Statsutskottets utlåtande Nr 166.

1

Nr 166.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1930 kl. 2.15 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag till statens sinnessjukhus
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit under femte huvudtiteln (punkt 51 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) föreslagit
riksdagen att

dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade
anstalten i Orebro för kvinnliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlönings-
och pensionshänseende anses tillhöra personalen vid statens sinnessjukhus; dels

bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på
följande sätt:

T. Läkarpersonat.

Befattning. Lönegrad.

13 Överläkare av lia klass .......................................................................... B 29

13 förste läkare.......................................................................................... B 28

16 överläkare av 2:a klass......................................................................... B 28

2 överläkare av 3:e klass ........................................................................ B 27

33 andre läkare ........................................................................................... B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus .......................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass ........................................................................ B 24

9 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

7 sysslomän av 3:e klass ........................................................................... B 21

15 bokhållare ............................................................................................. B 15

19 kassörer ................................................................................................ B 11

10 kameralbiträden ...................................................................................... B 8

13 kanslibiträden ........................................................................................ B 7

2 kontorsbiträden...................................................................................... B 4

Bihang till riksdagens protokoll 1930. C sami. 73 haft. (Nr 166.)

1098 30 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

III. Sjukvårdspersonal.

Befattning. Lönegrad.

18 uppsyningsman av l:a klass ............................................................... B 14

24 förestånderskor av l:a klass................................................................. B 12

18 uppsyningsman av 2:a klass ............................................................. B 10

144 Överskötare .......................................................................................... B 8

30 förestånderskor av 2:a klass ............................................................... B 7

821 skötare ................................................................................................ B 6

264 översköterskor ..................................................................................... B 6

950 sköterskor............................................................................................ B 3

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14

7 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12

10 befallningsmän ...................................................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass...................................................... B 10

16 maskinister av lia klass...................................................................... B 10

17 trädgårdsmästare................................................................................. B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass..................................................... B 8

20 maskinister av 2:a klass................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7

10 magasinsföreståndare ........................................................................ B 7

18 arbetsförestånderskor ........................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ......................................................................... B 6

10 chaufförer................................................................................................ B 6

15 eldare av l:a klass................................................................................ B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6

91 hantverkare.......................................................................................... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6

19 post- och stadsbud................................................................................ B 6

18 tvättförestånderskor av lia klass............. B 6

81 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska......................................... B 5

22 yttre nattvakter........................................................ B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska ...................................... B 3

1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................ B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska........................................B 3

35 sömmerskor eller väverskor.................................................................. B 3

Antti. Under tiden 1 juli—31 december 1930 skall antalet ordinarie läkarbefattningar
vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

13 Överläkare av l:a klass ........................................................................... B 29

25 hospitalsläkare av lia klass ............................................................... •• B 28

Statsutskottets utlåtande Nr 166. 3

Befattning. Lönegrad.

4 överläkare av 2:a klass........................................................................... B 28

2 överläkare av 3:e klass........................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass .................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital....................................................................... B 26

dels föreskriva, att av riksdagen godkända särskilda bestämmelser beträffande
befattningshavare vid hospital och asyler skola från och med den 1
juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningar såsom
närmaste biträden till köksförestånderska, yttre nattvakter, närmaste biträden
till bageriförestånderska, närmaste biträden till tvättförestånderska, sömmerskor
och väverskor;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,125,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................. 720,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,320,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln, avdelningen
sjukvårdsanstalterna, underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna,
uppförda ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, under samma
avdelning och underavdelning med rubriken statens sinnessjukhus uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 10,300,000 kronor;

dels ock medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må, under
i statsrådsprotokollet angivna villkor, för tiden 1 juli—31 december 1930 av
ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande
av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 267—300
i åberopade statsrådsprotokollet.

Den av 1929 års riksdag fastställda staten för hospital och asyler är av

följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........... 7,600,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................. 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.............................................................................................. 2,340,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

4

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riksstat
upptaget till 9,900,000 kronor, motsvarande skillnaden mellan å ena
sidan slutsumman av den återgivna staten, 20,500,000 kronor, och å andra
sidan det belopp å 10,600,000 kronor, vartill hospitalens inkomster under
budgetåret uppskattats.

Vid anmälan av frågan örn anslagsbehovet för hospitalen för nästkommande
budgetår har departementschefen först behandlat medicinalstyrelsens
i skrivelse den 30 augusti 1929 i ämnet framlagda förslag samt därefter berört
de särskilda spörsmål, vilka äro av betydelse i förevarande sammanhang
och beträffande vilka medicinalstyrelsen yttrat sig i senare till Kungl.
Majit ingivna framställningar.

Antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler är för närvarande
bestämt på följande sätt:

I. LäJcarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av lia klass......................................................................... B 29

25 hospitalsläkare av lia klass .............................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass........................................................................ B 28

1 överläkare av 3:e klass ....................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass ........................................................................ B 24

9 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

6 sysslomän av 3:e klass ....................................................................... B 21

15 bokhållare............................................................................................ B 15

18 kassörer................................ B 11

10 kameralbiträden ........................................................................ B 8

13 kanslibiträden .......................................................................... B 7

2 kontorsbiträdet! ................................................................... B 4

lil. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av lia klass .............................................................. B 14

23 förestånderskor av lia klass................................................................ B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10

139 Överskötare ............................................................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass .................... B 7

789 skötare ................................................................................................ B 6

258 översköterskor ...................................................................................... B 6

919 sköterskor............................................................................................. B 3

IV. Ekonomipersonal

11 maskinmästare av lia klass................................................................. B 14

6 maskinmästare av 2:a klass................................ B 12

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Befattning.

Lönegrad.

10 befallningsmän ....................................

............................ B

10

29 hantverksföreståndare av lia klass

............................ B

10

16 maskinister av lia klass....................

............................. B

10

16 trädgårdsmästare.................................

............................ B

10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass ...

............................ B

8

19 maskinister av 2:a klass.....................

............................ B

8

13 köksförestånderskor av lia klass .....

............................ B

7

10 magasinsföreståndare .*....................

............................. B

7

15 arbetsförestånderskor ......................

............................ B

6

12 bageriförestånderskor ........................

............................. B

6

10 chaufförer............................................

............................. B

6

14 eldare av l:a klass.............................

............................ B

6

3 förmän i trädgård och jordbruk .....

............................ B

6

84 hantverkare.........................................

............................. B

6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ......

............................. B

6

18 post- och stadsbud............................

............................. B

6

15 tvättförestånderskor av lia klass ......

............................. B

6

79 eldare av 2:a klass.............................

............................. B

5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .........

.......................... B

5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ......

....................

............................. B

3

1 det sålunda fastställda antalet ordinarie befattningar har medicinalsty- Förslag om

reisen i skrivelsen den 30 augusti 1929 för tiden från och med budgetåret
1930/1931 föreslagit vissa ändringar, vilka huvudsakligen betingas därav att befattningar
den av 1928 års riksdag beslutade anstalten i Vänersborg för sinnessjuka ™''edi_

och sinnesslöa med förläggning till det av Västgöta regemente tidigare einalstyreldisponerade
kasernetablissementet därstädes samt de av samma riksdag be- *«»» skrivelse
slutade anstalterna för asociala imbecilla i Sala och Orebro beraknas kunna sti 1929
tågås i bruk under nämnda budgetår, nämligen Vänersborgsanstalten den 1

juli 1930, Badanstalten den 1 oktober 1930 och Örebroanstalten den 1 januari
1931.

Därutöver har medicinalstyrelsen endast ifrågasatt viss ändring i personaluppsättningen
vid Östersunds hospital.

De ordinarie befattningar vid hospital och asyler, som beröras av styrelsens
förslag, skulle i avseende å antal och lönegrad från och med den 1 juli
1930 bliva följande:

Lönegrad

2 (1 +1l) överläkare av 3:e klass.......................................................... B 27

7 (6+11) sysslomän av 3:e klass ............................................................ B 21

19 (18+1 *) kassörer................................................................................. B 11

24 (23+1 '') förestånderskor av l:a klass ................................................ B 12

144 (139+5 *) Överskötare ......................................................................... B 8

30 (29+1 *) förestånderskor av 2:a klass ................................................ B 7

*) Örebroanstalten.
J) Salaanstalten.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Departements

chefen.

831 (789+42 *) skötare .............................................................................. g g

(264 (258 + l2+5I) översköterskor .............................................................. g g

960 (919 + 41 *) sköterskor ....................................................................... g 3

7 (6+1 *) maskinmästare av 2:a klass ................................................... g 12

17 (16+12) trädgårdsmästare.................................................................... g g)

20 (19 + 12) maskinister av 2:a klass ........................................................ g g

18 (15 + 12 + 2 *) arbetsförestånderskor.................................................... g g

15 (14+1 *) eldare av Ira klass.................................................................. g g

91 (84+5 2 + 2‘) hantverkare ..............................„.................... g g

6 (4+l2+lJ) köksförestånderskor av 2:a klass.................................... g g

19 (18 + 12) post- och stadsbud................................................................ B 6

18 (15+13 + l 2 + l J) tvättförestånderskor av l:a klass........................... B 6

81 (79 + 2 2) eldare av 2:a klass.................................................................. g 5

28 (27 +1 4) föreståndare i stall, ladugård och svinstall....................... B 5

Sedan en redogörelse härefter lämnats för medicinalstyrelsens i skrivelsen
den 30 augusti 1929 framlagda förslag till beräkning av de särskilda anslagsposterna,
har departementschefen anfört, att medicinalstyrelsen hemställt,
att staten för hospital och asyler hädanefter måtte benämnas stat för statens
sinnessjukhus och att den däri ingående anslagsposten till övriga kostnader
för hospitals underhåll måtte erhålla benämningen övriga kostnader för sinnessjukanstalters
underhåll ävensom att anslaget till hospital och asyler mätte i
riksstaten upptagas under rubrik statens sinnessjukhus.

