Statsutskottets utlåtande Nr 145.
1
tfr 145.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona
m. m.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 30 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona
m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag
av 43,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 mars 1930
dagtecknad proposition, nr 211, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att statsverket må på av departementschefen angivna villkor
övertaga äganderätten till den stiftelsen Hildero tillhöriga egendomen Hildero,
omfattande 1/38 mantal (l10) samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Råga Hörstad i Asmundtorps
socken av Malmöhus län;
dels för anordnande i huvudsaklig enlighet med av departementschefen
förordat förslag vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona av tvättinrättning
samt för vissa därmed sammanhängande arbeten för samma budgetår bland
utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»
anvisa ett reservationsanslag av 274,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels vid bifall till sistnämnda förslag höja den i förslaget till riksstat för
samma budgetår under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »Övriga
lånemedel» med motsvarande belopp;
dels och till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 97,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av förevarande fråga har departementschefen inledningsvis
redogjort för vid 1927—1929 års riksdagar fattade beslut rörande utvidgning
Bihang till riksdagens protokoll 1930. B sami. 62 haft. (Nr 145—146.) loss 30 1
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
2
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. (sid. 2—5). Härefter har departementschefen
behandlat ett av byggnadsstyrelsen och anstaltsstyrelsen
jämlikt Kungl. Maj:ts remiss den 2 november 1928, efter riksantikvariens
hörande, med en den 13 och 17 december 1929 dagtecknad skrivelse överlämnat
nytt förslag rörande ordnandet av förläggningsförliållandena m. m.
vid anstalten.
I detta förslag har till en början lämnats en redogörelse för de å anstaltsområdet
befintliga byggnaderna och deras användning. (De därvid och eljest
angivna siffrorna hänföra sig till numreringen å en i samband med förslaget
ingiven karta.
Enligt redogörelsen förfogar anstalten för närvarande över följande byggnader:
Nr
1, östra längan, inrymmer i bottenvåningen expeditionslokaler och i
övre våningen och vindsvåningen bostad för anstaltens direktör.
Nr 2, södra längan eller gamla fästningsbyggnaden, innehåller i bottenvåningen
vedförråd och vaktrum, i mellanvåningen förrådslokaler och arbetssalar
(i reserv), i översta våningen kyrka, föreläsningssal och förråd och å
vinden förråd och torklokal för medicinalväxter.
Nr 3, västra längan eller nattcellbyggnaden, inrymmer i de tre nedre våningarna
nattceller för tillhopa 108 internerade och ett vaktrum samt i fjärde
våningen arbetssalar. Källarvåningen har hittills använts för förvaring av
kol- och grönsaksförråd. Enligt beslut av 1929 års riksdag skall i denna
våning anordnas värmeledningscentral och badavdelning.
Nr 4, norra längan eller sjukhusbyggnaden, inrymmer i bottenvåningen vaktrum,
assistentkontor, expedition för första vaktfruarna, skolsal och förråd, i
andra våningen bostäder för 2 vaktfruar och 15 enkelrum för internerade,
i tredje våningen sjukavdelning samt i vindsvåningen beklädnadsförråd och
vindskontor.
Nr 5, f. d. materialgårdshuset, innehåller numera bostäder för 2 vaktfruar
och 16 internerade samt tvättstuga för befattningshavare.
Nr 8 disponeras såsom bostad åt uppsyningsmannen.
Nr 9, f d. Tcronobageriet, innehåller bostäder för en första vaktfru och 4
vaktfruar.
Nr 10, f. d. garnisonssjukhuset, inrymmer bostäder åt 2 vaktfruar och 18
internerade.
Nr 11 innehåller vedskjul och fårstall samt torkplats för medicinalväxter
och hö.
Nr 12 användes såsom lusthus.
Nr 13 innehåller bostäder för portvakt, maskinist och 8 vaktfruar.
Nr 15 disponeras såsom portvaktsstuga.
Nr 16 innehåller vedbodar och avträden.
Nr 17, s. k. röda ladan, inrymmer torkplats för medicinalväxter och förrådsrum.
Nr 18, gamla tornet, är en ruin.
Statsutskottets utlåtande Nr 145. 3
Nr 19, ett torn, innehåller isoleringsavdelning för 30 internerade, 2 källarceller
för våldsamma ävensom vaktrum och förråd.
Nr 20, kökstornet, innehåller kök med därtill hörande mindre utrymmen.
Nr 21, lcruttornet, inrymmer i källarvåningen pannrum, i mellanvåningen
torkinrättning för tvätt och i övre våningen förråd.
Nr 22 innehåller tvättstuga för personal och internerade.
Nr 23 användes till badrum för personal och internerade.
Av dessa byggnader äro byggnaderna nr 1, 2, 3, 4, 18, 19, 20, 21, 22
och 23 (de egentliga fästningsbyggnaderna) belägna inom den s. k. inre vallgraven
och byggnaderna nr 5, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16 och 17 mellan
inre och yttre vallgravarna.
Anstalten disponerar dessutom alltsedan år 1918 såsom en filial en stiftelsen
Hildero tillhörig egendom, jämväl benämnd Hildero, vilken egendom är
belägen omkring 7 kilometer från Landskrona och å vilken omkring 20 internerade
pläga förvaras.
Under förmälan att de inom anstalten tillgängliga utrymmena i många
hänseenden vore otillräckliga, otidsenliga och bristfälliga, hava härefter anstaltsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen framlagt detaljerat förslag till de nybyggnads-
och ändringsarbeten, vilka ansetts erforderliga för att sätta anstalten
i ett ändamålsenligt skick. Förslaget innefattar flera olika alternativ.
