Statsutskottets utlåtande Nr 172.

1

Nr 172.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till besiktning av motorfordon m. m.

(4:e avd.)

Genom en den 14 mars 1930 till riksdagen avlåten proposition, nr 221,
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för nämnda dag,

dels med återkallande av det i statsverkspropositionen framställda förslaget
angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1930/1931 av inkomster av
»avgifter för besiktning av motorfordon» med 430,000 kronor, föreslagit riksdagen
att i riksstaten för nämnda budgetår upptaga sagda inkomsttitel med

530,000 kronor;

dels ock föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 under sjätte huvudtiteln
anvisa dels till besiktning av motorfordon ett extra förslagsanslag av

530,000 kronor, dels ock till registrering av motorfordon ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I förevarande proposition upptages till behandling av särskilda inom kommunikationsdepartementet
tillkallade sakkunniga för revision av motorfordonsförordningen
m. m. (1927 års motorfordonssakkunniga) den 10 mars 1928 avgivet
betänkande (Statens offentliga utredningar 1928: 11), i den del det innefattar
förslag örn ändrade grunder för automobilbesiktningsmännens avlönande,
ävensom vissa med motorfordonsväsendet sammanhängande anslagsfrågor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Till en början får jag erinra örn, att Kungl. Maj :t i det förslag till ny motorfordonsförordning,
över vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari
1930 yttrande av innevarande års riksdag begärts (proposition nr 121), i
stort sett upptagit de sakkunnigas förslag örn besiktningsväsendets ordnande.

Vad härefter angår frågan, huruvida besiktningsmannabefattningama skola
anordnas såsom huvud- eller bisysslor, torde denna frågas avgörande i främsta
rummet vara beroende av i vilken omfattning besiktningsmännens tid och
arbete i regel tagas i anspråk för uppdraget. Alltsedan ikraftträdandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 78 haft. (Nr 172—173.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

gällande motorfordonslagstiftning har pågått en strävan att nedbringa besiktningsmännens
antal, detta i avsikt bland annat att vinna ökad enhetlighet
inom besiktningsväsendet. Även de sakkunnigas förslag innebär ett steg i sådan
riktning. Samtidigt som besiktningsmännens antal sjunkit har motorfordonsbeståndet
och därmed även besiktningsmännens tjänsteförrättningar
undergått en högst betydande ökning. Till belysande av den utveckling, som
härutinnan ägt rum, må endast nämnas, att antalet registrerade motorfordon,
som den 1 januari 1924 utgjorde 70,938, samma dag år 1930 stigit till över
190,000. Vid nu angivna förhållanden är det uppenbart, att besiktningsmannabefattningama
i allt större omfattning kommit att övergå till att bliva huvudsysslor
för sina innehavare. En sådan utveckling synes mig vara för det
allmänna enbart gagnelig. Klart är, att en besiktningsman, som helt får ägna
sig åt sin tjänst, har möjlighet att å densamma nedlägga ett omsorgsfullare
och mera målmedvetet arbete än den som kan för uppdraget allenast använda
tid, som bliver övrig från en annan huvudsaklig syssla. Det torde ock vara
lättare att till besiktningsmannatjänstema erhålla lämpliga och fullt kvalificerade
personer, om befattningarna organiseras som huvudsysslor, än örn de
skola innehavas vid sidan av annan viktigare tjänst. Förutsättningen härför
är emellertid uppenbarligen, att befattningarna bliva förenade med ej allt
för ringa inkomster.

Att de inkomster, som besiktningsmännen åtnjöto enligt de i 1923 års instruktion
ursprungligen stadgade grunderna, i stort sett voro allt för höga med
hänsyn till arbetets omfattning och beskaffenhet kan ej förnekas. Genom dea
reglering, som härutinnan skedde genom 1928 års kungörelse, synes emellertid
ett lämpligt avvägande av lönerna i allmänhet hava skett. I detta sammanhang
må erinras, att besiktningsmännens ersättningar icke äro nettobelopp.
Särskilt för besiktningsmän med mera omfattande verksamhet är icke
blott kontorslokal utan jämväl kontorspersonal oundgängligen nödig för verksamhetens
behöriga upprätthållande. Besiktningsmännen hava ofta egen automobil,
vilket givetvis är av ej ringa värde för tjänstens upprätthållande.