Beträffande medicinalstyrelsens i nu ifrågavarande skrivelse framlagda
förslag har departementschefen anfört följande:

»Vad till en början beträffar medicinalstyrelsens förslag örn ändrade rubriker
å förevarande anslag och stat m. m., sammanhänger detta med den nya
sinnessjuklagstiftning, vilken innefattas dels i den av Kungl. Maj:t den 19
september 1929 utfärdade sinnessjuklagen och dels i Kungl. Maj:ts samma
dag utfärdade stadga angående sinnessjukvården i riket m. m. (nr 321 och
328), vari statens anstalter för sinnessjuka genomgående benämnas statens
sinnessjukhus. Medicinalstyrelsens förslag i nu berörda hänseende finnar
jag lämpligt och synes mig den omständigheten att ifrågavarande lagstiftning
först träder i kraft från och med den 1 januari 1931 icke utgöra något hinder för
att här genomföra de ändrade benämningarna redan från och med ingången
av nästa budgetår. De föreskrifter, som kunna finnas påkallade vid ett
genomförande av förslaget örn berörda rubrikändringar, torde böra utfärdas
av Kungl. Maj:t eller medicinalstyrelsen.

I detta sammanhang vill jag erinra, att enligt beslut av 1929 års riksdag
(skrivelse nr 303) hospitalsläkarna av l:a och 2:a klass skola från och
med den 1 januari 1931 upptagas under de ändrade benämningarna förste

‘) Örebroanstalten.

a) Badanstalten.

5) Yänersborgsanstalten.

4) Östersunds hospital.

♦

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

7

läkare och andre läkare. Dessa befattningar synas mig därför böra för
budgetåret 1930/1931 upptagas under sist berörda benämningar, dock att
samtidigt bör angivas, att de äldre benämningarna gälla för tiden 1 juli—
31 december 1930.

Medicinalstyrelsen har vid sin uppskattning av personalbehovet för statens
sinnessjukhus medräknat personalbehovet för de två sinnesslöanstalterna i
Sala och Örebro. Detta är ock enligt min mening riktigt. Det har ju från
början förutsatts, att dessa sinnesslöanstalter skulle i huvudsak organiseras
på samma sätt som sinnessjukhusen, och 1929 års riksdag har även, på, därom
av Kungl. Majit gjord framställning, förklarat, att befattningshavare vid Salaanstalten
skulle i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses tillhöra
personalen vid hospital och asyler. Det synes mig lämpligt att föreslå
innevarande års riksdag att lämna en motsvarande förklaring beträffande
befattningshavare vid Örebroanstalten.

Enligt medicinalstyrelsens av lönenämnden biträdda förslag skulle överläkaren
vid Örebroanstalten — i likhet med den redan för budgetåret
1929/1930 i staten upptagne överläkaren vid Salaaiistalten — i egenskap av
överläkare av 3:e klass placeras i lönegraden B 27. Med anledning härav
får jag erinra, att Kungl. Majit i 1929 års statsverksproposition föreslog, att
överläkaren vid Salaanstalten skulle hänföras till sistnämnda lönegrad men
därvid förutsatte, att medgivande skulle lämnas överläkare av 3:e klass att
— i analogi med vad som gäller beträffande läkaren vid "Visby hospital
inom stationeringsorten utöva jämväl annan enskild praktik än den rörande
nerv- och sinnessjukdomar, vilken är tillåten för överläkare i allmänhet.
Riksdagen, som biföll Kungl. Majits förslag med avseende å Salaöverläkarens
löneplacering, uttalade dock i detta sammanhang, att det borde tagas
under övervägande, huruvida icke denne läkare jämväl borde med fördel
kunna vara rådgivande psykiatriker vid Salbohed sanstalten för sinnesslöa
gossar. Innan sådant avgörande ägt rum, ansåg riksdagen icke lämpligt,
att läkaren i fråga örn rätt att utöva privat praktik ställdes i bättre ställning
än överläkarna vid hospitalen i allmänhet, och detta desto mindre som lindel
den första beläggningstiden överläkarens arbete vid anstalten torde bliva
särskilt krävande. Under en följande punkt kommer jag att föreslå en sådan
anordning, att överläkaren vid Salaanstalten jämväl blir läkare vid
Salbohedsanstalten såväl för kropps- som för sinnesslövården samt såsom
läkare vid sistnämnda anstalt erhåller ett särskilt arvode. Därest ifrågavarande
överläkares arbetsuppgifter och inkomster av statstjänst på detta
sätt ökas, lärer tillräckligt skäl icke föreligga att beträffande denne lämna
sådant medgivande att utöva enskild praktik, som ifrågasattes i fjolårets
statsverksproposition, utan torde han i likhet med andra överläkare vid
sinnessjukhus endast böra berättigas att, vad angar enskild praktik utom
sjukhuset, utöva sådan rörande nerv- och sinnessjukdomar. För överläkaren
vid Örebroanstalten — som även enligt min uppfattning bör placeras såsom
överläkare av 3:e klass — har medicinalstyrelsen icke ifrågasatt några sär -

ö Statsutskottets utlåtande Nr 166.

skilda undantagsbestämmelser med avseende å rätten till enskild praktik.
Någon föreskrift i sådant hänseende synes mig icke heller böra meddelas.

Mot medicinalstyrelsens förslag rörande personalbehovet har jag över
huvud blott den invändningen att framställa, att antalet nya ordinarie skötare-
och sköterskebefattningar, som föreslagits i anledning av tillkomsten
av Sala-; och Örebroanstalterna, torde kunna i någon mån beskäras. Förslaget
grundar sig ju blott på en preliminär och approximativ beräkning,
och försiktigheten synes bjuda att, till dess man med större säkerhet än nu
kan bedöma personalbehovet, upptaga en större del av den lägre personalen,
an medicinalstyrelsen avsett, allenast såsom icke-ordinarie. Jag föreslår
däiför, att av nu nämnd anledning det hittillsvarande antalet ordinarie skö.
ture och sköterskor vid hospitalen ökas med endast 32 respektive 31 i stället
for med 42 och 41 enligt styrelsens förslag. Denna minskning av den föreslagna
ordinarie personalen lärer böra kompenseras med en anslagsberäkning,
som medger en motsvarande ökning av den icke-ordinarie personalen.

Till medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för avlöningsstaten
för personalen vid sinnessjukanstalterna kan jag i huvudsak ansluta mig.
Då av anledningar, som i det följande skola angivas, medicinalstyrelsen i
senare skrivelser ifrågasatt ändringar i avseende å beloppen för vissa av
posterna i denna stat, anser jag mig emellertid först i sammanhang med
behandlingen av dessa ändringsförslag böra angiva min ställning beträffande
den definitiva beräkningen av avlöningsstatens samtliga poster.

Vidkommande härefter omkostnaderna må till en början framhållas, att
de av medicinalstyrelsen beräknade kostnaderna för inventarieutrustning
vid anstalterna i Vänersborg, Sala och Örebro å tillhopa 858,500 kronor
givetvis måste anses avsevärda. De motsvara en medelkostnad per vårdplats
av 785 kronor. Vid anslagsberäkningen till fjolårets statsverksproposition
hade medicinalstyrelsen beräknat anslagsbehovet till utrustning av
anstalten i Vänersborg och de nya utrymmena i Piteå hospital efter en
medelkostnad av 800 kronor per vårdplats. Häri ansåg jag mig då kunna
ifrågasätta en minskning till ett belopp motsvarande 700 kronor per plats.
Såsom framgår av vad styrelsen anfört, har emellertid styrelsen nu — i
i motsats mot vid anslagsberäkningen till 1929 års statsverksproposition

vid uppskattningen följt en detaljerad plan för inventarieutrustningen
för nämnda anstalter. Denna framlades av styrelsen i skrivelse den 28
december 1928 och blev genom beslut den 1 februari 1929 av Kungl. Majit
i sina huvuddrag godkänd. De kostnadsberäkningar, som ingingo i nämnda
plan, voro grundade på specificerade kalkyler angående inventariebehovet
för var och en av anstalterna ävensom angående kostnaderna för de erforderliga
utrustningspersedlarna. Vid beräkningen har också beaktats den
möjlighet till besparingar, som ligger i att inventarieutrustning samtidigt
sker för flera anstalter. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde någon
reducering av det av styrelsen för ifrågavarande inventarier upptagna beloppet
icke böra ifrågakomma. Givetvis bör styrelsen i fortsättningen lik -