Hessa skilja sig från varandra med avseende å anordnandet av tvättinrättning
och värmeledning och därmed sammanhängande arbeten, medan övriga
föreslagna arbeten upptagits i alla de framlagda alternativen.
Beträffande de arbeten, vilka ansetts enligt samtliga alternativen böra komma
till stånd, innehåller förslaget bland annat följande.
Vid en av byggnadsstyrelsen under hösten 1929 företagen besiktning hade
kommit till synes en sprickbildning i bottenvåningen av byggnaden nr 1.
För avhjälpande härav vore en förstärkning av grunden till denna byggnad
nödvändig.
Utrymmet för de i nattcellbyggnaden (nr 3) internerade vore för närvarande
alldeles för knappt. Byggnaden innehölle 12 avdelningar med 9 celler i
varje. I skrivelse den 24 augusti 1926 hade anstaltsstyrelsen, samtidigt med
att styrelsen föreslagit förläggning i viss utsträckning av internerade till
byggnaderna nr 10 och 4, hemställt örn utvidgning av berörda celler genom
sammanslagning av två celler till en, varigenom varje avdelning skulle komma
att omfatta fyra celler och en garderob och antalet i byggnaden nr 3 internerade
skulle komma att minskas till 48. På framställning av Kungl. Majit
hade 1927 års riksdag för utförande av vissa smärre förbättringsarbeten i
samband med övertagande av samtliga byggnader inom fästningsområdet
— däribland, i den mån arbetet på byggnaden nr 10 bleve färdigt, av det
ökade utrymmet betingad utvidgning av celler i nattcellbyggnaden — anvisat
ett belopp av 2,000 kronor. Sistnämnda belopp hade emellertid åtgått
för reparationer å diverse från försvarsväsendet övertagna byggnader, varför
några medel för ifrågavarande cellsammanslagning icke blivit disponibla. He
mellanväggar, vilka skilde de olika cellerna i nattcellbyggnaden åt, vore av
korrugerad plåt, som icke hindrade kommunikation mellan de internerade.
Hetta vore ur flera synpunkter mycket olämpligt. Ett genomförande av det
år 1926 framlagda förslaget, som allenast inneburit, att varannan plåtvägg
skulle borttagas, vore därför icke till fyllest. Särskilt om genom en ny lag
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
stiftning längre interneringstider komme att i vissa fall fastställas, syntes
kravet på mera människovärdiga och hygieniska bostäder för alla internerade
komma att avsevärt skärpas. Därför föresloges nu ett genomförande
av en sådan rumsindelning, att man i varje avdelning erhölle 5 lika stora
celler med solida ljudisolerande väggar av trä. Enligt detta förslag skulle
alltså antalet internerade i byggnaden bliva (12 X 5) 60, vilket i förhållande
till det nuvarande antalet innebure en minskning med 48 men jämfört med
1926 års förslag en ökning av 12.
Förslaget upptager vidare inrättandet av en fristående sinnessjuk- och observationsavdelning.
Enligt den framlagda planen borde denna avdelning
inrymma plats för 15 internerade jämte bostäder för två sköterskor. Byggnaden
borde lämpligen förläggas i närheten av byggnaden nr 5. I avbidan
på verkningarna av förestående ny lagstiftning har dock ifrågavarande avdelning
ansetts tills vidare allenast böra utbyggas till hälften.
Förslaget innehåller vidare följande.
Personalbostäderna å yttre fästningsområdet vore mycket fuktiga, enär byggnaderna
saknade isolering. Detta borde avhjälpas genom isolering av murarna
och genom inledande av värmeledning.
För närvarande ledde en provisorisk gångbro från portvaktsstugan över
den inre vallgraven till kanslibyggnaden (nr 1). Denna bro hade visat sig
synnerligen ändamålsenlig, enär dels bud och besökande kunde över densamma
under kontroll från portvakten passera direkt till anstaltens expeditionslokaler
och åter utan att komma i beröring med de internerade, dels
ock bron för anstaltens personal innebure en genväg och alltså medförde
tidsbesparing. Den provisoriska bron borde därför ersättas med en permanent.
Kloakförhållandena vid anstalten vore mycket otillfredsställande. Uttömningarna
från anstaltens vattenklosetter passerade genom en septic tank,
som tidvis icke fungerade, ut i den inre vallgraven, där jämväl allt annat
spillvatten från anstalten hade sitt utlopp. Detta förorsakade en förskämning
av vattnet i vallgraven och gåve under varma sommardagar stundom
upphov till en besvärande stank. Enligt verkställd utredning kunde olägenheterna
bäst avhjälpas på det sätt, att avloppsvattnet från anstalten icke
utsläpptes i den inre vallgraven utan i stället avleddes till stadens avloppsnät,
för vilket ändamål erfordrades en omkring 400 meter lång huvudledning.
Då denna ledning lämpligen kunde fästas vid den föreslagna gångbron,
borde den och brobyggnaden komma till utförande i ett sammanhang.
Då den nuvarande badhusbyggnaden (nr 23) vore synnerligen bristfällig
och även av andra skäl borde borttagas, föresloges inredande av en ny badavdelning
i källarvåningen. till byggnaden nr 3. För detta ändamål hade redan
1929 års riksdag anvisat vissa medel.
För möjliggörande av ett bättre tillvaratagande av matavfallet vid anstalten
och för att bereda de internerade sysselsättning med fjäderfäavel syntes
det lämpligt att uppföra ett höns- och ett ankhus, som kunde förläggas å det
yttre anstaltsområdet.
Någon åskledareanläggning funnes icke inom anstaltsområdet. Detta syntes
knappast försvarligt, särskilt med hänsyn därtill att de internerade under
natten vore inlåsta. Åskledare borde därför anläggas.
