fördelade sig med högst 35 lärjungar på varje linje. Bleve
fördelningen, vilket i verkligheten ofta inträffade, mera ojämn, så att t. ex.
av 60 inträdessökande 50 sökte sig till den ena linjen och 10 till den andra,
rymdes visserligen de 10 i den ena klassavdelningen, men de 50 icke i den andra.
Med dessa 50, som icke kunde mottagas i en klassavdelning, kunde då förfaras
på två olika sätt: antingen öppnades för dem endast en klassavdelning,
i vilken 35 mottoges, medan 15 avvisades, eller ock upprättades för dessa 50,
vid sidan av den klassavdelning, som inrymde de 10, två klassavdelningar, så
att alla kunde mottagas. Båda alternativen vore uppenbarligen otillfredsställande,
det förra med hänsyn till målsmäns och lärjungars berättigade krav,
det senare ur ekonomisk synpunkt.
När det gällde att finna en lösning av realskolans organisationsfråga, som
möjliggjorde både dubbel anknytning till folkskolan och fullt utnyttjande av
klassavdelningarnas utrymme, måste alltså andra utvägar sökas. I själva verket
vore den riktning, i vilken lösningen vore att söka, redan anvisad genom
riksdagens ställningstagande i följande två skolorganisatoriska frågor, som
varit föremål för behandling vid riksdagarna åren 1927 och 1928.
Riksdagens beslut år 1927 örn upprättande av de båda formerna av realskola
innebure, att dessa, där de förekomme vid ett och samma läroverk, skulle
i regel vara åtskilda, så att lärjungarna i vardera skolformen skulle åtnjuta
särskild undervisning; dock förutsatte organisationsplanen, att i den högsta
klassen lärjungarna från den femåriga och den fyraåriga skolan skulle åtnjuta
gemensam undervisning i ett stort antal läroverk (minst 27). Genom den sålunda
i viss omfattning anordnade samläsningen vore alltså spörsmålet örn effektivt
utnyttjande av de i organisationsplanen ingående klassavdelningarnas
fulla utrymme för den högsta realskolklassens del redan löst och därmed av
riksdagen en väg anvisad till undvikande av en ur statsfinansiell synpunkt allt
för betungande särundervisning.
Av 1928 års riksdag genomfördes inom den kommunala flickskolan den principiella
likställdheten mellan fyraårig och sexårig grundskola genom föreskriften,
att varje sådan skola skulle innefatta två lärokurser, en sjuårig, byggande
på folkskolans fjärde klass, och en sexårig, byggande på folkskolans sjätte
klass. Dessa båda lärokurser skulle, där lärjungeantalet överstege 30, anordnas
såsom fristående, varvid undervisningen alltså meddelades i skilda klassavdelningar;
där lärjungeantalet icke överstege 30, skulle de anordnas såsom
förenade, vilket innebure, att samtliga lärjungar i regel åtnjöte gemensam undervisning
hela skolan igenom utom i tyska i den förenade linjens andra klass.
De skolsakkunniga hade nu vid utarbetandet av sitt förslag följt den genom
riksdagens beslut åren 1927 och 1928 salunda utstakade vägen och framlagt
förslag till frågans lösning genom anordnande av en förenad fem- och fyraårig
realskollinje.
Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget hade ur organisatorisk synpunkt
blivit anmärkt, att dess förverkligande skulle innebära, att den femåriga
realskollinjen bleve huvudformen inom vår läroverksorganisation. Den
36
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
förenade linjen skulle nämligen i verkligheten bliva en femårig realskollinje,
i vars andra klass, örn utrymmet tilläte, lärjungar från folkskolans sjätte
klass skull kunna vinna inträde. Denna anmärkning utginge emellertid, framhåller
departementschefen, från den oriktiga förutsättningen, att inom en förenad
linje icke alltid skulle kunna påräknas plats för de lärjungar, som från
folkskolans sjätte klass önskade övergå till det allmänna läroverket. Såsom de
sakkunnigas förslag uppenbarligen vore att fatta, måste, för den händelse i
enstaka fall de från folkskolans sjätte klass kommande, till intagning i läroverket
godkända lärjungarna tillsammans med de från den förenade linjens
första klass flyttade lärjungarna skulle bliva så många, att de icke skulle rymmas
i den förenade linjens andra klass, plats beredas dessa genom inrättande
av en ny klassavdelning. Detta kunde, med iakttagande av de av de sakkunniga
föreslagna åtgärderna för utrymmets effektiva utnyttjande, ske på två
sätt. Antingen upprättades i stället för den förenade linjens andra klass en
femårig linjes andra klass och en fyraårig linjes första klass eller ock upprättades
vid sidan örn den förenade linjens andra klass en femårig linjes andra
klass respektive en fyraårig linjes första klass. De härför erforderliga kostnaderna
borde givetvis i vanlig ordning bestridas av anslaget till extra och
vikarierande lärare.
I detta sammanhang har departementschefen även berört det i det föregående
omförmälda förslag till nu förevarande frågas lösning, som i ett särskilt yttrande
framförts av en ledamot av skolöverstyrelsen. Förslaget ginge ut på
att vissa ändringar redan nu skulle vidtagas i den fastställda organisationsplanen,
så att vid åtskilliga läroverk nya femåriga realskollinjer bleve upprättade,
under det att vid en del läroverk fyraåriga linjer indroges. Mellan de
fem- och fyraåriga linjerna skulle i möjligaste utsträckning samläsning äga
rum, utan att linjerna förenades under en och samma undervisningsplan. Såvitt
departementschefen kunde se, måste — även örn benämningen förenad linje
undvekes -— den föreslagna samläsningen leda till en förening av de båda linjerna
i stort sett av den art, som de sakkunniga föreslagit. Skillnaden vore
i själva verket av formell natur och avsåge det yttre sätt, på vilket tim- och
kursplaner skulle angivas för de samläsande linjerna. I detta avseende hade
de sakkunnigas förslag företräde genom den större fasthet och reda, det förlänade
åt undervisningsplanen. Men det nyss nämnda förslaget ginge så till
vida längre än de sakkunnigas, att bestämda ändringar skulle redan nu vidtagas
i den fastställda organisationsplanen —- vissa fyraåriga linjer skulle
helt utgå ut organisationsplanen och vissa femåriga skulle däri införas — medan
de sakkunnigas förslag endast räknade ared att vissa linjer skulle omvandlas
till förenade fyra- och femåriga linjer och att vissa åter skulle tills vidare
icke behöva tagas i anspråk. De sakkunnigas förslag öppnade alltså möjlighet
till en smidigare tillämpning av den fastställda organisationsplanen. Härtill
komme slutligen, att det i det särskilda yttrandet framlagda förslaget måste
leda till större kostnader för det allmänna än det av de sakkunniga framlagda.
Förslaget innebure nämligen, dels att särläsning skulle anordnas under flera
timmar än de sakkunniga föreslagit, dels ock att samläsning skulle äga rum,
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
37
endast då antalet lärjungar i endera av de båda mot varandra svarande klassavdelningarna
icke uppginge till 10 och det sammanlagda lärjungeantalet i de
ifrågavarande klassavdelningarna icke vore större, än vad som enligt gällande
föreskrifter kunde inrymmas inom en och samma klassavdelning. En följd
härav skulle bliva, att örn antalet lärjungar i en klassavdelning uppginge t. ex.
till 11, denna alltså komme att åtnjuta särundervisning, även örn det sammanlagda
lärjungeantalet i de ifrågavarande klassavdelningama uppginge exempelvis
till endast 22 och således mycket väl skulle kunnat rymmas i en och
samma klassavdelning. Enligt de sakkunnigas förslag inträdde särundervisning
först, när antalet lärjungar i den förenade linjen överstege 35.
Ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställde den av de sakkunniga föreslagna
organisationen alla rimliga anspråk, i det att den möjliggjorde den dubbla anknytningen,
utan att flera klassavdelningar behövde upprättas än som skulle
behövts även vid anknytning till endast ett stadium av folkskolan.
Departementschefen har alltså ansett sig kunna ur organisatorisk synpunkt
skänka sin obetingade anslutning till de sakkunnigas förslag, vilket ur nämnda
synpunkt vunnit understöd även av skolöverstyrelsen.
C. Pedagogiska synpunkter.
När det gällde att ur pedagogisk synpunkt bedöma den av de sakkunniga
föreslagna förenade linjen, syntes det, anför härefter departementschefen, lämpligt
att först till prövning upptaga en anmärkning, som framställts mot undervisningsplanen
i första klassen av den förenade linjens femåriga kurs. Anmärkningen
ginge ut på att denna klass skulle bliva allt för ansträngande, då
den i ett enda skolår sammanpressade vad som i folkskolan inhämtas under två
läsår, i dess femte och sjätte klass. En närmare granskning av kursen, vilken
icke innebure någon ändring i den för den femåriga linjen fastställda, gåve
emellertid vid handen, att här icke funnes någon anledning att befara, att
kursen skulle vara i pedagogiskt avseende mindre väl avvägd. Dels tillämpade
nu realskolan med sitt starkt gallrade lärjungematerial en vida raskare arbetstakt
än folkskolan med sitt osovrade, dels vore ifrågavarande sammanpressning
av de två sista folkskolårens kurs mera skenbar än verklig: i själva verket inskränktes
undervisningen i realskolans första klass, som bildade inledning till
realskolans undervisning i dess helhet, till sådana stycken, som utgjorde förutsättning
för den fortsatta utbildningen i de följande klasserna, medan undervisningen
i de två högsta folkskoleklasserna, som bildade avrundning och avslutning
till folkskolans hela lärokurs, måste taga sikte på alla de stycken, som
de i arbetslivet utträdande lärjungarna sedermera saknade tillfälle att inhämta.
Vad vidare beträffade den föreslagna samläsningen mellan de båda realskollinjerna,
vore det att märka, att samläsningen på det stadium av två år,
som representerades av den femåriga realskolans tredje och fjärde och den fyraåriga
realskolans andra och tredje klass, i stort sett läte anordna sig med
38
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
samma lätthet som den redan föreskrivna samläsningen i realskolans högsta
klass. Den egentliga svårigheten lage i att på ett tillfredsställande sätt organisera
samläsningen mellan den femåriga realskolans andra och den fyraårigas
första klass. Denna samläsning hade av de sakkunniga föreslagits ordnad i
väsentlig överensstämmelse med motsvarande föreskrifter rörande den kommunala
flickskolan. Det försprång, den femåriga linjens lärjungar hade framför
den fyraårigas i en ett år tidigare börjad undervisning i tyska, skulle kompenseras
genom en koncentration av den fyraåriga linjens tyska kurs till denna
linjes första klass, där de från folkskolans sjätte klass kommande lärjungarna,
vilka förut icke läst tyska, skulle åtnjuta särskild undervisning i detta ämne
nio timmar i veckan, alltså tre timmar mera än de övriga lärjungarna i klassen.
Undervisningen i ämnet skulle emellertid helt falla inom klassens vanliga tidsram,
och de tre överskjutande timmarna skulle fås genom minskning av timtalet
för vissa andra ämnen.
Det vore emellertid utan vidare klart, att ett sammanförande av lärjungar från
skild undervisning skedde lättare, när det gällde en längre skola som den kommunala
flickskolan med dess mera elastiska undervisningsplan, än när fråga
vore örn en kortare skola som realskolan med dess mera sammanträngda studiekurs.
I yttranden såväl från läroverkskollegierna som från skolöverstyrelsen
hade också framförts vissa betänkligheter mot enskildheter i den förenade
linjens undervisningsplan i den form, denna fått i de sakkunnigas förslag. Anmärkningarna
riktade sig huvudsakligen mot den av de sakkunniga föreslagna
koncentrationen av tyskan till den fyraåriga lärokursens första klass, vilken
koncentration å ena sidan vore väl stark, å andra sidan icke kunde uppväga den
minskning i tyskans totala timtal —- en timme ■—- som den förenade linjens fyraåriga
lärokurs visade, jämförd med den fyraåriga realskolans vanliga lärokurs.
De förslag till undanröjande av de sålunda påpekade olägenheterna, som
blivit framlagda, ginge, erinrar departementschefen, ut på att den särskilda
undervisningen i tyska skulle omfatta två år, varigenom den förenade linjens
fyraåriga lärokurs komme att i timplanen närmare ansluta sig till eller helt
överensstämma med den fyraåriga realskolans vanliga timplan. Av särskilt
intresse vore det av skolöverstyrelsen utarbetade förslaget till timplan, som
ginge ut på samläsning mellan de båda linjerna alla de fyra gemensamma
klasserna igenom utom i tyska, där skild undervisning skulle meddelas icke
blott i klass 25-l4 utan även i klass 35-24. Den av överstyrelsen skisserade
planen innebure ett närmande av den förenade linjens undervisningsplan till den
fyraåriga realskolans; enligt skolöverstyrelsens andra alternativ skulle den
fyraåriga lärokursens timplan i själva verket bliva identisk med den vanliga
fyraåriga realskolans. För den femåriga kursen medförde förslaget vissa
smärre förskjutningar i undervisningsplanen, vilka emellertid ej vore ägnade
att väcka några som helst betänkligheter.
Det vore uppenbart, att den av skolöverstyrelsen förordade anordningen av
timplanen med två års särundervisning i tyska måste draga något större kostnad
än den av de sakkunniga föreslagna anordningen med endast ett års särundervisning,
vilket förslag syntes vara påverkat just av ekonomiska syn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
39
punkter. Å andra sidan vore överstyrelsens förslag av pedagogiska skäl enligt
departementschefens mening att föredraga, i det att detsamma tillmötesginge
de från läroverken uttalade önskemålen och undanröjde de betänkligheter,
som ur undervisningens synpunkt anförts mot den förenade linjen. Då
skillnaden i kostnad i själva verket vore obetydlig i förhållande till den pedagogiska
vinst, som skulle göras, syntes övervägande skäl tala för den av överstyrelsen
föreslagna anordningen, som på ett övertygande sätt visade, att
undervisningsplanen för en förenad fem- och fyraårig linje kan få en pedagogiskt
god utformning. Definitiv ställning till denna fråga behövde departementschefen
ej nu intaga, detta så mycket mindre som den av skolöverstyrelsen
föreslagna anordningen icke skulle medföra någon ökad kostnad för budgetåret
1930/1931. Givetvis ankomme det på Kungl. Majit att meddela de föreskrifter,
som bleve erforderliga i här förevarande avseende.
D. Organisationsförslagets tillämpning på olika orter.
Vad beträffar tillämpningen på de olika orterna av den föreslagna organisationen
med förenad linje uttala sig de sakkunniga på följande sätt:
Såsom ovan anförts, hava de sakkunniga verkställt undersökning rörande de
olika läroverken i avseende på antalet lärjungar i de klasser av realskolan, som
i här förevarande avseende äro av betydelse. Med anledning av de allmänna
synpunkter, som ovan framförts, hava de sakkunniga här sammanfört de läroverk,
i fråga örn vilka viss reglering av organisationen ansetts önskvärd, i grupper
nämligen: grupp A: läroverk med (enligt 1927 års riksdags beslut) en
eller två femåriga samt två fyraåriga linjer; grupp B: läroverk med två femåriga
och en fyraårig linje; grupp C: läroverk med en femårig och en fyraårig
linje; grupp D: läroverk med en femårig linje; samt grupp E: läroverk med en
fyraårig linje. De resultat, till vilka denna undersökning kommit, angivas
här nedan.
I det föregående hava närmare angivits de grundprinciper, som de sakkunniga
ansett böra vara ledande vid nyssnämnda undersökning. Då de sakkunniga
sökt en utgångspunkt för bestämmande av de läroverk, vilkas realskolstadium
synes böra underkastas den av de sakkunniga föreslagna regleringen,
och övervägt de åtgärder, som därvid i de olika fallen påkallas, hava de sakkunniga
givetvis i främsta rummet måst taga hänsyn till den fördelning, lärjungeströmmen
på de olika linjerna hittills uppvisat. Härvid hava de sakkunniga
beaktat dels antalet lärjungar höstterminen 1929 — i förekommande
fall även höstterminen 1928 — i den fyraåriga realskolans första klass, dels ock
det sammanlagda antalet lärjungar under vardera av höstterminerna 1928 och
1929 i den femåriga realskolans första klass och den sexåriga realskolans andra
klass, vilka senare två grupper av lärjungar tillhöra samma åldersklass. Det
är uppenbart, att dessa siffror endast kunna givm en bild av lärjungetillströmningen
sådan den fördelade sig ifrågavarande två år; att taga denna begränsade
erfarenhet till utgångspunkt synes emellertid icke innebära någon som helst
fara, då det förfarande, de sakkunniga valt, icke i något avseende förlänar den
hittills konstaterade fördelningen av lärjungeströmmen något bindande eller
hindrande inflytande på den framtida utvecklingen, sådan denna kan komina
att förlöpa med tillämpning av den av riksdagen fastslagna grundsatsen örn de
håda linjernas likställdhet. Givetvis kan en förändring i lärjungeströmmens
40
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
fördelning komma att medföra, att vid läroverk, där en anordning med förenad
linje för närvarande synes erforderlig, en dylik anordning i framtiden ej kan
påkallas. I så fall leder det nu föreslagna regleringsförfarandet av sig självt
till en anordning, som kan motsvara de då inträdande förhållandena. A andra
sidan kan det inträffa, att vid läroverk, där för närvarande förenad linje icke
anses påkallad, en dylik anordning kan i framtiden bliva önskvärd. I så fall
gäller det blott att utsträcka tillämpningen av det av de sakkunniga förordade
regleringsförfarandet.
Grupp A.
Linköping. Enligt 1927 års organisationsplan skall allmänna läroverkets
realskola omfatta två femariga och två fyraåriga linjer; av de femåriga linjerna
må den ena upprättas endast därest och så länge Kungl. Maj:t finner
detta av behovet påkallat. Antalet lärjungar höstterminen 1929 är i klass
1 : 16 (h.t. 1928: 13) och i klass l5 (upprättad h.t. 1929) och 26: 71 (h.t. 1928
i kl. 2°: 92). Av den faktiska tillströmningen att döma skulle fyra serier av
avdelningar icke för närvarande vara erforderliga utan behovet kunna täckas
av tre linjer. Av dessa synes en böra anordnas som femårig och en som fyraårig
samt en med hänsyn till det växlande lärjungantalet anordnas som förenad
fem- och fyraårig.
Borås. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga
och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: ingen
(enligt vederbörlig föreskrift upprättades h.t. 1928 och h. t. 1929 ingen avdelning
av den fyraåriga realskolan), i klass 2G och l5 (upprättad h.t. 1929): 82
(h.t. 1928 i kl. 26: 61). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och
en förenad linje.
Örebro: Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga
linjer och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 5 (h. t. 1928: 7), i klass 26 och l5: 95 (h. t. 1928: 96). Behovet synes här
motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje.
Halmstad. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga
och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 31 (h.t.
1928: 25), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 72 (h.t. 1928 i kl. 26: 64).
Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad
linje.
Sundsvall. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga
linjer och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 34
(h.t. 1928: 35), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl.
26: 64). Behovet synes bär motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje
och en förenad linje.
Östersund. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga
linjer och en femårig linje. Antalet lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 17
(h. t. 1928: 7), i klass 2° och l5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl. 2°:
58). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en
förenad linje.
Göteborg, östra realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta
två femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen
1929: i klass l4: 10 (h.t. 1928: 9), i klass 2* och l5: 105 (h. t. 1928: 134). Behovet
synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig linje och en
förenad linje.
Malmö, realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två
femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 10 (h.t. 1928: 6), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 87 (h.t. 1928 i
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
41
kl. 26: 92). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig
linje och en förenad linje.
Grupp B.
Hälsinghor g. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga
linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 6 (h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga
realskolan upprättad), i klass 26 och 1° (upprättad h.t. 1929): 75 (h. t.
1928 i kl. 26: 80). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en
förenad linje.
Jönköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta tva femåriga
linjen och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: ingen (h. t. 1928 och h.t. 1929 upprättades enligt vederbörlig föreskrift
icke någon första klass av den fyraåriga realskolan), i klass 26 och l5: 88
(h.t. 1928: 61). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en
förenad linje.
Karlskrona. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga
linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 30 (h.t. 1928: 30), i klass 2“ och l6 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i
kl. 26: 66). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig
linje och en förenad linje.
Grupp C.
Eksjö. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 7
(h.t. 1928: 9), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 34 (ingen avdelning av klass
26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 33). Behovet synes här motsvaras
av en femårig linje och en förenad linje.
Västervik. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 6
(h.t. 1928: 2), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 22 (ingen avdelning av klass
2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 22). Behovet synes här, med
hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje;
Uddevalla. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 8
(h.t. 1928: 10), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 35 (ingen avdelning av
klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2'': 31). Behovet syneö
här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.
Vänersborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 9 (h.t. 1928: 8), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 36 (ingen avdelning
av klass 2e finnes läsåret 1929—1930; h. t. 1928 i kl. 2e: 26. Behovet synes här
motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.
Härnösand. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 8 (h.t. 1928: 9), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929) : 47 (h.t. 1928 i
kl. 26: 26). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad
linje.
Arvika. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5
(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga
realskolan upprättad), i klass 2°: 28 (ingen avdelning av klass lö finnes läsåret
1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2°: 16). Behovet synes här, med hänsyn till det
begränsade lärjungeantalet, motsvaras av en förenad linje.