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

9

sorn hittills ägna all uppmärksamhet åt angelägenheten av att söka nedbringa
inventariekostnaderna.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört angående den av styrelsen
vid några sinnessjukhus planerade hjälpverksamheten för vissa sinnessjuka får
jag härefter erinra, att bestämmelser örn dylik verksamhet numera finnas intagna
i §§ 93—100 av den nya sinnessjukstadgan. Enligt förenämnda proposition
nr 89 år 1929 skulle kostnaderna för denna verksamhet utgöras dels
av en vart femte år återkommande årsutgift å 17,500 kronor för automobilinköp,
dels av en årlig kostnad av 40,240 kronor för vissa olika ändamål.
Av sistnämnda belopp skulle 12,500 kronor utgå av femte huvudtitelns anslag
till rese- och traktamentspenningar, medan övriga belopp skulle utgå
från anslaget till hospital och asyler. I anslutning härtill skulle utgifterna
under förevarande anslag för ifrågavarande hjälpverksamhet under budgetåret
1930/1931 rätteligen uppskattas till 17,500 kronor + 1/i X (40,240—12,500)
27,740 kronor eller alltså till 31,370 kronor eller till 3,630 kronor mindre
än medicinalstyrelsen för ändamålet beräknat. Å andra sidan har styrelsen
vid uppskattningen av föreliggande anslagsbehov icke tagit hänsyn till den
ökade kostnad till bidrag åt från sinnessjukhusen utskrivna, mindre bemedlade
patienter, vilken på grund av bestämmelserna i 86 § av berörda stadga kan
komma att belasta förevarande anslag. Denna merkostnad har i propositionen
nr 89 beräknats till 5,000 kronor per budgetår. Merkostnaden för
budgetåret 1930/1931 kan därför beräknas till halva detta belopp eller 2,500
kronor. Då skillnaden mellan de sålunda beräknade beloppen 3,630 kronor
och 2,500 kronor saknar betydelse för beräkningen av förevarande anslag,
anser jag det nu anförda icke böra giva anledning till någon avvikelse från
medicinalstyrelsens beräkningar. Posten till övriga kostnader för sinnessjukhusens
underhåll torde alltså böra upptagas till det av styrelsen förordade
beloppet av 10,675,000 kronor. Från densamma bör, på sätt styrelsen
förordat, bland annat utgå ett statsbidrag å 3,000 kronor för senare halvåret
1930 till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets, att för angivet ändamål
åtnjutas under villkor motsvarande de hittills tillämpade.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot vad medicinalstyrelsen
i sin förevarande skrivelse den 30 augusti 1929 anfört och hemställt
i anslutning till sina kalkyler rörande medelsbehovet under ifrågavarande
anslag för nästa budgettermin. Sålunda torde inkomsterna för de statliga
sinnessjukhusen under samma tid böra i enlighet med styrelsens förslag
beräknas till 11,540,000 kronor.»

Såsom förut antytts, har medicinalstyrelsen uti senare avlåtna skrivelser
framlagt förslag av beskaffenhet att kunna inverka på storleken av anslaget
till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931. Dessa frågor avse dels
inrättande av vissa nya överläkartjänster, dels uppförande å ordinarie stat
av viss ekonomipersonal, dels ock inskränkning av tjänstgöringstiden för
sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Inrättande av Beträffande först spörsmålet om inrättande av vissa nya överläkartjänster
överläkar- ^iar till en början erinrats örn att 1926 års sinnessjuksakkunniga i sitt den
tjänster vid 23 juni 1928 avgivna betänkande med förslag till stadga angående sinnessinnes-
sjukvården i riket (statens offentliga utredningar 1928: 18) föreslagit, att vid
sjukhus. varje statens sinnessjukhus skulle finnas en överläkare, tillika sjukhuschef,
samt det ytterligare antal överläkare, som kunde erfordras jämte sjukhuschefen
(2 §). Vidare föreslogos bland annat följande bestämmelser rörande
förhållandet mellan de olika överläkarna vid samma sjukhus.

Sjukvården skulle, under överinseende av medicinalstyrelsen och överinspektören
för sinnessjukvården, handhavas av vederbörande överläkare,
var å sin avdelning, i egenskap av sjukvårdsläkare. Överläkare, som icke
vore sjukhuschef, skulle åligga att beträffande sin avdelning lämna sjukhuschefen
de uppgifter, som erfordrades för fullgörande av vissa honom åliggande
skyldigheter, så ock i övrigt tillhandagå honom med utredning eller
yttrande, som han för sin tjänst kunde påfordra. Sjukhuschefen skulle vara
ledamot av direktionen. Annan överläkare skulle äga att hos direktionen
väcka förslag i frågor, som berörde hans avdelning, samt att vid behandlingen
av sådana frågor deltaga i direktionens överläggningar med rätt för
honom att få från direktionens beslut avvikande mening antecknad i dess
protokoll. Frågor örn semester och annan tjänstledighet för sjukvårdspersonal
skulle avgöras efter närmare angivna fördelningsgrunder av direktionen
eller sjukhuschefen. Sjukhuschefen skulle dock i fråga örn sjukvårdspersonal,
som tillhörde annan överläkares avdelning, tills vidare åt denne kunna
överlåta sin ifrågavarande befogenhet. Avsåge beslut, som i dylika frågor
meddelades av direktionen, av direktionens ordförande å dess vägnar eller av
sjukhuschefen, befattningshavare vilken vore underställd annan överläkare
än sjukhuschefen, skulle nämnde överläkares skriftliga yttrande inhämtas,
innan beslut meddelades.

De sakkunnigas motivering till förenämnda 2 § i stadgeförslaget återfinnes
å sid. 281 i statsrådsprotokollet.

I sin redogörelse för de av detta förslag föranledda kostnaderna anförde
de sakkunniga vidare:

»De sakkunniga hava tänkt sig, att en hospitalsläkartjänst av l:a klass
skulle omändras till överläkartjänst av 2:a klass vid ett vart av de sinnessjukhus,
där vårdplatsantalet uppgår till omkring 800 men understiger 1,200,
eller vid

Vänersborgs sinnessjukhus (1,080 vårdplatser)

Västerviks

»

(972 » )

Säters

»

( 972 » )

Strängnäs

»

( 850 » )

Kristinehamns

»

(800 » )

Vadstena

»

( 788 » )

Vid de sinnessjukhus, där vårdplatsantalet uppgår till 1,200 eller däröver,
föreslås, att två hospitalsläkartjänster av lia klass skola omändras till överläkartjänster
av 2:a klass.

Dessa sinnessjukhus äro:

Lunds sinnessjukhus (1,262 vårdplatser)

Uppsala » (1,246 » )

Hälsingborgs » (1,200 » )

Statsutskottets utlåtande Nr 166. 11

Den nu för ifrågavarande befattningshavare utgående ersättningen för
tjänstebostad jämte lyse och vedbrand utgör:

Vid

Vänersborgs sinnessjukhus ......

...... kronor 1,320

■—•

»

Västerviks

» ......

1,260

—

»

Säters

» ......

1,200

—

»

Strängnäs

» .....

1,710

—

Kristinehamns

» .....

...... » 1,350

—

»

Vadstena

» ......

...... » a) 840

—

T>

Lunds

» .....

1,320

—

»

»

» .....

1,200

—

»

Uppsala

» .....

» 1,770

—

»

»

» .....

1,500

—

''b

Hälsingborgs

» .....

...... » a)l,500

—

»

»

» .....

» a)l,320

—

Summa kronor 16,290

—

a) Exklusive lyse och vedbrand.

Genom den föreslagna anordningen skulle statsverket alltså gå miste örn
en inkomst för hyra, lyse och vedbrand av omkring 16,600 kronor.»

De sakkunnigas förslag örn att nya överläkartjänster skulle inrättas lämnades
i samtliga avgivna yttranden utan anmärkning.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnds och statskontorets yttranden återfinnas
å sid. 282 och 283 i statsrådsprotokollet.

I proposition pr 89 till 1929 års riksdag anförde departementschefen i
förevarande ämne följande:

»På de av de sakkunniga samt lönenämnden anförda skälen har även jag
kommit till den uppfattningen, att nya överläkartjänster böra inrättas vid
de större av statens sinnessjukhus. En sådan åtgärd måste anses såsom
ett viktigt led i sinnessjukvårdens utveckling. Ju mer denna vård kommer
att inriktas på en verklig medicinsk behandling och ju mer den individualiseras,
framför allt såsom följd av de moderna vårdmetoder, som sammanfattas
under begreppet utvidgad arbetsterapi, desto viktigare blir det, att
vederbörande överläkare icke har att svara för större patientantal än att han,
så mycket som möjligt ostörd av administrativa göromål, kan ägna sig åt vars
och ens vård. De betänkligheter, som från riksdagens sida tidigare anförts
mot en liknande organisation, voro väsentligen byggda på att det då var
fråga örn att för ett enda hospital genomföra en speciell anordning och torde
därför icke, då nu spörsmålet upptages helt generellt, utgöra hinder för godkännande
av vad som här föreslagits. Det ankommer givetvis sedermera på
Kungl. Majit att vid utfärdandet av instruktionella bestämmelser noga tillse,
att önskvärd enhetlighet uppehälles i sjukhusdriften, särskilt vad angår ekonomiska
och personalfrågor.