Mot det av de sakkunniga föreslagna avlöningssystemet med delvis fasta
arvoden torde främst kunna anmärkas, att detsamma kan giva anledning till
skapande av en ny statstjänstemannakår, en utveckling vilken icke torde vara
önskvärd. De sakkunniga hava visserligen framhållit, att en utveckling i sådan
riktning icke vore att befara, så länge föreskrift upprätthölles därom,
att besiktningsmännen skola tillsättas på viss kortare tid och att för dem meddelat
förordnande kan återkallas, när skäl därtill föreligger. I likhet med ett
par av de hörda myndigheterna känner jag mig icke övertygad örn riktigheten
av denna de sakkunnigas uppfattning. I allt fall synes mig tidpunkten
vara mindre lämplig att omlägga avlöningssystemet på sätt de sakkunniga
föreslagit. Innan en sådan genomgripande omläggning företages, torde man
först böra avvakta någon tids erfarenhet av verkningarna av införandet av
typbesiktning. Jag har alltså stannat för den uppfattningen, att det nuvarande
lönesystemet i stort sett bör bibehållas. På Kungl. Maj:t torde det liksom för
närvarande få ankomma att — med särskilt aktgivande på fordonsbeståndets

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

3

tillväxt och övriga på saken inverkande omständigheter — fastställa den andel
av inflytande förrättningsavgifter, som må befinnas lämplig för att giva besiktningsmännen
en vid varje tid skälig lön.

Efter typbesiktningens genomförande komma de skäl att bortfalla, som torde
hava föranlett stadgande av olika grunder för beräkning av besiktningsmännens
ersättning för första besiktningar, å ena, samt för efterbesiktningar och
förarprövningar, å andra sidan. Vad beträffar avvägningen av besiktningsmännens
löner har jag funnit, att med hänsyn till det fordonsbestånd, varmed
man nu har att räkna, ytterligare någon jämkning nedåt torde kunna ske. Företagna
undersökningar hava sålunda givit vid handen, att för närvarande följande
skala skulle giva ett lämpligt och skäligt resultat:

100 % av de första............. 10,000 kr.

50 » » » nästa............. 10,000 »

och 25 % av belopp över.......... 20,000 ».

I avsikt att erhålla en viss fortlöpande kontroll å fordonsbeståndet hava de
sakkunniga föreslagit, att besiktningsman, envar för sitt tjänstgöringsdistrikt,
skulle utrustas med befogenhet att undersöka motorfordon, som kan antagas vara
mindre tillförlitligt (flygande besiktning). Den flygande besiktningens utförande
skulle i regel icke vara förenad med några ekonomiska förmåner för
besiktningsmännen. För ernående av större effektivitet i övervakandet av
fordonsbeståndets beskaffenhet hava de sakkunniga emellertid föreslagit, att
länsstyrelserna skola, då så anses påkallat och i övrigt lämpligt, äga uppdraga
åt en eller flera besiktningsmän att, mot erhållande av särskilt arvode
samt rese- och traktamentsersättning, då och då under året verkställa inspektion
av fordonsbeståndet enligt av länsstyrelsen fastställd plan, i samband
varmed stadgad särskild tillsyn över körskolorna skulle kunna utövas.

Det torde vara angeläget, att den möjlighet till kontroll över fordonsbeståndet,
som ligger i den flygande besiktningen, utnyttjas i praktiken. Ur sådan
synpunkt är det önskvärt, att besiktningsmännen utöva denna besiktning i ej
alltför ringa utsträckning. En förutsättning för att detta önskemål skall kunna
realiseras torde vara, att varje besiktningsman erhåller viss gottgörelse för
det med den flygande besiktningen förenade arbetet, förslagsvis 500 kronor per
år. Härutöver bör, såsom de sakkunniga föreslagit, kunna utgå särskild ersättning
för inspektion av fordonsbeståndet och för tillsyn av körskola. Denna ersättning
lärer lämpligen böra hållas inom en viss marginal. För landet i sin
helhet anser jag icke böra få användas mer än högst 100,000 kronor eller i
medeltal per län 4,000 kronor. Fördelningen av nämnda belopp å de olika länen
torde böra verkställas av Kungl. Majit. Meddelande av de närmare föreskrifter,
som beträffande varje län kunna erfordras med avseende å medlens användande,
torde jämväl böra ankomma på Kungl. Majit.