42
StatsuisJcottets utlåtande Nr 177.
Söderhamn. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 6 (h.t. 1928: 8), i klass 1B (upprättad h.t. 1929): 25 (ingen avdelning av
klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 27). Behovet synes här,
med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje.
''Ängelholm. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 8 (h.t. 1928: 11), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 66 (h.t. 1928 i
här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad
linje.
Trälleberg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass
l4: 8 (h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 41 (h.t. 1928 i
kl. 26: 35). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad
linje.
Åmål. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5
(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga
realskolan upprättad), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 28 (ingen avdelning
av klass 2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 39). Behovet synes
här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad
linje.
Falköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig
linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5
(h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 55 (h.t. i kl. 28: 45).
Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.
Grupp D.
Beträffande de till grupp D hörande läroverken, samrealskolorna i Vadstena,
Strömstad, Piteå och Haparanda, hänvisas till vad som anföres å sid. 12 och
20 i de sakkunnigas betänkande.
Grupp E.
Beträffande de till grupp E hörande samrealskolorna, i Norrtälje, Vimmerby,
Filipstad, Askersund, Sala, Köping och Arboga, hänvisas likaledes
till vad som anföres å sid 12 och 20 i de sakkunnigas betänkande.
Mot de sakkunnigas förslag i fråga örn realskolans organisation på varje
särskild ort har skolöverstyrelsen efter tagen kännedom om läroverkskollegiernas
yttranden i huvudsak icke haft annat att erinra, än att överstyrelsen
beträffande högre allmänna läroverket i Borås, för vilket organisationsplanen
upptoge en femårig och två fyraåriga linjer, förordat två femåriga linjer och
en förenad linje, under det att de sakkunniga ansett, att tills vidare en femårig
linje och en förenad linje borde vara tillfyllest. Då under de sista åren
lärjungantalet — som i realskolan omfattar endast gossar — å det åldersstadium,
som motsvarade första klassen i den femåriga linjen, visat avsevärda
växlingar och det följaktligen vore svårt att nu draga någon bestämd slutsats
angående det antal fristående linjer, som varje särskilt år behövdes, har departementschefen
ansett försiktigheten bjuda, att den av de sakkunniga förordade
anordningen för läroverket tills vidare godtoges. Om tillströmningen av in
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
43
trädessökande något år skulle bliva så stor, att dessa ej rymdes inom de av de
sakkunniga föreslagna klassavdelningarna, borde, allt efter föreliggande omständigheter,
antingen den förenade linjen, på sätt förut anförts, uppdelas i en
femårig och en fyraårig linje eller ock i vanlig ordning en parallellavdelning
upprättas.
Såsom de sakkunniga anfört, skulle en utsträckning av regleringen till att
gälla även de elva samrealskolor, som av de sakkunniga sammanförts till grupperna
D och E, medföra ett behov av ytterligare 10 lärarkrafter. Även örn
departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen funne tungt vägande skäl
tala för en sådan utsträckning av den ifrågasatta regleringen, ansåge han sig av
statsfinansiella skäl icke för närvarande böra påyrka en dylik åtgärd.
Ej heller i övrigt hade departementschefen någon erinran att göra mot de
sakkunnigas uttalanden i fråga örn tillämpningen på de olika orterna av den av
dem föreslagna organisationen med förenad linje.
E. Kostnadsberäkning.
De sakkunnigas förslag går ut på dels att en femårig linje tills vidare anordnas
som förenad vid läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik, Arvika,
Söderhamn och Åmål och en fyraårig linje som förenad i Borås, Örebro,
Halmstad, Sundsvall, Östersund, Göteborgs östra realskola, Malmö realskola,
Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand, Ängelholm,
Trälleberg och Falköping, dels ock att en fyraårig linje tills vidare icke
skulle behöva tagas i anspråk i Linköping, Borås, örebro, Västervik, Arvika,
Söderhamn och Åmål. Vinsten och förlusten i lärartimmar vid de 22 läroverk,
vid vilka de sakkunniga ifrågasatt anordnande av förenad linje, är följande:
Läroverk |
Ökat |
Minskat |
Läroverk |
Ökat |
Minskat |
Linköping....... |
9 |
120.5 |
Eksjö........ |
33 |
— |
Borås........ |
33 |
87.5 |
Västervik....... |
9 |
87.5 |
Örebro........ |
33 |
87.5 |
Uddevalla....... |
33 |
— |
Halmstad....... |
33 |
— |
Vänersborg...... |
33 |
— |
Sundsvall....... |
33 |
— |
Härnösand...... |
33 |
— |
Östersund....... |
33 |
— |
Arvika........ |
9 |
87.5 |
Göteborgs ö. realsk. . . |
33 |
— |
Söderhamn...... |
9 |
87.5 |
Malmö realskola .... |
33 |
— |
Ängelholm...... |
33 |
— |
Hälsingborg...... |
33 |
— |
Trälleberg...... |
33 |
— |
Jönköping...... |
33 |
— |
Amål........ |
9 |
87.5 |
Karlskrona...... |
9 |
— |
Falköping...... |
33 |
— |
Summa |
582 |
045.5 |
44
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Härvid är räknat med endast läroämnen, och nettominskningen blir i så fall
63.5 timmar eller något över två lärarkrafter. Örn man i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag anordnar särläsning i tyska i något större utsträckning
än de sakkunniga förutsatt, ökas det behövliga antalet timmar med 66. överstyrelsens
förslag innebär emellertid även en ökning av 24 timmar och en utebliven
minskning av 87.5 timmar för utbyte av en fyraårig realskollinje mot
en femårig vid läroverket i Borås. Som förut omnämnts, ansluter departementschefen
sig emellertid beträffande läroverket i Borås till de sakkunnigas
förslag. Även i fråga örn lärartimmar i övningsämnen motsvara i stort sett
ökningen och minskningen varandra.
Vad de sakkunniga anfört örn att de ökade och minskade behoven av lärartimmar
i stort sett taga ut varandra, ägde dock, framhåller departementschefen
härefter, sin giltighet först sedan 1927 års organisation och den av
dem förordade regleringen blivit till fullo genomförda. Minskningen i behovet
av lärarkrafter inträdde nämligen först i den mån den fyraåriga linjen avvecklades
såsom fristående linje.
Vidare vore att märka, att den fyraåriga linje, som enligt förslaget skulle
ombildas till förenad vid läroverken i Borås, Halmstad, Sundsvall och Östersund
samt vid Göteborgs östra realskola och Malmö realskola, enligt de av
Kungl. Majit den 22 december 1927 för nämnda läroverk fastställda specialplanerna
skulle upprättas först från och med höstterminen 1931. örn man
ville undvika även en tillfällig kostnadsökning, skulle alltså den förenade linjen
kunna upprättas vid dessa läroverk först höstterminen 1931. Detta skulle
utan tvivel hava till följd, att ett stort antal lärjungar, som höstterminen
1930 ville övergå från folkskolans fjärde klass till den femåriga realskolans
första klass, skulle komma att vägras sådan övergång på grund av bristande
utrymme. Som stöd härför har departementschefen meddelat, att vid de läro\erk,
varom nu vore fråga, antalet lärjungar i den åldersgrupp, som motsvarade
första klassen av den femåriga realskolan, höstterminen 1929 uppginge
till resp. 82, 72, 70, 70, 105 och 87, under det att enligt nyss åberopade
specialplaner höstterminen 1930 plats skulle komma att finnas för resp. 35,
35, 35, 35, 70 och 70 lärjungar. Departementschefen tvekar därför ej att
föreslå, att den förenade linjen upprättas vid dessa läroverk redan från och
med sistnämnda termin, en anordning, som för budgetåret 1930/1931 skulle
medföra ett ökat behov av 6 lärarkrafter.
I detta sammanhang har departementschefen upptagit även en annan fråga,
som stöde i samband med igångsättningen av den förenade linjen. Vid t. ex.
läroverket i Jönköping skulle enligt förslaget den fyraåriga linjen förändras
till förenad. Örn nu under första året endast första klassen av den förenade
linjen upprättades, skulle detta år lärjungar från folkskolans sjätte klass icke
få tillfälle att övergå till läroverket, enär ju dessa lärjungar skulle intagas
i den förenade linjens andra klass. Vid de 7 läroverk (Jönköping, Borås, Eksjö,
Uddevalla, Vänersborg, Ängelholm och Arvika), där detta skulle bliva
fallet, syntes enligt departementschefens uppfattning därför redan från och
med höstterminen 1930 böra upprättas både en första och en andra klass av
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
45
den förenade linjen. En sådan anordning medförde ett ökat behov av ungefär
7 lärarkrafter. Vid en del andra läroverk (8 stycken) åter hade första klassen
av den femåriga linjen läsåret 1929—1930 ej större antal lärjungar, än att
andra klassen läsåret 1930—1931 kunde övergå till »förenad» och då upptaga
även de lärjungar, som kunde beräknas komma från folkskolans sjätte
klass. Härför erfordrades sammanlagt ungefär 2 lärarkrafter. Vid återstående
7 av de här ifrågavarande 22 läroverken skulle allt fortfarande fyraårig linje
vara anordnad.
Mot den här motiverade ökningen i behovet av lärarkrafter (6 + 7 + 2) svarade
emellertid för budgetåret 1930/1931 ett minskat behov av en lärarkraft
vid vart och ett av läroverken i Västervik, Söderhamn och Åmål, där nämligen
en femårig och en fyraårig linje skulle ersättas av en förenad. Nettoökningen
kunde alltså beräknas till 12 lärarkrafter. Härvid finge man emellertid
ej bortse ifrån att, såsom skolöverstyrelsen också framhållit, vid läroverk,
där såväl förenad som fyraårig linje skulle finnas, det ej vore osannolikt,
att den förenade linjen i verkligheten icke behövde i klass 2 upptaga nya
elever, tillhörande den fyraåriga kursen, då nytillkommande lärjungar av denna
kategori i regel torde rymmas i den fristående fyraåriga linjen. I så
fall inbesparades ytterligare något mer än 3 lärarkrafter. Den av skolöverstyrelsen
ifrågasatta förändringen av de sakkunnigas förslag till timplan för
den förenade linjen medförde icke något ökat behov av lärartimmar för budgetåret
1930/1931.
Departementschefens förslag innebure alltså, att höstterminen 1930 första
och andra klasserna av den förenade linjen skulle finnas vid läroverken i Borås,
örebro, Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Västervik, Uddevalla, Vänersborg,
Härnösand, Arvika, Söderhamn, Ängelholm, Trälleberg, Åmål och Falköping
samt första klassen av nämnda linje vid läroverken i Linköping, Halmstad,
Sundsvall, Östersund och Karlskrona ävensom vid östra realskolan i Göteborg
och Malmö realskola.
Till frågan örn anslag till den härför erforderliga ökningen i lärarkrafter
återkommer departementschefen vid behandlingen av extra anslaget till extra
och vikarierande ämneslärare. Ett genomförande av förenämnda förslag medförde
också ett ökat behov av omkring 30 timmar i teckning och välskrivning,
vartill medel torde böra utgå från extra anslaget till extra arvoden åt teckningslärare.
Undervisningen i övriga övningsämnen torde enligt departementschefens
uppfattning kunna tillgodoses inom ramen av de för sådan undervisning
tillgängliga medel.
Som förut antytts gällde detta ökade behov av lärarkrafter endast budgetåret
1930/1931. Under de följande fem budgetåren minskades behovet successivt.
Lyceerna.
1 den sålunda av Kungl. Majit och riksdagen fastställda planen för lyceernas
upprättande har Kungl. Majit medgivit vissa jämkningar, beroende på bristande
anslutning till läroanstalterna i fråga. Dessa jämkningar äro följande.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
I fråga örn nya elementarskolan föreskrev Kungl. Maj :t genom beslut den 8
juni 1928, med anledning av en av vederbörande rektor gjord framställning,
att reallyceet och det nyspråkliga lyceet skulle taga sin början först med läsåret
1929—1930 samt att höstterminen 1928 en ny avdelning av den sexåriga
realskolan skulle upprättas vid läroverket. Sedermera förordnade Kungl.
Maj :t genom beslut den 24 maj 1929, att under läsåret 1929—1930 lyceikretsar
ej skulle upprättas vid ifrågavarande läroverk samt att under sagda läsår
vid läroverket skulle vara upprättade en avdelning av sexårig realskolas första
klass och två avdelningar av andra klassen av samma skolform. Slutligen förordnade
Kungl. Majit genom beslut den 6 september 1929, jämte annat, att vid
nya elementarskolan första klassen av den sexåriga realskolan skulle under
läsåret 1929—1930 omfatta två avdelningar.
Vad beträffar lyceilinjerna vid högre latinläroverket och vid högre realläroverkét
i Göteborg, föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 10 augusti 1928,
att upprättandet av respektive lyceilinjer skulle taga sin början höstterminen
1929, och genom särskilda beslut den 3 augusti 1929 förordnade Kungl. Maj :t
i fråga örn båda dessa läroverk, bland annat, att under läsåret 1929—1930 någon
krets av lyceet icke skulle upprättas.
I fråga örn lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala föreskrev
Kungl. Majit genom beslut den 6 juli 1928, att nämnda linje skulle upprättas
höstterminen 1929, och genom beslut den 3 augusti 1929, bland annat, att under
läsåret 1929—1930 icke skulle upprättas någon krets av lyceet.
Beträffande slutligen lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund,
meddelade Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1928 och den 3 augusti 1929
föreskrifter, motsvarande dem, som givits rörande lyceilinjen i Uppsala.
De uppskov med upprättandet av lyceer, som på nyss angivet sätt måst
medgivas, hava föranletts av bristande anslutning till nämnda skolform. Häriom
lämna de sakkunniga följande sifferuppgifter, avseende antalet prövade
och godkända inträdessökande vid lyceema åren 1928 och 1929:
Lyceum |
Antal prövade |
resp. godkända |
|
Nya elementarskolan........ |
. . . 5 |
1 |
0 0 |
Malmö........... |
41 2 |
8 2ä |
|
Uppsala.............. |
1 |
0 0 |
|
Lund.............. |
0 |
3 2 |
|
Göteborgs högre latinläroverk . . . |
. . . 0 |
0 |
0 0 |
» » realläroverk .... |
. . . 0 |
0 |
0 0 |
Beträffande spörsmålet örn lyceernas framtida tillvaro anföra de sakkunni- |
ga, att även örn planen på inrättandet av lyceer kunde realiseras endast i ringa
omfattning, det likväl enligt de sakkunnigas mening vore önskvärt, att denna
skolform så vitt möjligt komme till användning. Å andra sidan syntes det
1 Vårterminen 1929 tillkom ytterligare en lärjunge.
2 Därjämte intogos h. t. 1929 två lärjungar, som prövats och godkänts vid annat läroverk.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
47
nödvändigt, att detta skedde under former, som icke komme att i förhållande
till lärjungantalet draga allt för stora kostnader.
De sakkunniga hava därefter upptagit varje särskilt lyceum till övervägande
och angivit de åtgärder, som de sakkunniga i de olika fallen funnit lämpliga.
Den viktigaste åtgärden skulle enligt de sakkunnigas förslag bestå i ett uppskov
med upprättandet av vissa bland lyceilinjerna.
De sakkunniga påpeka, att därest vissa lyceilinjer för närvarande icke upprättades,
detta komme att frigöra för dessa linjer beräknade lärarkrafter, vilka
kunde tagas i anspråk för annan undervisning. I den för de allmänna
läroverken fastställda organisationsplanen hade givetvis räknats med att lyceerna
skulle bereda avlastning av lärjungar för såväl realskola som gymnasium.
Örn nu i vissa fall lyceilinjer ej komme till stånd, kunde detta komma att medföra
behov av en utökning av realskola respektive gymnasium genom upprättande
av nya parallellavdelningar. De lärarkrafter, som, på sätt nyss antytts,
beräknats för lyceilinjerna men ej komme att tagas i anspråk för detta
ändamål, kunde då användas inom realskolan respektive gymnasiet. Hur detta
komme att ställa sig i de olika fallen vore givetvis icke möjligt att förutse, och
de sakkunniga kunde alltså ej framlägga något förslag i förevarande hänseende.
Enligt de sakkunnigas mening borde det tillkomma Kungl. Maj :t att,
intill dess organisationsplanen beträffande lyceema blivit fullt genomförd, efter
förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet beviljade
anslagen fatta erforderliga beslut. Vad sålunda anförts i fråga om de
lyceilinjer, vilkas upprättande skulle tills vidare uppskjutas, borde givetvis,
därest de linjer, som de sakkunniga ansett böra upphållas, icke kunde på grund
av bristande anslutning helt eller delvis vidmakthållas, gälla även beträffande
dessa. _ _ .
Det uppskov med vissa lyceilinjers upprättande, som de sakkunniga funnit
önskvärt, borde, framhålla de vidare, vara endast av tillfällig natur. De sakkunniga
ansåge frågan örn lyceiformens betydelse för vart högre undervisningsväsen
ännu icke avgjord och hade därför nu blott velat föreslå sådana åtgärder,
som kunde anses omedelbart pakallade med hänsyn till nuvarande förhållanden.
Med hänsyn härtill ansåge de sakkunniga det önskligt, att en viss
fast ordning i förevarande hänseende bleve radande; de sakkunniga tänkte sig
därför, att uppskjutandet nu skulle avse en begränsad tid, och förordade, att
skolöverstyrelsen senast före utgången av en tid av fem ar efter vederbörligt
beslut örn lyceilinjernas uppskjutande skulle hava att upptaga hela fragan
örn lyceiorganisationen till prövning.
De sakkunniga hava jämväl föreslagit visst villkor för upprättande av
lyceum.
De sakkunniga hava framhållit, att det syntes på grund av hittills gjorda
erfarenheter tydligt, att föreskrift borde givas därom, att upprättandet av. en
lyceilinje överhuvud borde äga rum endast under förutsättning av att ett visst
minimiantal lärjungar godkänts i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövnmgama.
Vid bestämmande av detta minimiantal lage det närmast
att utgå från det genomsnittliga minimiantal för årsklass, som vöre bestämt
som villkor för upprätthållandet av kommunal mellanskola och privatläroverk,
eller 10. Därest denna siffra skulle anses för hög, erbjöde sig det i
nyssnämnda hänseende tidigare gällande minimiantalet, eller 8. A.tt ga under
denna siffra syntes icke vara tillrådligt, helst man vid en så lång och krävande
kurs, som ett sexårigt lyceum innebure, givetvis måste förutsätta en viss avgång
under lärokursens lopp.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Sina förslag i avseende på lyceerna sammanfatta de sakkunniga sålunda,
att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm skall bibehållas
en latinlyceilinje, medan upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga
lyceilinjen där tills vidare skall uppskjutas;
att vid nya elementarskolan tills vidare skall finnas ett gymnasium, omfattande
fyraårigt latingymnasium och fyraårigt realgymnasium, samt en
realskola, organiserad med en femårig linje;
att lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö fortfarande skall upprätthållas
;
att upprättandet av lyceilinjen vid högre latinläroverket i Göteborg tills vidare
skall uppskjutas;
att lyceilinjen vid högre realläroverket i Göteborg skall bibehållas;
att upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala
och lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund tills vidare skall uppskjutas
;
att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjema blivit fullt genomförd,
Kungl. Majit skall äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och
inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som
kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet
av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola
respektive gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya
parallellavdelningar;
att skolöverstyrelsen skall senast före utgången av en tid av fem år efter
det vederbörligt beslut örn vissa lyceilinjers uppskjutande fattats, hava att
upptaga hela frågan örn lyceiorganisationen till prövning; samt
att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att
minst 10 (eventuellt minst 8, se sid. 26 i de sakkunnigas betänkande) lärjungar
blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningarna.
Departementschefen har erinrat, att lyceet vore en skolform, som under diskussionen
angående läroverksreformen från olika håll framhållits såsom värd
att bliva föremål för ett försök. Ehuru byggande på avslutad folkskola
komme det sexåriga lyceet icke att för lärjungarna förlänga vägen till studentexamen.
Redan av detta skäl syntes denna skolform vara värd beaktande.
Därtill komme, att den väg fram till studentexamen, som lyceiformen erbjöde
och som icke evbrötes av en realexamen, möjliggjorde en läggning av kurserna
i vissa ämnen, som för lärjungarna vore gynnsammare än den, som kunde
åstadkommas i ett vanligt allmänt läroverk. Detta gällde framför allt de
klassiska språken. Å andra sidan förutsatte lyceiformen ett i vissa avseenden
valt lärjungematerial för att icke bliva för betungande.
Nu hade det emellertid visat sig, att de av riksdagen år 1927 beslutade
lyceerna ej vunnit önskvärd anslutning. Då de för närvarande måste anses
hava karaktären av försöksform, hade de efter departementschefens mening
bestämts till upprättande på för många platser. Det hade synts departementschefen,
att en inskränkning i lyceernas förekomst borde göras, åtminstone temporärt.
Det sätt, varpå de sakkunniga löst frågan, vore enligt departementschefens
mening lämpligt. Det innebure icke någon definitiv ändring, endast
uppskov med vissa lyceilinjers upprättande samt ett fixerande av vissa förutsättningar
för de övrigas igångsättande. En sådan anordning beredde möj
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
49
lighet till prövning av lyceiformens lämplighet och gåve tillfälle att erfara,
i vad mån densamma hade förmåga att draga till sig lärjungar och således
fyllde ett behov. Man borde således, synes det departementschefen, se tiden
an och icke nu vidtaga några åtgärder av definitiv natur.
