14
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Nr 155.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag
för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet samt för anskaffande av en
anläggning för oljeutvinning ur trä, dels ock väckta motioner
örn anslag till vissa arbeten beträffande torvkolningsmetoden.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Majit under tionde huvudtiteln (punkterna 43 och 44 av det vid
propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen, dels att för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor,
dels ock till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning ur trä
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000
kronor.
Beträffande utredningen i dessa ämnen får utskottet hänvisa till sid.
169—179 i åberopade statsrådsprotokollet.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med
därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag lämnade Kungl. Majit riksdagen en närmare redogörelse för resultaten
av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj 1916,
nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt
företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskaplig-praktisk
institution, staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande av
en planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog
Kungl. Majit riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraftoch
bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av
Kungl. Majit fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för
år 1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav
50,000 kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning, dels ock
Statsutskottets utlåtande Nr 155. 15
å extra stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000
kronor.
Kungl. Majlis berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,
i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget,
godkände Kungl. Maj:t efter kommerskollegii börande en av
ingenjörsvetenskapsakademien ingiven organisationsplan för forskningarnas
bedrivande. Vidare medgav Kungl. Majit, att sistnämnda anslag
finge användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien
därom avgivet förslag. I detta bade akademien, under hänvisning
till en förslaget bilagd sammanställning av »uppgifter för ett blivande
svenskt bränsleinstitut», approximativt uppdelat anslagsbeloppet, i den
mån det ej avsåge inköp av apparatutrustning, i mindre summor för
igångsättande av förberedande undersökningar rörande några i sammanställningen
upptagna spörsmål, som akadamien ansåg i första rummet
böra komma under behandling. Bland dessa märktes vetenskapliga
undersökningar av företrädesvis teknisk natur rörande torv, skiffrar och
skifferprodukter samt vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga
undersökningar i förening med upplysningsverksamhet i bränslebesparande
syfte, dels i förbränningsfrågor med särskild hänsyn till träbränslets
användning, dels på ångalstringsområdet.
Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera
Kungl. Majit den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien
användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet
förslag, innebärande fortsättning samt i viss mån utvidgning av
de under år 1920 påbörjade undersökningarna.
Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande
budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av
tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
beviljats anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor, för
första halvåret 1923 75,000 kronor, för vart och ett av de följande sex
budgetåren 100,000 kronor samt för budgetåret 1929/1930 90,000 kronor.
Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922 års riksdag erhöll reservationsanslags
natur, dels att i det å riksstaten för budgetåret 1924/1925
uppförda anslaget var inrymt ett understöd å 7,500 kronor till tvenne
utom akademien stående personer för bedrivande av försök med oljeframställning
ur alunskiffer, dels ock att beträffande det för löpande budgetår
beviljade anslaget — i likhet med vad under de fyra närmast föregående
budgetåren ägt rum — förutsatts, att någon mindre del av detsamma
må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl. Marits närmare beprövande
kunna tagas i anspråk för understödjande av utom akademien stå
ende förtjänta forskare.
Genom beslut den 12 juli 1929 har Kungl. Majit medgivit, att ett belopp
av 80,000 kronor av det för budgetåret 1929/1930 beviljade anslaget
16
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
må av ingen jörsvetenskapsakademien användas i huvudsaklig överens
stämmelse med en av akademien avgiven plan.
Å sid. 170—173 i statsrådsprotokollet har återgivits en av ingen jörsvetenskapsakademien
i skrivelse den 24 augusti 1929 gjord framställning
örn anslag för fortsättande under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 av forskningsverksamhet
inom kraft- och hränsleområdet med samma belopp
som för innevarande budgetår eller 90,000 kronor. Å sid. 173—175 har
därefter redogjorts för en av ingenjörsvetenskapsakademien i skrivelse
den 4 november 1929 gjord framställning örn anvisande för budgetåret
1930/1931 av ett anslag å 150,000 kronor för inköp och uppmontering av en
anläggning av visst angivet slag för utförande av försök i halvstor
skala beträffande möjligheterna att framställa olja ur trä och träprodukter.