Mot de föreslagna arvodena till föreståndare för besiktningsmyndighet (900
kronor i Stockholm samt 600 kronor i Göteborg och i Malmö) lärer intet vara
att erinra. Även de sakkunnigas förslag till förrättningstaxa synes kunna godtagas.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

Innan de sakkunniga uppgjorde sitt löneförslag, anmodade de länsstyrelserna
att inkomma med dels uppgift å det antal besiktningsmän inom länen,
som det verkliga behovet oundgängligen krävde, dels förslag till länens indelning
i besiktningsmannadistrikt, allt under förutsättning av genomförandet
av de utav de sakkunniga ifrågasatta riktlinjerna för besiktningsväsendets
framtida ordnande. Vid förslagets utarbetande följde de sakkunniga i stort
sett länsstyrelsernas önskemål. De sakkunniga hava räknat med ett antal
av 84 besiktningsmän (se bil. 2 vid de sakkunnigas betänkande). Med hänsyn
till det ökade arbete, som kommer att åvila besiktningsmyndigheterna, synes
denna siffra böra höjas till 87.

Följande tabell (jämför tabell å sid. 8) åskådliggör i sammandrag storleken
av de lönebelopp, som enligt av mig angivna grunder skulle under år 1929 hava
tillkommit besiktningsmännen, därvid självfallet den länsvis utgående ersättning
för fordonsinspektion och körskoletillsyn, som kan tillkomma viss besiktningsman,
icke ingår i beloppen:

1 besiktningsman
9 besiktningsmän

14

32

19

12

intill 3,000 kr.

3.000— 6,000 »

6.000— 9,000 »

9.000— 12,000 »

12.000— 15,000 »

15.000— 18,000 >

Det högsta och lägsta lönebeloppet skulle ha utgjort respektive 17,410 kronor
och 2,960 kronor.

I efterföljande tabell lämnas uppgifter å kostnaderna för besiktningsväsendet
dels sådana de faktiskt utgått år 1929, dels så som de skulle ha utgått under
samma år, därest de av mig angivna grunderna skulle ha tillämpats.

Enligt av mig angivna grunder

Förrättning

avgifter
m. m.
kronor

Förrättning

Beräknade

förrättnings-

avgifter

kronor

Utgifter avsedda att täckas
med förrättningsavgifterna

Kronor

lia besiktning . .

511,850

Typbesiktning

16,250

Besiktningsmans andel i

Efterbesiktning .

310,240

lia besiktning

145,055

förrättningsavgifter

906,250

Förarprövning . .

582,560

Efterbesiktning

314,500

Arvode för flygande be-siktning

43,500

Körskoletillsyn .

Div. förrättningar

44,830 1

17,611:50

Förarprövning

588,020

Arvode, rese- och trakta-mentsersättning för for-donsinspektion och kör-skoletillsyn

Arvode till föreståndare för
besiktningsmyndighet

Oförutsedda utgifter

100,000

2,100

11,975

1,467,091:502

1,063,825

1,063,825

1 Arvode för körskoletillsyn har utgått ur regist eringsavgifter.

2 Av detta belopp har cirka 259,000 kronor inlevererats till statsverket.

StatsutsTcottets utlåtande Nr 172.

5

Av tabellen framgår, att medan år 1929 uttagits av trafikanterna 1,467,091
kronor 50 öre, den ifrågasatta förrättningstaxan nedbringar utgifterna till
1,063,825 kronor samt att besparingen för trafikanterna utgör omkring 400,000
kronor, framför allt uppkommande genom första besiktningens ersättande med
typbesiktning.