Läroverkskollegierna vid nya elementarskolan i Stockholm och högre realläroverket
i Göteborg hade ansett, att någon lyceilinje vid sagda läroanstalter
överhuvud icke vidare borde ifrågasättas. Då departementschefen emellertid
funne de sakkunnigas förslag i denna punkt väl motiverat och skolöverstyrelsen
biträtt detsamma, har han förklarat sig sakna anledning att avvika från
sakkunnigförslaget. Läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket i Lund
ansåge av skäl, som i och för sig syntes departementschefen beaktansvärda,
att lyceilinjen vid sagda läroverk icke borde, såsom de sakkunniga föreslagit,
för närvarande nedläggas. Då emellertid linjen, efter vad kollegiet förutsatte,
icke syntes kunna bringas till stånd, därest icke det av de sakkunniga
föreslagna minimiantalet lärjungar finge underskridas, har departementschefen
funnit sig med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, en dylik anordning
skulle få, och särskilt i betraktande av den omständigheten, att vid läroverket
i den närbelägna staden Malmö en lyceilinje redan nu upprätthölles
med ett mycket ringa antal lärjungar, böra även i denna punkt ansluta sig
till de sakkunnigas förslag.
Departementschefen har alltså ansett sig böra tillstyrka förslag till riksdagen
i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag. Vad beträffade de av
de sakkunniga alternativt ifrågasatta minimisiffror, som borde uppställas som
villkor för lyceilinjes upprättande, finner departementschefen i likhet med
skolöverstyrelsen och på de av överstyrelsen anförda skälen siffran 8 lämpligen
böra i detta avseende fastställas.
Skolöverstyrelsen hade i sitt yttrande ifrågasatt, att det skulle tillkomma
överstyrelsen att inom förloppet av tre år ■— i stället för som de sakkunniga
föreslagit inom förloppet av fem år — efter det vederbörligt beslut fattats örn
vissa lyceilinjers uppskjutande, upptaga frågan örn lyceiorganisationen till
prövning. Då det ur flera synpunkter vore angeläget, att de berörda läroverken
så snart som möjligt finge klarhet i sin organisationsfråga, och då
tillräcklig erfarenhet rörande förutsättningarna för upprättande av sexåriga
lyceer på ifrågavarande orter syntes kunna vinnas på kortare tid än de sakkunniga
föreslagit, har departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen ansett
övergångstiden kunna begränsas till tre år.
III. Beräkningen av vederbörande anslag å riksstaten.
1. I)e allmänna läroverken.
Nya ordinarie lärartjänster m. m. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken skulle utökas med 8 rektorstjänster,
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 0 sami■ 80 Käft. (Nr 177.) 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjäuster. Häremot
har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra. De av överstyrelsen
gjorda beräkningarna angående behovet av nya ordinarie lärartjänster
syntes vara gjorda med nödig försiktighet och väl överensstämma med de
grunder, som i detta hänseende godkänts av de båda senaste årens riksdagar.
Departementschefen har dock redan i detta sammanhang framhållit, att då överstyrelsen
för budgetåret 1930/1931 räknat med 69 ordinarie lärartjänster mindre
än vad 1927 års riksdag beräknade, detta helt naturligt komme att medföra
ett ökat behov av extralärare.
Den sammanlagda ökningen av anslaget till avlöning åt ordinarie ämneslärare
skulle enligt överstyrelsens förslag uppgå till 489,200 kronor. Huru
man kommer till detta belopp framgår av följande översikt:
Nya tjänster:
8 rektorstjänster å 5,200 ................kr. 41,600: —
23 lektorstjänster å 5,800 ................> 133,400:_
43 adjunktstjänster å 4,300 ..............» 184,900:_
30 ämneslärarinnetjänster ä 2,800 ............» 84,000: —
8 tillsyningslärare å 200 ................» 1,600:_
Fortskridande ökning av arvoden åt rektorer........» 11,600: —
» * * » » tillsyningslärare .... » 7,300: —
Höjning av anslaget till ämneslärarinnor med adjunktskom
petens.
................... > 24,800: —
Summa kr. 489,200: —
Utom nu omförmälda anslagsökning erfordrades, framhåller departementschefen,
en höjning av anslaget med hänsyn till de av honom framlagda förslagen
örn upprättande av ett högre flickläroverk i Örebro och av flickrealskolor
i Linköping och Borås samt för ombildning av gymnasierna vid de allmänna
läroverken i Linköping och Borås till samgymnasier. Den härför erforderliga
kostnadsökningen, som skulle belasta reservationsanslaget, nämligen avlöning
åt 3 rektorer och 1 ämneslärarinna samt arvode åt 3 tillsyningslärare och 2
kvinnliga sakkunniga, uppginge till 24,100 kronor,
I enlighet med vad sålunda anförts skulle en höjning av reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med (489,200 + 24,100) 513,300 kronor vara
erforderlig.
En ytterligare ökning av detta anslag vore emellertid av behovet påkallad
med anledning därav att både 1928 och 1929 års riksdag med hänsyn till förefintliga
besparingar å anslaget beslutat något mindre höjning däri än som motiverats
av antalet nyinrättade tjänster. Med hänsyn till förefintliga besparingar
å anslaget beslöt sålunda 1928 års riksdag att för inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster höja reservationsanslaget med endast 275,000 kronor
i stället för med 424,750 kronor, till vilket sistnämnda belopp de verkliga kostnaderna
för de då avsedda tjänsterna beräknats. Enligt departementschefens
under punkt 148 av 1929 års åttonde huvudtitel framlagda beräkningar skulle
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
51
vidare för budgetåret 1929/1930 erfordrats en höjning med tillhopa 550,450
kronor för att uppbringa det i riksstaten upptagna reservationsanslaget till sådan
storlek, att det, med bortseende från vad som avsetts för andra ändamål,
skulle motsvara de för nämnda budgetår för ordinarie lärare beräknade utgifter,
som vore av beskaffenhet att böra bestridas av detta anslag. På grund av
en väntad besparing för budgetåret 1928/1929 av 81,800 kronor — uppkommen
därigenom att vissa för de högre flickläroverken avsedda lärarlöner icke beräknades
komma att disponeras — och en vid utgången av budgetåret 1927/1928
förefintlig reservation å anslaget av 262,815 kronor 39 öre ansåg departementschefen
emellertid, att anslagsökningen kunde begränsas till 420,000 kronor, vilket
sålunda innebar, att ett belopp av (550,450 —- 420,000) 130,450 kronor
skulle bestridas av tillgängliga reservationer å anslaget.
I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde emellertid riksdagen under
punkt 140, att riksdagen icke kunde finna den sålunda föreslagna anslagsökningen
i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande besparingar
å anslaget syntes riksdagen kunna beräknas till så betydande belopp, att
en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefölle riksdagen fullt tillräcklig.
Detta riksdagens beslut innebar sålunda, fortsätter departementschefen, att
för här ifrågavarande ändamål under budgetåret 1929/1930 ett belopp av
(550,450 — 400,000) 150,450 kronor skulle bestridas av å anslaget tillgängliga
reservationer. Vid en beräkning av den för budgetåret 1930/1931 erforderliga
anslaghöjningen hade man alltså att taga hänsyn jämväl till sistnämnda
belopp, med vilket det i riksstaten upptagna anslaget understege det verkliga
behovet. Med hänsyn tagen härtill måste man då beräkna den för nästkommande
budgetår erforderliga bruttoförhöjningen av här ifrågavarande anslagspost
till (513,300 + 150,450) 663,750 kronor.
Emellertid torde i detta belopp någon minskning kunna beräknas. Enligt
riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929 uppgick
reservationen å här förevarande anslag vid utgången av sagda budgetår till
274,914 kronor 59 öre. Enligt vad nyss erinrats, hade av denna summa ett
belopp av 150,450 kronor beräknats komma till användning under innevarande
budgetår. Reservationen å anslaget vid ingången av budgetåret 1930/1931
skulle då uppgå till (274,914: 59 — 150,450:—) 124,464 kronor 59 öre eller i
avrundat tal 125,000 kronor. Av detta sålunda tillgängliga belopp funne departementschefen
sig kunna räkna med att en summa av 75,000 kronor under
budgetåret 1930/1931 användes för här ifrågavarande ändamål.
Den för de nya ordinarie lärartjänsterna för budgetåret 1930/1931 erforderliga
ökningen av reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle i
anslutning härtill beräknas till (663.750— 75,000) 588,750 kronor.
Extra och vikarierande lärare m. m. I det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken ingår en anslagspost till arvoden åt extra lärare och
vikarier samt för oförutsedda behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års
riksdag till 250,000 kronor. Härutöver har riksdagen under en lång följd av år
å extra stat anvisat särskilda anslag till arvoden åt extra och vikarierande
52
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
ämneslärare vid de allmänna läroverken. För budgetåret 1928/1929 anvisade
riksdagen för sistnämnda ändamål 562,500 kronor, förutom ett belopp å 77,500
kronor till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare, och för budgetåret
1929/1930 är anslaget upptaget till 516,300 kronor.
Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Maj:t för läsåret 1929/1930
för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken högst 636,300
kronor att utgå från det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov ävensom från det av riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisade
extra anslaget å 516,300 kronor till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken. Beloppet ifråga kunde enligt
skolöverstyrelsens beräkning anses motsvara arvoden till omkring 197 extra
ämneslärare.
I skrivelse den 20 juli 1929 meddelade överstyrelsen, att från flera läroverk
skrivelser inkommit till överstyrelsen, vari framhölles, att det för resp. läroverk
avsedda antalet extra lärare och timmar till timlärare icke vore tillräckligt
för läroverkets behov, samt att överstyrelsen vid prövning av de sålunda
inkomna framställningarna funnit sammanlagt ytterligare omkring 30 timlärartimmar
oundgängligen nödvändiga. Såväl med hänsyn därtill som till
det vid höstterminens början väntade behovet av att uppdela en klass eller ring
vid ett eller annat läroverk, där sådan uppdelning icke varit beräknad i rektorernas
ursprungliga framställningar, anhöll överstyrelsen örn anvisande av ytterligare
10,740 kronor till avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna
läroverken.
Genom beslut den 16 augusti 1929 anvisade Kungl. Maj:t för bekostande av
12 timlärartimmar 1,440 kronor. För liknande ändamål anvisades den 26 september
1929 ytterligare 420 kronor. En från rektor vid samrealskolan i Örnsköldsvik
gjord framställning örn uppdelning under läsåret 1929/1930 av sjätte
klassen, som hade 37 lärjungar, i två parallellavdelningar, har Kungl. Majit
ej funnit skäl bifalla.
För läsåret 1930/1931 har skolöverstyrelsen med hänsyn till de fastställda
omorganisationsplanerna för de olika läroverken ävensom till den förändring av
antalet undervisningstimmar i gymnasiets båda högsta ringar, som blir en
följd av anordningen med dels fasta ämnen dels tillvalsämnen inom denna gymnasiets
s. k. differentierade del, beräknat det erforderliga antalet extra lärare
till 289. Med beräkning av att 4/s av dessa extra lärare äga behörighet till
adjunktstjänst och således äro berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor,
medan för de övriga bör räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor, skulle
den sammanlagda kostnaden uppgå till 231 X 3,300 + 58 X 2,900 = 930,500
kronor, vilken summa med 294,200 kronor överstiger det för innevarande år
anslagna beloppet 636,300 kronor, där^v 120,000 kronor ur reservationsanslaget
och 516,300 kronor ur extra anslaget. Vid denna sin beräkning har överstyrelsen
utgått från att de av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna,
nämligen 8 rektorstjänster, 23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjänster
komma att beviljas.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
53
Som redan vid behandling av frågan om nya ordinarie lärartjänster m. m.
antytts sammanhängde, anförde departementschefen, det ökade behovet av extra
lärare i ej ringa grad med att skolöverstyrelsen för budgetåret 1930/1931 räknat
med 69 ordinarie lärarbefattningar, därav 55 ämneslärarinnetjänster, mindre
än vad 1927 års riksdag angivit i sina beräkningar av lärarbehovet. Nämnda
riksdag uppskattade det sammanlagda antalet ämneslärare — extra lärare,
men ej rektorer medräknade — för läsåret 1930/1931 till 1,629, under det att
skolöverstyrelsen nu räknat med 1,705. Härvid vore dock att märka, att genom
uppskov med de högre flickläroverkens i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Hälsingborg upprättande till början av höstterminen 1929 behovet av lärare
blivit något mindre än som från början beräknats.
Oaktat departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen funne det vara förenat
med mycket stora svårigheter att under rådande förhållanden beräkna lärarbehovet
för kommande läsår, syntes honom dock den av överstyrelsen ifrågasatta
ökningen väl högt tilltagen. Den närmare granskning av överstyrelsens
beräkningar, som han med anledning härav låtit utföra, hade givit vid handen,
att man torde kunna uppskatta antalet klassavdelningar för läsåret
1930/1931 till något mindre än vad överstyrelsen gjort. Vidare torde man
kunna räkna med samläsning mellan olika linjer och avdelningar i något större
utsträckning än vad överstyrelsen utgått från. Slutligen syntes man enligt
departementschefens mening vid ifrågavarande beräkningar även böra utgå
ifrån, att rektorerna vid de minsta samrealskolorna och vid de nyss påbörjade
högre flickläroverken i allmänhet åtoge sig något större undervisningsskyldighet,
än vad som under höstterminen 1929 varit fallet.
Med stöd av de av departementschefen utförda beräkningarna hade han
kommit till den uppfattningen, att man torde kunna minska det av skolöverstyrelsen
beräknade antalet extra lärare från 289 till 264.
Som i det föregående omnämnts erfordrades emellertid ökat antal extra lärare
även för genomförande av förslaget rörande flickläroverken samt för de
ifrågasatta jämkningarna i organisationsplanen för de allmänna läroverken.
För flickläroverken skulle erfordras 4 extra lärare och 30 timlärartimmar eller
ungefär 5 extra lärare samt för jämkningarna i organisationsplanen 12 extra
lärare.
Slutligen har departementschefen i detta sammanhang upptagit ytterligare
en fråga, som berör här ifrågavarande anslagsbehov. 1927 års skolsakkunniga
hade i sin utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation
erinrat örn att lärjungetillströmningen till vissa läroverk vore större
än att den med nu bestämd omfattning av organisationen kunde upptagas av
läroverken. Av de av dem verkställda undersökningarna i fråga örn de olika
läroverken hade framgått, att detta skulle vara fallet beträffande följande 10
läroverk, nämligen allmänna läroverken i Södertälje, Eskilstuna, Växjö, Kristianstad,
Landskrona, Falun, Umeå, Kristinehamn, Örnsköldsvik och Skellefteå.
Även skolöverstyrelsen funne i förenämnda yttrande den 9 januari 1930
det framgå av de av de sakkunniga anförda siffrorna, att organisationen
vid dessa läroverk ■— möjligen med undantag för Örnsköldsvik — vore
54
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
i behov av utvidgning och att ytterligare en serie avdelningar där behövde
inrättas.
De nu nämnda läroverken skulle enligt den av 1927 års riksdag fastställda
organisationen hava en femårig och en fyraårig realskollinje. Nu hade det
emellertid visat sig, att den fyraåriga linjen vid dessa läroverk vore väl besatt,
under det att redan innan realskolan öppnades för flickor vid de 8 förstnämnda
av dessa läroverk (läroverken i Örnsköldsvik och Skellefteå blevo redan 1904
samskolor), den sexåriga realskolan i regel varit uppdelad i parallellavdelningar.
Med hänsyn till nu nämnda förhållanden samt till lärjungefrekvensen i
den från och med höstterminen 1929 igångsatta första klassen av den femåriga
realskolan vore det uppenbart, att åtminstone i regel parallellavdelningar bleve
erforderliga vid ovan nämnda läroverk, därest icke ett avsevärt antal lärjungar,
som önskade läroverksutbildning, skulle komma att helt utestängas
från sådan. Skolöverstyrelsen hade vid sina beräkningar av antalet klassavdelningar
för läsåret 1930/1931 icke räknat med sådana parallellavdelningar
utan ansett sig böra utgå från de av Kungl. Maj:t den 22 december 1927 fastställda
specialplanema för de olika läroverkens omorganisation med däri sedermera
beslutade jämkningar. Departementschefen funne det därför nödvändigt,
att man vid beräkning av anslaget till extra lärare toge hänsyn även
till nu omförmälda omständigheter samt att man härför beräknade ytterligare
10 extra lärare.
Vid en sammanfattning av det nu anförda angående behovet av extra ämneslärare
vid de allmänna läroverken, visade det sig, framhåller departementschefen,
att man för läsåret 1930/1931 hade att räkna med 264 + 5 + 12 + 10
= 291 extra lärare, däri inberäknat erforderligt antal timlärartimmar, d. v. s.
sammanlagt 2 extra lärare mer än vad skolöverstyrelsen i sin ovannämnda
framställning beräknat.
Ehuru departementschefen ställde sig betänksam mot att förorda en så stark
utökning av antalet extra lärare i förhållande till antalet ordinarie lärare, anser
han sig likväl, särskilt med hänsyn därtill, att frågan örn proportionen mellan
antalet adjunkter och ämneslärarinnor ännu icke vunnit sin lösning, icke
för närvarande kunna föreslå upprättandet av flera nya ordinarie ämneslärartjänster,
än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Den av överstyrelsen ifrågasatta
höjningen av det för budgetåret 1929/1930 utgående extra anslaget å
516,300 kronor med 294,200 kronor skulle alltså behöva ökas med 2 X 3,300
= 6,600 kronor. Departementschefen ansåge sig alltså böra föreslå, att extra
anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1930/1931 måtte utgå med ett belopp av 516,300 +
294,200 + 6,600 == 817,100 kronor.
Härefter har departementschefen framhållit, att ett spörsmål, som stöde i
nära samband med frågan örn extra anslaget till extra och vikarierande lärare
m. m., vöre ordningen för upprättande av parallellavdelningar av mera tillfällig
art vid de allmänna läroverken och den därmed sammanhängande frågan
örn tilldelning av extra lärare m. m. till olika läroverk.
Enligt bestämmelse i § 44 av läroverksstadgan finge i varje för viss årsklass
Statsutskottets utlåtande Nt 177.
55
bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 samt å gymnasiet och lyceet
högst 30 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av
vederbörande rektor annorlunda bestämde. Det ålåge rektor vid läroverk, där antalet
ordinarie ämneslärare befunnes otillräckligt för undervisningens behöriga
uppehållande, att till skolöverstyrelsen inkomma med förslag å det antal lärare
utöver läroverkets ordinarie lärarpersonal, som han, med hänsyn till den av
Kungl. Maj:t för läroverket fastställda organisationsplanen samt med tillämpning
av övriga hithörande bestämmelser, funne vid läroverket erforderligt.
Efter prövning av de inkomna förslagen bestämde skolöverstyrelsen inom av
Kungl. Majit för varje år på framställning av överstyrelsen bestämda gränser,
örn och till vilket antal extra lärare skulle anställas vid de särskilda läroverken,
samt meddelade i sammanhang därmed föreskrifter i fråga örn lärjungarnas
antal och fördelning i klassavdelningar. Skulle vid höstterminens
början efter verkställd flyttningsprövning befinnas, att sammanlagda antalet
av de lärjungar, vilka förut tillhörde viss klass, ring eller krets och vore berättigade
att där kvarstanna, och de lärjungar, vilka fullgjort villkoren för
att där vinna inträde, vore sådant, att den ovan omförmälda, redan bestämda
fördelningen i klassavdelningar icke längre stöde i överensstämmelse med föreskrifterna
angående maximiantalet lärjungar i resp. klassavdelningar, skulle
rektor skyndsamt ingå till skolöverstyrelsen med anmälan örn förhållandet
jämte förslag till den åtgärd, som av omständigheterna kunde anses påkallad.
Därefter förföra överstyrelsen med ärendet, som här ovan är nämnt. Före år
1928 och allt sedan läroverksöverstyrelsens upprättande år 1905 hade det tillkommit
överstyrelsen att inom ramen av härför anvisade medel fatta beslut örn
uppdelning av klass eller ring i parallellavdelningar och anställande av extralärare
m. m. vid de olika läroverken. Sedan Kungl. Majit den 22 december 1927
med hänsyn till den av 1927 års riksdag beslutade organisationen av de allmänna
läroverken fastställt planer för de olika läroverkens organisation under
övergångstiden, hade skolöverstyrelsen beträffande läsåren 1928—1929 och
1929—1930 gjort underdånig framställning för varje särskilt fall, där någon
ändring i de s. k. specialplanerna ansetts erforderlig, och hade Kungl. Majit
fattat beslut med anledning därav. Den under de senaste åren tillämpade ordningen
för upprättande av parallellavdelningar av mera tillfällig art och för
indragning av redan beslutade parallellavdelningar hade emellertid patalats
av såväl 1927 års skolsakkunniga som av flera myndigheter, som yttrat sig i
frågan. Departementschefen instämde till fullo i vad sålunda anförts angående
olägenheterna av att skolöverstyrelsen icke på egen hand inom gränserna
av härför anvisade medel kunde fatta beslut örn tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.
