Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1

Nr 158.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. järnte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit — jämte det i propositionen förutsatts, att gällande bestämmelser
örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bibehållas
oförändrade även under budgetåret 1930/1931 — under åberopande
av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor; 4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för
nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen
samt statens hingstdepåer och stuteri ävensom patent- och registreringsverket,
försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt
skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter skola utgå av
automobilskattemedel,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och
fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de
delar, som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och
pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami 68 höft. (Nr 158—159.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari
1930 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1930/1931 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader
för dyrtidstillägg för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet
lantförsvaret...
sjöförsvaret ..

flygvapnet.......

under femte huvudtiteln

. kronor

»

45,000

5.200.000

2.050.000
170,000

» sjätte »

» sjunde »

»* åttonde »

» tionde »

kronor 1,630,000
» 270,000

» 7,465,000

» 5,250,000

» 180,000

» 3,050,000

» 6,500,000

» 940,000

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 178, av herr A. J. Bärg m. fl., och den andra inom andra
kammaren, nr 215, av herr E. Hage m. fl., i vilka motioner bär hemställts,
att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens
utgående till befattningshavare i statens tjänst besluta, att
nämnda dyrtidstillägg skall utgå för budgetåret 1930/1931 efter samma
grunder, som gälla för budgetåret 1929/1930, dock med nedanstående ändringar: 1)

stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett
tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk:

L ö n e k 1 a''s s

Tilläggens belopp i

kronor pr år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1— 8...............

168

180

192

204

216

228

240

9—10...............

132

144

156

168

180

192

204

11-12...............

96

108

120

132

144

156

168

13—14..............

72

84

; 96

108

120

132

144

15—16..............

60

72

84

96

108

120

132

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter
andra grunder, än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

3

de reglerade verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade
verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta
dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp,
som enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat
verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att
befattningshavare, vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8, respektive
10, 12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall
hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre.

T fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen hava nuvarande föreskrifter
rörande dyrtidstilläggen i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan
den 1 juli 1923. Jag erinrar örn, att Kungl. Majit den 29 juni 1928 tillsatt
en kommitté — 1928 års lönekommitté — med uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens
inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. I avvaktan på resultatet
av denna kommittés arbete torde några ändringar i gällande bestämmelser
örn dyrtidstillägg icke böra företagas, utan torde bestämmelserna böra
bibehållas oförändrade även för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1930/1931 komma att
bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets
olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas
av efterföljande tablå:

Budgetår

Levnad

s k o s t n a

d s i n d e x

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal

1923/1924 .......................................

174

177

176

173

175

1924/1925 ......................................

171

174

178

177

175

1925/1926 .......................................

176

175

174

173

174.5

1926/1927 .......................................

172

171

171

170

171

1927/1928 ......................................

169

172

171

171

170.8

1928/1929 .......................................

173

172

170

171

171.5

1929/1930 .......................................

169

170

167

Enligt tablån utgjorde för de tre senast förflutna budgetåren, 1926/1927—
1928/1929, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171, 170.8 och 171.5.
Genomsnittet av dessa tre tal är 171.1. Under innevarande budgetår har
levnadskostnadsindex legat under detta tal och vid kvartalsskiftena 1 juli,
1 oktober och 1 januari varit respektive 169, 170 och 167. I enlighet med
denna sjunkande tendens hos index hava också affärsverken vid beräknande
av medel för dyrtidstillägg i verkens driftkostnadsstater för kalenderåret

4

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1930 i allmänhet räknat med en levnadskostnadsindex av 170. När det
gäller att under huvudtitlarna å riksstaten för hudgetåret 1930/1931 beräkna
förekommande dyrtidstilläggsanslag, synes dock för närvarande tillräcklig
anledning icke föreligga att utgå från en lägre levnadskostnadsindex än i
medeltal 171, vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren
1926/1927—1928/1929 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet
av anslagsbeloppen för nästkommande budgetår.