Yad beträffar frågan, vid vilka sjukhus dylika överläkartjänster skola inrättas,
synas mig vägande skäl icke vara anförda för att frångå de sakkunnigas förslag
örn att en överläkartjänst bör finnas på ungefär varje fullt antal av
400 patienter. Att niimnda förslag kommer att medföra, att patientantalot
per överläkare kommer att växla ej obetydligt, ligger i sakens natur — mer
än 400 patienter skola sålunda komma ej blott på överläkaren vid Östersunds
hospital, som har 700 platser, utan i en nära framtid jämväl på överläkaren
vid Piteå hospital och asyl, vilket sjukhus efter avslutandet av nu
pågående utvidgningsarbeten kommer att få ett platsantal av 518''), liksom på en

l) Platsantalet bar sedermera höjts till 640.

12

Statsutskottets utlåtande nr 166.

var av överläkarna vid sinnessjukhus med mellan 800 och 1,200 platser — men
jag anser icke antalet patienter vid Östersunds hospital vara så stort, att jag
för närvarande kan förorda inrättande av ytterligare en överläkartjänst även
där. Beträffande de nya överläkarnas rätt till fri bostad synes mig skäl
icke föreligga att förorda andra principer än dem, som gälla för redan befintliga
överläkartjänster. Jag kan sålunda på förevarande punkt helt ansluta
mig till sakkunnigförslaget. Genomförandet därav medför i ekonomiskt hänseende
allenast, att vissa nu till det ordinarie förslagsanslaget till hospital
och asyler inflytande ersättningar för bostad, lyse och bränsle komma att
bortfalla. Sammanlagda beloppet av dessa ersättningar utgör mellan 16,000
och 17,000 kronor årligen.»

I anledning av sagda proposition anförde 1929 års riksdag i skrivelse nr
303, bland annat, att ehuru riksdagen lika med departementschefen ansåge,
att nya överläkar tjänster borde inrättas vid de större av statens sinnessjukhus,
riksdagen dock icke kunnat ansluta sig till departementschefens mening
att de ifrågasatta nya tjänsterna borde i lönehänseende fullt likställas med
överläkare av 2:a klass, vilka senare handhade såväl sjukvårdsledningen som
den administrativa ledningen vid respektive hospital.

Genom omförmälda stadga den 19 september 1929 hava bestämmelser
angående uppdelning av större sinnessjukhus på flera avdelningar nied särskilda
sjukvårdsläkare meddelats i huvudsaklig överensstämmelse med det
av 1926 års sinnessjuksakkunniga härom framlagda förslaget. I stadgan
hava även meddelats åtskilliga föreskrifter, som åsyfta'' att trots uppdelningen
å flera sjukvårdsläkare bevara en enhetlig sjukhusdrift. I sådant
hänseende är särskilt att märka ett stadgande att sjukhuschefen har att i
denna sin egenskap med förmanskap över övriga vid sjukhuset anställda
befattningshavare närmast under direktionen handhava ledningen av sjukhuset
samt öva tillsyn över att alla för sjukhuset meddelade föreskrifter
vederbörligen efterföljas, att i avseende å utgifter nödig sparsamhet iakttages
och att god ordning upprätthålles.

Under hänvisning till stadgans bestämmelser rörande ifrågavarande uppdelning
av ledningen å vissa sinnessjukhus har nu medicinalstyrelsen i skrivelse
den 1 november 1929 framlagt förslag rörande de åtgärder, vilka synts
styrelsen erforderliga för genomförande av dylik uppdelning. Styrelsen har
till en början anfört, att en uppdelning av ansvaret för sjukvården på flera
läkare syntes böra komma till stånd vid de sjukhus och i den omfattning,
Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 89 förordat, samt att i följd däi-av
12 hospitalsläkare av lia klass syntes böra erhålla överläkares tjänsteställning.

Börande de nya överläkartjänsternas löneplacering har styrelsen framhållit,
att dessa tjänster i allmänhet komme att bliva sluttjänster samt att innehavarna
av desamma icke kunde påräkna några inkomster av enskild praktik
utom anstalten. På grund härav syntes de nya överläkartjänsterna böra
i lönehänseende likställas med de nuvarande överläkarna av 2:a klass och
sålunda bland annat erhålla rätt till fri bostad.

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

13

Beträffande sättet för övergången till de nya anordningarna laar medicinalstyrelsen
anfört huvudsakligen följande.

De ifrågavarande överläkartjänsterna syntes böra tillträdas samtidigt med
att den nya sinnessjuklagstiftningen trädde i kraft eller alltså från och med
1931 års ingång. Tjänsterna syntes böra tillsättas efter ansökan i vanlig
ordning. Man kunde därvid räkna med att i de flesta fall till innehavare
av tjänsterna bomme att befordras innehavarna av de hospitalsläkartjänster,
som vore avsedda att indragas. För den händelse i något fall så ej skulle
bliva förhållandet, kunde ifrågavarande hospitalsläkartjänst göras disponibel
för omändring till överläkartjänst därigenom att hospitalsläkartjänstens nuvarande
innehavare förflyttades till annan befattning av samma slag. För
att möjlighet till dylik förflyttning skulle kunna hållas öppen, vöre det
önskvärt, att medicinalstyrelsen erhölle bemyndigande att tills vidare, till
dess de nya överläkartjänsterna tillsatts, icke med ordinarie innehavare
besätta vakant hospitalsläkartjänst av första klass.

Slutligen har medicinalstyrelsen — efter erinran örn den minskade inkomst
av 16,000 ä 17,000 kronor årligen som enligt tidigare verkställda beräkningar
skulle bliva en följd av att innehavarna av de nya överläkarbefattningarna
av 2:a klass icke skulle, såsom tidigare liospitalsläkarna av
första klass, för sina bostäder erlägga hyra samt ersättning för lyse och
vedbrand — uttalat, att denna inkomstminskning icke syntes vara av sådan
betydenhet, att hänsyn till densamma behövde tagas vid beräkningen av
anslaget till statens sinnessjukhus.»

För egen del har departementschefen nu anfört:

»Mot medicinalstyrelsens nu föreliggande förslag örn uppdelning av de
större sinnessjukhusen på flera avdelningar med var sin överläkare, vilket
förslag helt och hållet överensstämmer med vad som förordats i Kungl.
Maj:ts omförmälda proposition nr 89 och av riksdagen godkänts, har jag
icke något att erinra. Även styrelsens förslag med avseende å de nya överläkarnas
avlöningsställning anser jag mig, även med beaktande av den av
riksdagen uttalade tvekan huruvida dessa överläkare borde helt likställas
med nuvarande överläkare av 2:a klass, böra biträda. Till stöd härför vill
jag särskilt framhålla, att vid ett bifall till detta förslag likställighet med
sistnämnda läkare visserligen formellt men knappast reellt sett skulle komma
till stånd. De fria tjänstebostäder, vilka innehavas av sjukhuscheferna vid de
mindre hospitalen, torde nämligen såväl beträffande storlek som även i andra
avseenden vara överlägsna de bostäder, vilka nu vid de större sinnessjukhusen
mot hyra upplåtas till hospitalsläkare av lia klass och vilka enligt
förslaget skulle tillkomma de nya överläkarna. Härtill kommer att, såsom
ock medicinalstyrelsen antytt, en överläkare, som icke tillika är sjukhuschef,
i regel icke kan vid sidan av tjänsten påräkna någon nämnvärd enskild
praktik, i varje fall icke i samma utsträckning som sjukhuscheferna vid de mindre
hospitalen. Även i detta hänseende komma de hittillsvarande överläkarna
av 2:a klass således att i förhållande till de nya överläkarna intaga en förmånligare
position. Den skillnad, som riksdagen ansett böra upprätthållas

Departements chefen.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Fråga om
uppförande å
ordinarie stat
av viss
ekonomipersonal
vid
statens sinnessjukhus.

mellan de nuvarande överläkarna av 2:a klass och de nya överläkarna, kominer
alltså i realiteten att bestå, även om den icke skulle komma till uttryck
i formliga avlöningsbestämmeler. Ytterligare en omständighet torde i detta
sammanhang böra påpekas, vilken visserligen icke innebär någon olikhet i
avseende å lönevillkor vid jämförelse mellan ifrågavarande två överläkargiupper,
men vilken beträffande de nya överläkarna kan medföra minskning
i nuvarande inkomstmöjligheter. Enligt gällande avlöningsbestämmelser är
nämligen rätten att utöva enskild praktik för överläkare men däremot icke
föi exempelvis hospitalsläkare av l:a klass begränsad till att — utom vederbörande
anstalt — omfatta nerv- och sinnessjukdomar. Någon ändring
härutinnan är icke ifrågasatt i detta sammanhang.

Mot medicinalstyrelsens förslag rörande tidpunkten och sättet för inrättande
av de nya befattningarna synas mig icke vara något att anmärka.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Majit i anledning av medicinalstyrelsens
framställning i ämnet genom beslut den 29 november 1929 föreskrivit,
att ledig eller ledigblivande hospitalsläkartjänst av lia klass vid
statens hospital och asyler tills vidare och intill dess Kungl. Majit annorledes
förordnar allenast skall uppehållas medelst förordnande tills vidare. Detta
beslut innebär givetvis intet föregripande av riksdagens beslut utan avser
allenast att underlätta ett genomförande av föreliggande förslag, för den
händelse detsamma skulle vinna riksdagens bifall.

Därest förevarande förslag bifalles, torde i förteckningen över antalet
ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus böra upptagas (25 — 12) 13
förste läkare och (4 + 12) IG överläkare av 2:a klass, därvid dock tillika bör
angivas, att under tiden 1 juli—31 december 1930 antalet hospitalsläkare av
lia klass skall vara 25 och antalet överläkare av 2:a klass 4.