Efter det vidare (sid. 175—177 i statsrådsprotokollet) redogörelse lämnats
för de över sistberörda framställning avgivna yttrandena, har departementschefen
för egen del anfört följande:
»Stora belopp av statsmedel hava under en följd av år blivit anslagna
för den av ingen jörsvetenskapsakademien bedrivna forskningsverksamheten
inom kraft- och bränsleområdet, vilken som bekant i huvudsakåsyftar
utfinnandet av möjligheter att effektivare än hittills utnyttja
landets kraft- och bränsletillgångar samt nedbringa kostnaderna för deras
tillgodogörande. Det av akademien utförda arbetet har redan givit
åtskilliga för vår nationella hushållning fruktbärande resultat, och anledning
föreligger att hoppas, att ett fortsatt systematiskt bearbetande
av här ifrågavarande spörsmål skall bliva av stor betydelse för ett rationellt
tillgodogörande av vårt lands bränsletillgångar ävensom för en
rationell bränsleekonomi överhuvud. Med hänsyn till den utomordentliga
betydelse, de av akademien till behandling upptagna spörsmålen
sålunda äga, anser jag det angeläget, att ifrågavarande forskningsverksamhet
så långt som möjligt hålles vid makt. För sådant ändamål är
akademien i övervägande grad beroende av statligt stöd.
Bland de av akademien för nästkommande budgetår planerade arbetena
äro främst att märka de, som sammanhänga med det för närvarande
synnerligen aktuella problemet att framställa oljor för olika ändamål
på artificiell väg, ett spörsmål som av olika länder, vilka helt sakna
naturliga oljeförekomster eller endast äga obetydliga sådana, omfattas
med det livligaste intresse. Av de olika metoder, som för närvarande
för ändamålet utprovas, har den av tysken doktor F. Bergius utarbetade
väckt största uppmärksamhet och intresse. I Tyskland har denna
metod redan börjat tillämpas industriellt i stor skala, varjämte såväl i
England som i Frankrike och Förenta staterna försöksanläggningar en
ligt denna metod finnas.
Dessa anläggningar arbeta huvudsakligen med brunkol eller stenkol
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
17
som utgångsmaterial. I vårt land kunna visserligen, särskilt på grund
av koltillgångarnas begränsning, fossila kol knappast komma i fråga
som sådant, men däremot utgöra vårt skogsbruk och våra träförädlingsindustriers
avfallsprodukter, såsom sågspån, pinnar, bark m. m. samt
sulfitlut ett material, vars lämplighet för ändamålet synes vara av stor
vikt att klarlägga. De av akademien laborationsmässigt bedrivna försöken
för utvinning av olja ur dylika avfallsprodukter ha redan givit
gynnsamt resultat. För att erhålla resultat, som tillåta åtminstone''
någorlunda säkra beräkningar över utfallet vid drift i industriell omfattning,
lärer det emellertid vara nödvändigt att försök i större skala
företagas. För utförande av dessa försök skulle givetvis tillgången till
en anläggning av samma konstruktion som den av doktor Bergius använda
vara till stor nytta. Därigenom skulle nämligen, såsom akademien
framhåller, kostnaderna för försöksarbetena kunna nedbringas och
resultat sannolikt snabbare kunna uppnås.
Enligt vad i ärendet är upplyst, beräknas priset för en anläggning
enligt doktor Bergius’ metod till 95,000 riksmark. Därtill komma kostnader
för frakt och tull samt för vissa hjälpapparater ävensom för anläggningens
montering, apparaternas isolering m. m. Sammanlagda engångskostnaden
har av akademien uppskattats till 150,000 kronor. De
löpande årliga kostnaderna för driftens uppehållande hava beräknats
komma att utgöra 40,000 kronor. För första försöksåret skulle emellertid
icke erfordras något särskilt anslag till driftkostnaderna, utan kunde desamma
enligt akademiens mening bestridas av det anslag å 90,000 kronor,
varom akademien gjort framställning i sin förstnämnda skrivelse.