De i enlighet härmed beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela

sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................................................... 28.9

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst å huvudtitlarna II—X ................................ 26.3

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter.................................... 22.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ........................ 0.8

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl............. 9.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl......................................................... l.i gQ>3

Summa 89.2.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och
statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Detsamma gäller beträffande
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,
patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen
ävensom i avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt. Där arbetslönerna vid arméns
eller marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i
grundlöner och dyrtidstillägg, skola kostnaderna för dyrtidstilläggen bestridas
från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller
torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1930/1931.

I detta sammanhang ber jag få påpeka, att, enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet
lär komma att föreslå, dyrtidstillägg för vissa nya
befattningshavare inom den lokala vägorganisationen skola utgå av automobilskattemedel.
Vidare torde chefen för jordbruksdepartementet komma att
tillstyrka, att samtliga kostnaderna för stuteriväsendet skola bestridas av
totalisatormedel, vilka skola över ett för ändamålet uppfört förslagsanslag
tillföras en särskild fond. Vid denna omläggning böra även kostnaderna
för dyrtidstilläggen inräknas i utgiftsanslaget för stuteriväsendet och dessa
kostnader i likhet med övriga dithörande utgifter bestridas från fonden
ifråga.»

Statsutskottets utlåtande Nr 158. 5

I anledning av de yrkanden, som motionsvis framkommit örn ändringar
i nuvarande grunder för dyrtidstilläggens beräkning, får utskottet
erinra örn den utredning, som igångsatts rörande ifrågavarande tilläggs
inarbetande i de fasta lönerna. I avvaktan pa resultaten härav anser
utskottet dyrtidstilläggsgrunderna böra, i anslutning jämväl till 1929
års riksdags uttalade uppfattning, bibehållas oförändrade jämväl för nästkommande
budgetår.

Departementschefen har vid beräkningen av de olika huvudtitlarnas
anslag för budgetåret 1930/1931 utgått från en levnadskostnadsindex av
i medeltal 171, d. v. s. medeltalet för budgetåren 1926/1927—1928/1929. För
sista kvartalet 1929 gällde en index av 170 och för första kvartalet 1930
167. Levnadskostnadsindex har emellertid därefter nedgått till 165, avseende
andra kvartalet 1930. Enligt vad utskottet inhämtat, hava livsmedelskostnaderna
sedermera ytterligare sjunkit. Med hänsyn härtill
har utskottet ansett sig kunna utan att äventyra budgetens bärighet räkna
med en medelindex för budgetåret 1930/1931 av sistnämnda tal, 165.

Efter den av utskottet föreslagna beräkningsgrunden komma de sam -

manlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen att

uppgå till

77.7 miljoner

kronor, på sätt framgår av följande tabell:

Enligt Kungl.

Enligt utskot-

Maj:ts förslag

tets förslag

milj. kr.

milj. kr.

Dart hist illä g (j vid affärsverken................................

28.9

24.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt be-fattningshavare i statens tjänst å huvud-

titlarna II—X................................................

26.3

22.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ....

22.4

20.5

3. Övriga dyrtidstillägg i huvudtitlarna II—X

0.8

0.8

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn

m. fl.................................................................

9.7

8.3

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................

l.i

1.1

89.2

77.7

Härav komma dock 24.5 miljoner kronor, såsom belöpande å affärsverken,
icke till synes såsom direkta utgiftsposter i budgeten.

I jämförelse med vad Kungl. Majit föreslagit, innebär utskottets beräkning
en kostnadsminskning av omkring 11.5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet beträffande
de delar av Kungl. Majrts förslag, som nu äro föremål för
prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bi -

Ut slottets
yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och nied
avslag å de av herr Bärg m. fl. och herr Hage m. fl. i
ämnet väckta motionerna (1:178 samt II: 215), besluta,
att gällande allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst skola fortfarande
äga tillämpning;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare
och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk eller vid av
nämnda verk övertagna företag eller inrättningar
samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch
fondinspektionen, sparbanksinspektionen, patentoch
registreringsverket samt försäkringsinspektionen
skola utgå av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock
att dyrtidstillägg åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter skola utgå
av automobilskattemedel,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar
äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln.......