De vid gaveln av byggnaden nr 9 förlagda skjulen och avträdeshusen, som
på olämpligt och störande sätt inkräktade på infartsvägen till det inre fästningsområdet,
borde rivas och ersättas med en flygelbyggnad, inrymmande
matkällare, vedbodar och klosetter.
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
5
Aven de två bakom nattcellbyggnaden belägna träskjul, i vilka anstaltens
automobiler provisoriskt vore inhysta, borde borttagas, enär de vore både
eldfarliga och missprydande. I deras ställe borde uppföras ett garage av
eldfast material.
För återställande av den slutna fästningskaraktären borde de i senare tid
tillkomna trapporna i leurtinmurarna framför byggnaderna nr 1 och 4 borttagas
och ersättas med utifrån ej synliga trappor.
I samband därmed borde den till stor del nedrasade Tcurtinmurenframför
sistnämnda byggnad ombyggas.
En hel del yttre reparationer behövde företagas å byggnaderna, vilkas
puts och avfärgning även borde göras mera enhetlig.
Börande de kulturhistoriskt värdefullaste byggnaderna, nämligen husen nr
2 och 21, erfordrades vissa restaureringsåtgärder.
Dylika åtgärder borde dock icke vidtagas, förrän genom en byggnadshistorislc
undersökning konstaterats, på vad sätt denna restaurering lämpligen
borde äga rum. Medel borde därför anvisas för en dylik undersökning,
som borde omfatta såväl arkivforskning som erforderliga undersökningar å
platsen.
För eventuellt behövlig framtida nybyggnad för anstaltens behov syntes
böra reserveras plats till höger örn yttre entrébron, där då lämpligen kunde
uppföras en pendangbyggnad till byggnaden nr 13.
För beredande av ökat utrymme å filialen Hildero borde därstädes inredas
två nya rum i övre våningen, det ena vid östra gaveln och det andra vid den
befintliga frontespisen å södra långsidan. I de rum, där trossbottnar saknades,
borde dylika inläggas. Vidare borde värmeledning anordnas i hela
huvudbyggnaden.
Då den dittills å Hildero bedrivna svinuppfödningen visat sig mycket
ekonomisk, syntes det där uppförda svinhuset böra repareras och utvidgas.
Vissa reparationer borde också utföras å kostallet.
Beträffande sålunda vid huvudanstalten föreslagna arbeten har riksantikvarien
i till byggnadsstyrelsen den 6 november 1929 avgivet yttrande förklarat
sig i princip icke hava något att erinra men anhållit att, innan arbetena påbörjades,
bliva satt i tillfälle att granska de arbetsritningar och detaljförslag,
som bomme att utarbetas.
Med avseende å anstaltens tvättinrättning framhålla anstaltens styrelse
samt byggnadsstyrelsen, att densamma i sitt nuvarande skick vore så gott
som oanvändbar och att därför en genomgripande förändring av tvättanordningarna
vore nödvändig. Vidare anföra styrelserna, att uppvärmningen av
flertalet lokaler inom anstalten vore synnerligen oekonomisk. Värmeledning
funnes allenast inledd i byggnaderna nr 5 och 10, i mellanvåningen till byggnaden
nr 4 samt i kyrksalen, varjämte 1929 års riksdag anvisat medel till
införande av värmeledning i byggnaden nr 1. Övriga lokaler, liksom kokoch
tvättapparater, eldades med ved eller koks. För åstadkommande av
ekonomisk uppvärmning borde värmeledning anordnas i alla de anstaltslokaler,
där sådan ännu saknades.
I förslaget anföres vidare följande.
Under senare tid hade svårigheter uppstått att bereda säker tillgång till
passande sysselsättning åt de vid anstalten internerade. Med anledning härav
hade den tanken uppkommit, huruvida icke dessa svårigheter skulle kunna
6
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
avhjälpas därigenom att vid anstalten anlades en större tvättinrättning. En
dylik inrättning skulle nämligen möjliggöra för anstalten att åtaga sig leverans
av tvätt till utomstående verk eller myndigheter, därvid — allt efter
tvättleveransernas storlek — ett större eller mindre antal internerade skulle
kunna beredas stadigvarande arbete. Efter åtskilliga förhandlingar mellan
anstaltsstyrelsen, å ena sidan, och vissa delegerade för Malmö stad, å den
andra, hade staden genom nämnda delegerade preliminärt erbjudit sig att
låta på vissa villkor hos anstalten tvätta en tvättgodsmängd av upp till
760,000 kg. per år.
I anslutning härtill hava anstaltsstyrelsen och byggnadsstyrelsen beträffande
tvättinrättning och därmed sammanhängande arheten i planen framlagt
tre olika huvudalternativ, av vilka alternativ I utgår från att tvättinrättning
skall anordnas allenast för anstaltens eget behov, medan alternativen II och
III förutsätta, att från tvättinrättningen skall levereras tvätt jämväl till utomstående
och att tvättinrättningen förty bör anordnas för stordrift.
Enligt alternativ I skulle tvättinrättningen bibehållas i byggnaden nr 22,
som emellertid skulle ombyggas och moderniseras. För erhållande av större
och ändamålsenligare utrymme skulle ett flertal smårum i byggnaden sammanslås.
Vidare skulle byggnadens höjd minskas, varigenom densammas
yttre skulle te sig mindre vanprydande än nu. Enligt detta alternativ borde
uppvärmningen av anstalten ske medelst två från tvättinrättningen skilda
värmecentraler, av vilka den ena, avsedd för det inre fästningsområdet, skulle
anordnas i källarvåningen till byggnaden nr 3 och den andra, som skulle
avses för det yttre fästningsområdet, borde förläggas till det s. k. stora
magasinet eller byggnaden nr 11.