Då det ur såväl nationalekonomisk synpunkt som med hänsyn till försvarsberedskapens
intressen — liksom eljest för behovets säkerställande
vid tillfällen, då störningar inträffa i det internationella varuutbytet —
måste betecknas som ett statsintresse av största vikt, att de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för utvinning av olja ur förenämnda avfallsprodukter
i vårt land klarläggas, lära åtminstone till en början de
för ändamålet nödvändiga undersökningarna böra bekostas av allmänna
medel. Jag finner mig därför böra förorda, att ett engångsanslag till
det ifrågasatta beloppet, 150,000 kronor, nu äskas av riksdagen. Likaledes
tillstyrker jag, att för såväl första försöksårets driftskostnader som
för utförande av övriga i akademiens förstnämnda skrivelse avsedda arbeten
och undersökningar anvisas ett gemensamt anslag, vilket torde
böra utgå med enahanda belopp, som anvisats för löpande budgetår, eller
90,000 kronor.
Anläggningen i fråga, som blir statens egendom, torde böra stå under
akademiens vård och förvaltning med rätt för akademien att ställa anläggningen
jämväl till enskilda forskares förfogande. Licensavgift utgår,
enligt vad upplyst blivit, icke så länge enbart försök pågå och någon
tillverkning till avsalu sålunda icke förekommer.
Bihang lill riksdagens protokoll 19110. 6 sami. 65 höft. (Nr 192 — 105.) 2
18 Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Närmare föreskrifter rörande dispositionen av sistnämnda anslag tor
de, i likhet med vad som skett tinder föregående år, få efter av akademien
avgivet förslag meddelas av Kungl. Majit.»
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr
186, inom första kammaren av herr J. Pålsson, och den andra, nr 299,
inom andra kammaren, av herr J. Jönsson i Revinge, vari hemställts, att
riksdagen må för budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln anvisa
ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor för understödjande av ingenjören
David W. Berlins arbeten för åstadkommande i industriell
skala av en ekonomiskt-praktisk utföringsform av den vid Stränghult demonstrerade
torvkolningsmetoden samt upprättande av fullständiga ritningar,
kalkyler och kostnadsberäkningar för de metodens utförande avseende
anläggningarna, samt att medlen må anvisas att utgå enligt de
närmare bestämmelser Kungl. Majit kan pröva skäligt i sådant avseende
föreskriva.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
Utskottets
yttrande.
Vad först angår Kungl. Majtis förslag örn anslag till anskaffande av
en anläggning för oljeutvinning ur trä, har utskottet efter statsverkspropositionens
avlåtande erhållit del av en av ingenjörsvetenskapsakademien
till chefen för handelsdepartementet den 15 februari 1930 i ämnet
avlåten skrivelse. Av denna framgår, att akademien oavlåtligt fortsatt
att ytterligare utreda frågan härutinnan och därvid fått efter hand från
doktor Bergius mottaga sådana uppgifter, att det blivit tydligt, att totalkostnaderna,
alla faktorer medräknade, måste beräknas komma att väsentligt
överstiga den på basis av de från början erhållna uppgifterna
kalkylerade summan, samtidigt som driftskostnaderna visat sig sannolikt
bliva oväntat höga, särskilt på grund av en betydande förbrukning av
vätgas. Å andra sidan hade en fortsatt bearbetning av egna konstruktioner
fört till den uppfattningen, att man sannolikt på denna väg kunde
nå fram till en billigare lösning av problemet i fråga. Beträffande den i
akademiens tidigare framställning avsedda Bergiusanläggningen borde ock
framhållas, att den representerade den minsta storlek, som kunde erhållas,
samt att ett mindre och billigare alternativ på denna linje icke kunde
ifrågakomma. Däremot skulle man vid en nykonstruktion kunna inskränka
på storleken och åstadkomma en anläggning, som holle sig inom
ramen av angivna 150,000 kronor samtidigt som vätgasförbrukningen och
därmed driftkostnaderna skulle kunna hållas inom rimliga gränser.
Akademien framhåller samtidigt, att vid en blivande försöksanläggning,
inriktad på oljeutvinning ur trä såsom det viktigaste syftemålet, det
självfallet avsåges att jämväl pröva oljeutvinning ur träprodukter av
Statsutskottets utlåtande Nr 155. 19
olika slag såväl som nr andra för ändamålet tänkbara material, exempelvis
torv.