I många fall kunde det först i samband med allmänna
uppropet vid höstterminens början avgöras, om antalet lärjungar i viss klassavdelning
komme att över- eller understiga det i läroverksstadgan medgivna
maximiantalet. Det bleve då förenat med stora olägenheter för vederbörande
läroverk att endast efter framställning till Kungl. Majit, över vilken framställning
skolöverstyrelsen först skulle avgiva utlåtande, kunna få definitivt
besked om vilken eller vilka klasser eller ringar, som för läsåret skulle vara
56
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
uppdelade i parallellavdelningar. Dylik framställning kunde nämligen ingivas
först efter allmänna uppropet och kunde i allmänhet ej bliva slutligen prövad
förrän en eller annan vecka efter terminens början. Även örn vissa skäl
kunde anses tala härför, anser departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka,
att anslaget till extra och vikarierande lärare förändrades till förslagsanslag.
Däremot hade han för avsikt att föreslå Kungl. Majit bemyndiga
skolöverstyrelsen att på sätt som ägt rum före år 1928 fatta beslut örn
tillfälligt upprättande av parallellavdelningar och fördela av Kungl. Majit
anvisade anslag till extra lärare. Riksdagen finge i varje fall tillfälle, att,
där så kunde befinnas önskvärt, i samband med anslags beviljande ingripa reglerande
i fråga örn anslagets användning.
Arvodesförhöjning at vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier. Från och med budgetåret
1928/1929 har utgått anslag till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.
Jämlikt beslut av 1929 års riksdag är det härför avsedda
beloppet, 55,000 kronor, i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaget såsom
ett särskilt extra anslag.
I skrivelse den 14 november 1929 har skolöverstyrelsen meddelat, att beloppet
torde komma att i sin helhet tagas i anspråk. Vidare har överstyrelsen beräknat,
att under budgetåret 1930/1931 i stort sett samma anslagsbelopp komme
att bliva erforderligt. Då det emellertid icke vore möjligt att i förväg
verkställa en fullt tillförlitlig beräkning, och då ifrågavarande arvodesförhöjningar
skulle automatiskt utgå efter fastställda grunder, funne överstyrelsen
det synnerligen önskvärt, att anslaget i fråga finge karaktären av förslagsanslag.
Mot vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, har departementschefen förklarat
sig icke hava någonting att erinra. Han har alltså förordat, att Kungl.
Maj :t matte föreslå riksdagen att till här ifrågavarande arvodesförhöjning för
budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.
Extra arvoden åt teckningslärare. I reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingår en särskild anslagspost till extra arvoden åt teckningslärare.
Anslagsposten bestämdes av 1918 års riksdag till 132,600 kronor. Utöver
detta belopp har riksdagen under flera år å extra stat anvisat medel för ändamålet.
För budgetåret 1929/1930 utgår dylikt extra anslag med 97,400
kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om förslag till riksdagen örn anvisande
av ett anslag för ändamålet för budgetåret 1930/1931 å 115,900 kronor.
Departementschefen har erinrat örn att anslag till inrättande av ordinarie
teckningslärarbefattningar vid de i skolöverstyrelsens skrivelse omförmälda
8 samrealskolorna redan blivit av riksdagen äskat. Med hänsyn till vad i
samband med frågan örn extra anslag till extra lärare vid de allmänna läro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
57
verken förut anförts beträffande antalet klassavdelningar m. m., ansåge departementschefen,
att det av skolöverstyrelsen äskade anslagsbeloppet, 115,900
kronor, för därmed avsedda ändamål borde kunna minskas till 110,000 kronor,
detta givetvis under förutsättning, att ovannämnda 8 ordinarie teckningslärarbefattningar
upprättades.
Som i det föregående anförts, erfordrades emellertid ökat antal timmar i
teckning och välskrivning även för genomförande av förslaget angående flickläroverken
samt för de ifrågasatta jämkningarna i organisationsplanen för de
allmänna läroverken. Dessutom hade i föregående punkt omnämnts behov
av parallellavdelningar vid 10 läroverk, Södertälje m. fl., som ej medtagits i
skolöverstyrelsens beräkningar. För flickläroverken erfordrades, såsom förut
vore nämnt, 2,070 kronor, samt för de båda övriga nyss nämnda ändamålen tillsammans
60 (30 + 30) veckotimmar å 125 kronor, eller 7,500 kronor. Det extra
anslaget till extra arvoden åt teckningslärare borde alltså kunna begränsas till
110.000 + 2,070 + 7,500 = 119,570 kronor eller avrundat till 119,600 kronor.
Extra arvoden åt gymnastiklärare. Bland de i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående särskilda anslagen avser ett att
bereda medel till extra arvoden åt gymnastiklärare. Anslaget uppgår till
20.000 kronor. Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet
anvisat medel å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor,
för budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor och för budgetåret 1929/1930
till 82,500 kronor. De för sistnämnda två budgetår vidtagna förhöjningarna
av det extra anslaget hava betingats huvudsakligen av det ökade antal gymnastikavdelningar
vid de allmänna läroverken, som tillkommit genom upprättande
av nya läroverk och genom vissa läroverks utvidgning, men i viss mån även
av den omständigheten, att kvinnliga lärjungar i större utsträckning än tidigare
erhållit möjlighet att vinna inträde vid allmänna läroverk och att dessa
lärjungar ansetts icke lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning tillsammans
med manliga lärjungar.
Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Maj:t i enlighet med överstyrelsens
förslag 102,500 kronor för extra tjänstgöring av gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken, motsvarande kostnaden för 884 veckotimmar, nämligen
506 timmar till ordinarie och biträdande manliga gymnastiklärare vid
de förutvarande allmänna läroverken, 164 timmar till biträdande kvinnliga
gymnastiklärare vid de högre samläroverken och de under ombildning till
samrealskolor stående realskolorna för gossar samt till gymnastiklärarinnor
vid de högre flickläroverken ävensom 214 timmar till gymnastiklärare vid läroanstalter,
som stöde under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,
varvid kostnaden för en timme av varje slag beräknats uppgå till
respektive 137, 85 och 90 kronor.
Till extra undervisningstimmar i gymnastik vid de allmänna läroverken
skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar för budgetåret 1930/1931 komma
att erfordras ett belopp av (67,267 + 21,420 + 2,720 + 32,760=) 124,167
58
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
kronor eller i runt tal 124,200 kronor. Det extra anslaget till extra arvoden
åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken borde alltså beräknas till
(124,200—20,000=) 104,200 kronor.
Departementschefen har erinrat, att förslag angående ombildning av gymnastiklärarbefattningarna
vid de högre allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona
och Skövde redan förelagts riksdagen. Vid bifall härtill borde den av överstyrelsen
på grund av en dylik ombildning beräknade minskningen av antalet
extra undervisningstimmar i gymnastik godtagas. Departementschefen hade
ej heller i övrigt något att erinra mot överstyrelsens beräkningar.
1 enlighet med vad i kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken anförts,
skulle dock anslaget i fråga behöva höjas med ytterligare 1,700 kronor.
Departementschefen ansåge sig därför böra hemställa örn att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att för ändamålet anvisa 105,900 kronor.
Extra arvoden åt musiklärare. I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingår en anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden
åt musiklärare.
För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på
extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med
5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor och för budgetåret
1929/1930 till 29,700 kronor.
För budgetåret 1930/1931 har ifrågavarande extra anslag av skolöverstyrelsen
beräknats till (29,700 + 6,670 + 7,650=) 44,020 kronor eller i runt tal
44,000 kronor.
I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen ansett, att det successiva
genomförandet vid de allmänna läroverken av de nya kurs- och timplanerna
i musik borde fortsättas under budgetåret 1930/1931. Givetvis borde,
såsom riksdagen uttryckligen framhållit i samband med beviljandet av motsvarande
anslag för innevarande budgetår, överstyrelsens plan för genomförande
av en utsträckt musikundervisning vid läroverken nu icke godtagas såsom bindande
för det framtida bedömandet av anslagsbehovet, utan borde detta prövas
efter föreliggande förhållanden. Överstyrelsens beräkning av kostnaderna
för budgetåret 1930/1931 grundade sig på samma principer, som tillämpades
vid bestämmandet av anslaget för budgetåret 1929/1930, och departementschefen
har intet att erinra mot det av överstyrelsen nu ifrågasatta anslagsbeloppet,
44,000 kronor. Emellertid har departementschefen, liksom beträffande
de under nästföregående två punkter tillstyrkta anslagen till extra arvoden
åt teckningslärare och gymnastiklärare, framhållit, att även det nu förevarande
anslaget hade beräknats under förutsättning av bifall till det av
Kungl. Majit hos riksdagen redan framställda förslaget till ombildning av
musiklärarbefattningarna vid fyra under utvidgning till högre allmänna läroverk
stående realskolor.
I kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken hade för undervisning i
musik upptagits ett belopp av 1,350 kronor. Vid bifall till förslaget angående
dessa läroverk, skulle alltså här ifrågavarande extra anslag böra beräknas
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
59
till 44,000 + 1,350 kronor eller avrundat till 45,300 kronor. Departementschefen
har därför hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för
ändamålet anvisa 45,300 kronor.
Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete. I det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken finnes sedan flera år tillbaka upptagen
en anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor.
Utom detta anslag har riksdagen under en följd av år till bestridande
av undervisningen i handarbete tidigare vid statens samskolor, numera
vid de allmänna läroverken, anvisat ett extra anslag. Budgetåren 1926/1927
och 1927/1928 uppgick detta anslag till 2,850 kronor. För budgetåret 1928/1929
höjdes beloppet till 19,600 kronor, och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 är
anslaget upptaget till 27,550 kronor. Höjningen har betingats av dels nytillkomna
allmänna läroverk, dels ombildning av vissa tidigare allmänna läroverk
för gossar till samläroverk.
Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1929/1930
för extra tjänstgöring av lärarinnor i kvinnligt handarbete vid högre samläroverk,
högre flickläroverk och samrealskolor 34,500 kronor, vilket belopp beräknats
motsvara 425 extra övningstimmar, varav 105 vid läroverk med ordinarie
handarbetslärarinnebefattning och 320 vid läroverk utan sådan befattning.
Härvid har medelkostnaden för veckotimme beräknats till 100 kronor
vid de förra läroverken och 75 kronor vid de senare.
Det för extra undervisning i handarbete vid de allmänna läroverken under
budgetåret 1930/1931 erforderliga beloppet skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar
belöpa sig till (25,950 + 14,100 + 2,100 + 11,600=) 53,750 kronor.
Det extra anslaget till nu ifrågavarande ändamål kunde alltså beräknas
böra uppgå till ett belopp av (53,750 — 7,500 =) 46,250 kronor.
Till en början har departementschefen erinrat örn att Kungl. Maj :t, i enlighet
med hans därom under punkt 160 av 1930 års åttonde huvudtitel gjorda hemställan,
föreslagit riksdagen att till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,200
kronor. I likhet med skolöverstyrelsen funne departementschefen det emellertid
föga sannolikt, att undervisning i hushållsgöromål under nästa läsår kunde
komma till stånd i sådan omfattning, att det i någon nämnvärd grad kunde
inverka på behovet av undervisningstimmar i kvinnligt handarbete. Mot överstyrelsens
beräkningar beträffande erforderliga medel för ifrågavarande ändamål
hade departementschefen ej heller i övrigt något att erinra.
Med hänvisning till vad departementschefen anfört angående kostnaden för
undervisning i kvinnlig slöjd vid flickläroverken, har han dock hemställt, att
det av skolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet, 46,250 kronor, höjes med 1,050
till 47,300 kronor.
Arvoden till sko/läkare. Under punkt 161 av 1930 års åttonde huvudtitel har
Kungl. Majit till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1930/1931 äskat som extra förslagsanslag ett belopp av 60,000 kro
-
60
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
tior. Nämnda belopp är avsett för bestridande av det till skolläkarna utgående
rörliga arvodet efter oförändrade grunder, d. v. s. med 2 kronor för lärjunge.
Beträffande den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten till skolläkarna, nu 37,325 kronor och avseende skolläkarnas
fasta arvoden, har Kungl. Majit, likaledes under punkt 161 av 1930
års åttonde huvudtitel, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,
som i samband med fragan örn nya flickläroverk kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare med 3,875 kronor.
Skolöverstyrelsen har, då i jämförelse med närmast föregående termin stegringen
i antalet klassavdelningar höstterminen 1930 torde komma att bliva
densamma som innevarande termin, ansett sig böra räkna med en liknande stegring
i lärjungeantalet höstterminen 1930, d. v. s. omkring 1,000, och sålunda
beräkna lärjungeantalet denna termin till i runt tal 30,000. Under sådana
förhållanden torde någon förhöjning av det nu utgående anslaget för ifrågavarande
ändamål icke erfordras utan kunna upptagas till oförändrat belopp,
60,000 kronor.
Mot denna skolöverstyrelsens beräkning har departementschefen icke haft
något att erinra. Med anledning av vad förut anförts angående arvoden åt
skolläkare vid de föreslagna nya flickläroverken och med hänvisning till kostnadsberäkningen
för dessa får han dock hemställa, att den av skolöverstyrelsen
ifrågasatta höjningen, 3,275 kronor, ökas med 600 kronor till 3,875 kronor.
Sammanfattning. Vid sin anmälan inför Kungl. Maj :t av anslagsäskandena
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1930/1931 beräknade departementschefen
å sid. 383 av 1930 års åttonde huvudtitel, att det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, som i riksstaten för budgetåret 1929/1930
är upptaget med ett belopp av 7,453,225 kronor, skulle behöva höjas med ett
belopp av 633,675 kronor till 8,086,900 kronor.
Departementschefen har nu lämnat en översikt av de höjningar av ifrågavarande
reservationsanslag, som skulle bliva erforderliga vid ett bifall till vad
som föreslagits dels under punkterna 149, 150 och 151 i 1930 års åttonde huvudtitel,
dels ock nu i det föregående:
nya ordinarie lärartjänster ....................
ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
anslag till bibliotekarier .......................
arvoden åt skolläkare .........................
...... kronor 588,750: —
..... » 15,300: —
...... » 3,000:-—-
...... » 23,600: —
... » 3,875: —
Summa kronor 634,525:-—
Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket, såsom
nyss nämnts, i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp
av 7,453,225 kronor, skulle alltså vid ett bifall till förslagen behöva
ökas med nyssberörda belopp, 634,525 kronor, till 8,087,750 kronor.
Härefter har departementschefen erinrat örn följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
61
Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 av 1930 års åttonde
huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för nedannämnda
ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna följande anslag eller anslagsförhöjningar,
nämligen:
nya ordinarie lärartjänster m. m..................... kronor 587,900: —
extra och vikarierande lärare m. m................... » 878,400: —
extra arvoden åt teckningslärare...................... » 119,700: —
extra arvoden åt gymnastiklärare .................... » 105,200: —
extra arvoden åt musiklärare ........................ » 45,300: —
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... » 47,300: —
arvoden åt skolläkare .............................. » 3,875: —
Summa kronor 1,787,675
Vid ett bifall till vad i det föregående anförts skulle sagda anslag och
anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas på följande
sätt:
nya ordinarie lärartjänster m. m..................... kronor 588,750: —
extra och vikarierande lärare ........................ » 817,100: —
arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare .. » 55,000: —
extra arvoden åt teckningslärare...................... » 119,600: —
extra arvoden åt gymnastiklärare .................... » 105,900: —
extra arvoden åt musiklärare ........................ » 45,300: —
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... » 47,300: —
arvoden åt skolläkare .............................. » 3,875: —
Summa kronor 1,782,825
Då, såsom nyss nämnts, i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål
beräknats ett sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle sålunda
vid ett bifall till de nu framlagda förslagen uppkomma en besparing av
(1,787,675 — 1,782,825) 4,850 kronor.
2. Kommunala flickskolor och flickskollinjer.
I riksstaten har för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 uppförts
ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala
flickskolor. I fråga om utgående av medel från anslaget hava bestämmelser
meddelats i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning åt
lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.
Departementschefen har erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 11
oktober 1929 erkänt den kommunala flickskolan i Landskrona.
Enär de av departementschefen i det föregående ifrågasatta kommunala flickskollinjerna
kunde betraktas som ett slags kommunala flickskolor, syntes det
honom, att anslagen till båda dessa skolformer lämpligen borde i riksstaten
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Den kvinnliga
ungdomens
högre skolundervisning.
6?
kunna sammanföras till ett gemensamt ordinarie förslagsanslag, benämnt
»statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer».
Då föt närvarande endast en kommunal flickskola vore upprättad och då det
vore ovisst, huruvida eller i vilken utsträckning nya kommunala flickskolor
eller flickskollinjer komme att bliva berättigade till statsbidrag under budgetåret
1930/1931 samt då härtill komme, att anslaget hade förslagsanslags natur,
har departementschefen icke ansett det erforderligt att redan nu ifrågasätta
någon höjning av det anslagsbelopp, som för budgetåret 1929/1930 utginge
till kommunala flickskolor. Hans hemställan går alltså ut på att anslag
till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer måtte uppföras
med 50,000 kronor.
3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor
och flickskollinjer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning har 1929 års riksdag
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl. Maj :t
i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
dels
ack för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.
Bestämmelser i fråga om löneförbättringen äro givna i kungörelse den 22
juni 1928 (nr 230).
I anslutning till vad under föregående punkt angående anslag till kommunala
flickskolor och flickskollinjer anförts har departementschefen hemställt,
att även det nu förevarande förslagsanslaget måtte för budgetåret 1930/1931
upptagas med oförändrat belopp, men med benämningen ändrad till »tillfällig
löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer».
IY. Utskottets yttrande.
I likhet med vissa motionärer måste utskottet finna anmärkningsvärt, att
från Kungl. Maj:ts sida icke förebragts en fullständig och slutgiltig plan för
den högre flickundervisningens ordnande, varigenom överblick kunnat vinnas
över hithörande ekonomiska och organisatoriska frågor. I detta läge har utskottet
saknat erforderligt material för att, såsom önskvärt varit, medverka
till att alla i detta avseende svävande organisationsspörsmål nu i ett sammanhang
erhålla sin lösning.
Vid prövningen av Kungl. Maj:ts förslag och föreliggande motioner har
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
33
utskottet emellertid låtit sig angeläget vara att nu söka uppnå en definitiv
lösning av berörda spörsmål, i all den utsträckning omständigheterna medgivit.
Härvid har den vägledande synpunkten varit att åvägabringa en ordning,
som icke på statsverket och kommunerna ställer större ekonomiska krav, än förhållandena
göra oundgängligen nödvändiga.
Vid den sålunda verkställda prövningen har utskottet blivit övertygat därom,
att behov av ett högre flickläroverk i örebro mäste anses vara för handen. Utskottet
vill alltså förorda, att i nämnda stad ett dylikt läroverk må komma till
upprättande under de i propositionen angivna villkoren. Till frågan örn sagda
läroverks organisation återkommer utskottet i det följande.
Beträffande därefter frågan örn upprättande av ytterligare nya särskilda
flickläroverk synas de under senare år allmänt sjunkande lärjungesiffrorna vid
de allmänna läroverken ägnade att mana till synnerlig försiktighet. Med hänsyn
till de statsfinansiella konsekvenserna kan utskottet icke finna välbetänkt
att, på sätt departementschefen i anslutning till skolsakkunnigas ståndpunkt
velat göra, nu vid ordnandet av läroverksförhållandena å de olika orterna tilllämpa
andra grunder än som skett i samband med 1927 års omorganisation.
Ur synpunkten av nu berörda grunder kan utskottet i likhet med herrar Möller
m. fl. och P. A. Hansson i Stockholm m. fl. (motionerna I: 308 och II: 488)
icke finna någon anledning att ytterligare uppskjuta ordnandet av den högre
flickundervisningen i Västerås. På sätt jämväl departementschefen framhållit,
kan nämligen det nu konstaterbara lärjungeantalet vid därvarande gossläroverk
icke anses påkalla upprättandet av särskilt flickläroverk i denna stad.
Utskottet vill alltså förorda, att läroverket i fråga omedelbart ombildas till
högre samläroverk.
Samma motionärer hava tillika påyrkat, att gossläroverket i Lund ombildas
till samläroverk. Då ej heller i detta fall lärjungeantalet lägger hinder i
vägen för en dylik anordning och då, såsom av skolöverstyrelsen framhållits,
det med hänsyn till provårsutbildningen måste anses vara av vikt att för densamma
äga till förfogande ej blott gossläroverk utan jämväl samläroverk har utskottet
funnit sig böra tillstyrka motionerna även i denna del. Nu anförda
skäl synas utskottet kunna göras gällande även i fråga örn läroverket i Uppsala,
och har utskottet därför ansett sig böra föreslå ombildning jämväl av detta
läroverk till samläroverk.
Vidkommande läroverket i Borås, i fråga om vilket motsvarande yrkande
framställts i motionerna av herr Möller m. fl. och herr Hansson m. fl. (I: 308 och
II: 488), har utskottet visserligen funnit goda skäl tala för en sådan ombildning.
Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, vissa lokala svårigheter skulle inträda,
därest en dylik ombildning omedelbart beslutades, har utskottet ansett sig
icke nu böra biträda motionerna i denna punkt. Utskottet har icke heller ansett
sig kunna förorda Kungl. Maj :ts förslag örn upprättande av en särskild flickrealskola
i staden. Enligt utskottets mening kunna betänkligheter även ur allmänna
synpunkter ej minst med tanke på svårigheterna att tillfredsställande
ordna materiellfrågan anföras mot att upprätthålla särskilda realskolor för
flickor. Utskottet har av samma anledning icke heller ansett sig kunna förorda
det föreslagna flickläroverket i Linköping.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Den redan av utskottet åberopade omständigheten, den minskade lärjungefrekvensen
vid statsläroverken, särskilt å gymnasiestadiet, har synts utskottet
möjliggöra ett allmänt tillgodoseende av kravet på flickornas gymnasieutbildning
i de övriga av de städer, där denna angelägenhet icke tidigare ordnats.