Enligt alternativen II och lil skulle tvättinrättningen förläggas till byggnaden
nr 11. Medan enligt alternativ II i samband med tvättinrättningen
skulle anordnas en för hela anstalten gemensam värmecentral, skulle enligt
alternativ III uppvärmningen av anstalten förmedlas för det inre fästningsområdet
på sätt föreslagits i alternativ I och för det yttre området medelst
särskilda i varje byggnad anordnade värmecentraler. Alternativ II innefattar
tre underalternativ, betecknade II A, II B och II C. Enligt alternativet
II A, som beräknats för en kapacitet av 1,000,000 kg. tvättgods per år,
skulle tvättinrättningen taga hela byggnaden nr 11 i anspråk och skulle för
värmecentralen uppföras en särskild byggnad därintill. Alternativet II B är
beräknat för en årskapacitet av 760,000 kg. tvättgods. Enligt detta alternativ
skulle tvättinrättningen upptaga nästan hela byggnaden nr 11, medan byggnaden
för värmecentralen skulle bliva något mindre än enligt alternativ II A.
Slutligen skulle enligt alternativet II C, som är beräknat för en tvättgodskapacitet
av 500,000 kg. per år, endast erfordras en obetydlig tillbyggnad
till byggnaden nr 11.
Enligt alla de under alternativ II upptagna underalternativen skulle s. k.
economiser anläggas samt en 35 meter hög skorsten uppföras omedelbart
intill byggnaden nr 11. Alternativ II innebär vidare, att köket i byggnaden
nr 20 skulle förses med ångkokapparater och att byggnaden nr 22 skulle
rivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
7
Tvättinrättningen enligt alternativ III är beräknad för en tvättgodsmängd
av 760,000 kg. per år. För tvättinrättningen oell dess värmecentral skulle
enligt detta alternativ endast erfordras en obetydlig tillbyggnad till byggnaden
nr 11. Enligt samma alternativ skulle ej anläggas economiser, oell
skorstenens höjd skulle kunna reduceras till 30 meter. Ångkök skulle icke
komma till utförande.
De sammanlagda kostnaderna för förslagets genomförande såväl beträffande
tvättinrättning oell värmecentralerna som ock i övrigt hava beräknats uppgå
enligt alternativ I till 447,000 kronor, enligt alternativ IIA till 829,000
kronor, enligt alternativ II B till 792,000 kronor, enligt alternativ II C till
739.000 kronor och enligt alternativ III till 720,000 kronor. I samtliga dessa
belopp hava då inräknats ett belopp av 39,000 kronor, som av 1929 års
riksdag beräknats för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. i källarvåningen
av bvggnaden nr 3 och vilket belopp ingick i det reservationsanslag
å 80,000 kronor, som för utvidgningsarbeten vid Landskronaanstalten
anvisats för innevarande budgetår.
Enligt planen skulle kostnaderna fördelas på tre eller flera budgetår.
I sin förenämnda skrivelse av den 13 och 17 december 1929 hava byggnadsstyrelsen
och anstaltsstyrelsen — under hänvisning till förut omförmälda förhandlingar
rörande avtal örn tvättleverans mellan anstaltsstyrelsen och Malmö
stad — anfört att, därest en tvättinrättning för stordrift skulle komma till
utförande, valet borde stå mellan alternativ II B och alternativ III, vilka
båda avsåge tvättinrättning med en kapacitet av 760,000 kg. per år. Ehuru
sistnämnda alternativ enligt verkställda beräkningar skulle draga omkring
500 kronor högre årliga driftkostnader än en anläggning enligt alternativ
II B, vore dock av dessa alternativ enligt styrelserna alternativet III att
förorda. Detta alternativ medförde nämligen jämfört med alternativet II B
72.000 kronor lägre anläggningskostnader samt krävde mindre skrymmande
tillbyggnader till den för tvättinrättning avsedda byggnaden och erfordrade
ej fullt så stor höjd på skorstenen.
I skrivelsen anföres emellertid vidare, att anordnandet av en tvättinrättning
för stordrift under alla omständigheter skulle nödvändiggöra byggande
av en hög skorsten inom en av bastionerna å det yttre fästningsområdet, vilket
byggnadsstyrelsen funne ur såväl kulturhistorisk som arkitektonisk synpunkt
betänkligt. Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen för sin del funnit sig
böra förorda alternativet I. Styrelsen har därvid jämväl aberopat riksantikvariens
omförmälda yttrande av den 6 november 1929, i vilket i förevarande
fråga anförts följande.
Den ifrågasatta nybyggnaden för en större tvättinrättning och särskilt den
till densamma hörande höga skorstenen skulle komma att i hög grad förvanska
ej blott intrycket av den bastion, inom vilken byggnaden vore avsedd
att förläggas, utan även helhetsverkan av Landskronafästningen sedd från
söder och sydväst och därvid synnerligen menligt inverka på Landskrona
stadsbild, i vilken fästningen verksamt inginge. Med tanke på Landskronafästningens
stora betydelse såsom den enda väl bevarade 1700-talsanläggningen
av denna art i vårt land, ansåge sig därför riksantikvarien böra bestämt
avstyrka uppförande av nämnda nybyggnad.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Styrelserna hava i detta sammanhang framhållit, att den tanken framkastats,
att man genom oljeeldning eller genom anordnande av konstgjort
drag skulle kunna undvika en hög skorsten för en större tvättanläggning.