Den minskning i inkomsterna från de statliga sinnessjukhusen, som skulle
bliva en följd av genomförandet av förslaget örn vissa fria naturaförmåner
för de nya överläkarna, kan givetvis allenast i obetydlig mån komma att
inverka på den genomsnittliga ihkomstsiffra per plats och år, vilken i det
föregående lagts till grund vid uppskattningen av ifrågavarande inkomster.
I likhet med medicinalstyrelsen anser jag därför berörda minskning icke
böra föranleda ökning av det av styrelsen beräknade anslagsbehovet för
statens sinnessjukhus under hudgetåret 1930/1931.»

Härefter har departementschefen övergått att behandla väckt fråga örn
uppförande å ordinarie stat av vissa extra ordinarie befattningar vid statens
sinnessjukhus, varvid först redogjorts för utvecklingen av hospitalspersonalens
anställningsförhållanden under senare år (sid. 286—294 i statsrådsprotokollet).

Av redogörelsen i detta ämne framgår, att, sedan med anledning av en
utav svenska hospitalens ekonomipersonals förbund år 1925 gjord framställning
allmänna civilförvaltningens lönenämnd anbefallts att verkställa
utredning, huruvida och i vilken omfattning ordinarie anställning borde
beredas extra ordinarie befattningshavare, tillhörande ekonomipersonalen

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

15

vid statens hospital och asyler, samt medicinalstyrelsen till lönenämnden
avgivit yttrande i ärendet, lönenämnden i skrivelse den 28 november 1927
avgivit sådant förslag.

Nämnda förslag innefattade, att följande befattningshavare borde uppföras
på ordinarie stat och hänföras till nedanstående lönegrader i löneskalan för

ordinarie befattningshavare, nämligen:

yttre nattvakter ............................................................................................ B 5

köksförestånderskors närmaste biträden..................................................... B 5

tvätt- och bageriförestånderskors närmaste biträden................................ B 3

sömmerskor och väverskor........................................................................ B 3

Över medicinalstyrelsens och lönenämndens förslag avgav statskontoret,
till följd av remiss, utlåtande den 10 maj 1929. I detta utlåtande har statskontoret
— efter erinran örn motiven för löneregleringskommitténs år 1921
avgivna, av statsmakterna nästföljande år godtagna förslag om avförande
från ordinarie stat av ifrågavarande befattningar — framhållit, att, enligt
vad av remisshandlingarna framginge, karaktären av dessa befattningar icke
undergått någon förändring. Ej heller i övrigt syntes hava inträffat några
omständigheter, som kunde anföras såsom skäl för ett upprivande av 1922
års beslut. Däremot ansåg ämbetsverket utsikt numera hava öppnats för
icke-ordinarie befattningshavare att än ytterligare erhålla förmåner likartade
med dem, som tillkomme ordinarie befattningshavare, i det att tillkallade
sakkunniga avgivit betänkanden med förslag örn beredande av pension såväl
åt extra ordinarie befattningshavare som åt deras efterlevande, örn dessa
förslag ledde till åsyftat resultat, bomme den mellan ordinarie och ickeordinarie
anställning förefintliga skillnaden att i viss grad ytterligare utjämnas.
I anledning därav funne sig statskontoret icke böra tillstyrka, att
till ordinarie stat överfördes ytterligare befattningar vid hospitalen.

I fråga örn personalens placering i lönegrad vid en eventuell överflyttning
till ordinarie stat instämde statskontoret i vad medicinalstyrelsen i
sådant avseende föreslagit.

I ett den 29 oktober 1929 avgivet utlåtande i ämnet har medicinalstyrelsen
sedermera, bland annat, anfört att - även frånsett möjligheterna till
pension — den ordinarie anställningsformen vore mera eftersträvad än den
icke ordinarie och i följd därav mera ägnad att fästa vederbörande tjänsteman
vid den anstalt, där han vunnit anställning. Den ordinarie anställningsformen
borde därför tillämpas beträffande sådana befattningshavare vid
hospitalen, som det med hänsyn till kontinuiteten inom de olika tjänstegrenarna
vore av särskilt intresse att kvarliålla vid dessa anstalter. Detta
vore enligt styrelsens uppfattning fallet i fråga örn de befattningshavare,
vilkas överförande till ordinarie stat styrelsen förordat.

Medicinalstyrelsen har — med beaktande jämväl av personalbehovet vid
de nyinrättade anstalterna i Vänersborg, Rala och Örebro — beräknat antalet
av de befattningar, vilka skulle överföras till ordinarie stat, till 22 yttre nattvakter,
15 köksförestånderskors närmaste biträden, 9 bageriförestånderskors

Departements chefen.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 166.

närmaste biträden, 15 tvättförestånderskors närmaste biträden samt 35 sömmerskor
och väverskor.

Medicinalstyrelsen bär därför hemställt, att antalet befattningar vid statens
sinnessjukhus måtte från och med budgetåret 1930/1931 utökas med de sålunda
angivna befattningarna.

Medicinalstyrelsen har vidare, under förutsättning av bifall till sagda förslag,
förordat, att den av styrelsen tidigare för tiden från och med budgetåret
1930/1931 föreslagna staten för statens sinnessjukhus måtte ändras.
Den däri ingående anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
borde sålunda höjas med omkring 185,000 kronor, medan anslagsposten till
avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m. kunde minskas med omkring
160,000 kronor. I enlighet härmed borde statens slutsumma höjas
med skillnaden mellan dessa belopp eller 25,000 kronor. På grund därav
borde även anslaget till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 ytterligare
höjas med sistnämnda belopp.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»Frågan vilka grupper av befattningshavare vid statens sinnessjukhus, som
lämpligen böra vara uppförda å ordinarie stat, och vilka grupper icke böra
tillerkännas sådan förmån, har, såsom framgår av det föregående, vid olika
tillfällen varit föremål för skiftande uppfattningar från statsmakternas sida.
Det måste ock erkännas, att det i vissa falla kan möta svårigheter att här
uppdraga en gräns, som tillgodoser såväl statens intressen som skäliga krav
från personalen. Det förslag medicinalstyrelsen nu framlagt rörande den
omfattning, i vilken icke-ordinarie ekonomipersonal bör överföras till ordinarie
stat, synes mig emellertid ur bägge dessa synpunkter lämpligt och
ändamålsenligt. De skäl statskontoret anfört mot förslaget har jag icke
funnit vara av avgörande betydelse. Även för den händelse icke-ordinarie
personal inom en snar framtid skulle erhålla rätt till pension enligt grunder,
väsentligen motsvarande dem vilka för närvarande gälla för ordinarie befattningshavare,
kommer dock en avsevärd skillnad i många hänseenden att
kvarstå mellan ordinarie och icke-ordinarie personal. Någon anledning att
antaga, att den ordinarie anställningsformen framdeles skulle komma att bliva
mindre eftersträvad än för närvarande är fallet, synes ej heller föreligga.

På grund hävav får jag förorda, att av här ifrågavarande icke-ordinarie
personal grupperna yttre nattvakter, köks-, bageri- och tvättförestånderskors
närmaste biträden samt sömmerskor och väverskor från och med nästa
budgetår uppföras å ordinarie stat.

Beträffande omförmälda befattningshavares placering i lönegrad biträder
jag lönenämndens förslag i ämnet, till vilket förslag, såsom framgår av det
föregående, medicinalstyrelsen numera helt anslutit sig.

Mot medicinalstyrelsens beräkningar rörande de ekonomiska konsekvenserna
av förslagets genomförande har jag icke något att erinra.»

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

17

Beträffande härefter frågan om inskränkning i tjänstgöringtiden för den
vid statens sinnessjukhus anställda sjukvårdspersonalen må ur statsrådsprotokollet
(sid. 295—298) anföras följande:

Genom lagen den 17 oktober 1919 (nr 652) om arbetstidens begränsning
infördes i vårt land i princip en arbetstid av 8 timmar per dygn eller 48
timmar i veckan.

I 1 § av nämnda lag föreskrevs emellertid, att från lagens tillämpning
skulle undantagas bland annat arbete, som bedrives av staten, samt arbete,
som är att hänföra till hälso- och sjukvård. En motsvarande bestämmelse
finnes intagen jämväl i nu gällande arbetstidslag av den 4 juni 1926.

I syfte att, i den mån så läte sig göra, bringa tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen
vid hospitalen i överensstämmelse med den i förstnämnda
lag fastställda arbetstiden utfärdade medicinalstyrelsen den 17 mars 1920
ett cirkulär med bestämmelser angående tjänstetiden för nämnda personal,
att gälla tills vidare och i den mån bostadsförhållandena det medgåve. Genom
detta cirkulär, som alltjämt är gällande, fastställdes tjänstgöringstiden för
sjukvårdspersonalen att utgöra 240 effektiva timmar per 28 dagar för personal
med dagtjänstgöring och 216 effektiva timmar under samma tid för personal
med nattjänstgöring. Uti denna tid skulle icke inräknas a) s. k. passiv tjänstgöring,
motsvarande förläggning som reserv för särskilda behov, b) tid för
måltider, som intoges utom avdelningarna, c) tid för måltider, som intoges på
avdelningarna, då bestämd tid vore därför anslagen, samt d) tid, som åtginge
för gång från befattningshavarens bostad till platsen för tjänstgöringen, m. m.
dylikt. Befattningshavare skall vara skyldig att, därest av särskilda omständigheter
skulle i vissa fall så påfordras, utan ersättning underkasta sig
den utsträckning av den fastställda tjänstgöringstiden, som i varje fall kunde
vara av behovet påkallad.