Kungl. Maj :t har i sådant avseende föreslagit, att gymnasiet vid ett vart av
läroverken i Linköping och Borås skall ombildas till samgymnasium. I motionerna
av herrar Carlsson och Jonsson samt herr Möller m. fl. och herr Hansson
m. fl. (I: 303, I: 308 och II: 488) har enahanda yrkande framställts beträffande
läroverken i Norrköping, Jönköping och Karlstad. Utskottet finner goda
skäl anförda för en sådan ombildning och vill alltså tillstyrka de ifrågavarande
förslagen.
Med detta ställningstagande från utskottets sida återstår allenast att tillgodose
behovet av den kvinnliga ungdomens utbildning för realexamen i städerna
Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad. Det synes utskottet
ingalunda uteslutet, att det ur såväl statens som vederbörande stadssamhällens
synpunkt skall te sig mest fördelaktigt att även i dessa städer tillgodose nämnda
utbildningsbehov genom läroverkens ombildning till samläroverk och den dyrbarare
anordningen med inrättande av nya läroverk såmedelst undgås. Klarhet
i detta avseende torde dock icke kunna vinnas förrän någon tids ytterligare erfarenhet
föreligger. Vid sådant förhållande torde herrar Reuterskölds och
Anderssons i Ovanmyra motioner (I: 300 och II: 438), i vad de avse framläggande
för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig plan för inrättande
av ett mindre antal statliga flickläroverk icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet har vidare att ingå i ett närmare övervägande av organisationen av
det förordade flickläroverket i örebro samt de ovan föreslagna samgymnasierna
vid läroverken i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad
ävensom de föreslagna samläroverken i Uppsala, Lund och Västerås. I detta
sammanhang har utskottet jämväl gått att pröva Kungl. Maj:ts ovanberörda
förslag beträffande ändrad organisation av realskolestadiet vid de förut inrättade
högre flickläroverken i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg.
De skäl, som av departementschefen anförts till förmån för en dylik omorganisation
av sistberörda läroverk, finner utskottet icke hållbara. I likhet
med vad i herrar Heuterskiölds, Carlssons och Jonssons, Möllers m. fl. och Hanssons
m. fl. samt Anderssons motioner (I: 300, I: 303, I: 308 och II: 488 samt
11:438) gjorts gällande, måste utskottet för sin del hävda, att dessa läroverks
organisation slutgiltigt fastställts av 1927 års riksdag. Vid sådant förhållande
kan utskottet icke biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Med denna
ståndpunkt och då utskottet, som i det föregående förordat allenast ytterligare
ett högre flickläroverk, hyser den uppfattningen, att skolorganisationen i örebro,
sedd i det hela, icke uppvisar några principiella avvikelser från den i förstnämnda
fyra städer föreliggande, kan utskottet icke finna skäl att uteslutande
för örebroläroverkets del tillämpa en annan anknytning till folkskolan än
den för övriga läroverk av denna typ redan fastställda. Med biträdande av vad
i herrar Möllers m. fl. och Hanssons m. fl. motioner (I: 303 och II: 488) härut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
65
innan hemställts, har utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, att realskolan
vid sagda läroverk anordnas 4-klassig med anknytning allenast till folkskolans
sjätte klass. I fråga åter örn gymnasiet, har utskottet med beaktande av att
detta skulle omfatta uteslutande latinlinje och då stadens hittillsvarande flickgymnasium
varit fyraårigt, icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag i denna
del och kan förty icke biträda det i sistnämnda motioner framställda yrkandet
om gymnasiets anordnande såsom treårigt.
Vad därefter angår organisationen av de föreslagna nya samläroverken och
samgymnasierna, synes enligt av utskottet verkställda undersökningar någon
utökning av gymnasieorganisationen icke böra beräknas erforderlig vid läroverken
i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås.
Vid ett vart av läroverken i Uppsala och Lund torde däremot i stället för anordnande
av parallellavdelningar till det fyraåriga latingymnasiet, av vilka
behov kan förutses komma att föreligga, böra upprättas en treårig latinlinje.
I fråga örn realskolestadiet torde det för de föreslagna samläroverken komma
att i vissa fall visa sig behövligt att anordna ytterligare parallellavdelningar,
vilka tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet torde kunna bekostas av
extraläraranslaget i enlighet med för detta givna bestämmelser.
Vad slutligen beträffar tidpunkten för upprättandet av Örebroläroverket för
flickor torde denna böra bestämmas av Kungl. Maj:t. Ombildningen av de
förutnämnda läroverken bör försiggå successivt med början i realskolans första
klass resp. gymnasiets första ring. I den mån vederbörande kommuner före
början av höstterminen innevarande år underkastat sig föreskrivna villkor, torde
ombildningen böra påbörjas redan från och med läsåret 1930—31. Utskottet
förutsätter, att från Kungl. Maj:ts sida åtgärder vidtagas för att, i enlighet
med härför gällande grunder, tillgång till kvinnliga lärarekrafter tillförsäkras
de nya samläroverken.
I samband med inrättandet av samgymnasium i städerna Uppsala och Lund
böra givetvis de privata flickgymnasierna i dessa städer icke vidare ifrågakomma
till statsunderstöd.
Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag om kommunala flickskolor och flick -skollinjer har till en början utskottet föranletts till den erinran, att med hänsyn
till de betydande kostnaderna en viss varsamhet synes vara av nöden, då det gäller
att med statsunderstöd anordna särskilda offentliga läroanstalter för kvinnlig
ungdom. Utan att ingå i närmare prövning av den plan, som i detta avseende
framlagts av 1927 års skolsakkunniga, har utskottet i allmänhet velat framhålla,
att vid hithörande organisationsspörsmåls bedömande lärer böra beaktas
dels den ståndpunkt riksdagen intagit i fråga örn fortsatt understödjande av
privat flickskola å vissa orter, dels de förutsättningar, som lagts till grund
för riksdagens prövning av 1928 års förslag till kommunala flickskolor.
Vad särskilt angår de nu föreslagna kommunala flickskolelinjerna måste
utskottet ställa sig mycket betänksamt mot Kungl. Majlis förslag. Uppmärksammas
må, att från riksdagens sida ifrågasatts övervägande av sådana linjers
inrättande allenast vid de statliga //ic&liiroverken. Det föreliggande förslaget
åter åsyftar att möjliggöra ett allmänt anordnande av linjerna i fråga vid
Bihang till riksdagens protokoll. 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177.)
5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
samläroverken och erhåller därigenom mycket avsevärda ekonomiska konsekvenser
för statsverket. Härtill kommer, att införandet av den ifrågavarande
skolformen icke lärer kunna undgå att föregripa organiserandet av de praktiska
realskollinjer, varom utredning pågår i enlighet med av 1927 års riksdag
gjord hemställan.
Under dessa omständigheter kan utskottet icke finna välbetänkt att nu biträda
förslaget i fråga. Då utskottet sålunda avstyrker Kungl. Maj :ts proposition
i denna del, saknar utskottet anledning att närmare uttala sig om de
föreslagna understödsvillkoren.
I herr Reuterskiölds motion (1:300) har i fråga örn kommunal flickskola
påyrkats, att lärjungeantalet i varje klass skäligen bör fastställas till 15 eller
för hela skolan till 105, mot för närvarande gällande 13 resp. 91.
Utskottet vill framhålla, att en dylik ändring av 1928 års riksdags beslut
skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala flickskolor och
därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga till att länka
strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom! in på de utbildningsvägar,
som leda till real- och studentexamen. Utskottet vill även erinra därom, att
såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola föreskrivits ett
genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast 10. Utskottet kan därför
ej biträda herr Reuterskiölds yrkande, i vad det avser kommunal flickskola
.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn kommunal flickskola, som är förenad
med statlig realskola för flickor, torde icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd, vid det förhållandet att enligt utskottets mening någon sådan
realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.
Genom vad utskottet ovan anfört torde de i avseende å den nu behandlade
delen av Kungl. Maj:ts förslag motionsvis framställda yrkandena, i vad de här
ej blivit särskilt nämnda, få anses besvarade.
Vissa frågor Vid bedömandet av det föreliggande förslaget rörande anordning av realriämndninen
s^°^an såsom förenad linje har utskottet i första hand ansett sig böra konstasy
1927 orsfera, att erfarenheten i fråga örn den år 1927 beslutade läroverksorganisationen
skolorgani- ännu är och måste vara mycket bristfällig. Detta faktum har jämväl allmänt
sation
framhållits från de hörda lokala skolmyndigheternas sida. Enligt utskottets
åsikt kan alltså med ledning av förefintligt erfarenhetsmaterial något behov
av partiell revision av den fastställda organisationen icke motiveras, och detta
så mycket mindre som enligt samma myndigheters ganska allmänt uttalade
uppfattning utvecklingen regelmässigt förutsättes komma att förlöpa i enlighet
med 1927 års plan.
Utskottet har därjämte vid prövningen av förslaget i fråga, sådant det i
propositionen utformats, icke kunnat undgå att fästa avseende vid den kostnadsökning,
varmed detsamma är förbundet såväl direkt genom ökade anspråk
på lärarkrafter vid de allmänna läroverken som ock särskilt indirekt
genom sina konsekvenser vid flickundervisningens ordnande å vissa orter. Då
utskottet vidare måste hålla före, att genom den inriktning, förslaget av de
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
67
partementschefen givits, detsamma är ägnat att i väsentliga hänseenden rubba
de grunder, på vilka 1927 års läroverksorganisation bygger, ej minst därigenom
att den s. k. förenade linjen skulle komma att utgöra en fast beståndsdel
i organisationen, har utskottet icke funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts
hemställan i nu förevarande avseende.
De betänkligheter, vilka sålunda inställt sig, hava emellertid enligt utskottets
uppfattning icke samma betydelse, därest den ifrågasatta anordningen
allenast bomme till stånd försöksvis och i begränsad omfattning vid ett mindre
antal av riksdagen bestämda läroverk, där betingelserna kunna anses lämpliga
och där tillika möjliga praktiska tillämpningssvårigheter vid övergången
till den fastställda organisationen kunna förväntas såmedelst bliva lättade.
Utskottet har fördenskull funnit sig icke böra motsätta sig att, på sätt i herrar
Reuterskiölds, Carlssons och Jonssons samt Anderssons motioner (I: 300,1: 303
och 11:438) ifrågasattes, den 1927 fastställda organisationen under iakttagande
av erforderliga garantier må i nedan angiven utsträckning kunna tills
vidare ersättas av s. k. förenad linje.
Aid valet av de läroverk, där sådana försök må kunna komma till stånd, har
det synts utskottet önskvärt, att skilda typer bliva representerade, ävensom
att olika landsdelar därvid böra ifrågakomma. Jämväl synas försöken böra
äga rum under växlande yttre förutsättningar. Med utgångspunkt härifrån
har utskottet ansett sig kunna förorda, att riksdagen medgiver, att förenad
linje må kunna komma till stånd vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg,
Borås, Falköping, Hälsingborg, Trälleberg, Halmstad, Arvika, Åmål,
Härnösand och Östersund. Med avseende å ombildningen till förenad linje vid
dessa läroverk synes Kungl. Maj:ts förslag kunna godtagas utom i följande delar.
Vid läroverket i Västervik torde såväl den femklassiga som den fyrklassiga
linjen böra anordnas såsom förenad linje. Utskottet förutser nämligen,
att senast i samband med den indragning av statsunderstödet till den privata
flickskolan i staden, som av 1927 års riksdag förutsatts, behov av två realskollinjer
vid läroverket kommer att inträda. Att, på sätt Kungl. Majk ifrågasatt,
anordna realskolan uteslutande såsom en förenad linje vid bland annat
läroverket i Arvika kan utskottet icke finna tillrådligt redan av den anledningen,
att en sådan åtgärd torde nödvändiggöra uppehållande av flickskolan
i orten, detta i strid med vad som av 1927 års riksdag förutsatts. En sådan
utveckling skulle uppenbarligen förhindra de besparingar till icke obetydliga
belopp i utgifterna för privatskoleväsendet, som vid reformens beslutande beräknades.
Då, enligt utskottet tillhandakomna upplysningar, vid detta läroverk
lärjungantalet i första klassen redan under nästkommande läsår torde
Komma att överstiga maximiantalet för en klassavdelning, kan utskottet endast
på det sätt förorda förslaget, att vid nämnda läroverk såväl den fyrklassiga
som den femklassiga linjen tills vidare ersättas av förenad linje. I fråga om
samrealskolorna i Trälleberg, Falköping och Åmål, torde jämväl gälla, att en
realskola utan parallellavdelningar vid dessa läroverk med till visshet gränsande
sannolikhet icke kan vara tillfyllest, och utskottet vill därför förorda,
68
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
att även vid sistnämnda tre läroverk såväl den fyrklassiga som den femklassiga
linjen tills vidare ersättas av förenad linje.
Av den ställning utskottet sålunda intagit följer, att utskottet icke kan till
styrka den av herrar Persson och Sandwall väckta motionen (11:481). Uppmärksammas
måste ock i detta sammanhang, att inhiberandet av den fyrklassiga
realskolan vid läroverket i Askersund betingats, icke av uteblivande av
lärjungar, utan av svårigheten vid tillhandahållande av lokaler för folkskolan
i staden. Ej heller kan utskottet biträda herr Bergmans m. fl. motion (I: 309)
beträffande förenad linje vid samrealskolan i Norrtälje.
Vid intagande av den ståndpunkt, som utskottet nyss angivit, förutsätter
utskottet, att någon ändring av grunderna för realskolans organisation icke
vidtages, utan att särskilda föreskrifter av Kungl. Majit meddelas rörande
de ifrågavarande försökens bedrivande. Likaledes finner sig utskottet, i anslutning
till den av herrar Carlsson och Jonsson väckta motionen (I: 303), böra
som en oeftergivlig förutsättning fasthålla, att försöken med förenad linje icke
få lägga hinder i vägen för att samtliga från folkskolans sjätte klass inträdessökande
lärjungar, vilka i prövningen godkänts, vinna inträde vid vederbörande
läroverk. Till vinnande av detta syfte bör med anlitande, då så finnes erforderligt,
av reservationsanslaget till extra lärare, klassavdelning upprättas, så
snart lärjungeantalet i avdelning av förenad linje överstiger 35. Likaledes
skall gälla, att försöken må genomföras, endast i den mån antalet lärjungar i
den fyraåriga kursen understiger 10. Då detta antal uppnås, skall denna kurs
bilda egen klassavdelning med skild undervisning. Givetvis bör till ledning
vid försöken med den förenade linjen särskild undervisningsplan meddelas, vilken
synes kunna utformas i huvudsaklig anslutning till vad skolöverstyrelsen
angivit.
I enlighet med den ståndpunkt, åt vilken utskottet ovan givit uttryck, måste
det ännu anses för tidigt att fälla ett slutgiltigt omdöme örn den år 1927 införda
lyceiformens framtida möjligheter. Utskottet ser sig redan av denna anledning
förhindrat att biträda Kungl. Maj:ts förslag, vilket åsyftar väsentlig
begränsning av denna skoltyps förekomst. I detta sammanhang vill utskottet
hava uttalat, att det enligt utskottets mening måste anses nödvändigt att genom
Kungl. Maj :ts åtgöranden allmänheten må erhålla närmare upplysning rörande
den år 1927 genomförda skolreformens innebörd och praktiska räckvidd.
Av den åvägabragta utredningen har utskottet sålunda icke känt sig övertygat
om riktigheten av att nu låta anstå med upprättandet av lyceilinjerna
vid läroverken i Uppsala och i Lund, synnerligast som genom dessa läroverks
av utskottet ovan förordade ombildning till samläroverk förutsättningarna för
linjens rekryterande torde komma att förbättras. Yad åter angår högre latinläroverket
i Göteborg, har utskottet icke funnit tillräckliga skäl att motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande statens provskola, nya elementarskolan, föranleder under föreliggande
omständigheter förslaget örn anstånd tills vidare med upprättande av
reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen icke någon erinran från utskottets
sida. Däremot kan utskottet icke biträda Kungl. Majlis förslag, i vad det
-
69
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
samma gäller (.leii organisation, som skulle ersätta de ifrågavarande lyceilinjerna.
Det äger enligt utskottets mening sin riktighet, något som jämväl i
herr Möllers m. fl. och herr Hanssons m. fl. motioner (1:308 och 11:488)
framhållits, att fastställandet av läroverksorganisationen i huvudstaden av
1927 års riksdag skedde med beaktande av att möjligheter till övergång från
folkskolans sjätte klass skulle förefinnas vid nya elementarskolan. I anledning
härav begränsades ock vid övriga läroverk den fyrklassiga realskolan
starkt. Under dessa omständigheter lär det få anses bäst överensstämma med
grunderna för den beslutade reformen, att realskolan vid nya elementarskolan
göres fyrklassig, vadan utskottet med avstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
i denna del vill förorda bifall till motionen. Likaledes finner utskottet goda
skäl vara anförda för att realgymnasiet vid läroverket i fråga blir treårigt
och finner sig alltså jämväl härutinnan böra biträda motionärernas hemställan.
I likhet med departementschefen anser utskottet skäligt, att frågan örn lyceiorganisationens
omfattning prövas ånyo tidigast tre år härefter.
Kungl. Maj:ts förslag rörande ett minimiantal av 8 godkända lärjungar för
upprättande av första krets av lyceilinje har icke föranlett någon erinran från
utskottets sida.
Utskottet finner sig till sist böra uttala, att den godtagna begränsningen av
lyceilinjemas förekomst givetvis bör föranleda en motsvarande reduktion tills
vidare i de ifrågavarande läroverkens ordinarie läraruppsättning och förutsätter
utskottet, att genom Kungl. Maj :ts försorg vederbörlig jämkning av staterna
vidtages.
Det allmänna jämkningsbemyndigande, intill dess organisationsplanen beträffande
lyceilinjema blivit fullt genomförd, som av Kungl. Maj :t uti nu förevarande
hänseende ifrågasatts, kan utskottet av principiella skäl icke tillstyrka,
utan torde i de fall, då antalet lärjungar icke medgiver upprätthållande av lyceets
klasser, desamma böra under läsåret indragas utan att ersättas av realskol-
eller gymnasieklasser.
Genom vad utskottet ovan anfört torde de motionsvis framställda yrkandena,
i vad de här ej blivit särskilt nämnda, få anses besvarade.
Mot de av departementschefen under denna punkt verkställda beräkningarna
har utskottet i och för sig intet att erinra. Emellertid har utskottet förut avstyrkt
Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av realskolor för flickor i Linköping
och Borås samt föreslagit dels att det högre allmänna läroverket i en var
av städerna Uppsala, Lund och Västerås skall ombildas till samläroverk, dels
ock att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping,
Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas till samgymnasium.
Härav föranledas vissa ändringar i de i den kungl, propositionen
gjorda anslagsberäkningarna. Först och främst avgår från den summa å
588,750 kronor, varmed enligt Kungl. Maj:ts förslag reservationsanslaget till
de allmänna läroverken skulle för nya ordinarie lärartjänster behöva höjas, ett
belopp av 13,000 kronor, utgörande kostnaden för flickrealskoloma i Linköping
och Borås. Till den summa, som därefter återstår, eller 575,750 kronor bör
Beräkningen
av vederbörande
anslag
å riksstatcn.
Nya ordinarie
lärartjänster
70
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Extra och
vikarierande
lärare m. m.
Arvodesforh5j
liing åt
vissa extra
ordinarie ämneslärare
vid
högre lärarinneseminariet,
allmänna
läroverk och
statens folkskoleseminariet
-
läggas dels 1,500 kronor, utgörande kostnaden för arvode å 500 kronor åt en
tillsyningslärare vid vart och ett av de föreslagna samläroverken i Uppsala,
Lund och Västerås, dels ock 900 kronor, utgörande kostnaden för arvode åt en
kvinnlig sakkunnig vid vart och ett av läroverken i Norrköping, Jönköping och
Karlstad. Slutsumman av den erforderliga ökningen skulle då bliva 578.150
kronor.
Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden
åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300.800
kronor.
Vissa av utskottet i det föregående ifrågasatta ändringar i Kungl. Maj:ts
förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.
Enligt utskottets förslag skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås
icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp
av 2,240 kronorj
Vidare har utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn dubbel anknytning
till realskolan vid de fyra högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Hälsingborg. Härav föranledes en minskning av anslagsbehovet med tillhopa
13,200 kronor.
Härjämte har utskottet beträffande den förenade linjen föreslagit inrättande
av sådan vid 11 angivna läroverk i stället för av Kungl. Majit föreslagna
22. Detta utskottets förslag föranleder jämväl en minskning i behovet av
extra lärare. Kostnadsbesparingen kan enligt av utskottet verkställda beräkningar
uppskattas till 35,700 kronor i runt tal.
Sammanlagda kostnadsminskningen enligt utskottets förslag skulle alltså
utgöra 51,140 kronor.