Då emellertid oljeeldning ställde sig väsentligt dyrare i drift och oljepriset
dessutom vore underkastat avsevärda fluktuationer, ställde sig styrelserna
tveksamma inför förslaget örn en dylik eldning. Skulle däremot konstgjort
drag anordnas, för att endast en låg skorsten skulle bliva erforderlig, uppstode
den olägenheten, att stenkolsröken bomme att avföras på för lag höjd.
I nämnda skrivelse har vidare anförts, att enligt verkställda beräkningar
en förändring av den elektriska anläggningen inom anstalten från likström
till växelström skulle medföra en engångskostnad av 15,000 kronor. En dylik
förändring skulle å andra sidan medföra så avsevärda besparingar i de årliga
driftkostnaderna för anläggningen, att nämnda belopp snart skulle vara intjänat.
På grund härav hava styrelserna förordat en övergång från likström
till växelström. Kostnaden härför har dock icke medräknats i den förut angivna
totalkostnaden.
Departementschefen har härefter för egen del anfört, bland annat, följande.
»Då jag nu går att taga ställning till den av byggnadsstyrelsen och anstaltsstyrelsen
framlagda byggnadsplanen, vill jag till en början yttra mig
rörande denna plan, i de delar densamma icke berör frågorna örn tvättinrättning
och därmed sammanhängande arbeten. Jag får därvid först erinra, att
Kungl. Majit för utförande av en detalj i planen redan ställt vissa medel
till förfogande. I skrivelse den 6 december 1929 anhöll nämligen anstaltsstyrelsen
— med förmälan att det visat sig, att grunden till byggnaden nr 1
vore i så hög grad bristfällig, att den måste omedelbart förstärkas — örn bemyndigande
att låta utföra erforderliga grundförstärkningsarbeten samt gjorde
framställning i fråga örn anvisande av medel härtill. Efter hörande av byggnadsstyrelsen
och statskontoret bemyndigade Kungl. Majit i anledning härav
genom beslut den 31 december 1929 tvångsarbetsanstaltens styrelse att i enlighet
med förslag, som före arbetenas påbörjande skulle underställas byggnadsstyrelsens
prövning och godkännande, låta utföra förenämnda grundförstärkningsarbeten
för en kostnad av högst 5,000 kronor. Samtidigt förordnade
Kungl. Majit, att ifrågavarande kostnad skulle bestridas från den i omkostnadsstaten
för tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten i Landskrona
uppförda anslagsposten till underhåll av anstaltsbyggnaderna. De i byggnadsplanen
upptagna grundförstärkningsarbetena för nämnda byggnad torde
i enlighet härmed komma till utförande redan under innevarande budgetår,
och kostnaderna för desamma komma att bestridas från anstaltens driftkostnadsanslag.
Man kan därför i förevarande sammanhang bortse från
nämnda arbeten.»
Efter att hava avvisat förslaget att anordna en sinnessjuk- och observationsavdelning
vid anstalten fortsätter departementschefen vidare:
»Övriga i nu förevarande del av planen ingående arbeten synas mig vara av
beskaffenhet att böra komma till utförande. Vad särskilt beträffar omläggningen
av kloaksystemet vill jag framhålla, att — enligt vad jag inhämtat —
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
9
från stadens sida intet är att erinra mot att avloppsvattnet från anstalten,
på sätt i planen föreslagits, avledes till stadens avloppsnät. Planen synes
mig sålunda väl ägnad att läggas till grund för de anordningar, som under
de närmaste åren böra vidtagas för att sätta anstalten i fullgott skick.
Arbeten, som icke upptagits i denna plan, torde således endast under alldeles
särskilda omständigheter böra komma till utförande. När planen blivit
genomförd, kommer platsantalet vid anstalten för de internerade att fördela
sig på sätt framgår av följande sammanställning:
Byggnad Platsantal
nr 3................................................................................. 60
» 4............................................................................... 15
» 5................................................................................ 16
» 10................................................................................. 18
» 19............................................................ 30
Summa 139.
Därtill komma omkring 20 platser å filialen Hildero, efter förordad ombyggnad
något mera. Det sammanlagda platsantalet skulle alltså bliva ungefär
160. Den spridda förläggning av de internerade, som sålunda erhålles,
utgör en förutsättning för att behandlingen å anstalten skall kunna på ett
rationellt sätt differentieras. Jag erinrar i detta sammanhang, att i den föreslagna
vanartslagen intagits uttrycklig föreskrift att de å allmän arbetsanstalt
intagna böra efter ålder, anlag och arbetsförmåga samt med hänsyn till mottaglighet
för rättelse, föregående anstaltsvistelse eller för brott undergånget
straff såvitt möjligt hållas skilda.
Det angivna totala platsantalet, som på grund av platsreduktionen i nattcellbyggnaden
kommer att understiga det nuvarande, torde, enligt vad som
under förarbetena till förslaget till vanartslag antagits, bliva för framtiden
tillräckligt även med de längre interneringstider, vilka skulle bliva regel,
därest nämnda lagförslag antages. Jag vill erinra, att för närvarande endast
omkring 100 platser på anstalten äro belagda. Skulle emellertid framdeles
ökat behov av platser yppa sig, torde detta lämpligen i första hand böra
tillgodoses genom anläggande av en eller flera kolonier, i likhet med filialen
Hildero belägna utanför själva anstalten och avsedda för sådana internerade,
som särskilt äro i behov av varsam och avskild behandling.
Mot de för de särskilda arbetena beräknade kostnaderna synes mig, såvitt
för närvarande kan bedömas, i stort sett icke vara något att anmärka.
Jag återkommer i det följande till dem av nämnda arbeten, för vilka enligt
byggnadsplanen medel borde anvisas för nästa budgetår.»