Sedermera har utskottet ock erhållit del av en av ingenjörsvetenskapsakademien
den 23 april 1930 till chefen för handelsdepartementet avlåten
skrivelse, varav framgår, att akademien, som alltjämt fortsatt att bearbeta
problemet såväl konstruktivt som experimentellt, erhållit ett värdefullt
uppslag att på ett enkelt sätt överföra trä till en för inmatning
lämplig, pumpbar massa. Akademinen hade sålunda kommit till det bestämda
resultatet, att en kontinuerligt arbetande liydreringsapparatur
skulle kunna framställas för en kostnad väsentligt lägre än angivna
150.000 kronor, en apparatur, som därjämte kunde beräknas draga driftkostnader,
vilka holle sig inom rimliga gränser. För anskaffande av erforderliga
apparater och för anläggningens drift under ett år skulle sålunda
krävas ett belopp av allenast 139,200 kronor. Med hänsyn till vad
som kunde beräknas disponeras för här ifrågavarande forskningar av
ett till 90,000 kronor för det kommande budgetåret antaget kraft- och
bränsleanslag, har akademien ansett, att det särskilda apparatanslaget för
samma budgetår borde kunna begränsas till 100,000 kronor.
På grund av vad sålunda i ärendet förekommit och då enligt utskottets
mening den forskningsverksamhet, varom fråga är, bör så långt möjligt
■vidmakthållas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att medel för
nästkommande budgetår anvisas i överensstämmelse med ingenjörsvetenskapsakademiens
sistberörda framställning. Anslaget för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
torde sålunda böra bestämmas till 90,000 kronor, och anslaget till
anskaffande av en anläggning för oljeutvinning ur trä m. m. upptagas till
100.000 kronor.
Vidkommande slutligen de motionsvis gjorda yrkandena örn anvisande
av ett anslag å 250,000 kronor för understödjande av i motionen omförmälta
arbeten för åstadkommande i industriell skala av en ekonomisktpraktisk
utföringsform av den vid Stränghult demonstrerade torvkolningsmetoden
vill utskottet framhålla, att det icke synes tillrådligt, att
enbart på enskilda motionärers yrkande och den utredning, som härutinnan
förebragts, bevilja anslag för ändamålet i fråga. Emellertid torde
skäl tala för att Kungl. Majit tager under övervägande, huruvida och i
vad mån försöksarbeten enligt den i motionerna angivna metoden må
kunna lämpligen komma till utförande med anlitande av förefintliga
statliga anläggningar, exempelvis Hästhagens torvpulverfabrik. Enligt
vad utskottet inhämtat, kunna kostnaderna härför begränsas till avsevärt
lägre belopp än i motionerna beräknats.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag
20
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
a) för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 90,000 kronor,
b) till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning
ur trä m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 100,000 kronor,
ävensom
II:o) att riksdagen må, i anledning av herrar Pålssons
och Jönssons i Revinge förevarande motioner,
1:186 och 11:299, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida och i vad mån försöksarbeten enligt dea
i motionerna angivna torvkolningsmetoden lämpligea
må kunna komma till utförande med anlitande av förefintliga
statliga anläggningar, samt för riksdageu
framlägga det förslag, vartill berörda övervägande
må föranleda.
Stockholm den 13 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 152
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
21
Reservation:
av herrar Nilsson i Malmö, Walles och Anderson i Råstock, som ansett,
att utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag
a) för--- 90,000 kronor,
b) till —-- 100,000 kronor,
ävensom
liro) att riksdagen må, i anledning av herrar Pålssons
och Jönssons i Revinge förevarande motioner,
1:186 och 11:299, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida och i vad mån försöksarbeten enligt den
i motionen angivna torvkolningsmetoden lämpligen
må kunna komma till utförande eventuellt med anlitande
av förefintliga statliga anläggningar, samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill berörda övervägande
må föranleda,
eller att Kungl. Maj:t, örn ytterligare försök vid
anläggningen vid Stränghult skulle visa sig ur olika
synpunkter lämpligare, måtte från industrilånefonden
till herrar David W. Berlin och J. Brink eller
aktiebolag mot säkerhet tillhandahålla för ytterligare
försöksverksamhet erforderligt belopp högst 250,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami■ 65 höft. (Nr 152—155.)
3