Den av Kungl. Majit äskade summan, 817,100 kronor, kan alltså minskas
till 765,960 kronor.
Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen
skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut
örn tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes utskottet hava skäl
för sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast
under de i propositionen angivna förutsättningar finner utskottet därför det
ifrågasatta förfaringssättet kunna godtagas. Utskottet förutsätter emellertid,
att ifrågavarande anslag disponeras på sådant sätt, att vad utskottet i avseende
a den förenade linjen ovan anfört örn fran sjätte folkskolklassen kommande
lärjungars tillträde till vederbörande läroverk kan vinna noggrant beaktande.
Mot vad under denna punkt föreslagits, har utskottet intet att erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
71
Enligt Kungl. Maj:ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål ett extra arvo
anslag
av 119,600 kronor för budgetaret 1930/1931. ni Huslärare.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag av inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås, besparas härigenom i nämnda anslag ett belopp av
540 kronor.
Vidare besparas ett belopp av 1,080 kronor genom att utskottet ställt sig
avvisande mot förslaget om dubbel anknytning till realskolan vid de högre
flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.
Härjämte möjliggör utskottets förslag beträffande den förenade linjen en
kostnadsminskning, vilken enligt av utskottet verkställda beräkningar kan
uppskattas till 3,100 kronor i runt tal.
Den av Kungl. Majit äskade summan kan alltså nedsättas med 4,720
kronor, vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra i
runt tal 114,800 kronor.
Enligt Kungl. Majlis förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras arvo
ett
extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931 • _ nastiklärare.
Genom utskottets avstyrkande av förslaget örn flickrealskolor i Linköping
och Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot en merkostnad föranledes
dels av utskottets förslag om inrättande av tre samläroverk å 2,040 kronor, dels
ock av utskottets förslag örn inrättande av tre samgymnasier utöver de av
Kungl. Majit föreslagna å 1,020 kronor.
Till följd härav skulle anslaget för budgetaret 1930/1931 komma att utgöra
i runt tal 108,200 kronor.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ^s^arvoett
extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931. _ “lärare.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag örn inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås samt örn dubbel anknytning till realskolan vid de
högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg besparas
härigenom dels ett belopp av 360 kronor, dels ock ett belopp av 720 kronor.
Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt
tal 44,200 kronor.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ^*t™arvoett
extra anslag å 47,300 kronor för budgetåret 1930/1931. riunor i
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag örn dubbel anknytning till real- ^vmnUgt^
skolan vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,
besparas härigenom ett belopp av 600 kronor.
Å andra sidan föranleder utskottets förslag örn inrättande av tre samläroverk
en kostnadsökning å 450 kronor.
I enlighet härmed torde anslaget för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas
till i runt tal 47,100 kronor.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erfordras en Anatal
höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten: ar- s 0 a
voden åt skolläkare med 3,875 kronor.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Majits förslag om inrättande av fhekrealskolor
i Linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,
*2 Statsutskottets utlåtande Nr 177.
varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas
till 3,575 kronor.
Sammanfatt- Utskottet vill erinra om att riksdagen redan bifallit Kungl. Maj:ts under
punkterna 149, 150 och 151 framställda förslag örn höjning av det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 15,300 kronor för
ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar, dels med 3,000 kronor, avseende anslagsposten: arvoden
till biträden å rektorsexpeditionerna, dels ock med 23,600 kronor, avseende
anslagsposten: bibliotekarierna.
Här nedan lämnas en översikt av de höjningar av det ordinarie reservationsanslaget,
som ej mindre bliva en följd av riksdagens nyssnämnda beslut än
även bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet i det föregående föreslagit:
-
Nya ordinarie lärartjänster ............................ kronor 578.150
Ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m......... » 15,300
Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna .............. » 3,000
Anslag till bibliotekarier................................ » 23.600
Arvoden till skolläkare .................. » t
Summa kronor 623,625
Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 7,453,225 kronor,
skulle alltså ökas med nyssnämnda summa, 623,625 kronor, till 8,076.850
kronor.
Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, för nedannämnda ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna
följande anslag eller anslagsförhöjningar, nämligen:
nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 587.900
extra och vikarierande lärare m. m....................... » 878,400
extra arvoden åt teckningslärare........................ » 119 700
extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 105,200
extra arvoden åt musiklärare .......................... » 45,300
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300
arvoden åt skolläkare ................................ » 3,875
Summa kronor 1,787,675
Enligt riksdagens ovannämnda beslut och utskottets förslag skulle sagda
anslag och anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas
på följande sätt:
nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 578,150
extra och vikarierande lärare .......................... » 765,900
arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare.... » 55,000
extra arvoden åt teckningslärare ...................... » 114,800
extra arvoden åt gymnastiklärare ..................... » 108,200
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
73
extra arvoden åt musiklärare .......................... kronor 44,200
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,100
arvoden åt skolläkare ................................ » 3,575
Summa kronor 1,716,925
Då i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål beräknats ett
sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle alltså vid bifall till utskottets
förslag uppkomma en besparing av 70,750 kronor.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag angående kommunala flick- Kommunala
skellinder, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: statsbi- fllckskomnjer.
drag till kommunala flickskolor. Mot Kungl. Maj :ts förslag, att anslaget för
budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat belopp, 50,000 kronor, bar utskottet
intet att erinra.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maurts förslag angående kommunala flick-Tillfällig löneskollinjer,
bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: tillfällig ^f^arpersonalöneförbättring
åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. Mot Kungl, len vid komMaj
:ts förslag, att anslaget för budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat
belopp, 8,000 kronor, har utskottet intet att erinra. flickskollinjer.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit sig
kunna tillstyrka Kungl. Maurts förevarande proposition, hemställa,
att riksdagen må
I. beträffande de allmänna läroverken:
A. de allmänna läroverkens organisation:
med bifall till herrar Reuterskölds, Möllers m. fl., Anderssons
i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämndamotioner
(I: 300, I: 308, II: 438 och II: 488), såvitt nu är
i fråga, samt med avslag å herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons
ovannämnda motion (I: 303), så vitt nu är i fråga, förklara,
att riksdagen funnit sig icke kunna bifalla Kungl.
Majlis under denna punkt framställda förslag;
11. upprättande och ombildning av läroverk:
besluta:
a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:
1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl.,
Anderssons i Ovanmyra samt Hanssons i Stockholm m. fl.
ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, T: 308, II: 438 och II:
488), att i Örebro skall från och med den tid, Kungl. Maj:t
bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor,
omfattande realskola anordnad med fyra ettåriga klasser och
med anknytning till folkskolans sjätte klass, ävensom fyra
-
74
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
årigt latingymnasium, under villkor att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;
2. med bifall härutinnan till herrar Möllers m. fl. och Hanssons
i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II:
488) samt med avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds, C.
A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons i Ovanmyra
ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II: 438), ävensom
med avslag å herr Weijnes ovannämnda motion (II: 487), att
avslå Kungl. Maj :ts förslag örn upprättande av realskolor för
flickor i Linköping och Borås;
3. med bifall härutinnan till herrar Reuterskiölds, C. A.
Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons i Ovanmyra
och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner
(I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488), att avslå Kungl.
Maj:ts förslag, i vad det avser omorganisation av de högre
allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Hälsingborg;
4. att avslå herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons ovannämnda
motion (I: 303), i vad den avser upprättande av högre
allmänna läroverk för flickor i Uppsala och Lund;
5. att avslå herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons ovannämnda
motion (I: 303), i vad den avser upprättande av realskolor
för flickor i Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås
;
6. att avslå herrar Bergströms och Wards m. fl. ovannämnda
motioner (I: 307 och 11:408);
7. att avslå herr Björkmans m. fl. ovannämnda motion (II:
479) ;
8. att herrar Reuterskiölds och Anderssons i Ovanmyra
ovannämnda motioner (I: 300 och II: 438), i vad de angå
framläggande för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig
plan för inrättande av ett mindre antal statliga flickläroverk,
icke skola föranleda någon riksdagens åtgärd;
b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1.
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons
i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda
motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488),
att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av
städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad
skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
75
2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons
i Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II:
438) samt med avslag härutinnan å herrar Möllers m. fl. och
Hanssons i Stockholm m. fl ovannämnda motioner (I: 308
och II: 488), att medgiva, att vid de allmänna läroverken
i Västervik, Hälsingborg, Halmstad, Vänersborg, Borås,
Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleborg, Amål och Arvika
må tills vidare under av utskottet ovan angivna förutsättningar
försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje
med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass;
skolande därvid vid vart och ett av läroverken i Hälsingborg,
Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund och Härnösand en
fyrklassig linje samt vid vart och ett av läroverken i Västervik,
Falköping, Trälleborg, Åmål och Arvika såväl den fyrklassiga
som den femklassiga linjen tills vidare ersättas av
förenad linje;
3. att avslå herrar Perssons i Falla och Sandwall ovannämnda
motion (II: 481) ävensom herr Bergmans m. fl. ovannämnda
motion (I: 309), den sistnämnda i vad den avser inrättande
av förenad linje vid samrealskolan i Askersund;
4. att avslå herr Bergmans m. fl. ovannämnda motion (I:
309), i vad den avser inrättande av förenad linje vid samrealskolan
i Norrtälje;
5. i anledning av herr Möllers m. fl. och herr Hanssons i
Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488),
att det högre allmänna läroverket i vardera av städerna Lund
och Västerås skall, från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer,
ombildas till högre samläroverk, under villkor, att
vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;
6. att jämväl det högre allmänna läroverket i Uppsala skall
från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, ombildas till
högre samläroverk under villkor, som nyss angivits;
7. att vid de högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund
skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, utöver
redan fastställd organisation finnas treårigt latingymnasium;
c) i avseende å lyceerna:
1. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.
Carlssons och E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303), i vad
nämnda förslag och motion avse anstånd tills vidare med upprättande
av vederbörande lyceilinje vid högre allmänna läroverken
i Uppsala och Lund ävensom inrättande vid statens
provskola, nya elementarskolan i Stockholm, av fyraårigt la
-
76
Statsutskottets utlåtande Nr 777.
tingymnasium och av en realskola, anordnad med fem ettåriga
klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass, samt med
bifall till Kungl. Maj:ts under denna punkt i övrigt framställda
förslag ävensom med bifall till herr Möllers m. fl. och
herr Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I:
308 och II: 488), så vitt nu är i fråga, att -—- med bibehållande
av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket
för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt
av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan
i Stockholm, •—
dels vid högre latinläroverket i Göteborg skall med upprättande
av vederbörande lyceilinje tills vidare anstå;
dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
skall med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga
lyceilinjen tills vidare anstå samt i stället tills vidare
finnas fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium
samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser och
anknytande till folkskolans sjätte klass;
2. med bifall härutinnan till herr Möllers m. fl. och herr
Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308
och II: 488) samt med avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons
i Ovanmyra ovannämnda, motioner (I: 300, I: 303 och II:
438) avslå Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag;
3.
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
härutinnan å herrar Reuterskölds, Möllers m. fl., Anderssons
i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner
(I: 300, I: 308, II: 438 och II: 488), att första krets
av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att
minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.
C. anslag till de allmänna läroverken:
a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid
de allmänna läroverken, med den fördelning som av Kungl.
Maj:t bestämmes, m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 578,150 kronor;
b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvode åt skolläkare
höja nämnda anslag, nu 37,325 kronor, med 3,575 kronor
till 40,900 kronor;
kommande förty, vid bifall härtill och då riksdagen förut
bifallit Kungl. Maj:ts under punkterna 148, 149 och 150 i
statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag,
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
77
nu 7,453,225 kronor, att ökas med 623,625 kronor till 8,076,850
kronor;
c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 765,900 kronor;
d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens
folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 55,000 kronor;
e) till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
114,800 kronor;
f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
108.200 kronor;
g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
44.200 kronor;
h) till extra avoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 47,100 kronor.
II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:
A. upprättande av kommunala flickskollinjer:
med bifall till herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm
m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488), så vitt
nu är i fråga, samt med avslag å herrar C. A. Carlssons och
E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303), förklara sig icke
kunna bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande upprättande
av kommunala flickskollinjer; skolande förty herr
Reuterskiölds ovannämnda motion (I: 300), så vitt den rör
lärjungeantalet i kommunal fliskskollinje, icke föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B. beträffande kommunal flickskola
besluta,
1. att Kungl. Maj :ts förslag, i vad det avser kommunal
flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor, icke
skall föranleda någon riksdagens åtgärd;
2. avslå herr Reuterskiölds ovannämnda motion (I: 300),
i vad den avser lärjungeantalet i kommunal flickskola;
C. beträffande anslag till kommunala flickskolor:
1. uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till
kommunala flickskolor med oförändrat belopp, 50,000 kronor;
78
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Den kvinnliga
ungdomens
högre skolundervisning.
2. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli
1930 30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
3. för sadan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.
Stockholm den 23 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Berggvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.
G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, A. Thelin och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
O- R- Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. C arlsson-F Tosterud, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson
i Eskilstuna, G. Persson i Falla, E. W landwall och J. E. Andersson i Ovanmyra.
Reservationer:
1. av herr Kvarnzelius;
2. av herr Rosén; med avseende å utskottets hemställan under I. beträffande
de allmänna läroverken B. b) 2.;
3. av herrar Widell, Bergqvist, Lundell, Thelin, Wiklund i Brattfors,
Persson i Fritorp, Persson i Falla och Sandivall, vilka ansett, att utskottets
utlåtande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Den kungl, propositionen åsyftar i sin första del ett fullföljande av de
åtgärder, som statsmakterna alltsedan år 1927 vidtagit för att på ett
tillfredsställande sätt ordna den kvinnliga ungdomens högre skolundervisning.
Departementschefen har i avseende härå till en början (s. 1—30) framlagt vissa
principiella synpunkter och allmänna grundlinjer för flickornas högre skolut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
79
bildning, därvid väsentligen stödjande sig på av de s. k. skolsakkunniga gjorda
uttalanden. Utskottet anser sig icke böra i detta sammanhang taga ställning
till de sålunda hävdade allmänna grundregler, efter vilka organisationen av
den kvinnliga ungdomens utbildning skulle i de särskilda fallen bestämmas,
utan vill här blott erinra örn vissa av riksdagen tidigare uttalade önskemål och
grundsatser i ämnet, vilka utskottet finner det vara av vikt att hålla
i minnet, när det gäller att pröva föreliggande fråga. Sålunda bär
1927 års riksdag uttalat grundsatsen, att varje läroverkssamhälle bör erbjuda
möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under samma villkor
som gossar, samt att jämväl i övrigt statens omvårdnad örn ungdomens
undervisning äger rum under allt större hänsynstagande till den kvinnliga ungdomens
rätt och intressen. Vad angår flickornas läroverksutbildning skulle i
främsta rummet nämnda möjlighet beredas genom de högre gossläroverkens
ombildning till samläroverk. Där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning
olämplig, borde emellertid den kvinnliga ungdomens utbildning tillgodoses
genom särskilda högre allmänna läroverk för flickor. I enlighet härmed
beslöt riksdagen upprättandet av fyra sådana högre allmänna läroverk samt
begärde plan för inrättande av ytterligare dylika läroanstalter. För tillgodoseende
av den speciella flickundervisningens behov uttalade sig 1927 års riksdag
i princip för särskilda för den kvinnliga ungdomen avsedda undervisningsanstalter,
vilka genom 1928 års riksdagsbeslut inrättades i form av kommunala
flickskolor.
Sedermera har 1929 års riksdag anhållit örn förnyad utredning rörande
behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av
1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation. Härvid har riksdagen
uttalat den principen, att det icke är önskligt, att sådana åtgärder från statsmakternas
sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever j
de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läro
anstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och
framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och
utbildning. Såsom den viktigaste förutsättningen för upprättandet av högre
allmänna läroverk för flickor framhölls i enlighet härmed av 1929 ars riksdag,
att det antal elever i staden och omkringliggande bygd, som åtnjöte högre undervisning,
vore så stort, att det förmådde rekrytera en dylik läroanstalt, utan
att den lokala organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad
rubbades, örn dess bibehållande i oförändrad form vore önskvärt med hänsyn
till föreliggande behov.
De nu återgivna uttalandena betona olika sidor av problemet, dels kravet
på ett större hänsynstagande från statens sida än hittills till den kvinnliga
ungdomens utbildningsmöjligheter, dels beaktandet av denna ungdoms
speciella utbildningsbehov, dels ock betydelsen av organisationens anpassning
efter behovet på de särskilda orterna. Lösningen av spörsmålet örn flickundervisningen
bör ske under ett avvägande mellan dessa olika huvudintressen, allt
under iakttagande jämväl av statsekonomiska hänsyn, sa att organisationer! ej
ställer sig för statsverket kostsammare än som betingas av att den är fullt
80
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
ändamålsenlig och svarande mot föreliggande behov. Den sistnämnda ekonomiska
synpunkten har givetvis en allmän giltighet för hela problemet.
Med utgångspunkt från dessa principiella förutsättningar vill utskottet härefter
övergå till att i detalj granska de i den kungl, propositionen framställda
särskilda förslagen och de i samband härmed motionsvis framställda yrkandena.
Utskottet anser sig då först böra upptaga till behandling frågan örn inrättande
av nya högre allmänna läroverk för flickor samt spörsmålet örn de högre
allmänna flickläroverkens organisation.
Kungl. Maj :t har stannat vid att föreslå upprättande av endast ett nytt sådant
läroverk, nämligen i örebro. De sakkunniga hava föreslagit högre flickläroverks
inrättande, förutom i Örebro, även i Uppsala och Lund, men departementschefen
har ansett frågan härom böra tills vidare undanskjutas i avbidan
på provårsfrågans lösning. Till förslaget örn anordnande av endast ett nytt
högre allmänt läroverk för flickor, beläget i Örebro, hava motionerna av herr
Reuterskiöld (I: 300), herr Möller m. fl. (I: 308), herr Andersson i Ovanmyra
(11:438) och herr Hansson i Stockholm m. fl. (11:488) givit sin anslutning.
Däremot har i den av herrar C. A. Carlsson och Evert Jonsson väckta motionen
(I: 303) pakallats beslut örn inrättande av högre flickläroverk ej endast i Örebro
utan även i Uppsala och Lund*
Utskottet vill för sin del biträda förslaget örn inrättande av ett högre allmänt
läroverk i örebro. En sadan åtgärd synes betingad av föreliggande behov
och i övrigt stå i överensstämmelse med den av riksdagen år 1929 hävdade
principen rörande förutsättningarna för anordnande av högre flickläroverk.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att frågan örn inrättande
av ytterligare högre flickläroverk bör tills vidare anstå. En viss försiktighet
i detta avseende torde vara tillrådlig såväl av ekonomiska skäl som med
tanke på flickornas speciella utbildningsbehov. Vad särskilt Uppsala och
Lund angår, finner utskottet de av skolsakkunniga anförda skäl för inrättande
därstädes av särskilda flickläroverk icke övertygande. Lärjungeantalet
i gossläroverken i dessa två städer synes icke giva sistnämnda läroverk
någon klart markerad särställning i förhållande till läroverken i
de övriga av ifrågavarande städer, d. v. s. Linköping, Norrköping, Jönköping.
Borås, Karlstad och Västerås. Snarare kan läroverkens i Uppsala
och Lund ställning som provårsläroverk anses göra ett jämförelse stort lärjungeantal
i dem önskvärt. Utskottet måste alltså ställa sig avvisande mot
herrar Carlssons och Jonssons motion i förevarande del. Till frågan om ordnandet
av flickornas läroverksutbildning i sistnämnda åtta städer återkommer
utskottet i det följande.
Vad så angår organisationen av det högre flickläroverket i Örebro har Kungl.
Majit på grund av den av 1929 års riksdag begärda och av skolsakkunniga
verkställda utredningen föreslagit, att läroverkets realskola skulle anknyta till
folkskolans såväl fjärde som sjätte klass samt att läroanstalten skulle omfatta
fyraårigt latingymnasium. Samma uppfattning hävdas i motionerna av herr
Reuterskiöld (I: 300), herrar Carlsson och Jonsson (I: 303) samt herr Anders
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
81
sou (11:438), varemot i motionerna av herr Möller m. fl. (1:308) och herr
Hansson m. fl. (11:488) yrkats realskolans anknytning endast till folkskolans
sjätte klass samt gymnasiets anordnande såsom treårigt latingymnasium.
Enligt utskottets mening bör det nya flickläroverket i örebro organiseras på
av Kungl. Maj:t föreslaget sätt. En organisation med dubbel anknytning till
folkskolan är den för landsortsstädernas högre allmänna läroverk vanliga; den
ger också samma möjligheter för flickorna som för gossarna till inträde i realskolan.
Att, såsom vissa motionärer yrkat, inrätta realskola med endast enkel
anknytning synes icke stämma överens med den av 1927 års riksdag fastslagna
grundsatsen örn möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under
samma villkor som gossar, och står ej heller i överensstämmelse med den av
riksdagen fastslagna principen örn full likställdhet mellan den fyraåriga och
den femåriga realskolan.
Av skäl, som nu angivits, finner sig utskottet jämväl böra biträda Kungl.
Maj:ts förslag örn en sådan förändring av organisationen av de förut inrättade
flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, att realskolorna
vid dessa läroverk erhålla anknytning ej endast, såsom hittills, till folkskolans
sjätte klass utan även till den fjärde. Det skäl, som anförts mot en ändring
härutinnan, nämligen att berörda fyra läroverk befinna sig i det första skedet
av sin tillvaro, vadan en omläggning i organisatoriskt hänseende skulle
verka i särskild grad störande på deras verksamhet, synes utskottet icke hållbart.