Vad härefter angår byggnadsplanen, så vitt densamma omfattar tvättinrättning,
värmelednings anordning ar samt därmed sammanhängande arbeten, har departementschefen
framhållit, att ett ställningstagande till planen i denna del för
utsatte en prövning av frågan, huruvida anstaltens tvättinrättning borde vara
avsedd allenast för anstaltens eget behov eller örn från densamma borde
kunna levereras tvätt jämväl till andra inrättningar.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Departementschefen har härvid (sid. 14 och 15 i. statsrådsprotokollet)
redogjort för de huvudsakliga bestämmelserna i ett med Malmö stad i januari
1930 avslutat preliminärt avtal, enligt vilket anstalten skulle åtaga sig
att utföra tvätt för de kommunala inrättningarnas i Malmö behov samt uttalat,
att han ansåge, att avtal av angiven innebörd borde komma till stånd
och att alltså Kungl. Maj:t, under förutsättning att det preliminära avtalet
antoges av Malmö stadsfullmäktige, borde godkänna detsamma.
Vidare har departementschefen i detta sammanhang anfört följande:
»En förutsättning för att avtalet skall kunna komma till stånd är emellertid,
att tvättinrättning uppföres vid anstalten av ungefärligen den storlek, som avsetts
i byggnadsplanens alternativ III. Detta alternativ, genom vilket det
föreliggande problemet synes kunna på ett lämpligt sätt lösas, får jag alltså
förorda till antagande, i vad avser tvättinrättningen. Dock vill jag i ett par
detaljer föreslå jämkning i detta alternativförslag. Såsom förut framhållits
skulle enligt förslaget tvättinrättningens skorsten erhålla en höjd av 30 meter,
vilket såväl riksantikvarien som byggnadsstyrelsen funnit vara ur estetisk
synpunkt betänkligt. Då jag delar denna uppfattning, har jag låtit inom
byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna att nedbringa skorstenens höjd.
Enligt vad en av vederbörande tjänsteman därstädes verkställd undersökning
givit vid handen, kan skorstenshöjden reduceras, därest ångpannecentralen
inrättas för eldning medelst mekanisk eldningsapparat, s. k. undermatningsstoker.
Skorstenshöjden kan med denna anordning nedbringas till
20 meter. Dock bör i detta fall skorstenen för säkerhets skull utföras så, att
en senare höjning med 5 meter låter sig verkställa, för den händelse en sådan
skulle visa sig nödvändig. Då skorstenen med en höjd av 20 meter endast
skulle med omkring 5 meter höja sig över takåsen och i huvudsak bleve dold
av de omgivande träden, och då därmed de estetiska betänkligheterna mot
tvättinrättningen måste i huvudsak bortfalla, får jag förorda, att ångcentralen
och skorstenen anordnas på här angivet sätt. Visserligen har totalkostnaden
därigenom beräknats komma att ökas med omkring 10,000 kronor, men härav
föranledd ökning i räntekostnaden motväges av minskad utgift för bränsle.
Då vidare enligt avtalet den högsta årliga tvättgodsmängden skulle bliva
något mindre än den som förutsatts i alternativ lil, torde uppsättningen
av de för tvättinrättningen erforderliga maskinerna kunna något reduceras,
i förhållande till vad som beräknats enligt berörda alternativ.
Av vad jag föreslagit beträffande tvättbyggnaden följer, att jag även beträffande
värmeledningsanordningar och andra med tvättbyggnaden sammanhängande
arbeten förordar det såsom alternativ lil upptagna förslaget. Det
må tilläggas, att enligt verkställd utredning driftkostnaderna för värmeanordningarna
i deras helhet bliva ungefär desamma vid samtliga de tre alternativen.
I fråga örn kostnaderna för tvättinrättningen vill jag framhålla att, å ena
sidan, såsom nyss antytts, den av mig förordade anordningen med mekanisk
eldning kommer att öka anläggningskostnaderna för tvättbyggnaden med
omkring 10,000 kronor och, å andra sidan, den av mig föreslagna reduktionen
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
11
av uppsättningen av tvättmaskiner kommer att medföra en besparing av
omkring 5,000 kronor. Frånsett den jämkning i kostnadsberäkningarna, som
föranledes härav, har jag icke något att invända mot de enligt alternativ III
för tvättinrättning, värmeledningar m. m. upptagna kostnadsbeloppen.»
Departementschefen har härefter övergått till frågan örn anvisande av de
för byggn a d splanens genomförande under budgetåret 193011931 erforderliga medlen
samt därvid till en början redogjort för medelsbehovet för de arbeten, som
ingå i byggnadsplanens samtliga alternativ, och därefter behandlat det ytterligare
behov av medel, som erfordras för genomförande av de arbeten, som
tillkomma enligt planens alternativ III.
Efter att hava framhållit att i byggnadsplanen enligt samtliga alternativ
för nästa budgetår räknats med ett belopp av 111,300 kronor, har departementschefen
för sin del förordat följande arbetens utförande till nedanstående
delvis något avrundade belopp:
kronor
utförande av vissa arbeten i källarvåningen av byggnaden nr 3 1)...... 30,900
utförande av diverse byggnadsarbeten å byggnaden nr 4..................... 9,000
uppförande av en flygelbyggnad till byggnaden nr 9 ........................... 7,300
uppförande av höns- och ankhus .......................................................... 6,800
påbörjande av ny kloakanläggning............................................................ 19,300
tillägg för arvoden och oförutsedda utgifter .......................................... 8,700
Summa kronor 82,000
Härefter har departementschefen anfört följande:
»Då från nämnda summa lärer kunna dragas förut omförmälda belopp av
39,000 kronor, skulle för utförande av nu ifrågavarande arbeten behöva för
nästa budgetår anvisas ett anslag av 43,000 kronor. Sistnämnda belopp
synes mig böra anvisas såsom extra reservationsanslag under rubriken utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. Yid utförande av
de avsedda arbetena torde det böra stå vederbörande fritt att, örn någon
besparing kan vinnas ä de för ett arbete beräknade medlen, taga denna besparing
i anspråk för ett annat av de ifrågavarande arbetena.