I skrivelse den 25 januari 1925 hemställde svenska hospitdlspersonalens
förbund, bland annat, att åtgärder måtte vidtagas för nedbringande av tjänstgöringstiden
för sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukanstalter till 208
timmar per 30 dagar.

Till följd av remiss avgav medicinalstyrelsen häröver utlåtande den 19
februari 1926.

Styrelsen anförde däri, att det syntes böra tagas under övervägande,
huruvida icke ifrågavarande personals dagtjänstgöringstid borde nedsättas
från 240 timmar per 28 dagar till 240 timmar per 30 dagar, i vilken tid
dock icke borde få inräknas s. k. passiv tjänstgöring. Någon nedsättning
av nattjänstgöringstiden borde enligt styrelsen icke ifrågakomma. Bestämmelser
örn minskning av tjänstgöringstiden kunde emellertid icke av styrelsen
genomföras, förrän åtgärder vidtagits dels för beviljande av anslag
till nya personalbostäder, dels ock för höjning av antalet ordinarie och extra
ordinarie befattningshavare vid hospitalsväsendet. Styrelsen hade icke ansett
sig böra utan Kungl. Majrts bemyndigande igångsätta närmare utredning
angående de därför erforderliga anslagen, då en dylik utredning skulle
medföra en hel del kostnader.

Genom beslut den 8 juli 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen
att verkställa utredning rörande förutsättningarna för samt verkningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 73 käft. (Nr 166.) loss 80 2

Fråga om
inskränkning
i tjänstgöringstiden

för den vid
statens

sinnessjukhus

anställda

sjukvårds personalen.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

av inskränkning — i huvudsaklig anslutning till i styrelsens utlåtande den
19 februari 1926 angivna riktlinjer — av tjänstgöringstiden för den vid statens
sinnessjukvårdsanstalter anställda sjukvårdspersonalen samt att till
Kungl. Majit inkomma med det förslag oell de kostnadsberäkningar, som av
utredningen kunde föranledas.

Dylikt förslag bär av medicinalstyrelsen, efter hörande av liospitalsdirektionerna
i riket, avgivits i skrivelse den 26 september 1929. I denna skrivelse
har styrelsen föreslagit dels en nedsättning av arbetstiden vid dagtjänstgöring
från 240 timmar per 28 dagar till 240 timmar per 30 dagar,
dels och en nedsättning av arbetstiden vid nattjänstgöring från 216 timmar
per 28 dagar till 216 timmar per 30 dagar. Den föreslagna minskningen i
tjänstgöringstiden motsvarar 7.125 procent av den nuvarande tjänstgöringstiden.
Styrelsen, som beräknat att, därest tjänstgöringstiden minskas på
av styrelsen föreslaget sätt, sjukvårdspersonalen måste ökas i motsvarande
proportion, uppskattar behovet av ökad sjukvårdspersonal för förslagets
genomförande till 196 befattningshavare, därav 46 ordinarie skötare, 84 ordinarie
sköterskor, 13 extra skötare och 53 extra sköterskor.

Körande kostnaderna för förslagets genomförande har medicinalstyrelsen anfört
huvudsakligen följande.

De framtida årskostnaderna för avlöning av det ökade antalet befattningshavare
kunde beräknas till 524,000 kronor. Till en början behövde
man emellertid endast räkna med lön enligt lägsta löneklass i respektive
lönegrader för de ordinarie och elevlöner till icke-ordinarie befattningshavarna.
Med hänsyn därtill kunde kostnaderna för det första året uppskattas
till ett avsevärt lägre belopp eller omkring 365,000 kronor. Därav
erfordrades för avlöningar till ordinarie tjänstemän 275,000 kronor, till
vikariatsersättningar 10,000 kronor och till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare
80,000 kronor.

Kostnaderna för personalbostäder åt sjukvårdspersonal vid hospitalen
kunde beräknas till i medeltal 3,120 kronor för varje befattningshavare.
Frågan örn beredande av tjänstebostäder åt den nya personalen borde
emellertid enligt styrelsen lösas i samband med spörsmålet örn anskaffande
av de bostäder, som skulle bliva behövliga vid den utrymning av personalbostäder
inom sjukavdelningarna, vilka styrelsen i annat sammanhang
ifrågasatt. Då förslag rörande sistnämnda spörsmål icke kunde av styrelsen
ingivas till Kungl. Majit i sådan tid, att anslag för ändamålet kunde begäras
av 1930 års riksdag, syntes frågan örn personalbostäder åt den nya
sjukvårdspersonalen tills vidare få anstå. Till den del sistnämnda personal
icke provisoriskt kunde beredas bostäder vid respektive anstalter, finge det
ankomma på densamma att själv förhyra lägenheter utom anstalterna, Något
anslag för uppförande av bostäder åt denna personal bleve vid sådant
förhållande icke omedelbart erforderligt.

I anslutning till vad medicinalstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemställt, att för möjliggörande av en minskning av tjänstgöringstiden för
sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus i enlighet med styrelsens förslag
dels antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda sjukhus måtte från
och med den 1 juli 1930 ökas med 46 skötare och 84 sköterskor, dels de i
staten för statens sinnessjukhus ingående avlöningsposterna måtte för bud -

19

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

getåret 1930/1931 höjas med följande belopp, nämligen posten avlöningar
till ordinarie befattningshavare med 275,000 kronor, posten till vikariatsersättningar
nied 10,000 kronor och posten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare med 80,000 kronor, dels oek att anslaget till statens sinnessjukhus
måtte för nämnda budgetår höjas med 365,000 kronor.

Över medicinalstyrelsens förslag örn inskränkning av tjänstgöringstiden för
sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukvardsanstalter har socialstyrelsen
den 14 november 1929 avgivit utlåtande. Styrelsen har i sitt utlåtande föist
lämnat en redogörelse för personalens tjänstgöringstid vid diverse sjukvårdsinrättningar,
särskilt sådana som tillhöra landsting och städer utanför
landsting, av vilken redogörelse framgår, att personalen vid dylika inrättningar
i allmänhet har en minst lika lång arbetstid som hospitalspersonalens
nuvarande. Härefter har styrelsen anfört bland annat följande.

I samband med förslag till revision av lagen örn arbetstidens begränsning
hade socialstyrelsen år 1921 uttalat den meningen, att arbetstiden för
sjukvårdspersonalen, hospitalspersonalen ej undantagen, icke sällan vore
betänkligt lång samt att behov av dess reglering förelåge. Styrelsen hade
därvid erkänt, att en dylik åtgärd, genomförd medelst allmän lagstiftning,
mötte stora svårigheter, och hade därför förordat ett generellt bemyndigande
för arbetsrådet att, i den mån så prövades påkallat för verksamhetens ändamålsenliga
bedrivande, medgiva annan begränsning av arbetstiden för rörelse,
som hade till ändamål att bereda sjukvård. Detta förslag hade emellertid
icke godtagits av riksdagen. _ ...

Styrelsen, som icke nu haft anledning frångå sin salunda tidigare intagna
ståndpunkt, måste tydligtvis finna, att hospitalens sjukvårdspersonal icke
saknade skäl för sina krav på arbetstidens förkortning. Emellertid syntes
ett tillmötesgående av berörda krav kunna få vittgående ekonomiska konsekvenser
för det allmänna, enär detsamma icke osannolikt komme^ att föranleda
yrkanden på enahanda arbetstidsförkortning för kroppssjukvardens talrika,
av lång arbetstid säkerligen lika betungade personal. Oberoende av
denna eventualitet ansåge sig socialstyrelsen böra tillstyrka medicinalstyrelsens
här ifrågavarande förslag till arbetstidsförkortning.

Departementschefen har i nu berörda fråga anfört: Departements »Det

arbete, som utföres av sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjuk- chefen.
hus, är otvivelaktigt ofta såväl fysiskt tröttande som psykiskt påfrestandeDet
vore därför helt visst i och för sig önskligt, att nämnda personals
tjänstetid kunde förkortas i huvudsaklig anslutning till medicinalstyrelsens
föreliggande förslag.

Emellertid skulle ett genomförande av detta förslag ej blott medföra betydande
kostnader för statsverket för avlönande av ytterligare sjukvårdspersonal
och för anskaffande av nya personalbostäder utan även till följd
av sina konsekvenser sannolikt öka landstingens och de större städernas sjukvårdsutgifter
i en utsträckning, som icke för närvarande låter sig överblicka.

Med hänsyn härtill anser jag mig icke nu kunna förorda några åtgärder för
minskning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen.

Av medicinalstyrelsen i detta sammanhang föreslagna personalökningar och
anslagshöjning påkalla vid sådant förhållande icke någon granskning från
min sida.»

Anslags beräkning.