Tvärtom förefaller det utskottet angeläget, att, örn en ändring skall
ske, denna företages omedelbart, så att vederbörande på ett så tidigt stadium
som möjligt erhålla klarhet beträffande läroanstaltens lokalbehov m. m.
Av vad nu senast anförts följer, att utskottet anser de i herrar Reuterskiölds,
Carlssons och Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons och Hanssons m. fl. motioner
(I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488) framställda yrkandena örn avslag
å Kungl. Maj:ts proposition, i vad den angår organisationen av de redan
upprättade högre flickläroverken, ej böra bifallas.
Utskottet vill härefter till prövning upptaga frågan örn anordningar för
flickornas läroverksutbildning i de återstående städerna Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad och Västerås. Kungl. Maj:ts
förslag går ut på att med lösandet av denna fråga skulle tills vidare anstå utom
beträffande städerna Linköping och Borås, i fråga örn vilka Kungl. Maj :t föreslagit,
dels att särskilda realskolor för flickor med dubbel anknytning till folkskolan
skulle där inrättas, dels ock att gymnasierna vid de högre allmänna läroverken
därstädes skulle ombildas till samgymnasier. Till detta Kungl.
Maj:ts förslag har bifall yrkats i motionerna av herr Reuterskiöld (1:300)
och herr Andersson (11:438), dock att dessa motionärer härjämte hemställt,
att riksdagen måtte uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges
en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga
flickläroverk, som kunna efter noggrann prövning och med iakttagande av
större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas
nödiga. I motionen av herr Carlsson och Jonsson (I: 303) har ävenledes yrkats
bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande flickrealskolor och samgym
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177).
6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
nasier i Linköping och Borås, men därutöver har föreslagits inrättande av realskolor
för flickor med dubbel anknytning till folkskolan samt av samgymnasier
även i Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås. Vidare har i motionerna
av herr Bergström (I: 307), herr Björkman m. fl. (II: 479) och herr Ward m. fl.
(II: 480) framställning gjorts örn inrättande av flickrealskola och samgymnasium
i Norrköping. I motionen av herr Weijne (11:487) har yrkats sådan
ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att flickrealskolan i Borås måtte tills vidare
organiseras med blott fyraårig linje. Slutligen har i motionerna av herr Möller
m. fl. (I: 308) och Hansson m. fl. (11:488) yrkats, att Kungl. Maj:ts förslag
måtte avslås, samt att det högre allmänna läroverket i en var av städerna
Lund, Borås och Västerås måtte ombildas till högre samläroverk och att, intill
dess högre flickläroverk inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping,
Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid läroverken i dessa städer måtte ombildas
till samgymnasium.
Vad först beträffar flickornas undervisning på realskolans stadium, erbjuda
sig uppenbarligen två vägar: antingen upprättandet av särskilda realskolor
för flickor eller öppnandet av gossläroverken för flickor även på realskolans
stadium. Enligt utskottets mening måste starka betänkligheter möta, vilkendera
av dessa vägar det än gäller att anlita.
Förslaget örn särskilda flickrealskolor har utgått från de skolsakkunniga.
Deras motivering för anordnandet av sådana skolor är emellertid byggd snarare
på förutsättningen, att flickorna icke skulle kunna rymmas i gossläroverket
än på ett ådagalagt behov av en särskild flickrealskola.
Örn således utskottet icke kan finna utredningen i sistnämnda hänseende
fullt övertygande, kommer därtill — och detta är det viktigaste — att av
principiella skäl den största varsamhet synes utskottet böra iakttagas i fråga
örn öppnande av nya möjligheter för den kvinnliga ungdomen till inträde på den
teoretiska utbildningsväg, som leder till den nuvarande realexamen. Utskottet
vill ånyo erinra, hurusom från riksdagens sida betonats önskvärdheten av att den
statliga flickundervisningen så anordnas, att den icke lockar nämnda ungdom
bort från de uppgifter i hem och samhälle, som bäst överensstämma med dess
särart.
Så länge den kvinnliga ungdomens behov av realskolundervisning i ifrågavarande
städer icke blivit till sin omfattning nöjaktigt ådagalagt samt vägt
mot behovet av en mera praktiskt inriktad flickutbildning, synes det icke vara
förenligt med vare sig klok omtanke örn den kvinnliga ungdomens bästa eller
en god hushållning med statens medel att upprätta särskilda flickrealskolor i
dessa städer. Utskottet måste alltså för det närvarande ställa sig avvisande
mot såväl Kungl. Maj:ts förslag som förenämnda motioner, i vad de avse inrättande
av sådana skolor.
Med avseende å planen att nu öppna gossläroverkens realskola även för
flickor må till en början framhållas, vad redan förut anförts, nämligen att
nöjaktig utredning saknas angående omfattningen av behovet av realskolundervisning
för flickor därstädes. Det är sålunda ej heller uppvisat, vilka ökade
anspråk på lärarkrafter och lokaler, som kunna komma att föranledas av en
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
83
sådan åtgärd. Särskilt bör emellertid beaktas, att tillströmningen av flickor
till den statliga realskolan givetvis blir i hög grad beroende av hur den undervisning,
som avser att på ett med de av riksdagen förut uttalade önskemålen
mera överensstämmande sätt tillgodose den kvinnliga ungdomens särskilda utbildningsbehov,
kan komma att ordnas på de olika orterna. Ordnandet av
denna utbildning befinner sig just nu i ett övergångsskede, som gör ett uppskov
med ställningstagandet i fråga örn realskolundervisningen synnerligen
önskvärt. Utskottet vill vidare erinra örn att den av riksdagen begärda utredningen
örn praktiska linjer på realskolans åldersstadium ännu icke framlagts.
Den torde emellertid inom kort föreligga färdig. Givetvis kommer
man vid prövningen av denna fråga att taga särskild hänsyn till den kvinnliga
ungdomens behov av en mera praktiskt inriktad utbildning på realskolstadiet.
Då det otvivelaktigt är ett samhällsintresse av största vikt, att denna
ungdom icke i större utsträckning ledes in på de teoretiska studiebanorna, vore
det enligt utskottets mening mindre lämpligt att i landets större städer ordna
teoretisk realskolutbildning för flickor utan att avvakta de förslag, som säkerligen
inom den närmaste framtiden komma att framställas i syfte att bereda
den kvinnliga ungdomen tillfälle till en utbildning, bättre anpassad för kvinnans
speciella livsuppgifter. Utskottet anser alltså, att frågan om anordnande
av teoretisk realskolutbildning för flickor i ifrågavarande städer står i så
nära samband med spörsmålet örn organiserandet av en mera praktisk utbildning
för flickor i den kommunala flickskolans eller den praktiska realskollinjens
form, att den ej nu bör upptagas till avgörande, och utskottet kan
därför ej heller biträda det i motionerna av herr Möller m. fl. (I: 308) och
herr Hansson m. fl. (II: 488) framställda yrkandet örn anordnandet av fullständiga
samläroverk i Lund, Borås och Västerås.
Vad åter angår frågan örn beredande av gymnasieundervisning för flickor i
ovannämnda städer, göra sig icke samma betänkligheter gällande som i fråga
örn undervisning på realskolstadiet. Riksdagen har redan godtagit principen
att i mån av utrymme lämna den kvinnliga ungdomen tillträde
till gossgymnasierna, och då det antal flickor, varom här kan bliva fråga,
utan olägenhet torde kunna mottagas på gymnasiestadiet i förevarande åtta
städer, synes ingen anledning föreligga att dröja med anordnande av gymnasieundervisning
för flickor därstädes. Utskottet vill därför föreslå, att ej endast
i Linköping och Borås, såsom Kungl. Majit föreslagit, utan även i Uppsala.
Lund, Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås, såsom i motionerna av
herrar Carlsson och Jonsson (I: 303) herr Möller m. fl. (I: 308) och herr
Hansson m. fl. (II: 488) ifrågasatts, gymnasierna vid därvarande högre allmänna
läroverk ombildas till samgymnasier.
I fråga örn det i herrar Reuterskiölds och Anderssons motioner (I: 300 och
II: 438) framställda yrkandet, att riksdagen måtte uttala sin förväntan, att
för 1931 års riksdag framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet
av det mindre antal statliga flickläroverk, som kunna efter noggrann prövning
och med iakttagande av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag
innebär, ytterligare finnas nödiga, vill utskottet allenast framhålla, att
84
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
på grund av vad utskottet förut anfört frågan om beredande av ytterligare
möjligheter för flickor till läroverksutbildning nu icke lämpligen bör upptagas
till prövning. Utskottet förutsätter såsom självklart, att Kungl. Maj :t skall,
så snart sig göra låter, bringa detta angelägna spörsmål under riksdagens bedömande,
och finner därför något ytterligare uttalande från riksdagens sida
av den innebörd, sistnämnda motionärer ifrågasatt, ej erforderligt.
För utskottet återstår slutligen under denna avdelning att taga ställning till
Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn kommunala flickskollinjer. Å detta förslag
har i motionerna av herr Möller m. fl. (I: 308) och herr Hansson m. fl.
(II: 488) yrkats avslag. Eljest har med avseende å berörda förslag i de
väckta motionerna icke något yrkande framställts i vidare mån, än att i herr
Reuterskiölds motion (I: 300) föreslagits, att såsom villkor för statsunderstöd
till kommunal flickskola och till kommunal flickskollinje skulle gälla, att
lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt bleve minst 15.
Utskottet har visserligen icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan,
huruvida det ej möjligen vore riktigare att låta frågan örn inrättande
av kommunala flickskollinjer anstå för att upptagas i samband med det slutliga
avgörandet av spörsmålet örn en för den kvinnliga ungdomens speciella
behov särskilt avpassad utbildning, vilket spörsmål utskottet, såsom ovan
nämnts, förutsätter skall komma under bedömande i sammanhang med det
väntade förslaget örn praktiska utbildningslinjer på realskolans åldersstadium.
Då emellertid på vissa orter den ifrågasatta anordningen med kommunal flickskollinje
synes utgöra det enda sättet att tills vidare finna en antaglig lösning
av vederbörande samhälles flickskolfråga, har utskottet ansett förslaget böra
godtagas mera såsom en nödfallsutväg för de platser, där förutsättningar för en
fullständig flickskola saknas. Utskottet anser sig böra framhålla, att anordningen
med kommunal flickskollinje måste förutsättas komma till stånd endast i
ett mindre antal fall, där andra och mera lämpliga utvägar ej stå till buds.
De av Kungl. Maj:t i fråga örn kommunala flickskollinjer föreslagna bestämmelserna
såväl beträffande organisationen som angående statsbidrag och
lärarpersonalens avlöning m. m. hava icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Den i herr Reuterskiölds motion (I: 300) föreslagna skärpningen
av villkoret örn lärjungeantal, vilken säkerligen i flera fall skulle omöjliggöra
flickskollinjes anordnande, där en sådan vore av behovet påkallad, anser sig
utskottet alltså ej böra förorda. Med avseende på det i herr Reuterskiölds
motion framförda yrkandet på motsvarande skärpning av villkoret örn lärjungeantal
även vid kommunal flickskola vill utskottet framhålla, att en dylik
ändring av 1928 års riksdags beslut skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet
av kommunala flickskolor och därmed i uppenbar strid mot riksdagens
uttalade önskan bidraga till att länka strömmen av bildningssökande kvinnlig
ungdom in på de utbiklningsvägar, som leda till real- och studentexamen.
Utskottet vill även erinra därom, att såsom villkor för statsunderstöd till
kommunal mellanskola föreskrivits ett genomsnittligt lärjungeantal i varje
klass av allenast 10. Utskottet kan därför ej heller biträda herr Reuterskiölds
yrkande, i vad det avser kommunal flickskola.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
85
Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om kommunal flickskola, som är förenad
med statlig realskola för flickor, torde icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd, vid det förhållandet att enligt utskottets mening någon sådan
realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.
De verkställda kostnadsberäkningarna föranleda i och för sig ingen erinran
från utskottets sida.
De av Kungl. Majit i propositionens andra del framställda förslagen gälla Vissa frågor
huvudsakligen vissa anordningar, betingade av de svårigheter, som under de™ran5e hHförsta
åren mött att enligt utstakad plan genomföra den år 1927 beslutade av 1927 Ars
skolorganisationen. Berörda anordningar, omfattande dels samorganisation av
femårig och fyraårig realskollinje, den s. k. förenade linjen, dels ock lyceiorganisationen,
torde alltså till sin karaktär och sitt syfte böra betraktas såsom
provisoriska, avsedda att avvecklas, så snart de visa sig icke längre vara av behovet
påkallade.
Vad då först angår den förenade linjen, har förslaget därom föranletts väsentligen
därav att, till följd av den nu gällande organisationen av realskolan
med dess uppdelning på en femårig och en fyraårig linje, dels i vissa fall lärjungar
måste avvisas från den ena linjen, medan den andra endast delvis tages
i anspråk, dels ock i andra fall två skilda klassavdelningar, en pa vardera linjen,
uppehållas för ett lärjungantal, som utan svårighet skulle kunna rymmas
inom en och samma avdelning.
Utskottet kan för sin del icke finna annat, än att förslaget örn en förenad
linje, även örn denna rent pedagogiskt sett icke är fullt ut lika god som de rena
fem- eller fyraåriga linjerna, likväl erbjuder mycket stora praktiska fördelar.
Å ena sidan beredes lärjungarna genom en femårig eller en fyraårig linjes ersättande
med förenad linje möjlighet till val av realskollinje utan onödig ökning
av antalet klassavdelningar, och å andra sidan vinnes genom linjernas förening
på föreslaget sätt en kostnadsminskning för stat och kommun utan intrång på
den lärjungarna medgivna rätten till fritt linjeval. Den förenade linjen synes
alltså icke utgöra någon rubbning av grundvalarna för 1927 års skolreform
utan fastmera innebära ett sätt att underlätta och främja dess genomförande.
Utskottet vill därför förorda, att anordningen med förenad linje i viss utsträckning
kommer till användning inom skolorganisationen såsom ett slags
regulator i de fall, där den är av ett verkligt behov påkallad för de ändamål,
som ovan nyss angivits. Utskottet kan alitsa icke biträda de i motionerna av
herr Möller m. fl. (1:308) och herr Hansson m. fl. (11:488) framställda yrkandena
om helt avslag å Kungl. Maj :ts härutinnan gjorda förslag.
Vad beträffar förutsättningarna för anordnande av förenad linje, har i herrar
Carlssons och Jonssons motion (I: 303) påyrkats det tillägget till Kungl. Majits
förslag under I A, att riksdagens medgivande härtill skulle i varje särskilt fall
inhämtas. Annat synes icke hava varit med Kungl. Majits förslag avsett, då
Kungl. Majit under I B begärt riksdagens beslut i fråga örn de särskilda läroverk,
där förenad linje skulle förekomma. Under alla förhållanden anser utskottet
det föreslagna tillägget på sin plats och vill därför i berörda hänseende
förorda bifall till nämnda motion.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Med avseende å den förenade linjens yttre organisation och dess pedagogiska
utformning har utskottet — med instämmande i vad sist omförmälda motionärer
i sådant hänseende anfört —- velat betona, att linjens syfte icke får vinnas
på endera av de fem- och fyraåriga linjernas och dess lärjungars bekostnad,
d. v. s. den av riksdagen år 1928 fastslagna principen örn full likställdhet mellan
fyraårig och sexårig folkskolekurs såsom grundval för den högre skolan
måste strängt upprätthållas även vid de båda realskollinjernas sammanslagning
till en förenad linje. För att trygga en sådan tillämpning av de föreslagna
bestämmelserna örn den förenade linjen anser utskottet i likhet med bemälda
motionärer kompletterande föreskrifter böra meddelas av följande innebörd:
Där å en förenad linje sammanlagda antalet lärjungar i den femåriga lärokursens
andra och den fyraårigas första klass ej överstiger 35, skall undervisningen
— utom i viss utsträckning i tyska — vara gemensam. Där åter sammanlagda
lärjungantalet överstiger 35, skall ny klassavdelning upprättas. Därvid
skola lärjungarna i den fyraåriga lärokursen, så snart deras antal uppgår till
minst 10, bilda egen klassavdelning med från den femåriga lärokursens elever
skild undervisning så långt ske kan, i det att överförande av lärjungar från
femårig lärokurs till samläsning med lärjungar i den fyraåriga kursen skall
ske, först då lärjungantalet i den femåriga lärokursen överskrider 35.
Beträffande undervisningsplanen för den förenade linjen hava av vissa i
ärendet hörda myndigheter betänkligheter uttalats i fråga örn den förenade
linjens pedagogiska ändamålsenlighet i den utformning, linjen erhållit i skolsakkunnigas
förslag. Dessa betänkligheter synas utskottet väsentligen undanröjda
genom den av skolöverstyrelsen utarbetade undervisningsplanen med den
fyraariga lärokursens timplan helt anpassad efter den vanliga fyraåriga realskolans
och med två års skild undervisning i tyska. Enligt utskottets mening
bör därför detta överstyrelsens förslag läggas till grund vid utformandet av
undervisningsplan för den förenade linjen.
Beträffande antalet förenade linjer och deras förläggning har Kungl. Maj :t
föreslagit upprättandet av 22 sådana, nämligen i Linköping, Karlskrona,
Västervik, Arvika, Söderhamn och Åmål, där en femårig linje av realskolan
skulle ombildas till förenad sådan, samt i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall,
Östersund, Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,
Ängelholm, Trälleberg, Falköping, Göteborg (östra realskolan) och Malmö
(realskolan), där den förenade linjen skulle anordnas genom ombildning av en
fyraårig linje.
Herrar Reuterskiöld och Andersson hava i sina motioner (I: 300 och II: 438)
yrkat avslag å detta Kungl. Maj:ts förslag samt föreslagit inrättande av två
förenade linjer vid vartdera av högre allmänna läroverken i Borås och Jönköping
samt en förenad linje vid vart och ett av de allmänna läroverken i Västervik,
Arvika, Söderhamn, Trälleberg och Åmål.
I herrar Carlssons och Jonssons motion (I: 303) har yrkats bifall till Kungl.
Maj :ts förslag i nu förevarande del.
I herr Bergmans m. fl. motion (I: 309) har hemställts, att förenad linje måtte
komma till stånd jämväl vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund ge
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
87
norn ombildning av den fyraåriga realskolan. Enahanda yrkande har beträffande
Askersund framställts även i herrar Perssons och Sandwall motion
(11:481).
Efter granskning av de i den kungl, propositionen förekommande siffrorna
rörande lärjungetillströmningen på de olika läroverksorterna och efter inhämtande
av ytterligare upplysningar i berörda hänseende, avseende hittills inkomna
anmälningar till läsåret 1930—1931, har utskottet, med utgångspunkt från
sin uppfattning rörande den förenade linjens uppgift, kommit till det resultatet,
att sådan linje icke för närvarande är av behovet påkallad i den utsträckning,
som av Kungl. Majit föreslagits. Med ledning av det siffermaterial, varöver
utskottet förfogat, finner utskottet förutsättningar för anordnande av förenad
linje föreligga vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg, Borås,
Falköping, Hälsingborg, Trälleberg, Halmstad, Arvika, Åmål, Härnösand
och Östersund. Beträffande sättet för ombildningen torde i fråga örn nämnda
läroverk, vilka alla finnas upptagna i Kungl. Maj:ts förslag, böra
gälla vad nämnda förslag därom innefattar; dock att beträffande läroverket
i Arvika, i fråga örn vilket Kungl. Maj:ts förslag förutsätter,
att endast den förenade linjen tills vidare skulle vara erforderlig, utskottet
med hänsyn till den därvarande flickskolans avveckling och inhämtade
uppgifter rörande lärjungetillströmningen anser nödigt, att den fyrklassiga linjen
anordnas såsom förenad, så att vid läroverket under läsåret 1930—1931
finnas två första klassavdelningar av den femåriga lärokursen. A7ad beträffar
de motionsvis framförda yrkandena på anordnande av förenad linje jämväl vid
samrealskolorna i Askersund och Norrtälje finner utskottet de för anordnande
av sådan linje i Askersund anförda skälen så tungt vägande, att enligt utskottets
mening samrealskolan i Askersund från och med läsåret 1931—1932 bör organiseras
i form av en förenad fem- och fyraårig linje. Denna anordning medför
icke någon kostnadsändring för budgetåret 1930/1931. Däremot finner utskottet
tillräckliga skäl ej föreligga för anordnande av förenad linje vid samrealskolan
i Norrtälje. I vad Kungl. Majits förslag och de i ämnet väckta motionerna
avvika från vad utskottet sålunda förordat, anser sig utskottet alltså böra hemställa
örn avslag å de i sådant hänseende framställda yrkandena.