De sakkunniga hava förutsatt, att såväl inflytande förrättningsavgifter som
utgifterna för besiktningsväsendet skola upptagas i riksstaten.

I anslutning till de sakkunnigas på fordonsbeståndet den 1 januari 1928 grundade
förslag och då de ifrågasatta nya bestämmelserna avsetts skola träda i
kraft först den 1 januari 1931, har på min hemställan Kungl. Majit i punkt 34
under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj :t kunde komma att avlåta
till riksdagen, till »besiktning av motorfordon» för senare hälften av budgetåret
1930/31 beräkna ett extra förslagsanslag av 430,000 kronor. På hemställan
av chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen uppförts
på inkomstsidan under titeln »avgifter för besiktning av motorfordon» ett belopp
av likaledes 430,000 kronor.

Enligt min här förut gjorda beräkning skall det belopp, som bör uppföras
å riksstatsförslagets inkomst- och utgiftssidor, beräknas till i runt tal 1,063,000
kronor för år räknat. Med hänsyn härtill torde i stället för i staten föreslagna
belopp, 430,000 kronor, böra å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas 530,000
kronor.

Uti punkten nr 33 under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Majit, likaledes på min hemställan, föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj :t kunde komma att avlåta
till riksdagen, till »registrering av motorfordon m. m.» för nästkommande budgetår
beräkna ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor. I samband med framställandet
av detta förslag, som innebar dels ändring av anslagets hittillsvarande
rubrik »Registrering av automobiler m. m.» och dels höjning av anslagsbeloppet
— för nu löpande budgetår 20,000 kronor — med 10,000 kronor, redogjorde
jag för de ändamål, som tillgodoses med detsamma, ävensom för anslagets
belastning. Uppskovet med denna anslagsfrågas slutliga behandling var
föranlett därav, att vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande det icke
kunde med säkerhet avgöras, huruvida anslaget möjligen kunde komma att påverkas
av blivande ståndpunktstagande till de sakkunnigas förslag angående
ny motorfordonsförordning m. m. Den fortsatta behandlingen av detta förslag
har givit vid handen, att anskaffandet av utav de sakkunniga föreslagna s. k.
skatteskyltar skulle komma att föranleda vissa utgifter, vilka torde böra bestridas
av ifrågavarande anslag. Dessa utgifter torde dock icke komma att
uppgå till sådant belopp, att därav påkallas förhöjning av det beräknade anslagsbeloppet
30,000 kronor.

I årets statsverksproposition har inkomsttiteln »avgifter för registrering av
motorfordon» upptagits med 1,050,000 kronor. Såsom förut omnämnts skola
de förrättningsavgifter, som av besiktningsman enligt nu gällande lagstiftning
inlevereras till länsstyrelse, av denna redovisas bland inflytande inkomster för

6

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

Utskottets

yttrande.

registrering av motorfordon. Inlevereringen sker för varje kalenderår före utgången
av januari månad nästpåföljande år. Besiktningsman tillkommande
arvode samt rese- och traktamentsersättning för tillsyn av körskola bestridas av
registreringsavgifter. Utbetalning av dessa ersättningar lärer i regel verkställas
först efter respektive kalenderårs utgång. Vid nu angivna förhållanden
och då de av mig ifrågasatta avlöningsbestämmelserna avses skola träda i kraft
först den 1 januari 1931, kommer berörda inkomsttitel icke att för nästa budgetår
påverkas av den föreslagna redovisningen av förrättningsavgifterna. Däremot
kommer sa uppenbarligen att bliva fallet från och med budgetåret
1931/1932.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
förordade arvodesgrunderna för automobilbesiktningsmän m. m., tillstyrker
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 under sjätte huvudtiteln
anvisa

a) till besiktning av motorfordon ett extra förslagsanslag av

530,000 kronor;

b) till registrering av motorfordon ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.

Beträffande beräkningen av inkomsttiteln »avgifter för besiktning av motorfordon»
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 23 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Å. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.
G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, J. Clemedtson och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Garlsson-Frosterud, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson
i Eskilstuna, G. Persson i Falla, F. V. Sandwall och J. E. Andersson i Ovanmyra.