20 Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Rörande den definitiva anslagsberäkningen Ilar departementschefen slutligen
anfört följande:

»Under förutsättning av godkännande av vad jag i det föregående i skilda
hänseenden anfört och hemställt bör antalet ordinarie befattningar vid statens
sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 bestämmas på sätt medicinalstyrelsen
föreslagit i sin skrivelse den 30 augusti 1929, dock med den ändring
att dels det föreslagna antalet skötare och sköterskor minskas med 10
för vardera gruppen, dels för tiden 1 januari—30 juni 1931 antalet överläkare
av 2:a klass bestämmes till 16 och antalet förste läkare till 13, dels ock för
hela budgetåret antalet ordinarie befattningshavare ökas med 22 yttre nattvakter
och 15 närmaste biträden till köksförestånderskor, båda grupperna
med placering i lönegraden B 5, samt 9 närmaste biträden till bageriförestånderskor,
15 närmaste biträden till tvättförestånderskor samt 35 sömmerskor
och väverskor, samtliga med placering i lönegraden B 3.

Under förutsättning av sålunda angivna befattningsliavargruppers överförande
till ordinarie stat har medicinalstyrelsen räknat med en höjning av

185.000 kronor, respektive en sänkning med 160,000 kronor av de belopp
för den ordinarie avlöningsstatens poster till ordinarie befattningshavare
samt till icke-ordinarie befattningshavare m. m., med vilka styrelsen i avseende
å nästa budgetår räknat i sin skrivelse av den 30 augusti 1929.
Dessa belopp — belöpande sig till 7,965,000 kronor och 2,490,000 kronor
— skulle alltså under sagda förutsättning upptagas till 8,150,000 och 2,330,000
kronor.

I det föregående har jag förklarat mig icke hava någon huvudsaklig erinran
att göra mot styrelsens ursprungliga beräkning av berörda två poster.
Mitt förslag att tills vidare i någon mån begränsa den för Sala- och Örebroanstalterna
avsedda ordinarie sjukvårdspersonalen och i stället räkna med
en ökning av den icke-ordinarie personalen synes emellertid böra föranleda
någon sänkning av anslagsposten till ordinarie befattningshavare och skulle
i och för sig giva anledning till en mindre höjning av anslagsposten
till icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till ovissheten örn de
tidpunkter, då anställning av personal vid de nya anstalterna — i mån
av deras successiva beläggning — kan komma att äga rum, och på grund
av att flertalet nya ordinarie befattningshavare i regel bliva placerade i
lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, synas emellertid båda dessa
anslagsposter, såsom de av styrelsen först kalkylerats, kunna jämkas nedåt,
förslagsvis så att den förra posten beräknas till 7,940,000 kronor och den
senare till 2,480,000 kronor. Då jag icke har något att erinra mot de belopp,
som styrelsen beräknat för höjning, respektive sänkning av ifrågavarande
poster vid genomförande av styrelsens förslag örn uppförande å ordinarie
stat av viss icke-ordinarie ekonomipersonal, torde alltså posten till avlöningar
till ordinarie befattningshavare böra upptagas med (7,940,000 + 185,000)

8.125.000 kronor och posten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. till
(2,480,000 — 160,000) 2,320,000 kronor. Mot det av medicinalstyrelsen beräknade
beloppet för posten å 720,000 kronor till vikariatsersättningar har

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

21

jag icke någon invändning. Då jag förut biträtt styrelsens förslag att uppföra
posten till övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll nied
10,675,000 kronor, skulle de särskilda posterna inom staten för statens

sinnessjukhus enligt mitt förslag komma att beräknas på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare ........................ kronor 8,125,000

Vikariatsersättningar .................................... » 720,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 2,320,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll............... » 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

Då inkomsterna i enlighet med styrelsens, av mig i det föregående förordade
förslag torde böra uppskattas till 11,540,000 kronor, skulle anslaget
till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 behöva upptagas till

10.300.000 kronor.

Det sålunda uppskattade anslagsbeloppet innebär i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår en ökning med 400,000 kronor. Ökningen
sammanhänger väsentligen dels med den under detta och nästkommande
budgetår inträdande ökningen av antalet vårdplatser vilken ökning utgör
icke mindre än närmare 1,800 platser — dels också därmed att kostnaderna
för inredning av nya anstalter för nästa budgetår måste beräknas avsevärt
högre än för det löpande. Då emellertid förevarande anslag tidigare kunnat
under flera års tid successivt sänkas, innefattar den nu föreslagna anslagshöjningen
endast att anslaget återföres till den storlek, det hade för budgetåret
1926/1927.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 37, inom första kammaren
av herr E. Berling och den andra, nr 84, inom andra kammaren av
herrar G. Karlsson i Vadstena och J. A. Blomquist, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att, med bifall till vad medicinalstyrelsen i avseende
å inskränkning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid statens
sinnessjukhus föreslagit, öka antalet sjukvårdspersonal med 59 skötare,
därav 46 ordinarie oell 13 extra ordinarie samt 137 sköterskor, därav 84
ordinarie och 53 extra ordinarie, samt höja anslaget till avlöningar åt ordinarie
personal med 275,000 kronor, anslaget till vikariatsersättningar med

10.000 kronor och anslaget till avlöning åt icke ordinarie personal med

80.000 kronor;

dels oclc en inom andra kammaren av sistnämnda två motionärer väckt
motion, nr 303, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet
hantverksföreståndare av 2:a klass vid statens sinnessjukhus ökas med 7,
utöver vad Kungl. Majit föreslagit, till 103 samt att det föreslagna antalet
hantverkare minskas med motsvarande antal, från 91 till 84.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Utskottets

yttrande.

De särskilda frågor, Kungl. Majit, enligt vad av det förestående framgår,
förelagt riksdagen, Ilar utskottet förehaft till prövning i den ordning, de i
statsrådsprotokollet upptagits.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot de föreslagna rubrikändringarna
å anslag och stat m. m. för hospital och asyler, har sålunda till
behandling först förehaft Kungl. Majda förslag i fråga örn ändringar i det
nu fastställda antalet ordinarie befattningar vid sinnessjukhusen. Dessa
ändringar betingas, såsom nämnts, huvudsakligen därav att den av 1928 års
riksdag beslutade anstalten i Vänersborg för sinnessjuka och sinnesslöa med
förläggning till det av Västgöta regemente tidigare disponerade kasernetablissemanget
därstädes samt de av samma riksdag beslutade anstalterna
för asociala imbecilla i Sala och Orebro beräknas kunna tagas i bruk under
budgetåret 1930/1931, nämligen Vänersborgsanstalten den 1 juli 1930, Badanstalten
den 1 oktober 1930 och Örebroanstalten den 1 januari 1931.

De särskilda förslag, som härutinnan framlagts, har utskottet ansett sig
kunna i huvudsak tillstyrka och biträder sålunda departementschefens mening
därom, att befattningshavarna vid Örebroanstalten i anställnings-, avlöningsoch
pensionshänseende skola anses tillhöra personalen vid statens sinnessjukhus.
Endast i ett par hänseenden har utskottet funnit sig böra förorda
ett frångående av Kungl. Majits förslag. Detta gäller lönegradsplaceringen
av dels hantverkspersonalen vid Badanstalten och dels tvättföreståndersketjänsterna
vid sagda anstalt och Örebroanstalten.

Vad angår lönegradsplaceringen för hantverkspersonalen, har, såsom förut
omförmälts, i motionen II: 303 hemställts, att antalet liantverksföreståndare
vid statens sinnessjukhus måtte ökas med sju utöver vad Kungl.
Majit föreslagit eller från 96 till 103 samt att det föreslagna antalet hantverkare
måtte minskas med motsvarande antal eller från 91 till 84. Visserligen
kan utskottet icke tillstyrka motionärens förslag, att samtliga hantverksbefattningar
vid Sala- och Örebroanstalterna i enlighet med motionärernas
yrkande omändras till hantverksföreståndarbefattningar av 2:a klass, men
utskottet har, med beaktande av vad den sinnesslövårdssakkunnige på sin
tid föreslagit och med tanke på angelägenheten av att en god rekrytering
må, så långt möjligt är, kunna erhållas, ansett sig böra förorda, att tre till
uppförande å ordinarie stat vid Salaanstalten avsedda hantverkarbefattningar
förändras till hantverksföreståndartjänster av 2:a klass.

Vad beträffar tvättföreståndersketjänsterna vid Sala- och Örebroanstalterna,
innebär Kungl. Majits förslag, att dessa tjänster skulle hänföras till lönegraden
B 6. Befattningarna i fråga skulle sålunda upptagas såsom förestånderskebefattningar
av lia klass. Under erinran örn att medicinalstyrelsen i den
provisoriska förteckningen å befattningshavarna vid sagda anstalter hänfört
ifrågavarande tjänster till lönegraden B 3 eller alltså med avlöning, som tillkommer
tvättförestånderska av 2:a klass, har utskottet funnit tillräckliga
skäl icke föreligga att nu frångå berörda förslag och utskottet har alltså
ansett sig böra förorda, att sagda tjänster placeras i sistnämnda lönegrad.