» tredje » .......

» fjärde »

departementet........ kronor

lantförsvaret...........

sjöförsvaret ............

flygvapnet................

under femte huvudtiteln
» sjätte
» sjunde
» åttonde
» tionde

........... kronor 1,400,000

.......... » 220,000

35,000

4.300.000

1.700.000

140,000 » 6,175,000

................. » 4,600,000

................ > 150,000

............... » 2,550,000

................ » 5,700,000

................ » 820,000.

Stockholm den 13 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C.P.
V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, C. I. Asplund, C. G.
V. Hammarskjöld, J. G. Walles, P. A. Bergström, G. Kobb och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Benglsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson
i Fritorp och G. Strindlund.

Reservation

av herrar Nilsson i Malmö, Rydén, Asplund, Walles, Bergström, Anderson
i Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i
Karlskrona och Wigforss som ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Beträffande dyrtidstilläggen tillämpas från och med år 1919 ett system
med glidande skala, varmed åsyftas dyrtidstilläggens reglerande periodvis
och automatiskt efter levnadskostnadernas växlingar. Dyrtidstilläggen
åt statstjänstemännen hava emellertid icke under någon period uppgått till
sådana belopp, att full kompensation för den inträdda prisstegringen erhållits.
Kompensationsgradens utveckling under skilda tider och för olika
grupper av befattningshavare har varit beroende av dels de medelsbelopp,
som ansetts kunna ställas till förfogande för ändamålet, dels ock dyrtidens
olika tryck för större eller mindre inkomsttagare samt för personer med
eller utan försörjningsplikt. I samband med beslut år 1923 örn nu gällande
grunder för dyrtidstilläggen vidtogs sålunda av statsfinansiella skäl en
icke obetydlig nedsättning i fråga örn dyrtidstilläggen. Sedermera har —
vid oförändrade grunder för dyrtidstilläggen — indextalet för levnadskostnaderna
nedgått från 175 i genomsnitt för budgetåret 1923/1924 till
ungefär 168 i medeltal för löpande budgetår; det senast fastställda indextalet
är 165. Denna sänkning av index betyder för statens lönereglerade
befattningshavare, att dyrtidstillägget nedgått från 19 procent till 14
procent av lönen eller med över en fjärdedel. Även örn sistberörda förändring
teoretiskt kan anses som ett tillförlitligt uttryck för förskjutningarna
i levnadskostnaderna bland det stora flertalet av befattningshavare
och sålunda reallönen skulle hava bibehållits oförändrad, kvarstår
dock den försämring i reallönen, som härrör från den år 1923 vidtagna
nedsättningen i dyrtidstilläggen. Från olika håll och i synnerhet bland
de lägre befattningshavarna göres också med styrka gällande, att stora
svårigheter föreligga för dem att med nu utgående löner ernå sitt uppehälle.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Flertalet av ifrågavarande befattningshavare har sin anställning vid
affärsverken och en jämförelse med löneförhållandena å den allmänna arbetsmarknaden
ligger därför alltid nära. Under det ekonomiska uppsving,
som pågått sedan 1924, hava lönerna å den allmänna arbetsmarknaden
varit i sakta men ständig stegring, trots sänkningen av levnadskostnaderna;
reallönerna hava sålunda här stegrats. De statens befattningshavare,
som arbeta under likartade förhållanden med de i enskild
eller kommunal tjänst anställda, måste självfallet känna det obilligt, att
deras sammanlagda avlöningsförmåner under samma tid sjunkit. Härtill
kommer, vad exempelvis gäller det största av våra affärsverk, att personalen,
mot dessa sjunkande avlöningsförmåner, numera i högre grad utnyttjas
till följd av affärsdriftens rationalisering och trafikintensitetens
uppdrivande, vilket sammanhänger med den allmänna förbättringen i det
ekonomiska läget.

Under nu angivna förhållanden tala såväl rättvisa som billighet för,
att de lägre befattningshavarna beredes någon hjälp i sin brydsamma belägenhet.