Enligt byggnadsplanens alternativ III borde vidare under nästa budgetår
utföras arbeten för ytterligare ett sammanlagt belopp av 341,700 kronor,
vilken summa fördelar sig å de olika byggnaderna på följande sätt:
byggnaden nr 3 ........................................................
» nr 11 ........................................................
» nr 15 .......................................................
» nr 20 .......................................................
ritningar, kontroll, arbetsledning, administration
utgifter c:a 12 % ..................................................
Kronor.
............................. 25,300
............................. 257,000
.............................. 15,500
............................. 6,900
samt oförutsedda
............................. 37,000
Summa kronor 341,700
*) Medel härtill hava anvisats av 1929 års riksdag.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Av nämnda arbeten böra enligt min mening under nästa budgetår komma
till utförande arbetena å byggnaden nr 11, vilka avse anordnandet av omförmälda
tvättinrättning, samt arbetena å byggnaden nr 15, som väsentligen
avse utökning av anordningarna för rening av vatten för tvättinrättningens
behov, ett ändamål för vilket redan 1929 års riksdag anvisat 6,000 kronor.
Då det ifrågasatta avtalet angående tvättleverans skall träda i tillämpning
redan den 1 januari 1931, måste uppenbarligen såväl tvättinrättningen som
för dess drift erforderliga anordningar komma till stånd under budgetåret
1930/1931. De av arbetena, vilka angå byggnaderna nr 3 och 20 och avse,
vad angår byggnaden nr 3, utbyggnad av föreslagen provisorisk värmecentral
till dylik central för hela inre området och beträffande byggnaden nr 20
väsentligen reparationsarbeten, behöva däremot icke omedelbart utföras och
synas mig därför kunna uppskjutas till ett annat budgetår. Kostnaderna
för arbetena å byggnaderna nr 11 och 15 hava — örn man inräknar utgifter
för ritningar, kontroll, arbetsledning, administration samt oförutsedda
utgifter — enligt alternativ III uppskattats till omkring 287,500, respektive
16,300 kronor. På grund av de jämkningar beträffande tvättinrättningen,
vilka jag i det föregående förordat, bör emellertid kostnaden för tvättbyggnaden
höjas med (+ 10,000 — 5,000) 5,000 kronor till 292,500 kronor. Härtill
kommer utgiften för en lastautomobil, vilken måste anskaffas för fullgörande
av tvättleveranserna och vilken beräknats kosta 6,000 kronor. Det totala
belopp, som under nästa budgetår erfordras för här ifrågavarande ändamål,
skulle alltså utgöra omkring (292,500 + 16,300 + 6,000) 315,000 kronor.»
I fråga örn sättet för bestridande av sistnämnda belopp har departementschefen
efter en ingående motivering (sid 19—23 i statsrådsprotokollet) förordat,
att ett belopp av 274,000 kronor bestrides under rubriken »Fonden
för förlag till statsverket». Detta belopp förslår emellertid icke till täckande
av de utgifter å tillhopa 315,000 kronor, vilka skulle under nästa budgetår
erfordras för anordnande av tvättinrättningen och därmed sammanhängande
kostnader. Departementschefen har därför hemställt, att för gäldande av
den överskjutande delen, utgörande (315,000 — 274,000) 41,000 kronor, det av
honom för budgetåret 1930/1931 förordade anslaget till utvidgningsarbeten
av tvångsarbetsanstalten måtte höjas med sistnämnda belopp.
Slutligen har till behandling upptagits en av styrelsen för tvångsarbetsanstalten
med skrivelse den 17 oktober 1929 överlämnad, samma dag daterad
framställning, däri styrelsen för stiftelsen Hildero förklarat sig villig att på
vissa villkor till staten överlåta äganderätten till den stiftelsen tillhöriga, i
det föregående omförmälda egendomen Hildero, omfattande 1/K mantal (l10)
samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Håga Hörstad i Asmundtorps socken av Malmöhus
län.
Sedan i korthet erinrats örn egendomen linderos användning ävensom
örn de åtgärder, som vidtagits i anledning av tidigare uppkommen fråga örn
statens övertagande av egendomen, har redogörelse lämnats för det gjorda
erbjudandet, enligt vilket styrelsen för stiftelsen förklarat sig villig att med
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
13
äganderätt till staten överlämna egendomen Hildero under villkor dels att
staten övertoge betalningsansvaret för två stiftelsens sparbankslån å tillhopa
13,000 kronor jämte ränta samt i övrigt åtoge sig alla stiftelsen på grund
av inteckningar i fastigheten eller eljest åvilande skyldigheter, dels ock att
staten gäldade alla i samband med överlåtelsen möjligen uppstående kostnader.
Departementschefen har beträffande denna fråga yttrat följande.
»Såsom av det anförda framgår, har frågan örn statens övertagande av
egendomen Hildero redan för åtskilliga år sedan varit uppe till övervägande.
Att något förslag i denna riktning icke då kom att föreläggas riksdagen torde
framför allt haft sin grund däri, att man ännu räknade med möjligheten att
tvångsarbetsanstalten skulle komma att inom en jämförelsevis nära framtid
förflyttas till annan ort än Landskrona. Numera torde man hava att utgå
från att tvångsarbetsanstalten i Landskrona, efter vidtagna och förestående
förbättringar, kommer att bibehållas för sitt nuvarande ändamål.