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

23

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av vissa nya
överläkartjänster vid statens sinnessjukhus vill utskottet erinra om att, då
denna fråga vid sistlidet års riksdag förelåg till prövning, riksdagen fann
sig icke kunna ansluta sig till departementschefens mening, att de ifrågasatta
nya tjänsterna borde i lönehänseende fullt likställas med överläkare
av andra klass, vilka senare handhade såväl sjukvårdsledningen som den
administrativa ledningen vid respektive hospital. Med hänsyn härtill har
utskottet nu ansett, att 12 till uppförande i lönegraden B 28 avsedda överläkartjänster
böra hänföras till lönegraden B 27 och sålunda upptagas såsom
överläkartjänster av 3:e klass. Skäl härtill synes ock föreligga i det
förhållandet, att de två överläkarna vid Sala- och Örebroanstalterna, vilka
tillika äro sjukhuschefer, äro placerade i sistnämnda lönegrad. Antalet
överläkartjänster av 2:a klass — i Kungl. Maj:ts förslag upptaget till 16 —
skulle alltså begränsas till 4, under det att överläkartjänsterna av 3:e klass
skulle ökas från 2 till 14. I detta sammanhang vill ock utskottet såsom
sin mening framhålla att, då vid hospitalet i Hälsingborg är anställd en
förste läkare såsom sjukhuschefens närmaste man samt skäl för olikställighet
härutinnan mellan sagda hospital och hospitalen i Uppsala och Lund
icke synes föreligga, motsvarighet i sagda hänseende torde böra komma till
stånd vid de två sistnämnda hospitalen. På grund härav torde sålunda
antalet förste läkartjänster böra bestämmas till 15 och antalet andre läkartjänster
begränsas till 31.

Kungl. Majda förslag örn uppförande å ordinarie stat av viss ekonomipersonal
vid statens sinnessjukhus innebär, att dylik förmån skulle beredas
yttre nattvakter, köks-, bageri- och tvättförestånderskors närmaste biträden
samt sömmerskor och väverskor. Förslaget härutinnan har utskottet ansett
tillfyllest motiverat och får alltså tillstyrka detsamma.

Vidkommande härefter den väckta frågan örn inskränkning i tjänstgöringstiden
för den vid statens sinnessjukhus anställda sjukvårdspersonalen vill
utskottet erinra därom, att i samband med andra lagutskottets behandling
av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 med förslag till lag angående fortsatt
giltighet av lagen den 4 juni 1926 örn arbetstidens begränsning föreliafts
motioner, som, vad arbetstidsbestämmelser för sjukvårdspersonal angår,
omfattade ej blott nu ifrågavarande personal utan även personal vid övriga
sjukvårdsanstalter.

I sitt utlåtande nr 15 i anledning av sagda proposition och i ämnet väckta
motioner anförde andra lagutskottet, att arbetstiden vid sjukhusen och därmed
jämförliga anstalter i många fall vore lång och för personalen betungande
och att erforderliga åtgärder med anledning härav borde vidtagas syntes icke
kunna bestridas. Från flera håll hade emellertid uttalats den meningen, att en
tillämpning av arbetstidslagen på ifrågavarande verksamhetsgrenar ej skulle
innebära en ändamålsenlig lösning av frågan. Utskottet delade denna uppfattning
och kunde förty icke förorda bifall till de i ämnet väckta motionerna.
Utskottet påpekade emellertid, att frågan örn reglering av arbetstiden vid stats -

24

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

hospitalen bragts under riksdagens prövning i annat sammanhang. Utgången
av denna fråga kunde, enligt utskottets mening, väntas bliva av väsentlig betydelse
för lösningen av ylet ifrågavarande spörsmålet i hela dess vidd. Det
anmärktes ock i detta sammanhang, att frågan örn en internationell reglering
av de s. k. anställdas arbetstid var föremål för övervägande vid den internationella
arbetsorganisationens konferens i Genéve år 1929 och syntes bliva
föremål för ytterligare behandling vid konferensen innevarande år.

Mot vad andra lagutskottet sålunda anförde, framställdes ej erinran från
riksdagens sida.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen på angivna
skäl ansett sig icke nu kunna förorda några åtgärder för minskning
av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen. Skälen
härtill äro dels de betydande kostnader för statsverket för avlönande av
ytterligare personal och för anskaffande av nya personalbostäder ett genomförande
av förslaget härutinnan skulle medföra och dels de konsekvenser i
fråga örn ökade sjukvårdsutgifter för landstingen och de större städerna,
som skulle bliva en följd av förslagets genomförande. De synpunkter, som
anförts till stöd för åtgärders vidtagande i nu angivna syfte, har utskottet
dock måst finna så beaktansvärda, att utskottet ansett sig icke kunna ställa
sig avvisande mot att en utredning i ärendet verkställes, varigenom konsekvenserna
av ett bifall till förslaget kunna helt överblickas.

Yad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag till stater m. m., har utskottet
funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit. De ändringar,
utskottet ovan förordat i avseende å vissa tjänster, har utskottet sålunda
med hänsyn till förevarande anslags storlek och natur ansett icke
böra föranleda till ändring av Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej haft något att erinra
mot vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag
och herrar Karlssons och Blomquists motion, II: 303, samt
med avslag å herrar Berlings samt Karlssons och Blomquists
motioner, I: 37 och II: 84, i vad desamma avse ökning av personal
utöver vad Kungl. Majit föreslagit samt höjning av de
i Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat ingående anslagsposterna a)

förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag
beslutade anstalten i Örebro för kvinnliga asociala imbecilla
skola i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses tillhöra
personalen vid statens sinnessjukhus;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus
på följande sätt:

25

Statsutskottets utlåtande Nr 166

I. Lälcarpersonal.

Befattning.

?13 överläkare av l;a klass - ............................

''15 förste läkare.................................................

4 överläkare av 2: a klass'' ....................................

>14 överläkare av 3:e klass ................................

• 31 andre läkare ................................................

1 läkare vid- ¥isby sinnessjukhus;.........—-......

II, Kontorspersonal.

3 syssloman'' av lia klass...................................

9 syssloman av 2:a klass....................................

7 sysslomän av 3:e klass ..........................

15 bokhållare............................................. .......

19 kassörer....................■ -......................

10 kamera-lbiträden''...........................................

13 kanslibiträden...................—...................

2 kontorsbiträdem...............................................

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av lia klass...........................

24 förestånderskor av lia klass...........................

18 uppsyningsman- av 2:a klass-.........—........''••••■

144 Överskötare ....................................................

30 förestånderskor av 2:a klass''..........................

821 skötare.................................. ----------------•.•■•••

264 över sköterskor ........................•....................

950 sköterskor...................................................~-

IV. Hean o mip ers onal.

11 maskinmästare av l:a klass .........................

7 maskinmästare av 2:a klass .........................

10 befallningsmän ...............................................

29 hantverksföreståndare av l:a klass .............

16 maskinister av l:a klass................................

17 trädgårdsmästare............................................

99 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............

20 maskinister av 2:a klass................................

13 köksförestånderskor av lia klass ................

10 magasinsföreståndare.....................................

18 arbetsförestånderskor.....................................

12 bageriförestånderskor.....................................

10 chaufförer .......................................................

15 eldare av l:a klass........................................

3 förmän i trädgård och jordbruk
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 13 haft. (Nr 166.)

Iiönegrad.

..... B 29

..... B : 28

..... B 28

..... B 27

..... B 26

. . B 26

B 24
B 22
B 21
B 15
B 11
B 8
B 7
B 4

B 14
B 12
B 10
B 8
B 7
B 6
B 6
B 3-

...... B 14

....... B 12

....... B 10

....... B 10

...... B 10

....... B 10

....... B 8

....... B 8

........ B 7

....... B 7

....... B 6

....... B 6

........ B 6

........ B 6

........ B 6

1098 30 3

26

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Befattning. Lönegrad.

91 hantverkare ......... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

19 .post-i och stadsbud.............................-.......................... B 6

16 tvättförestånderskar av l:a klass ................................. B 6

81 eldare av 2:a klass......................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska................. B 5

22 yttre nattvakter ............................................................. B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass ............................... B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.................. B 3

35 sömmerskor eller väverskor..........................................B 3

Anm. Under tiden 1 juli—31 december 1930 skall antalet
ordinarie läkarbefattningar vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass................................................... B 29

25 hospitalsläkare av Ira klass.......................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass.................................................. B 28

2 överläkare av.3% klass................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass.......................................... B 26

1 läkare vid Visby hospital.......................................... B 26

c) föreskriva, att av riksdagen godkända särskilda bestämmelser
beträffande befattningshavare vid hospital och asyler
skola från och med den 1 juli 1930 i tillämpliga delar gälla
jämväl beträffande befattningar såsom närmaste biträden till
köksförestånderska, yttre nattvakter, närmaste biträden till
bageriförestånderska, närmaste biträden till tvättförestånderska,
sömmerskor och väverskor;

d) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tilllämpas
från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstät.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
...........................................................................

Vikariätsersättningar, förslagsanslag ..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag...............................................................

Kronor.

8.125.000
720,000

2.320.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,
förslagsanslag................................................................ 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

27

e) med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln,
avdelningen sjukvårdsanstalterna, underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna,
uppförda ordinarie förslagsanslaget till
hospital och asyler, under samma avdelning och underavdelning
med rubriken statens sinnessjukhus uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 10,300,000 kronor;

f) medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets
må, under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för tiden 1
juli—31 december 1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp
av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande av social
hjälpverksamhet för sinnessjuka samt

II:o) att riksdagen må, i anledning av herrar Berlings samt
Karlssons och Blomquists ovanberörda motioner, I: 37 och
II: 84, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta verkställa ytterligare utredning av frågan örn inskränkning
av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid
statens sinnessjukhus.

Stockholm den 16 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid. förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, E. A. Lundell, C. I.
Asplund, G. A. Carlsson i Gävle, ./. G. Walles, K. E. Andersson i Eliantorp och
K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte och G. Strindlund.