I förevarande motioner föreslås d dylikt syfte i huvudsak vissa fasta
tillägg till lönerna, utöver dyrtidstilläggen, enligt i motionerna närmare
angivna grunder. Vad härutinnan föreslagits synes godtagbart. Jämväl
förslaget att borttaga nu gällande stadgande örn minskning av dyrtidstillägg
för icke barnförsörjndngspliktig befattningshavare, som är under
25 år, torde böra tillstyrkas. I övrigt böra gällande allmänna grunder för
dyrtidstilläggen fortfarande äga tillämpning.

I förevarande utlåtande behandlas motionärernas förslag, såvitt angår
den civila statsförvaltningen och de affärsdrivande verken. Beträffande
frågan örn tillämpning av de i motionerna förordade grunderna i fråga
örn andra personalgrupper, främst inom försvarsväsendet och vid statsunderstödda
läroanstalter, kommer utskottet att avgiva utlåtande i annat
sammanhang. Erinras må därjämte, att i motionen framhållits, att vid
ett eventuellt bifall till motionärernas yrkande anledning torde föreligga
att upptaga till prövning den frågan, örn dyrtidstillägget för pensionärer
samt änkor och barn borde något höjas.

Ett bifall till motionerna medför givetvis betydande kostnader. En
överslagsberäkning, som dock endast kan göra anspråk på att vara
approximativ, utvisar, att dessa kostnader skulle för den civila statsförvaltningen
och de affärsdrivande verken belöpa sig till 9 å 10 miljoner
kronor, varav den övervägande delen hänför sig till affärsverken.
Det statsfinansiella läget synes emellertid nu vara sådant, att staten icke
bör undandraga sig att lämna den erforderliga hjälpen till förbättring i
de sämst ställda statstjänstemännens levnadsförhållanden.

Departementschefen — — — sistnämnda tal, 165, vilket tal, jämfört
med Kungl. Maj:ts beräknade tal 171, innebär en kostnadsminskning av
cirka 11.5 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

9

Vid beräkning av de i olika anslag under huvudtitlarna, varom nu är
fråga, bar med utgångspunkt från de anslagsbelopp, som bestämts av
oförändrade grunder för dyrtidstilläggen och ett indextal av 165, därjämte
hänsyn tagits till de av utskottet förordade ändringarna i dyrtidstilläggen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet beträffande
de delar av föreliggande förslag, som nu äro föremål för prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare under andra, tredje,
femte—åttonde samt tionde huvudtitlarna, i anledning
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, och med
bifall till de av herr Bärg m. fl. och herr Hage m. fl.
i ämnet väckta motionerna (1:178 och II: 215), besluta,
att gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst skola fortfarande
äga tillämpning, dock med nedanstående ändringar.,
som skola äga tillämpning från och med den 1 juli
1930:

1) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för
icke barnförsörjningspliktig befattningshavare, som
är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget
utgår ett tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens belopp i kronor pr år

A-ort

B-ort

#C*ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1 8...............

168

180

192

204

216

228

240

9—10...............

132

144

156

168

180

192

204

11 — 12...............

96

108

120

132

144

156

168

13-14...............

72

84

96

108

120

132

144

15—16.............

60

72

84

96

108

120

132

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta
avlöning efter andra grunder, än vad i löneplanen för
ordinarie befattningshavare vid de reglerade verken
är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade
verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare,

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. C sami. 68 höft. (Nr 158—159.)

2

iö

Statsutskottets utlåtande Ur 158.

vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å respektive
dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående
tabell utgår till befattningshavare i reglerat
verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande
dock, att befattningshavare, vars avlöning är
större än enligt löneklasserna 8, respektive 10, 12 eller
14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall
hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget är
mindre;

b) besluta —■ —• — anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
för budgetåret 1930/1981 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln ................... kronor 1,570,000

» tredje » » 225,000

» femte » » 5,450,000

» sjätte » » 160,000

» sjunde » » 3,150,000

» åttonde » » 6,000,000

» tionde » » 1,''050,000.>?