Yad beträffar behovet för Landskronaanstalten av egendomen Hildero har
utvecklingen under senare år gestaltat sig sålunda, att man numera torde
kunna påstå, att anstalten icke mera kan undvara densamma. I ännu högre
grad torde detta bliva fallet, därest det av Kungl. Majit framlagda förslaget
till ny lagstiftning på området vinner riksdagens bifall. Detta förslag avser
ju, som redan erinrats, att i möjligaste mån genomföra en differentiering av
vården örn de enligt lagen omhändertagna och bygger bland annat på att
internerade av de kategorier, som för närvarande omhändertagas å Hildero,
skola hållas avskilda från andra internerade. Med hänsyn härtill synes det
särdeles önskligt, att staten kan i enlighet med det gjorda erbjudandet få
med äganderätt övertaga egendomen Hildero.
Då nämnda erbjudande synes mig för statsverket även ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigt, och då de av stiftelsen för övertagandet uppställda villkoren
torde vara fullt skäliga, får jag förorda, att erbjudandet på föreslagna villkor
antages. Frågan härom torde emellertid böra underställas riksdagens prövning.
Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke samtidigt anslag borde av
riksdagen äskas för inlösen av de lån, för vilka staten skulle övertaga betalningsansvaret.
Jag biträder detta förslag. För möjliggörande av inlösningen
torde nu ifrågavarande anslag för utvidgning av tvångsarbetsanstalten böra
höjas med ytterligare 13,000 kronor. Därest riksdagen icke har något att
erinra mot övertagandet av Hildero, lärer arrendekontraktet mellan stiftelsen
och Landskronaanstalten böra uppsägas före den 14 september 1930 och i
följd därav upphöra att gälla den 14 mars 1931. Då arrendeavgift enligt
kontraktet erlägges den 1 juli varje år, lärer sådan avgift få erläggas även
den 1 juli 1930 och alltså under nästa budgetår, liksom under tidigare budgetperioder,
få belasta den inom staten för statens tvångsarbetsanstalter upptagna
anslagsposten till övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona.»
14
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Utskottets
yttrande.
Såsom sammanfattning av sina förslag har departementschefen anfört:
»I överensstämmelse med vad jag i det föregående föreslagit torde för bestridande
av vissa merkostnader för anordnande vid tvångsarbetsanstalten i
Landskrona av tvättinrättning m. m. för budgetåret 1930/1931 bland utgifter
för kapitalökning under rubrik ''Fonden för förlag till statsverket’ anvisas
ett reservationsanslag av 274,000 kronor att utgå av lånemedel. I anslutning
härtill bör å riksstatsförslagets inkomstsida titeln ''Övriga lånemedel’ höjas
med ett motsvarande belopp.
Vidare torde för budgetåret 1930/1931 böra anvisas ett extra reservationsanslag
till utvidgningsarbeten vid nämnda anstalt m. m., från vilket anslag
skulle utgå dels 43,000 kronor för utförande av vissa angivna byggnadsarbeten,
dels 41,000 kronor för utförande av vissa andra arbeten, i den mån
kostnaderna därför överskjuta nyssnämnda merkostnader för tvättinrättningen,
dels oclc 13,000 kronor för inlösen av två angivna lån å 3,000 respektive 10,000
kronor. Sistberörda anslag, som i statsverkspropositionen preliminärt beräknats
till 43,000 kronor, lärer alltså nu böra upptagas till 97,000 kronor.»
Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Majis förevarande förslag, har
utskottet ansett den av departementschefen förordade planen i fråga örn
arbetenas verkställande vara av beskaffenhet att sätta anstalten i ett mera
tillfredsställande skick, och utskottet får sålunda tillstyrka, att medel anvisas
för arbetenas utförande i överensstämmelse med vad Kungl. Maji föreslagit.
Vad särskilt angår byggnadsplanen beträffande tvättinrättningen, värmeledningsanordningar
och därmed sammanhängande arbeten, har utskottet, i
anslutning till vad departementschefen härutinnan anfört, funnit sig böra
biträda den mening, varåt departementschefen givit uttryck. Utskottet har
alltså funnit övervägande skäl tala för att tvättbyggnaden och därmed sammanhängande
arbeten utföras i enlighet med Kungl. Majis förslag. De beräknade
kostnaderna och sättet för deras bestridande hava ej heller givit
utskottet anledning till erinran.
Då Kungl. Majis förslag beträffande övertagande av äganderätten till den
stiftelsen Hildero tillhöriga egendomen Hildero icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet alltså nu hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsverket må på av chefen för socialdepartementet
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 21 mars
1930 angivna villkor övertaga äganderätten till den stiftelsen
Hildero tillhöriga egendomen Hildero, omfattande V38 mantal
(l10) samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Kaga Hörstad i Asmundtorps
socken av Malmöhus län;
b) för anordnande i huvudsaklig enlighet med av departementschefen
förordat förslag vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona
av tvättinrättning samt för vissa därmed sammanhängande
arbeten för samma budgetår bland utgifter för kapitalökning
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
15
under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» anvisa ett
reservationsanslag av 274,000 kronor, att utgå av lånemedel;
samt
c) till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 97,000 kronor.
Beträffande framställningen örn böjning av den i förslaget till riksstat för
budgetåret 1930/1931 under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln
»Övriga lånemedel» med 274,000 kronor kommer utskottet att senare framlägga
förslag.
Stockholm den 9 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KY ARN ZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö., G. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Bosén, N.
J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Bydén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och K.
A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Elson Holmgren, J. Olofsson i
Digernäs, O. Andersson i Höör och F. V. Sandwall.