I fråga örn lyceilinjerna har Kungl. Majit, med hänsyn till den ringa anslutning,
dessa rönt, föreslagit en tillfällig inskränkning av deras antal, som
av 1927 års riksdag bestämdes till 8. Kungl. Maj :t hemställer örn uppskov tills
vidare med fem av dessa linjer, nämligen vid högre latinläroverket i Göteborg,
högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid nya elementarskolan
i Stockholm real-lyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen. Vid sistnämnda
läroverk skulle i stället inrättas gymnasium, omfattande fyraårigt latin- och
fyraårigt realgymnasium samt realskola, anknytande till folkskolans fjärde
klass. Enligt Kungl. Majits förslag förutsättes, att frågan om lyceiorganisationen
skulle upptagas till förnyad prövning inom förloppet av tre år i stället
för fem år, såsom skolsakkunniga föreslagit. Såsom villkor för upprättande
uv första krets av lyceilinje skulle gälla, att minst 8 lärjungar (enligt skolsakkunnigas
förslag alternativt minst 10 lärjungar) blivit godkända i inträdes
-
88
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
prövningarna på vårterminen. Under övergångstiden skulle Kungl. Majit äga
befogenhet att besluta örn upprättande av parallellavdelningar inom realskolan
och gymnasiet, i den mån behov av sådana kunde uppstå till följd av uppskovet
med lyceilinjernas inrättande.
I herrar Reuterskölds och Anderssons motioner (I: 300 och II: 438) har
yrkats bifall till förslaget om lyceilinjema, på sätt skolsakkunniga hemställt.
Herrar Carlsson och Jonsson hava i sin motion (1:303) allenast ifrågasatt
den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag, att den tid, inom vilkens förlopp lyceifrågan
skulle upptagas till förnyad prövning, måtte bestämmas till fem år.
Slutligen hava herrar Möller m. fl. och Hansson m. fl. i sina motioner (1:308
och 11:488) hemställt örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag i berörda del, utom
vad angår nya elementarskolan i Stockholm, samt att riksdagen måtte besluta,
att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjema skola ersättas
vid det förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare
läroverket av fyrklassig realskola och treårigt latingymnasium. Beträffande
nya elementarskolan i Stockholm hava dessa motionärer anslutit sig till Kungl.
Maj :ts förslag, sa vitt angar uppskov med reallyceilinjen och den nyspråkliga
lyceilinjen men såsom ersättning för dessa föreslagit fyrklassig realskola samt
fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium.
Utskottet kan för sin del icke finna annat, än att det av Kungl. Majit föreslagna
uppskovet med vissa lyceilinjers anordnande är välbetänkt. Då utskottet
emellertid anser, att lyceet såsom skolform har sitt berättigande för
vissa kategorier av lärjungar och då det torde kunna antagas, att den ringa
tillströmningen av elever till denna skoltyp har sin förklaring i att dess fördelar
ännu icke blivit tillräckligt beaktade av den stora allmänheten, vill utskottet
uttala önskvärdheten av att lämpliga åtgärder genom Kungl. Maj:ts
försorg vidtagas i syfte att bland allmänheten sprida kännedom örn lyceiorganisationen.
Den av Kungl. Majit ifrågasatta uppskovstiden av tre år synes utskottet
väl avvägd. Likaså anser sig utskottet böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts
förslag i fråga örn ett minimiantal lärjungar av 8 såsom villkor för upprättande
av första krets av lyceilinje ävensom i fråga örn inrättande av parallellavdelningar
under uppskovstiden.
Utskottet avstyrker alitsa de väckta motionerna, i vad de i förevarande del
avvika från Kungl. Majda förslag.
mav^veder av departementschefen under denna punkt verkställda beräkningarna
förande an- har utskottet i och för sig intet att erinra. Emellertid har utskottet förut ifråSla9statenilCS''sådan
anclring 1 Kun^1- Maj:ts förslag, att flickrealskolorna i Linköping
N a ordinarie °C^ "^°raS s^u^e komma till stånd, samt att gymnasiet vid de högre alllärartjänster
!männa läroverken i Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås,
m. m. Karlstad och Västerås skulle ombildas till samgymnasium. Detta utskottets
förslag medgiver en minskning av det belopp, 588,750 kronor, varmed enligt
Kungl. Maj:ts förslag det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
skulle för nya ordinarie lärartjänster ökas för budgetåret 1930/1931.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
89
De på de båda realskolorna för flickor i Linköping och Borås belöpande
kostnader, vilka skulle bestridas av den i ordinarie reservationsanslaget ingående
posten för ordinarie lärartjänster m. m., utgöra tillhopa 13,000 kronor.
Dessa kostnader skulle enligt utskottets förslag bortfalla. Däremot tillkomma
vissa utgifter på grund av förslaget att ej endast i Linköping och Borås
utan även i de sex övriga ovannämnda städerna gymnasiet skulle ombildas till
samgymnasium. För ombildning av gymnasierna i Linköping och Borås till
samgymnasium har departementschefen för vartdera läroverket beräknat 640
kronor, därav 300 kronor till en kvinnlig sakkunnig att gå rektor till handa
med råd och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna och 340 kronor
för skild undervisning i gymnastik åt nämnda lärjungar. Av sistnämnda två
belopp skulle endast det förra, 300 kronor, belasta det ordinarie reservationsanslaget.
För de av utskottet föreslagna 6 ytterligare sam gymnasierna gör
detta sammanlagt 1,800 kronor. Ovannämnda belopp å 588,750 kronor bör
alltså minskas med (13,000 — 1,800=) 11,200 kronor till 577,550 kronor.
Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden
åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300,800
kronor.
Vissa av utskottet i det föregående ifrågasatta ändringar i Kungl. Maj:ts
förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.
Enligt utskottets förslag skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås
icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp
av 2,240 kronor.
Vidare har utskottet beträffande den förenade linjen föreslagit inrättande
av sådan vid 12 angivna läroverk i stället för av Kungl. Majit föreslagna 22.
Härav förledes en minskning i behovet av extra lärare. Kostnadsbesparingen
kan enligt av utskottet verkställda beräkningar uppskattas till i runt tal
35,700 kronor.
Sammanlagda kostnadsminskningen enligt utskottets förslag skulle sålunda
i runt tal utgöra 37,900 kronor. I enlighet härmed skulle ifrågavarande extra
anslag för budgetåret 1930/1931 bestämmas till 779,200 kronor.
Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen
skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut
om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes utskottet hava skäl
för sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast
under de i propositionen angivna förutsättningar finner utskottet därför det
ifrågasatta förfaringssättet kunna godtagas.
Mot vad under denna punkt föreslagits har utskottet intet att erinra.
Extra och
vikarierande
lärare m. m.
Arvodesförhöjning
åt
vissa extra
ordinarie ämneslärare
vid
högre lärarinneseminariet,
allmänna
läroverk och
statens folkskoleseminarier.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Extra arvoden
åt teckningslärare.
Extra arvoden
åt gymnastiklärare.
Extra arvoden
åt musiklärare.
Extra arvoden
åt lärarinnor
i kvinnligt
handarbete.
Arvoden till
skolläkare.
Samman
fattning.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål ett extra
anslag av 119,600 kronor för budgetåret 1930/1931.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås, besparas härigenom å nämnda anslag ett belopp av
540 kronor.
Vidare möjliggör utskottets förslag beträffande den förenade linjen en kostnadsminskning,
vilken enligt av utskottet verkställda beräkningar kan uppskattas
till 3,100 kronor i runt tal.
Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet kan alltså minskas med tillhopa i runt
tal 3,600 kronor, varigenom ifrågavarande anslag för budgetåret 1930/1931
skulle komma att utgöra 116,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras
ett extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931.
Genom utskottets avstyrkande av förslaget örn flickrealskolor i Linköping
och Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot utskottets förslag örn inrättande
av samgymnasier vid 6 läroverk (utöver de av Kungl. Maj :t föreslagna)
föranleder en merkostnad av 2,040 kronor.
Ifrågavarande anslag skulle alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra
i runt tal 107,200 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras
ett extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås besparas härigenom ett belopp av 360 kronor.
Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt
tal 44,900 kronor.
De under denna punkt gjorda beräkningarna föranleda ingen erinran från
utskottets sida.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erfordras en
höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten: arvoden
åt skolläkare med 3,875 kronor.
Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,
varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas
till 3,575 kronor.
Utskottet vill erinra örn att riksdagen redan bifallit Kungl. Maj:ts under
punkterna 149, 150 och 151 framställda förslag örn höjning av det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 15,300 kronor för
ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar, dels med 3,000 kronor, avseende anslagsposten: arvoden
till biträden å rektorsexpeditionema, dels ock med 23,600 kronor, avseende
anslagsposten: bibliotekarierna.
Här nedan lämnas en översikt av de höjningar av det ordinarie reservationsanslaget,
som ej mindre bliva en följd av riksdagens nyssnämnda beslut än
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
91
även bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet i det föregående före -
slagit :
Nya ordinarie lärartjänster.............................. kronor 577,550
Ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m....... » 15,300
Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna ............ » 3,000
Anslag till bibliotekarier ............................ » 23,600
Arvoden till skolläkare .............................. » 3,575
Summa kronor 623,025
Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 7,453,225 kronor,
skulle alltså ökas med nyssnämnda summa, 623,025 kronor, till 8,076,250
kronor.
Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde vara
riksdagen förelagd, för nedannämnda ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna
följande anslag eller anslagsförhöjningar, nämligen:
nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 587,900
extra och vikarierande lärare m. m..................... » 878,400
extra arvoden åt teckningslärare ...................... » 119,700
extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 105,200
extra arvoden åt musiklärare .......................... » 45,300
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300
arvoden åt skoläkare ................................ » 3,875
Summa kronor 1,787,675
Enligt riksdagens ovannämnda beslut och utskottets förslag skulle sagda
anslag och anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas
på följande sätt:
nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 577,550
extra och vikarierande lärare .......................... » 779,200
arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare .... » 55,000
extra arvoden åt teckningslärare........................ » . 116,000
extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 107,200
extra arvoden åt musiklärare.......................... » 44,900
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300
arvoden åt skolläkare ................................ » 3,575
Summa kronor 1,730,725
Då i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål beräknats ett
sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle alltså vid bifall till utskottets
förslag uppkomma en besparing av 56,950 kronor.
92
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Kommunala
flickskolor och
flickskollinjer.
Tillfällig löneförbättring
ät
lärarpersonalen
vid kommunala
flickskolor
och
flickskollinjer.
Utskottet har intet att erinra i anledning av vad under denna punkt föreslagits.
Utskottet har intet att erinra mot vad under denna punkt föreslagits.
Under åberopande av vad utskottet ovan anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. beträffande de allmänna läroverken:
A. de allmänna läroverkens organisation:
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A. Carlssons
och E. Jonssons ovannämnda motion (1:303) samt med
avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds, Möllers m. fl., Anderssons
i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda
motioner (1:300, 1:308, 11:438 och 11:488), medgiva,
att, utöver vad beträffande denna organisation nu är
stadgat, vid realskola på ort, som, efter riksdagens medgivande
i varje särskilt fall, av Kungl. Maj:t bestämmes, må, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 januari
1930 angivit samt med iakttagande av vad utskottet här ovan
anfört, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som förenad
linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som
sjätte klass;
B. upprättande och ombildning av läroverk:
besluta:
a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.
Carlssons och E. Jonssons samt herrar Reuterskiölds och Anderssons
i Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och
II: 438), så vitt nu är i fråga, ävensom med avslag å herrar
Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda
motioner (I: 308 och II: 488), så vitt nu är i fråga, att i Örebro
skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola
med anknytning, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit, till folkskolans såväl fjärde som sjätte
klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
2. med bifall — —--och Borås;
3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
härutinnan å herrar Reuterskiölds, C. A. Carlssons och E.
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
93
Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons i Ovanmyra och Hanssons
i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, I:
308, II: 438 och II: 488), att realskolorna vid de högre allmänna
läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt departementschefen
i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning ävensom
bostad eller hyresersättning åt rektor;
4. att avslå -----och Lund;
5. att avslå —- —- — — och Västerås;
6. att avslå----(I: 307 och II: 408);
7. att avslå —---(II: 479);
8. att avslå herrar Reuterskölds och Anderssons i Ovanmyra
ovannämnda motioner (1:300 och 11:438), i vad de angå
framläggande för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig
plan för inrättande av ett mindre antal statliga flickläroverk;
b)
i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1.
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons
i Ovanmyra och Hanssons i Stockholms m. fl. ovannämnda
motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488),
att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av
städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund,
Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till samgymnasium,
under villkor att vederbörande kommun åtager sig att
tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad
eller hyresersättning åt rektor;
2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Reuterskiölds,
C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons i
Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II: 438)
samt med avslag härutinnan å herrar Möllers m. fl. och Hanssons
i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och
II: 488) att vid vart och ett av de allmänna läroverken i Västervik
och Amål en femårig linje av realskolan skall ombildas
till en sådan förenad linje, som här ovan under A omförmäles,
och vid vart och ett av de allmänna läroverken i Borås,
Halmstad, Östersund, Hälsingborg, Vänersborg, Härnösand,
Trälleberg, Falköping och Arvika en fyraårig linje av realskolan
skall ombildas till en dylik förenad linje, allt under
iakttagande av vad utskottet ovan anfört;
3. med bifall till herrar G. Perssons i Falla och Sandwall
94
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
ovannämnda motion (II: 481) ävensom herr Bergmans m. fl.
ovannämnda motion (I: 309), den sistnämnda i vad den avser
inrättande av förenad linje vid samrealskolan i Askersund
att vid samrealskolan i Askersund den fyraåriga realskollinjen
skall under iakttagande av vad utskottet ovan anfört
ombildas till en sådan förenad linje, som här ovan under A.
omförmäles;
4. att avslå----i Norrtälje;
c) i avseende å lyceerna:
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å herrar
Reuterskiölds, C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers
m. fl., Anderssons i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl.
ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II:
488), i vad dessa innefatta yrkanden, som icke överensstämma
med Kungl. Maj:ts förslag,
1. att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av
högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket
i Göteborg samt av latinlyceilinjen vid statens provskola,
nya elementarskolan i Stockholm —
dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre
allmänna läroverken i Uppsala och Lund skall med upprättandet
av vederbörande lyceilinjer tills vidare anstå;
dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
skall med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga
lyceilinjen tills vidare anstå samt i stället tillsvidare
finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium
och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad
med fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde
klass;
2. att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna
blivit fullt genomförd, Kungl. Maj:t skall äga att, efter
förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för
ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som kunna bliva
erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet
av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av
utökning av realskola respektive gymnasium vid vederbörande
läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar;
3. att första krets av lyceilinje må upprättas endast under
förutsättning att minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd
inträdesprövning.
C. anslag till de allmänna läroverken:
a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid
de allmänna läroverken, roed den fördelning som av Kungl.
Majit bestämmes, m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 577,550 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
95
b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare
höja nämnda anslag, nu kronor 37,325:—, med kronor
3,575:—- till kronor 40,900:—;
kommande förty, vid bifall härtill och då riksdagen förut
bifallit Kungl. Maj:ts under punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens
åttonde huvudtitel framlagda förslag, det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu
7,453,225 kronor, att ökas med 623,025 kronor till 8,076,250
kronor.
c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 779,200 kronor;
d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens
folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 55,000 kronor;
e) till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 116,000 kronor;
f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 107,200 kronor;
g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
44,900 kronor;
h) till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 47,300 kronor.
II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:
A. upprättande av kommunala flickskollinjer:
a) — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.
Carlssons och E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303) samt
med avslag å herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm
m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488), så vitt nu är
i fråga, ävensom, i vad angår punkten 4 här nedan, med avslag
å herr Keuterskiölds ovannämnda motion (I: 300), så vitt den
rör lär jungan talet i kommunal flickskollinje — godkänna följande
allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag
till kommunal flickskollinje:
1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt
läroverk samt vara upprättad och underhållen av skolområde,
bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Kungl.
Maj :ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller för
-
96
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
elling av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda kvinnliga
lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola
vid allmänt läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av
allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga
ungdomens egenart och därvid tillika i större eller mindre
utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,
särskilt inom hemmets område.
2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig
lärokurs.
3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje
skall undervisningen, i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer, som gälla för kommunala flickskolor, anordnas antingen
på både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje
eller på endera av dessa linjer.
4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar
både en teoretisk och en praktisk linje eller enbart en av dessa
linjer, hava sammanlagt minst 30 lärjungar.
5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens
inseende.
6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena
åtnjuta från föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.
7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet
av de ordinarie lärarna utgöras av kvinnor.
8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna
läroverk, vid vilket flickskollinjen är inrättad.
9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla
tjänliga och tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga
skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.
10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast
där Kungl. Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet
redan befintliga läroanstalter, för vilka statsbidrag utgår,
finner förutsättningar saknas för uppehållande eller upprättande
av fullständig flickskola och prövar inrättandet av
kommunal flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation
vara för orten behövligt och lämpligt.
11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall
stå öppen för elever oberoende av deras hemorter, skall vara
avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden
annorlunda bestämmes i skolans reglemente.
Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp
för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras
medellösa lärjungar.
12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad
och undervisningen därstädes ordnad i huvudsaklig över
-
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
97
ensstämmelse med de grunder, som gälla för kommunal flickskola
;
b) bestämma,
att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta
samma avlöningsförmåner med därtill hörande villkor
och bestämmelser, som äro eller varda bestämda för lärare vid
kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i sådant
hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid
kommunal flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna
med 100 kronor, till vikarierande rektor med 200
kronor samt till vikarie för biträdande föreståndarinna med
100 kronor, allt för år räknat;
c) föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till
kommunala flickskol linjer skola, förutom vad angår själva organisationen
och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,
gälla följande grunder:
I.
Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl.
Majit blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:
a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på
teoretisk och praktisk linje eller på enbart teoretisk linje med
9,200 kronor för år, och till flickskollinje, där undervisningen
är anordnad på enbart praktisk linje 5,600 kronor för år; samt
därutöver
b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800
kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort
antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande
därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma
på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej
må upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande;
c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta
klasserna, under iakttagande av de i b) angivna begränsningarna,
med 2,800 kronor för år för parallellavdelning inom den
teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning
inom den praktiska linjen;
d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig
slöjd, barnavård och trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår
och veckotimme, under villkor att vid läsårets början vid undervisningen
i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp
inom viss klass icke understiger 5 samt att minst
15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp
för ämnet upprättas.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 käft. (Nr 177.)
7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel
utgå bidrag för lärare enligt samma grunder som gälla
för kommunal flickskola.
II.
Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Majit
godkännes, upprättar kommunal flickskollinje genom successivt
uppbyggande med en eller två klasser av sådan linje, skall,
under den tid, som erfordras för dess utbyggande till treårig
kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma
icke omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i
övrigt av de här ovan under A I stadgade grunder och med
de i fråga örn de två högsta årsklasserna av praktisk linje
där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje
årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:
a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass
;
b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten
följd;
c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som
med en understiger antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart
praktisk linje är upprättad, endast en ordinarie lärare
behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid
tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den
nya organisationens påbörjande; ävensom
d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad
i enlighet med de för kommunal flickskollinje gällande
föreskrifter.
III.
För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under
A I och II givna stadganden skola, i övrigt gälla de föreskrifter,
som i sådant avseende äro eller varda utfärdade för kommunala
flickskolor;
d) bemyndiga Kungl. Majit att i fråga örn tillämpningen
av de under A I—III angivna grunder utfärda de närmare
föreskrifter, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna befinnas
erforderliga;
e) besluta,
1) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall
vara delaktig i statens pensionsanstalt, med iakttagande i tilllämpliga
delar av vad angående delaktighet i denna anstalt är
stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor, med rätt
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
• 99
för Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser, som på
grund därav befinnas erforderliga; samt
2) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje
statsunderstödd enskild högre flickskola på orten
upphör med sin verksamhet och på den grund vid den senare
skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går förlustig
sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid
början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt
vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd
enskild läroanstalt före den 1 mars 1930, intill dess hon fyller
60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående
till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande
bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig
löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg
däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till
samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill
uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd
enskild flickskola; skolande vad nu sagts äga tillämpning
beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling
påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.
B. beträffande kommunal flickskola besluta,
1. att Kungl. Maj:ts---riksdagens åtgärd;
2. avslå herr---kommunal flickskola;
C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:
1. med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till statsbidrag till kommunala flickskolor å
50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer
med enahanda belopp, 50,000 kronor;
2. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1930—30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor och flickskollinjer med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
3. för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.»
4. av herr Nilsson i Gränebo, vilken ansett, att utskottets utlåtande och hemställan
bort hava den lydelse, som angivits i den av herr Widell m. fl. avgivna
reservationen, dock ej så vitt anginge
dels anordnande av realskolorna vid de högre allmänna läroverkan för flickor
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg med anknytning till folkskolans
100 •
Statsutskottets utlåtande Nr 177.
såväl fjärde som sjätte klass, i vilket avseende reservanten ansett, att utskottet
bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj :ts förslag,
dels anordnande av förenad linje vid samrealskolan i Askersund, i vilket avseende
reservanten ansett att utskottet bort hemställa om avslag å de härutinnan
väckta motionerna,
dels organisationen av den nya realskolan vid statens provskola, nya elementarskolan
i Stockholm, i vilket avseende reservanten ansett, att utskottet bort
förorda denna realskolas anordnande med anknytning till folkskolans såväl
fjärde som sjätte klass;
dels ock villkoret, att kommunal flickskollinje för statsbidrags erhållande
skulle hava i medeltal minst 10 lärjungar i varje årsklass, i vilket sistnämnda
avseende reservanten ansett att ett minimiantal av i medeltal 13 lärjungar i
varje årsklass borde fastställas.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
301594